svensk fjärrvärmes verksamhetsberättelse 2013/2014
vd har ordet nya regelverk landade rätt Verksamhetsåret 2013 2014 har präglats av nya regelverk, vilka är resultatet av flera års utredande. Ett stort påverkansarbete från Svensk Fjärrvärme och medlemsföretagen ledde till att regelverken i stort blev bra för fjärrvärmeföretagen. Under verksamhetsåret startade fjärrvärmeforskningsprogrammet Fjärrsyn sin tredje forskningsperiod och intresset för att utveckla branschen är stort. Det visar inte minst det stora antalet forskningsansökningar. Under året delades 42 miljoner kronor ut till forsknings- och utvecklingsprojekt inom fjärrvärme och fjärrkyla i hela landet. 2013 2014 var också året då vi värmde varandra med fjärrvärme. Inte bara i stugorna, utan också i den rikstäckande kampanjen som Svensk Fjärrvärmes alla medlemsföretag stod bakom. Kampanjens syfte var att öka allmänhetens kunskap om fjärrvärmens förmåga att ta tillvara det som annars går till spillo. Ulrika Jardfelt, VD på Svensk Fjärrvärme, hur ser du på regelverken som kom under 2013 2014? I mars stod det klart att regeringen valde att inte gå vidare med förslaget om prisreglering. egeringen tydliggjorde också vad som ska gälla vid reglerat tillträde till fjärrvärmenäten i en form som vi kan leva med. För fjärrvärmebranschen var besluten en stor framgång! De satte dessutom punkt för 15 års utredande kring fjärrvärmens villkor och nu vet äntligen fjärrvärmeföretagen vad som gäller. Den nya Fjärrvärmelagen tydliggör villkoren för externa värmeproducenter som vill leverera sin värme till fjärrvärmenäten. Sverige är bäst i världen på att använda industriell spillvärme, men det finns ännu mer spillvärme att tillgå. Genom den nya lagen blir det på förhand tydligt vad som gäller för den som vill leverera in värmen till ett fjärrvärmenät, vilket i sin tur förhoppningsvis underlättar för industrin att fatta beslut om att investera i värmeåtervinning. Det kan i sin tur göra fjärrvärmen än mer resurseffektiv. Vad gäller fjärrvärmepriset, vill regeringen inte ha en prisreglering utan istället se en fortsättning av arbetet med Prisdialogen, en modell framtagen av Svensk Fjärrvärme och kundorganisationerna SABO och iksbyggen. Fjärrvärmen är beroende av en långsiktig och god relation med sina kunder och vi har sett hur arbetet med lokala prisdialoger har varit väldigt betydelsefullt för att skapa förbättrade förutsättningar att diskutera gemensamma utmaningar. Under det gångna verksamhetsåret infördes även energieffektiviseringsdirektivet. Det har funnits stor oro i branschen inför kraven i detta direktiv, men så som det blev utformat har fjärrvärmen fått en viktig roll och ses som angelägen även i framtiden. För fjärrvärmebolagen innebär det bland annat att de får genomföra energikartläggningar. Men det finns också delar som oroar; dels den knappa tiden för genomförandet, dels att genomförandet i praktiken riskerar att kraftigt öka regelbördan, utan någon egentlig miljönytta. Vilka andra energipolitiska beslut har varit viktiga under verksamhetsåret? egeringen har äntligen gett Boverket ett tydligt uppdrag att i samverkan med Energimyndigheten utreda vilken gemensam systemgräns som ska gälla för byggreglerna. Det är mycket välkommet! Nuvarande byggregler ser till köpt energi, vilket inte leder till mer energieffektiva byggnader, dessutom missgynnas fjärrvärme. Därför arbetar vi hårt för att få till en förändring i byggreglerna. Den tillsatta utredningen är ett steg närmare målet. Ytterligare en energipolitisk fråga som är viktig för branschen är skattebefrielsen för egenproducerad vindkraft, där vi försökt få till en förändring. Vi tycker att det är orimligt att produktion av vindkraft i stor skala skattesubventioneras utan storleksbegränsning när annan förnybar elproduktion från biokraftvärme, sol och vattenkraft har begränsningar. Där har vi inte nått framgång, än. Det har varit ett energipolitiskt framgångrikt år för fjärrvärmen. Vad är din förklaring till det? Vi har lagt ner mycket arbete på att påverka besluten i en riktning som är positiv för fjärrvärmen, med väl underbyggda fakta. Att vi är en branschorganisation där majoriteten av de svenska fjärrvärmeföretagen är medlemmar är givetvis en styrka. Våra medlemmar står för 98 procent av den levererade fjärrvärmen i Sverige, det i sin tur omfattar drygt halva marknaden för värme och varmvatten i landet. Dessutom bidrar fjärrvärmen med stor nytta för såväl miljö och klimat, som samhälle. Vi upplever att det finns ett ökat intresse för fjärrvärme hos politiker och en vilja att villkoren ska vara rättvisa. Detta sammantaget har lett till att vi har nått framgångar. Forskningsprogrammet Fjärrsyn har under året startat sin tredje programperiod och intresset för att forska kring fjärrvärme har varit stort. Hur ser du på denna forskning? Fjärrvärmebranschen står inför en rad nya utmaningar, både marknadsmässiga och tekniska. Forskning och ut- 2
