SMÅFÖRETAGENS LÖNSAMHET APRIL 2018 EN RAPPORT OM LÖNSAMHETEN I SVENSKA SMÅFÖRETAG

Transkript

1 SMÅFÖRETAGENS APRIL 2018 EN RAPPORT OM EN I SVENSKA SMÅFÖRETAG

2 INNEHÅLL Rekordhög lönsamhet för svenska småföretag... 3 Lönsamheten i olika regioner... 4 Branschfokus: Handel... 6 Branschfokus: Bygg... 7 Branschfokus: Transport... 8 Branschfokus: Konsult... 9 Branschfokus: Service...10 Sammanfattning...11 OM RAPPORTEN I denna rapport från LRF Konsult analyseras lönsamheten för svenska småföretag under perioden. Rapporten baseras på verkliga data i form av faktiska årsbokslut från småföretag runt om i Sverige. Underlaget har analyserats för landet som helhet och på regional nivå utifrån 15 olika regioner. Rapporten tittar även närmare på lönsamheten inom fem branscher där många småföretag finns representerade: handel, bygg, konsulttjänster, transport och service. LRF KONSULT 2

3 REKORDHÖG FÖR SVENSKA SMÅFÖRETAG BEGREPP I RAPPORTEN: Småföretag: Företag med max 10 anställda Företag som omsätter mellan och 10 miljoner kronor om året Lönsamhet: Definieras som resultat före avskrivningar Alla procentsatser är uttryckta som andel av omsättningen om ingen annat nämns i rapporten Den genomsnittliga lönsamheten bland landets småföretag under var 24,3 procent, en ökning med 0,5 procentenheter från föregående år. Detta innebär att blev ytterligare ett år med rekordhög lönsamhet för landets småföretagare, en trend som hållit i sig sedan. Lönsamheten varierar dock betydligt mellan olika regioner och mellan de olika branscherna. Den region där småföretagen hade högst lönsamhet under, 27,9 procent, var Uppsala. Lägst var lönsamheten i regionen Västernorrland & Jämtland, 18,4 procent. Ur ett historiskt perspektiv är dock lönsamheten hög och de senaste årens starka BNP-tillväxt för landet som helhet kan spåras också i småföretagens resultat. Lönsamheten, såväl som förutsättningarna för att skapa god lönsamhet, skiljer sig mellan de fem branscher rapporten analyserar. Småföretag som levererar konsulttjänster till andra företag har mycket goda tider och den genomsnittliga lönsamheten för de företagen var under, 26,3 procent. Även småföretagen inom handeln uppvisade den högsta lönsamheten under den uppmätta perioden, men lönsamheten för de företagen stannade ändå på 9,9 procent. LRF Konsult tar fram denna rapport för att uppmärksamma den ständigt föränderliga miljö småföretagare verkar inom och för att följa lönsamhetsutveckling för en av svenskt näringslivs allra viktigaste grenar småföretagande. 24,3% GENOMSNITTLIG FÖR SMÅFÖRETAGARE ÖVER HELA LANDET 6600 BOKSLUT FRÅN SVENSKA SMÅFÖRETAG LRF KONSULT 3

