Vindenergi Väst AB (publ) Årsredovisning

Transkript

1 Vindenergi Väst AB (publ) Årsredovisning 2009

2 Årsredovisning 2009 Innehållsförteckning Årsredovisning Kortversion VD har ordet Väsentliga händelser efter bokslutsdagen Vindkraften idag och i framtiden Nyemission och Split VPC registrering Aktiekapital och ägarförhållanden Årsredovisning för Vindenergi Väst AB (publ). 21 Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Redovisnings- och värderingsprinciper.. 27 Notanteckningar Revisorsintyg Revisionsberättelse Ordlista Egna anteckningar Vindenergi Väst AB (publ) Junogatan Uddevalla Kontakt: Lars Haglund, VD Tel: Mobil: grafisk produktion: Hatech Digital grafisk produktion tryck: Munkreklam AB 2

3 Årsredovisning kortversion Styrelsen för Vindenergi Väst AB får härmed avge årsrapport för perioden 1 januari 31 dec 2009, företagets 20:e verksamhetsår. Kort version. Ekonomiskt utfall Nettoomsättningen från produktionen uppgick till tkr. Omsättning var väsentligt lägre än prognos och lägre än föregående år. Orsaken var främst svaga vindar under vintern, samt att verken stod stilla under perioder på grund av skador. Omsättning är trots produktionsförlusterna historiskt sett relativt bra, tack vare den höga ersättning som vi erhåller för produktionen. Rörelseresultat före finansiella poster uppgick till 763 tkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 880 tkr. Elproduktionen under året kwh, väsentligt lägre än ett normalår som förväntas ge ca kwh. Ersättning från försäkringsbolag har erhållits under året. Dels från skador under 2008 men även för Totalt har ersättning för skador och produktionsförluster erhållits med 751 tkr. I slutet av året fanns inga anmälda eller oreglerade skador Under våren installerades ny växellåda på verket Molly till en kostnad av ca 1 miljon kr. Kostnaden har bokförts som investering. Därutöver har inga större investeringar i maskiner eller utrustning genomförts. Verksamheten Året har präglats av arbete med våra pågående projekt Nordmanneröd men framför allt Lejdeberget, samt åtgärder på befintliga verk. Vi har fått bygglov för två verk på Nordmanneröd om vardera ca 2 MW. Vi erhöll laga kraft för projekt Lejdeberget under hösten Vi har beställt nätanslutning av Vattenfall för fyra verk upp till maximalt 10 MW total effekt för projekt Lejdeberget. Nätanslutning skall vara klar under oktober Arbete med beställning av verk påbörjades under hösten. Övriga projekt är i de flesta fall avhängiga av kommunala planer och beslut. Vindmätning har utförts på Lejdeberget under januari och februari. Därefter flyttades anläggningen till en privat placering i Munkedal under mars, april och maj och flyttades därefter till Nordmanneröd mätning fram till slutet av november. Se grafisk presentation av balans- och resultaträkning på nästa sida. 3

4 Resultat- och balansräkning Resultat för året är för ett förlängt räknskapsår om 18 månader. Råvaror & Förnödenheter Råvaror & Förnödenheter Personalkostnader Personalkostnader Övriga kostnader Nettointäkter Nettointäkter Avskrivningar Övriga kostnader Finansiella kostnader Bokslutsdispositioner Övriga rörelseintäkter Skatt Finansiella intäkter Avskrivningar Övriga rörelseintäkter Finansiella kostnader Bokslutsdispositioner Finansiella intäkter Skatt Korta skulder Korta skulder Obeskattade reserver Obeskattade reserver Likvida medel Likvida medel Bundet eget kapital Bundet eget kapital Fordringar Fordringar Fritt eget kapital Anläggningstillgångar Fritt eget kapital Anläggningstillgångar 4

5 VD har ordet Allmänt Ånyo har ett händelserikt år passerat. Det svänger skall jag säga. Men om vi tar det i rubriker: Bygglov är klart för Lejdeberget Finansieringsavtal klart för framtida utbyggnad av ett flertal verk Bygglov för två verk på Nordmanneröd Fler projekt på gång. Projektstart av Lejdeberget i början av 2010 och förhoppningsvis nya verk på plats under 2010 Årsberättelsen Men jag börjar med årsberättelsen, en intressant resa det med. Plötsligt har det slutat blåsa och vi fick en vinter med i princip ingen vind. Jag trodde att det räckte med våren 2009 som ett undantag, men från senhösten och tills nu på våren 2010 har vi haft riktigt dålig produktion. Verken fungerar bra, men vad hjälper det? Nåja, vi har statistik från 1993 och vet att det varierar. Men de senaste årens variationer sticker ut började inte bra med risk för haveri på Mollys växellåda. Det blev ingen billig reparation, då huvudsakliga kostnaden för växellåda var i euro. Kursen var extremt hög just då och reparationen kostade oss lite över en miljon plus produktionsförluster. Nu skall vi inte vara särskilt ledsna för det, för produktionsförlusten var försumbar i och med att det inte blåste under våren, och verket har fungerat i 16 år utan några större problem. Verket Gerda har också haft problem med i huvudsak hydraulik och styrsystem orsakat av åska. Nu har vi tagit bort telefonanslutningen, så förhoppningsvis är det problemet borta. Under året har vi också lyckats klarlägga alla utestående krav för försäkringsskador. Förhoppningsvis har utredningstiden för kommande krav kortats ned. Bolaget har i dagsläget inga krav eller anmälda skador. Ersättningen för el och certifikat fram till utgången av 2011 är avtalade på en historiskt hög nivå, så förutsättningar för intäkter finns men var är vinden??? Framtiden för vindkraft Den som det visste. Förutsättningarna ändras lite hela tiden, och det senaste årets turbulens ger inga bättre utsikter i min kristallkula. Regelverket har ändrats och det är oklart om det skall vara detaljplanering, anmälan för bygglov eller tillståndsansökan till Länsstyrelsen som man skall gå på för nya projekt. Idag verkar det gå mot det senare. I nya regelverket kan man fortfarande söka bygglov 5