Svensk Fjärrvärmes VD Ulrika Jardfelt ser tillbaka på ett verksamhetsår som har präglats av nya regelverk. Foto: HÅKAN FLANK veckling är viktiga verktyg för att ta sig an dessa utmaningar och för att som bransch vara i ständig utveckling. Utvärderingar från tidigare programperioder visar att resultaten från forskningen kommer till direkt nytta i branschen och bidrar till att utveckla nya lösningar, till nytta för både samhället och branschen. Sommaren 2013 startade vi en ny programperiod för Fjärrsyn. Intresset för att forska inom vårt program är stort och vi har fått in många ansökningar, vilket är väldigt roligt. Under det första året fördelade vi 42 miljoner till intressanta forskningsprojekt inom teknik, marknad och omvärld. Svensk Fjärrvärme finansierar Fjärrsyn tillsammans med Energimyndigheten och fram till 2017 kommer programmet att dela ut totalt 66 miljoner kronor, vilket bäddar för ny viktig kunskap till branschen. Det har tagits beslut att Fjärrsyn ska ingå i en ny forskningsorganisation. Berätta. Energiforskningen inom fjärrvärme och fjärrkyla, för el respektive gas görs idag var för sig. Samtidigt talar mycket för att energilösningarna blir allt mer integrerade och då krävs att även forskningen integreras mer. Som vi arbetar idag riskerar vi att missa en del bra lösningar. Genom att skapa en gemensam forskningsorganisation för branschforskning inom energiområdet hoppas vi även få fram bra systemlösningar och få mer utväxling för pengarna. Den nya organisationen startar under hösten 2014 och omfattar den forskning som idag bedrivs inom Fjärrsyn, Elforsk, Värmeforsk och Svenskt Gastekniskt Center. En branschgemensam kampanj har pågått under flera år för att öka kunskapen om fjärrvärme. I år har kampanjen breddats till en rad nya kanaler. Varför då? Den nuvarande kampanjen Vi värmer varandra startade 2011 och var en uppföljning på vår tidigare kampanj Fjärrvärme ja tack. Tidigare räckte det med att ha TV-reklam och annonser i tidningar, men idag finns en rad nya kommunikationsplattformar där vi behöver synas. Därför har vi i den nuvarande kampanjen använt nya grepp och breddat oss för att även få ut budskapet i nya kommunikationskanaler. I kampanjen ingår bland annat nya reklamfilmer, som visar på fjärrvärmens förmåga att nyttiggöra det ingen vill ha och som annars går till spillo, appen Fjärrvärmaren, en Värmeräknare som våra medlemsföretag kan använda i prisdiskussioner med kunderna och Ad-cycler, ett slags spel som återvinner digitala annonser på nätet. Varje återvunnen annons omvandlades till fiktiv fjärrvärme, som i sin tur omvandlades till pengar. Pengarna från återvinningen gav 100 000 kronor, som vi skänkte till Sveriges Stadsmissioners verksamhet för hemlösa. Därigenom nådde vi dem som behöver värme mest i vårt samhälle, vilket känns riktigt bra. Vi har dessutom gjort en kort informativ film som heter Lilla filmen om fjärrvärme. Den har fått stort gensvar och används av många av våra medlemsföretag. 3
statistik viktigt faktaunderlag Varje år samlar Svensk Fjärrvärme in och analyserar statistik om fjärrvärme, fjärrvärmepriser, kraftvärme, bränsle och fjärrkyla från sina medlemsföretag. Medlemsföretagen står för cirka 98 procent av fjärrvärmeleveranserna och majoriteten av fjärrkyleleveranserna. Statistiken utgör ett viktigt faktaunderlag för branschens arbete med att påverka politiska beslut i Sverige och inom EU. Det statistiska underlaget är också viktigt för att kunna sprida korrekt kunskap om fjärrvärme och fjärrkyla till allmänheten. Samtliga Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag levererar fjärrvärme. Fjärrvärmeföretagen finns från Ystad i söder till Kiruna i norr. Under 2013 levererar de 49 TWh fjärrvärme och 2 TWh så kallade övrig värme, till exempel leveranser till enbart en kund. Det är en minskning med 2 TWh jämfört med 2012. Minskningen beror främst på en varmare vinter 2013. Av Svensk Fjärrvärmes 144 medlemsföretag har 34 fjärrkyla. Under de senaste åren har det varit en låg utbyggnadstakt av fjärrkyla, men under 2013 ökade fjärrkylan ändå med sex procent, vilket motsvarar 50 MWh. Näten för fjärrkyla byggdes ut med 88 kilometer, så totalt finns nu 506 km fjärrkyleledningar, vilket motsvarar sträckan Stockholm Göteborg. Vad gäller prisstatistik samlar Svensk Fjärrvärme varje år in nationell prisstatistik för småhus, större flerfamiljshus och mindre flerfamiljshus. Statistiken för mindre flerfamiljshus utgör också grunden för fjärrvärmeavsnittet i den så kallade Nils Holgerssonrapporten som publiceras årligen av bostadsorganisationerna. Medelpriset per kommun för ett mindre flerfamiljshus är 2014, 84 öre/kwh, vilket motsvarar en genomsnittlig höjning med 1,7 procent. Medelpriset för småhus per kommun är drygt 88 öre/kwh, även det en höjning med 1,7 procent, och för större flerfamiljshus 81 öre/kwh en höjning med 1,8 procent jämfört med 2013. På www.svenskfjarrvarme.se finns även statistik över miljövärden, bränslen och kraftvärme. Fjärrkyla, leveranser och nätlängd 1996 2013. (GWh respektive kilometer.) Levererad fjärrvärme 1955 2013 (GWh). 4
