För att eftersträva största möjliga tydlighet i vår skrivelse, är den utformad efter samma struktur som Skolverkets beslut.

Transkript

1 1 Skolverket Enheten i Göteborg Ekelundsgatan Göteborg Skolverket har genom enheten i Göteborg genomfört utbildningsinspektion i Göteborgs Stad och utbildningsnämnden i staden inkommer genom denna skrivelse med redovisning om vilka åtgärder som vidtagits inom de kritikområden som meddelats avseende gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Den speciella redovisning av förbättringsåtgärder och klargöranden som Skolverket begärt i beslutet ingår också i den följande texten. Från utbildningsnämndens och utbildningsförvaltningens sida vill vi hoppas att vi kan upprätthålla en fortlöpande dialog kring vissa kritik- och förbättringsområden, i syfte att på ett så bra sätt som möjligt kunna stödja utvecklingen av verksamheten, för att kunna erbjuda bästa tänkbara utbildningssituation för våra ungdomar. I den följande texten tar vi, i samma syfte, också upp allmänna erfarenheter av den genomförda inspektionen. För att eftersträva största möjliga tydlighet i vår skrivelse, är den utformad efter samma struktur som Skolverkets beslut. RESULTATEN; 1. Normer och värden Ingen kritik framförs inom detta område 2. Kunskaper, utveckling och lärande Ingen kritik framförs inom detta område VERKSAMHETEN; 3. Arbetsmiljö och delaktighet Klassråd saknas i flera klasser på skolan (4 kap 3 gy.förordn) (Lindholmen). Möjligen förklaras kritiken av att informationen inte varit entydig kring denna punkt. Skolan har dock sett över sina rutiner för att säkerställa konsekvent planering och genomförande av klassråd i alla klasser, helt i linje med vad förordningen anger.

2 2 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Skolan låter elever som påbörjat studierna på ett nationellt program välja bort en kurs mot en annan varvid eleven även byter program från det påbörjade till ett individuellt specialutformat program (5 kap 3, 4a och 13 skollagen samt 6 kap 12 gy.förordn) (Hvitfeldtska). Den kritik som framförts när det gäller enskilda elever som byter till ett specialutformat program har varit befogad när det gäller beslutsfattandet, eftersom skolorna i flera fall medgivit övergång utan att beslut tagits eller anmälts till nämnden på ett riktigt sätt. Här har förvaltningen agerat redan före genomförd utbildningsinspektion. Individuellt specialutformade program beviljas på felaktiga grunder då skolan inrättar dessa för elever med studiesvårigheter (5 kap 4a skollagen och 2 kap 18 samt 8 kap 1 gy.förordn) (Frölunda, Hvitfeldtska och Schillerska) Vår uppfattning är att en grund för att medge individuellt specialutformade program kan vara studiesvårigheter för enskild elev och att detta är en möjlighet för skolorna att ge eleverna en större chans att fullfölja det program eleven valt. Individuellt specialutformade program utformas då eleven ansöker om detta på grund av att eleven vill ha en annan profil på sitt nationella program, d v s byta ut en eller flera kurser från ordinarie poängplan för det nationella programmet. Bakomliggande orsaker kan vara ett särskilt intresse eller svårigheter med en kurs. Kursinnehållet i det specialutformade programmet skall göra det möjligt för eleven att genomföra en utbildning som ligger i nivå med det motsvarande nationella programmet samt att den garanterade undervisningstiden är densamma som den som gäller för eleven på det nationella programmet. (Skollagen 5 kap.4a ) Övergång kan medges för enstaka elever efter elevens eget önskemål och specialintresse. Övergången ska vara planerad och ske så tidigt som möjligt under årskurs 1. Ska övergång medges senare ska det finnas starka skäl till detta. I den nya delegationsordningen och i vidaredelegationslistan har rutinen för beslut och anmälan angivits enligt följande: Vidaredelegat är rektor. Besluten ska anmälas till UBN 15/9, 15/12, 15/2 och 15/5 på beslutsprotokoll tillsammans med respektive elevs studieplan. På studieplanen ska anges vilken kurs som eleven valt bort. Bifogas mall för anmälan av delegationsbesluten

