Ärende Beteckning Förslag. 1. Val av justerare och tid för justering Digital justering, , Jan Eric Knutas (FP)

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Förskola & Grundskola arbetsutskott Sammanträde klockan 08:30 Löftadalsrummet LUNCH Fjärås Bräckaskolan Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Digital justering, , Jan Eric Knutas (FP) 2. Uppföljning efter tillsyn på Nova Montessori förskola - avslut på föreläggande med vite. Kl Annika Lovén Samuelsson, verksamhetscontroller styrning och uppföljning 3. Kompletterande svar - Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun 2014 Kl Annika Lovén Samuelsson, verksamhetscontroller styrning och uppföljning Magnus Fogelblad, verksamhetscontroller styrning och uppföljning FG/2015:51 FG/2014:398 Informationen noteras till protokollet. Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner kompletterande svar på uppföljning av skolinspektionens tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman. Hanna Leissner Förskola & Grundskola Direkt: hanna.leissner@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon:

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Ärende Beteckning Förslag 4. Svar till Skolinspektionens uppföljning av tillsyn av grundskolor i Kungsbacka kommun. - Kullaviksskolan Åsaskolan 4-6 och Fjordskolan Kungen, Nidingen - Hedeskolan F-3 och Iseråsskolan F-3 och Smedingeskolan A och B - Kollaskolans grundsärskola 1-5 och Kollaskolan F-2 och 3-6 Kl Annika Lovén Samuelsson, verksamhetscontroller styrning och uppföljning Magnus Fogelblad, verksamhetscontroller styrning och uppföljning 5. Skolinspektionen genomför riktad tillsyn av fristående förskolor. Information Kl Annika Lovén Samuelsson, verksamhetscontroller styrning och uppföljning 6. Nämndens seminariedag Förslag om innehåll. Avstämning Kl Magnus Fogelblad, verksamhetscontroller styrning och uppföljning 7. Uppföljning ny organisation. Avstämning Kl Paus FG/2015:215 FG/2015:202 FG/2015:124 FG/2014:170 Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner kompletterande svar på uppföljning av skolinspektionens tillsyn av grundskolor. Informationen noteras till protokollet. Informationen noteras till protokollet. Informationen noteras till protokollet.

3 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Ärende Beteckning Förslag 8. Statsbudgetens påverkan på nämndbudget 2015 och Avstämning Kl Gerd Johansson, ekonomichef 9. Konsekvensanalys av budget Fortsatt dialog efter nämnd. Kl Gerd Johansson, ekonomichef 10. Lokalplanering Förskola & Grundskola. Lägesrapport Kl Udo Weis, verksamhetschef planering 11. Pågående skolinspektions- BEO och klagomålsärenden. Information Kl Åsa Fri, jurist 12. En kommunallag för framtiden. Information Kl Åsa Fri, jurist 13. Svar till Arbetsmiljöverket angående krav efter inspektion 2015/ Kl Mia Granath, personalchef FG/2015:76 FG/2015:1 FG/2015:31 Informationen noteras till protokollet. Informationen noteras till protokollet. Informationen noteras till protokollet. Informationen noteras till protokollet. Informationen noteras till protokollet. Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner förvaltningens svar på åtgärder utifrån Arbetsmiljöverkets krav efter inspektion.

4 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Ärende Beteckning Förslag 14. Kommunrevisionens granskning av nämndernas samverkan och förebyggande arbete mot psykisk ohälsa och obalans bland unga. Information Kl FG/2015:214 Informationen noteras till protokollet. 15. Utredning pedagogisk omsorg Kungsbacka kommun. Avstämning Kl FG/2015:190 Informationen noteras till protokollet. 16. Förvaltningschefen informerar Anders Ekström (M) Ordförande Hanna Leissner Sekreterare

5 Datum Diarienummer FG/2015:51 Uppföljning efter tillsyn på Nova Montessori förskola Beslut Kungsbacka kommun bedömer att Nova Montessori förskola har vidtagit sådana åtgärder avseende öppenhetskraven i skollagen, 8 kap. 5 och 8, att de påtalade bristerna avhjälpts. Nova Montessori förskola erbjuder nu plats till barn from 1 års ålder. Tillsynen avslutas därmed. Bakgrund Kungsbacka kommun har vid ordinarie tillsynsbesök på Nova Montessori förskola visat på att Nova Montessori förskola inte erbjuder plats i sin förskola till barn from 1 års ålder. Tillsynsrapporten faktagranskades och undertecknades av rektor och huvudman Därefter kontaktade huvudmannen kommunen den med önskemål om en dialog. Kommunen och huvudmannen kommunicerade kring tolkningar av skollagens öppenhetskrav fram till den utfärdades ett föreläggande av Annika Lovén, enhetschef för tillsynsenheten, på delegation från Förskola & Grundskola, detta tidsattes till Svaret från Nova Montessori förskola inkom den och kommunen begärde ett förtydligande den och förtydligandet inkom Nämnden för Förskola & Grundskola fattade den beslut om föreläggande med vite om kr. Nova Montessori förskolas huvudman svarande på vitesföreläggandet den Av svaret framkommer att huvudmannen bekräftar att verksamheten fortsättningsvis följer skollagens krav på öppenhet och erbjuder verksamhet till föräldrar med behov av barnomsorg för barn från 1 års ålder. Beslutet skickas till Nova Montessoriskolas ekonomiska förening Therese Lindén therese.tp@gmail.com Therese Lindén, Nova Montessoriskola, Linimentsvägen 5, Kungsbacka Anders Ekström Ordförande Förskola & Grundskola Annika Loven Samuelsson annika.loven@kungsbacka.se / Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2014:398 Kompletterande svar - Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Förslag till beslut Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner kompletterande svar på uppföljning av skolinspektionens tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman. Sammanfattning Utifrån Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2014 har inspektionen efterfrågat kompletterande uppgifter till de svar som Kungsbacka kommun redan lämnat. För verksamheterna förskola och fritidshem redovisar nämnden arbetet med tillse att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. För kommunens övergripande ansvar redovisar nämnden genomförande och effekter av de åtgärder kommunen har planerat och påbörjat för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Svaren till skolinspektionen finns i en gemensam rapport för förskola, fritidshem och offentlig huvudman. Svaren är ett förtydligande av åtgärder, förväntade effekter och uppföljningar av tidigare beskrivna åtgärder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Rapport Kompletterande svar Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman, Beslutet skickas till Skolinspektionen i Göteborg Förskola & Grundskola Annika Loven Samuelsson annika.loven@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

7 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef

8 Kompletterande svar Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun 2014

9 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun 2014 Innehåll 1 Förskola Beskrivning av genomförande och effekter av de åtgärder kommunen har planerat och påbörjat för att se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek Fritidshem Beskrivning av genomförande och effekter av de åtgärder kommunen har planerat och påbörjat för att se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek Kommunens övergripande ansvar Förvaltningschef ska rapportera hur det systematiska kvalitetsarbetet ska förbättras Förvaltningschefen ska knyta forskarkompetens till huvudmannens systematiska kvalitetsarbete Tre uppdragsutbildningar för att förbättra och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i Förskola& Grundskola Förbättringsområden i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete, utarbetande av konkreta handlingsplaner Vidareutveckla struktur rutiner för uppföljning och efterfrågan rektor/förskolechef Två utvecklingsarbeten för att förbättra och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i Förskola& Grundskola Utvecklad form för skolledarmöten, kombination av efterfrågestyrda och huvudmannastyrda aktiviteter

10 1 Förskola 1.1 Beskrivning av genomförande och effekter av de åtgärder kommunen har planerat och påbörjat för att se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. Beskrivning Förvaltningsledningen har beslutat om en gemensam rutin och mall för förskolechefernas analyser av barngruppernas storlek och sammansättning i december Enligt rutinen skulle analyserna göras vid två gemensamma mätdatum per år och vid behov. Dokumentationsmallen har förmedlats på möte med skolinspektionen. I februari 2013 genomfördes analyserna på samtliga (199) avdelningar och skickades till förvaltningen inom ramen för en arbetsmiljökartläggning. Nästa gemensamma tillfälle var i augusti Vid skolinspektionens besök våren 2014 uppgav förskolechefer att man inte uppfattat att analyserna skulle göras regelbundet två gånger per år. I november 2015 vid återkopplingen från skolinspektionen blev huvudmannen medveten om bristen i kommunaktionen kring rutinen. Verksamhetscheferna har följt upp och förtydligat rutinen i sina ledningsmöten på den pedagogiska enheten och from augusti 2015 kommer de att efterfråga analyserna för att därefter lyfta dessa till diskussion i förvaltningsledningsgruppen i september och februari varje år. Vid huvudmannens möte genomfördes dialoger med samtliga förskolechefer och rektorer om konsekvensanalyser av barngruppernas storlek och sammansättning i förskola och fritidshem. Vid nätverksmöte för förskolechefer diskuterades den gemensamma rutinen och flödet/dialoger mellan förskolecheferna och huvudmannen förtydligades. Det gjordes justeringar i mallen för att analyserna skulle kunna påverka förskolans organisation och för att analyserna verkligen skulle kommuniceras mellan olika ansvarsnivåer. Analysdelen har lyfts fram som den viktigaste delen och som underlag finns olika faktorer. De faktorer som nu vägs in är barnens åldrar, barn i behov av särskilt stöd, barn med annat modersmål än svenska. Kontinuiteten i personalgruppen och i barngruppen, lärandemiljöer inomhus och utemiljön samt möjlighet för arbetslaget att nå läroplanens mål. Även faktorer runt organisation exempelvis, öppettiderna, barnens närvarotider, personaltäthet, personalens kompetens, möjlighet till samarbete med andra avdelningar. Säkerhet och överblickbarhet inomhus och utomhus samt

11 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun 2014 ekonomiska konsekvenser finns nu med. Dessa justeringar kommer att finnas tillgängliga för alla förskolechefer den inför höstens dialoger. Förväntad effekt Förskolecheferna kommer att ha en tydlig dokumentation i analyserna kring beslut runt barngruppernas storlek. Genom att diskutera, reflektera och förändra i den gemensamma mallen på nätverksmötet blev det ett gemensamt lärande. Förståelsen av nyttan av ett gemensamt verktyg för arbetet att utveckla dialoger på olika nivåer ökade och analyserna förväntas påverka beslut om prioriteringar och utveckling av verksamheten. Förskolecheferna och huvudmannen kommer att kunna följa barngruppernas storlek och föra dialoger inom det systematiska kvalitetsarbetet from hösten Huvudmannen kommer genom förskolechefernas analyser att kunna följa upp förskolornas organisation, förutsättningar, resultat och analyser i sitt systematiska kvalitetsarbete. Huvudmannens förväntningar är att den nya rutinen och mallen kommer att vidareutvecklas under 2015 och Uppföljning och utvärdering På förskolechefernas nätverksmöte den 25 augusti 2015 kommer förskolechefer och verksamhetscontroller att arbeta med analyserna. Som underlag används den justerade mallen för analys och Göteborgs universitets forskningsresultat kring barngruppernas storlek. Syftet är att skapa ett gemensamt lärande kring analys av barngruppers storlek och sammansättning. Huvudmannen kommer att analysera utfallet i samtliga förskolechefers analyser inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet under september oktober Därefter kommer förvaltningsledning och nämndens politiker att arbeta med huvudmannens analys i oktober november. Resultatet av arbetet utgör del av huvudmannens kvalitetsrapport 2015 och del av underlag i nämndbudget Verksamhetscheferna för de pedagogiska enheterna kommer att föra dialoger tillbaka till förskolecheferna i januari I februari 2016 gör förskolecheferna nya analyser av barngruppernas storlek och sammansättning. Analyserna skrivs in i det gemensamma digitala verktyget Stratsys och kommer att följas upp inom den nya rutinen genom dialoger mellan olika ansvarsnivåer. 4

12 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun Fritidshem 2.1 Beskrivning av genomförande och effekter av de åtgärder kommunen har planerat och påbörjat för att se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. Beskrivning För att utveckla stödet till rektorer och för att ytterligare förtydliga huvudmannens uppföljning av fritidshemsverksamhet har en arbetsgrupp tillsatts som består av sex rektorer och två verksamhetscontrollers. Uppdraget till gruppen är att utveckla tydligare anvisningar för resultat, uppföljning och analys i förhållande till nationella mål och att utforma rutin och mall för att systematiskt följa upp och utvärdera barngruppernas storlek och sammansättning. Under våren 2015 har rutin och mall för rektors analys av barngruppens sammansättning och storlek utformats. Analyser ska göras av rektor en gång per år i september månad och finnas tillgängliga i det digitala verktyget Stratsys. Arbetsgruppens arbete fortsätter under hösten Förväntad effekt Rektorer och huvudmannen kommer att kunna följa barngruppernas storlek och utvecklingsarbetet inom det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorerna kommer att ha en tydlig dokumentation kring analyserna som underlag till besluten rörande barngruppernas storlek. Både rektorerna och huvudmannen kommer att kunna följa barngruppernas storlek och föra dialoger inom det systematiska kvalitetsarbetet from hösten Faktorer som vägs in är elevernas ålder, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns utformning, elever med annat modersmål än svenska, elever i behov av särskilt stöd, kontinuitet i elev- och personalgruppen och elevernas närvarotider. Även faktorer runt organisation exempelvis, öppettiderna, närvarande pedagoger, antal barn, lokalernas möjlighet beaktas. Huvudmannen kommer att kunna följa upp både fritidshemmens organisation, förutsättningar, resultat och analyser i sitt systematiska kvalitetsarbete. Huvudmannens förväntningar är att den nya rutinen och mallen kommer att vidareutvecklas under 2015 och Uppföljning och utvärdering 5

13 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun 2014 Arbetsgruppen kommer också att analysera utfallet i samtliga rektorers analyser av barngruppernas storlek och sammansättning inom det systematiska kvalitetsarbetet under september oktober Därefter kommer förvaltningsledning och nämndens politiker att arbeta med huvudmannens analys i oktober-november. Resultatet av arbetet utgör del av huvudmannens kvalitetsrapport 2015 och del av underlag i nämndbudget Verksamhetscheferna för de pedagogiska enheterna kommer att föra dialoger tillbaka till rektorerna i januari Syftet är att den gemensamma rutinen och mallen ska användas som ett arbetsverktyg att utveckla dialoger mellan huvudman och rektorer. Analyserna skrivs in i det gemensamma verktyget Stratsys och kommer att följas upp inom den nya rutinen genom dialoger mellan olika ansvarsnivåer. 6

14 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun Kommunens övergripande ansvar Beskrivning av genomförande och effekter av de åtgärder kommunen har planerat och påbörjat för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom respektive nämnds verksamhetsområde. 3.1 Förvaltningschef ska rapportera hur det systematiska kvalitetsarbetet ska förbättras Beskrivning Nämnden för Förskola & Grundskola kommer att få en samlad och utvecklad information om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska förbättras utifrån föreläggandet i den regelbundna tillsynen. Redovisningen sker i samband med delårsuppföljningen på nämndssammanträdet 17 september. Förväntad effekt Åtgärden syftar till att ge en fördjupad information och förbättra förutsättningarna för nämndens ledamöter att ta ansvaret som huvudman för verksamheten. Uppföljning På nämndssammanträdet 17 september kan nämnden bedöma om informationen som ges är tillräcklig. Den samlade dokumentationen av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för läsåret kommer färdigställas under oktober månad. Dokumentation ger ett bredare underlag för att bedöma effekterna av genomförda åtgärder 3.2 Förvaltningschefen ska knyta forskarkompetens till huvudmannens systematiska kvalitetsarbete Beskrivning Med mål att bygga en förbättrad kompetens i organisationen i frågor som rör uppföljning och analys på vetenskaplig grund har förvaltningschefen, på uppdrag från nämnden, påbörjat ett arbete för att knyta forskarkompetens till förvaltningen. Ambitionen är att projektanställa en disputerad forskare i 2-3 år i omfattningen 30-50% av heltid. Forskarens arbete ska kombineras med ordinarie 7

15 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun 2014 forskaranställning vid universitet/högskola. Uppdraget ska utvecklas över tid men initialt handlar det om att: - analysera nuläget utifrån de system och nyckeltal som används idag i kommunens modell för verksamhetsstyrning och Demings PSDA-hjul - kvalitetssäkra statistiska underlag, drivande och uppföljande nyckeltal och mått med fokus på kvalitet, verksamhet och ekonomi. - utveckla analyskompetensen hos de chefer och medarbetare som har ansvar för processer i styrning och uppföljning. Start av forskaranställningen planerades till hösten Under våren 2015 har förvaltningen i planeringsarbetet bland annat haft kontakt med Göteborgs universitet, Halmstad högskola och Borås högskola utan att finna rätt forskarkompetens för uppdraget. Det innebär att projektanställningen av forskaren beräknas vara försenad, en till två terminer, men är fortfarande högt prioriterad. Förväntad effekt Efter projekttidens slut ska analysförmågan på organisationsnivå ha förbättrats utifrån att underlagen till analyserna är kvalitetssäkrade och skarpare. Det förväntas i sin tur leda till att de förbättringsåtgärder som genomförs i högre grad svarar upp mot behoven av utveckling. Dessutom är förväntan att denna åtgärd, i kombination med tex uppdragsutbildning för chefer. Analys och kvalitetsarbete i skola och utbildning skapar goda förutsättningar för analys inbyggd i ordinarie verksamhet. Uppföljning Formerna för uppföljning kommer att utarbetas när projektanställningen blir klar. Fokus i uppföljningen kommer riktas mot de tre delarna i uppdragsbeskrivningen. 3.3 Tre uppdragsutbildningar för att förbättra och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i Förskola& Grundskola - Utbildning för pedagoger i fritidshem Kvalitetssäkring i fritidshem 7, 5 hp. Utbildningens syfte är att höja kvalitén på alla fritidshem i Kungsbacka kommun. Alla pedagoger som har sin huvudsakliga tjänst i fritidshem har erbjudits utbildningen på arbetstid, 218 pedagoger har deltagit. Utbildningen har genomförts under våren 2015 och utvärderingarna visar att ca 180 av de 218 har valt att bli examinerade och ta sina högskolepoäng. Utvecklingsarbeten i examinationerna visar 8