fjärrsyn ger kunskap till nytta för branschen och samhället forskning I juli 2013 startade en ny programperiod för Fjärrsyn. Programmet, som har funnits sedan 2006, har lyckats nå ut med resultat som fjärrvärmebranschen känner är angelägna och använder. Många fjärrvärmeföretag ser också värdet av att följa och delta i specifika studier. Fjärrsyn har varit ett viktigt bidrag till att branschen har kunnat hänga med i de stora förändringar som skett inom hela energiområdet. Småhusägaren Pernilla Niemi är en de testpiloter som ska prova den energiapp som IMCG utvecklat. Här tillsammans med IMCGs projektledare Magnus Andersson. Foto: SOFIA SABEL En annan styrka i Fjärrsyn är att forskningen får fram kunskap som bidrar till ett långsiktigt hållbart energisystem. Det gör att programmet har statlig finansiering via Energimyndigheten med upp till 40 procent i nästan alla projekt, resterande 60 procent bidrar branschen med. Programmet kommer fram till 2017 att dela ut totalt 66 miljoner kronor, vilket gör det till ett av världens största forskningsprogram inom fjärrvärme och fjärrkyla. Historiskt sett har fjärrvärmeforskningen nästan uteslutande handlat om teknik, men tekniken är bara en del om än en väldigt viktig del av fjärrvärmeaffären. Det finns numera en stark önskan bland fjärrvärmeföretagen att hitta ny och användbar kunskap också om bland annat industrisamarbeten, stärkta kundrelationer och nya affärsmodeller. Fjärrsyn bedriver därför forskning inom de tre områdena: Systemutveckling, Samverkan för hållbar utveckling samt Effekter och anpassning till ny politik och omvärldsförändringar. Utvärderingar från tidigare program visar att resultaten används av fjärrvärmebranschen. Fjärrvärmeföretagen har även möjligheter att påverka vilka forskningsfrågor som bör tas upp. Alla Fjärrsynsprojekt stöds av en referensgrupp, vilket gör att forskningen får en stark verklighetsanknytning, samtidigt som fler i branschen blir engagerade och därmed kan föra kunskapen vidare. Forskningskommunikation är centralt för att nå ut med ny kunskap från forskningen. I den nya programperioden har forskarna fått ett ökat ansvar för att själva komma med förslag på hur projektet ska nå ut med sina resultat. Den 12 juni 2014 genomfördes en utbildning för Fjärrsyns forskare, där de fick arbeta med att presentera sin forskning både muntligt och i text. Utbildningen leddes av vetenskapsjournalisten Kristoffer Gunnartz. Intresset för att forska inom Fjärrsyn är stort och under verksamhetsrådet delades 42 miljoner ut till intressanta forskningsprojekt. Störst finansiering, 6 miljoner kronor fick Gröna IT-innovationer för fjärrvärme, som leds av konsultgruppen IMCG. De har utvecklat en app så att fjärrvärmekunder kan övervaka, styra och visuellt följa sin energiförbrukning i fastigheten. Kunden kan då i realtid eller för en period se effekterna av ett visst beslut, för räkningen och för miljön. I projektet ingår flera fjärrvärmeföretag, både i referensgruppen och som aktiva partners. Göteborg Energi, som ingår i projektet, har under året gjort 30 installationer hos villakunder, som ska följas i projektet. Dessa testpiloter ska prova appen och säga vad de tycker om den. Över 700 personer anmälde intresse att vara testpilot i Göteborg, så intresset är stort redan i inledningsskedet. På www.fjarrsyn.se kan du läsa om samtliga projekt inom Fjärrsyn. 5
forskning annan forskning kring fjärrvärme i korthet DHC14 Under året gjordes mycket förberedelsearbete för det internationella symposiet för fjärrvärmeforskning DHC14, som hålls i Stockholm 6 10 september 2014. Efter en öppen utlysning fick forskare skicka in abstracts som sedan bedömdes av en internationell forskarkommitté, Scientific Committee. Totalt valdes 73 abstracts ut, 62 för presentation och elva för poster. Parallellt med arbetet kring innehållet i programmet gjordes även marknadsföringsinsatser via både e-post och webb för att locka många deltagare till konferensen. Läroboken District Heating and Cooling Efterfrågan på en heltäckande och modern lärobok om fjärrvärme, fjärrkyla och kraftvärme har funnits under många år. Det är framför allt i utbildningar och kurser som en bra lärobok har saknats, men också bland fjärrvärmeföretag