4 EN I OLIKA REGIONER Landets län har delats in i 15 regioner. SMÅFÖRETAGEN I UPPSALA HAR LANDETS HÖGSTA Den region vars småföretag uppnådde högst lönsamhet under var Uppsala med en genomsnittlig lönsamhet på 27,9 procent. Det är den högsta lönsam heten som uppmätts i regionen och en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med föregående år. Den höga lönsamheten i Uppsala kan förklaras av relativt sett lägre kostnader. Mätt som andel av omsättningen hade småföretagen i Uppsala de lägsta totala kostnaderna i landet, 43,1 procent. Kostnaderna för personal, lokaler samt bil- och transport minskade dessutom under, vilket kan förklara förbättringen i lönsamhet. VÄSTERNORRLAND & JÄMTLAND LÄGST MEN KRAFTIGT FÖRBÄTTRAD Sammantaget ökade lönsamheten i 11 av de 15 regionerna och minskade i 4. Den region i Sverige där småföretagen hade lägst genomsnittlig lönsamhet under var Västernorrland & Jämtland med 18,4 procent. Samtidigt var små företagen i denna region de som hade den största förbättringen i lönsamhet av alla regioner under. Lönsamheten ökade med 2,0 procentenheter jämfört med föregående år, från 16,4 till 18,4 procent av omsättningen. Uppsala, Skåne & Blekinge och Stockholm är tre andra regioner där lönsamheten förbättrats avsevärt, med 1,3 respektive 0,9 procentenheter. 27,9% HÖGST GENOMSNITTLIG HADE SMÅFÖRETAGEN I UPPSALA HÖGA KOSTNADER TYNGER STOCKHOLM Småföretagen i Stockholm hade under en genomsnittlig lönsamhet på 20,2 procent, vilket är 4,1 procentenheter under riksgenomsnittet och 7,7 procent enheter lägre än Uppsala. Småföretagen i Stockholm har under mätperioden haft en något mer ojämn lön samhetsutveckling, jämfört med riket som helhet. Dock har även lönsam heten för Stockholmsföretagen sett över hela mätperioden ökat. Mellan och steg lönsamheten med 2,3 procentenheter. Kostnaderna, mätt som andel av omsättningen, har under de senaste två åren minskat för små företagen i Stockholm, men utgör ändå 54,7 procent av omsättningen, att jämföra med Uppsalas kostnader på 43,1 procent och riket som helhet på 46,2 procent. Främst är det lokal- och personal kostnaderna som är högre i Stockholm. För hamnar personal kostnaderna i Stockholm på 35,9 procent av omsättningen, en minskning 11 AV 15 REGIONER SOM ÖKADE SIN RIKET 30 % 25 % 27,9% 26,4% 25,4% 25,3% 24,8% 24,7% 24,5% 23,8% 23,8% 22,9% 22,6% 20,9% 20,2% 19,6% 18,4% 15 % 10 % 5 % 0 % Uppsala Skåne & Blekinge Västra Götaland Östergötland Halland Södermanland & Gotland Jönköping Gävleborg Kalmar & Kronoberg Örebro & Västmanland Dalarna Värmland Stockholm Västerbotten & Norrbotten Västernorrland & Jämtland LRF KONSULT 4

5 med 0,8 procentenheter jämfört med före gående år, men fortsatt högre än genomsnittet för riket som ligger på 30,9 procent. Under hela perioden var de genomsnittliga personalkostnaderna i riket 30,4 procent. I Stockholm var genomsnittet under samma period 36,9 procent. Endast småföretagen i regionerna Västernorrland & Jämtland och Västerbotten & Norrbotten hade lägre lönsamhet än småföretagen i Stockholm. Även i detta fall förklaras detta av relativt sett höga totala kostnader i förhållande till den totala omsättningen, speciellt höga personalkostnader. Värt att notera är dock att små företagen i Västerbotten & Norrbotten har ökat intäkterna mot före gående år, och har under en positiv utveckling av lönsamheten. KOMMENTAR Det finns såväl strukturella som konjunkturella anledningar till att lönsam heten skiljer sig mellan olika regioner i Sverige. Närvaron av större företag och vilken bransch dessa verkar inom, samt till exempel infrastruktur och demografi är några av faktorerna som påverkar. Storstadsregionerna lockar med goda affärsmöjlig heter, men samtidigt belastas företag i dessa regioner av höga kostnader för bland annat lokaler och personal. En möjlig anledning till att småföretagen i Uppsala haft en så god utveckling av lönsamheten kan vara närheten till en stor marknad i Stockholm och Mälar dalen, samtidigt som kostnadsläget i Uppsala är lägre än det i huvudstads regionen. I Norrlandsregionerna är de utmaningar företagarna ser främst kopplade till infrastruktur och att hitta rätt kompetens. FÖR RIKET 25 % 24,3% 24 % 23,7% 23,8% 23 % 23,0% 23,0% 23,2% 22 % 21 % STFÖRÄNDRING 2,0 2,0 1,5 1,3 PROCENTENHETER 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 Västernorrland & Jämtland Uppsala 0,9 Skåne & Blekinge 0,9 Stockholm 0,8 0,8 Östergötland Jönköping 0,7 0,7 Västerbotten & Norrbotten Dalarna 0,5 Halland 0,3 Örebro & Västmanland 0,1 Södermanland & Gotland -0,1-0,2-0,5-0,7 Kalmar & Kronoberg Gävleborg Västra Götaland Värmland LRF KONSULT 5