6 under vissa förutsättningar, men formalia pekar på att det blir tillståndsansökningar som kommer att gälla. Regelverket säger då att kommunen skall tillfrågas och nivåerna för överklagan reduceras med ett steg. Därtill är ett miljötillstånd juridiskt säkrare. Skillnaden för oss ligger i eget arbete, för i tillståndsärenden skall sökanden, vilket är vi, utföra allt arbete, information, samråd etc. Sedan har vi detta med tekniken. För bara några år sedan var Vestas dominerande och de flesta verken var konstruerade med växellåda. Nu är nya leverantörer på ingång med olika storlekar och utföranden. Men generellt kan man nog påstå att växellådsfria verk vinner terräng. För något år sedan var leveranstiden, beroende på leverantör, från några år upp till fyra. Idag är vi nere i ett år eller ännu kortare tid, och priset för verken sjunker. Jag tror vi kommer att se en större konkurrens på marknaden och många fler aktörer som huvudsakligen kommer från Asien och i synnerhet Indien. I pressen spekuleras redan över att Vestas kommer att tappa en stor del av sin marknad. Det skrivs om förväntade prisreduktioner i framtiden på procent. Ingen är gladare än jag, då finansieringsproblematiken är en stor del av min vardag. Därtill har vi proppen med nätanslutning av verken. Stora regionala projekt är på gång, men stamnäten behöver förstärkas och även här är tillståndsproblematiken den bromsande faktorn. Många projekt ligger i vänteläge. Det talas om utbyggnad under där vi har möjligheter att bygga, men så länge jag inte kan få en bindande offert på nätanslutning är jag låst till spekula - tioner. Projekten Lejdeberget etapp 1, Uddevalla Under året arbetade vi hårt med att få klart med alla tillstånd. I slutet av året vann bygglovet för fyra verk laga kraft och därefter har vi arbetat med det praktiska genomförandet. Status idag är att nätanslutning för fyra verk är beställt av Vattenfall till början av oktober Entreprenadarbetena bestående av väg och fundament skall vara klara i augusti och allt är förberett för montage av två verk därefter. I början av 2010 beställde vi två verk av Enercon, modell E 82. Vart och ett av dem är på 2 MW, utan växellåda, med 82 meter i rotordiameter och 78 meters navhöjd. Eftersom vi inte vet var vi hamnar i produktionsfasen vet vi ej när leverans kan ske, men kanske redan under oktober 2010, dock senast under februari Med tanke på förutsättningarna med vinter är det bäst att utföra entreprenad arbetena under sommarhalvåret och hoppas att vi kan komma före i kön om vi är redo att ta emot verken. Verken är beräknade att producera ca 11 miljoner kwh/ år och jag tror personligen att det kan bli bättre än så. Vi har utfört vindmätningar under början av 2009 och råkade hamna under en väldigt lugn period så dessa mätningar beskriver nog inte hela sanningen. Vi följde intilliggande verk samtidigt och i jämförelse så skall produktionen kunna bli riktigt bra. Leverantörens egna beräkningar är de siffror vi går på, men dessa värden är utifrån medelvärden baserade på andra verk i regionen. Jag tror personligen att vindläget är bättre än så. Lejdeberget etapp 2, Uddevalla Varför två verk i etapp 1? I huvudsak beroende på finansieringen, men också på grund av kommande ny teknik. Banken kräver ganska mycket i egen insats och i det fallet är vi lyckligt lottade då vi förhandlade fram villkor innan finanskrisen. Kollegor i branschen har det kämpigt. Vi har ordnad egen insats för de första två verken, men för de kommande verken måste detta lösas på något sätt. Som nämnts ovan så byggs nätet för fyra verk och väg förbereds för dessa. Nu visar verkligheten att nästa generations verk utförs med rotordiameter på 100 meter i bra vindlägen. Varför nu detta? Jo, produktionen stiger kraftigt utan att detta påverkar elnätet. Med en 6

7 rotordiameter på 100 istället för 82 meter ökar produktionen med 50 procent. Dessa nya typer av verk är under utprovning och de första verken kommer att levereras under Nordmanneröd, Uddevalla Vi erhöll i början av 2009 bygglov för två verk på vardera ca 2 2,5 MW. Bygglovet överklagades till Länsstyrelsen under sommaren och handläggaren på Länsstyrelsen har meddelat att beslut kan förväntas tidigaste under senvåren Att kringboende klagar beror till stor del på missnöje med ett nyuppfört värmeverk i närområdet som dessa menar har inverkat negativt på deras boende. De vill inte ha ytterligare störningar, trots att förväntad störning från de nya verken är ringa. Nätägare är Vattenfall och inkopplingskapacitet finns tillgänglig. Länsstyrelsens besked förväntas vara positivt, men risken är överhängande att överklagan sker till nästa instans, och det kan dröja ett antal år innan bygglovet vinner laga kraft. Molly 2 Bygglovsansökan inlämnades för uppförande av ett nytt verk som ersättning för befintlig Molly. Ansökan har varit under utredning och vi har meddelats att kommunen backar om bygglovsbeslut och vill att vi ändrar till tillståndsärende. Kommunen har meddelat att de är positiva till markarrende om vi beviljas tillstånd. Orsaken till kommunens agerande är att Västtången är av riksintresse och känsligt område. Genom detta förfarande är vi tillbaka på ruta ett. Någon tidsuppskattning för när befintlig Molly kan bytas ut kan inte lämnas. Kungshamn och Askum-Backa, Sotenäset Vi har bygglovsansökningar inlämnade sedan flera år och senaste versionen av vindbruksplanen visar att en eller flera platser inom området är lämpliga för vindkraft. Tyvärr tar kommunen inga beslut under utredningsarbetet och ansökningarna är vilande. Förhoppningsvis kommer beslut att tas under Övriga projekt Därutöver har vi ett antal projekt och diskussioner om övertagande av projekt på gång, förhandlingar om markupplåtelse etc. En del av dessa avtal kommer förhoppningsvis till avslut inom kort. 7