3 3 Reducerat program beviljas på felaktiga grunder då även elever utan påtagliga studiesvårigheter kan få en sådan studiegång. Skolans rutiner är inte tydliga (5 kap 23 och 6 kap gy.förordn) (Katrinelund) Reducerat program ska inte beviljas för elever som inte har påtagliga studiesvårigheter. Katrinelundsgymnasiet har nu korrigerat sina rutiner. Beslutsfattare är rektor enligt gymnasieförordningen 5 kap 23, 6 kap Den gällande ordningen finns också med i vårt s k rektor-skall -dokument för att säkerställa alla skolors efterlevnad. Elever som behöver stöd ges inte alltid det och åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av det (8 kap 1, 1a gy.förordn) (Bräcke, IHGR, Katrinelund, Munkebäck, Ester Mosesson och Lindholmen). Den kritik som framförs stämmer inte med vår uppfattning om hur det ser ut i verksamheten. Det finns en risk för att de bilder som lärare gett i samtal med Skolverkets inspektörer bl.a. åskådliggör den frustration som ibland finns i organisationen, när man har höga ambitioner som inte alltid leder till att alla uppnår åtminstone målen för godkänd i olika ämnen och kurser. I samband med förvaltningsledningens regelbundna verksamhetsbesök ger elever tydligt uttryck för att skolan erbjuder allt tänkbart stöd för en optimal inlärning. Vi ser inte att beslutet efter utbildningsinspektionen hänvisar till elevers uttalanden kring bristen på stöd. Däremot kan vi läsa att elever på flera skolor säger att de kan få stöd. Det är en förvaltningsgemensam målsättning att alla elever, helt i linje med förordningens krav, ska erbjudas stöd i undervisningen. En konsekvens av detta är att skolorna i allmänhet också har anställt lärare med speciellt ansvar för specialpedagogiska frågor, samtidigt som mentorer/ handledare/ motsvarande säkerställer att alla elevers intressen tillvaratas på individnivå. Stöd ges alltså i stor omfattning. Den svåra frågan är hur man avgör vad som är tillräckligt stor omfattning. Elever erbjuds alltid stöd, när behov av detta identifierats, men alla elever är inte beredda att ta emot särskild stöttning, trots att olika former för distributionen diskuteras mellan de berörda. Alla elever når inte alltid kunskapsmålen för godkänd, ett problem som vi ständigt arbetar med, för att finna former för att lösa. Det handlar bl.a. om stöd till enskilda och grupper, men framförallt handlar det om att utveckla arbetssätt och arbetsformer, att vi ska bli mer professionella när det gäller kunskap om lärande och organiserande av lärandet o s v. Beträffande åtgärdsprogram, kan vi bara hålla med om att det för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder ska upprättas ett individuellt åtgärdsprogram. Detta gäller förstås också i våra gymnasieskolor. En möjlig förklaring till att det finns en uppfattning om att åtgärdsprogram inte föreligger, kan vara begreppsförvirring, då inte alla entydigt benämner dokument av detta slag på vedertaget sätt.