16 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun 2014 på behov av fortsatt utveckling av: - Det systematiska kvalitetsarbetet - Informations och kommunikationsteknik (IKT) - Utomhuspedagogik, - Estetiska lärprocesser, - Definition av utbildning och undervisning i fritidshem Förväntad effekt Genom utbildningen förväntades pedagogerna få en ökad medvetenhet om fritidshemmets uppdrag, om olika metoder för dokumentation och om analys utifrån vardagsarbetet. Deltagarna förväntas fortsätta bedriva utvecklingsarbete, dokumentera, analysera och knyta till vetenskaplig grund genom forskning. Detta kommer att öka medvetenheten och ge möjligheter att synliggöra kvalitéer i möten med barnen. Genom dessa möten ska barnen få stöd att se sina egna förmågor och möjligheter till utveckling. Pedagogerna förväntas föra dialoger med vårdnadshavare inom exempelvis områden som kunskap, lärande och lek. Långsiktigt förväntas en ökande professionalisering bland pedagogerna och en ökad likvärdighet inom fritidshemmen i Kungsbacka kommun. På varje fritidshem förväntas pedagogerna med stöd av rektor fortsätta bedriva utvecklingsarbetet inom det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna har i uppdrag att ta tillvara det kollegiala lärandet på skolenheten och som stöd i processerna erbjuds nätverk mellan fritidshemmen. Huvudmannen erbjuder gemensamma seminarier utifrån examensarbetena inom Mount skolutveckling en gemensam kompetensutvecklingsinsats under vecka 44, Förvaltningen planerar starta en referensgrupp från utbildningen som ska medverka i utvecklingsarbetet för att utveckla rutin och underlag för barnkonsekvensanalys av barngruppernas storlek och sammansättning hösten Detta blir en del i att öka kunskap om möjligheter att organisera verksamheten så att barnen får en god lärmiljö på fritidshemmen. Uppföljning och utvärdering Huvudmannen kommer att följa upp och analysera förutsättningar, resultat och analyser i fritidshemmen över tid genom årliga läsårssammanfattningar, elevenkäter och barnkonsekvensanalyser som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta kommer för år 2015 genomföras under september och oktober 2015 genom dialoger mellan förvaltningsledning och nämnd. 9

17 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun 2014 Den gemensamma analysen ska därefter ligga till grund för dialoger mellan huvudman och rektorer för fritidshem om förbättrings- och utvecklingsområden inför Utbildning för förste lärare kollegialt lärande och ledarskap 15 hp Utbildning för 30 förstelärare genom en uppdragsutbildning som omfattar kollegialt lärande och ledarskap med handledning från Göteborgs universitet under tre terminer med start HT15, se tidigare beskrivning. Nya utbildningar kommer att erbjudas terminsvis till grupper om 30 förstelärare under Förväntad effekt Förstelärarnas utbildning förväntas ge ett stöd i att utforma uppdraget och rollen som förstelärare. Utbildningen ska samplaneras med utbildningen för chefer, se nedan, för att ge målgrupperna gemensam och ökad kunskap om arbetssätt, dokumentation och analysmetoder inom det systematiska kvalitetsarbetet. Förstelärarna ska i första hand bedriva undervisning och utbildningen förväntas ge ytterligare metoder för genomförande, dokumentation och analyser av den. Resultatet förväntas bli en ökad måluppfyllelse genom förstelärarnas möjlighet att leda utvecklingsarbete på sin skola tillsammans med sina kollegor. Förstelärarna kommer att ansvara för utvecklingsarbete inom sin skola eller inom sitt yrkesområde och utbildningen kommer att kunna vara ett stöd i detta. Uppföljning och utvärdering Utbildningen startar HT 15 och kommer att utvärderas i juni 2016 för att ge underlag till ytterligare förbättringar inför nya utbildningar. Utbildningen kommer därefter att erbjudas de förstelärare som anställs 2016 och Utbildning för chefer Analys och kvalitetsarbete i skola och utbildning PDG 804, 15 hp Utbildning för 25 personer; förskolechefer, rektorer, verksamhetschef och förvaltningschef med start oktober 2015, se tidigare beskrivning, erbjuds under tre terminer. Utbildningen kommer även att erbjudas 25 chefer HT 16. Förväntad effekt Syftet är att höja kompetensen att analysera resultat i olika skolformer och på huvudmannens nivå. Under utbildningen förväntas förskolechefer och rektorer organisera och leda ett utvecklingsarbete på sin förskola alternativt sin skola. Verksamhetschef, förvaltningschef och delar av förvaltningsstab kommer att arbeta på motsvarande sätt på huvudmannens nivå. 10

18 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun 2014 Utbildningen förväntas ge en gemensam teorigrund för att koppla teori till praktik genom använda olika metoder och verktyg för att göra väl genomarbetade analyser på olika nivåer. Utbildningen är en långsiktig satsning som förväntas ge effekt både på förskole-/ skolenhet och huvudmannens nivå redan under 2016, därefter kommer analyserna i det systematiska kvalitetsarbetet successivt att förbättras. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering kommer att ske över tid genom exempelvis huvudmannens årliga rapport och genom varje förskolechef och rektors dokumentationer inom det systematiska kvalitetsarbetet. Former för dialoger mellan förskolechef/rektor och huvudman kommer att utvecklas. Huvudmannens årliga rapport kommer 2015 att innehålla ett avsnitt med analys av det systematiska kvalitetsarbetet på denna nivå. Utifrån förbättringsområden i analysen planeras fortsatt kompetensutveckling som stöd till verksamheten. Utbildningen kommer att följas upp och utvärderas terminsvis för att se om den motsvarar förväntningarna och om den får påverkan ute i verksamheterna. Analyserna på olika nivåer förväntas bli den röda tråden i det systematiska kvalitetsarbetet i hela förvaltningen. 3.4 Förbättringsområden i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete, utarbetande av konkreta handlingsplaner. Beskrivning I huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för läsåret konstaterades ett antal övergripande förändringsområden. I dokumentet, som färdigställdes i december 2014, var det inga konkreta åtgärder kopplade till förändringsområdena utan dessa skulle utarbetas under våren Åtgärderna huvudmannen vidtog för att komma tillrätta med de föreläggande Skolinspektionen gav Kungsbacka i den regelbundna tillsynen överensstämde med förändringsområdena i kvalitetsarbetet. De konkreta åtgärder som planerats och genomförts utifrån tillsynen är därför för läsåret de åtgärder som vidtagits utifrån kvalitetsarbetet. Huvudmannens arbete med att följa upp verksamheten för läsåret kommer sannolikt också resultera i ett antal förändringsområden. Utifrån dessa kommer konkreta handlingsplaner utarbetas och ingå som en del i den samlade dokumentationen som är klar oktober Förväntad effekt De konkreta aktiviteterna syftar till att både åtgärda bristerna i tillsynen och förändringsområdena utifrån kvalitetsarbetet. Den tidigarelagda processen för 11

19 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun 2014 kvalitetsarbetet kommer leda till ett snabbare förbättringsarbete än tidigare år. Uppföljning Uppföljning sker i samband med upprättande av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete som är klart senast i oktober Vidareutveckla struktur rutiner för uppföljning och efterfrågan rektor/förskolechef Beskrivning För att huvudmannen ska kunna ha ett bättre underlag för sitt systematiska kvalitetsarbete har rutinerna för att efterfråga uppgifter från rektorer och förskolechefer kontinuerligt utvecklats. I Kungsbacka används systemet Stratsys som ett digitalt verktyg för att samla dokumentationen för rektorer och förskolechefer. - Förändrad efterfrågan läsåret till läsåret I huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för konstaterades att det saknades ett tillräckligt underlag i verksamhetsformerna grundsärskola, förskoleklass och fritidshem. Tanken var att resultat och analyser av kvaliteten i dessa verksamhetsformer särskilt skulle framgå i flera av de avsnitt som utgjorde strukturen för kvalitetsarbetet, exempelvis Normer & värden, inflytande. Men i det underlag som huvudmannen fick från rektorerna var dessa verksamhetsformer inte synliga och möjligheterna till bedömning och analys på huvudmannanivå var därför begränsade. Mallen för rektorernas kvalitetsarbete kompletterades med avsnitt för förskoleklass och fritidshem med specifika frågor som ett stöd till rektorernas analyser. I området som handlar om elevernas ansvar och inflytande har anvisningen kompletterats med frågor från Skolverkets allmänna råd Planering och genomförande av undervisningen. Syftet var att stärka underlaget kring rektors rutiner för att säkerställa elevers möjlighet till inflytande. I avsnittet för uppföljning av planen mot kränkande behandling förtydligades anvisningen till att efterfråga en sammanfattande beskrivning av det målinriktade arbetet. Den förra anvisningen kunde uppfattas som att huvudmannen efterfrågade enheternas planer. - Förändrad efterfrågan av uppgifter mellan läsåret till läsåret

20 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun 2014 Förändring i strukturen så att uppföljning av plan mot kränkande behandling på ett mer naturligt sätt utgör en helhet tillsammans med uppföljningen av normer & värden. Det främjande och förebyggande arbetet mot kränkande behandling innehåller på många skolenheter aktiviteter som också stödjer arbetet med att ge förutsättningar för måluppfyllelse inom området normer & värden. Inom området kunskaper har huvudmannens efterfrågan kompletterats med frågor som handlar om hur rektor tillsammans med pedagogerna granskat den egna verksamheten och undervisningen. Det finns också en förtydligad efterfrågan hur rektor på skolenheten systematiserat arbetet kring beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Eftersom de nationella kraven på skriftliga omdömen förändrats har huvudmannens efterfrågan på underlag också inneburit motsvarande förändring. Det är främst inom skolans lägre årskurser som en analys av de skriftliga omdömena kompletterar analysen av bedömning av måluppfyllelsen. För att huvudmannen ska kunna bedöma hur skolorna utifrån Skolförordningen följer bestämmelserna om språkval, elevens val och skolans val, har ett avsnitt om uppföljning av elevers valmöjligheter införts. Utifrån det samlade underlaget i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för läsåret kan därefter en bedömning om ytterligare fördjupningar och uppföljningar göras. Huvudmannen behöver säkerställa hur skolorna arbetar utifrån Skolverkets allmänna råd för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. För att möjliggöra detta har ett avsnitt med efterfrågan på analys kompletterat uppföljningen inom området kunskaper. De stödfrågor som finns till analysen handlar om hur rektor tidigt får information om att elever kan vara i behov av särskilt stöd och mönster som kan finnas i arbetet med extra anpassningar. Förväntad effekt Ett av syftena med att ändra i anvisningarna är för att kontinuerligt utveckla stödet till det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs av rektorer och förskolechefer. Det andra syftet är att tydligare efterfråga underlag från enheterna som huvudmannen behöver för sitt systematiska kvalitetsarbete. Den övergripande målsättningen är att utveckla kvalitetsarbetet på alla nivåer. Detta för att genom kvalitetsarbetet bättre kunna följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen genom till exempel kompetensutvecklingsinsatser Uppföljning 13

21 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun 2014 Uppföljning sker i samband med huvudmannens systematiska kvalitetsarbete upprättas, senast i oktober Två utvecklingsarbeten för att förbättra och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i Förskola& Grundskola Utvecklingsgrupp för särskolan Beskrivning För att utveckla stödet till rektorer och för att ytterligare förtydliga huvudmannens efterfrågan av grundsärskoleverksamheten har en utvecklingsgrupp tillsatts. Uppdraget till utvecklingsgruppen är att utforma tydligare anvisningar för resultat, uppföljning och analys i förhållande till nationella mål. Arbetsgruppen består av rektor för särskola, kontaktlärare och verksamhets controller, Nya frågeställningar och anvisningar inför läsårssammanfattningarna har tagits fram. Det finns även hänvisningar till skolverkets stödmaterial med i anvisningarna till rektorernas dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet i särskolan. Förväntad effekt Både rektorer och huvudmannen kommer att kunna följa särskolans utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet. Varje rektor kommer att kunna se sina förbättringsområden och behov av kompetensutbildning, viss del kommer att kunna samordnas kommungemensamt. Rektorerna kommer att ha en tydlig dokumentation kring beslut om utbildningsplan och timplan för alla särskoleelever genom att det nu finns gemensamma rutiner och beslutsdokument för detta i rapporteringsverktyget Stratsys som används av alla rektorer och av huvudmannen. Huvudmannen kommer att kunna följa upp både särskolans organisation, förutsättningar, resultat och analyser i sitt systematiska kvalitetsarbete. Dialoger mellan huvudman och rektorer förväntas bidra till beslut om prioriteringar, utveckling av verksamheten och eventuell gemensam kompetensutbildning. Uppföljning och utvärdering Arbetsgruppen kommer också att analysera utfallet i samtliga rektorers läsårsanalyser inom det systematiska kvalitetsarbetet under september oktober Därefter kommer förvaltningsledning och politiken att göra huvudmannens analys i oktober-november, resultatet av detta kommer att föras in i huvudmannens kvalitetsrapport 2015 och i nämnds budget Verksamhetscheferna för de pedagogiska enheterna kommer att föra dialoger tillbaka till rektorerna. Uppföljning planeras också genom att arbetsgruppen redovisar både rutiner och stödmaterial på huvudmannens möte hösten Arbetsgruppen 14

22 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun 2014 kommer också att skapa ett gemensamt lärande genom dialoggrupper för rektorerna på mötet. Utvecklingsgrupp fritidshem Beskrivning För att utveckla stödet till rektorer och för att ytterligare förtydliga huvudmannens efterfrågan av fritidshemsverksamhet har en utvecklingsgrupp tillsatts. Arbetsgruppen består av sex rektorer och två verksamhetscontroller. Uppdraget till utvecklingsgruppen är att utforma tydligare anvisningar för resultat, uppföljning och analys i förhållande till nationella mål och att utforma rutin och mall för att systematiskt följa upp och utvärdera gruppernas storlek och sammansättning. Under våren 2015 har rutin och en mall för rektors analys av barngruppens sammansättning och storlek utformats. Analyserna ska göras en gång per år i september månad och finnas tillgängliga i Stratsys. Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete under hösten Förväntad effekt Både rektorer och huvudmannen kommer att kunna följa barngruppernas storlek och utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorerna kommer att ha en tydlig dokumentation kring analyserna kring besluten runt barngruppernas storlek. Faktorer som vägs in är elevernas ålder, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns utformning, elever med annat modersmål än svenska, elever i behov av särskilt stöd, kontinuitet i elev- och personalgruppen och elevernas närvarotider. Även faktorer runt organisation exempelvis, öppettiderna, närvarande pedagoger, antal barn, lokalernas möjligheter. Huvudmannen kommer att kunna följa upp både fritidshemmens organisation, förutsättningar, resultat och analyser i sitt systematiska kvalitetsarbete. Huvudmannens förväntningar är att den nya rutinen och mallen kommer att vidareutvecklas under 2015 och Uppföljning och utvärdering Arbetsgruppen kommer också att analysera utfallet i samtliga rektorers analyser an barngruppernas storlek och sammansättning inom det systematiska kvalitetsarbetet under september oktober Därefter kommer förvaltningsledning och politiken att göra huvudmannens analys i oktober-november, resultatet av detta kommer att föras in i huvudmannens kvalitetsrapport 2015 och i nämndbudget Verksamhetscheferna för de pedagogiska enheterna kommer att föra dialoger tillbaka till rektorerna i januari Analyserna skrivs in i det gemensamma digitala verktyget Stratsys och kommer att följas upp inom den nya rutinen genom dialoger mellan olika ansvarsnivåer. 15

23 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun Utvecklad form för skolledarmöten, kombination av efterfrågestyrda och huvudmannastyrda aktiviteter. Beskrivning För att på ett bättre sätt kunna möta de behov av gemensamma utvecklingsinsatser som identifieras av rektorer/förskolechefer och av huvudmannen har strukturen för skolledarmöten förändrats sedan drygt ett år tillbaka. Tidigare ordnades ett skolledarmöte 3-4 gånger varje termin med ett innehåll som var styrt från förvaltningsledning. Den förändrade strukturen bygger på två mötesformer; skolledarmöte och huvudmannamöten. Frekvensen är fyra respektive två möten per läsår. Den gemensamma utgångspunkten är att mötena ska byggas upp av de gemensamma utvecklingsbehoven som finns i organisationen. Huvudmannamötets innehåll ska utgöras mer av utvecklingsområden som konstaterats genom huvudmannens uppföljningar och skolledarmötet på områden som skolledare efterfrågar gemensamt fokus kring. Sedan införandet har följande möten genomförts: Skolledarmöten Open space kring verksamhetsdilemman. Rektorer och förskolechefer fördjupade sig i områdena entreprenöriellt lärande, systematiskt kvalitetsarbete, hälsofrämjande arbete och projektet soligast (elever inom autismspektrat) -Föreläsning med Per Skoglund, forsknings- och utvecklingsledare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. En inkluderande resa med fundamentala utmaningar utifrån forskning och beprövad erfarenhet på det specialpedagogiska området Skolledarkonferens med fokus på utveckling av analys Konferensen var organiserad med ett antal valbara workshops där rektorer och förskolechefer kunde välja fördjupa sig i flera olika verktyg och metoder som stöd för sitt kvalitetsarbete. Bruk, Siris och Lika är exempel på verktyg som prövades, dessutom fanns en workshop med filmning som metod för att utveckla undervisningen Grupp-samtal-ledarskap Fördjupning för chefer som vill utveckla sin förmåga till att se och stödja gruppers utveckling. Inledning av Ann-Sofie Carlsson leg psykolog, utifrån Susan Wheelans teorier, Därefter samtal och övningar i grupper

24 Skolinspektionens regelbundna tillsyn för förskola, fritidshem och offentlig huvudman Kungsbacka kommun 2014 Fördjupning i Helen Timperleys forskning Lektor och diskuterad forskare, Helena Sagar, föreläste och samtalade om Helen Timperleys slutsatser kring ett vetenskapligt grundat verktyg för hur man kan arbeta systematiskt och kvalitativt med det kollegiala lärandet och med eleven i centrum för hela lärprocessen Huvudmannamöte Alla rektorer och förskolechefer deltog i tre temaområden: - Chef i offentlig organisation Balans mellan uppdraget som chef och tjänsteman med myndighetsansvar i offentlig organisation och rollen som ledare för kreativ utveckling. - God måluppfyllelse - tur eller resultat av medveten analys? Allas gemensamma ansvar för barnens trygghet - Din roll som chef i anpassning av verksamheten. Friutrymme och ansvar. Förväntad effekt Den förändrade formen för skolledarmöten och huvudmannamöten ska på ett bättre sätt möta skolledarnas behov av utvecklingsstöd genom att innehållet tas fram i nära dialog med verksamhetscheferna för de pedagogiska enheterna och utvecklingsenheten. Dessutom finns det genom huvudmannamötet en arena där utvecklingsbehov som identifierats av förvaltningsledningen kan uppmärksammas. Uppföljning Uppföljningar av de nya mötesformerna kommer att göras efter huvudmannamötet 16 oktober. Syftet med uppföljningarna är att bedöma hur den förändrade mötesformen stödjer både huvudmannens behov och enheternas efterfrågan av arenor för gemensam utveckling. Uppföljningen bildar ett underlag till huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. 17