8 Framtiden för Vindenergi Väst AB Äntligen har vi fått lite gång i nyinvesteringarna för ökad produktionskapacitet. Det är ju så att de befintliga tre verken generar medel och hyfsad avkastning. Men med nuvarande regelverk, som innebär att certifikaten för de två äldsta verken utgår efter 2012 och för det tredje efter 2014, kommer intäkterna att falla betydligt och risken är uppenbar för större reparationskostnader. Genom de två nya verken får vi ett förväntat ökat kassaflöde ganska snart vilket då förhoppningsvis kan bidra till ytterligare investeringar. Finns det då några risker? Givetvis finns det saker som kan påverka lönsamheten. Intäkterna varierar kraftigt över tid, det kan vi se under det senaste året och nu under början av I samband med förhandlingar med elhandelsbolagen för de nya verken visar på ett förändrat klimat i priser och avtalsformer. Hitintills har vi fått betalt för det vi levererat, men senaste vintern visar att det systemet inte fungerar bra. Vissa elhandelsbolag har förlorat mycket pengar. Vissa dagar tvingats köpa el på spot marknaden till höga kostnader då elhandelsbolagen inte fått in någon produktion från varken vattenkraft eller vindkraft. Det är elhandelsbolagen som har balansansvar. Här har bolagen aviserat att det kommer att ske förändringar och hur detta påverkar intäkterna vet jag ej idag. Därtill är regelverket för elcertifikaten under utredning och inget är ännu beslutat. Den ålagda kvotandelen certifikat hos elhandelsbolagen är fallande under kommande år och risken finns att priset på certifikaten sjunker. Detta är inget vi kan råda över utan beror på politiska beslut. Våra egna antaganden i pay off-kalkyler visar att de första åren efter att ett verk uppförts är kritiska om vi skall amortera med rak amorteringsplan. Förhandlingar pågår med banken om mer flexibla amorteringsplaner över tiden. Banken har normalt som krav att investeringarna skall vara betalda inom 15 år. Sedan har vi problematiken med den förväntade räntebanan. Det är stora volymer vi lånar och att säkra lånen över tiden med långa löptider kostar stora pengar. De av riksbanken aviserade räntehöjningarna kommer att slå hårt i kalkyler och lönsamhet. Här är kristallkulan riktigt grumlig och osäker. Lars Haglund VD Vindenergi Väst AB 8

9 Väsentliga händelser efter bokslutsdagen Allmänt Året har börjat med en rivstart, plötsligt ser det ut som att alla projekten tar fart i olika faser med mycket diskussioner om markarrende, tillståndsärenden, nya förfrågningar etc. Allt detta samtidigt med uppstarten av projekt Lejdeberget har satt oss alla i arbete. Produktion Skall man ta beslut om investeringar utifrån utfallet av produktionen från december och fram till mars månads utgång, så blir det inte många positiva beslut. Denna vinter har varit i princip ett enda stort högtryck utan vind. Under perioden januari mars har produktionen endast kommit upp i ca 47 procent av ett normalår. Har det slutat blåsa? Kan inte tänka mig det, utan statistiken visar att vi oftast får igen det förr eller senare. Låter förmodligen inte så trevligt i mångas öron, med förväntningar om en tidig vår. Tillgänglighetsmässigt är det inga problem och förhoppningsvis kommer verken att producera bra när det väl blåser. Pågående projekt Som framgår av ingressen, och som redan sagts i media, så pågår entreprenadarbetena för de första två verken i projekt Lejdeberget, Bokenäset, Uddevalla kommun. Styrelsen beslutade i början av året att investera i två Enercon verk av typ E 82 med 82 meter i rotordiameter och 78 meter högt ståltorn. Vi hade ingående förhandlingar under hösten och vintern med flera leverantörer, men valet föll till slut på Enercon, vars verk är beprövat, med bra produktion vid förhållandevis låga och moderata vindar, ganska bra totalekonomi och garanterad tillgänglighet genom serviceavtal på 97 procent och därigenom reducerad ekonomisk risk. Så varför inte ett högre verk när alla andra installerar högre? Här kommer myndigheterna in och det är Luftfartsstyrelsen som har krav på hinderfrihet, och i området väster om Uddevalla är högsta höjd över havet styrande. Lejdeberget är ganska högt mot omgivningen och därför tillåts inte högre verk. 9