och leverantörer. Under hösten 2013 kom den efterlängtade boken i en första utgåva på engelska med titeln District Heating and Cooling. Boken är resultatet av ett mångårigt skriv- och redigeringsarbete lett av professorerna Sven Werner och Svend Frederiksen och finansierat av Svensk Fjärrvärme. Den svenska versionen ges ut under hösten 2014. District Heating and Cooling Svend Frederiksen Sven Werner Internationell forskning De internationella utvecklingssatsningarna fokuserar kring aktiviteterna som görs i den europeiska fjärrvärmebranschens gemensamma forskningsplattform DHC+ Technology Platform. Under 2013 2014 har man, utöver EU-projektarbete, främst arbetat inom tre områden: SET plan integrated roadmap, Education and training och Future group. SET plan integrated roadmap är EU-kommissionens strategidokument som beskriver hur EU ska ta sig an energiutmaningen genom att få resultat från forskning och utveckling att bli verklighet. Med bildandet av SET plan, Strategic Energy Technology plan utsåg EU-kommissionen ett relativt stort antal prioriterade områden som man anser har särskilt stor potential att bidra till omställningen av energisystemet. Inom Education and Training har man åter arrangerat en sommarskola för "young professionals" i fjärrvärmesektorn, vilken genomfördes i Berlin 25 30 augusti 2013. Man har också delat ut pris för bästa doktorandmastersuppsats. Inom Future group har man påbörjat arbetet med att definiera plattformens arbete den kommande perioden, som startar från och med 2015. Gruppen väntas komma med ett första förslag i början av hösten 2014. Foto: DHC+ Technology Platform 6
forskningsprojekt under verksamhetsåret forskning Projektnamn Utförare Projektledare Projektbudget Det reglerade fjärrvärmeavtalet, etapp tre Göteborgs universitet Daniel Hult 1 050 271 Kombinerad fjärrvärme- Lunds universitet Svend Frederiksen/ 4 593 000 och fjärrkyleanslutning i byggnader Capital Cooling Anders Tvärne Gröna IT-Innovationer för fjärrvärme IMCG Sweden AB Magnus Andersson 13 350 000* Fjärrvärmedriven vattenrening i industrin Kungliga Tekniska Andrew Martin 2 420 000 Högskolan Framtida värmebehov, etapp två Högskolan i Halmstad Sven Werner/ 1 273 000 Henrik Gadd Fjärrvärmeforskning i Kina Högskolan i Halmstad Sven Werner/ 910 000 Mei Gong Värdering av energilösningar i byggnader IVL Svenska Jenny Gode 2 566 667** Miljöinstitutet AB egionala fjärrvärmesamarbeten WSP Sverige AB Ingrid Nohlgren 940 000 Termodynamisk energi- och miljövärdering Mälardalens högskola Björn Karlsson 3 104 570 av byggnader Biomassa systemmodeller Luleå tekniska universitet Anna Krook-iekkola 2 500 000 och målkonflikter Fjärrvärmens framtida roll i Europa Högskolan i Halmstad Sven Werner 2 898 000 isk- och sårbarhetsbedömningar verktyg Grontmij AB Per-Olof Johansson 752 000 för planering av underhåll och förnyelse Livslängd och statusbedömning Chalmers Tekniska Bijan Adl-Zarrabi 4 395 000 av fjärrvärmenät Högskola AB Små värmekällor kunden som prosument Lunds universitet Patrick Lauenburg 980 000 Fjärrkyla framtida design och standard SP Sveriges Tekniska Jan Henrik Sällström 2 560 434 Forskningsinstitut AB El och fjärrvärme samverkan Projektinriktad Forskning och Håkan Sköldberg 2 000 000 mellan marknaderna Utveckling i Göteborg AB Temperaturmätning i vätskeflöden SP Sveriges Tekniska Sara Ljungblad 500 000 Forskningsinstitut AB Utveckling av resurseffektiva Linnéuniversitetet Leif Gustavsson 2 499 000 fjärrvärmesystem Att använda fjärrvärme i industriprocesser FVB Sverige AB Karl-Mikael Steen 775 000 Värmedriven komfortkyla FVB Sverige AB Håkan Walletun 839 000 för mindre anläggningar *Varav 6 miljoner kronor från Fjärrsyn. **Varav 916 667 kronor från Fjärrsyn. 7
teknik standarder och tekniska bestämmelser gör livet enklare De tekniska frågorna är viktiga för fjärrvärmebranschen och därmed även för kansliet. Under det gångna året har det skett ett utvecklingsarbete av både standarder och tekniska bestämmelser. Det bedrivs också många intressanta forskningsprojekt inom teknik, där Teknikrådet har en viktig rådgivande roll kring urvalet av projekten. Dessutom färdigställdes en Arbetsmiljöhandbok, som stöd för ett aktivt arbetsmiljöarbete i branschen. Inom standardiseringsområdet är Svensk Fjärrvärme aktiv i frågor främst gällande rör, ventiler och mätfrågor. Standarder gör livet enklare, då produkter och komponenter kan användas tillsammans. Svensk Fjärrvärme har bidragit till den helt nya ISO-standarden ISO 55 000 Asset management. Det är ett ledningssystem för förvaltning av tillgångar. Arbetet med standardisering av fjärrvärmecentraler har kommit igång inom Europa, och Svensk Fjärrvärme har en stor roll även i det arbetet. Tekniska bestämmelser Tekniska