Plats och Tid Sessionssalen, kommunhuset kl

Transkript

1 av (20) Plats och Tid Sessionssalen, kommunhuset kl Beslutande Hans-Bertil Sinclair (m), Socialnämnden, ordförande , Boris Svensson (s), Socialnämnden, vice ordförande, tjänstgörande ordf. 173 Torsten Johansson (c), Plan och Byggnämnden Laila Möller Nilsson (s), Kultur och Fritidsnämnden Gunilla Laufeld (s), Plan och Byggnämnden Ulla Pettersson, (SPF Åby/Klippan) Ingvar Nyström, (SPF Ljungbyhed) Marianne Sunesson (PRO Ljungbyhed) Sonja Andersson, (SKPF Avd 52) Bengt-Åke Nilsson, (PRO Klippan) Irma Larsen, (SFP Ljungbyhed), tjänstgörande ersättare för Harley Hellman Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Sven Larsson, (PRO Klippan) Ove Bokvist, (SFP Åby/Klippan) Inger Svensson, (SPF Ljungbyhed) Ingrid Åström, (SKPF Avd 52) Rolf Larsson, ordförande förvaltar- och godmansföreningen i Nordvästra Skåne, Helsingborg 176 Anders Ekberg, polischef närpolisområde Söderåsen 175 Henrik Ehrenberg, brottsförebyggare i Klippans kommun 175 Tina Thomasson, äldreomsorgschef Sigrún Andersdóttir, nämndsekreterare Sven Larsson (PRO Klippan) Socialförvaltningen Underskrifter Sekreterare... Sigrún Andersdóttir Paragrafer: Ordförande... Hans-Bertil Sinclair Justeringsman... Sven Larsson

2 av (20) Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Pensionärsrådet Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslags nedtagande Socialkontoret Underskrift... Sigrún Andersdóttir

3 av (20) KPR 163 Fastställande av föredragningslista Inger Svensson (SPF Ljungbyhed) anmäler extra fråga Kylrum i samband med dödsfall. att godkänna ovanstående fråga och lägga den till föredragningslistan som därmed fastställdes.

4 av (20) KPR 164 Föregående sammanträdesprotokoll Enligt önskemål från ordförande delas broschyrer om Äldreomsorgsdagarna 2011 ut till mötets medlemmar. Konferensen går av stapeln oktober 2011 i Stockholm. Två ledamöter från Kommunala Pensionärsrådet medges att delta. Anmälningar sker till nämndsekreterare Sigrún Andersdóttir, tel.: , mobil: , eller sigrun.andersdottir@klippan.se, så snart som möjligt. I övrigt fanns inga frågor kring protokollet. att godkänna föregående sammanträdesprotokoll.

5 av (20) KPR 165 Tertialuppföljning 30/ Ordförande Hans-Bertil Sinclair informerar om den tertialuppföljning för första tertialet 2011 som i enlighet med direktiv från ekonomikontoret genomförts i socialförvaltningen. Uppföljningen innehåller en även en ekonomisk prognos för hela året. Enligt denna prognos beräknas socialförvaltningen som helhet ha en underskott om cirka 9.5 miljoner kronor i slutet av Detta framför allt på grund av höga kostnader för institutionsplacering av barn och ungdomar, för försörjningsstöd samt ökade kostnader för personlig assistans inom avdelningarna för mottagning respektive stöd- och omsorg. Avdelningen för äldreomsorg däremot förväntas sluta året med ett överskott om 1 miljon kronor. Detta menar äldreomsorgschef Tina Thomasson till stor del kan förklaras med införandet av Time Care vilket inneburit betydligt förre vikarier och en lägre sjukfrånvaro. I uppföljningen redogörs för det utvecklingsarbete som pågått inom äldreomsorgen under första tertialet för att främja trygghet och livskvalitet för brukarna. Uppsökande verksamheten, Micke Mek och trygghetslarm är exempel på sådana satsningar. Arbetet med att skapa mötesplatser för brukare och deras anhöriga har också fortsatt under perioden, liksom arbetet med att öka samverkan och delaktighet på boendena, genom boråd och boendemöten. Den brukarenkät som lämnades ut till 388 brukare under 2010 har nu besvarats av 260 brukare. Av de svarande uppger 94 % att de känner sig trygga, nöjda med servicenivån, bemötandet och omfattningen på den hjälp de får från kommunen. Detta är ett något högre resultat än för föregående år (2008, 2009). Äldreomsorgschef Tina informerar om att systemet nyckelfri hemtjänst nu införts på prov i hemtjänstområde Ljungbyhed. Systemet fungerar genom att en genom att en liten låshylsa monteras på brukarnas dörrar. Dessa öppnas genom säkerhetstelefoner som de anställda legitimerar sig i. Tanken är att detta ska leda till en säkrare och mer praktisk hemtjänst utan hantering av otaliga nycklar.