10 Nu vet jag inte om detta påverkar utfallet av produktionen dramatiskt, området har god vindtillgång med fria vindar från väst och produktionen bör bli bra ändå. Vissa i min omgivning anklagar mig för att vara för försiktig, men vi får se. Produktionen är beräknad till cirka 11 miljoner kwh för dessa två verk tillsammans. Produktionsstart är planerad till slutet av året eller början av 2011, lite beroende på leverans av verken som styrs av andra projekt och dess tidsplaner. Dock är vi garanterade full produktion till senast mars Vi har beställt nätanslutning och byggnadsentreprenad som skall vara avslutad senast i början av oktober. Totala investeringsbeloppet är budgeterat till cirka miljoner kronor. Projektet är finansierat med egna medel till ca 20 procent och övrig finansiering genom Bohusbanken Uddevalla. I pågående projekt ingår förberedelsearbeten för nätanslutning och vägentreprenad för kommande två verk. Dessa båda verk kräver högre tornhöjder på grund av terrängen och vi måste även ordna med finansiering av dessa, i huvudsak eget kapital. Utvecklingen står inte stilla och nya verkstyper är på ingång, och det passar väl in på detta projekt. Men detta kan du läsa mer om på annan plats i denna skrift. Projektarbete och ansökningar Förhandlingar pågår med markägare i närområdet för övertag av beviljade bygglov och eventuellt samarbete i bolagsform. Vi förhandlar även med intilliggande markägare till dessa platser om mark - upplåtelse för fler verk. Förhoppningsvis är dessa förhandlingar avslutade och kan redovisas på stämman. Förhandlingar pågår också med Uddevalla kommun om markupplåtelse på kommunal mark. Beslut inom kommunen tar tid och vi har inget skriftligt avtal på plats förrän tidigast i början av sommaren. Efterhand som avtalen kommer på plats kan vi påbörja ansökningsarbetet som för dessa innebär tillståndsansökan till Länsstyrelse på grund av antal verk och totalhöjden. Jag ser framför mig ett digert arbete med tillståndsprocessen. Därtill har vi arbetet med framtida utbyte av Molly som kommunen tagit beslut om skall genomföras som tillståndsärende. En stötesten i planeringen är att det är brist på anslutningskapacitet till regionnäten. I flera fall kan inte besked om anslutning fås förrän inom ett par till tre år då Vattenfall i sin tur arbetar på att få tillstånd för nätbyggnation. I vissa fall skall tillstånden upp till regeringen och detta tar tid. Finansiering Som nämnts ovan har vi Bohusbanken mer eller mindre som husbank idag, och de finansierar de nya verk som kommer inom kort. Vi har även ett visst utrymme för ytterligare verk, men vi måste själva bidra med mer eget kapital. Vi har även kvar våra tidigare affärer med Swedbank, men i mindre omfattning. Ekonomi Som nämnts ovan har produktionsutfallet för vintern fram till nu varit en svag historia. Vi har trots vår historiskt goda ersättning på totalt cirka 91 öre/kwh inte fått det kassaflöde vi förväntat. Det har ju inte blåst. Tyvärr håller trenden i sig från föregående år, som också var vindfattigt. På kostnadssidan följer vi prognosen utan några större avvikelser. Huvudsakliga arbetet ligger i projekten och de kostnader som är förenat med dessa. 10

11 Växellådan på Sophie har börjat morra, ett tydligt tecken på slitage har vi lärt oss från Molly, och Mollys gamla växellåda har vi på gång för reparation för att ha som reserv om vi tvingas till byte. Undersökningar pågår om när eventuellt byte krävs. En reparation av växellådan kostar ca kronor. Denna kostnad bokförs under inventarier och belastar därmed inte resultatet. Övriga kostnader för att byta växellåda uppgår till ca kronor. Alla anmälda skador till försäkringsbolag är reglerade och inga nya skador finns idag. 1:a kvartalets preliminära kassaflöde och resultat Ekonomi för perioden januari mars Summa tkr Intäkter 519 Övriga kostnader 284 Personalkostnader 309 Kassaflöde - 75 tkr Efter korrigeringar och fördelning av övriga kostnader och personalkostnader på pågående projekt. Ekonomi för perioden januari mars Summa tkr Intäkter 519 Övriga kostnader 190 Personalkostnader 140 Resultat* 190 tkr *resultatet är före avskrivningar och finansiella kostnader Miljöfrågor, säkerhet och myndighetsålägganden Inga förelägganden eller krav på åtgärder finns utöver ställda krav i samband med nya projekt. Vi har för första gången sedan 1993 haft kommunal inspektion, och vi fick ett mycket gott ut - låtande över våra insatser och handhavande. Lars Haglund VD Vindenergi Väst AB 11

12 Vindkraften idag och framtiden Allmänt Vindkraften har varit mycket i fokus på senare tid, allt för mycket kanske en del tycker. Tyvärr märker man att debatten är onyanserad när man kritiskt granskar allt som skrivs och tycks i press och media. Myndigheterna har uttalat en vilja att vi skall ha vindkraft, däremot är inte lagstiftning, kommuner, myndigheter, media och finansieringsinstitut i fas med alla de projekt som dyker upp och kunskapen är många gånger bristfällig. Jag själv bor i en kustort och det är uppenbart att det finns stora konflikter mellan olika intressen vid nyetableringar. På samma sätt som det finns krafter som vill att vi skall satsa på turism får man ju inte glömma bort att huvuddelen av de boende på dessa orter bor och verkar där med andra intäktskällor än turism. Men om något blir populärt glöms ofta andra förutsättningar bort. Detta märks ofta genom att de flesta ansökningar vid traditionella etableringar hamnar i debatt huruvida detta inverkar på turismen, sommarstugeägande, försämrade värden på fastigheter, friluftsliv, etc. Resultatet märks genom antalet överklaganden till Länsstyrelse och Miljödomstol. Kommer vi därtill in och vill etablera vindkraft, ofta på arrendemark där jordägaren vill ställa upp och bidra genom miljöprofil eller tjäna några kronor som hjälper till i hans vardag, då är argumentation att vi skall flytta längre bort för här skall vi inte vara, och både markägaren och vi anklagas över vår girighet att tjäna pengar. Ofta, men inte alltid, är det visstids boende som klagar mest. Det nämns aldrig någonting om de uppoffringar som många gör genom att avsätta sparade medel med en målsättning om en renare framtid. Dessa vinstgiriga människor skulle istället kunna bruka pengarna på till exempel resor, fritidsboende, dyra bilar etc. Inte bidrar det till en bättre värld, men det låter ibland så i argumentationen. Enligt de direktiv som finns skall vindkraften etableras där det blåser och västkusten är i särklass vad gäller vind. Tyvärr innebär detta att vi ofta stöter på motstånd vid ansökningar, med långa överklagandetider och krav på utredningar som följd. Många gånger är syftet endast att förlänga handläggningstiden. 12