6 BRANSCHFOKUS: HANDEL I handelsbranschen ingår småföretag inom detalj- och dagligvaruhandel, exempelvis närbutiker, grossister och e-handelsföretag. HANDELSBRANSCHENS SUTVECKLING Handelsbranschen hade en lönsamhet på 9,9 procent under, vilket var en ökning på 0,1 procentenheter från föregående år. Det är ungefär samma nivå som lönsam heten inom handeln befunnit sig på sedan. Det året steg lönsamheten med 1,9 procentenheter och totalt över perioden har lönsamheten stigit med två procentenheter. Årets lönsamhetsökning förklaras i första hand av en minskning av de totala kostnaderna, mätt som andel av omsättningen, med 0,3 procentenheter, främst är det personalkostnadernas andel som har sjunkit med 0,2 procentenheter. Bruttoresultatet för småföretagen inom handeln var under konstant, men sett över hela mätperioden har det ökat med 3,6 procentenheter till 49,3 procent. Denna siffra kan jämföras med det genomsnittliga bruttoresultatet för svenska småföretag, oaktat bransch, på 71,7 procent, vilket speglar de förhåll andevis låga bruttomarginalerna som präglar handeln. KOMMENTAR Trots att svensk ekonomi befinner sig i en högkonjunktur kännetecknas handeln av fortsatt låga bruttomarginaler. Konkurrensen inom branschen är hög med såväl inhemska som utländska aktörer. Den redan hårda konkurrensen inom handeln stärks ytterligare av den snabbt växande e-handeln som än så länge domineras av branschens större aktörer. I en undersökning från SCB redovisar företag med fler än 250 anställda att 28 procent av omsättningen i genomsnitt kommer från e- handel, till skillnad från företag med anställda där 10 procent kommer från e-handel. 1 Data i LRF Konsults databas indikerar att e-handelsföretagens lönsamhet ökar i snabbare takt än handeln i övrigt, dock utan statistisk signifikans. Ämnet kommer att studeras närmare i framtida rapporter. Oavsett är dock branschens digitalisering och förmåga att utveckla en effektiv e-handel avgörande för småföretagens framtida lönsamhet. 9,9% GENOMSNITTLIG 49,3% GENOMSNITTLIGT BRUTTORESULTAT 1 SCB, E-handel allt viktigare för svenska företag HANDELN: HANDELN: BRUTTORESULTAT 15 % 10 % 7,9% 9,8% 9,8% 9,8% 9,9% 9,3% 50 % 48 % 46 % 45,7% 47,0% 47,8% 48,5% 49,3% 49,3% 44 % 5 % 42 % 40 % 0 % 38 % LRF KONSULT 6