6 av (20) KPR 166 Slutrapport införandeprojekt Time Care i äldreomsorgen Äldreomsorgschef Tina Thomasson informerar om slutrapport för införandet av Time Care inom äldreomsorgen. Time Care infördes på prov inom vissa enheter under 2010 och i rapporten så har effekterna av projektet analyserats. Målet med projektet var att öka delaktigheten och ansvarstagandet hos medarbetarna samt att minska sjukfrånvaron. Detta genom att de anställda själva får ett stort ansvar i utformningen av sitt arbetsschema. Förhoppningen var att detta i sin tur skulle leda till bättre kvalitet i omvårdnaden av brukarna. Projektet har nu uppnått avsedda effekter varför det permanentas inom äldreomsorgen. Resultaten består av sänkt sjukfrånvaro inom de enheter som använt Time Care samt en rejäl minskning av antalet timanställda. Det betonas dock att det fortfarande finns en hel del utvecklingsarbete kvar inom Time Care och att projektet också i fortsättningen kommer att behöva utvärderas kontinuerligt.

7 av (20) KPR 167 Utveckling av uppsökande verksamheten Äldreomsorgschef Tina Thomasson informerar om den utvidgning av den uppsökande verksamheten som gäller från och med januari Den uppsökande verksamheten är en tjänst som kommunen erbjuder i form av erbjudande om hembesök av sjuksköterska. Verksamheten har pågått i drygt tre år och hittills har alla invånare som är över 80 år och inte har annan hjälp från kommunen fått erbjudande om besök. Nu är verksamheten i fas och de som fyller 80 år i år kommer att under året få ett erbjudande. Därför bedömer nu förvaltningen att det finns utrymme att från och med 2012 utöka verksamheten till att erbjuda också de som fyller 84- respektive 87 år besök. Intervallet mellan det första och andra besöket blir då fyra år, och mellan det andra och tredje besöket tre år. Om någon själv hör av sig och önskar besök kan, om personalen bedömer att utrymme finns, även dessa få besök. Om ett behov av uppsökande besök uppmärksammas i samband med installation av trygghetslarm, besök av sjukgymnast/arbetsterapeut eller Micke Mek kan även dessa i mån av tid erbjudas besök.

8 av (20) KPR 168 Utvidgning av fixartjänst Micke Mek Äldreomsorgschefen informerar om minimiåldern för att kunna utnyttja kommunens fixartjänst Micke Mek kommer att ändras från och med januari Klippans kommun har erbjudit tjänsten Micke Mek sedan 1 oktober 2005 och den har hittills riktat sig till kommunens invånare som är över 75 år. Från och med 1 maj 2010 har även personer med beviljad insats inom äldreomsorgen och personer med funktionsnedsättning och beviljad insats från kommunen kunnat utnyttja tjänsten. Utifrån en analys av framtida behov bedömer nu förvaltningen att man från och med 2012 har möjlighet att sänka minimiåldern till 70 år. Reglerna för personer med beviljade insatser förändras dock inte utan ligger kvar som tidigare.

9 av (20) KPR 169 Ansökan statsbidrag för Omvårdnadslyftet 2011 Äldreomsorgschef Tina Thomasson informerar om att förvaltningen i år ansöker om statsbidrag för att delta i projektet Omvårdnadslyftet. Syftet med projektet är att stärka kompetensen hos personalen inom äldreomsorgen, detta genom att erbjuda utbildning i form av enstaka kurser på gymnasienivå. Dels riktar sig projektet till den grundläggande kompetensen genom att vårdbiträden ges möjlighet att komma upp till undersköterskekompetens, och dels den mer specialiserade kompetens som behövs för att utföra vissa uppgifter. Klippans kommun har möjlighet att ansöka om kronor inom projektet, anslaget för hela landet ligger på miljoner kronor. Målet är att projektet genom att stärka personalens kompetens bidrar till en kvalitetshöjning inom äldreomsorgen.