4 4 För att säkerställa goda dokumentationsrutiner i organisationen har en gemensam mall för studiedokumentation utarbetats i förvaltningen. Den ska inrymma allt från poängplan till åtgärdsprogram (i de fall det senare är aktuellt) och skulle kunna betecknas som en utvecklad IUP (Individuell utvecklingsplan) för alla elever. Mallen är distribuerad till alla skolor under oktober månad 2005 och implementeringen, inklusive eventuella anpassningar efter den enskilda skolans behov, pågår under hösten. Utöver detta kan nämnas att vi planerar etablering av nätverk för specialpedagoger inom utbildningsförvaltningen, bl.a. i syfte att utbyta erfarenheter, utveckla gemensam grundsyn och likvärdiga förutsättningar för elever i behov av stöd under sin utbildning. I stället för att ge stödundervisning i svenska anordnas stöd genom den lokala kursen språklig medvetenhet om 100 gymnasiepoäng (2 kap 14 gy.förordn.) (Polhem) Den kritik som riktas mot Polhemsgymnasiet rörande kursen Språklig medvetenhet, 100 p torde rimligen vara grundad på en missuppfattning. Elever erbjuds denna kurs, men inte i stället för stödundervisning, utan som en möjlighet att läsa mer svenska, vid sidan av stödundervisning kopplad till svenskundervisningen. Utvecklingssamtal sker inte varje termin för samtliga elever (7 kap 19 gy.förordn.) (Burgården) Skolan har sett över sina interna rutiner för att säkerställa planering och genomförande av utvecklingssamtal varje termin för samtliga elever. Betygen är inte kvalitetssäkrade bl a beroende på att lärarna inte i tillräcklig utsträckning använder sig av resultaten från nationellt fastställda prov inför betygssättningen (7 kap 5 gy.förordn.) (MTG). Denna kritik förekommer i liknande ordalag som förbättringsområde för många av våra skolor och de kommentarer som här framförs får anses generellt giltiga för frågan om kvalitetssäkring av arbetet med betyg och bedömningar. Enligt vår uppfattning är detta ett mycket komplext utvecklingsområde och vi ser påtagliga behov av förbättringar i denna myndighetsutövning. Problemet är inte avgränsat till utbildningsförvaltningen, eller till Göteborgs Stad. Frågan är nationell och berör hela ungdomsskolan, oberoende av huvudmannaskap. På några av våra skolor har ett förbättringsarbete redan inletts, bland annat med extern medverkan.

5 5 Vi kommer, med omedelbar verkan, att * Initiera utbildningssatsningar rörande kursplanemål och betygskriterier * Samverka mellan olika skolor i ämneskonstellationer och ämnesövergripande * Etablera nätverk mellan skolformerna i ungdomsskolan, då vi anser att frågan om betyg och bedömning även berör de icke betygssättande åldrarna i grundskolan * Involvera de fristående gymnasie- och grundskolorna i nätverksbyggandet och fortbildningen. Kontakter är redan etablerade i detta avseende och intresset är uppenbart påtagligt och positivt från andra skolhuvudmän Dessutom har vi redan påbörjat arbeta med förvaltningsgemensam statistik utvisande resultat av nationella prov och betyg. Vi vill i sammanhanget också hänvisa till rapporter, framtagna av Skolverket, som visar att de nationella provens tillförlitlighet på goda grunder kan ifrågasättas vissa elevgrupper missgynnas i bedömningen av utfört prov. Därför uppfattar vi det som angeläget att påpeka att förordningstexten beskriver de nationella proven som ett hjälpmedel i betygsarbetet. De nationellt fastställda tidpunkterna för provens genomförande harmonierar dessutom långt ifrån alltid med den enskilda skolans tidsmässiga planering och genomförande av aktuell kurs. När det gäller förhållandet mellan resultat från nationellt prov och betyg i kursen, vill vi slutligen hänvisa till läroplanens (Lpf 94) riktlinjer till läraren; Läraren skall vid betygsättning * utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen, * beakta även sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, * beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och * göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Skolan saknar kvalitetsredovisning (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet) (IHGR) Kritiken är befogad. Skolan har inte kunnat uppvisa en kvalitetsredovisning i linje med förordningens krav. En sådan är däremot under utarbetande och kommer att föreligga avseende innevarande år. Det kan ändå vara värt notera att IHGR, i likhet med ISGR vilket f ö inspektionen av denna grundskola uppmärksammat arbetar med det långsiktiga kvalitetssystem, CIS, som används inom samarbetsorganisationen