bestämmelser, det vill säga råd och rekommendationer, ligger som en grund och ett stöd när tekniklösningar ska användas om man inte direkt kan använda en europeisk norm. Den mest populära, F:101 Fjärrvärmecentralen Utförande och installation, uppdaterades under året. Den hjälper energiföretagen att ställa rätt krav på installationen, vilket både konsulter och slutanvändaren har nytta av. Flera andra tekniska bestämmelser kommer att uppdateras framöver, då teknikutvecklingen går framåt. Svensk Fjärrvärme har tagit fram en Arbetsmiljöhandbok, vilken har varit efterfrågat från fjärrvärmeföretagen. Handboken kan användas när man vill komma igång med arbetsmiljöarbetet på företaget, både när det gäller produktions- och distributionsfrågor. Arbetsmiljö är inte bara fysiska frågor och handboken beskriver även hur man kan arbeta med psykisk arbetsmiljö och hälsa. Teknikrådens arbete Svensk Fjärrvärme har under året tagit fram en teknikstrategi som ger en bild av, och beskriver, både hur man arbetar med teknikfrågor, men även var utmaningarna ligger. En hel del handlar om förvaltning, som tekniska bestämmelser. Teknikstrategin kommer att utvecklas och ska bland annat vara en hjälp för Svensk Fjärrvärmes Teknikråd i vilken inriktning teknikarbetet ska fortsätta. Svensk Fjärrvärmes Teknikråd arbetar med teknikfrågor på en övergripande nivå. Många av de senaste årens framgångar är resultatet av att arbeta med fjärrvärmeföretagens verkliga utmaningar. Den röda tråden mellan vilka frågor som behöver lösas och hur det kan gå till beslutas i råden. Mycket av tekniklösningarna i branschen har kommit till stånd tack vare att råden vågat satsa på exempelvis forskning där kunskap saknas. Bijan Adl-Zarrabi vid Chalmers Tekniska Högskola är en av forskarna som fått finansiering av Fjärrsyn under detta verksamhetsår. Han har även fått Fjärrsynsmedel tidigare och genom detta blivit först i världen att forska på användningen av högpresterande isoleringsmaterial vid isolering av fjärrvärmerör. esultatet av projekten visar att hybridisolerade fjärrvärmerör kan reducera värmeförlusterna i fjärrvärmenätet med 20 till 30 procent. Idag finns testanläggningar med hybridisolerade fjärrvärmerör anslutna till fjärrvärmenät hos bland andra Varberg Energi. Bijan Adl-Zarrabi har forskat kring hybridisolerade rör, vilket har tillverkats av Powerpipe för demonstrationsprojekt. Här tillsammans med Axel Berge, doktorand på Chalmers (vänster) och Göran Johansson, teknisk chef på Powerpipe (höger). Foto: SOFIA SABEL 8
det är vi som arbetar på svensk fjärrvärme Svensk Fjärrvärmes kontor finns i centrala Stockholm. Där arbetade under året 18 personer med kunskap, påverkan och medlemmar i fokus. Under verksamhetsåret har organisationen anpassats för att bättre svara upp mot nya mål i riktning mot fjärrvärmens vision och förändringen när Fjärrsyn blir en del av Energiforsk. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 juli 2014. Ulrika Jardfelt, VD Anna-Karin Blomdahl, VD-assistent Lena ehn, administrativ chef Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel Åsa Flygare, ansvarig för konferenser och ekonomi Susan Öhrbom, ansvarig för konferenser Annika Johannesson, enhetschef kommunikation och samordning Catarina Jäderberg, forskningskommunikatör Anna Land, FoU-ansvarig Annette Sjöström, kommunikatör/ webbredaktör Susanne Snäll, pressekreterare (föräldraledig) Eva ydegran, presssekreterare (vik) Patrik Holmström, ansvarig för affärsutveckling Sonya Trad, ansvarig för statistik och marknad Charlotta Abrahamsson, ansvarig för miljö och klimat Cecilia Öhman, enhetschef Branschutveckling Thomas Lummi, distributionsteknik Peter Sivengård, teknisk utveckling Jonas Wallenskog, fjärrvärmeteknik i byggnader 9
styrelse Svensk Fjärrvärmes styrelse består av representanter från fjärrvärmebranschen. De svarar tillsammans för en stor kompetensmässig bredd och erfarenhet från såväl stora som mindre energibolag. Under det gånga verksamhetsåret slutade Karin Jarl Månsson och ersattes av Stefan Håkansson, båda från E.ON Värme Sverige AB. Lena Lundberg vid Strängnäs Energi AB slutade och ersattes av Kristina Säfsten (på Övik Energi AB), som adjungerades till styrelsen. I styrelsen ingick under 2013 2014: Anders Östlund, VD Öresundskraft AB (styrelseordförande); Viveca Dalhammar (S), ordförande Trollhättan Energi AB (förste vice ordförande); Hélène Biström, VD Norrenergi AB (andre vice ordförande); Lotta Brändström, VD Göteborg Energi AB; Gustaf Carlström (M), ordförande Ena Energi AB; Ingemar Forzelius, VD Härnösand Energi & Miljö AB; Gösta Gustavsson (C), ordförande Tekniska verken i Linköping AB; Stefan Håkansson, VD E.ON Värme Sverige AB; Anders Egelrud, VD AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad; Jörgen Espeling, Direktör för P/L Heat Sweden Vattenfall AB och Kristina Säfsten, VD Övik Energi AB (adjungerad). På webben www.svenskfjarrvarme.se kan du läsa vilka som varit revisorer, revisorssuppleanter och valberedning. Svensk Fjärrvärmes styrelse. Bakre raden: Anders Egelrud, Gösta Gustavsson, Anders Östlund, Stefan Håkansson, Ingemar Forzelius och Ulrika Jardfelt. Främre raden: Lotta Brändström, Viveca Dalhammar, Kristina Säfsten och Jörgen Espeling. På bilden saknas Hélène Biström och Gustaf Carlström. Foto: SOFIA SABEL 10