10 av (20) KPR 170 Ansökan om stimulansmedel till äldreomsorgen Äldreomsorgschef Tina Thomasson informerar om att förvaltningen för tredje året i rad ansöker om stimulansmedel till äldreomsorgen. Liksom tidigare år ansöker man om pengar inom områdena demensvården och det sociala innehållet. Att hålla fast vid dessa två områden är viktigt för att skapa kontinuitet i verksamheten och verkligen kunna utveckla något bra för brukarna. I år har Klippans kommun möjlighet att ansöka om kr. Pensionärsorganisationerna påtalar ett intresse att kunna vara med och påverka inom vilka områden som förvaltningen söker stimulansmedel. Äldreomsorgschefen svarar att detta i många fall försvåras av de korta ansökningstider som ofta gäller för bidrag och stimulansmedel, då KPR endast sammanträder ett par gånger om året. Ordföranden svarar att han och äldreomsorgschefen försöker vara lyhörda för vad som uppmärksammas på KPR:s sammanträden, för att sedan kunna ta detta i beaktande i beslutsfattandet. Vidare upplyses om att flera av de övriga områden som är möjliga att ansöka om pengar för inom just Omvårdnadslyftet är områden som förvaltningen redan infört som en del av den ordinarie verksamheten.

11 av (20) KPR 171 Slutrapport anhörigstöd 2008 års medel Äldreomsorgschef Tina Thomasson informerar om den slutrapport som sammanställts för hur ekonomiska medel från Länsstyrelsen inom anhörigstöd använts. Äldreomsorgen i Klippans kommun blev beviljad kr i utvecklingsmedel till förstärkt anhörigstöd av Länsstyrelsen. Medlen fick användas under perioden 1 september augusti Rapporten visar att medlen framför allt använts för att anställa en anhörigsamordnare på 50 %, som anhöriga kan vända sig till för att få hjälp och stöd. Anhörigsamordnaren finns tillgänglig per telefon dagligen och per e-post, och gör även hembesök hos anhöriga. Vidare har förvaltningen startat en anhörigutbildning i cirkelform för anhöriga till personer med demenssjukdom. Antal anhöriga som deltagit på anhörigutbildningen uppgår till 35 personer varav 10 män och 25 kvinnor. Information om anhörigstödet har spridits bland annat genom en folder som tagits fram och spridits.

12 av (20) KPR 172 Sammanställning av inkomna synpunkter under perioden Äldreomsorgschef Tina Thomasson informerar om av inkomna synpunkter för andra halvåret 2010, Sammanställningen presenterades muntligt på förra KPR-sammanträdet den 4 mars i år. Synpunkter och klagomål som lämnas av en enskild eller dess närstående är väldigt viktiga för att identifiera brister och utvecklingsområden i förvaltningens olika verksamheter. En ny riktlinje för synpunktshantering antogs i socialnämnden år Enligt denna så ansvarar chef över respektive enhet för att utredning kommer igång så snart som möjligt och att den som lämnat synpunkten får återkoppling och information om eventuell åtgärd. Totalt har det under perioden inkommit 22 synpunkter från 22 personer. Detta kan ses som relativt få synpunkter för en så stor organisation som socialförvaltningen. Fördelat per avdelning så har flest synpunkter under perioden inkommit till äldreomsorgen och bistånd- och LSS (gamla indelningen). Fördelat efter kriterium så gällde flest synpunkter utförandet av insatser samt färdtjänst. För att förbättra åtgärdandet av synpunkter konstateras i sammanställningen bland annat att särskilt fokus bör läggas på de områden där det inkommit många synpunkter, samt att enhetscheferna bör påminnas om gällande riktlinje.