25 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2015:215 Svar till Skolinspektionen uppföljning av tillsyn av grundskolor i Kungsbacka kommun. - Kullaviksskolan Åsaskolan 4-6 och Fjordskolan Kungen, Nidingen - Hedeskolan F-3 och Iseråsskolan F-3 och Smedingeskolan A och B - Kollaskolans grundsärskola 1-5 och Kollaskolan F-2 och 3-6 Förslag till beslut Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner kompletterande svar på uppföljning av skolinspektionens tillsyn av grundskolor. Sammanfattning I Kungsbacka kommun pågår sedan vårterminen 2014 Skolinspektionens regelbundna tillsyn. För att inspektionen ska kunna göra en slutlig bedömning av om de vidtagna åtgärderna är tillräckliga krävs att vissa av kommunens grundskolor redogör för och kompletterar delar av redan insända uppgifter. Följande skolenheter berörs: Kullaviksskolan 7-9 (FG/2014:60) Åsaskolan 4-6 (FG/2014:87) och Åsaskolan 7-9 (FG/2014:87) Fjordskolan Kungen (FG/2014:114) och Fjordskolan Nidingen (FG/2014:114) Hedeskolan F-3 (FG/2014:180) och Hedeskolan 4-9 (FG/2014:180) Iseråsskolan F-3 (FG/2014:189) och Iseråsskolan 4-6 (FG/2014:189) Smedingeskolan A (FG/2014:217) och Smedingeskolan B (FG/2014:217) Kollaskolans grundsärskola 1-5 (FG/2014:241) och Kollaskolans grundsärskola 6-9 (FG/2014:241) Kollaskolan F-2 (FG/2014:262) och Kollaskolan 3-6 (FG/2014:262) Svaren till skolinspektionen finns i en gemensam rapport, se beslutsunderlaget i bifogad handling. Förskola & Grundskola Annika Loven Samuelsson annika.loven@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

26 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Rapport Uppföljning av Skolinspektionens tillsyn av grundskolor i Kungsbacka kommun, Uppföljning av tillsyn i Kungsbacka kommun, Beslutet skickas till Skolinspektionen i Göteborg Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef

27 Svar till Skolinspektionens uppföljning av tillsyn av grundskolor i Kungsbacka kommun Kullaviksskolan 7-9 Åsaskolan 4-6 och 7-9 Fjordskolan Kungen, Nidingen Hedeskolan F-3 och 4-9 Iseråsskolan F-3 och 4-6 Smedingeskolan A och B Kollaskolans grundsärskola 1-5 och 6-9 Kollaskolan F-2 och 3-6

28 Innehåll 1 Övergripande huvudmannen Särskild beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriver undervisningen 4 2 Kullaviksskolan Beskrivning av hur mentorerna arbetar med värdegrundsfrågor och en beskrivning av hur rektorn avser att följa upp att detta arbete ger avsedd effekt Beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriver undervisningen 7 3 Åsaskolan 4-6 och Beskrivning av hur rektorn försäkrar sig om att alla lärare ger eleverna ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen Beskrivning av hur rektorn försäkrar sig om att alla lärare klargör för eleverna vilka mål utbildningen har Beskrivning av hur rektorn säkerställer och följer upp att skolenheten bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga att elever utsätts för kränkande behandling Förtydligande av hur rektorn säkerställer att elever och vårdnadshavare ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation minst en gång per termin Förtydligande av hur de nationella ämnesproven används som ett stöd för en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning Fjordskolan Kungen och Nidingen Beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att skolenhetens organisation garanterar rektorns möjligheter att utöva lagstadgat ansvar och beslutanderätt Beskrivning av hur rektorn försäkrar sig om att alla lärare ger eleverna ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen Hedeskolan F Beskrivning av hur rektorn säkerställer att särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt som eleverna behöver och har rätt till Beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriver undervisningen Hedeskolan Förtydligande av vilka beslut som fattats för att ge eleverna ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hålla dem informerade i frågor som rör dem Beskrivning av hur rektorn avser att följa upp att insatserna leder till att elevernas skolmiljö förbättras gällande trygghet och studiero Förtydligande av hur rektorn säkerställer att särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt som eleverna behöver och har rätt till Beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriver undervisningen Iseråsskolan F-3 och Beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriver undervisningen Smedingeskolan A och Smedingeskolan B 24 2

29 8.1 Beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriver undervisningen Kollaskolans grundsärskola 1-5 och Förtydligande av hur rektorn fattar beslut om ordningsregler och åtgärder för hur brister i skolenhetens plan mot kränkande behandling ska åtgärdas Beskrivning av hur rektorn säkerställer att en bedömning av elevens kunskapsutveckling görs i den individuella utvecklingsplanen Förtydligande av hur rektorn säkerställer tillgång till kurator i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete Kollaskolan F-2 och Beskrivning av hur bristen på tillräckliga psykologiska insatser i elevhälsans arbete har avhjälpts Beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriver undervisningen

30 1 Övergripande huvudmannen Nämnden har valt att ha en organisation med fler skolenheter på alla större skolor. Rektorerna beskriver hur de arbetat med de uppgifter som krävt ytterligare beskrivningar och förtydliganden. Huvudmannen bedömer att dessa är tillräckliga. Verksamhetscheferna på de pedagogiska enheterna har i sina uppdrag ansvar för att följa upp och utvärdera hur verksamheten har arbetet med sina förbättringsområden utifrån de åtgärder som beskrivits efter tillsynen. Detta ska vara genomfört senast november månad Framkommer det behov av ytterligare åtgärder ingår det i det ordinarie systematiska kvalitetsarbetet som nämnden tidigare beskrivit. 1.1 Särskild beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriver undervisningen Flera av skolorna i detta dokument har fått ovanstående punkt som kompletteringsuppgift för den enskilda skolan och i dokumentet beskrivit hur de på skolnivå arbetar med behörighetsfrågan. På organisationsnivå har behörighetsinventering av alla anställda lärare genomförts i samband med införandet av nya behörighetsförordningen. Därefter har enskilda samtal genomförts med de lärare som saknat någon del i sin utbildning för full behörighet, som grund för vilka kompletteringar som behöver göras på individnivå. Inventeringen har dessutom utgjort underlag för prioritering av utbildningar inom lärarlyftet 2 och köp av uppdragsutbildning från universitet och högskola. Initialt har utbildning i teknik, matematik och för lärare i särskola genomförts. Förvaltningen har en årlig gemensam tjänsteplaneringsprocess som genomförs under våren och som nu håller på att revideras inför nästa års process. Rektor ansvarar för att tjänstefördela utifrån behörighet. Under de två senaste åren har detta varit en fokuserad fråga som behandlats i förvaltningschefens ledningsgrupp och som därifrån kommunicerats ut till rektorer via verksamhetscheferna. För närvarande arbetar kommunens HR-avdelning med att samköra uppgifter på individnivå med Skolverket, om vilka av de anställda lärarna som erhållit legitimation. På så sätt blir det en extra kontroll av om det kvarstår lärare utan legitimation och ett arbetsstöd vid tjänstefördelningen utifrån behörighet och för arbetet med LAS vid övertalighet. Därmed bedömer förvaltningschef och nämnd att det finns en god ordning i arbetet med behörighetsförordningen. 4

31 2 Kullaviksskolan Beskrivning av hur mentorerna arbetar med värdegrundsfrågor och en beskrivning av hur rektorn avser att följa upp att detta arbete ger avsedd effekt. Mentorernas arbete med värdegrundsfrågor De åtgärder som skolan inför året slagit fast för arbetet med värdegrundsfrågor är: utökad schemalagd vuxennärvaro kring otrygga platser, såsom fotbollsplanen och i korridorerna. ett väl fungerande rastvaktsystem. vid behov se till att det finns vuxna i omklädningsrummen på idrotten att ta hand om och värna om vår inomhusmiljö så att den upplevs som viktig och en del av elevernas arbetsmiljö. inrätta bemannat elevkafé där eleverna har möjlighet att vistas i vuxens närvaro. förebyggande arbete genom värderingsövningar, samarbetsövningar, tjej- och killsnack för att öka respekten för allas olikheter. Mentorerna har i sina klasser under året arbetat med diskrimineringsgrunderna samt att förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling och skolans ordningsregler och åtgärdstrappan för hantering av kränkningar som anmäls. Kurator har tillsammans med skolsköterska haft tjej- och killsnack i flera klasser. Under läsåret har mentorerna i de olika årskurserna, en gång i månaden, haft ett möte med elevhälsoteamet för handledning i pedagogiska frågor samt arbetet med värdegrundsfrågor. Under året har ett elevcafé inrättats. I och med Skolinspektionens kritik har skolan vid flera arbetalagsmöten behandlat värdegrundsarbetet. Bland annat genom en studiedag under hösten där psykologen Anna Boje förläste kring vikten av att arbeta med dessa frågor. På denna dag fick skolan också ta del av en grannskolas lyckade arbete inom området. Uppföljning av värdegrundsarbetet Rektor följer mentorernas värdegrundsarbete genom: elevernas svar på kartläggningsenkäten inför ny plan mot diskriminering och kränkande behandling 5

32 en kartläggning av alla lärares värdegrundsarbete som skolkurator genomför uppföljning av dokumenterade kränkningar som elever anmält till lärare, rektor eller representanter för elevhälsan. lärares uppföljningssamtal med rektor Lärares underlag till uppföljningen av årets kvalitetsarbete. Analys 2014 års kartläggningsenkät visar en ökning av upplevda kränkningar jämfört med året innan. Detta trots en ökad medvetenhet bland personalen kring vikten av ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Eventuellt kan det sämre resultatet kopplas till en högre medvetenhet hos eleverna kring kränkningar. I de årliga uppföljningssamtalen med rektor säger mentorerna att de arbetar med demokrati- och värdegrundsuppdraget. Detta dokumenteras i Unikum. Drygt 6 % säger att de gör det i viss utsträckning, 32 % i ganska stor utsträckning, samt 62 % i mycket stor utsträckning. På skolan har det tidigare funnits ett värdegrundsarbete kopplat till metoden SET, social och emotionell träning. Då denna metod ifrågasatts av bland annat Skolverket har skolan valt att arbeta med andra metoder. I medarbetarsamtalen framkommer det att flera pedagoger fortfarande har ett behov av att samtala vidare kring värdegrundsfrågor och metoder för att utveckla detta på skolan då en del pedagoger känner sig osäkra i hur värdegrundsarbetet skall bedrivas. Skolan har under året konstaterat brister i rastvärdssystemet där, t.ex. vikarier inte vaktat då ordinarie lärares rastvärdstid inte synts i schemaprogrammet. Denna brist är åtgärdad. Inrättandet av ett elevcafé har haft en positiv effekt på klimatet genom den positiva miljö den skapat, men också genom att det finns fler vuxna bland eleverna. Åtgärder Hösten 2015 kommer ett arbete inledas för att, systematiskt på 14-dagarsbasis, fånga upp elevernas upplevelser via en enkät som rör hur eleverna bemöts av skolkamrater och vuxna på skolan. Enkäten har prövats i en klass under vårterminen. Skolan har anställt ytterligare en kurator som börjat kartlägga alla mentorers värdegrundsarbete för att framöver stötta deras förbyggande och främjande arbete i klasserna. En plan kommer att utarbetas för värdegrundsarbetet på klassens timmar under läsåret. 6

33 Vi förtydligar för eleverna att de ska vända sig till sin mentor, representant för elevhälsoteamet, rektor eller annat vuxen så fort man upplever sig kränkt. Två lärare kommer under 7-8 oktober delta i fortbildning kring rasism och intolerans i syfte att i undervisningen hantera rasism och andra former av intolerans. Uppföljning av åtgärder Resultatet av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling kommer att följas upp genom analys av den enkät som kommer att användas i klasserna. Den kommer också att följas upp genom kartläggningsenkäten inför ny likabehandlingsplan, brukarenkäten samt sammanställning av anmälda kränkningar. 2.2 Beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriver undervisningen Av 21 tillsvidareanställda lärare har alla behörighet i de ämnen de undervisar utom en. Det är en lärare i musik som idag saknar behörighet. Läraren har fått tid att arbeta med att slutföra sin uppsats men något arbete återstår. Inför läsåret 2015/2016 finns en vakans inom matematik och naturorienterande ämnen. Efter genomförd tjänsteplanering har efter annonsering tjänsten en lärare visstidsanställts som inte är fullt behörig. 7

34 3 Åsaskolan 4-6 och Beskrivning av hur rektorn försäkrar sig om att alla lärare ger eleverna ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Åsaskolan påbörjade hösten 2014 ett kollegialt arbete som kommer att fortsätta läsår 15/16 i enlighet med Helen Timperlys lärandemodell. Åsaskolan har inriktat sig på området bedömning för lärande. Bedömning för lärande tar utgångspunkt i John Hatties forskning och är ett förhållningssätt för läraren för att uppnå bland annat mer elevdelaktighet i klassrummet. BFL utgår från fem olika strategier som gynnar lärandet och reellt inflytande. Kort beskrivet handlar de fem strategierna om utveckling av tydliga mål och kunskapskrav, skapa aktiviteter som synliggör lärandet, återkoppling som för lärandet framåt, aktivera eleverna som lärarresurser för varandra och aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess. Åsaskolans rektorer genomför idag systematiska reflektioner med pedagog för att få syn på om eleven får ett mer reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Detta sker vid varje lärtillfälle med pedagogerna. De träffas varje månad. I reflektionen utvärderar pedagogen sin yrkesmässiga utveckling kring BFL i sin praktik. Åsaskolan använder sig av utvärderingsmetoden NÖHRA, en modell framarbetad av Kjell Enhager som är ledarskapskonsult. Modellen innehåller Nuläge, Önskat läge, Hinder, Resurs och Aktivitet (se bifogad fil). Dessa NÖHROR sammanställs och används som grund för rektorerna när beslut ska fattas om nästa steg i detta utvecklingsarbete. Detta sker två gånger per läsår. För att mäta elevernas uppfattning om sitt inflytande används Kungsbacka kommuns brukarundersökning (gemensam för GR-kommunerna). Elevdelaktighet och inflytande finns med i frågeställningarna. Enkäten utvärderas av rektor och personal. Resultatet från brukarenkäten från mars månad 2014 visade att 78 % av eleverna i åk 5 upplevde hög grad av delaktighet och inflytande jämfört med 93 % Resultatet för åk visade att 64 % upplevde hög grad av delaktighet och inflytande, 2014 saknas statistik och 2015 är det 65 % av eleverna i åk 8 som upplever hög grad av delaktighet och inflytande. Slutsatsen skolan drar är att elever på högstadiet inte upplever samma delaktighet och inflytande som på mellanstadiet. Samma tendens kan konstateras i Kungsbacka kommun på totalen då 84 % i åk 5 upplever hög grad av delaktighet och inflytande, jämfört med 65 % i åk 8. Skolan kommer fortsätta arbetet med BFL över tid då det inte ännu fått full genomslagskraft på undervisningen. Trenden i brukarenkäten kommer följas på lång sikt. Vi kan också konstatera i pedagogernas utvärdering att i åk 4-6 och 7-9 finns en skillnad i hur den enskilda pedagogen tar sig an ett förändrat förhållningssätt i undervisningen. Pedagoger åk 4-6 ger fler exempel där de prövat nya inslag av 8

35 metoder för mer reellt inflytande, jämfört med pedagogers utvärderingar i åk 7-9. Ledningen för dialog kring utfallet och utifrån detta sammanställer material och beslutar hur arbetsgången ska fortsätta för att utveckla reellt inflytande hos eleven. Detta sker varje termin. Åsaskolan har under hösten vid tre tillfällen gett personalen kompetensutveckling i kollegiala former på konferenstid för att de professionellt ska få möjlighet att utföra sina uppgifter. Skolverkets Allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen har använts som ett stöd i detta arbete. Pedagogerna fick varsin bok och läste avsnitt ur boken inför de olika konferenserna. Utvärdering av konferenserna ledde till att det fattades beslut om att införa elevledda utvecklingssamtal från och med höstterminen Syftet med konferenserna är att skapa större elevdelaktighet och därmed ökad förståelse hos eleven för vilka mål eleven arbetar mot. (Se modell nedan). Åsaskolans resultat speglas mot en annan skola som har provat det här och vars brukarenkät visar högre resultat på reellt inflytande. Hur arbetet fortlöper, vilka resultat det får och utvecklingsområden som konstateras kommer att analyseras under höstterminen Påbörjade åtgärder följs upp i medarbetarsamtal, elevråd, klassråd, föräldrarådet och arbetslagsmöten. 3.2 Beskrivning av hur rektorn försäkrar sig om att alla lärare klargör för eleverna vilka mål utbildningen har. Åsaskolan arbetar i 4-6 och 7-9 med lärplattformen Unikum. I Unikum finns målen från Lgr 11 förtydligade som grund för all bedömning och framåtsyftande planering. Pedagogen lägger in sin planering utifrån Lgr 11 i Unikum. Planeringen innehåller vilka mål utbildningen har kring arbetsområdet, vad undervisningen syftar till samt vad som kommer att bedömas. Denna planering går läraren igenom tillsammans med eleverna i början av ett arbetsområde. Rektor strävar mot att planeringen ska lyftas i undervisningen regelbundet medan man arbetar med området. Planeringen bryts ner i mindre delar till en veckoplanering för att bli mer överskådlig för eleven. Den feedback skolan hittills fått från vårdnadshavare via föräldrarådet under vårterminen är att veckoplaneringen är hjälpsam både för hemmet och för den enskilda eleven för förståelsen vad utbildningen ska leda till och vilka förväntningar som finns på prestation. Rektor kan försäkra sig om att alla elever har möjlighet att ta del av vilka mål utbildningen har genom att gå in i verktyget Unikum och titta på de pedagogiska planeringarna. I dagsläget för rektor dialog i ett reflekterande samtal mellan chef och medarbetare på medarbetarsamtalet utifrån planeringens utformning och hur eleverna får ta del av vilka mål utbildningen har. Detta sker också i andra samtal samt vid arbetslagsmöten. På studiedagar och konferenser sker utvärderingar om hur väl pedagogen upplever att arbetet med att klargöra mål för eleven med hjälp av de pedagogiska planeringarna fungerar och hur Åsaskolan 4-6 och 7-9 ska gå vidare. Detta har gjorts vid fyra tillfällen under läsåret under konferenstid. Eleverna utvärderar i sin tur hur de uppfattar sitt arbete i skolan och sin förståelse av målen för 9

