Nuvarande aktieägaravtal för AB Dalaflyget har sagts upp av Falu kommun och nytt förslag föreligger.

Transkript

1 I II Landstinget DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum AB Dalaflyget och Dala Airport AB Dnr LD12/00943 Handläggare: Gösta Andersson Landstingstyreisen föreslår fullmäktige besluta a t t godkänna förslag till aktieägaravtal för AB Dalaflyget, a t t godkänna förslag till bolagsordning för Dala Airport AB samt a t t bevilja Dala Airport AB solidarisk kommunal proprieborgen på 15,0 mkr. Förslag till aktieägaravtal Förslag till bolagsordning Bilaga sid i Db Bilaga sid I /"3 Nuvarande aktieägaravtal för AB Dalaflyget har sagts upp av Falu kommun och nytt förslag föreligger. Falu kommuns uppsägning av aktieägaravtal avseende AB Dalaflyget Bilaga sid 110 Dala Airport AB är ett bolag vars ändamål är att tillhandahålla infrastruktur för flygverksamhet vid flygplatsen i Borlänge. Föreligger nu förslag till ny bolagsordning. Dala Airport ABs styrelse har beslutat att omasfaltera befintlig landningsbana och begär därför att ägarna utger en gemensam ömsesidig borgensförbindelse motsvarande 15 mkr. Kostnaden kommer att belasta AB Dalaflyget som svarar för flygtrafiken och kommer att medföra behov av aktieägartillskott i det bolaget. Landstinget äger 33 % av aktierna och landstingets kostnad kommer att uppgå till högre per år under avskrivningstiden. Missiv från AB Dalaflyget och Dala Airport AB Aktieägarinformation Bilaga sid 1 ZLt Bilaga sid i 20 Regionsamordnare Gösta Andersson informerade om ärendet vid arbetsutskottets sammanträde. Arbetsutskottet beslutade att överlämna ärendet till Landstingsstyrelsen för beslut.

2 AKTIEÄGARAVTA L AB DALAFLYGET Innehållsförteckning Sid 1. Bolaget 1 2. Styrelse mm 1 3. Beslutsordning 2 4. Finansiering 2 S. Hembud och inlösen 3 6. Värdering 4 7. Nydellgare 4 8. Kontraktsbrott 4 9. Avtalstid S 10. Meddelanden m m S 11. Tvist S Förslag till aktielgaravtal I jan dec 201S AB Dalaflyget

3 Mellan Landstinget Dalarna, Borlänge kommun, Mora kommun och Falu kommun, huvudägarna i AB Dalaf1yget, org nr , har träffats tbljande avtal om aktielgande i nämnda bolag (i det fliljande benämnt Bolaget). BakgruDd och förutsättningar Parterna har träffat överenskommelse att i bolaget verka!br trafikflygets utveckling i Dalarna av regionalpolitiska skäl samt att vara huwdman mr flygdriften vid BorlängelFalun flygplats och Mora flygplats. Detta avtal reglerar aktieägares inbördes rättigheter och skyldigheter. Bolaget har ett aktiekapital om totalt kronor fördelade på aktier och ägs med följande fördelning: Namn Landstinget Dalarna Borlänge Kommun FaluKommun Mora Kommun Antal: Antal aktier och röster 3200 (32 %) 3400 (34 %) (11 %) 2300 (23 %) (100 %) I bolagets bolagsordning, bilaga, finnes hembudsklausul. Till komplettering av hembudsreglema i 16 i bolagsordningen avtalas mellan parterna aktiv hembudsplikt enligt S nedan. 1 Bolaget Bolagets aktiekapital och verksamhetsområde framgår av bolagsordningen. Samtliga aktier äger lika rätt. Undertecknade aktieägare förbinder sig att respektera och aktivt stödja den verksamhet, som Bolaget enligt bolagsordningen skall bedriva. 2 Styrelse m m Styrelsen i Bolaget skall bestå av minst 6 och högst 9 ledamöter med Ilgst sex och högst nio personliga suppleanter. 2

4 Kommunfullmäktige i Mora och Falu kommuner utser vardera en styrelseledamot och vardera en suppleant. Landstingsfullmllktige i Dalarna och Borlänge kommun utser vardera två styrelseledamöter och vardera två suppleanter. Styrelsen utses tlsr tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer efter det val som kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige förrättar intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige och landstingsfullmlktige. Övriga ledamöter och suppleanter utses av bolagsstämman for ett år i taget. Styrelsen skall inom sig utse ordförande och vice ordförande för ett år i taget. 3 Beslutsordning Mellan parterna överenskommes att enhetligt beslut av alla parternas fullmäktigeförsamlingar erfordras i RSljande frågor: 1. Upptagande av ny delägare 2. Aktiekapitalökning 3. Köp eller försäljning av större anläggningstillgång, omfattande ny investering eller upptagande av kredit (av inte oväsentlig storleksordning, vanned i båda sistnämnda fall skall avses belopp) överstigande kronor. 4. Omfattande förändringar j tbretagets verksamhet innebärande att RSrslag läggs till bolagsstämma om fdrändringar av bolagsordningens lydelse vad avser Bolagets verksamhetsområde. Beslut om fastställande av budget och revidering av budget fattas av styrelsen. Styrelsens beslut i dessa frågor skall vara enhälligt. För beslut i andra frågor erfordras enkel majoritet inom styrelsen, varvid ordrsranden vid lika röstetaliger utslagsröst. Parterna är överens om au i samtliga frågor städse söka uppnå samtbrståndslösningar. 4 Finansiering Eventuellt uppkommen årsftsrlust skall i sin helhet täckas genom aktieligartillskott från parterna i förhållande till deras inbördes relation av aktieinnehav om bolagets eget kapital eljest skulle understiga registrerat aktiekapital. Utifrån av Bolagets styrelse fastställd resultatbudget inför kommande verksamhetsår, av vilken beräknad rorlust framgår, skall parterna årligen per 15 december och 1 S juni utbetala aktieägartillskott å conto med SO % vid vartdera tillfllllet. Slutavrlkning sker 3

5 då Bolagets bokslut är fasistalit. Slutavrilkningen regleras likvidmässigt genom avräkning på å conto - utbetalningen l S juni året efter. Finansiering av investeringar skall ske enligt beslut i styrelsen från fall till fall. Finansiering skall i tbrsta hand ske genom RSretaget om överskottslikviditet finns och i andra hand genom lån mot pant eller, då detta ej är möjligt, mot borgen från parterna i proportion till deras inbördes relation av aktieimehav. Borgen RSrutsätter godkännande i respektive fullmäktigerirsamling. Negativt beslut härvidlag skall ej betraktas som kontraktsbrott. I händelse att part nödgas infria borgensåtagande mr Bolagets gäld skall borgensansvaret slutgiltigt tbrdelas mellan parterna i RSrhållande till deras inbördes relation av aktieinnehav i Bolaget. Om parterna är överens därom kan finansiering av investeringar även ske genom att parterna direkt ställer investeringsmedel till Bolagets f6rfogande mot skälig ränta. Parterna är överens om att Bolagets egna kapital alltid skall behållas minst på den nivå som motsvarar det registrerade aktiekapitalet. S Hembud och inlösen Utöver vad som framgår i hembudsklausulen i bolagsordningen RSrbinder sig parterna att iakttaga RSljande. Innan överlåtelse av aktier sker åligger det part att till medpartema skriftligen hembjuda sådana aktier, som avses bli överlåtna. Önskar medpart i anledning av hembud som nu avses inlösa aktierna, skall skriftligt meddelande om önskemålet att inlösa aktierna lämnas till hembjudande part inom trettio dagar efter det att skriftligt erbjudande om överlåtelse lämnats. Sker det ej må hembjudande part överlåta aktierna till utomstående, varefter hembudsreglerna i bolagsordningen äger tillämpning. Lösenrätt flr icke utövas avseende mindre antal aktier In de som hembjudits. Om flera lösningsberättigade anmäler sig vilja lösa, skall de hembjudna aktierna Rsrdelas bland dem i RSrhAlIande till deras tidigare aktieinnehav i Bolaget. 4