13 av (20) KPR 173 Frågor från Pensionärsrådet Rickmansgården- utveckling - Ordföranden informerar om att önskemålet fortfarande är att kunna göra Rickmansgården till ett trygghetsboende. Några beslut har inte tagits men medel är avsatta i investeringsbudgeten för år 2013, 2014 och 2015 (5+5+3 milj.). Kostnaderna för att genomföra detta beräknas bli mycket stora. Ingen byggherre har ännu visat intresse för projektet. Äldreombud- ärendeutveckling - Angående införande av äldreombud så finns inget att rapportera än så länge, informerar ordföranden. Frågan aktualiseras efter semestern beträffande ersättningsform och ersättningsnivå för äldreombudet. Hörselslingor - Ordförande informerar att kommunen nu införskaffat hörselslinga. Sändaren till slingan finns i sessionssalen och har fem st mottagare. Mottagaren testas under mötet och fungerar enligt utsago mycket bra. Det kommer också att inköpas ytterligare en sändare för att kunna lånas ut till föreningarnas möten. God kommun att leva i - Pensionärsorganisationerna undrar varför Klippans hamnat så långt resultat i Fokus undersökning om levnadsnivå i kommunerna. Äldreomsorgschefen svarar att denna undersökning gällt alla åldersgrupper och att det som dragit ner resultatet till stor del varit ungdomar och personer som inte varit yrkesverksamma till pensionsålder. Detta var en undersökning som gjorts av tidningen Fokus, och alltså inte en undersökning från SKL eller Socialstyrelsen. - att bilägga till protokollet den delen av Fokus undersökning som gäller äldre i Klippans kommun, samt en beskrivning av de variabler som använts i undersökningen. Bilaga KPR 173/11. Färdtjänst - Ordföranden informerar om att det inte finns så mycket att redovisa då färdtjänstbolaget Tuwa inte dök upp till planerat möte. Ordf informerar om att det inte inkommit lika många klagomål på färdtjänsten den senaste tiden men att en incident ägt rum. Händelsen skedde då Åsbo Taxi skulle hämta en kvinna från korttiden till sitt hem

14 Forts av (20) Vid hemmet behövdes en trappklättrare, men någon sådan fanns inte. Kvinnan fick vänta några timmar på sin beställda resa. Socialförvaltningen har anmält händelsen som en avvikelse. Tandvårdskort - Äldreomsorgschef Tina informerar om att detta är ett utvecklingsområde inom äldreomsorgen. Information och användande av tandvårdskorten fungerar utmärkt på särskilda boenden, men inte inom hemtjänsten. Det finns arbete kvar att göra för att alla som har rätt till tandvårdskort ska bli informerade om detta. Tina informerar om att om man inte har beviljat bistånd från kommunen är det tandläkaren som ska medverka till att patienten erhåller ett grönt kort. Utbildning - Utbildning om god man och förvaltare kommer under 176.

15 av (20) KPR 174 Övriga frågor Kylrum i samband med dödsfall Inger Svensson (SPF Ljungbyhed) lyfter frågan om hur det ligger till med kylrum för avlidna både kommunens äldreboenden. Äldreomsorgschef Tina Thomasson ber att få undersöka saken djupare, vilket ansvar som ligger på kommunen och ifall något av detta inte är tillsett, samt att få återkomma till nästa sammanträde den 9 september i år.