36 undervisningen genom lärloggen i Unikum. Lärarna i sin tur går in och tittar i elevernas lärlogg och ser hur eleverna har reflekterat kring detta. Lärarna återkopplar därefter muntligt till eleven utifrån elevernas egen reflektion. Lärloggen är ett verktyg där eleverna ska reflektera kring processen i sina arbeten utifrån frågeställningarna: Vad har jag gjort utifrån kunskapskraven? Hur har det gått utifrån kunskapskraven? Hur går jag vidare utifrån kunskapskraven? Se modell nedan för arbetsgång, 3.3 Beskrivning av hur rektorn säkerställer och följer upp att skolenheten bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga att elever utsätts för kränkande behandling. Åsaskolan 4-6 och 7-9 arbetar systematiskt med ett främjande och förebyggande kvalitetsarbete i sitt trygghetsteam där Åsaskolans likabehandlingsplan ligger till grund för att förebygga kränkande behandling. Eleverna är delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen genom att de besvarar en trivselenkät en gång per läsår. Resultatet av enkäten analyseras sedan av klassen gemensamt såväl som av berörda pedagoger. Resultatet av denna analys står till grund för framtagandet av den nya planen. Vårdnadshavarna blir delaktiga i framtagandet av planen genom att den presenteras och diskuteras med föräldrarådet. Föräldrarna ger synpunkter och kommer med förslag. Personalen har under läsåret varit delaktig i kartläggningsarbetet av risker för diskriminering. Vi har i denna kartläggning använt 10

37 DOs materiel Husmodellen. Materialet tar upp områdena kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Skolan konstaterade ett bristområde kring gruppindelningar utifrån kön och riskerar därmed att upprätthålla könsrollsmönster. Gruppindelningar kommer därför framöver att göras utifrån andra faktorer. Rektorn är ansvarig och delaktig i framtagandet av den nya likabehandlingsplanen. Stora Trygghetsgruppen består av pedagoger, elevhälsopersonal och rektor för de olika skolenheterna på Åsaskolan. Representanter från Stora Trygghetsgruppen har möten var tredje vecka med Lilla Trygghetsgruppen, som består av elever. Lilla Trygghetsgruppens upplevelser och analys av tryggheten på skolan utgör en del av materialet när Stora Trygghetsgruppen fattar beslut om hur arbetet ska gå vidare för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Lilla Trygghetsgruppen träffas varje månad. Den information vi har fått till oss från deras möten har resulterat i att skolan uppmärksammat otrygga platser på ett bättre sätt och därmed kunnat öka vuxennärvaron på dessa platser. Förankring av likabehandlingsplanen i år 4-6 och 7-9 sker genom att läsåret startas upp med att pedagogerna för dialog om likabehandlingsarbetet och planen med eleverna. Likabehandlingsplanen lyfts vid höstens föräldramöten. Planen lyfts och förankras i klassråd/elevråd, Lilla Trygghetsgruppen, föräldraföreningen samt i de olika arbetslagen vid en arbetsplatsträff. Nyanställda informeras om likabehandlingsarbetet av arbetslagens representant/er från trygghetsgruppen. Om någon kränkning sker medvetandegörs eleverna om att det är likabehandlingsplanen som skolans personal följer under ärendets gång. Elevrådet har arbetat tillsammans med de vuxna under läsåret för att fånga upp elevers uppfattning om hur arbetet med trygghet fortlöper på Åsaskolan. Skolan har sedan förvaltat dessa genom att till stora delar genomföra de aktiviteter som elevrådet föreslår för främjande av ett gott klimat på skolan, t. ex; olika temadagar på skolan, innebandy för alla elever på 7-9 på fredagseftermiddag Åsaskolan har valt att ytterligare fördjupa förståelsen för hur ett målinriktat arbete ska bedrivas mot kränkande behandling genom att köpa in Skolverkets Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling till all personal på skolan. Boken har bearbetats genom att man har fått tid på studiedag att läsa in sig på texten samt att man har fört diskussioner på arbetsplatsträff. Utifrån förståelse kring de Allmänna råden har skolan utvecklat de främjande insatserna bland annat genom att Åsaskolans kärnvärderingar och ordningsregler har implementerats i verksamheten under det gångna året. Detta arbete har skett med mycket hög grad av elevdelaktighet. Skolan har startat faddergrupper och rastaktiviteter över skolenheterna. 11

38 3.4 Förtydligande av hur rektorn säkerställer att elever och vårdnadshavare ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation minst en gång per termin. Rektorerna på skolenhet 4-6 och 7-9 säkerställer att elev och vårdnadshavare ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling genom ett systematiskt arbete på årsbasis som implementerades på Åsaskolan hösten Idag används Åsaskolans guide inför arbetet med Unikum. Senast två veckor in på varje termin startar pedagog ett nytt samtalsunderlag och förbereder sig för samtalet. Samtalen skall vara genomförda senast 30 september på höstterminen och 28 februari på vårterminen. Detta gjordes under innevarande läsår. Resultatet blev att skolan har fått en systematik i att alla bedömningar finns på plats när elevens utvecklingssamtal äger rum. Alla bedömningar för respektive termin skall läggas in i Unikum innan pedagogen går på jullov och sommarlov. Utvecklingssamtalet utgår från de kunskapsbedömningar som finns inlagda från föregående termin. Samtalet treparten (elev pedagog- vårdnadshavare) ska vara framåtsyftande och sätta fokus på hur elevens arbete skall utvecklas resten av terminen. Detta görs genom att man sätter mål för elevens lärande. Pedagogen informerar om hur eleven ligger till kunskapsmässigt. Rektor följer upp elevers och vårdnadshavares förståelse för hur de uppfattar informationen om studiesituation och kunskapsutveckling genom utvärdering av resultat på den årliga brukarenkäten, samtal med pedagog på medarbetarsamtalet och pedagogers skriftliga utvärdering. 3.5 Förtydligande av hur de nationella ämnesproven används som ett stöd för en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning. För att bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogisk sätt ska pedagogerna koppla samman sin bedömning med sin undervisning och planering. Nationella proven är ett stöd för en likvärdig bedömning och betygssättning i skolan. För att uppnå likvärdigheten har rektorer i 4-6 och 7-9 avsatt tid för lärare till samrättning av nationella prov. Tid som avsattes var en studiedagen den 18/ och två konferenstillfällen under april och maj Pedagoger med samma ämnesbehörighet inom spannet 4-6 och 7-9 har rättat proven tillsammans. Målet är att det ska ske kollegialt lärande och att lärarna närmar sig varandra i att göra likvärdiga bedömningar. Pedagogers utvärdering av samrättningen har visat att dessa tillfällen genererat stort lärande och samsyn kring bedömning av elevens resultat. Pedagogerna ger uttryck för att det är kvalitetshöjande på generell nivå. Det efterfrågas också mer av sambedömning med andra skolor. Skolan har provat detta vårterminen 2014 för att komma utanför vår trygghetszon inom skolan i arbetet med likvärdig bedömning av nationella prov. Detta gjordes vid två tillfällen i 12

39 april Rektor kommer att sträva mot att öka antalet bedömningstillfällen tillsammans med andra skolor framöver. Resultaten på de nationella proven ställs i paritet mot vårterminens betygssättning genom analys tillsammans med pedagogerna på terminens sista studiedag. Rektor tar ansvar för att sätta in det i ett systematiskt kvalitetsarbete som genererar i det fortsatta arbetet med bedömning och betygssättning. Utvärderingar av likvärdig bedömning, betygssättning där nationella prov är ett stöd kommer att sättas in i ett årshjul som skolan 4-6 och 7-9 påbörjat och ska vidareutveckla under höstterminen I skollagen anges att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det kan gälla arbetsformer och resursfördelning för att skapa gynnsamma förutsättningar för elevens lärande. Flera av åtgärderna som Åsaskolan år 4-6 och 7-9 arbetar med löpande har inte genererat något resultat ännu då det endast pågått under knappt ett läsår. Skolans metoder har jämförts med andra skolor. För att ledning och personal ska få en förståelse för om de metoder som valts ger resultat behöver skolan fortsätta varva utvecklingsarbete med systematiska utvärderingar och kontinuerligt mäta utfallet. 13

40 4 Fjordskolan Kungen och Nidingen 4.1 Beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att skolenhetens organisation garanterar rektorns möjligheter att utöva lagstadgat ansvar och beslutanderätt. Fjordskolan är uppdelad i Kungen och Nidingen. Det är tydligt vilka elever som ingår i vilken enhet och därmed är rektorns ansvar gentemot elever och vårdnadshavare lika tydligt. En åtgärd som vidtagits för att respektive rektor ska kunna utöva ett autonomt ansvar är att budgeten tydligare är knuten till skolenheterna. När det gäller beslut för särskilt stöd har varje enhet nu en specialpedagog i sin organisation. Specialpedagogen har delegation på beslut gällande upprättande av åtgärdsprogram, och uppdrag från rektor att eleverna i respektive enhet får sina lagstadgade behov av särskilt stöd tillgodosedda. Varje rektor har ett nära samarbete med sin specialpedagog och utvärderar insatserna inom det särskilda stödet löpande. Det ansvaret ligger på respektive rektor. För att kunna vara autonom som rektor i sina beslut för att möta eventuella behov som kan uppstå i respektive enhet under året, finns i varje enhets budget en reserv avsatt. När det gäller att lägga en fungerande organisation för ett nytt läsår med hänsyn till behörighet, kompetenser och elevers behov av särskilt stöd genomförs en tjänsteplanering i första hand inom respektive rektors ansvarområde. I de fall där det saknas behörig lärare inom enheten sker en samverkan med rektorn i den andra skolenheten så att alla elever ska möta en behörig och legitimerad lärare i alla ämnen Under läsåret har strukturen för elevernas inflytande i form av elevråd förändrats. Tidigare fanns ett gemensamt elevråd på skolan, men nu finns det två stycken, ett för vardera skolenheten. Dessa träffas 3 gånger per termin och respektive rektor deltar. I arbetet med att upprätta en plan mot kränkande behandling inför läsåret kommer det finnas planer för respektive skolenhet. Under våren 2015 har arbetet pågått och planerna kommer färdigställas senast slutet på augusti. Innehållet i planerna kommer att vara specifika för varje enhet och utgå ifrån en kartläggning bland eleverna. Förbättringsområdena kan vara både specifika för respektive enhet och gemensamma på skolan. Detta kommer dock få tydligare effekter till nästa års plan, då underlaget för förbättringsområdena i form av analys av resultaten på trygghetsenkäten kommer att redovisas på enhetsnivå. Till nästa läsår kommer trygghetsteamet ha mötesforum både på enhetsnivå och på skolnivå. 14

41 En följd av en förtydligad organisation där respektive rektor ansvarar för årskursvisa arbetslag är att även det systematiska kvalitetsarbetet kommer att kunna dokumenteras per skolenhet. 4.2 Beskrivning av hur rektorn försäkrar sig om att alla lärare ger eleverna ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Skolan har använt BRUK, skolverkets material för Bedömning- Reflektion Utveckling Kvalitet under rubriken Elevernas ansvar, delaktighet och inflytande. Sammanställningen visar att 1 område inom kriterier för måluppfyllelse stämmer helt och 2 områden till stor del. Inom kriterier för genomförande stämmer 7 områden till stor del och 3 områden till viss del. De områden som behöver utvecklas är: Vi ser till att eleverna förstår syftet med de aktiviteter som skall ske i undervisningen, vilka kunskaper de ska få möjlighet att utveckla och hur de skall få visa sina kunskaper, så att de kan utöva inflytande och ta ansvar för sina studieresultat Åtgärd Lärarna inleder lektionerna med syftet och förklaring till de aktiviteter som genomförs och vad de skall ha lärt sig när lektionen är slut. Inflytandet definieras utifrån elevernas delaktighet, motivation och ansvar för det egna lärandet. Vi låter eleverna medverka i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, teman och aktiviteter, så att de kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Åtgärd Lärarna presenterar ett arbetsområde och ger eleverna möjlighet att ha inflytande över genomförande och redovisningsformer. Inflytande och delaktighet synliggörs på en översiktstavla i klassrummet. Vi ser till att klassråd och elevråd eller motsvarande organiseras och genomförs så att eleverna får ett verkligt inflytande både över undervisning och arbetsmiljö. Åtgärd Lärarna uppmuntrar eleverna att lyfta frågor gällande undervisningen och deras arbetsmiljö på klassråd och elevråd då de oftast i dessa forum lyfts frågor från eleverna gällande utemiljö, skollunch och mobilanvändning. 15

42 Generella åtgärder Kollegialt lärande och fortsätta sprida goda exempel i skolans egen organisation. Förstelärare får i uppdrag att omvärldsspana framgångsrikt arbete på andra skolor och delge i den egna organisationen. Rektors arbete med att skapa motivation och ansvar för att lärarna skall nå framgång. Återkommande samtalspunkt och som utvecklingsområde i lärarnas utvecklingssamtal. Som rektor kommer jag att följa upp och utvärdera åtgärderna i lärarnas kontinuerliga utvecklingssamtal där det kommer att vara ett förbättringsområde. Elevernas upplevelse av reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen mäts årligen i en brukarenkät och blir ett viktigt instrument i det fortsatta arbetet. 16

43 5 Hedeskolan F Beskrivning av hur rektorn säkerställer att särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt som eleverna behöver och har rätt till. Rektor ska se till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds. Om en utredning visar att en elev inte behöver särskilt stöd ska rektorn, eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till, istället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Rektor tar beslut om åtgärdsprogram. Besvärshänvisning för överklagande följer alltid med. Vår nyanställda specialpedagog fick (tillsammans med övriga medlemmar i skolans elevhälsoteam) i uppdrag att se över våra rutiner med tillhörande dokumentation. Målet var att få ett flödesschema där det tydligt framgår de rutiner vi använder oss av då lärare eller annan personal uttrycker oro för en enskild elev. Detta arbete var klart höstterminen Arbetet innebar att när pedagog finner anledning till oro anmäls det till specialpedagog. Tillsammans skriver de en ansökan till skolans elevhälsoteam via en blankett. Specialpedagogen tar upp ärendet på kommande Elevhälsoteam. (dessa möten har vi regelbundet varje vecka). På sittande möte beslutas det om hur arbetet går vidare. Vid behov upprättas åtgärdsprogram. Annat stöd i form av kompetens från elevhälsan delegeras av rektor. Därefter sker återkoppling till mentor. Rektor har skapat rutiner för hur uppföljningen av handlingsplaner, extra anpassningar samt åtgärdsprogram genomförs. En gång i månaden på elevhälsoteamet stämmer rektor av de aktuella åtgärdsprogram som finns. Utöver dessa möten har rektor och specialpedagogen regelbundna möten varje vecka och går igenom de elever som har handlingsplaner samt extra anpassningar. Dessutom har rektor och specialpedagogen regelbundna möten med pedagoger och säkerställer att dokumentationen är ett av de verktyg som används. Skolstart ht-14 inleddes med en intern kompetensutveckling där rutinerna och verktyget för dokumentation förtydligades. Skolverkets rekommenderade material används. Sedan ht-14 har skolan en gång per läsår ett uppföljningsmöte där rutiner och blanketterna som stöd för dokumentation gås igenom. Genom interna kompetensutvecklingtillfällen har pedagogerna blivit säkra på hur de ska dokumentera. Dessa genomgångar med pedagogerna har varit mycket uppskattade och specialpedagogen är ett bra stöd till pedagogerna. Elevhälsan var på Skolverkets kompetensutveckling vt-15 och tog del av de allmänna råden om åtgärdsprogram och extra anpassningar. Detta seminarium bekräftade att de åtgärder skolan vidtagit stämmer överens med Skolverkets allmänna råd. Skolan har utökat med 30 % specialpedagog med start ht

44 5.2 Beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriver undervisningen. Skolan bedriver ett löpande arbete med att rekrytera, vidareutbilda befintlig personal, samt justera i tjänstefördelningen vilket leder till att målet med behöriga lärare är uppfyllt inför läsåret 15/16. Skolan har infört mentorssystem, men pedagogerna undervisar i arbetslag där kompetens och behörighet finns i alla ämnen. Alla elever möter endast behöriga lärare. Dessa åtgärder har vi genomfört sedan En fritidspedagog har fått lärarlegitimation i ämnet idrott. En pedagog saknar behörighet i NO. Kompetensutvecklas genom lärarlyftet och examineras vt-15. Tre pedagoger går lärarlyft i engelska. Examineras vt-15. Ht-15 har skolan därför inga undervisande lärare som saknar behörighet enligt tabell nedan. Fyra F-1:or Alla fyra lärare är 1-7-lärare med full behörighet. Åk 2 Tre lärare med behörighet i alla ämnen. Fritidspedagog med idrottslegitimation ansvarar för ämnet idrott. En pedagog har examinerats i engelska och kommer att ansvara för detta ämne. Tre klasser åk 2 Tre pedagoger, en av dem ansvarar för engelskan, en för musik. Detta kompletterar de ämnen de inte har behörighet i. Fritidspedagog med idrottslegitimation ansvarar för ämnet idrott. 18

45 6 Hedeskolan Förtydligande av vilka beslut som fattats för att ge eleverna ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hålla dem informerade i frågor som rör dem. Skolan arbetar med att eleverna ska ha ett reellt inflytande över arbetssätt, de får ex vara med och bestämma redovisningsformer om de skall arbeta i grupp eller enskilt samt vara med och påverka vilka ämnen skolan har i elevens val. När eleverna arbetar i projektform har de möjlighet att välja själva vilken produkt de skall tillverka. I undervisningens innehåll har eleverna möjlighet att påverka ex vilket material de skall använda för att tillgodogöra sig undervisningen, och de har röstat om vilket läromedel de skall ha i vissa ämnen. Eleverna har önskat ett återinförande av prao verksamheten vilket införts den här terminen. Eleverna i åk 6-9 har varit ute på Prao och detta har fallit väl ut enligt utvärderingen och efter samtal med eleverna. Vidare används som en aktiv åtgärd stöd av Unikum som en plattform för att involvera eleverna i arbetet med att ta ett ökat personligt ansvar för sin utbildning. Klassråd på schemat har återinfört inför ht, detta för att möjliggöra elevinflytande på elevrådet. Rektor har även genomfört intervjuer med eleverna som en utvärdering och i dessa framgår att eleverna upplever sig ha mindre inflytande ju äldre de blir vilket varit en av punkterna under vårterminens APT under utvecklingsområden. Dess kommer att redogöras för under nästa APT samt skrivas en ny handlingsplan i augusti för hur den ska implementeras till hösten. Exakt vilka åtgärder är inte bestämt men förslag som kommit upp är exempelvis: Låta eleverna vara med och planera undervisningen ytterligare, bestämma gemensamma regler fortsättningsvis, Låta eleverna ta ett större ansvar och sluta curla. Nästa APT beslutas vilka åtgärder som skall sättas in för detta. Återkoppling av elevintervjuerna sker i elevrådet. 6.2 Beskrivning av hur rektorn avser att följa upp att insatserna leder till att elevernas skolmiljö förbättras gällande trygghet och studiero. Hedeskolans likabehandlingsplan har reviderats och följts upp i början av juni. Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt. Vi har positiva förväntningar på eleverna och ser kontinuerligt över klassernas sammansättningar löpande. Vi diskuterar alla människors lika värde och vi värnas om miljön. 19