6 Vid inlösen av aktier skall inlösen ske efter pris som bestäms enligt principerna i 6 nedan. Uppkommer mellan parterna tvist om det värde, efter vilket inlösen skall ske, skall detta fastställas av skiljemän som utses av Mellansvenska Handelskammaren, Falun. Försummar part hembudsplikt enligt ovan är parten skadeståndsskyldig gentemot övriga for den skada de kan åsamkas genom att behöva inlösa aktier från utomstående. Lösenbeloppet erläggs inom tre månader från den tidpunkt då lösenanspråket framställs och om tvist föreligger rörande lösenanspråket, inom tre månader från det lösenbeloppet fastställdes. 6 Värdering Parterna är överens om att i anslutning till varje års bokslut fastställa ett aktievärde för aktierna i Bolaget att tillämpas vid inlösen av aktier enligt detta avtal. Sådant värde skall tillämpas utom i fall, då det framstår som uppenbart att Bolagets värde avsevärt fbrändrats i tbrhållande till senaste värdering. Värde enligt fbregående stycke skall fastställas i samråd med Bolagets revisor. Kan aktieägarna inte enas, fastställes värdet av revisorn. Värdet skall utgöras av Bolagets beskattade egna kapital + obeskattade reserver enligt årets bokslut. Vid fastställande av substansvärdet skall 30 % schabionskatt tillämpas. Det således fastställda värdet skall tillämpas vid inlösenfall under tiden från tidpunkten från den ordinarie bolagsstämma varunder bokslutet behandlats fram till dess nästa ordinarie bolagsstämma hålls, se dock fbrsta stycket. 7 Ny delägare Skulle aktier säljas till utomstående och aktierna ej inlösas aven eller flera av parterna, förbinder säljande part sig att tillse att ny ägare biträder detta avtal. 8 Kontraktsbrott Har part brutit mot detta kontrakt och inte vidtar rättelse inom 14 dagar efter det han erhållit skriftlig uppmaning hlrom, äger övriga parter säga upp avtalet, skriftligt, gent- 5

7 emot honom till omedelbart upphörande. Aktier skall inlösas av övriga parter i proportion till tidigare aktieinnehav, varvid lösenbeloppet skall utgöra en tiondel av det lösenbelopp som bestämts enligt 6 ovan. Skulle det visas att den skada som vållats genom kontraktsbrott överstiger nyss angivna reduktion av lösenbeloppet må ytterligare reduktion av beloppet ske. 9 Avtalstid m m Detta avtal gäller t o m och förlängs därefter automatiskt fem år i sänder, såvida inte skriftlig uppsägning sker minst 12 månader fcire avtalstidens utgång. Part som uppsäger avtalet till upphörande, således ej för villkorsändring, skall samtidigt hembjuda sina aktier i Bolaget till inlösen av medpartema enligt bestämmelserna i 5 och 6 ovan. Skulle övriga parter icke kunna eller vilja utnyttja denna rätt till inlösen, skall samtliga aktier som ingår i konsortiet gemensamt utbjudas till fcirsäljning till högstbjudande, varvid köpeskillingen skall delas i förhållande till aktieinnehavet. Därest parterna icke kan enas om vem som fcir deras gemensamma räkning skall handha fcirsäljningen av aktierna, skall denne utses av Mellansvenska Handelskammaren, Falun. Den som utsetts att handha försäljningen skall godtaga högsta bud å aktierna under fcirutsättning att parterna befrias från allt ansvar fcir Bolagets gäld. 10 Meddelande m m Skriftliga meddelanden enligt detta avtal skall anses ha skett senast två dagar efter det datum sådan handling avlämnats flir postbefordran såsom rekommenderat brev, under den av adressaten senast skriftligen meddelade adressen. 11 Tvist Uppkommer tvist i anledning av detta avtal skall tvist i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Löses inte tvisten på detta sätt skall tvisten avgöras vid allmän domstol. 6

8 Detta avtal har upprättats i fem (5) likalydande exemplar, av vilka envar av parterna tagit ett, samt AB Dalaflyget ett. Landstinget Dalarna Borlänge Kommun FaluKommun Mora Kommun 7

9 Bolagsordning för Dala Airport AB, SS, Firma Bolagets firma är Dala Airport Aktiebolag. 2 Sate Styrelsen har sitt säte i Borlänge, Dalarnas län 3 VerksambetsföremAI Bolaget skall äga och RSrvalta fast egendom och övriga anläggningstillgångar på och i anslutning till Falun/Borlänge flygplats - Dala Airport. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Ändamålet med bolagets verksamhet är att tillhandahålla infrastruktur f(;r reguljäroch charterflygverksamhet. 5 OtTentUghet Allmänheten har rätt au ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller mr allmänna handlingars offentlighet i 2 kap tryckfrihetsförordningen (1949: IOS) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 6 Kommunfullmäktiges ritt att ta ställning Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Borlänge kommun och Falu kommun samt landstingsfullmäktige i Dalarnas län möjlighet att ta ställning innan beslut fattas i verksamheten, som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. 7 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst kronor och högst kronor 8 Antal aktier I bolaget skall finnas lägst aktier och högst aktier. 9 Styrelse Styrelsen består av fyra ledamöter med fyra personliga suppleanter. Landstingsfullmäktige i Dalarnas län utser två ledamöter med två personliga suppleanter. Kommunfullmäktige i Borlänge kommun samt kommunfullmäktige i Falu kommun utser vardera en ledamot och en personlig suppleant. Förslag till bolagsordning Dala Airport AB