7 BRANSCHFOKUS: BYGG I byggbranschen ingår småföretag inom byggnadsverksamhet och renoveringsarbeten inklusive byggande av bostadshus, anläggningar av motor-och järnvägar, mark och grundarbeten samt VVS-arbeten. BYGGBRANSCHENS SUTVECKLING Byggbranschen redovisade en lönsamhet på 25,5 procent under, motsvarande en ökning på 0,7 procentenheter från föregående år. Detta efter en nedgång under då lönsam heten sjönk med 1,4 procentenheter till 24,8 procent. Trots ökad lönsamhet minskade intäkterna under, och lönsamhetsförbättringen förklaras främst av en minskning i kostnad sålda varor. Brutto resultatet ökade med 0,5 procentenheter. Andelen totala kostnader förblev i princip oförändrade under året, med en ökning för andelen lokalkostnader på 0,2 procent enheter och en minskning av andelen personalkostnader på 0,3 procentenheter. Nettoinvesteringarna som ger ett mått på branschens sysselsättning är kvar på års nivå med 8,5 procent av omsättningen efter att ha ökat i två år efter. KOMMENTAR Lönsamheten för småföretagen i byggbranschen minskade under, vilket delvis kan förklaras av en sänkning av ROT-avdraget i början av året. Under återhämtade sig branschen något, men den genomsnittliga lönsamheten ligger fortfarande under rekordnivån, året före nedtrappningen av ROT-avdraget. Byggföretagen har gynnats av den rådande högkonjunkturen och de låga räntenivåerna. Under 2018 förväntas bostadsbyggandet minska, 2 vilket i kombination med möjliga räntehöjningar kan komma att förändra förutsättningarna för småföretagen i branschen under 2018 och framåt. 2 Byggkonjunkturen, Sveriges Byggindustrier 25,5% GENOMSNITTLIG 0,7 PROCENTENHETER FÖRBÄTTRAD BYGG: BYGG: NETTOINVESTERINGAR 30 % 25 % 25,3% 24,9% 25,3% 26,2% 24,8% 25,5% 12 % 10 % 8 % 6,6% 10,4% 6,9% 7,3% 8,5% 8,5% 6 % 4 % 2 % 15 % 0 % LRF KONSULT 7

8 BRANSCHFOKUS: TRANSPORT I transportbranschen ingår småföretag inom transport och relaterade tjänster för både konsumenter och företag, infattande verksamheter som tillhandahåller godstransport, varulagring och taxiverksamhet. TRANSPORTBRANSCHENS SUTVECKLING Transportbranschen hade en lönsamhet på 24,3 procent under, och har haft en positiv utveckling sedan med en lönsamhetsökning på 2,5 procent enheter under perioden. Ökningen det senaste året var 0,7 procent enheter. Det har dock inte varit en konstant lönsamhetsutveckling, även om lön sam heten hela tiden för blivit högre än. Mellan och har lönsamheten varierat, med ett tapp under och med den högsta nivån hittills, 25,0 procent, under. Personalkostnaderna för småföretagen inom transport var, som andel av omsättningen, rekordlåga 28,1 procent, en minskning med hela 1,4 procent enheter jämfört med föregående år. Det är också lägre än genomsnittet för samtliga små företag i riket, 30,9 procent. Även kostnaderna för reparationer har minskat sedan och landade på 2,5 procent för helåret, en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Mätperiodens högsta bil- och transportkostnader uppmättes under och därefter har kostnaderna för denna kategori minskat. landade bil- och transportkostnadernas andel av omsättningen på 16,8 procent, en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med. De totala kostnaderna ökade med 0,7 procentenheter under, vilket dock motverkas av att transportbranschen hade ett bruttoresultat på 74,7 procent, det högsta under hela mät perioden. KOMMENTAR En påverkansfaktor för lönsamheten inom transportbranschen är drivmedels priserna, vilka ökade under. Sedan har priserna för bensin och diesel sjunkit två år i rad för att återigen öka under. 3 Samtidigt som drivmedelspriserna har minskat har samma utveckling skett i kostnaderna för bil/transport och när drivmedelspriserna återigen klättrade upp på års nivå skedde även en ökning för bil- och transportkostnaderna. Personalkostnaderna var på en rekordlåg nivå. Svenska småföretagare inom transportbranschen har under en längre tid känt av konkurrens från utländska åkerier och har själva fått hitta olika lösningar för att fortsätta konkurrera och hålla nere personalkostnaderna. Vi har bland annat sett att fler hyr in chaufförer eller köper tjänster från utländska åkerier. 24,3% GENOMSNITTLIG 28,1% GENOMSNITTLIGA PERSONALKOSTNADER 3 SPBI, Utveckling av försäljningspris för bensin, diesel och etanol TRANSPORT: TRANSPORT: BIL OCH TRANSPORTKOSTNADER 30 % 25 % 21,8% 23,2% 22,2% 25,0% 23,6% 24,3% 18 % 16 % 14 % 19,0% 17,6% 18,7% 16,2% 15,9% 16,8% 12 % 10 % 15 % 8 % LRF KONSULT 8