46 Exempelvis hade vi tema Miljörally v 14 på hela enheten 4-9 där eleverna fick arbeta ämnesövergripande och åldersintegrerat med miljöprojekt. Vi har satt in extra rastvakter på lunchen och vid bussen den här terminen för att förebygga eventuella konflikter. Tidigare följde konflikter med in i klassrummet men när vi arbetar förebyggande med tätare rastvakter minskar dessa och då blir följden att lektionerna blir lugnare. Under våren i april gjorde vi elevenkäter och uppföljningsarbeten tillsammans med mentor som visade att eleverna upplever bättre studiero i klassrummen. En del klasser har även infört ett belöningssystem med stjärnor och en resa som mål för att införa bättre arbetsmiljö på lektionerna. På högstadiet har vi from i höst två resurspersoner med uppgift att vara i korridoren för att säkerställa lugn och ro och finnas till hands för alla elever. Rektors bedömning är att konflikterna på rasterna kommer att minska och en effekt är lugnare lektioner. Hedeskolan kommer att fortsätta arbetet med att tydliggöra att värdefrågor är en del av undervisningen. Det är viktigt att normer och värderingar är tydliga och genomsyrar klassrummet. För att förankra detta ytterligare hos medarbetarna har vi påbörjat ett omfattande arbete med att utveckla vår relationella kompetens nu under vårterminen. Arbetet skall fortsätta under hela nästa läsår. Syftet är att utveckla det relationella ledarskapet i klassrummet och öka medvetenheten med hjälp av denna fortbildning. Eftersom arbetet pågår under hela läsåret gör vi en utvärdering. Uppföljning sker genom ny brukarenkät våren 2016 i mars. Resultatet tas upp i elevrådet. Hedeskolan använder plattformen Unikum för dokumentation av åtgärdsprogram och extra anpassningar. 6.3 Förtydligande av hur rektorn säkerställer att särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt som eleverna behöver och har rätt till. Särskilt stöd ska ges i den omfattning och på det sätt som eleverna behöver och har rätt till. Rektor ska se till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds. Om en utredning visar att en elev inte behöver särskilt stöd ska rektorn, eller den som rektor överlåtit beslutanderätten till, istället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Åtgärdsprogram ska beslutas av rektor. För att säkerställa kvaliteten i utredningsprocessen deltar rektor vid möten med vårdnadshavare gällande de elevärenden som är mer omfattande och komplexa. En utredning kan visa att en elev inte är i behov av särskilt stöd, utan skolan kan skapa en bättre lärmiljö genom att förändra de pedagogiska modellerna. Om rektor beslutar att eleven är i behov av extra anpassning skall besluten dokumenteras och 20

47 utvärderas i Unikum. Det ska framgå av åtgärdsprogrammet att det kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd. Skolans specialpedagog har tillsammans med övriga medlemmar i skolans elevhälsoteam fått i uppdrag att se över våra rutiner med tillhörande dokumentation. Målet är att få ett tydligt flödesschema för hur skolan skall arbeta då lärare eller annan personal uttrycker oro för en enskild elev. Detta arbete var klart höstterminen Arbetet innebar att när pedagog eller förälder finner anledning till oro anmäls detta till specialpedagog som tar upp det i EHT Elevhälsoteamet som träffas en gång i veckan. Vi har även haft intern kompetensutveckling där vi gått igenom rutinerna samt det verktyg vi använder oss av när vi dokumenterar. Vi använder oss av skolverkets rekommenderade material i den pedagogiska utredningen. Genom kompetensutvecklingen upplever pedagogerna en ökad säkerhet angående särskilt stöd dock finns det fortfarande behov av uppdateringar. Rektor mailar ut påminnelser om uppdatering och uppföljning av åtgärdsprogram varje månad till mentorerna. Elevhälsan var på Skolverkets kompetensutveckling vt-14 där vi tog del av Allmänna råd om åtgärdsprogram och extra anpassningar. Detta seminarium bekräftade de rutinerna vi redan skapat stämmer överens med de allmänna råden om åtgärdsprogram. Rektor är väl insatt i och ansvarig för de åtgärdsprogram som skolan har igång samt den dokumentation som finns när det gäller extra anpassningar. Rektor har regelbundna möten med pedagogerna och säkerställer att dokumentationen är ett verktyg som används. Vi avsatte en heldag den 2/ för att arbeta med alla pedagogers fortbildning i ämnet Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd och åtgärdsprogram. Vi har uppdaterat, avslutat och utvärderat befintliga åp samt gjort utredningar på de elever som visat sig ha behov av särskilt stöd under vårterminen. All personal på Hedeskolan ska fortbildas i Relationell kompetens och får handledning av specialpedagoger i övrig verksamhet gällande elever i behov av särskildt stöd, inom ex autismspektrat och har haft flera studiedagar på temat, senast den 15/6 av Ulrika Aspeflo. Vi kommer att arbeta specifikt med relationell kompetens läsåret i föreläsningsform samt workshops vid 4 tillfällen under läsåret. Syftet är att sätta fokus på förhållandet mellan lärare och elev och hur den påverkar undervisningen och påverkar elevers lärande, utveckling och studieresultat samt att få insikt i vilka faktorer som påverkar och utvecklar grundskoleelevers kunskapsutveckling Med ovan beskrivna åtgärder säkerställer rektor att särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt som eleverna behöver och har rätt till. 21

48 6.4 Beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriver undervisningen. Vi bedriver ett löpande arbete med att rekrytera, vidareutbilda befintlig personal, samt justera i tjänstefördelningen så att vi når detta mål inför läsåret 15/16. Vi har tjänsteplanerat på ett sådant sätt att eleverna möter behöriga lärare, utifrån detta kommer eleverna möta behörig personal. Vi har infört mentorssystem, men undervisar i arbetslag där kompetens och behörighet finns i alla ämnen. Inför höstterminen 2015 pågår i skrivande stund rekrytering och anställningsintervjuer. Rektor tjänstefördelar efter de vakanser som uppstår för att fördela de personer som redan är i tjänst befintliga på skolan utifrån deras behörighet. I denna process har rektor haft platsannonser ute via kommunens hemsida samt på arbetsförmedlingen till följande tjänster: Vikarierande lärare i hk till Hedeskolan på 70 %, ingen behörig sökande. Rekrytering pågår. Vikarierande lärare i svenska/samhällsorienterande ämnen till Hedeskolan; tjänsten tillsatt av behöriga lärare i svenska, samhällskunskap, historia och geografi. Lärare i Matematik och naturorienterande ämnen tjänsten till viss del tillsatt av behörig lärare i biologi och kemi. Lärare i svenska/engelska; tjänsten tillsatt av behörig lärare i respektive ämnen. Vik lärare i franska på 52 %, Inga behöriga sökande lärare till tjänsten. Viss ämnesbehörighet fanns bland de sökande men de har dessvärre fått andra erbjudanden. Tjänsten rekryteras internt av en fransktalande obehörig tillika olegitimerad person som vikarierat under ht 2014 i ämnet samt haft en egen grupp i ämnet i åk 6. Rektor som är behörig i ämnet finns tillgänglig vid planering och betygssättning. Lärare i åk 6 till Hedeskolan-två personer är rekryterade en till svenska och engelska. En i två klasser samt en i matematik och idrott. Samhällsorienterande och naturorienterande ämnena undervisas av behöriga och legitimerade lärare från 7-9. Lärare i åk 4 Rekrytering pågår. Flera sökande har inte den behörighet som efterfrågas och rektor tjänstefördelar efter de vakanser som uppstår för att fördela de personer som redan är i tjänst befintliga på skolan utifrån deras behörigheter. Rektor har samarbete med HR-avdelningen för att säkerställa att den personal vi har på skolan får en handlingsplan för behörighetsgivande kompetens och för löpande en dialog kring detta. 22

49 7 Iseråsskolan F-3 och Beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriver undervisningen. Från och med läsåret kommer eleverna att undervisas av behöriga lärare i förskoleklasserna. I åk 1 finns behörighet i alla ämnen förutom i NO. En av lärarna kommer att läsa Teknik på lärarlyftet under hösten Undervisningen i NO kommer att planeras, genomföras och utvärderas av lärare i åk 3 med behörighet i NO. I åk 2 finns behörighet i alla ämnen. I åk 3 finns behörighet i alla ämnen. Från och med läsåret kommer eleverna att undervisas av behöriga lärare i åk 4 och 5 förutom i en av klasserna i åk 5 och i ett ämne under oktober månad, där en föräldraledig arbetar. Hon beräknas komma tillbaka i november. I åk 6 finns kompetensen i hela arbetslaget och behöriga lärare ansvarar för planering, genomförande och uppföljning i de ämnena de är behöriga i. Samverkan sker genom gemensam planering, kollegialt lärande och lektionsbesök, reflektion och uppföljning, gemensamma tester. Utifrån klassernas behov med två komplext autistska barn, ett barn med svår ADHD inom autismspektrat och ett svårt synskadat barn har jag beslutat att eleverna i dessa klasser får behålla sina lärare under sitt sista år på mellanstadiet för att på ett bra sätt både ge trygghet, studiero och kunna möta barnen i deras komplexa lärande situationer. Förväntad effekt Från och med läsåret kommer eleverna fullt ut att undervisas av behöriga lärare i alla ämnen i alla årskurser i F-6. Vi förväntar oss att eleverna genom detta får ökad måluppfyllelse. Uppföljning Åtgärderna kommer att utvärderas varje halvår av rektor tillsammans med personal på skolan. Vi kommer att följa måluppfyllelsen av våra elever vid utvärderingarna. 23

50 8 Smedingeskolan A och Smedingeskolan B 8.1 Beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriver undervisningen. Vid varje tjänsteplanering görs en kartläggning av behörigheter på de två skolenheterna och utifrån detta meddelas eventuella behov och vakanser till den kommungemensamma tjänsteplaneringen. Efter genomförd tjänsteplanering rekryteras lärare med behörigheter som eventuellt saknas. Inför detta läsår har skolan rekryterat två lärare med full behörighet i samtliga naturorienterande ämnen samt en lärare med full behörighet i samtliga samhällsorienterande ämnen. Skolledningen uppmuntrar lärare att delta i behörighetsbreddande fortbildning. Genom att schemalägga samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen för två klasser i varje årskurs vid samma tillfälle har eleverna tillgång till lärare med full behörighet och legitimation. Detta innebär att behörig lärare ansvarar för planering och utvärdering av undervisningen och förutsätter ett utvecklat samarbete inom ämneslärarlaget rörande undervisningens innehåll samt bedömning och betygssättning. Skolledningen kommer också tillsammans med rektorerna på närliggande skolenheter fortsatt utveckla samarbetet och med den gemensamma tjänsteplaneringen. Genom att på ett bättre sätt säkerställa att eleverna möter behöriga lärare i alla ämnen förväntas en högre måluppfyllelse på skolenheterna. Tjänsteplanering och elevernas tillgång till behöriga lärare kommer att följas upp tillsammans med måluppfyllelsen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. 24

51 9 Kollaskolans grundsärskola 1-5 och Förtydligande av hur rektorn fattar beslut om ordningsregler och åtgärder för hur brister i skolenhetens plan mot kränkande behandling ska åtgärdas. Rutin angående fattande beslut om ordningsregler gällande skolenheten: Gemensamma ordningsregler för hela skolenheten utformas av elevrådet. Rektor fattar sedan beslut om dessa och återkopplar till elevrådet samt kommunicerar dessa till samtliga elever och personal på skolenheten. Rutin angående fattande beslut om ordningsregler i grupp Rektor har beslutat att ordningsreglerna i respektive grupp skall utvärderas tillsammans med eleverna och vid behov revideras vid varje läsårstart. Dessa lämnas sedan till rektor, som fattar beslut om dem och återkopplar till respektive grupp. Förväntad effekt: Att elevernas delaktighet i utformandet av ordningsregler skall öka motivationen att följa dem och därmed också ge ökad trygghet, ordning och studiero. Åtgärder för hur brister i skolenhetens plan mot kränkande behandling ska åtgärdas Årligen genomförs en utvärdering avseende trivsel och trygghet i varje grupp genomföras en för skola och en för fritidshemsverksamheten. Klassläraren ansvarar för genomförandet i skolan i respektive grupp och fritidspedagogerna ansvarar för genomförandet på fritidshemsverksamheten i fritidsgruppen. Lärare och fritidspedagoger ansvarar. Utifrån resultatet och analysen av utvärderingen identifierar sedan varje grupp (elever och lärare/fritidspedagoger tillsammans) de områden man behöver förbättra och sätter upp utvärderingsbara mål, som man sedan arbetar mot under läsåret. Resultatet utvärderas och analyseras och därefter sätts nya mål upp. Vid varje utvärdering redovisas också resultatet till rektor, som ansvarar för att analysera om det finns, för grupperna, generella förbättringsområden som behövs arbetas med på skolnivå. Förväntad effekt Eftersom varje grupp identifierar och tar fram sina egna områden som behöver förbättras, så kommer insatserna vara direkt utformade för gruppen och därmed bör också effekten bli större, än om det sätts in insatser utifrån ett, för hela enheten, sammanställt resultat 25

52 9.2 Beskrivning av hur rektorn säkerställer att en bedömning av elevens kunskapsutveckling görs i den individuella utvecklingsplanen. Ny rutin har införs: Ansvarig klasslärare ansvarar för att rapportera till rektor om information kring något ämne saknas två veckor före planerat utvecklingssamtal med berörd elev. Saknas omdöme i något ämne, kontaktar rektor berörd lärare och ansvarar för att omdöme lämnas till aktuell klasslärare. Förväntad effekt Att samtliga bedömningar av elevens kunskapsutveckling som skall göras i den individuella utvecklingsplanen blir utförda. 9.3 Förtydligande av hur rektorn säkerställer tillgång till kurator i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Rekrytering av kurator pågår, men är inte klar inför läsårsstart hösten I avvaktan på en permanent rekrytering anlitas kurator via konsulttjänst. Kurator har fasta tider varje vecka för mottagning av elever, där de också spontant kan söka upp denne vid behov alternativt får hjälp av sin lärare att boka tid för samtal. Kurator deltar på elevhälsoteamets möten, där en stor del av det framåtsyftande och hälsofrämjande arbetet planeras. Förväntad effekt: Att kurator med sin profession medverkar till ett tvärprofessionellt arbete i elevhälsoteamet samt med sina kunskaper bidrar att utveckla elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete för eleverna. 26

53 10 Kollaskolan F-2 och Beskrivning av hur bristen på tillräckliga psykologiska insatser i elevhälsans arbete har avhjälpts. Skolpsykologens tjänst utökas från och med läsår 15/16. Tjänsten är tillsatt och har utökats från 10 % till 17,5%. Det innebär att skolpsykologen har mer tid till arbeta förebyggande med elevhälsan. Han har nu möjlighet att möta upp personal i arbetslag och ge handledning och göra observationer. Det finns även möjlighet till ett tvärprofessionellt arbete inom Elevhälsoteamet. På Kollaskolan finns nu fyra rektorsenheter, grund och grundsärskolan, vilket innebär att sammantaget har skolpsykologen totalt 70 % på Kollaskolan. Förväntad effekt är att lärarnas undervisning förbättras avseende kunskap, undervisning och ledarskap. Lärarna utvärderar Elevhälsoteamets insats varje år i början av juni. Elevhälsoteamet utvärderar läsårets insats i mitten av juni och har till sin hjälp även lärarnas utvärderingar. Beskrivning av hur bristen på tillräckliga psykologiska insatser i elevhälsans arbete har avhjälpts 10.2 Beskrivning av hur huvudmannen försäkrar sig om att endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriver undervisningen. I samband med Skolinspektionen gjorde rektor en inventering av lärares kompetens och vilka ämnen de undervisade i. I några fall framkom det att lärare undervisade i ämnen som de saknade formell kompetens i. Tillräcklig kompetens har hela tiden funnits på skolan, men under läsåret 2014/2015 hade bedömningen gjorts att någon klass inte skulle ha för många lärare vilket ledde till att någon lärare undervisade utan formell kompetens. Inför läsåret 2015/2016 ser det inte ut så. Nu har tjänsteplaneringen helt utgått från behörighetskraven och enbart lärare som har legitimation eller väntar på att få sin legitimation kommer att undervisa i respektive ämne. Förväntad effekt är att lärarnas undervisning förbättras avseende kunskap, undervisning och ledarskap. 27

54 KUNGSBACKA KOMMUN Förskola & Grundskola arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Nämndens seminariedag. Avstämning Beslut Informationen noteras till protokollet. Sammanfattning Förvaltning och nämnd har varje år en seminariedag där förvaltning och politik ska föra en fördjupad dialog för att få ökad insikt och kunskap i specifika frågor som rör verksamheten. Magnus Fogelblad redogör för förvaltningens förslag på ämnen på seminariedagen. Förslag Kungsbackas fortsatta expansion och demografiska förändringar i kommundelar Nyanlända Måluppfyllelse och likvärdighet Rektorer och förskolechefers frirum Ärendet återkommer till arbetsutskottet efter sommarledigheten. Expedierat/bestyrkt

55 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Förskola & Grundskola PROTOKOLLSUTDRAG Datum Uppföljning ny organisation. Information FG/2014: Beslut Informationen noteras till protokollet. Sammanfattning Då nämnden vid möte , 80/13 beslutade om Konsekvensanalysen av budgeten med tre pedagogiska enheter för Förskola & Grundskola, beslutades också att förvaltningschefen ska återrapportera genomförandet av den nya organisationen och dess effekter ett år efter införandet. Nämndens syften med ny organisation var två, den ena var att genomföra en reglementsenlig styrning av den kommunala skolverksamheten, inklusive de före detta kommunala självstyrande skolorna, då dessa inte hade stöd i nya skollagen som började gälla De hade heller inte stöd i kommunens reglemente. Det andra syftet var att minska kostnaderna för den administrativa överbyggnaden. Mot bakgrund av att den nya organisationen endast varit i drift under ett år och att förändring tar tid är min bedömning att den förväntade förändringen är uppfylld i så hög grad det är rimligt i dagsläget. Vi befinner oss fortfarande i en genomförandefas. De strukturella delarna börjar ta sin form medan mycket återstår vad gäller den kulturella förändringen. Rapporten som upprättats och som beskriver förbättringsområden på kort och på lång sikt är värdefull som utgångspunkt för det fortsatta förändringsarbetet, liksom de förbättringsområden som lyfts i Skolinspektionens och Arbetsmiljöverkets tillsynsrapporter. Nämnden är överens om att förvaltningen ska följa upp ny organisation ytterligare. Ärendet återkommer därför till arbetsutskottet i augusti. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga: Rapport uppdrag utvärdering ny organisation: Bilaga: Tjänsteskrivelse, lägesrapport 2, rev ? Bilaga: Tjänsteskrivelse samt beslut NFG , 57. Expedierat/bestyrkt