10 Styrelsen utses fdr tiden från årsstämman som tlsljer efter det val som kommunfullmäktige och landstingsfullmlktige flsrrättar intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Styrelsen skall inom sig utse ordförande mr ett år i taget. 10 Revisor För granskning av bolagets årsredovisning och räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens fbrvaltning skall en revisor och en suppleant utses. 11 LekmaDDarevisorer Kommunfullmäktige i Borlänge och Falu kommuner samt landstingsfullmäktige i Dalarnas lin utser vardera en lekmannarevisor. Mandatperioden mr revisorer är densamma, som mr de ledamöter och suppleanter i styrelsen som utses av kommunerna och landstinget. 12 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande fir endast ~vse två personer i förening. 13 Kallelse Kallelser och andra meddelanden till aktieägarna skall ske genom brev. Kallelse till bolagsstämma skall ske tidigast fyra och senast två veckor före stämman. 14 Årsstämma På årsstämman skall följande ärenden förekomma till behandling: 1. Val av ordfbrande vid stämman 2. Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Fastställande av dagordning 4. Val aven eller två protokolljusterare S. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 6. F6redragning av framlagd årsredovisning och revisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport 7. Beslut om; a) fastställande av resultaträkning och balansräkning b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller fdrlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör 8. Fastställande av styrelse- och revisorsarvoden samt arvoden till I9dlatnlpp"raritiorer 9. I förekommande fall anmälan av kommunfullmäktige i Borlänge, Falun och landstingsfullmäktige i Dalarnas län valda ledamöter och suppleanter i styrelsen, samt lekmannarevisorer. Därutöver i tlsrekommande fall val av revisor och revisorssuppleant. Förslag till bolagsordning Dala Airport AB

11 Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 15 Röstriitt Vid årsstämman må envar röstberättigad rösta fbr hela antalet av honom ägda och företrädda aktier, utan begränsning av röstetalet. 16 RIkenskapsAr Räkenskapsår ir kalenderår. 17 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Borlänge och Falu kommuner samt landstingsfullmäktige i Dalarnas län. Förslag till bolagsordning Dala Airport AB

12 t---,--:.,.., ,.., ~.. --'~"" -~----. ~.,...,..,..,.---: " -:-.. t : ', o"... t:... :.. :,,;... : o'. ~. ',. <I. 'o... :'.'. -.: lo"! t4.~~rj:s~ftiy~s ~ Däh~ :20t~~11~~ ~ O... 'o ~j,,~g~.~ J~.. :KopIQ.pl Aktle1i$aravtat DJiI8flyf?c,t-.~ postlldte$$. '. 70t B3 FALUN. ~es.s Tdd~ Qrpi~. 212QOO.222f..

13 ~ f AKTIEÄGÅRAVTÅLna~~ F.I\U'N AB D.ALA.lLYGET a,*.&:!.. r.i~p.~... _... "".... e ','.. "I,. B " f.. o o o. " '. Tnne'blllsftkteo1mlng...1. Bolapt 2-8tyreIsomm s. Bes1utsmdniDs 4. PJnamdmiDg, Sid l l' 2 2 \. 0,, o '5. Hem1nu1 oohtid6scdl B, Q u. 1. f " o ~.'. :.' 6. VIrdedag 4 OJ Nyde~ 4 8. Xo.tdraldBbmtt Avtalstid 5. ~ o'. : 10. Mec1dolan6e.n mm -S 11. Tvist S.~. I I I

14 MsllanLaadstiDpt Dalama, Bor1IDp ~1DU111Dt Morakonmnm. oahpa1ukol"lddd~ lmvddlpmsi AB DIIafljrset, orgm , Jua:1rI8its 1UUanda avfål om swelgancjei ulmads bolag (i det fbuam1b 1HmIfnmtBolapt)... 1 l r I, BaIqp1md oehfbrluslttnfngar Pademlllar1l:lflitlvanmplmmmplso att i bolagetvmb1bt1raftkf1ygets utveo1c1fng i Dalamaavxqfoualpo1f1fiKa akil smdt attvarajmwdmm:&ir1ljbddften vi4. BorJlngalIla1un:flygplals oahmoraftysp1ata. Dettaavlalmslerar aktteilpl:ea fdbbnfes rittigbeter och akylajsheier. Bolaget har ettaldleb.pfta1 om 10talt bonor lurcia1ade pi aldler oall lp med :mjj~eilhdel!""g: l'imb Lam1atiDgotDalama BorllnaeTComnmn Antp1 Mer. dp 3200(SZ%) (34.%) paluxonmudl 1100(11 %) $) lo 000 "(IOO %) fl".j tji I lbo1agels"bolapordning. bjlaga, fimlj38 hem1mdsklausul TJtllmmplettadDg en ~stamal 16 i bolaporddjdpn avtalas moliåupartoala. aklivlum1badspukt {) enlfgt S nedan. 1 Bolaget f:-) Bolapta atdiedpital ooh _ fi.amiir avbolagaorc1ninpu. U.. Sard'. aidier Isar ljkarltt. t1ddedecknadoaldielgaremibjdder sig attmspekteraoohalåivt st&v&dad. ~åmhet, som Bo1agetenlistboJagsordnJugen skall baddva. U 12 Sfrnlaamm S~i Bolaptabll bbstlavmfdst 6 oohh6pt 9 IeClamBte.rmea"lIpt 8ex ochh5gat Dio parscmljga suppleanter.. 4'..2

15 8 Q () "..,. " S_. KanummfblJmlJctigoiMmaoahPaluk ".liiuuer1jblervmderacmsty.relse1edamotoah _1ihrlJftar vantera en BU,P.P1eant. _idalama oohbodlap:kommw1lbler ~ tva~o1edam8far 0011 vmderatvlsu.ppleanter. utses fur tiden i:id den Dl11fDar1o bojagsstlmma som.1buer efter det val8oj11 kodld111dibumlfdfp och fntii1 slutet av deo. ardfaåde bolapstlmma 80lD. muar. s_ eflerdlsla val till komm11ldbllmlklige och laudstfngsfbdmllrtfso. ÖVrlgaledamftfar och supploaafgr ufaes av tjolagastftmmal1 mr ett ar i taget. sbt1 faom sfgulbocmhurandeooh vjco ordftitamio 1Br ett Ar i taget. I s BesJafBorc1aIDg MeDanpaRema6vercmelmmmes atteuhetugt beslut av alla ~ jb11mlltctlpfthsamungar mibn&as i f&ijan4ejitaoc. l. Up,pIapmle av ny c1e1igam 2. AkIfelaqdfa18ka1ns. 3. KBp eller liiiitidiai av st6jre anjlggnfnptil1slns, omidfande nyinvesterfdg eller upptapddeavlaedit (av fdto ovismdus siorleboråfd& VBmled i bldasjstnlmnda :8d1 slcall avses bmop.p) 8varst1pmfe kronor. 4. Omfidfando fthibvjrjnpr i 1lbetap!s '9"'bambetim1e1JäraD4e att.]111_ till bojagutlmma amsrlndringar avbojagsorc1nlopds lyde1se'vbd avser Bo1ap1s -! ~mma..,aat _......_ o U a u o Beslut om:fiststlllande w lradpt oahmfc1erjdg avlradptjidfas av styre1sed. St)IreJscms beslut! dessa tisor slai11 vara eubiillgt.. PSr beslat! andra tigor edbrdrab eakelmjoritethmm ~en, vamc1 orcuiindden vidllkaxbstetalbser.nfslegarbbt. Partema fr överens om att! samthp. ftagor atidse s8ka uppna sam1bmtindsl8sdiagar.. 4 lidadsjerjdg BwnmeIltupplmmmanltsfUliustab11 i sin helhet tickas genom aktieiprtuiskott Mn partama l mmajlmc1e tdl deras fd1kjn1es xelaiiod. av atdiaimjehav om boiagets eget kapital eljest sladlp lii1demtfga registrerat akliebpltal. UtUitn avbojapta B\YlelBe 1åstatIIIdxesa1fafbudpt mmr 1rommande vmfcsam1iafdr, av.. bdlmad iihfuatfi'adlslr. åkallpartemalrhgeaper 15 ~er oah 1~ juni utöetala.aldlelprtfjjslcott å conto med SO % vid vartdera tiutiilet. SlutavrIImfDg sker 3.