råd, arbetsgrupper och kommittéer Omvärldsrådet, Teknikrådet och Marknadsrådet ger råd och stöd till Svensk Fjärrvärmes kansli. åden bereder dessutom förslag till beslut om forskningsfinansiering av projekt inom sina respektive sakområden för forskningsprogrammet Fjärrsyn och Svensk Fjärrvärmes fria forskningsmedel. Kommunikationsrådet bedömer kommunikationsplanen i respektive projekt. Mer om övriga råd, arbetsgrupper och kommittéer finns att läsa på www.svenskfjarrvarme.se. omvärldsrådet Omvärldsrådet arbetar också med att stärka medlemsföretagens inflytande och delaktighet i Svensk Fjärrvärmes verksamhet och sprider kunskap om Svensk Fjärrvärmes verksamhet gällande omvärldsfrågor. Omvärldsrådet har följande arbetsområden, nationellt och internationellt (i synnerhet EU): Fjärrvärmens omvärld nu och i framtiden Fjärrvärmens roll i energisystemet, exempelvis systemstudier, värmebehovets utveckling, nya användnings - områden Ekonomiska och administrativa styrmedel, exempelvis energideklarationer, nya miljökrav, tredjepartstillträde och EU-direktiv Strategiska miljöanalyser, bland annat primärenergi, livscykelanalyser och miljövärdering Energitillförsel Omvärldsrådet fattar beslut om: Förslag till beslut om finansiering av projekt inom forskningsområdet omvärld, systemanalyser och styrmedel. Ledamöter i undergrupperna för styrmedel, effektiv slutanvändning respektive tillförsel Omvärldsrådet bidrar också med inspel och medverkan vid konferensen Strategidagarna. Ledamöter i Omvärldrådet: Kristina Säfsten, Övik Energi AB, ordförande, Erik Dotzauer AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad, Fridolf Eskilsson, Jönköping Energi AB, Lars-Inge Persson, Öresundskraft AB, Per Callenberg, Vattenfall AB Heat Nordic, Karin Ekh, Göteborg Energi AB, Kerstin Mundt, Norrenergi AB, Mats Bäck, Sundsvall Energi AB, Leif Bodinson, Söderenergi AB, Annika Widmark Sjöstedt, E.ON Värme Sverige, Carina Bergsten, Uddevalla Energi AB, Niklas Gunnar, Mälarenergi AB. Till Omvärldsrådet hör också expertgrupper inom: Effektiv slutanvändning, Styrmedelsgruppen och Tillförselgruppen. Mer information om expertgrupperna finns på www.svenskfjarrvarme.se/medlem/ad-och-arbetsgrupper/omvarldsradet1. Carina Bergsten, Uddevalla Energi, ledamot av Omvärldsrådet. Vad har varit viktigast för Omvärldsrådet under verksamhetsåret 2013 2014? Att vi gått in i en ny period för Fjärrsyn, där vi lyckats hitta ett antal intressanta projekt, så att vi kan få igång forskarna tidigt i perioden för att få ut största möjliga nytta. Vi har också bildat en tillförselgrupp som har fokus på att driva och bevaka branschens viktiga frågor på tillförselsidan. Här har vi lagt ganska stor vikt vid avfallet som bränsle och jobbar på att närma oss vår systerorganisation Avfall Sverige, vilket jag tror är oerhört viktigt! Vi har många gemensamma frågor. En viktig del har också varit att bidra med underlag, för att kunna övertyga myndigheter och beslutsfattare, för att få till stånd ändringar i lagar och styrmedel som riskerar att bli kontraproduktiva för branschen. Det gäller till exempel förändring av fastighetsskatten för kraftvärme, skatten på egenförbrukning av el i värmeproduktionsanläggningar och införandet av energieffektiviseringsdirek tivet. teknikrådet Teknikrådets arbetsområden: Utveckling, underhåll och drift av fjärrvärmens och fjärrkylans tekniska system Helhetssyn på kedjan produktion - distribution kundanläggningar Branschgemensamma standarder och regelverk Energieffektivisering Under 2013 2014 var följande områden prioriterade: systemeffektivisering, underhåll av distributionsnät, standardisering och tekniska bestämmelser samt kundcentraler, mätning och fastighetsinstallationer. 11