56 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Förskola & Grundskola PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslutet skickas till Förvaltningens ledningsgrupp, Förskolechefer, enhetschefer, rektorer Expedierat/bestyrkt

57 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Förskola & Grundskola PROTOKOLLSUTDRAG Datum Konsekvensanalys av budget Information och förändrad rutin. FG/2015: Beslut Informationen noteras till protokollet. Sammanfattning Konsekvensanalysen av budgeten har samverkats med de fackliga organisationerna och återkommer efter att ha varit i arbetsutskottet och Förvaltningschef Anette Liedström-Hjorth redogör för förslaget till ny rutin. Ingen aggregering av de konsekvensanalyser som görs på enhetsnivå ingen överprövning av rektors/förskolechefs beslut Redovisning från samtliga nivåer vid delår och bokslut Kopplad till nya ekonomiska styrprinciper Lokal samverkan är huvudprocess men förvaltningen ser över relevans och tidplan Verksamhetschef är rektors/förskolechefs stöd vid behov inför Lokal samverkan Arbetsmiljöuppgift är fördelad i flera led. Ärendet återkommer till arbetsutskottet under augusti för vidare beredning. Expedierat/bestyrkt

58 PM Samtliga pedagogiska enheter Uppföljning av rektorers och förskolechefers konsekvensanalys av utbildnings- och arbetsmiljö utifrån budget 2015 Samtliga förskolor och skolor har skrivit fram konsekvensanalyser utifrån enhetens förutsättningar, barn/elevers behov och budget. Dessa har samverkats i lokal samverkan och därefter rapporterats till verksamhetscheferna. Inledning Analysen nedan bygger på de budgetförutsättningar och den tilldelning av resurser 2015, som är känd idag. Med hänsyn till det komplicerade parlamentariska läge som råder på riksnivå saknas ännu de statsbidrag som förväntas komma förskola och skola tillgodo. Det är alltså svårt att göra en korrekt konsekvensbeskrivning eftersom de ekonomiska förutsättningarna för verksamheterna ännu inte är utklarade för innevarande år. 1 (3) Datum Vi bedömer att läget kommer att vara mer gynnsamt efter besked om kommunens tilldelning av statsbidrag till förskola och skola Förskolor De förändringar som kan få konsekvenser i verksamheten beror på volymförändringar i förskolan. Generellt har verksamheten fler barn på våren och något färre under hösten. I stället för ett ökat antal barn i grupperna är det snarare ett stagnerande eller minskande antal barn vilket påverkar organisationerna. Det innebär att den ordinarie personalen i större utsträckning kan arbeta med barn i behov av stöd vilket ger en högre kvalitet. Kraven på samarbete ökar inom förskolan och mellan arbetslag eftersom visstidspersonal finns i mindre utsträckning, vilket kan leda till en ökad likvärdig kvalitet. Uppfattningen om och retoriken kring barn- och elevgruppers storlek behöver problematiseras, genomlysas och fokusera på barngruppens uniform KUB101 v 1.0, Förskola & Grundskola Jesper Edlind Direkt jesper.edlind@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax forskola.grundskola@kungsbacka.se

59 KUNGSBACKA KOMMUN sammansättning. Verksamheten ska i större utsträckning använda det underlag som är framtaget av förvaltningen med stöd av Skolverket för att kunna genomföra en barnkonsekvensanalys av barngruppernas storlek och sammansättning. 2 (3) Enheterna behöver rusta sig för att hushålla med läromedel, timanställd personal och visstidsanställningar. Organisationen behöver bli mer flexibel och inte avvakta omstruktureringar och förändringar av arbetsorganisationen. Förskoleklassen Föregående års stora förändring av resursfördelning till förskoleklassens elever kommer även behöva hanteras under innevarade budgetår. Förskoleklasserna behöver organiseras i nya modeller och det tidigare Lek & Lär- konceptet är inte längre normerande. Gruppstorleken kan komma förändras utifrån minskad ersättningsnivå. Skolbarnsomsorg Inga förändringar beträffande ersättningsnivåer i budget Verksamheten har volymökningar i yngre årskurser. Skolbarnomsorgens verksamhet påverkas av vårdnadshavarnas behov av omsorg, medarbetares rätt till heltidsanställning, olika arbetstidsavtal och verksamheternas uppfattning om samarbete samt en gemensam uppdragsmedvetenhet. Under året görs en stor kompetensutvecklingsinsats med Borås Högskola för all personal som arbetar på fritidshemmen. Genom denna insats blir möjligheterna till verksamhetsutveckling goda därför kompetensen förstärks vilket kan leda till en ökad handlingsberedskap utifrån verksamhetens kontinuerliga förändringar. Även i denna verksamhet ska barnkonsekvensanalyser göras utifrån barngruppernas storlek och sammansättning där förskolans material kan vara vägledande. Lokalernas utformning och storlek påverkar möjligheterna till omstrukturering av fritidsverksamheten. Grundskolor Ersättningsnivåerna är minskade utifrån föregående års budget. Detta får framförallt betydelse för undervisningen kvalité. För att eleverna ska nå högre måluppfyllelse påvisar forskning att relationen mellan pedagog och elev har en stor betydelse. Om lärartätheten minskar finns färre möjligheter att bygga trygga relationer. Forskning visar också på att undervisningen behöver vara utformad utifrån individuella behov och formativ bedömning. Även här finns svårigheter att åstadkomma en kvalitativ undervisning i relation till vetenskaplig grund. Under dessa förutsättningar är det viktigt att rektor i samarbete med lärarna, organiserar undervisningen effektivt. Att möjligheter till kollektivt lärande för pedagogerna nyttjas så att förhållningssättet att dela och lära kan ge effekt. Kompetensen hos pedagogerna att utforma särskilda anpassningar inom ordinarie gruppens ram behöver öka. Förstelärarna kan

60 KUNGSBACKA KOMMUN vara en resurs för att utveckla och förbättra undervisningen enligt vetenskaplig grund och behoven i verksamheten för högre måluppfyllelse. 3 (3) Grundsärskolan Inga förändringar att uppmärksamma för innevarande budgetår. Kungsbacka den 3 mars 2015 Tommy Korsell Jesper Edlind Annika Hellström Verksamhetschefer Pe

61 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2015:1 Pågående Skolinspektions- och Barn- och elevombudsärenden, inklusive ärenden som utreds inom Förskola & Grundskolas klagomålshantering per den 10 augusti 2015 Förslag till beslut Informationen noteras till protokollet. Sammanfattning I denna redogörelse redovisas pågående Skolinspektions- och Barn- och elevombudsärenden, inklusive anmälningsärenden avseende barns och elevers rättigheter som har varit pågående inom Förskola & Grundskolas klagomålshantering, per den 10 augusti 2015 och vad som har hänt i handläggningen under perioden Sammanställning i tabellform Nya ärenden Diarienummer Anmälan avser Inkom Handläggningsstatus FG/2015:210 Fjärås Bräckaskolan. Kränkande behandling FG ska yttra sig över anmälan senast den 24 augusti Avslutade ärenden Åsa Fri Förskola & Grundskola asa.fri@kungsbacka.se 1 (5) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

62 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Diarienummer Anmälan avser Inkom Handläggningsstatus FG/2015:168 FG/2014:166 FG/2015:151 Frillesåsskolan. Elevs skolsituation Hedeskolan. Rätt till särskilt stöd Åsaskolan. Kränkande behandling av annan elev Skolinspektionen beslut : FG har utrett klagomålet och vidtagit erforderliga åtgärder. Ärendet avslutas därför utan kritik Skolinspektionen beslut : FG har vidtagit erforderliga åtgärder. Ärendet avslutas därför BEO beslut : FG har följt skyldigheten att motverka kränkande behandling. Ärendet avslutas därför utan kritik. Pågående ärenden Diarienummer Anmälan avser Inkom Handläggningsstatus FG/2015:159 Åsaskolan. Kränkande behandling av annan elev FG har yttrat sig över anmälan i juni. Avvaktar BEO:s vidare handläggning. FG/2015:155 Kapareskolan. Klassbyte Skolinspektionen har begärt förtydliganden senast den 24 augusti FG/2015:105 Gullregnsskolan. Elevs rätt till stödinsatser FG har yttrat sig över anmälan den 30 april Avvaktar Skolinspektionens vidare handläggning. FG/2015:80 Varlaskolan. Särskilt stöd FG har yttrat sig över

63 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) FG/2015:54 FG/2014:282 Varlaskolan. Kränkande behandling Förskola i Kungsbacka kommun. Kränkande behandling av annat barn anmälan den 30 mars Inlett som genom anmälan till FG:s klagomålshantering FG/2014:290, Avvaktar Skolinspektionens vidare handläggning FG har yttrat sig över anmälan den 9 mars Avvaktar BEO:s vidare handläggning. Inlett som klagomålsärende FG/2014:313 Varlaskolan. Kränkande behandling BEO beslut : FG uppfyller inte lagkraven vad gäller skyldigheten att motverka kränkande behandling. FG föreläggs att vidta åtgärder senast den 13 maj Det finns inte tillräckliga förutsättningar att framställa skadeståndsanspråk mot FG. FG har redovisat vidtagna åtgärder till BEO den 7 maj Avvaktar BEO:s vidare handläggning. FG/2014:231 Fjärås Bräckaskolan Nya uppgifter har

64 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) FG/2014:116 FG/2014:76 FG/2014:34 Fritidshemmet. Barns rätt till omvårdnad och fritidsplats Hedeskolan. Rätt till särskilt stöd Fullriggaren Malevik. Kränkande behandling av annan elev samt trygghet och studiero Åsaskolan. Rätt till särskilt stöd samt kränkande behandling av andra elever och rätt till särskilt stöd kommit in från anmälaren i juli FG ska yttra sig över dessa den 21 augusti Beslut Skolinspektionen : Hedeskolan har inte uppfyllt lagkraven för särskilt stöd. FG föreläggs att vidta åtgärder och redovisa dessa till Skolinspektionen senast den 30 oktober FG har yttrat sig över anmälan. Avvaktar BEO:s vidare handläggning Skolinspektionen beslut : Skolinspektionen avstår från att ingripa vad gäller särskilt stöd, eftersom Åsaskolan redan har tilldelats ett föreläggande inom ramen för den kommunövergripande tillsynen som Skolinspektionen genomför i Kungsbacka. FG föreläggs att vidta åtgärder för att det vid Åsaskolan vid upplevd kränkande behandling görs en allsidig utredning. FG har redovisat vidtagna åtgärder den 12 juni Avvaktar Skolinspektionens vidare

65 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) FG/2014:8 Hedeskolan. Kränkande behandling av andra elever och rätt till särskilt stöd handläggning Skolinspektionen beslut : BEO begär kompletterande uppgifter senast den 24 augusti BEO beslut : Med hänvisning till de utredningar och åtgärder som huvudmannen har vidtagit saknas förutsättningar att framställa skadeståndsanspråk gentemot FG. Skolinspektionen beslut : FG föreläggs att senast den 13 maj 2015 vidta åtgärder så att skollagens krav att motverka kränkande behandling uppfylls och elevens rätt till särskilt stöd tillgodoses. FG har den 13 maj 2015 redovisat vidtagna åtgärder till Skolinspektionen. Åsa Fri Jurist

66 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2015:61 Svar till Arbetsmiljöverket angående krav efter inspektion 2015/ Förslag till beslut Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner förvaltningens svar på åtgärder utifrån Arbetsmiljöverkets krav efter inspektion. 1 (6) Datum Sammanfattning Arbetsmiljöverket genomför en nationell tillsyn av skolan i Sveriges alla kommuner under åren Kungsbacka kommun är en av de kommuner som ingår i arbetet 2015 och inspektionen har genomförts under våren. Inspektionen görs både på övergripande skolhuvudmannanivån och ute på ett urval enheter. Inspektionen genomfördes den 24 mars. Efter inspektionen har Arbetsmiljöverket gjort en muntlig återkoppling och den 27 april kom deras skriftliga inspektionsmeddelande. Huvudmannen för Förskola & Grundskola ska före den 1 september 2015 informera Arbetsmiljöverket vad Förskola & Grundskola har gjort med anledning av de brister och krav Arbetsmiljöverket redovisar. Bristerna omfattar följande tre områden: Undersökningar och riskbedömningar vid förändringar Olycksfall och tillbud, gäller rutiner rapporteringen Arbetsbelastning - åtgärder, gäller rektors arbetsmiljö Huvudmannen ska kunna informera arbetsmiljöverket hur Förskola & Grundskola fört ut innehållet i inspektionsmeddelandet till berörda medarbetare hur Förskola & Grundskola har uppfyllt kraven hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid genomförandet av åtgärderna Under rubriken beskrivning av ärendet redogörs för förvaltningens åtgärder med anledning av dessa åtgärder. KUB2000, v2.0, Förskola & Grundskola Mia Granath Direkt mia.granath@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax forskola.grundskola@kungsbacka.se

67 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (6) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Arbetsutskottet, Arbetsutskottet Beslut, Arbetsmiljöverket resultat av inspektionen Bilagor Bilaga 1: Riskbedömning och handlingsplan - omorganisation 2014 Bilaga 2: Rutin för rapportering av olycksfall, ohälsa och tillbud för barn och elever Bilaga 2A: Mall för rapportering av tillbud Bilaga 2B: Mall för utredning av olycksfall ohälsa och tillbud Bilaga 3: Presentationsmaterial ny rutin för rapportering av tillbud olycksfall och ohälsa Bilaga 4: Åtgärdsplan för skolledares arbetsbelastning Bilaga 5: Skolledares arbetsmiljö genomgång Bilaga 6: Handout till deltagarna rektorsseminarium Bilaga 7: Upplägg PDG 804 Kungsbacka Beslutet skickas till Arbetsmiljöverket, Personalchef Mia Granath

68 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (6) Beskrivning av ärendet Genomförande Innehållet i inspektionsmeddelandet har inledningsvis kommunicerats till medarbetare, chefer, fackliga företrädare och politiker i flera steg genom såväl information på intranätet och hemsidan som muntliga presentationer. Delaktigheten har därefter varit hög genom hela processen. Såväl nämndens arbetsutskott som de fackliga företrädarna i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) har löpande informerats om arbetet. De olika delarna inom respektive bristområde har samverkats på FSG (bristområde 2 och 3). Innehållet i bristområde 1 har tagits fram tillsammans med fackliga företrädare och skyddsombud. Bristområde 1: Undersökningar och riskbedömningar vid förändringar Krav Ni ska undersöka och riskbedöma de hälsomässiga effekterna av omorganisationen samt bedöma vilka eventuella risker för ohälsa och olycksfall som er stora omorganisation inom förvaltningen kan ha medfört för en eller flera av arbetstagarna eller eleverna. Bedömningen ska dokumenteras skriftligen. Av riskbedömningen ska framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga eller inte. Om ni konstaterar risker ska ni i en handlingsplan ange de åtgärder som ni anser behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Handlingsplanen ska dokumenteras skriftligen. I handlingsplanen ska, förutom åtgärderna, anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. Genomförda åtgärder ska kontrolleras. Åtgärder Förvaltningen har tillsammans med skyddsombud och fackliga företrädare inventerat och bedömt hälsomässiga risker och effekter kopplade till omorganisationen i maj 2014 då antalet geografiska verksamhetsområden och därmed också verksamhetschefer minskades. Omorganisationen innebar också en fortsatt anpassning till Skollagens definition av rektors ansvarsområde. I samband med detta förändrades även elevhälsoorganisationen. Parterna är överens om vilka prioriteringar som bör göras och en handlingsplan har upprättats utifrån dessa. Bilaga 1: Riskbedömning och handlingsplan - omorganisation Utöver ovan har förvaltningen i samband med nämndens uppföljning av ny organisation ett år efter införandet, genomfört en utredning kring omorganisationens effekter i nuläget. I denna har ett stort antal intervjuer genomförts med förvaltningens ledningsorganisation, alla nivåer. Ledningsorganisationen kommer att arbeta vidare med de förbättringsområdens som utredningen visar på under kommande tvåårsperiod. Bristområde 2: Olycksfall och tillbud Krav Ni ska förtydliga era rutiner för arbetstagarnas rapportering av inträffade olyckor och tillbud inom er verksamhet. Det ska tydliggöras var gränsen går för att

69 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (6) tillbud/olyckor ska rapporteras. I rutinerna ska ingå hur resultatet av utredningarna, av inträffade olyckor och tillbud återkopplas till berörda. Ni ska ha säkerställt att alla arbetstagare känner till: a) Att de ska rapportera tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. b) Vad de ska rapportera som tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. c) Hur de ska rapportera tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. När tillbud/olycksfall inträffar i arbetet ska ni se till att: d) Undersöka de bakomliggande orsakerna. e) Bedöma om det behövs åtgärder för att förhindra liknande händelser och situationer. f) Informera arbetstagarna om det som inträffat och aktuella åtgärder. Åtgärder Förvaltningen har tillsamman med HR-avdelningen tagit fram en ny rutin för rapportering av tillbud/olycksfall. Rutinen har samverkats i FSG. Bilaga 2: Rutin för rapportering av olycksfall, ohälsa och tillbud för barn och elever Ett presentationsmaterial har tagits fram för att informera samtliga medarbetare om den nya förtydligade rutinen. Presentationsmaterialet kommer att användas på samtliga arbetsplatsträffar inom förvaltningen under augusti och september. Det finns även information om den förtydligade rutinen på kommunens intranät. Bilaga 3: Presentationsmaterial ny rutin för rapportering av tillbud/olycksfall Bristområde 3: Arbetsbelastning - åtgärder Krav Ni ska vidta åtgärder så att arbetets krav balanseras mot de resurser som står till rektorernas förfogande för att komma tillrätta med deras höga arbetsbelastning. Åtgärderna ska minst innebära: - att arbetsuppdraget är tydligt för skolledarna - att arbetsuppdraget är anpassat till de resurser som står till förfogande. Ni ska klargöra i vilken ordning rektorerna ska prioritera sina arbetsuppgifter och vilka arbetsuppgifter som ska väljas bort, när den tillgängliga tiden inte räcker till för alla uppgifter. Åtgärder Förvaltningen har inom detta område vidtagit en rad förändringar. Förvaltningen har valt att även inkludera förskolechefer trots att inspektionskraven endast gällde rektorer, då även denna grupp omfattas av flera av de delar som inspektionen pekar på. Bilaga 4: Åtgärdsplan för skolledares arbetsbelastning Efter analys av beslutet från Arbetsmiljöverket (AMV) och tillsammans med tidigare kunskap (enl. nedan) har verksamhetscheferna föreslagit ett antal åtgärder för att komma till rätta med skolledares arbetsbelastning. Tidigare kunskap är: - Medarbetarenkäter.

