~ DALAFLYGET. Aktieägarinfo Dalaflyget

Transkript

1 ~ DALAFLYGET Aktieägarinfo Dalaflyget

2 Historik AB Dalaflyget bildades 1 januari, 2006 och de båda flygplatserna i Borlänge och Mora har sedan dess ingått i samma bolag. Ägarbtlden har ändrats något under resans gång då Falu kommun har minskat sitt aktieinnehav från 15 till 11 procent. Nuvarande ägarbild ser ut enligt följande Borlänge kommun 34 %, Landstinget Dalarna 32 %, Mora kommun 23 % och Falu kommun 11 %. Ursprungstanken var bl.a. att upprätta en flygförbindelse Mora-Borlängel Arlanda för att än mer knyta samman Dalaflygplatserna men av olika skäl har detta inte varit praktiskt och ekonomiskt möjligt. För närvarande består reguljärtrafiken från Borlänge av linjer till Göteborg och Malmö och från Mora till Arlanda och säsongsvis till Ängelholm och Visby- På båda flygplatserna förekommer frekvent charterflyg, nyttoflyg som ambulansflyg, polishelikoptrar, linjearbetande helikoptrar samt en del militär trafik. På bäda flygplatserna förekommer affärsflvg, skolflyb samt privatflyg frekvent. Reguljärflyget Reguljärflyget som är grundläggande och en förutsättning för all annan flygverksamhet, består idag av två st. olika flyglinjer från Dala Airport. Måndagar till fredagar går det 2-3st avgångar/ankomster till Göteborg respektive 2st till Malmö som trafikeras av Direktflyg som har sitt säte och huvudkontor på Borlänge-Falun flygplats. Passagerarutvecklingen på dessa linjer generellt sett är att Göteborg respektive Malmölinjen växer stadigt. Arlandatrafiken från Dala Airport har legat nere sedan 1 juli Orsaken till detta kan troligen förklaras av att alternativen till Arlanda har blivit fler och bättre med andra trafikslag. Ändå har Arlandalinjen så här IAngt haft en viktig funktion att fylla då i stort sett samtliga passagerare på den linjen rest vidare med ett annat flyg inrikes eller utrikes. På detta sätt har man kunnat nå Sveriges största "flygnav'~ med ett stort utbud till hela världen. Inte minst har detta gällt för de besökare som skall in till Falun-Borlängeregionen för besök till värt lokala näringsliv och statliga verk. Det är alltsa av största vikt att få till en förbindelse med ett stort flygnav i framtiden. Det skulle kunna vara t.ex. Köpenhamn, Berlin eller Amsterdam. När det gäller direktförbindelserna till/från Göteborg och Malmö är avståndet sådant att flyget I stort sett är enda alternativet för den som behöver göra "över dagen förrättningar" och dessa båda flyglinjer har hittat en trogen publik och det flnns troligen potential för fler resenärer. Prisnivån på båda linjerna är inte av s.k. lågpriskaraktär då den flygmaskin Jetstream 32 med 19st platser inte kan rabattera en flygstal på samma sätt som exempelvis Ryan Air