6 6 för internationella skolor. Man tillämpar alltså systematiska angreppssätt och tydligt strukturerade former för sitt medvetna kvalitetsarbete. Skolan kan inte redovisa hur varje elev har erbjudits den garanterade undervisningstiden (5 kap 4 d skollagen och 1 kap 11 och 2 kap 18 gy.förordn.) (Angered, Hvitfeldtska, IHGR, Katrinelund, Lindholmen, Munkebäck, Polhem och Ester Mosesson). Förvaltningen har vidtagit åtgärder för att rätta till det som kritiseras. Elever i Göteborgs Stads gymnasieskolor får sin garanterade undervisningstid men det har funnits brister i hur detta dokumenterats. För att underlätta dokumentationen har förbättringar gjorts i elevregistreringssystemet Gerda. I poängplanen som är sammankopplad med schemat för eleven syns både den planerade tiden för de olika kurserna (2 kap.18 gymnasieförordningen) och den tid som är schemalagd. Dokumentationen underlättas genom att själva poängplanen görs mera åtkomlig för lärarna samtidigt som fortsatt utbildning för hanteringen genomförs. Betyg har satts av annan än lärare (7 kap 3 gy.förordn.) (Frölunda). Vi har sett över våra rutiner i detta sammanhang och utgår från att misstaget inte skall upprepas. Beslut om utökat program och reducerat program har inte fattats av skolans rektor (5 kap gy.förordn.) (Bräcke och Burgården). Rutinen har setts över och de båda skolorna har sett över sin handläggning av dessa beslut. Se vårt rektor-skall - dokument. FÖRUTSÄTTNINGARNA; 6. Tillgång till omsorg och utbildning Det saknas styrelsebeslut enligt bestämmelserna för lokala inriktningar (2 kap gy.förordn) (samtliga gymnasieskolor) Efter det att denna kritik kommit, har dessa utbildningar lagts fram till nämnden och beslut har fattats Alla lokala kurser är inte utformade på ett korrekt sätt (2kap 14 gy.förordn) (samtliga gymnasieskolor) De lokala kurserna har bearbetats och de som inte var utformade på ett korrekt sätt har rättats till så att betygskriterier finns, irrelevanta kommentarer

7 7 är borttagna eller förkunskapskrav ändrade. I något fall har kursen tagits bort från listan över tillgängliga kurser. Eleverna erbjuds inte individuella val till en omfattning av 300 gymnasiepoäng (5 kap 4c skollagen, bilaga 2 och 5 kap 19 gy.förordn) (MTG och Katrinelund/Bernadotte). De båda specialutformade program som omfattas av kritiken att eleven inte erbjuds individuella val till en omfattning av 300 poäng är båda inriktade mot speciella yrkesområden där branscherna dessutom varit med vid utformningen av innehållet. Branschrepresentanterna har påtalat kunskaper som eleverna bör ha med sig då de avslutar sina gymnasiestudier. Vid utformning av poängplanen för programmen rekommenderas därför även inom utrymmet för individuellt val kurser som ligger inom karaktärsområdet. Detta innebär dock inte att elever inte kan göra andra val än de föreslagna. De kurser som nationellt ingår som obligatoriskt valbara finns med i utbudet. Intagningen till det specialutformade programmet vid Bernadottegymnasiet följer inte urvalsreglerna för intagning till gymnasieskolan (2 kap 19 och 6 kap gy.förordn. samt 5 kap 15 skollagen) (Katrinelund/Bernadotte). Det specialutformade programmet vid Bernadottegymnasiet har utvecklats i nära samarbete med uniformsyrken så som tull, försvarsmakt, polis, kustbevakning och räddningstjänst. En av de bärande idéerna med utbildningen är att skapa förtroende mellan ungdomar med invandrarbakgrund och dessa uniformsyrken. För att de elever som söker programmet ska förstå vad det nära samarbetet med uniformsyrkena innebär presenteras särskilda krav enligt följande: Bernadottegymnasiet är en utbildning för dig som har tagit ställning mot rasism, skolk, mobbning och skadegörelse. Skolan uppmuntrar flickor och ungdomar med invandrarbakgrund att söka. Intagningen sker genom betyg men även genom skriftliga och muntliga intervjuer. Eftersom Bernadottegymnasiet är en mycket eftertraktad utbildning - vilken också, genom de resultat eleverna uppnår, visar på ett framgångsrikt koncept, där blandningen av elever inom utbildningen med jämvikt mellan pojkar och flickor samt ungdomar med svensk kontra ungdomar med invandrarbakgrund är en del - avser utbildningsnämnden att begära dispens för att få fortsätta att ta in elever på det sätt som nu sker. Om inte intagning sker på detta sätt avser ovan uppräknade samarbetspartner att avbryta samarbetet. Skolan erbjuder inte fullt ut kurser i moderna språk i enlighet med författningarnas krav (5 kap 4 gy.förordn) (Bräcke och Burgården).