70 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (6) - Uppföljningssamtal, lönesamtal och alla andra samtal som sker med er skolledare i vardagen. - Teammöten, ledningsgrupper, verksamhetsbesök. - Skolledarförbundets enkät fr nov (29 av 32 svarande). - Samtal, överläggningar med Skolledarförbundet under hösten AMV muntliga återkoppling och beslutsrapport. - Rapport uppföljning ny organisation, inklusive återföringsseminarium berörda respondenter, inklusive verksamhetscheferna för de pedagogiska enheterna. Utifrån det breda underlag som finns har verksamhetscheferna ställt ett antal hypoteser och föreslagit ett antal åtgärder som ska underlätta skolledarens arbetsmiljö. Detta material presenterades vid APT med alla skolledare (rektorer, förskolechefer och enhetschefer) den 22 maj med möjlighet till ett extra tillfälle den 5 juni för de som inte kunde delta vid det första tillfället. Den 22 juni genomfördes ett återföringsseminarium där en sammanställning av grupparbetet redovisades. Bilaga 5: Skolledares arbetsmiljö genomgång Delaktigheten har varit hög (61 av 81 skolledare har deltagit) och skolledarnas uppgift på APT var att föreslå ytterligare lösningar att gå vidare med i syfte att underlätta arbetsbelastningen. Efter genomförda aktiviteter anser förvaltningen att följande är uppfyllt: 1. Skolledarna har ett tydligt uppdrag Detta redovisades i bildspelet med skolledarna, maj/juni Upplever skolledarna att de inte har ett tydligt uppdrag kontaktar de sin närmaste chef för dialog. Rektorer och förskolechefer har ett omfattande uppdrag, till stor del styrt direkt i skollagen. De är också kommunala chefer i offentligt styrd verksamhet. I den mån prioritering mellan de båda uppdragen är nödvändig är det nationella uppdraget enligt styrdokument högst prioriterat samt budget- och arbetsmiljöansvar för det kommunala uppdraget. - Övergripande ansvar för att verksamheten arbetar mot nationella mål. - Barn- och elevansvar. - Personalansvar för skolans personal. - Myndighetsansvar enligt Skollagen. - Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete - uppföljning, utvärdering för högre måluppfyllelse. - Budgetansvar för tilldelad budget. 2. Skolledarnas uppdrag är anpassat till resurserna Av bilaga 5 framgår förvaltningens kommande införande av enhetschefer som projekt under två år. Tillsättningen av dessa innebär att rektorernas arbetsuppgifter bättre kan anpassas i förhållande till resurserna då flera av arbetsuppgifterna, utanför skollagens krav på befattningen rektor/förskolechef, kan lösas av enhetschef. Exempel på kommunala uppdrag som kan lösas av en enhetschef: - Lokalfrågor

71 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (6) - Systematiskt arbetsmiljöarbete - Ekonomi (ej ansvar) - Personalansvar för andra än pedagoger - Systematiskt kvalitetsarbete planering genomförandeprocess - Systematisering av administrativa processer - Samverkan internt och externt - Kommunikation, dokumentation - Hantering av tillsynsärenden 3. Skolledarna vet hur de ska prioritera bland sina arbetsuppgifter Se beskrivning ovan. Om skolledaren är osäker i sin prioritering ska hen ta hjälp i sitt ledarteam eller kontakta sin verksamhetchef. Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Förskola & Grundskola Mia Granath Personalchef Förskola & Grundskola

72 Bilaga 1: Riskbedömning och handlingsplan omorganisation 2014 Närvarande : För arbetsgivaren: Anette Liedström Hjorth, förvaltningschef Tommy Korsell, verksamhetschef Lars Clemensson, verksamhetschef Mia Granath, personalchef För arbetstagarna: Monica Dackander, Kommunal Rikard Krus, Sveriges Skolledarförbund Jerry Spekal, Sveriges Skolledarförbund Ingrid Eriksson Staag, Lärarförbundet Susanne Lyckevall, Lärarförbundet Mats Eriksson, Lärarnas Riksförbund Cecilia Svedulf, Vårdförbundet Anna Backman, Sveriges Psykologförbund RESULTAT AV RISKBEDÖMNING Riskkällor och risker Introduktionen av nya chefer har försämrats: stödresurser, dator, telefon mm Närheten till chefen verksamhetchefens mentorskap/coachande roll saknas upplevt ökat avstånd till chefen Ledarteamens nya roll vilket mandat har de? Kategoriteam, ledarteam, ledningsgrupp PE. Otydlighet kring rollerna. Organisationen bygger idag på välfungerande ledarteam. SPC 1 pengarna skulle fördelas ut upplevelse att detta inte gjorts risk att BIBSS 2 inte får rätt stöd Allvarlig risk Annan risk HANDLINGSPLAN Åtgärder Ansvarig Klart när X Översyn av introduktionsprogrammet Mia Granath X Tas upp som gemensam fråga av samtliga VC på de individuella uppföljningssamtalen med rektorer/förskolechefer/enhetschefer X Definiera mandatet i relation till de övriga rollerna och grupperna X Skapa ökad ekonomisk transparens redovisa fördelningen av SPC-pengarna. Annika Hellström Tommy Korsell Jesper Edlind Annika Hellström Tommy Korsell Jesper Edlind Lars Clemenss HT15 VT16 HT15 HT15 Uppföljning/ kontroll FSG dec 2015 FSG juni 2016 FSG dec 2015 FSG dec SPC Specialpedagogiskt centrum. Enheten uppdrag och organisation förändrades i samband med omorganisationen.

73 och otydlighet kring uppdraget, upplevelse av uteblivet expertstöd livlinan ska nu organiseras ute istället. Otydlighet kring vilka frågor som kan påverkas var? - Chefer upplever att de saknar inflytande i viktiga strategiska frågor ex frågor kring administration, elevhälsa. Detta skapar missuppfattningar som skapar upplevd ökad arbetsbelastning. - Bristfällig dialog/kommunikation kring hur vi för ut ex fördelning av ledningsresurs och vad vill vi åstadkomma i förändringsprocessen Utarbeta tydlig info om vad, hur, varför vad innebär det för min organisation idag? X Tydliggöra var och hur möjligheten till inflytande ser ut i olika frågor. Tydliggöra hur samverkansprocessen inkl APT ser ut för skolledarna. Ekonomiutbildningen omfattar ett stödmaterial som kan kommuniceras till medarbetarna på ex APT för tydligare kommunikation kring och ökad förståelse för kommunens styrning. on Annika Hellström Tommy Korsell Jesper Edlind HT15 Dec 2015 Ökat ensamarbete för elevhälsopersonal, känsla av utanförskap. Samverkan fungerar inte. Man upplever sig bortglömd vilket skapar en stress som i sin tur påverkar eleverna. Ekonomikunskap hur använda budgeten på bästa sätt. Hur hitta lösningar inom/utom boxen? Fler informationskanaler (ex via dropbox) upplevs rörigt och stressande - svårare att nå människor på förvaltningen (behöver färre kanaler och ökad tillgänglighet) outlook en del av problemet. X Utreda hur samarbetet kan öka på den egna enheten och hur koordinatorrollen kan utvecklas. Tydliggöra hur uppdraget/ professionsutvecklingen för elevhälsopersonalen ser ut. X Fortsättning på pågående ekonomiutbildning för chefer med et inspirationstillfälle i höst och därefter mer utbildning i ekonomistyrning med detta fokus. Pågående projekt Användbart syftar till att utreda systemens nytta ur ett verksamhetsperspektiv. Resp Rektor/ Annika Hellström Tommy Korsell Jesper Edlind Verksamhetschefens uppdrag i relation till X Tydliggöras i dialog mellan chef och Anette Liedström X HT15 Okt15 (Huvud Dec15 FSG dec 2 BIBSS Barn i behov av särskilt stöd

74 förskolechef och rektor Samverkansnivåerna i nya organisationen har försvårat arbetet. Saker faller bort och extra arbete för fackliga tappad delaktighet ute. Önskar även APT på verksamhetschefsnivå. Kritiska åsikter vågar inte föras fram. Från rektor/förskolechef till verksamhetchef och från elevhälsopersonal till lönesättande chef, från personal till chef lägre tak i större grupp. medarbetare. Fokus på huvudmannamötet 16/10 X Utvärdering av samverkanssystemet i den nya organisationen (gemensam heldag 6/10 i FSG i oktober). X Kartläggning av problemet i samband med medarbetarenkäten. Hjorth/ Mia Granath/ Annika Hellström Tommy Korsell Jesper Edlind Anette Liedström Hjorth Anette Liedström Hjorth manna mötet) 2015 Okt15 FSG dec (genomförs vartannat år) Dec 2016 Undertecknas: Anette Liedström Hjorth, förvaltningschef Monica Dackander, Kommunal Susanne Lyckevall, Lärarförbundet Mats Eriksson, Lärarnas Riksförbund Cecilia Svedulf, Vårdförbundet Rikard Krus, Sv Skolledarförbund Anna Backman, Sveriges Psykologförbund

75 TJÄNSTESKRIVELSE Rutin för rapportering av olycksfall, ohälsa och tillbud för barn och elever Målet med systematiskt arbetsmiljöarbete är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Om arbetsgivaren upptäcker ett samband mellan oönskade händelser och faktorer i arbetsmiljön ska det snarast åtgärdas för att undvika liknande händelser i framtiden. Chef ansvarar för att samtliga medarbetare och elever känner till vad olycksfall och tillbud innebär, att de ska rapporteras och hur de ska rapporteras. 1 (3) Datum Vad är ett tillbud? Tillbud är en oönskad händelse som skulle ha kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Även händelser av psykisk art kan vara tillbud, exempelvis hot och trakasserier, psykisk stress eller hög arbetsbelastning. Det kan vara individuellt vad olika individer uppfattar som en hög arbetsbelastning, vilket chefen har att hantera som en del i arbetsmiljöarbetet. Att rapportera tillbuden ingår som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att få fram vilka risker och brister som finns i arbetsmiljön, och för att kunna åtgärda eventuella risker. Går det inte att åtgärda omedelbart ska åtgärden tidsplaneras och föras upp på en handlingsplan för arbetsmiljön. Ett tillbud kan vara: Inom vård, socialtjänst och skola kan det exempelvis vara hot om våld, slag, sparkar händelser som inte medfört personskada. Vid arbete med teknisk utrustning kan det handla om inträffade händelser eller förhållanden som innebär risk för att skada sig. Att medarbetare har fått arbeta särskilt hårt eller tungt för att det saknas en vikarie. Inom skolan kan det vara föräldrar som hotar lärare. KUB1001, v2.0, Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax

76 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Vad är ett allvarligt tillbud? Allvarligt tillbud är en oönskad händelse som skulle ha kunnat leda till allvarlig fara för liv och hälsa. Ett allvarligt tillbud kan vara: Knivhot eller hot med skjutvapen (t ex vid rån) Incident med risk för våld Explosionsljud som kan skada hörseln Fall av föremål som kan orsaka allvarliga personskador Fall i trappor, stegar eller ställningar Felaktiga funktioner hos farliga maskiner eller i skyddsutrustning Läckage av farliga ämnen Vad innebär olycksfall och ohälsa i arbetet? Med ohälsa och olycksfall i arbetet avses alla skador och sjukdomar som uppkommit till följd av arbetet eller arbetsförhållanden. Tillexempel: Arbetsolycka (t ex halkolyckor, fallolyckor eller skärsår i arbetet) Färdolycksfall (olycka på väg till eller från förskola/skola) Ohälsa på grund av arbetssjukdomar (förslitningsskador, hörselskador etc. men också psykiskt påfrestande förhållanden som kan ge upphov till psykiska eller psykosomatiska sjukdomar) Ohälsa på grund av smittsamma sjukdomar (smittsamma sjukdomar av mer allvarligt slag som man ådragit sig på grund av eller genom arbetet) Anmälan om olycksfall, ohälsa och tillbud Alla olycksfall och tillbud gällande barn/elever anmäls HÄR. Blanketten lämnas snarast till närmast ansvarig chef. För barn i årskurs 1 och uppåt ska kopia på blanketten även lämnas till skolhälsovården (skolsköterska). Vid allvarliga tillbud och olycksfall för barn i årskurs 1 och uppåt ska chef omgående anmäla händelsen till Arbetsmiljöverket. Anmälan görs tillsammans med skyddsombud här En kopia av anmälan ska behållas av chefen och skyddsombudet. Den utgör ett underlag för utredning och åtgärder. Vid allvarliga tillbud och olycksfall ska du som chef alltid informera närmast överordnad chef och HR. Om elev, som fyllt 16 år och arbetar, råkar ut för en arbetsskada, ska anmälan även göras till Försäkringskassan. Arbetsskadeanmälan innebär inte att arbetsgivaren godkänt skadan som arbetsskada, det beslutet fattar Försäkringskassan. Utredning och åtgärd Det är chefens ansvar är att utreda och åtgärda olycksfall och tillbud för att undvika att händelsen inträffar igen. Skyddsombudens roll är att medverka i arbetsmiljöarbetet med kompetens och kunskap. Beroende på händelsen kan åtgärderna tas fram på olika sätt. Det är lämpligt att ha en dialog om händelsen på arbetsplatsträff (APT) och att förebyggande åtgärder tas fram tillsammans med medarbetare och/eller skyddsombud. Mall för utredning finns HÄR. Det som inte

77 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) kan åtgärdas enkelt och snabbt, ska tas upp i en handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Årlig uppföljning Minst en gång per år ska en sammanställning av olycksfall, ohälsa och tillbud redovisas i samverkansgrupp, enligt organisatorisk samverkansstruktur. Sammanställningen används som underlag i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på verksamhetsnivå och slutligen förvaltningsnivå. Ansvarig chef sammanställer olycksfall och tillbud för föregående läsår och redovisar i lokal samverkansgrupp (LSG) i september månad. Kopia på sammanställningen skickas till verksamhetschef. Verksamhetschef sammanställer tillbud och arbetsskador för respektive pedagogisk enhet och redovisar i FSG i oktober månad. Övrig information - Kungsbacka kommuns organisationsnummer är Kommunens försäkringsnummer för TFA-KL försäkringen är

78 MALL FÖR RAPPORTERING AV TILLBUD Information 1 (1) Ett tillbud är en oönskad händelse som skulle ha kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. För att göra en anmälan om tillbud använder du den här blanketten. Uppgifter Datum Arbetsplats Förvaltning Efternamn Förnamn När och var skedde tillbudet Beskriv tillbudet så noggrant som möjligt Vilken slags skada eller ohälsa kunde ha inträffat Förslag på åtgärder så att skada/ohälsa inte inträffar Bidragande orsaker Fysisk arbetsmiljö Hot Psykisk arbetsmiljö Annat: Exempel på vad som ingår i fysisk arbetsmiljö är till exempel tekniska brister i utrustning eller skyddsanordning, brister i underhåll/service och ergonomi. Exempel på vad som ingår i psykisk arbetsmiljö är till exempel brister i arbetsorganisationen, brister i kommunikation, brister i utbildning eller arbetsinstruktioner Är skyddsombudet informerat om tillbudet JA Underskrift Datum NEJ Namnförtydligande anmälare Underskrift anmälare Datum Namnförtydligande chef Underskrift chef KUB6000, 2.0, Kungsbacka kommun Besöksadress Telefon Kungsbacka Stadshuset, Storgatan service@kungsbacka.se Fax

79 MALL FÖR UTREDNING AV OLYCKSFALL, OHÄLSA OCH TILLBUD Olycksfall (tex skada, fall) Tillbud (händelse som kunde lett till personskada, men EJ gjorde det) Ohälsa (tex arbetssituation, stress) Annan händelse Information Datum Klockslag 1 (3) Förvaltning Arbetsplats Den skadades födelseår Vad var det som hände? Skadad av något annat i rörelse tex fallande föremål Hanteringsskada tex hanterat vasst föremål Fall, hopp, halkning, snubbling, fel- eller snedtramp Bränn-, frät-, köld-, förgiftningsskada eller syrebrist Elolycka, brand, explosion eller sprängning Fordonsolycka eller påkörd Fysisk överbelastning Skadad av person (våld) eller djur Chock eller annan psykosocial händelse Övriga olyckor Händelsen Var inträffade händelsen (i byggnad, maskin, fordon etc)? Vilket var det aktuella arbetsmomentet då händelsen inträffade? Vad var det som hände? Hur gick händelsen till? Vid personskada: Vad skadade sig medarbetaren på? Vad var tillfälligt annorlunda än det brukar? Varför hände det? KUB6000, 2.0, Kungsbacka kommun Serviceområde Personal Besöksadress Telefon Kungsbacka Stadshuset, Storgatan service@kungsbacka.se Fax

80 KUNGSBACKA KOMMUN Avvikelser från hur det brukar vara på arbetsplatsen. Markera de exempel nedan som passar: 2 (3) Maskiner, lyfthjälpmedel, instrument eller redskap är trasiga, upptagna eller finns inte till hands Missförstånd, trötthet, tillfällig funktionsnedsättning, glömt berätta om fel eller fel klädsel Trasiga eller borttagna skydd, skyddsglasögon eller hjälmar, ej använt personlig skyddsutrustning eller kläder Arbetsmaterial av tillfälligt annan kvalitet, detaljer annorlunda eller försenade Trasig belysning, tillfälligt skymd sikt eller ombyggnadsarbete Tidspress, ovanligt hög arbetsbelastning, nybörjare, kort om folk eller ingen att rådfråga Förhållanden som var som de brukar men som kan ha påverkat händelsen. Markera de exempel nedan som passar: Platsen där det hände (tex belysning, sikt, halka eller arbetsställning) Utrustning, kläder (tex sliten utrustning, fel verktyg, hjälpmedel saknas eller olämpliga skor/handskar/kläder) Arbetssituation (tex ständig tidspress, samarbetsproblem, övertid eller problem med frånvaro) Förebyggande arbete (risken kunde ha åtgärdats vid tex skyddsrond eller underhåll) Säkerhetsklimat (tex saknas rutiner och instruktioner för arbetet eller avvikelser som ej åtgärdats) Utbildning och information (tex person saknade kompetens, informationsbortfall eller instruktioner följdes ej) Annat, beskriv vad: Beskriv händelseförloppet Utgör händelsen en riskkälla som måste åtgärdas Nej Ja, låg Ja, medel Ja, hög Om händelsen utgör en riskkälla, ge förslag till åtgärder Åtgärd prioritet 1 Ansvarig Klart datum Åtgärd prioritet 2 Ansvarig Klart datum Åtgärd prioritet 3 Ansvarig Klart datum Åtgärd prioritet 4 Ansvarig Klart datum

81 KUNGSBACKA KOMMUN Deltagit i utredningen Datum Namnförtydligande den skadade 3 (3) Underskrift den skadade Datum Namnförtydligande chef Underskrift chef Datum Namnförtydligande skyddsombud Underskrift skyddsombud

82 Rutin för rapportering av olycksfall, ohälsa och tillbud Sammanfattning från HR Juni 2015

83 I korthet Nu införs en ny rutin för hur vi rapporterar olycksfall, ohälsa och tillbud på arbetet. Rutinen gäller samtliga verksamheter inom Kungsbacka kommun. Ni som tidigare haft en egen rutin inom förvaltningen kommer att känna igen det mesta den nya rutinen bygger på era beprövade arbetssätt.