16 av (20) KPR 175 Polisen informerar Stf närpolischef Anders Ekberg närvarar vid sammanträdet och informerar om polisens arbete i Klippans kommun och i närpolisområde Söderåsen. Anders berättar att han arbetat som stf närpolischef i Söderåsområdet i 2 år. Närpolisområde Söderåsen inkluderar kommunerna Örkelljunga, Åstorp, Bjuv, Svalöv och Klippan. Den totala ytan är lika stor som Öland och rymmer invånare. Klippan är huvudort och störst med sina ca invånare och här finns huvudkontoret. I Söderåsområdet finns totalt 69 poliser anställda, varav 20 är placerade i Klippan. Man skulle kunna tro att brottsligheten i dessa kommuner liknar varandra men det finns väldigt olika problematik i respektive kommun. Från ledningens sida har man aktivt försökt rekrytera poliser som har några års erfarenhet bakom sig och inser vinningen med att arbeta i mindre orter. Här får man möjlighet att jobba med alla olika sorters frågor och får en chans att verkligen göra skillnad. Anders har med sig och visar en artikel från NST nu i år där det beskrivs att Klippan haft rekordlåga brottstal den senaste tiden. Detta är Anders givetvis stolt över och ser som ett bevis för att både de och kommunen jobbar på rätt sätt. Anders informerar om det samverkansavtal som skrivits mellan polisen och alla fem kommunerna i Söderåsens närpolisområde. Idag krävs ett samarbete mellan kommun och polis för att kunna göra skillnad i samhället. I Klippans kommun gäller avtalet att polisen ska gå ut och informera om sitt arbete i skolorna, att man ska samarbeta med socialförvaltningen samt att polisen ska utföra krogkontroller, tobakskontroller, trafikkontroller osv. Det har funnits samverkansavtal i fyra år och avtalet följs upp årligen. Anders informerar om larmnummer 112, som gäller för ett akut pågående brott. Men vad innebär detta och när ska man ringa 112? Om man ser något som händer just nu då ska man ringa, även om det är ett ringa brott. Det värsta som kan hända är att man blir vidarekopplad. För icke akuta ärendet till polisen så gäller det rikstäckande telefonnumret Till detta nummer ska man ringa för att anmäla icke pågående brott. När man ringer så hamnar man först hos en datorröst och får välja mellan olika alternativ. Anders tipsar dock om att man då man ringer från en tonvalstelefon kan man trycka 0 för att direkt bli kopplad till telefonist.

17 av (20) Forts KPR 175 Det går även att lämna polisanmälan via Internet. Inger Svensson (SPF Ljungbyhed) frågar om man får ett bevis på polisanmälan man gjort via Internet. Anders svarar att man alltid ska få en kopia på polisanmälan skickad hem till sig, oavsett om anmälan lämnas via telefon, brev eller internet. Anders passar också på att lämna förebyggande råd och tips när det gäller brott. Han betonar dock att detta endast är hans egna råd som inte ska tas på allt för stort allvar så att det sänker livskvaliteten. I byn - I affären, sätt aldrig handväskan i barnsätet i kundvagnen, för 9 av 10 stölder vid handväska sker på detta sätt. Bättre att ha den i kundvagnen, eller sätta fast den med något. - När det gäller plånböcker, ha dem inte i bakfickan utan i framfickan. Plånböcker är väldigt lätta att ta, särskilt i miljöer med mycket folk. - Rollatorer är bra hjälpmedel, som också kan vara bra att spänna fast värdesaker i. Anders tipsar om att man kan köpa ett billigt cykellås, eller karbinspänne. Vid bankomaten - Kontanter behövs i dagens samhälle, men Anders manar till viss försiktighet vid bankomater. Ta helst inte ut alla pengar på samma gång och ta gärna med en anhörig som stöd. Använd handeln som hjälp vid uttag av kontanter. I hemmet - Huvudregeln är att helst inte släppa in någon man inte känner. Flera brott den senaste tiden har skett genom att gärningsmän låtsats vara polis, präst, eller nu senast i Malmö journalist, allt för att du ska komma bort från dörren så de kan komma in. Ett tips är att använda titthålet och att ha dörrkedja. - När det gäller telefoner så sker många brott numera genom att försäljare ringer upp och vill att du ska ingå muntliga avtal. Inga seriösa företag ber dig att lämna ut kontouppgifter eller koder per telefon och att man aldrig ska göra detta. - Man bör akta sig för oseriösa mail, grundregeln är att om något ser för bra ut för att vara sant, så är det i regel det. - Förvara aldrig bankkort och kod tillsammans. Kommunens nya brottsförebyggare Henrik Ehrenberg passar också på att presentera sig. Henrik arbetar med brottsförebyggande verksamhet i kommunen och är för närvarande anställd på 25 %.

18 av (20) Forts KPR 175 Brottsförebyggare Henrik Ehrenberg informerar om att han har särskilt fokus på barn och ungdomar i sin verksamhet, men att även äldre är en viktig målgrupp. Henrik kan kontaktas direkt om det hänt något, och han är tillgänglig för at ge råd och stöd. Man kan också kontakta honom för att komma ut och prata med respektive organisationer och dylikt.