13 Förhoppningsvis kommer allt detta arbete som nu utförs i olika instanser att göra framtiden enklare. När det mesta redan är utrett kan man slippa onödigt utredningsarbete och när myndig - heterna utbildat sin personal bör tillstånden komma fortare. Framtiden för vindkraft Hur har då utvecklingen varit under de senaste åren? Vi har fått ett antal större aktörer som etablerades i början av 2000-talet. Dessa satsade hårt på att arrendera mark för framtida investeringar, och speciellt på höjdpartier i inlandet och i skogsland - skapet. När Vindenergi Väst startade en gång i tiden var verken mindre, det vill säga inte så höga, och hade små rotordiametrar vilket krävde riktigt bra vindlägen för att ge acceptabel avkastning. Efter hand har verken blivit högre och fått större rotordiametrar, vilket i sig inte innebär någon garanti för bättre avkastning, men den högre höjden på verken har tillåtit uppföranden i områden som tidigare inte var så lönsamma. Under resans gång har förutsättningarna för uppföranden gått från investeringsbidrag, senast så sent som för Gerda 2002, miljöbonus och numera elcertifikat. När man tittar historiskt på totala ersättningen alltsedan bolaget uppförde Molly under 1993 har ersättningen ökat med ca 7 procent per år. Detta var en av grunderna för vårt beslut att sälja befintlig produktion till fast ersättning sommaren 2008 för de kommande åren Då var ersättningen historiskt hög, och avtalad ersättning skulle så vara även i början av Detta för att kunna säkra intäkter under de kommande åren, för att säkerställa framtida investeringar. Vilken kommer då ersättningen att vara för produktion från de nya verken år 2011? Ja, den som det visste. Diskussioner med elhandelsbolag har inletts, och årets vinter har ställt till det. Det enda vi vet är att vi kommer att diskutera olika former för avtal. Förhoppningsvis vet vi mera framåt våren. Nuvarande regelverk för elcertifikaten är under utredning och regeringens och riksdagens ambition är ju att förnyelsebar energi skall öka, så förhoppningsvis vet vi även här mera inom snar framtid. Osäkerheten i intäkter är en försvårande faktor när man ska ta beslut om investeringar. Vindkraft är en kapitalintensiv investering och därigenom räntekänslig. Jus nu är räntan historiskt låg, men när kommer den att höjas? Om vi får en till vinter med samma svaga produktion som den senaste så kan det bli mycket kännbart ekonomiskt. Därtill har pågående projekt tagit så stor del av tillgängligt nät att det mer eller mindre blivit fullt på regionnäten. Detta innebär att Vattenfall måste bygga ut ledningsnäten och även här drabbas vi av tillståndsprocessen som tar lång tid. Många projekt ligger idag i vänteläge och då har vi problem med tillståndstiden för bygglov, försvaret etc. Normala bygglov förväntas starta inom 2 år och skall vara avslutade inom 5 år. Detta är ett problem som lagstiftningen inte tagit hänsyn till. Om vi ser till behovet av el så kommer detta inte att minska. Fortfarande är det så att ca 30 procent av den energi vi förbrukar kommer från olja. Från början av 70-talet kom kärnkraften och oljeberoendet minskade, men sedan har det inte skett så mycket mera. Allt eftersom byts många gamla energiformer ut och ersätts med el som bas i energiomvandlingen. Jag ser inom kort el-bilar, el-motorer för fritidsbåtar, gräsklippare etc och i de flesta tillfällen är det olja och bensin som fasas ut. All denna el skall produceras och kärnkraft är riskabelt, ger stora sekundära värmeförluster som skall hanteras och tar tid att investera i, vattenkraft tar tid och är krångligt, biobränsle är en begränsad resurs och torv är ändligt. Biogas finns och som kommer men är förmodligen bäst för värmeproduktion. Vågenergi är på gång inte minst där jag bor, men utvecklingen befinner sig där vindkraften var för sedan. 13

