Rapport från tillsyn vid gruppboende Narcissvägen 2,

Transkript

1 Rapport Dnr VON16/48 Nämndansvarig tjänsteman Datum Marie Johnsson Vård- och omsorgsnämnden Rapport från tillsyn vid gruppboende Narcissvägen 2, Boendet Narcissvägen 2 är ett gruppboende beläget i Bryngelstorp. Boendet har plats för fem brukare och är byggt som en enplansvilla där varje brukare har sin egen lägenhet, lite olika utformade men i princip två rum och kök. Tillsynen Tillsynen genomfördes med anledning av att det på kort tid skrivits ett par Lex Sarah-rapporter från gruppbostaden, varav en skickats vidare till Inspektionen för Vård och omsorg (IVO) av nämnden (rapport 1). I nämndens beslut att anmäla till IVO sammanfattas ärendet på följande sätt: Rapporten beskriver förhållandena kring en brukare som är på sin dagliga sysselsättning trots att denne är i dåligt skick och undernärd. Sjuksköterskan ordinerar vila i hemmet och näringsdryck/puddingar för brukaren. Dagen därpå konstaterar sjuksköterskan trots detta att brukaren varken fått sin medicin eller något att äta. Personalen hävdar att brukaren varit för trött. Sjuksköterskan ser till att brukaren kommer upp och får det han/hon behöver. Personalen har följt de rutiner kring medicinering som gäller efter att brukaren haft ett epileptiskt Postadress Nyköpings kommun Nämndansvarig tjänsteman NYKÖPING Besöksadress Stadshuset, plan 1 Tfn Mob Fax solweig.eriksson.kurg@nykoping.se Org nr Bg kommun@nykoping.se

2 Dnr VON16/48 2/5 anfall, även då denne inte haft ett sådant, vilket enligt MAS inte är att rekommendera. Sammantaget bedömer nämnden att den rapporterade händelsen är ett allvarligt missförhållande enligt Lex Sarah och därför ska anmälas till IVO. Den andra Lex Sarah-rapporten (rapport 2), som ännu inte utretts, handlar om eventuellt fysiskt våld. En brukare har blåmärken som ingen känner till orsaken till. Vidtagna åtgärder efter rapport 1 Verksamheten har tidigarelagt morgonrutinerna en kvart. En ny rutin kring aktuell brukare finns framtagen och denna rutin är känd av samtliga i personalen. Brukarens genomförandeplan har uppdaterats efter händelserna. Lex Sarah-rapporten har tagits upp och diskuterats på APT. Verksamheten har konstaterat att kommunikationen mellan sjuksköterskan och personalen inte fungerat fullt ut. Idag vet personalen att de ska kontakta sjuksköterskan vid osäkerhet. Så skedde inte tidigare. Detsamma gäller sjukgymnast och arbetsterapeut. Ytterligare riskområden som chef och personal identifierat Alla i personalen läser inte i Procapita, vilket gör att man missar uppdateringar i genomförandeplanerna mm. Schemat måste ses över. Idag är det till stor del lagt utifrån hur personalen vill ha det. Översynen ska säkra att schemat läggs för att vara till brukarnas bästa. Raster är numera inlagda. Det som återstår är att se över passens längd. Idag finns pass som är mycket långa, för att personalen velat vara ledig längre tid och mer sammanhängande. Tidigare chef har inte lyft avvikelser och liknande på APT i verksamhetsutvecklingssyfte. Personalen har därför inte fått del av de avvikelser och annat som skrivits. Nuvarande enhetschef kontstaterar att det finns mycket att ta tag i. Verksamheten har bestämt att enhetschef kommer att träffa personalen varannan vecka för att genomföra ett utvecklingsarbete som ska handla om omprövning, kvalitetssäkring och brukarinflytande mm. Lex Sarah-rapport 2 Inom kort kommer denna rapport att tas upp på APT. Enhetschef har redan konstaterat vissa saker: Det saknas rutiner för hur personalen handskas med våldsproblematik.