16 ,-- ". 0001?O.,.. da BolagefB boblut lir ftitatiut. SlufavrIlcnfDgemgleras likvidmisslgt gcm.om ay.rikiddipa, conto utbetalnfnpn IS jmd Aret der. Pfnanrdcfng avdmafezfdaar s1mtl ske enljgt beslut! 8tyJ"e1sen Itn fåll tid fill. PJDaasl edq sbl1 i:f6rslaltanil ab geaom1l1retagat om 6vmakoUiHkv1c1ff fimm och f SDdm haad ~ lin mot pant eller, dl detta ej 1rm6jUgt, mat borgafrlapademåi prgp01' tlon '!fil dmu Di&Bn1ea mlatiqd fiji akqahmabav. Borgen f1hufsiuer aodkluuaude i:re. spakt1ve fbumlfdlgdfrsamung Neptlvt~oa1uthltvldlag aks1l q1 belllildaa Bom kon Uaktsbmtt. I hlnde1se alt partn6dps idja borpdsltapacja lir BoJapts sild akal1 borpdsll18v8." retslutslltjst1lhde1as m81jan~i 1DmlUando tf11 ctaras inö6rt1ea mlafirmav ajdiofnnebavibolapt. ~ " 1- '/ I.. 'i I i I l I I ~ Bj [3 r OmparfemalrBverens dirombaflaaasladdg"av investeddpr Ivon ad gonomatt partema curekt stiil.. JnVesferlnpmede1 till Bo1apls:&lr1bgande JDDt a1ddis ridta. _... -._ "PartarfOrlr Bfttetrs"DDl.. dtt'bolalebl... kapifllhdltfchikall1tabajju2:djust1fa.. c1errdivt" l 5 Bemhml ochldl8sed... Ut6vervadaomiramglri ham1njdsklaubiieni bolagaol1fafdpnidrbfnc1er slspartema att iakttaga :luuam1e. f ; I i i () :. U IJmm 6verlIta1se av aldler sker A1Iggar det part att tiilm.ec1partema a1aiftugen~juda sidada attler, som avses bu 8wdIIDa. ÖJlåkarmecJ.palti aoleddidg avhemljud som Dn avses fdlösa aldlema, s1m11 RkrlftJfgt. meddelande om 6nplcemlJet att fd18sa akdema limnas tillltmdbjudande part inom irettlo dagar sfterdet att s1cdft1fgt erbjw1andeom 6ved1telse 11masa. Sker det ej mlbembjudande part 6vodIIaaktlema td1 ~ V8l'81lerhem.1nldsres1emai bojapcml DåJpLIgar tfllin'pnfng. L6semitt:flrfclce ut6vaa avseendemfndre 8Dta1 aktier In da som hemb.fadit!i. Om.llem 16snfngaberättlgado anmiler sij'viual8sa, abli de bmn~ bj1u1naaktiema mmetaa bladd c1em i MAlJandetDl deras tidigare aldlejmu;hav i BoJaget. ",,' 'o 4 () U i l I I i

17 l.. VidiDUJsen sv aktier skall fnujsm ske dcpris som beatlms ealigt pdnci,pema i 6 :aec1atl tjppkommermel1. partema tvjst om det virde, efter vjibt fdl8seji. aka11 ske, skall detta faststiiiaa av s1duomid. som '*es av Me1laumms1mHU1delBbmm~.'. PalUD. P8mwmuarparthamtntdaplfkteuUstovanlrparten_spnlemot8vrJga :mr danskac1a dekan bamba pdod1 att bah5yamt6~aklierm1nutomsllande. 8 e L8~cdigs inom a mlnac1er:&ånc1an ticinmktc1l1~gii8i1ipdket1iamstllls ooh am trist fihe1ispr16ram1e HlB8D8DSp1'Iket, Inom tmmhsder frin det 18senbe1oppst :fåatsiiil6e& 6 VlIrc1erJDg Partem& ar 8vereDs om att i aashdofngtlll vade Ars bokalut fibtstiua ett aktievllrde :!tir aktfemaiboiapt. tillimpas v1c1id16am av a1diar enhgt c1etiaavtal. SIdaDt virde aka11 tldlmpas utomi. da c1etframstlr som.1lpjj8dbart attbojapls virc1e avaevqrt fdrind _. -"'1BIsitli"flAUaude'till.senasfe'Vllldedng; --_... _ _ _ O () O U Virde enligt:&heglende aflake s1m1l fiatsfiilas f BlllDrldmec1 Bolapts mlsor.lcan a1dielgamajdta enas. fiststiilea virdet IN rev1som. Virdet skall utgbiaa avbolagets beskattade epa kapital + obeskattade reserver dat arets bolcahlt. Vid fastsiidanåe av substansviinlet a1ia1130 % scbabiodåkatt til1limpaa. Det si1edea fi1ststiijlc1a 'VIn1et akall tdjimpas W1 faujseddl um1er tidan trin 1hf.puaktenfitD den Olålnade bolapstlmma varanderbokabdet'babandlats-ftam till c1eis DIlla cm1idade bolagastilmma hida" se doak f&ata stycket. Skulle aktier sljjas till utomstiende ooha1dlema. ej fnl6aaa av en. eller flem. avp8l'terjllt lhbim1er sl\ftmde part sig att tillse att DY 19are"bltrl4er detta avtal. 8 IContraldBbrott Har part bmtitmot ~Iamtraki och inte vidtar ritte1se inom 14 dapr efter detlum.. edlilht skrifthg'up1ddaning hiirom, 19ar 6v.dga parter liga 1J.PP avtalat. alaiftust, gent- 5