9 BRANSCHFOKUS: KONSULT I konsultbranschen ingår småföretag inom exempelvis IT- eller kommunikationstjänster eller arkitektur. KONSULTBRANSCHENS SUTVECKLING Konsultbranschens lönsamhet var den högsta av alla branscher, på 26,3 procent. Detta innebär en ökning med 1,2 procentenheter och branschen är tillbaka på samma lönsamhetsnivåer som under. såg branschen en nedgång i lönsamhet, men annars har lönsamheten konstant legat över 25 procent. Trots att personalkostnaderna, mätt som andel av omsättningen, steg till 41,3 procent under har lönsamheten ändå ökat till en rekordnivå. Detta kan förklaras av att de totala kostnadernas andel av omsättningen är rekordlåg, 58,8 procent, jämfört med 61,0 procent under. Den genomsnittliga intäkten i konsultbranschen har stigit jämfört med tidigare år, vilket i kombination med lägre kostnader kan förklara den ökning i lönsamhet som skett. KOMMENTAR Konsultbranschen är en heterogen bransch och innefattar många olika typer av småföretag, vars lönsamhet i sig påverkas av olika branscher. Den digitala omställningen leder till stor efterfrågan på exempelvis konsulter inom IT och digitalisering, men även arkitekter har haft en mycket god arbetsmarknad de senaste åren. Typen av konsulttjänster som erbjuds står också under konstant förändring, till exempel märks nu så kallade influencers bland konsult företagen, det vill säga personer som i offentligenheten och i sociala medier givet sin position kan influera andra människor. Antalet influencers är dock än så länge för litet för att bryta ut som en egen bransch. 26,3% GENOMSNITTLIG 0,7% ÖKNING I INTÄKTER Både behovet och utbudet av konsulter bestäms utifrån en rad olika faktorer, innefattande allt från hur en enskild bransch utvecklas till konjunkturcykler och hur samhället förändras i stort. En högkonjunktur kan innebära en till fälligt god marknad för konsultföretag inom rekrytering eller arkitektur, medan en långsiktig utveckling som går mot ett mer teknik baserat samhälle ger en ökad efterfrågan på konsultföretag specialiserade inom exempelvis IT och datatjänster. Samtidigt kan en utmanad kultursektor leda till att fler kultur arbetare väljer att starta eget. Denna variation och föränderlighet som formar konsultbranschen kan ge en för klaring till den volatilitet som präglat branschens lönsamhet under mätperioden. KONSULT: 30 % KONSULT: PERSONALKOSTNADER 46 % 25 % 26,1% 26,3% 22,4% 25,5% 25,1% 26,3% 44 % 42 % 40 % 41,9% 40,9% 43,2% 42,5% 40,6% 41,3% 38 % 36 % 15 % 34 % LRF KONSULT 9