19 av (20) KPR 176 Utbildning Rolf Larsson, ordförande i Förvaltar- och godmansföreningen i Nordvästra Skåne, Helsingborg, närvarar vid sammanträdet för att berätta om regler för god man och förvaltare. I Klippan finns ingen enskild överförmyndare utan en överförmyndarnämnd. Överförmyndarnämnden är en granskande myndighet som ska se till att allt går rätt till när det gäller gode män och förvaltare i kommunen. Överförmyndarnämnden får ge information och vägledning till gode män men inte råd i specifika fall. Dessutom ska nämnden fastställa hur mycket gode män och förvaltare ska få i arvode. Vad innebär det att ha en god man eller förvaltare, och vem kan få detta? Gode män används för att ge hjälp att bevaka sina rättigheter, ingå avtal, förvalta sin egendom, föra sin talan i domstol osv. De som har svårt att utföra detta själv, personer med psykiska eller fysiska funktionshinder, sjukdom, missbruk, hög ålder eller annat, är berättigade att få en god man. Dock krävs det dessutom att man inte kan få hjälp av någon annan person eller myndighet såsom av advokat, socialtjänst, bank, personligt ombud eller andra anhöriga. Skillnaden mellan god man och förvaltare är att gode män behöver huvudmannens samtycke i alla ärenden som utförs, och huvudmannen kan alltid återta köp eller avtal som är gjorda utan hennes/hans samtycke. Förvaltare däremot har större befogenheter och beviljas därför endast i de fall då huvudmannen är oförmögen att ge sitt samtycke. God man är en tillsammans-med-person medan förvaltare är en istället-för-person. Då behov föreligger av god man så ska detta anmälas till överförmyndaren eller överförmyndarnämnden i kommunen. Detta kan göras av huvudmannen själv, anhöriga, närmaste släktingar, överförmyndaren eller sociala myndigheter. Därefter är det överförmyndaren som ska utreda om behov finns och i sin tur ansöka hos Tingsrätten. När det gäller förvaltare gäller samma sak förutom att sociala myndigheter inte har rätt att lämna in ansökan. En vanlig missuppfattning är att man tror att huvudmannen inte kan påverka vem som blir utsedd till god man. Huvudmannen har alltid rätt att få en ny god man utsedd om han eller hon inte är bekväm men den utsedda personen.

20 av (20) Forts 176 Laila Möller Nilsson (s) frågar hur lång tid det kan ta efter anmälan innan frågan är avgjord. Rolf svarar att om det är ett akut ärende så kan det avgöras på några få dagar. Men i normalfallet kan man räkna med att det tar ca tre mån. Vilket uppdrag har god man? Rolf informerar om att gode mäns uppdrag är tredelat; att bevaka huvudmannens rätt, förvalta egendom och att sörja för huvudmannens person, det är dock överförmyndaren som bestämmer hur stor omfattning god mansskapet ska ha. Inom detta ingår att tillse att huvudmannens sjukvård är kvantitativt och kvalitativt god, att bevaka huvudmannens personliga intresse och sysselsättningar, att kontrollera att huvudmannens bostad har en bra standard och anmäla missförhållanden, att hjälpa huvudmannen i kontakten med myndigheter samt i sin relation till anhöriga och kontaktperson. Däremot ingår det inte i god mans uppdrag att följa med huvudmannen till läkaren, att gå och handla, att hjälpa till i hemmet eller att låna ut pengar. Behöver huvudmannen hjälp med dessa saker ska god man istället tillse att någon annan, anhörig eller socialtjänst, hjälper till med detta. God man ska inte heller ha åsikter om hvudmannens bostad, sjukvård etc., men däremot anmäla då missförhållanden föreligger. I och med de viktiga uppgifter som gode män har så ställs också höga krav på vem som kan bli god man. En god man ska vara rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig för huvudmannen (dock inte jäv). Personen får inte vara registrerad hos Kronofogdemyndigheten, eller i polisens belastningsregister gällande grövre brott. Det får heller inte vara en släktig om motsättning finns i släkten.