18 A. emot honom till omedelbalt 1q)ph5.raade.Aktlar aka11 fa16sas av 8vrJga parter i pl'opol' flon tu1 tidfsam aktjelnnehav t varv1418scmhe1oppet ab11 utg6za en. tlcmdal av det 18seabelo.pp som beafimjs eaust, 6 OVID. Skalle det visas att den skada SODt vil1afs gauomjcmmajda1n:ott8veratigerd)'u ~ rec1uktlon av 16se:nbWDpl1etm! yhmiigarereduktfon av beloppet ske. 9 AvtalstflJmm Detta avtal smart 8 o m ooh fihiiiiip direftar snfomatfel1ct fma Ar i simler.. sävic1addo skdftuguppbigdfag sbrmhist 12 mhader:lure avtalstldens nf&in~ p~. som 1J1'ISIpr avta1ettiu uppb5radde, al1ecjes ej tir v.l1ikmsinc1rhj aka11 samtidigt. hembjuda aida atdiei BoIapt till id18sen avmedpldsma cmjigt hstimmels S O och 6ovaa. Skalle 8vr1. parterioke Jamna e1lerviva ~a c1emlarltt1u1 hilbsea, U a1m1l samthga atdler.som failiibnsottletpmansamtutbjudu till ~1fI1 hbptbjuctando, wnid Jdipes1d1Unpn aka1i dalåsi imadbpdetill a1ctfehmaljavat.., Dllestparlellmiabkan enas om vem som. c1e.ras pmengmmal'lfmfng skall handha -.--1BrsIIjaIDpD av aktiema, ska11 dmmeutaes I'lMa1laDmms1caHanåe1skammareD, - _ Falun. Den som utsetts attbaudha 1BrsIUDfngen sbjl sodfaphbpta bada aktlejjll. 1IDder :fihvtsitbdns attpartema.baftlaa:ltlu. adt amsvaribr Bolapls _ 110 MeddeJanC1a min SJcdft1fga 2I1edå1auden cmjigtdetta avtal sbl1 BDBes haakett sausttvajlagar der det datdmsaaanbandjfng av1lmnbfa :mrpostbdmjran sisom:rekmmnaj1derat~, 'ODder elen av adressated senast sjafftugenmeddelade adressen. 611 Tffst.. Uppkommer tvjst i BDledDfDg av deft&: avfa1 akaii tvist i försfahancl16sas genom ~8!1dJfngarmeUm parterna. LUses inte tvjsteapl detta sitt slm1l tvjsted.avgbraå vid aumin dqmsfol 1 UJ 01 lj I I I i - 6 ~

19 a DeUaavlalhar upp1illats i:fem (5) Bkalydinde exemplar, avvllka 0IlV8r av partema ~ ett, samt AB Dataflypt ett. Bor1IDge2009- I. 8 o Ä. _...,... _~ II lli4" ~ :) \oj. Mora KnmmDJl 7

20 ...,...",. ~. Dalaflyget (, LANDSTINGET DALARNA INK ~ 2 DNRLI?.f.il O,JLI.i/I SKR...,2,... KOD Borliingc kommun Landstin get Dalarna IVlora kommun Falu ko mmun Fiirslag till akticiig:u-:wtal- AB Dalaflygct - mr tidcn l I brev den 29 nove mber 20 II sade Falu kommun upp aktieligaravtalet avseende AB Dalaflyget till upphörande Falu kommun hembjöd samtidigt sina aktier till inlö scn enligt akticiigaravtalets 5 och 6. Ävcn om uppsägningen var full stiindig oc h intc cnuppsägning for villkorsändring var Falu kommun dock bercdd att, om övriga parter så önskar, omgående påbörj a en rörutsättningslös diskussion om ctt nytt aktieägaravtalmellan partcrna rör AB Dalaflygct. Efter överläggningar har rö lj ande förä ndring i nu gii llande aktieiigaravtal överenskomm its: Avtalstidcn iii' I januari, dccembcr, AB Dalaflygets styrelse har bchandlat frågan vi sitt sammantriide den 14 mars och bcslutat att med tillstyrkan överlumna iirendet till akticiigarna. Borgen - Dala Air'purt AB Dala Airport AB ansöker härmed om borgen hos aktieägarna, Borllinge och Falu kommuncr saml Landstinget Dalarna, på 15,0 mkr. 13akgrunden till borgensansö kan är behovct av omasfaltcring av landningsbanan. Den scnaste omasfil ltcringen gjord es 1992 allts'l mr 20 år scdml. Slitaget på land ningsbanan iii' hårt inte minst gcnom den tyngrc chartcrtralikcn. Vi har så långt dctta iii' möj ligt undcrhållit banan gcllom att vidta alla åtgiirder rör att vidmakth'llia standarden, mcn i dagsliigct ser vi inga andra möj lighcter än att gcno mröra en total omasfaltcring. Tidigarc har plattan asfa ltcrats om med röretagcts cgen finansicring. Kostnadcn för att asfaltcra om banan bcräknas till ca 15 mkr. Bcliiggningcn kan då beriiknus hålla j ca 20 år och med dclla som utgångspunkt lur avskrivningsti dcn kommer det att inncbiira en avskrivning på 750 tkr per år, som belastar AB Dalaflyget. Behovct av ak tieägartillskott till AB Dalaflyget kommci' därmed att lurdelas enli gt följande med nuvarande fo rdclning av akti cinllchavet: All Dabnygcl ;\!nr:t S~iJ I\ i1~b'pbls i> lurj TclcfclII U:!.S() ';U I75 Telefax 1125() hueiliei \\ w\\'.d ; ll:&lln:cl. ~c m:,,:o.infc fl djbnn:cuc Ilauk & l'oslj;im pe.. u (,:! 7tH, ue 5721-')02 1 O rg. nr 55(,(,') 1 1 1!0

21 Borlänge kommun (34 %) 255,0 tkr Landstinget Dalarna (32 %) 240,0 tkr Mora kommun (23 %) 172,5 tkr Falu kommun (1} %) 82.5 tkr 100 % 750,0 tkr Dala Airport AB föreslår samtidigt att borgensåtagandet beslutas som ett solidariskt borgensåtagande (i likhet med Räddningstjänstförbundet Dala Mitt) i det fall någon av kommunerna inte kan fullgöra sitt borgensåtagande på grund av bristande betalningsförmåga skall denna brist täckas av de övriga aktieägarna. Den kolnmun som tvingas betala en annan aktieägares brist har sedan ett regresskrav mot den aktieägare son1 inte kunnat fullgöra sitt åtagande. Styrelsen rör Dala Airport AB behandlade ansökan om borgen vid sitt sammanträde den 14 februari 2012, 6, och beslutade att ställa sig bakom upprattad ansökan. Förslag till beslut att bevilja Dala Airport AB solidarisk komnlunal proprieborgen på 15,0 nlkr Förslag till bolagsordning - Daln Airport AB Bolagets revisor och lekmannarevisorer har påtalat alt nuvarande bolagsordning för Dala Airport AB är inaktuell eftersom all driftverksanlhet har övergått till AB Dalaflyget. Dala Airport AB är sedan bildandet av AB Dalaflyget enbart ett fastighets- och anläggningsbolag. Av denna anledning bör bolagsordningen ändras så att den överensstämmer nled bolagets verksamhet. Förslaget till bolagsordning behandlades av styrelsen den 14 februari 2012, 7, varvid styrelsen ställde sig bakom förslaget. Förslag till bolagsordning bifogas. Aktieägaravtalet, borgensansökan sanlt bolagsordning överlämnas nu till ägarna för slutligt ställningstagande. Borgens ansökan samt förslag till bolagsordning avser enbart Falu och Borlänge kommuner samt Landstiget Dalarna. AB Dalaflyget ~.J!'Zec BentAke Rehn. Styrelsens ordförande AB Dalaflyget.~) ;;r~ //r~~ BertilS~ Styrelsens ordförande Dala Airport AB i1~o~~ VD AB Dalaflyget, Dala Airport AB Bilagor: Aktieägarinformation Förslag till aktieägaravtal AB Dalaflyget Förs]ag till bolagsordning Dala Airport AB