10 BRANSCHFOKUS: SERVICE I servicebranschen ingår småföretag inom olika tjänsteverksamheter som främst riktar sig mot konsumenter, till exempel frisörer, bagerier, mindre bilverkstäder och olika RUT-tjänster. SERVICEBRANSCHENS SUTVECKLING Servicebranschen hade en lönsamhet på 23,6 procent under. Det var en ökning med 0,2 procentenheter från föregående år och den högsta lönsamheten under mätperioden. Sett över hela perioden har lönsamheten ökat avsevärt, med 4,7 procentenheter. Det senaste årets positiva lönsamhetsutveckling bottnar främst i en gynnsam utveckling på intäktssidan. Intäkterna för småföretagen inom servicenäringen ökade med 1 procent jämfört med föregående år. Mellan och fram till har bruttoresultatet för småföretagen inom service näringen förbättrats med 5,2 procentenheter och under skedde en svag förbättring för bruttoresultatet med 0,2 procentenheter. De totala kostnaderna i branschen har stigit marginellt under med 0,12 procentenheter. Sam tidigt har intäkterna också ökat, och därmed har lönsamheten både upprätthållits och ökat något. KOMMENTAR Lönsamheten för svenska småföretag inom servicenäringen ökar. Sett över en längre period är ökningen avsevärd. Sannolikt har den rådande hög konjunkturen medfört en större benägenhet bland svenska konsumenter att köpa tjänster inom till exempel skönhet och hårvård, flytt och städ. var ett rekordår för användningen av RUT-avdrag 4, vilket indikerar att anlitandet av hushålls relaterade tjänster har ökat under, en möjlig påverkan på småföretagens lönsamhet. Intressant blir att följa utvecklingen i samband med en eventuell avmattning i ekonomin och analysera i vilken utsträckning en bättre marknad för serviceföretag är avhängig av en allmänt god konjunktur och i vilken utsträckning det beror på en beteende förändring bland konsumenterna mot ett samhälle där svenskarna i större utsträckning köper tjänster privat. 23,6% GENOMSNITTLIG 4,7 PROCENTENHETER, ÖKNING I GENOM SNITTLIG 4 Skatteverket, Statistik rut-avdrag SERVICE: SERVICE: BRUTTORESULTAT 30 % 76 % 25 % 23,4% 23,4% 23,6% 74 % 72 % 71,1% 72,2% 73,2% 73,8% 74,1% 20,5% 21,4% 70 % 68,8% 18,9% 68 % 66 % 15 % 64 % LRF KONSULT 10

11 SAMMANFATTNING Landets småföretagare uppnådde under en rekordhög genomsnittlig lönsamhet på 24,3 procent, en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Detta innebär att den positiva lönsamhetstrenden för små företagen håller i sig, sett över en femårsperiod har den genomsnittliga lönsamheten ökat med 1,3 procentenheter. Det finns tydliga skillnader i lönsamheten på regional nivå, skillnaden mellan de regioner som hade högst respektive lägst genomsnittlig lönsamhet var 9,5 procentenheter och den högsta lönsamheten uppmättes bland små företagen i Uppsala län, motsvarande 27,9 procent. 16,4 PROCENTENHETERS SKILLNAD MELLAN BRANSCHER MED HÖGST RESPEKTIVE LÄGST Ur ett branschperspektiv hade småföretagen inom konsultbranschen högst genom snittlig lönsamhet under, 26,3 procent, medan småföretagen inom handeln hade lägst lönsamhet med 9,9 procent. Gemensamt för alla branscher är att samtliga har en förbättrad lönsamhet jämfört med föregående år. ATT TÄNKA PÅ FÖR LANDETS SMÅFÖRETAGARE UNDER 2018 Deklarera enskilda firman helt digitalt Nu kan enskilda näringsidkare få hjälp att deklarera helt digitalt. Skatteverket inför en digital tjänst som gör det möjligt för din rådgivare att hjälpa dig som enskild näringsidkare med deklarationen helt digitalt. Det enda du behöver göra är att godkänna med hjälp av din e-legitimation. Ovanstående gäller även för dig som är delägare i ett fåmansföretag, handelsbolag eller kommanditbolag. Krav på personalliggare i fler företag och nya regler Är du företagare inom fordonsservice, kropps- och skönhetsvård eller bedriver du grossistverksamhet med livsmedel och tobak? Då kan det bli aktuellt för dig att föra personalliggare från den 1 juli Dessutom blir det förändringar för företag som redan idag omfattas av kravet på personalliggare. Visste du att ditt företag kan ansöka om digitaliseringsstöd? Sedan början av kan småföretag inom 18 län ansöka om ett digitaliseringsstöd som bland annat kan användas för att ta fram digitala strategier. Sammanlagt handlar det om 35 miljoner kronor som företag kan ansöka om för att få stöd att ta in extra kompetens i företaget. 9,5 PROCENTENHETERS SKILLNAD MELLAN REGIONER MED HÖGST RESPEKTIVE LÄGST LRF KONSULT 11

12 LRF KONSULT LRF KONSULT