14 Diagrammet nedan visar redovisad statistik från Energimyndigheten sedan 70-talets början. Enligt riksdagens mål skall produktionen av el från förnybara energikällor öka med 25 TWh räknat från 2002 års nivå. Diagram: Total energiförbrukning i Sverige i TWh TWh Teknisk Utveckling En faktor som kommer in i tillståndsprocessen är att vi tvingas att specificera utrustning och fysiska förutsättningar i ansökningarna. När vi erhåller tillstånden har tekniken sprungit iväg och förutsättningarna ändrats. Om vi ser på hur utvecklingen varit under de 20 år bolaget verkat, så var storleken på vanliga verk i början av 90-talet ca 225 kw mot idag 2 3 MW och vi skall inte tro att denna utveckling har stannat av. Under de diskussioner vi haft med olika leverantörer har det visat sig att nya generationens verk kommer att ha väsentligt större rotorarea och verken kommer att vara högre. Efter genomgång av våra egna vindmätningar visar det sig att den maximala effekten på verket har lite med den totala produktionen att göra. Ett vindkraftverk fungerar på samma sätt om en segelbåt. För att få högre hastighet på båten monterar vi på en högre mast och mer segelyta. Då kommer båten att luta mera och för att redu - cera lutningen så görs båten planare i botten och bredare i stället för att öka vikt på kölen. För att klara detta utvecklas nya profiler på master, nya material och former av segel, nya konstruktioner på båtskrov och i material. Det är inte båtens storlek och vikt som har betydelse utan allt det andra. Vindkraften är en ganska ny bransch och uppvisar samma utvecklingsbana som segelbåtsindustrin. Det kommer nya vingprofiler, större rotordiametrar, högre tornhöjder och andra generatorprinciper för att få ner vikt och materialbehov. Faktiskt så kommer en helt ny generation av nya konstruktioner på marknaden inom kort och det ser ut att vara Indien och övriga Asien som leder den utvecklingen. Tekniken har utvecklats och prövats i den gamla världen, men det är den nya världen som sätter igång produktionen. Detta för att där finns ett stort el-behov i en nära framtid. Nästa genration av verk som kommer har 100 meters rotordiameter och i vårt fall innebär detta i jämförelse med ett verk på 82 meter i rotordiameter, 50 procent mer i produktion. Lägg därtill nya 14

15 vingprofiler och förbättrade generatortyper som ger mer i produktion, så talar vi om stora skillnader i intäkter vid samma förutsättningar. En del vill mena att konkurrensen kommer att innebära väsentligt reducerade investeringskostnader. De nya verken är under test och kommer att bli tillgängliga på marknaden under I diagrammet nedan visas typiska kurvor från vindmätning i mellersta Bohuslän och visar så kallade Weibullkurvor. Detta är en matematisk beräkning över uppmätta värden och visar vindens fördelning i tid vid vindhastigheten i m/s på en given höjd. Samtidigt har jag lagt in produktionen för typiska verk av idag vid givna vindhastigheter. Av diagrammet kan man utläsa att man önskar så hög produktion som möjligt där vi har flest timmar med vind. Den tid då verket ger maximal effekt har faktiskt liten betydelse sett över året. Det är här som större area kommer in. Större area innebär att en generator kan belastas mer, och det är produkten av tid gånger effekt som ger produktionen kwh. Å andra sidan innebär stor generatorkapacitet högre kostnader för anslutning och investeringar, och värmeutvecklingen blir större och belastar mer etc. Därtill innebär större area att verket skall stå emot och fungera efter en orkan. X axel är medelvinden i m/s. Procenttalen till vänster i diagrammet nedan visar vinden som del av den totala tiden i procent. Värdena till höger visar effekt i kw. Linjerna som pucklar till vänster i diagrammet är vinden i procent av tiden på en given höjd, ca 100 m, på platser i mellersta Bohuslän. Ju lägre puckel och mera åt höger desto bättre vindläge. Den höga puckeln är typisk för verk i inlandet. Linjerna till höger är generatoreffekter för typiska verk idag som visas som kw till höger. Många tror nog att något är fel i diagrammet men så är inte fallet. Så här ser det ut och för äldre verk flyttas effektkurvan än mera åt höger och lägre. Diagram: Weibullkurvor från vindmätning i mellersta Bohuslän % kw Medelvind m/s 15

16 Sedan har vi detta med kraftöverföringen. Vi har erfarenhet av de gamla konstruktionerna med växellåda sedan 1993, och det med blandat resultat. De nya beställda verken levereras utan växellåda. I dessa verk finns enbart ett litet smörjsystem för lagersmörjning men annars består utrustningen av elmotorer och elektrisk styrning och omformning. De äldre konstruktionerna byggde på gammal teknik baserad på erfarenhet från likströmsdrift där införandet av växelströmsmotorer innebar en förenkling av underhållet. Men en växelströmsgenerator på 50 Hz kräver ju en växellåda och här börjar problemet. När krafterna går upp, blir växellådan tung och dyr och man börjar banta i vikt. Risken för haveri ökar. Enercon insåg problemet och utvecklade tidigt en egen konstruktion med digital utrustning som omvandlar lågfrekvent växelström till likström och tillbaka till 50 Hz växelström. Så var det problemet löst. Nu kommer ett otal nya verk med liknande konstruktioner, allt från egna lösningar till standardkomponenter. Fördelen med att ta bort växellådan är att verken blir mycket lättare, enklare att montera, man kan använda mindre lyftkranar, de är enklare att utföra service etc. Att vara servicemontör för de gamla verken innebär att du skall vara kunnig i många moment, allt från mekanik, hydraulik, oljebyten till hantering, styr- och reglering och el. Tillstånd Här har vi ett problem som vi haft allt sedan vindkraftens etablering och ännu idag, trots ändringar under resans gång. Idag har man att ta beslut om val av myndighet inför varje nytt projekt, samt vilket av tre alternativ som skall väljas. Bygglovsanmälan till kommunen, detaljplan eller tillståndsansökan till Länsstyrelsen. Regelverket styr inte omedelbart valet, utan du som sökande får välja. Kommer man över en viss höjd (150 m) på verken och det blir en större park så blir det med automatik tillståndsansökan till Länsstyrelsen. Väljer man detaljplan så beslutas det inom kommunen, men en sådan plan innebär inskränkningar i nyttjandet av marken. Bland annat får jakt inte förkomma, och sådana restriktioner gillar inte markägarna. Nu ser utvecklingen ut att gå mot tillståndsärenden på grund av verkens framtida höjd, som ofta överstiger 150 meter. Därtill är möjligheterna till överklagan i tillståndsärenden färre med ett steg jämfört med bygglovsansökan. Den stora skillnaden för oss är att i anmälningsärenden så är det kommunen som utför allt arbete med information till närboende, samråd etc. Vid tillståndsansökan kommer allt arbete att hamna på oss. Lars Haglund VD Vindenergi Väst AB 16