22 ~ DALAFLYGET Aktieägarinfo Dalaflyget

23 Historik AB Dalaflyget bildades 1 januari, 2006 och de båda flygplatserna i Borlänge och Mora har sedan dess ingått i samma bolag. Ägarbilden har ändrats något under resans gång då Falu kommun har minskat sitt aktieinnehav från 15 till 11 procent. Nuvarande ägarbild ser ut enligt följande Borlänge kommun 34 %, Landstinget Dalarna 32 %, Mora kommun 23 % och Falu kommun 11 %. Ursprungstanken var bl.a. att upprätta en flygförbindelse Mora-Borlänge/Arlanda för att än mer knyta samman Dalaflygplatserna men av olika skäl har detta inte varit praktiskt och ekonomiskt möjligt. För närvarande består reguljärtrafiken från Borlänge av linjer till Göteborg och Malmö och från Mora till Arlanda och säsongsvis till Ängelholm och Visby. På båda flygplatserna förekommer frekvent charterflyg, nyttoflyg som ambulansflyg, polishelikoptrar, linjearbetande helikoptrar samt en del militär trafik. På båda flygplatserna förekommer affärsflyg, skolflyg samt privatflyg frekvent. Reguljärflyget Reguljärflyget som är grundläggande och en förutsättning för all annan flygverksamhet, består idag av två st. olika flyglinjer från Dala Airport. Måndagar till fredagar går det 2-3st avgångar/ankomster till Göteborg respektive 2st till Malmö som trafikeras av Direktflyg som har sitt säte och huvudkontor på Borlänge-Falun flygplats. Passagerarutvecklingen på dessa linjer generellt sett är att Göteborg respektive Malmölinjen växer stadigt. Arlandatrafiken från Dala Airport har legat nere sedan 1 juli Orsaken till detta kan troligen förklaras av att alternativen till Arlanda har blivit fler och bättre med andra trafikslag. Ändå har Arlandalinjen så här långt haft en viktig funktion att fylla då i stort sett samtliga passagerare på den linjen rest vidare med ett annat flyg inrikes eller utrikes. På detta sätt har man kunnat nå Sveriges största "flygnav" med ett stort utbud till hela världen. Inte minst har detta gällt för de besökare som skall in till Falun-Borlängeregionen för besök till vårt lokala näringsliv och statliga verk. Det är alltså av största vikt att få till en förbindelse med ett stort flygnav i framtiden. Det skulle kunna vara t.ex. Köpenhamn, Berlin eller Amsterdam. När det gäller direktförbindelserna till/från Göteborg och Malmö är avståndet sådant att flyget i stort sett är enda alternativet för den som behöver göra "över dagen förrättningar" och dessa båda flyglinjer har hittat en trogen publik och det finns troligen potential för fler resenärer. Prisnivån på båda linjerna är inte av s.k. lågpriskaraktär då den flygmaskin Jetstream 32 med 19st platser inte kan rabattera en flygstoi på samma sätt som exempelvis Ryan Air CC 2 ~~

24 kan göra på en betydligt större flygmaskin med väsentligt fler flygstolar att slå ut kostnaden på. Dock skall sägas att det inte alltid behöver vara dyrt att flyga från Dala Airport. T.ex. kan nämnas att Direktflyg på flera avgångar har ett internetpris som börjar på SEK595: - för en enkel resa till Göteborg och billigaste övriga alternativ för en resa till Göteborg och Malmö med Direktflyg är SEK1000: - för enkel resa exklusive ungdomar och studerande som kan resa ändå billigare. Direktflyg säljer också s.k. buntbiljetter till de företag som reser mycket. Exempelvis får man 30 % rabatt på ordinarie pris när man köper lost enkelresor till Göteborg och Malmö. På Mora Siljan Flygplats är linjen till Stockholm/Arlanda med dagliga avgångar måndag till fredag och söndagar till 95 % utnyttjad av näringslivet i norra Dalarna. En förutsättning för näringslivet för närhet till marknaden och även för företagen att få kunder till sig. Att linjen är affärsanpassad visar också de produkter som finns och med flest alternativ för företag och frekventa resenärer. För privatresenärer är utbudet mera begränsat, beroende på flygplanstorlek, antal avgångar och den höga beläggning som linjen har i dag. Ängelholmslinjen och Visbylinjen till/från Mora flygs idag under vintersäsongen två dagar i veckan. Linjen är till skillnad mot Arlandalinjen mera privatanpassad och i initialskedet skapad för skidturism, men har efter hand uppmärksammats av både affärs- och privatresenärer från hela Dalarna. Linjen flygs med större plan och erbjuder därför också förmånliga produkter för privatresandet. Charterflyget Sedan 2006 har det etablerats charterflyg från Dala Airport. Först ut var reseföretaget Detur som började med 9st fullbokade flygningar till Antalya vid Turkiets sydkust. Aren som sedan följt har det sakta men säkert växt i antal flygningar och resmål. Under 2008 kom den riktiga "boomen" med inte mindre än 27st avgångar till olika destinationer såsom utöver Turkiet, Mallorca, Kreta och Gran Canaria samt 2st enstaka avgångar till Phuket i Thailand. Numer är samtliga branschledande reseföretag såsom Ving, Apollo och Fritidsresor etablerade med avgångar från Dalarna. Upptagningsområdet för dessa flygningar är betydligt större jämfört med reguljärflyget där Falun-Borlängeområdet är dominerande. Först och främst är det resenärer från hela Dalarna, som reser, men även ett stort antal resenärer från närliggande län passerar incheckningsdiskarna tex från Gävle-Sandvikenområdet och Härjedalen där Dala Airport är deras närmaste charterflygplats. Beläggningen på samtliga avgångar har varit mycket god. Under 2008 blev Dala Airport utnämnt av reseföretaget Ving till den landsortsflygplats som sålde bäst i hela Sverige. För 2012 finns drygt 60st bokningsbara avgångar från Dala Airport CC 3 ~~