8 8 I de fall då elever vid vissa utbildningar på skolorna inte fullt ut erbjuds kurser i moderna språk i enlighet med författningarnas krav har schemaläggningen setts över så att bristerna i detta avseende rättats till. Eleverna vid Bräckegymnasiet kommer att erbjudas moderna språk i samarbete med närliggande gymnasier. Eleverna erbjuds inte alltid svenska som andraspråk (5 kap 2 gy.förordn) (Katrinelund/Bernadotte). Åtgärder har vidtagit så att elever som är berättigade till svenska som andra språk erbjuds detta. Elever som är berättigade till undervisning i ämnet modersmål och till studiehandledning på modersmålet har inte alltid tillgång till detta (5 kap 7 och 8 kap 5 gy.förordn) (Vinga). Efter påtalad brist har elever inom Vingagymnasiet som är berättigade till modersmålsundervisning erbjudits detta sedan höstterminens start. Även studiehandledning på modersmål ordnas. Skolan tillåter, i strid med författningarna, elever som redan fått minst betyget Godkänd på en kurs att gå om kursen och få nytt betyg (6 kap 14 gy.förordn) (Burgården). Kritiken gäller hanteringen av betyg för elever med invandrarbakgrund vilka läser gymnasieprogram på fyra år. Studieplanen för dessa elever ändras så att de om det behövs ges mera undervisningstid och att betyg sätts först när kursen enligt denna planering är klar. I enlighet med 6 kap.14 får rektor, om det finns särskilda skäl, besluta att elever som fått betyget Icke godkänd på en stor andel av kurserna under ett läsår får gå om också sådana kurser som eleven fått minst betyget Godkänd på. Denna paragraf tolkar vi i vissa fall gälla även elever, med svaga studieresultat, som går om genom att byta program och då väljer att läsa detta från början. Om rektor bedömer att det är till gagn för elevens fortsatta studier tillåts eleven läsa om även kurser som eleven fått minst betyget Godkänd i. I övrigt hänvisas till det reviderade dokument som redovisar förvaltningens gällande betygspolicy.

9 9 Modersmålsundervisning erbjuds inte till eleverna på de individuella programmen (5 kap 11 gy.särskoleförordn) (Slottsberg). 7. Resurser I de fall där eleven bedöms kunna tillgodogöra sig modersmålsundervisning erbjuds sådana. Många elever inom det individuella programmet inom gymnasiesärskolan är dock multifunktionshindrade med mycket olika behov av utbildningsinsatser där man i första hand försöker att hitta kommunikationsvägar som t.ex. bliss. För dessa elever erbjuds inte alltid modersmålsundervisning eftersom det bedöms att eleven inte klarar av också detta inom utbildningens ram. De specialutformade programmen med inriktning mot naturbruk saknar i några fall utrustning som krävs för att eleverna skall kunna nå samtliga mål i sina kurser och vissa lokaler är inte funktionella (5 kap 21 skollagen) (Burgården). Genom att de specialutformade programmen med inriktning mot naturbruk flyttas till nya lokaler som är mer funktionella kommer allt det som kritiserats att rättas till. Flytt av programmet kommer att ske inför läsåret 2006/07. Utbildningarnas utformning vid Motorbranschens Tekniska Gymnasium, Lindholmens gymnasium/ytg och Polhemsgymnasiet. Vi vill meddela följande förbättringsåtgärder och klargöranden; Var och en av eleverna vid dessa utbildningar får en fullständig gymnasieutbildning omfattande 2500 gymnasiepoäng. Utöver detta finns möjlighet att, i varierande omfattning, frivilligt delta i undervisning utanför elevens fullständiga program - för MTG s del hela 500 poäng. Förbättringsområdet avgifter och kostnader Då frågan om kostnader för enskilda elever aktualiserats i media under den senaste tiden, vill vi i denna redovisning till Skolverket och behandla följande punkt under rubriken förbättringsområden: Kommunen måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för elevernas utbildning inom olika verksamheter så att dessa överensstämmer med skollagens krav på avgiftsfri utbildning. Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri för eleverna, huvudmannen får dock besluta om att eleverna ska hålla sig med enstaka hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra obetydlig kostnad för eleverna. (Skollagen 5 kap 21) Förvaltningen har för att kunna ta fram riktlinjer haft flera kontakter med Skolverket. Dels har vi fått muntliga besked från Skolverket om att maxsumman borde ligga