3 kan göra på en betydligt större flygmaskin med väsentligt fler flygstolar att slå ut kostnaden på. Dock skall sägas att det inte alltid behöver vara dyrt att flyga frän Dala Airport. T.ex. kan nämnas att Direktflyg på flera avgångar har ett Internetpris som börjar på SEK59S: - för en enkel resa till Göteborg och billigaste övriga alternativ för en resa till Göteborg och Malmö med Direktflyg är SEK1000: - för enkel resa exklusive ungdomar och studerande som kan resa ändå billigare. Direktflyg säljer också s.k. buntbujetter till de företag som reser mycket. Exempelvis får man 30 % rabatt på ordinarie pris när man köper lost enkelresor till Göteborg och Malmö. På Mora Siljan Flygplats är linjen till Stockholm/Arlanda med dagliga avgångar måndag till fredag och söndagar till 95 % utnyttjad av näringslivet i norra Dalarna. En förutsättning för näringslivet för närhet till marknaden och även för företagen att få kunder tm sig. Att linjen är affärsanpassad visar också de produkter som finns och med flest alternativ för företag och frekventa resenärer. För privatresenärer är utbudet mera begränsat, beroende på flygplanstorlek, antal avgångar och den höga beläggning som linjen har i dag. Ängelholmslinjen och Visbylinjen till/från Mora flygs idag under vintersäsongen två dagar i veckan. Linjen är till skillnad mot ArlandalinJen mera privatanpassad och i initialskedet skapad för skidturism, men har efter hand uppmärksammats av både affärs- och privatresenärer från hela Dalarna. Linjen flygs med större plan och erbjuder därför också förmånliga produkter för privatresandet. Charterflyget Sedan 2006 har det etablerats charterflyg frän Dala Alrport. Först ut var reseföretaget Detur som började med 9st fullbokade flvgningar till Antalya vid Turkiets sydkust. Ären som sedan följt har det sakta men säkert växt J antal flygningar och resmål. Under 2008 kom den riktiga "boomen" med inte mindre än 27st avgångar till olika destinationer såsom utöver Turkiet, Malloreal Kreta och Gran Canaria samt 2st enstaka avgångar till Phuket i Thailand. Numer är samtliga branschledande reseföretag såsom Ving, Apollo och Fritidsresor etablerade med avgångar från Dalarna. Upptagningsområdet för dessa flygningar är betydligt större Jämfört med reguljärflyget där Falun-Borlängeområdet är dominerande. Först och främst är det resenärer från hela Dalarna, som reser, men även ett stort antal resenärer från närliggande län passerar incheckningsdiskarna tex från Gävle-SandvikenomrAdet och Härjedalen där Dala Airport är deras närmaste charterflygplats. Beläggningen på samtliga avgångar har varit mycket god. Under 200S blev Dala Airport utnämnt av reseföretaget Ving till den landsortsflygplats som sålde bäst i hela Sverige. För 2012 finns drygt 60st bokningsbara avgångar från Dala Alrport

4 året om. En ökning med 33% jämfört med det tidigare rekordåret Exempelvis flygs det till Gran Canaria en hel serie med avgångar 24st onsdagar i rad oktober till mars. Övriga resmål som nås från Dala Airport är Rhodos, Antalya, Mallorca och Kreta. All charter planläggs med lång framförhållning varför ett skyndsamt besked i -ägarfrågan om Dalaflyget är av största vikt för att Inte äventyra framtida satsningar från reseföretagen. Redan finns charterflygningar till Gran Canaria bokningsbara för våren 2013 alltså efter det att nuvarande aktieägaravtallöpt ut. Chartertrafiken i Mora består av konferens och företagscharter. Att kunna erbjuda ett flygaiternativ till konferenser och speciella arrangemang har varit helt avgörande argument för anläggningarna i dagens stenhårda konkurrens. Inkommande charter från Mellaneuropa, Baltikum och Ryssland till Mora är projekt som det arbetas med. Samhällsnyttan Dala Airport är en viktig länk för det ambulansflyg som sker till och från länet. Till Falu lasarett är det i snitt 1 avgång/ankomst i veckan. Mestadels sjuktransporter av patienter som skall förflyttas men även ca 8-10 brådskande organtransporter per år passerar flygplatsen. Enligt "gamla" Vägverket och SIKA värderas ett räddat människoliv till 22,3 mkr. Ambulanshelikoptrar som angör Falu lasarett kan vid dålig väderlek genomföra flygningen pga. flygplatsens inflygningssystem ILS och bistånd från våra flygledare att ta sig sista biten till Falun. Polishelikoptrar använder flygplatsen för tankning tex. när man är ute och gör eftersök med värmekamera efter försvunna personer. Samma sak gäller ovng nyttohelikopterverksamhet tex. de som används för linjearbeten av elledningar o.dyl. Militären har visat intresse för viss övningsverksamhet på Dala Airport. I dagsläget är det oklart i vilken omfattning det rör sig om.

5 Sammanställning ambulahsflyg Dalaflyget ~ --~ _ D BorlänGe [J Morll D Tot,,1l Dalnflyget 50 o BOrlÖIl ~C I Mor" I Tot"lt;Oll Ambulansflyg Dalaflyget ~ Snitt per månad: 12 månader 362 = 30 rörelser per månad. 362 rörelser på 12 mån, en ökning med 46 % jä'mfört med 2010.