25 året om. En ökning med 33% jämfört med det tidigare rekordåret Exempelvis flygs det till Gran Canaria en hel serie med avgångar 24st onsdagar i rad oktober till mars. Övriga resmål som nås från Dala Airport är Rhodos, Antalya, Mallorca och Kreta. All charter planläggs med lång framförhållning varför ett skyndsamt besked i ägarfrågan om Dalaflyget är av största vikt för att inte äventyra framtida satsningar från reseföretagen. Redan finns charterflygningar till Gran Canaria bokningsbara för våren 2013 alltså efter det att nuvarande a ktieäga ravtal löpt ut. Chartertrafiken i Mora består av konferens och företagscharter. Att kunna erbjuda ett flygalternativ till konferenser och speciella arrangemang har varit helt avgörande argument för anläggningarna i dagens stenhårda konkurrens. Inkommande charter från Mellaneuropa, Baltikum och Ryssland till Mora är projekt som det arbetas med. Samhällsnyttan Dala Airport är en viktig länk för det ambulansflyg som sker till och från länet. Till Falu lasarett är det i snitt 1 avgång/ankomst i veckan. Mestadels sjuktransporter av patienter som skall förflyttas men även ca 8-10 brådskande organtransporter per år passerar flygplatsen. Enligt "gamla" Vägverket och SIKA värderas ett räddat människoliv till 22,3 mkr. Ambulanshelikoptrar som angör Falu lasarett kan vid dålig väderlek genomföra flygningen pga. flygplatsens inflygningssystem ILS och bistånd från våra flygledare att ta sig sista biten till Falun. Polishelikoptrar använder flygplatsen för tankning tex. när man är ute och gör eftersök med värmekamera efter försvunna personer. Samma sak gäller ovng nyttohelikopterverksamhet tex. de som används för linjearbeten av elledningar o.dyl. Militären har visat intresse för viss övningsverksamhet på Dala Airport. I dagsläget är det oklart i vilken omfattning det rör sig om. CC 4 ~~

26 0 001 :;0 Sammanställning ambulans/lyg Dala/lyget , l Borl änge Mora. Totalt Dalaflyget 50 O Ambulansfl yg Da lafl yget 2011 Snitt per månad : 12 månader 362 = 30 rörelser per månad. 362 rörelser på 12 mån, en ökning med 46 % jämfört med

27 Arbetstillfällen På Dala Airport arbetar ca 100 stycken personer med flygrelaterade arbetsuppgifter. Svenska Direktflyg med huvudkontor på Dala Airport ca 60 stycken piloter, tekniker, callcenter mm. AB Dalaflyget med huvudkontor på Dala Airport cirka 15 stycken brandmän/ramp, fälthållning, incheckning, administration mm. LFV har 5 stycken flygledare. Flygrestaurangen 3 stycken anställda. Scandinavian Airtech ca 10 stycken tekniker och försäljare. På Mora Siljans flygplats arbetar ca 8-10 stycken brandmän/ramp, fälthållning, incheckning, administration mm.

28 Passagerarstatistik Iii! Borlänge t:l Mora ii Totalt D.I.flyget o Borlänge Mora Totalt D. I. flyget Vid Dalaflygets bildande fanns en förhoppning om att växa i antal passagerare med SOOOst varje år. Det målet har inte nåtts av olika orsaker. "Finanskrisen" och det Isländska" Askmolnet" under 2010 har starkt bidragit till att utvecklingen inte blivit riktigt så som vi hoppats. Istället har det varit ett ganska jämnt flöde av resenärer. Fördelning av reguljärpassagerare kontra charterresenärer har dock förändrats genom åren. På Dala Airport i Borlänge har andelen på charter vuxit år från år i takt med att chartertrafiken har ökat i antal avgångar. Minskningen av reguljärresenärer kan helt härledas till att Arlandatrafiken har minskat i betydelse. För Moras del har Arlandatrafiken stabiliserats och vuxit år från år till det kan läggas att Kullaflygs vinteravgångar till främst fjällvärlden gjort att passagerarantalet vuxit sedan Dalaflyget sjösattes 2006.

29 PAXSTATISTIK Dala Airport 2011 Arlandalinjen. Ingen trafik sedan 1 juli. Oklar framtid! Göteborgslinjen har under 2011 haft extra trafik på måndagar och torsdagar Chartertrafiken har utökats i antalet avgångar till 45st, några fler än under Beläggningen har varit näst intill 100 procentig. Ekonomi I samband med att AB Dalaflyget bildades så presenterades en budget för de första verksamhetsåren. Denna, ursprungsbudget, visar på ett behov av underskottstäckning på 14,6 mkr för år 2006 med en utveckling till år 2009 till 13,9 mkr Nedanstående diagram redovisar den ekonomiska utvecklingen mellan 2006 och För 2012 har vi lagt in den beslutade budgeten. Utvecklingen har inte gett det resultat som budgeterats vilket bl.a. beror på att passagerarutvecklingen inte blivit vad man från början hoppats på. Svenska flygplatser har dessutom kontinuerligt ålagts att strama upp sina säkerhetsrutiner, något som i hög grad driver kostnaderna. En faktor som också påverkar resultatet är det faktum att flygplatsen på Dala Airport tagits över från försvaret och genom detta blivit en civil flygplats med krav på förändringar och om ställningar som också kostar pengar. 8

30 0 00 '/ 34 o '-""'-"""'-- --:--,:-:-::- -== '""0._0""" ' Under AB Dalflygets tid så har det arbetats hårt med rationaliseringar vilket gett bra effekter_ I dagsläget ligger AB Dalaflyget på en minimibemanning enligt det regelverk som styr verksamheten. Trots det så ökar kostnaderna. Den förnämliga chartertrafik som nu trafikerar Dalarna ger intäkter men också kostnader då detta kräver en stor personalinsats vid varje tillfälle. Chartertrafiken ger dock ett positivt täckningsbidrag. Den stora skillnaden gentemot den budget som presenterades i samband med bolagsbildandet är kostnaderna för flygtrafik på Mora/Siljan flygplats. I samband med bolagsbildandet fanns det en aktör som skulle trafikera sträckan Mora - Arlanda på kommersiell basis och räkning men det visade sig snart att det bolaget inte klarade av situationen utan gick i konkurs kort efter det att AB Dalaflyget tagit över verksamheten. Det föranledde att flygtrafiken mellan Mora och Arlanda fick handlas upp, som en mellanlandning på sträckan Sveg - Arlanda. Detta har gett merkostnader på, från början, 3,5 mkr vilket har indexuppräknats och under 2011 var uppe i 3,8 mkr. Det förklarar inledningsvis skillnaden mellan den lagda budgeten och utfallet. Från och med 2009 så har Mora kommun bidragit, förutom genom underskottstäckningen enligt aktieägaravtalet, med ytterligare 2,5 mkr. Från och med månadsskiftet oktober/november 2011 kom en ny aktör in för att trafikera linjen Mora - Arlanda. Även detta som en mellanlandning på Trafikverkets upphandlade linje mellan Sveg - Arlanda. I samband med detta så upphörde även