Ledamöter i Teknikrådet: Jan Berglund, Mälarenergi AB, ordförande, Göran Englund, Jämtkraft AB, Per osén, E.ON Värme Sverige AB, Vinko Culjak, Ystad Energi AB, Bengt Fransson, Växjö Energi AB, Erik ylander, AB Fortum Värme, olf Siwertz, Telge Nät AB, Niklas Lindmark, Gävle Energi AB, Holger Feurstein, Kraftringen Energi, Per Hellström, P/L Heat Sweden Vattenfall AB, ickard Pellny, Övik Energi AB, Marie Jernsund, Göteborg Energi AB. Till Teknikrådet hör också expertgrupper inom: Distribution, Kundcentraler, Mätare och Fjärrkyla. Mer information om grupperna finns på: www.svenskfjarrvarme.se /Medlem/ad-och-arbetsgrupper/Teknikradet/Expertgrupper Vinko Culjak, Ystad Energi, ledamot i Teknikrådet. Vad har varit viktigast för Teknikrådet under verksamhetsåret 2013 2014? Systemperspektivet är centralt för att kunna uppnå ett hållbart samhälle. Vår roll är att se hur fjärrvärme och fjärrkyla ur ett tekniskt perspektiv, kan bidra. Det gäller inte minst vår roll att bereda förslag till vilka forskningsprojekt som ska få anslag. I den nya programperioden av Fjärrsyn görs satsningar på färre, men större projekt. Ett viktigt forskningsområde är hur vi kan använda fjärrvärme till nya områden. Det kan bland annat ske genom att fjärrvärme används till fler industriprocesser, vilket Andrew Martin vid KTH, som har fått finansiering av Fjärrsyn, forskar om. En annan viktig fråga är underhåll av fjärrvärmesystemen, där det gäller att hitta metoder för att kunna genomföra underhåll på ett optimalt sätt. Under det gånga verksamhetsåret har vi initierat ett arbete med att ta fram en underhållshandbok, vilket är efterfrågat bland fjärrvärmeföretagen. kommunikationsrådet Kommunikationsrådet har följande arbetsområden: Lyfta kommunikationsfrågorna så att de ingår som en naturlig del i branschens alla beslutsprocesser Omvärldsbevakning, analys och påverkan i branschens prioriterade frågor Branschgemensam utveckling av den externa kommunikationen Kommunikationsrådet fattar beslut om förslag till beslut om finansiering av projekt inom fjärrvärmens medie- och kommunikationsforskning och bidrar med sin kompetens i bedömningarna av Fjärrsynsprojektens kommunikationsplaner. Under 2013 2014 var följande områden prioriterade: synliggöra fjärrvärme, öka förtroendet för fjärrvärme och fjärrkyla, öka kunskapen om kommunikation i fjärrvärmebranschen och utveckla kompetensen hos branschens kommunikatörer. Kommunikationsrådet bidrar också med inspel och medverkan vid konferensen Kommunikationsdagarna, som samarrangeras med Svensk Energi. Ledamöter i Kommunikationsrådet: Madeleine Engfeldt-Julin, ordförande, Söderenergi AB, Åsa Dahlqvist-Larsson, Göteborg Energi AB, Eva Ankarberg, Tekniska verken i Linköping AB, Conny Swensson P/L Heat Sweden Vattenfall AB, Göran Skoglund, Öresundskraft AB, Yvonne Staberg, Mölndal Energi AB, Anette Ullskog, AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad, Monica Vilhelmson, Norrenergi AB, Jonas Holmberg, Borås Energi och Miljö AB, Therese Karlsson, Värmevärden AB, Malena Bergroth, Mälarenergi AB, Fredrik Elgh, E.ON Värme Sverige AB. Monica Vilhelmson, Norrenergi, ledamot av Kommunikationsrådet. Vad har varit viktigast för Kommunikationsrådet under verksamhetsåret 2013 2014? Under det gångna året har Kommunikationsrådet fortsatt sitt arbete med att synliggöra och öka allmänhetens kunskap om fjärrvärme. Fjärrvärmekampanjen har varit ett sätt att nå ut och där vill jag gärna nämna de tre humoristiska filmerna och återvinningen av annonser på nätet. Nytt för i år är att Kommunikationsrådet på ett tidigt stadium får vara med och bidra med sin kunskap i forskningsprojekten inom Fjärrsyn. Att kommunicera på rätt sätt och i rätt kanaler är ofta nyckeln till att lyckas nå ut med forskningsresultaten. Något annat som är viktigt är att det vi gör i rådet kommer till nytta och användning för medlemsföretagen. Ett exempel på det är Lilla filmen om fjärrvärme. Det är en allmän film om fjärrvärme och dess miljönytta som alla kan använda och sprida, oavsett hur man producerar sin värme. marknadsrådet Marknadsrådet har till uppgift att: Följa utvecklingen på värmemarknaden, vilket bland annat kan omfatta uppgifter som att bevaka utvecklingen av alternativen 12
Granska inverkan av offentliga ingripanden som exempelvis Fjärrvärmelagen liksom av branschinitierade insatser på områden som marknadsföring Följa utvecklingen kring ekonomistyrning, redovisning och liknande Följa utvecklingen av fjärrvärmeaffären, exempelvis vad det gäller produkter och tjänster, marknader, prismodeller och liknande Marknadsrådet ansvarar för förvaltningen och utvecklingen av eko fjärrvärme samt för utvecklingen och genomförandet av konferensen Strategidagarna, tillsammans med Omvärldsrådet. ådet är också bollplank för utveckling av Prisdialogen och andra kundrelaterade initiativ. Marknadsrådet fattar beslut om rekommendationer till Svensk Fjärrvärmes styrelse av förändringar i regelverket för eko fjärrvärme. Under verksamhetsåret 2013-2014 har Marknadsrådet ägnat särskild uppmärksamhet åt frågor som berör relationen mellan leverantören och kunden, utveckling av fjärrvärmeaffären samt konkurrensen på värmemarknaden. Ledamöter i Marknadsrådet: Jeanette Dackland, ordförande