6 Arbetstillfällen På Dala Airport arbetar ca 100 stycken personer med flygrelaterade arbetsuppgifter. Svenska Direktflyg med huvudkontor på Dala Airport ca 60 stycken piloter, tekniker, callcenter mm. AB Dalaflyget med huvudkontor på Dala Airport cirka 15 stycken brandmän/ramp, fälthållning, incheckning, administration mm. L1'V har S stycken flygledare. Flygrestaurangen 3 stycken anställda. Scandinavian Airtech ca 10 stycken tekniker och försäljare. På Mora Siljans flygpla ts arbetar ca 8-10 stycken brandmän/ramp, fälthållning, incheckning, administration mm.

7 Passagerarstatistik iii' Borlänge tf Mora " Tot.lt D.I.llyget o Borlänge Mora 5823 Tot.lt D.I.llyget v Vid Dalaflygets bildande fanns en förhoppning om att växa i äntalpassagerare med 5000st varje år. Det målet har inte nåtts av olika orsaker. "Finanskrisen" och det Isländska" Askmolnet" under 2010 har starkt bidragit till att utvecklingen inte blivit riktigt så söm vi hoppats. Istället har det varit ett ganska jämnt flöde av resenärer. Fördelning av reguljärpassagerare kontra charterresenarer har dock förändrats genom åren. På Dala Airport i Borlänge har andelen på charter vuxit år från ~r i takt med att chartertrafiken har bkpt i antal avgångar. Minskningen av reguljärresenärer kan helt härledas till att Arlandatratiken har minskat i betydelse. För Moras del har Arlandatrafiken stabiliserats och vuxit år från år till det kan läggas att Kullaflygs vinteravgångar till främst fjällvärlden gjort att passagerarantalet vuxit sedan Dalaflyget sjösattes 2006.

8 PÅXSTATISTlK Dala Airport 2011 o Arlandalinjen. Ingen trafik sedan ljuli. Oklar framtid! o Göteborgslinjen har under 2011 haft extra trafik på måndagar och torsdagar Chartertrafiken har utökats i antalet avgångar till 45st, n~gra fler än under Beläggningen har varit näst intill 100 procentig. Ekonomi I samband med att AB D<ilaflyget bildades så presenterades en budget för de första verksamhetsåren. Denna, ursprungsbudget, visar på ett behov av underskottstäckning på 14,6 mkr för år 2006 med en utvec~ling till år 2009 till 13,9 mkr Nedanstående diagram redovisar den ekonomiska utvecklingen mellan 2006 och För 2012 har vi lagt in den beslutade budgeten. Utvecklingen hafinte gett det resultat som budgeterats vilket bl.a. beror på att passagerarutvecklingen inte blivit vad man från början hoppats på. Svenska flygplatser har dessutom kontinuerligt ålagts att strama upp sina säkerhetsrutiner, något som i hög grad driver kostnaderna. En faktor som också påverkar resul tatet är det faktum att flygplatsen på Dala Airport tagits över från försvaret och genom detta blivit en civil flygplats med krav på förändringar och omställningar som också kostar pengar.

9 o :-: ",,-, Under AB Dalflygets tid så har det arbetats hårt med rationaliseringar vilket gett bra effekter. I dagsläget ligger AB Dalaflyget på en minimibemanning enligt det regelverk som styr verksamheten. Trots det så ökar kostnaderna. Den förnämliga chartertrafik som nu trafikerar Dalarna ger intäkter men också kostnader då detta kräver en stor personalinsats vid varje tillfälle. Chartertrafiken ger dock ett positivt täckningsbidrag. Den stora skillnaden gentemot den budget som presenterades i samband med bolagsbiidandet är kostnaderna för flygtrafik på Mora/Siljan flygplats. I samband med bolagsbiidandet fanns det en aktör som skulle trafikera sträckan Mora... Arlanda på kommersiell basis och räkning men det visade sig snart att det bolaget inte klarade av situationen utan gick i konkurs kört efter det att AB Dalaflyget tagit över verksamheten. Det föranl edde att flygtrafiken mellan 'Mora och Arlanda fick handlas upp, som en mellanlandning på sträckan Sveg... Arlanda. Detta har gett merkostnader på, från början, 3,5 mkr vilket har indexuppräknats och under 2011 var uppe i :),8 mkr. Det förklarar inledningsvis skillnaden mellan den lagda budgeten och utfallet. Från och med 2009 så har Mora komm un bidragit, förutom genom underskottstäckningen enligt aktieägaravtalet, med ytterligare 2,5 mkr. Från och med månadsskiftet oktober/november 2011 kom en ny aktör in för att trafikera linjen Mora '" Arlanda. Även detta som en mellanlandning på Trafikverkets upphandlade linje mellan Sveg... Arlanda. I samband med detta så upphörde även