31 Dalaflygets upphandling av trafik och den nya aktören trafikerar linjen på egen risk och räkning vilket påverkar Dalaflygets resultat positivt. Det statliga driftbidraget har minskat något över tiden beroende på flygplanstyp och att det tillkommer nya kommunala flygplatser genom i första hand aweckling av Luftfartsverkets flygplatser. Från 2012 finns det som förslag inom Transportstyreisen att Dalaflygets två flygplatser tillsammans ska få 4,3 mkr per år under tio år framåt. Det skulle ge fördelen aven långsiktighet men bidragets storlek minskar. Hyreskostnaderna har också ökat bl.a. genom att banan i Mora asfalterats och AB Dalaflyget betalar Mora kommuns självkostnad för detta. Även för Dala Airports del är en omasfaltering av rullbanan en nödvändighet inom en snar framtid. Beläggningen har många år på nacken och det senaste hårda vintrarna tar hårt på banan. Alternativet till att asfaltera banan blir inom en snar framtid att tillsynsmyndigheten stänger banan för flygtrafik. Kostnaden för att asfaltera om banan beräknas till mellan 10 och 15 mkr. Beläggningen kan då beräknas hålla i ca tjugo år och med det som utgångspunkt för en avskrivningstid så skulle det innebära att ägarna belastas med en kostnad för avskrivning, med en tänkt investeringskostnad på 15 mkr, på 750 tkr per år. Uppdelat per ägare enligt nuvarande fördelning blir det en årlig kostnadsökning på: Borlänge kommun Landtinget Dalarna Mora kommun Falu kommun (34%) (32 %) (23%) (11%) 255,0 tkr 240,0 tkr 172,5 tkr 82,5 tkr 750,0 tkr Något som bör nämnas i samband med asfalteringsfrågan är den problematik de korta aktieägaravtalen innebär, något som bolagets revisorer påpekat vid ett flertal tillfällen. Den korta tidshorisonten skapar, förutom problem med planering av trafik, bemanning och utrustning, även problem i samband med värderingen av den mark och de anläggningar som AB Dalaflyget nu hyr av Dala Airport AB. En eventuell omasfaltering av banan kommer att belasta resultatet under en tjugoårsperiod och de värderingar som nu föreligger ses i ett "going concern" perspektiv, d.v.s. förutsätter att verksamheten drivs vidare. Vad värdet skulle vara om verksamheten läggs ned är oklart men en nedläggning skulle kunna resultera i en väsentlig minskning av värdet för Dala Airport AB:s ägare. På den positiva sidan är att under 2008 infördes begreppet" charging scheme" efter ett beslut av EU. Detta innebär att man fördelar ut intäkterna som den överflygande trafiken betalar, intäkter som tidigare gått direkt till Luftfartsverket.

32 Dalaflyget får alltså betalt för en del av de kostnader som finns för att hålla den navigationsutrustning som även överflygande, passerande, trafik nyttjar. Detta ger ett välkommet tillskott på ca 1,9 mkr per år. Att uppnå affärsmässig lönsamhet för flygplatserna är inte ett realistiskt mål under överskådlig tid. Flygplatsernas lönsamhet måste istället värderas utifrån den regionalekonomiska inverkan som flygplatserna kan ge regionen i form av direkta och indirekta arbetstillfällen och de skatteinkomster det innebär. Med indirekta arbetstillfällen avses här ovan nämnda marknad som nyttjar flyget för kund-, leverantörskontakter och för turismtrafik, och på detta sätt säkerställer att arbetstillfällen finns kvar i regionen. Flygplatsernas ägare har under ett antal år gjort driften möjlig genom att bidra med medel för att täcka uppkomna underskott. Den primära inriktningen för bolaget är att minska behovet av underskottstäckning genom att driva bolagets affärside på ett lönsamt sätt. Exempelvis kan nämnas att endast en handfull flygplatser av dryga 40st som bedriver reguljärflyg går ihop eller med vinst. Det är de riktigt stora flygplatserna, som gör det t.ex. Arlanda, landvetter och några till. Inte ens Sveriges 5:e största flygplats Skavsta med ca 1,5 miljoner passagerare kan redovisa vinst så här långt. Andra exempel är det båda Östgötska flygplatserna linköping -20 miljoner kr, Norrköping -34 miljoner kr samt Vä sterås miljoner kr per år. Det är i det sammanhanget 2st flygplatser i Dalarna för ca -20 miljoner per år skall sättas in. Statligt driftbidrag till kommunala flygplatser Utbetalda belopp i tkr l~\h l:ill;..'.l' ~.:; { '.~, L~':;; 1'-' -, ~ 11!,,',, ~ " ) ~ l..-;;,)., l'~ l -; ~f Iq-- \ I \>," ~ s ~;\ 'S':;, 1 ~ --::(\.='L)O~ Det statliga driftbidraget har betalats ut till kommunala flygplatser på ungefär samma grunder i över tio år nu. Totalsumman har varit oförändrad vilket har gjort att summan som betalats ut har minskat per flygplats under åren då fler och fler statliga flygplatser så lts ut i kommunal regi och fler är på gång att säljas ut från staten. Som nämnts ovan finns det som förslag inom Transportstyreisen att Dalaflygets två flygplatser tillsammans ska få 4,3 mkr per år under tio år framåt. Ett fast belopp. Från och med 2012 är det respektive region som kommer att förvalta och fördela ut bidraget. Här i Dalarna är det Region Dalarna som kommer ansvara för detta. 11

33 Jämförelse med andra flygplatser 2011 Borlänge ,6 Mora ,4 Trollhättan ,8 Karlstad ,1 Kramfors ,0 Växjö ,9 Arlanda , har varit ett återhämtningens år för hela flygbranschen med god konjunktur och utan större störningar som strejker och askmoln mm. Dalarnas båda flygplatser är inget undantag med plussiffror när vi summerar. Direktflyg har utökat med en extra dubbeltur till Göteborg på måndag förmiddag och torsdag eftermiddag from 28 mars och har för avsikt att göra så under de mest reseintensiva månaderna. I Mora har Next Jet försvunnit sedan 1 november och ersatts av Avies som vann Trafikverkets upphandling av linjen Sveg-Arlanda. Avies mellanlandar i Mora precis så som Next Jet gjort de senaste åren, flygplanstypen är en Jetstream med plats för 19 passagerare. Framtid I Mora skall arbetet med att etablera och utöka trafiken till Arlanda fortsätta, även med att etablera fler flygdestinationer för fjällvärlden. Linjen till Arlanda som startar i Sveg med tillåten mellanlandning i Mora är upphandlad av Trafikverket. Trafikavtalet gäller enbart sträckan Sveg - Arlanda och avtalet löper ut per den sista oktober 201l. Mellanlandningen i Mora är möjlig tack vare ett trafikavtal mellan operatören på sträckan Sveg - Arlanda och AB Dalaflyget, detta avtal går ut sista oktober Besöksnäringen i norra Dalarna måste i framtiden även kunna erbjuda flygtransporter, därför är inkommande charter nödvändig för att kunna behålla konkurrenskraften med 12

34 andra regioner. Redan idag har EU-projekt skapats för införsäljning av inkommande charter. Utgående charter från Borlänge skall utvecklas och även reguljärflyg till andra destinationer än Stockholm. För att göra Dalaflyget tillgängligare är infrastrukturen runt flygplatserna av stor betydelse, och en utveckling av transfermöjligheterna till/från flygplatserna är nödvändig. Likaså att flygplatsernas passagerarterminaler har en modern och effektiv anpassning till dagens krav. Personalen inom Dalaflyget bör ständigt genomgå utbildning uppträdande, kunden i fokus. service och De relativt korta aktieägaravtalen inom Dalaflyget är ett hinder för en långsiktig planering och utveckling av verksamheten. Nuvarande avtal sträcker sig fram till och med Aktieägaravtalets längd är bl a av avgörande betydelse för planeringen inför Skid VM 2015 och vårt deltagande. 13