17 Nyemission och Split Allmänt Investeringar i nya verk kräver en viss egeninsats. Därtill skall oftast stödpant i befintlig utrustning, markupplåtelse, nätanslutningsavtal etc lämnas som säkerhet för att få låna resterande medel. Finansieringsbolagen går in och tittar på förutsättningarna såsom: ersättningen som varierar över tid, elpriset som varierar med tillgång och efterfrågan efter klimatväxlingar, konjunkturen inom tillverkningsindustrin, omvärldens behov av energi etc. Därtill kommer att myndigheterna emellanåt ändrar i regelverket för elhandelsbolagens kvotplikt av elcertifikat, och priset för dessa går därmed upp eller ned. Förväntad produktion på en specifik plats kan man bara mäta och därigenom beräkna och oavsett vilken produktion vi har på en plats har vi årsvariationer inom +/- 15 %. Till detta har vi räntekostnaderna, som kan variera kraftigt inom de tidsintervall för lån som vi diskuterar idag. Kravet på amorteringstid är oftast 15 år. Men fördelningen av amorteringarna är förhandlingsbar inom dessa 15 år. Sedan kommer ny teknik in som bidrar till bättre prestanda och funktion, men oftast blir verken därigenom dyrare. Förra nyemissionen gav ett eget kapital som tillåter oss investera i två nya verk på Lejdeberget. I beställd nätanslutning och i vägentreprenaden finns utrymme för ytterligare två verk. Men för dessa två har vi inte eget kapital. I framförhandlat låneutrymme med Bohusbanken har vi medel för ytterligare verk. Är nu detta någon katastrof? Nej. Här kommer den tekniska utvecklingen in, en teknik som ännu inte är färdigutvecklad för nästa generation av verk. Dessa nya verk för class II-lägen, som krävs för Lejdeberget, är på ingång och har en rotordiameter på 100 meter. Ett sådant verk producerar 50 procent mer än de Enerconverk som vi nu har beställt. Beställda verk har en beräknad produktion av ca 5,4 miljoner kwh/år och ett verk med 100 meter i diameter har av leverantören beräknats producera ca 7 miljoner kwh/år med liknande 17

18 förutsättningar. Vi har förberett vägar och nät för de större verken och det första verket kan vi uppföra med ganska små medel. För verk nr 3 krävs ett fundament som ingår som en del av tornet och relativt kort nätanslutningskabel. Verk nr 4 kräver en utbyggnad av vägen och lite högre torn, men även här är nätanslutningen förberedd. Efter genomgång av förutsättningar, ekonomi, bemötande från finansieringsinstitut etc så har styrelsen beslutat föreslå stämman att genomföra en nyemission som möjliggör investering i verk när kassa och andra praktiska och ekonomiska förutsättningar är på plats. Leveranstiden för verk antas till ca månader och om verk beställs under hösten 2010 kan uppförande ske kanske redan i slutet av Ekonomin för dessa verken förväntas kunna bli riktigt bra. Genom detta förfarande kan de ekonomiska förutsättningarna bli riktigt bra för kommande projekt, om vi lyckas väl. En fulltecknad nyemission enligt nedan innebär ett tillskott i eget kapital med cirka 19,3 miljoner kronor. Detta kapital tillsammans med framtida intäkter från de nya verken under uppförande och idag befintliga verk täcker mer än väl egen insats för nya verk. Förutsättningar och styrelsens förslag Aktiedelning genom split Bolaget har idag aktier totalt varav aktier av serie A. Övriga aktier skall vara serie B, enligt bolagsordningen. I samband med förra nyemissionen fick vi samtal från ett antal befintliga aktieägare men även nya spekulanter som tyckte aktien var för dyr. Orsaken var att ganska många önskade vara med i emissionen men hade för avsikt att dela upp aktierna i mindre poster till barn och barnbarn. Det är kanske inte så roligt att lämna över en eller två aktier utan kanske trevligare med 10 eller 20 st. Styrelsen har därför beslutat föreslå stämman att genomföra en aktiesplit i förhållandet 1:10, innehav av en aktie av serie A eller B delas upp i 10 aktier av tillsvarande aktieslag. Nyemission Styrelsen föreslår stämman att styrelsen bemyndigas att fram till nästa ordinarie bolagsstämma genomföra nyemission riktad till befintliga aktieägare. Emissionsvillkor Styrelsens förslag är att befintliga aktieägare har rätt att för varje innehav av 1 (en) aktie av serie A eller B teckna 1 (en) ny aktie av serie B. Aktier utöver de som tecknas med primär företrädesrätt skall erbjudas samtliga aktieägare till teckning subsidiär företrädesrätt. Styrelsen kommer att fördela överskjutande aktier utöver primär teckningsrätt i förhållande till teckningslista i poster om minst 10 aktier. För komplett information se separata bifogade förslag. Styrelsen Vindenergi Väst AB 18