10 Dalaflygets upphandling av trafik och den nya aktören trafikerar linjen på egen risk och räkning vilket påverkar Dalaflygets resultat positivt. Det statliga driftbidraget har minskat något över tiden beroende på flygplanstyp och att det tillkommer nya kommunala flygplatser genom i första hand aweckling av Luftfartsverkets flygplatser. Från 2012 finns det som förslag inom Transportstyreisen att Dalaflygets två flygplatser tillsammans ska få 4,3 mkr per år under tio år framåt. Det skulle ge fördelen aven långsiktighet men bidragets storlek minskar. Hyreskostnaderna har också ökat bl.a. genom att banan i Mora asfalterats och AB Dalaflyget betalar Mora kommuns självkostnad för detta. Även för Dala Alrports del är en omasfaltering av rullbanan en nödvändighet Inom en snar framtid. Beläggningen har många år på nacken och det senaste hårda vintrarna tar hårt på banan. Alternativet till att asfaltera banan blir inom en snar framtid att tillsynsmyndigheten stänger banan för flygtrafik. Kostnaden för att asfaltera om banan beräknas till mellan 10 och 15 mkr. Beläggningen kan då beräknas håiia i ca tjugo år och med det som utgångspunkt för en avskrivningstid så skulle det innebära att ägarna belastas med en kostnad för avskrivning, med en tänkt investeringskostnad på 15 mkr, på 750 tkr per år. Uppdelat per ägare enligt nuvarande fördelning blir det en årlig kostnadsökning på: Borlänge kommun Landtinget Dalarna Mora kommun Falu kommun (34 %) (32 %) (23%) (11%) 255,Otkr 240,Otkr 172,5 tkr 82.5 tkr 750,0 tkr Något som bör nämnas I samband med asfalteringsfrågan är den problematik de korta aktieägaravtalen innebär, något som bolagets revisorer påpekat vid ett flertal tillfällen. Den korta tidshorisonten skapar, förutom problem med planering av trafik, bemanning och utrustning, även problem i samband med värderingen av den mark och de anläggningar som AB Dalaflyget nu hyr av Dala Airport AB. En eventuell omasfaltering av banan kommer att belasta resultatet under en tjugoårsperiod och de värderingar som nu föreligger ses i ett "going concern" perspektiv, d.v.s. förutsätter att verksamheten drivs vidare. Vad värdet skulle vara om verksamheten läggs ned är oklart men en nedläggning skulle kunna resultera i en väsentlig minskning av värdet för Dala Airport AB:s ägare. På den positiva sidan är att under 2008 infördes begreppet "charging scheme" efter ett beslut av EU. Detta innebär att man fördelar ut intäkterna som den överfiygande trafiken betalar, intäkter som tidigare gått direkt till Luftfartsverket.