84 I den här presentationen 1. Varför är det viktigt att rapportera tillbud, olycksfall och ohälsa? 2. Vad är skillnaden mellan tillbud, olycksfall och ohälsa? 3. Hur rapporteras tillbud, olycksfall och ohälsa? 4. Länkar till blanketter och mer information 5. Diskussion

85 1. Varför är det viktigt att rapportera tillbud, olycksfall och ohälsa?

86 Varje rapport kan förbättra arbetsmiljön Ju mer vi vet om de risker som finns på våra arbetsplatser, desto säkrare kan vi göra dem. När något händer som är eller kan vara farligt, skadligt eller ohälsosamt ska det rapporteras till närmaste chef och tas vidare för utredning. Genom att rapportera olycksfall, ohälsa och tillbud bidrar du till att öka kunskapen om de risker som finns så att de kan åtgärdas.

87 2. Vad är skillnaden mellan tillbud, olycksfall och ohälsa?

88 Tillbud Olycksfall och ohälsa Oj! Aj!

89 Vad är vad? Tillbud En oönskad händelse som skulle ha kunnat leda till: fysisk ohälsa psykisk ohälsa olycksfall Olycksfall och ohälsa Skador och sjukdomar som uppkommit till följd av arbetet eller arbetsförhållanden. Om tillbudet kunnat leda till allvarlig fara för liv och hälsa handlar det om ett allvarligt tillbud.

90 Exempel på tillbud Trakasserier och hot om våld, t.ex. en förälder som uppträder hotfullt mot en lärare. Våld som inte medfört personskada. Händelser eller förhållanden där teknisk utrustning, maskiner eller verktyg utgjort risk för skador. Arbetsbelastning som över tid upplevs som alltför hög, eller arbete som upplevs som alltför tungt, för att det saknas en vikarie.

91 Exempel på olycksfall Olycksfall i arbetet halkolyckor fallolyckor skärsår Färdolycksfall olyckor på väg till eller från arbetet

92 Exempel på ohälsa På grund av arbetssjukdomar: förslitningsskador hörselskador På grund av psykiskt påfrestande förhållanden: psykiska eller psykosomatiska sjukdomar På grund av smittsamma sjukdomar av allvarligt slag

93 3. Hur rapporteras tillbud, olycksfall och ohälsa?

94 Vem anmäler vad? Medarbetaren rapporterar tillbud till närmaste chef. Arbetsgivaren anmäler olycksfall, ohälsa och allvarliga tillbud.

95 Rapportering av tillbud Medarbetaren fyller i blanketten: Beskriver händelsen/situationen Berättar vad den kunde lett till Föreslår åtgärder Anmälan lämnas till närmaste chef. Blanketten finns på Insidan.

96 Rapportering av olycksfall, ohälsa och allvarliga tillbud Medarbetaren informerar om händelsen till närmaste chef. Chefen och medarbetare anmäler händelsen på i samråd med skyddsombudet. Ärendet hanteras av Försäkringskassan och/eller Arbetsmiljöverket, beroende på skadans art. Vid allvarligt tillbud, olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet som orsakat dödsfall, svår personskada eller skada som drabbat flera arbetstagare samtidigt, ska chef informera överordnad chef samt HR En kopia av anmälan behålls av chefen, skyddsombudet och medarbetaren.

97 Utredning, åtgärder och uppföljning Chefen ansvarar för utredning och åtgärder, i samverkan med skyddsombud. Anmälan Risker som inte kan åtgärdas direkt förs in i en handlingsplan för arbetsmiljön och tidsätts. Händelser, risker och åtgärder följs upp på APT. Utredning Åtgärd Dialog vid APT En sammanställning av olycksfall, ohälsa och tillbud redovisas i samverkansgrupp, minst en gång per år, som underlag i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på verksamhets- och förvaltningsnivå. Handlingsplan

98 4. Länkar till blanketter och mer information

99 På Insidan hittar du Rutinen i sin helhet Blanketter för: Rapportering av tillbud Utredning av olycksfall och tillbud Kontakta gärna förvaltningens HR-konsult om du vill veta mer. Här är informationen samlad: Chef > Arbetsmiljö > Olycksfall, ohälsa och tillbud Medarbetare > Arbetsmiljö & hälsa

100 5. Dags att diskutera!

101 Dags att diskutera! Dela upp er i mindre grupper och tänk högt tillsammans: 1. Vilka risker kan uppstå i det dagliga arbetet i vår verksamhet? 2. Finns det risker som vi inte hanterat än? 3. På vilket sätt kan vi alla bidra till att förbättra arbetsmiljön? 4. Vilka förändringar i arbetsmiljön vill vi se inom t.ex. ett år? Vad kom ni fram till? Diskutera frågorna i hela gruppen. Om det finns risker som behöver åtgärdas: bestäm en tid för uppföljning.

102 Tack!

103 [Skriv text] BILAGA 4: Åtgärdsplan för skolledares arbetsbelastning Åtgärdsplan Datum Åtgärd Syfte Uppföljning/ utvärdering Ansvarig 22/5 samt 5/6 Återföring och information av AMV beslut och arbete med vidare åtgärder. Att tillsammans med skolledarna identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att skapa en bättre balans i arbetsbelastningen. Återföring av resultatet den 22 juni VC PE (Bilaga 5) Maj-okt 2015 Skolledarseminarier med företagshälsan (PE 3) - Att förbättra skolledarnas färdigheter att hantera sina egna arbetsmiljöfrågor och minska risken för ohälsa. - Att deltagarna skall ges möjlighet att pröva nya strategier att lösa kända problem. - Att deltagarna skall bli delaktiga och utveckla färdigheter att diskutera upplevelser och aspekter i sin psykosociala arbetsmiljö. - Att deltagarna skall få tillfälle att diskutera egna och gemensamma psykosociala arbetsmiljöfrågor i grupp. Ht 2015 VC, PE3 och deltagande skolledare (Bilaga 6) Start okt 2015 Erbjuder utbildning i systematiskt kvalitetsarbete vid Göteborgs universitet Skolledarna påpekar ett behov av ökad kunskap kring det systematiska kvalitetsarbetet som också har varit ett påpekande från skolinspektionen. Vi anordnar därför en utbildning i systematiskt kvalitetsarbete tillsammans med Göteborgs universitet. Detta för att öka förmågan till analys av egen verksamhet och förstå vilka aktiviteter som behöver vidtas för ökad måluppfyllelse. Kontinuerligt tillsammans med GU. VC, GU och deltagande skolledare (Bilaga 7) Pågående Ledarteam Skolledarna i Kungsbacka kommun ingår i ledarteam (4-7 ledare per team). Detta team ska vara ett forum för skolledaren att få stöd i planering av sitt arbete tillsammans med andra men också ett forum Årligen VC och ingående skolledare

104 BBILAGA för samtal kring dilemmafrågor. I ledarteamen kan man dela upp och hjälpa varandra med olika arbetsuppgifter för ökad effektivitet och avlastning för den enskilde chefen. Teamen organiseras i ett 1 16 års perspektiv där barnens/elevens resa från förskola till år 9 är principen för sammansättningen av teamen. Ledarteamen kommer att erbjudas utvecklingsinsatser i syfte att hjälpa teamen igenom grupputvecklingsfaser för att nå ökad effektivitet. HT 2015 Införande av enhetschef Vi tillför resurser för att inrätta en ny tjänst per ledarteam (bilaga 1). Vi kallar den enhetschef och den har som inriktning att hantera det kommunala uppdraget. Exempel på kommunala uppdrag för en enhetschef Lokaler Systematiskt arbetsmiljöarbete Ekonomi (ej ansvar) Personalansvar för andra än pedagoger Systematiskt kvalitetsarbete planering genomförandeprocess Systematisering av adm. processer Samverkan internt och externt Kommunikation, dokumentation Hantering av tillsynsärenden Detta avlastar skoledaren så att hen kan prioritera det pedagogiska ledarskapet. (Funktionen kan arbetsledas av ledarteamet men VC är formell chef) Årligen VC och ledarteam (Bilaga 5) Pågående Individuella samtal med skolledare Skolledarens arbetsbelastning varierar över tid och verksamhetschef hjälper till att prioritera arbetsuppgifter via Medarbetarundersökning VC och skolledare

105 BBILAGA personliga möten och samtal. 1 april eller 15 oktober 2016 Införande av flextid eller årsarbetstid för rektorer. Att ge skolledaren och arbetsgivaren bättre överblick över den faktiska arbetstid som görs. Systemet flextid medger ett uttag av den tid som görs utöver de 40 timmar per vecka och ger en mer tydlig bild av arbetstidsuttaget än vad som är idag. Erfarenheter från andra chefer i kommunen som övergått till systemet flextid visar att det minskar stressen att ha bättre överblick över sin arbetade tid. Årligen Personalchef FG Inför ht 2015 Synliggörande av utvecklingsledarnas uppdrag Att tydligt beskriva var skolledaren kan vända sig för stöd och hjälp i olika frågor. Årligen VC enhet utveckling Ht 2015 Introduktionsplan för nyanställda chefer Ett introduktionsprogram för nyanställda chefer ger goda möjligheter till god introduktion till yrket som skolledare och därmed en trygg arbetsmiljö. Efter ett års anställning VC enhet utveckling Snarast Bättre framförhållning av styrande aktiviteter som bryter skoledarnas planering. En ståndpunkt som framkommer i arbetet med ytterligare åtgärder (jmf arbetet med bilaga 1) är att skoledarna önskar bättre framförhållning av beordrade aktiviteter från förvaltningen och för att inte behöva ställa in och ställa om med kort varsel. Medarbetarundersökning Ledningsgruppen för förskola och grundskola Verksamhetschefer bevakar och styr dessa aktiviteter mot önskad framförhållning. Förvaltningen tar fram ett årshjul där årligen förvaltningsövergripande processer presenteras och tidssätts. Uppstart av läsår 15/16 Matrisuppdrag Verksamhetschef tydliggör att matrisuppdrag är frivilliga och ges i dialog mellan VC och aktuell chef. Lönesamtalet VC PE

106 BBILAGA Förkortningar: VC PE= Verksamhetschef Pedagogisk Enhet FG=Förskola Grundskola GU= Göteborgs universitet

107 Skolledares arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets rapport och annat underlag

108 AMVs beslutsrapport Arbetsbelastning -Åtgärder Rektorsrollen kännetecknas i dag i större utsträckning än hittills av en planerande, samordnande och rådgivande funktion. i arbetsledningens uppgifter ingår att kunna ange olika insatser som krävs för att verksamhetens mål skall uppnås. Dessa insatser ska samordnas och uppgifterna fördelas utifrån tillgängliga resurser. Rektor har dessutom en unik position då man har två separata styrande organ, dels staten och kommunen. Staten säger att elever ska få det stöd som behövs. kommunen som huvudman står för resurser som alla elever behöver. Vid inspektionen framkom att arbetsbelastningen för många av era rektorer har varit hög under en längre tid. Dels nämns upplevelsen av att flera rektorer har uppdrag utöver rektorsuppdraget samt den förändrade rollen på rektorsuppdraget där man valt att flytta ner ansvaret i organisationen men resurserna upplevs inte alltid hänga med. Övriga problemområden som lyfts fram är arbetet med "tunga" elevärenden samt mycket aktiva föräldrar som försöker påverka verksamheten. Det framkom också att det saknas arbetsplatsträffar där bland annat rektorernas arbetsmiljö lyfts. Arbetsmiljöverket bedömer att ytterligare åtgärder behövs för att förebygga ohälsa för rektorerna.

109 AMVs beslutsrapport Krav Ni ska vidta åtgärder så att arbetets krav balanseras mot de resurser som står till rektorernas förfogande för att komma tillrätta med deras höga arbetsbelastning. Åtgärderna ska minst innebära: - att arbetsuppdraget är tydligt för skolledarna - att arbetsuppdraget är anpassat till de resurser som står till förfogande. Ni ska klargöra i vilken ordning rektorerna ska prioritera sina arbetsuppgifter och vilka arbetsuppgifter som ska väljas bort, när den tillgängliga tiden inte räcker till för alla uppgifter.

110 Underlag vi utgått ifrån Medarbetarenkät och de handlingsplaner som skrivits till. Uppföljningssamtal, lönesamtal och alla andra samtal som sker med er skolledare i vardagen. Teammöten, ledningsgrupper, verksamhetsbesök Skolledarförbundets enkät fr nov (29 av 32) Samtal, överläggningar med Skolledarförbundet AMV muntliga återkoppling och beslutsrapport Underlagen hjälper oss att ställa ett antal hypoteser

111 Arbetets krav Inre stress Hypoteser Etik och praktik i dissonans Inre och yttre krav Intressekonflikt Individ kollektiv Oklar styrning Dubbel styrning Jobba i team Svårt att prioritera Förslag åtgärder Teamutveckling PE 3 Skolledarseminarie Handledning Lärande samtal i ledarteamen Fler hypoteser? Fler förslag?

112 Barn- och elevhälsa utmanar Hypoteser Mindre välfungerande EHT Oklarheter i vakuumet efter SPC Omorganisationen kring elevhälsan är ej fullt accepterad Missnöjda vårdnadshavare Bristande samverkan med externa aktörer (BUP, habilteringen, IFO etc.) Inkluderingsdilemmat att leda extra anpassningar inom ordinarie grupp är krävande Arbete med tillsynsärenden Fler hypoteser Förslag åtgärder VC Elevhälsa fr 1 aug. Synliggöra utvecklingsledarnas uppdrag Koordinatorsuppdraget utvecklas inom resp. pedagogisk enhet Medvetandegöra förskolans/skolans uppdrag för vårdnadshavare Träna på bemötande i komplexa situationer Fler förslag?

113 Administrativa processer Hypoteser Tillsynsärenden (SI, AMV, Brand, Fastighet m.m) IT-systems funktioner, nyttan, användarvänlighet Samverkan med HR, ekonomi, service/fastighet kan ta energi Oklarheter kring systematiskt kvalitetsarbete - för vem, när, omfattning, nyttan Förslag åtgärder Uppdragsutbildning i kvalitetsarbete Tydliggöra kvalitetsåret, stöd i det praktiska arbetet Resultatfond till projektanställningar av enhetschefer/team Utredning adm IT stöd Fler hypoteser? Fler förslag?

114 Enhetschef/team Exempel på kommunala uppdrag för en enhetschef Lokaler Systematiskt arbetsmiljöarbete Ekonomi (ej ansvar) Personalansvar för andra än pedagoger Systematiskt kvalitetsarbete planering genomförandeprocess Systematisering av adm processer Samverkan internt och externt Kommunikation, dokumentation Hantering av tillsynsärenden

115 Förskolechef/rektor Statligt uppdrag enligt styrdokument Övergripande ansvar för att verksamheten arbetar mot nationella mål Barn- och elevansvar Personalansvar pedagoger Myndighetsansvar enligt skollag Ansvar för systematiskt kvalitetsarbete - uppföljning, utvärdering för högre måluppfyllelse

116 Kommentera och komplettera Hypoteser och förslag Fler förslag för förbättrad arbetsmiljö Övrigt Titanpad, nyttja länken. Namnge grupp En samtalsledare, en dokumentatör. Alla ska komma till tals!!

117 Hur går arbetet vidare? All dokumentation ligger tillgänglig för alla på Titanpad 1 mån VC erbjuder nytt tillfälle att delta i dagens arbete för de som ej är närvarande idag den 5 juni kl Matrialet bearbetas och samverkas Erbjudande om återkoppling till samtliga skolledare kommer ske den 22 juni kl 13-15

118 1 Petra Aadland, Kerstin Ekman Hake, Kristina Gustafsson Johanna Karlsson* Andréas Martinsson Anders Jägerbrink Ulrika Jansson (d) Ingegärd Salmose 2 Mats Lönn Ulrica Alnebeck Anders Göransson (d) Linda Kullenberg Marita Kennedy Ann-Sofie Nelje * Camilla Wingne Christina Olsson 3 Chamilla Alnäng Maria Eriksson * Elisabet Haglund Annette Kimmehed Ingrid Nilsson (d) Cajsa Odhagen Fridén Katarina Skoogsberg Lisbeth Önnerskog 4 Torbjörn Andersson Ylva Erixon * Eva Hallström Rikard Krus (d) Piah Nordh Jerry Spekal Renate Säfström Helen Andersson 5 Sofia Axell Maria Etéus (d) Christina Heed * Anna-Karin Källén Anders Norén Rut Hagman Per Stenlund Martin Norman 6 Anna Badenfors Monica Floback Annika Larsson Ylla Hinsch Per Axel Landström * Mikael Parknäs (d) Jonas Ambjörnsson Virpi Pikkarainen 7 Marie Bredman Jessica Fogelblad Pia Hjertström * Victoria Leffler (d) Helena M Persson Elisabet Teghult Mayner Anja Degerman Anna-Lena Glad Palm 8 Håkan Cronelid Maria Fransson Maggie Jacobsson (d) Caroline Jansson Maria Ivansson Johan Rasmusson Görel Wachtmeister * Katharina Wikström 9 Maria Dahlén* Maria Franzén Malin Johansson Ulrika Lundén Eva Ring Anneli Ardevall (d) Cecilia Widh Persson Peter Jonsson

119 Rektorsseminarum - en modell från Pe3 som stöd i arbetsmiljöarbetet för rektorer 1

120 Rektorsseminarier Bakgrund I rollen som rektor ingår att hantera en mängd olika krav och förväntningar. Det är rektorns egna krav och förväntningar men också från skolverket, kommun, förvaltningen, elever, föräldrar, personal, kollegor som rektorn ställs inför. Rektorns arbetsmiljö Samtidigt som rektor har det yttersta arbetsmiljöansvaret för personal och elever på skolan så har också rektorn rätt till en dräglig arbetsmiljö. Arbetsmiljökartläggningar och medarbetarenkäter som vi har utfört eller tagit del av framkommer tydligt att rektorernas arbetsmiljö ofta är problematisk, att situationen inte har förbättrats de senaste åren bekräftas av bland annat arbetsmiljöverket pågående utökade tillsyn av skolans och skolledarnas arbetsmiljö. 2