3 Dnr VON16/48 3/5 Kommunikationen mellan daglig verksamhet och gruppbostaden fungerar inte som den borde. Det är något som enhetschef ska utveckla formerna för. Enhetschefen uttrycker också att det är viktigt att skapa en helhetssyn kring varje enskild brukare och fler än kontaktpersonen behöver ha personkännedom. Hur ser en dag ut Frukost och morgonbestyr inleder dagen. Brukarna ska komma iväg till sin dagliga verksamhet. Samtliga fem brukare är på daglig verksamhet, men i olika stor utsträckning. De har lunchlåda med sig och kommer sen hem vid olika tidpunkter under eftermiddagarna. Efter hemkomst är det medicinutdelning och personalen frågar hur dagen på arbetet varit. Ibland finns det en lapp med information i lunchlådan, från den dagliga verksamheten. Under eftermiddagen finns tid att ha egna aktiviteter, såsom promenad, musik eller softa. Framåt tiden serveras kvällsmat. Ibland hjälper brukarna till att duka, tömma diskmaskinen, torka av sin egen plats mm. Alla äter tillsammans i det gemenamma köket, men om någon skulle vilja äta inne hos sig själv, är det okey. På kvällen är det oftast lugnt. Brukarna kan syssla med valfri aktivitet och det serveras också ett kvällsfika. Det är ytterligare medicinutdelning och många behöver smörjas in. Tiden för läggdags är valfri, så de bestyren sker successivt under kvällen. Det finns dagar då vissa brukare inte ska på daglig verksamhet och då passar man på att planera in läkarbesök, tandläkarbesök, fotvård och liknande. Sommaren som gått Både enhetschef och personal berättar att det har varit mycket svårt att få vikarier och den ordinarie personalen har kallats in, vilket varit mycket slitsamt och i något fall även med sjukskrivning som följd. Det har funnits dagar då man inte haft någon ordinarie på plats, utan då verksamheten bemannats av enbart vikarier. Enhetschef upplever inte att sommaren har varit kvalitetssäkrad. Kontakten med sjuksköterska har fungerat bra hela sommaren. Upplevelsen på gruppboendet är att hela divisionen behöver lösa somrarna och vikarietillsättningarna på något nytt, mer generellt, sätt. Det behövs en annan organisation kring vikarierna, med framförhållning och handledning är synpunkter som enhetschefen för fram.

4 Dnr VON16/48 4/5 Mål för verksamheten På kommunens hemsida beskrivs verksamheten så här: Arbetssättet handlar mycket om social träning och struktur i vardagen. På en direkt fråga har personal svårt att förklara hur detta kommer till uttryck i vardagen. Vid vårt tillsynsbesök lyfts målen att brukarna ska fungera i sin vardag, få makten över sina liv och ges möjlighet att påverka i så stor utsträckning som möjligt. Enhetschef och personal har lite olika syn på vilka målen är. Hur arbetar boendet med delaktighet och inflytande Som nämnts ovan är brukarna delvis delaktiga i de praktiska göromålen kring måltiderna. Personalen uppger att de tidigare arbetade i mycket högre utsträckning individuellt med varje brukare utifrån dennes förutsättningar. Idag har de tappat det och hanterar snarare brukarna som en grupp oavsett vars och ens behov. Brukarna får inte vara med och välja mat. De informeras inte om vilka i personalen som kommer att arbeta under dagen. Personalen upplever att dessa och liknande saker mest skapar problem som inte går att lösa. Granskning av dokumentation Dokumentationen har granskats för de två brukare som varit aktuella i Lex Sarah rapporterna. Genomförandeplanerna är skrivna som en beskrivning av dagen, och är detaljrika och beskriver även hur brukaren vill ha sin hjälp utförd. Det finns beskrivningar i en av planerna som ger upphov till frågetecken och därför behöver förtydligas vad som menas och varför åtgärden ska göras på det sätt som planen beskriver. Orsaken klarnar först vid tillsynsbesöket då frågor ställs om detta. I övrigt är dokumentationen relativt god. Det finns dock vissa inslag av hälsooch sjukvårdskaraktär som inte bör finnas i den sociala dokumentationen. Verksamheten behöver hitta rutiner för att rapportera avvikelser även i den sociala omsorgen. Bedömning På det stora hela upplever vi att verksamheten fått leva utan styrning under alltför lång tid. En delvis osund kultur har fått ta plats, vilket skett i sådan utsträckning att brukarna drabbas. I många lägen har personalens önskemål och vilja fått gå före brukarnas. Delaktighet och inflytande är ett utvecklingsområde. Vi upplever att personalen tappat det engagemang som krävs för att bibehålla brukarnas förmågor. Detta medför en risk att deras förmågor ytterligare successivt försämras.

5 Dnr VON16/48 5/5 Vi upplever också att personalen ofta ser hinder och problem istället för att tänka ut arbetssätt som får saker och ting att fungera på ett sätt som är för brukarnas bästa. Verksamhetens mål är något som enhetschef måste arbeta med tillsammans med personalen. Att ha olika syn på målen för verksamheten leder inte framåt. Vi kan konstatera att det länge varit ett bristande ledarskap och många täta chefsbyten. Det har gjort det möjligt för en osund kultur att breda ut sig en kultur där inte brukaren stått i fokus. Den enhetschef som nu tagit över ansvaret för verksamheten är erfaren och har enligt vår bedömning goda förutsättningar att kunna åtgärda de problem som identifierats i arbetsgruppen.