11 Dalaflyget får alltså betalt för en del av de kostnader som finns för att hålla den navigationsutrustning som även överflygande, passerande, trafik nyttjar. Detta ger ett välkommet tillskott på ca 1,9 mkr per år. Att uppnå affärsmässig lönsamhet för flygplatserna är inte ett realistiskt mål under överskådlig tid. Flygplatsernas lönsamhet måste istället värderas utifrån den regionalekonomiska inverkan som flygplatserna kan ge regionen i form av direkta och indirekta arbetstillfällen och de skatteinkomster det innebär. Med indirekta arbetstillfällen avses här ovan nämnda marknad som nyttjar flyget för kund-, leverantörskontakter och för turismtrafik, och på detta sätt säkerställer att arbetstillfällen finns kvar i regionen. Flygplatsernas ägare har under ett antal år gjort driften möjlig genom att bidra med medel för att täcka uppkomna underskott. Den primära inriktningen för bolaget är att minska behovet av underskottstäckning genom att driva bolagets affärside på ett lönsamt sätt. Exempelvis kan nämnas att endast en handfull flygplatser av dryga 40st som bedriver reguljärflyg går ihop eller med vinst. Det är de riktigt stora flygplatserna, som gör det t.ex. Arlanda, Landvetter och några till. Inte ens Sveriges 5:e största flygplats Skavsta med ca 1,5 miljoner passagerare kan redovisa vinst så här långt. Andra exempel är det båda Östgötska flygplatserna linköping -20 miljoner kr, Norrköping -34 miljoner kr samt Västerås miljoner kr per år. Det är i det sammanhanget 2st flygplatser i Dalarna för ca -20 miljoner per år skall sättas in. Statligt driftbidrag till kommunala flygplatser Utb~talua belopp i tkr 'J O I I iurlfillgt.: 3:ill ~...jx 2J() 2]7 "~l 1_ :!~ :'i 2 5 J ) l) j\/1~ 11'01,1:::>2 :;UIJ 2Rl 2H:i 277 :! tji), 7 H 1 (, H Det statliga driftbidraget har betalats ut till kommunala flygplatser på ungefär samma grunder i över tio år nu. Totalsumman har varit oförändrad vilket har gjort att summan som betalats ut har minskat per flygplats under åren då fler och fler statliga flygplatser sålts ut i kommunal regi och fler är på gång att säljas ut från staten. Som nämnts ovan finns det som förslag inom Transportstyreisen att Dalaflygets två flygplatser tillsammans ska få 4,3 mkr per år under tio år framåt. Ett fast belopp. Från och med

12 2012 är det respektive region som kommer att förvalta och fördela ut bidraget. Här i Dalarna är det Region Dalarna som kommer ansvara för detta. Jämförelse med andra flygplatser 2011 Borlänge ,6 Mora ,4 Trollhättan ,8 Karlstad ,1 Kramfors Växjö ,9 Arlanda , har varit ett återhämtningens år för hela flygbransch en med god konjunktur och utan större störningar som strejker och askmoln mm. Dalarnas båda flygplatser är inget undantag med plussiffror när vi summerar. Direktflyg har utökat med en extra dubbeltur till Göteborg på måndag förmiddag och torsdag eftermiddag from 28 mars och har för avsikt att göra så under de mest reseintensiva månaderna. I Mora har Next Jet fö rsvunnit sedan 1 november och ersatts av Avies som vann Trafikverkets upphandling 'av linjen Sveg-Arlanda. Avies mellan landar i Mora precis så som Next Jet gjort de 'senaste åren, flygplanstypen är en Jetstream med plats för 19 passagerare. Framtid I Mora ska ll arbetet med att etablera och utöka trafiken ti.ll Arlanda fortsätta, även med att etablera fler flygdestinationer för fj ällvärlden. Linjen till Arlanda som startar i Sveg med tillåten me llan landning i Mora är upphandlad av Trafikverket. Trafikavtalet gäller enbart sträckan Sveg - Arl anda och avtalet löper ut per den sista oktober Mellanlandningen i Mora är möjlig tack vare ett trafikavtal mellan operatören på sträckan Sveg - Arlanda och AB Dalaflyget, detta avtal gå r ut sista oktober 2014.

13 Besöksnäringen i norra Dalarna måste i framtiden även kunna erbjuda flygtransporter, därför är inkommande charter nödv~ndig för att kunna behålla konkurrenskraften med andra regioner. Redan idag har EU-projekt skapats för införsäljning av inkommande charter. Utgående charter från Borlänge skall utvecklas och även reguljärflyg till andra destinationer än Stockholm. För att göra Dalaflyget tillgängligare är infrastrukturen runt flygplatserna av stor betydelse, och en utveckling av transfermöjligheterna till/från flygplatserna är nödvändig. Likaså att flygplatsernas passagerarterminaler har en modern och effektiv anpassning till dagens krav. Personalen inom Dalaflyget bör ständigt genomgå utbildning uppträdande, kunden i fokus. service och De relativt korta aktieägaravtalen inom Dalaflyget är ett hinder för en långsiktig planering och utveckling av verksamheten. Nuvarande avtal sträcker sig fram tili och med Aktieägaravtalets längd är bl a av avgörande betydelse för planeringen inför Skid VM 2015 och vårt delt agande.