19 VPC registrering Allmänt Bolagets aktiebok förs idag internt inom bolaget enligt regler i aktiebolagslagen. Aktieboken är digitaliserad och vi kan med stolthet påstå att alla aktier är registrerade och dess ägare kända. Bolaget är enligt definition ett så kallat kupong bolag enligt aktiebolagslagen som innebär vissa regler för bolaget. Att vi hanterar aktieboken är tidskrävande och ställer krav på säkerheten för att uppgifter om personer och dessas data enligt personuppgiftslagen, bank och kontonummer etc inte får komma i fel händer. Så länge antalet aktieägare och antalet transaktioner var få var detta inte ett stort bekymmer men i framtiden förväntas detta öka. Innebörden av kupongbolag innebär att bolaget bl.a inte har plikt att informera myndigheter om sälj- och köptransaktioner utan är upp till var och en i samband med den personliga deklarationen. I händelse av utdelning skall dock information om utdelning och betald skatt meddelas skatteverket av bolaget. En ändring till VPC, (Värdepapperscentralen), registrering innebär att vi tar hjälp av t.ex. bank för registreringen där vissa formalia skall genomgås. Bland annat skall alla utestående aktiebrev tas in till bolaget och dödas. Det förekommer lite olika uppgifter om andelen brev som fysiskt måste dödas för att det skall vara godtagbart. Vi har sedan en tid påbörjat dödande av förkomna aktiebrev hos tingsrätten i Uddevalla. Aktiebrev utfärdades vid starten av bolaget och därefter under de följande nyemissionerna fram till och med aktie nummer Aktier utöver dessa har vi försökt undvika att utfärda aktiebrev och efter argumentation lyckats med detta till 100 %. Under de senaste åren har ett antal aktieavslut genomförts där vi avrått från att kräva nya brev och även lycktas förmå köpare att lämna in och döda befintliga aktiebrev. Trots detta kvarstår ganska många brev och erfarenheten visar att många aktiebrev förkommit under resans gång under de 20 år bolaget verkat. Detta med dödandet hos Tingsrätten är en tidskrävande historia och kommer att ta tid efter att ansökan kommit in och inte minst godkänts av Tingsrätten. Därefter tar det normalt ett år innan aktie brev är formellt dödat. När denna procedur är genomförd kan vi gå vidare till steg 2 som innebär att ett godkänt bolag för detta tar över aktieboken och registrering. Detta är förenat med kostnader. Dessa kostnader redovisas i separat skrivelse som bifogas. Genom denna VPC registrering övergår bolaget till ett så kallat avstämningsbolag. Detta innebär att alla transaktioner registreras och utdelningar och genomförda affärer i aktien meddelas Skatteverket. Formellt enligt aktiebolagslagen står det: 1 Kap. 10 Ett avstämningsbolag är ett aktiebolag vars bolagsordning innehåller förbehåll om att bolagets aktier skall vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument (avstämningsförbehåll). I Aktiebolagslagen står beskrivet ett antal regler som gäller speciellt för detta. Nedan följer ett antal punkter som information men som inte på något sätt fullständigt beskriver detta. aktieägare kan förvaltarregistrera aktier aktieägare som förvaltarregistrerat sina aktier och som vill delta på bolagsstämma måste tillfälligt registrera sig i aktieboken för detta. hos bolaget och den centrala värdepappersförvararen skall en utskrift i alfabetisk ordning över aktieägare finnas tillgänglig som inte är mer än 3 månader gammal. en utskrift skall kunna erhållas mot avgift. Dock skall aktieinnehavare med färre än 500 aktier ej redovisas. Styrelsen Vindenergi Väst AB 19

20 Aktiekapital och ägarförhållanden Aktiekapitalet Bundet aktiekapital uppgår till kr och totalt aktier. Aktierna är fördelade på A-aktier med 1 röst per aktie, och B-aktier med 1 röst per 10 aktier. I bolagsordningen är statuerat att andelen aktier av serie A skall vara högst 4 500, aktier utöver dessa skall vara av serie B. Ägarförhållanden Bolagets totala aktier om aktier var i mars månad 2010 registrerade på ca 445 personer eller företag. Aktieägarna i huvudsak från västkusten men vi har aktieägare i princip över hela landet. Därtill finns ett fåtal aktieägare i utlandet, bl.a. Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike och USA. Befintlig styrelse med närstående och VD med familj innehade vid mars månads utgång 2010 totalt aktier som motsvarar 40 procent i aktiekapital och 57,8 procent i röstandel. Till detta finns 15 aktieägare som vardera innehar 300 aktier eller fler som motsvarar 22,9 procent i aktiekapital och 14 procent i röstvärde. Övriga aktier fördelas på ca 415 aktieägare med innehav i poster från några få aktier till maximalt 300 st. Aktieägaravtal Såvitt bolagets styrelse känner till förekommer inga aktieägareavtal i syfte att skapa ett gemensamt inflytande över bolaget. Utdelningar Under bolagets första 10 år förekom inga utdelningar och alla vinstmedel användes för konsolidering. Under bokslutsåren och beslutade bolagsstämman att utdelning skulle ske med 10 kr per aktie. Därefter har inga utdelningar förekommit. 20 Kända aktieaffärer under bokslutsåret 2009 och början av 2010 Under 2009 bytte totalt aktier ägare varav 300 A-aktier och 885 B-aktier fördelat på 14 poster. Aktiekursen för försålda A-aktier har varit 750 kr. För B-aktier har kursen varierat mellan 600 och 725 kr med ett medelpris på 700 kr per aktie. Under början av 2009 har tre avslut genomförts på totalt 130 B-aktier. Medelpris har varit 600 kr.