10 10 någonstans runt kr, men vi har också fått utsagt att huvudmannen själv ska fatta beslut om vad som är rimligt och att det vid ett sådant beslut inte kan anses vara orimligt om huvudmannen bestämmer att eleven själv ska svara för kostnaden för grafräknare. Med så motstridiga uppgifter från Skolverket, är det omöjligt att vidtaga de förändringar som sägs krävas. Vi skulle uppfatta det som värdefullt med entydig vägledning från Skolverket, för att fortsatt kunna utarbeta interna riktlinjer och policydokument. Inspektionsarbetet Vi har under de många månader som planering, genomförande och återföring av inspektionsarbetet pågått uppskattat en öppen dialog mellan tillsynsmyndigheten och förvaltningen. Det är nu vår förhoppning att vi i dialogens form ska kunna fortsätta arbetet för att på bästa sätt kunna utveckla och förbättra kvaliteten i utbildningen av våra unga. Det är lätt att inse att de iakttagelser och bedömningar som görs av de inspektörer som är involverade i arbetet i stor utsträckning påverkas av personliga kunskaper, erfarenheter och förväntningar. Som väl är, är verksamheten knappast klinisk utan i högsta grad dynamisk och omväxlande. Det är hela tiden förvaltningens förhoppning att undervisningens arbetssätt och arbetsformer ska anpassas efter olika elevers olika villkor och förutsättningar. Det är också angeläget att se att varje del av organisationen utvecklas utifrån sina utgångspunkter, grundförutsättningar, historia, elevunderlag, programinnehåll och så vidare. Det är därför tråkigt att konstatera att det nedslag i verksamheten, som inspektionen ändå är, inte kan värdera interna processer på ett rättvisande sätt. Vi kan vara nöjda med att våra skolor bedöms vara av god, och i några fall t o m mycket god, kvalitet. Det är dock nedslående att den verksamhetsutveckling som under några år präglat Bräckegymnasiet inte renderar mer än omdömet godtagbar kvalitet i inspektörernas ögon. Från förvaltningsledningens horisont ser vi annorlunda på denna skola och hade hoppats att också Skolverkets inspektörer hade kunnat identifiera de styrkor som verksamheten har och den utveckling som skett på Bräckegymnasiet under senare år. Tyvärr kan vi få intrycket att det är den traditionella skolan med de traditionella gymnasieeleverna som utgör mall i bedömningsarbetet medan vi i verkligheten arbetar med alla elever, alla program och en mångfald när det gäller arbetssätt, angreppssätt, elevunderlag, motivation för studier etc. I bästa fall kan en fortsatt dialog mellan Skolverket och ledning och personal på Bräckegymnasiet bidra till att den frustration, sorg och trötthet som efter Skolverkets beslut påverkat verksamheten negativt, kan vändas i ny tillförsikt och utvecklingsbenägenhet. utvecklingschef