Sundsvall Energi AB, Staffan Larsson, Kalmar Energi Värme AB, Cecilia Bergström, Södertörns Fjärrvärme AB, Anders Ericsson, Trollhättan Energi AB, Lena Engholm, Mjölby-Svartådalen Energi AB, Lena Gunnarsson, Fortum Värme samägt med Stockholm stad, Lars Larsson, Göteborg Energi AB, Peter osenkvist, Gävle Energi AB, Patrik Hermansson, Öresundskraft AB, Tomas Ulväng, Ena Energi AB, Adrian Berg von Linde, P/L Heat Sweden Vattenfall AB, Per Håkansson, Karlshamn Energi AB. råd, arbetsgrupper och kommittéer redaktionsrådet Fjärrvärmetidningens redaktionsråd består av ett antal aktiva personer från fjärrvärmebranschen som bestämmer inriktning och hjälper chefredaktören med råd om innehåll och prioriteringar i tidningen. edaktionsrådets uppgift är att ange inriktning för tidningen och i övrigt bistå chefredaktören med utvecklingsfrågor. ådet består av 6 8 personer från Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag samt tidningens chefredaktör Ann-Sofie Borglund och Svensk Fjärrvärmes kommunikatör Catarina Jäderberg. ådet ska representera Fjärrvärmetidningens läsare och består därför av personer utan speciell kompetens inom journalistik eller tidningsskapande. ådets sammansättning är kvinnor och män inom olika kompetensområden, i varierande åldrar, från företag av olika storlekar och med geografisk spridning. edaktionsrådet sammanträder minst två gånger per år. Prioriterade frågor under verksamhetsrådet 2013 2014: utvärdering och utveckling av Fjärrvärmetidningens digitala version, en serie i tidningen kring affärsutveckling, prioritering av innehållet i tidningen till följd av lägre budget samt bildjournalistik. Ledamöter i edaktionsrådet: Chefredaktör Ann-Sofie Borglund, Mitt Ordval, Jenny Andersson, Uddevalla Energi AB, Jan Brännström, Mölndal Energi AB, Daniel Eriksson, AB PiteEnergi, Catarina Jäderberg, Svensk Fjärrvärme, Carina Netterlind, Vattenfall AB, Peter Nilsson, Capee Group AB, Charlotte eidhav, E.ON Värme Sverige AB, Mattias Tellrud, Norrenergi AB. Peter osenkvist, Gävle Energi och ledamot av Marknadsrådet. Vad har varit viktigast för Marknadsrådet under verksamhetsåret 2013 2014? Det är framförallt fyra områden som har dominerat: forskning, Prisdialogen, prisdiskussioner och statistik. Marknadsrådet har varit med och utvärderat forskningsansökningar till Fjärrsyn som berör marknadsområdet. Vi har varit aktiva i arbetet med att utveckla Prisdialogen, där vi bidragit med synpunkter. Vi har även varit testpiloter och bollplank för utveckling av Värmeräknaren, som är ett stöd i prisdiskussioner med kunder och som bygger på beräkningar på lokala jämförelser mellan olika uppvärmningsformer. Dessutom har Marknadsrådet varit bollplank och kommit med synpunkter vad gäller Kvalitetsnyckeln, som är Svensk Fjärrvärmes nya statistiksystem. Carina Netterlind, Vattenfall och ledamot av edaktionsrådet. Vad har varit viktigast för edaktionsrådet under verksamhetsåret 2013 2014? Jag tycker edaktionsrådets viktigaste uppgift är att påverka tidningens inriktning och innehåll och utifrån detta utveckla den. Säsongen som passerat har vi arbetat en del med den digitala tidningen och hur vi bäst kan skapa användning och återanvändning av alla intressanta artiklar som tidningen består av. Att branschen kan erbjuda ny teknik och nya sätt att ta till sig information, tycker jag är viktigt. edaktionsrådet består av en mix av kompetenser, vilket medför många bra samtal och idéer, i syfte att tidningen ska tilltala alla olika målgrupper som på ett eller annat vis arbetar med fjärrvärme. Det har varit ett oerhört inspirerande år. 13
extern representation Fjärrvärmenämnden Ledamöter: Ulrika Jardfelt och Cecilia Öhman, Svensk Fjärrvärme AB Miljöministerns referensgrupp Klimatfärdplan 2050 Ulrika Jardfelt och Anna Land, Svensk Fjärrvärme AB Kungliga vetenskapsakademins referensgrupp energi - utskottet Ulrika Jardfelt och Anna Land, Svensk Fjärrvärme AB Technical Working Group LCP BEF Henrik Lindståhl, Tekniska verken i Linköping AB, representant för Svensk Fjärrvärme och Euroheat & Power. Chairman EHP Task Forceon LLP BEF Ordförande: Henrik Lindståhl, Tekniska verken i Linköping AB. Fjärrvärmebranschens Auktorisationsnämnd för skarvmontörer Auktorisationsnämnden har till uppgift att lämna auktorisation och licens till företag respektive montörer. Fort - löpande kontroll av företag och montörers kompetens utförs normalt av projektledare hos medlemmarna i Svensk Fjärrvärme. Ledamöter i nämnden utses av Svensk Fjärrvärmes teknikråd. Ledamöter: Sten Bruce, Tekniska verken i Linköping AB Göran Johansson, PowerPipe Systems AB Sarah Ekebring, Logstor AB Thomas Lummi, sekreterare, Svensk Fjärrvärme AB Auktorisationsnämnden mätarmontörer Ledamöter: Marie S. Skogström, One Nordic AB Tord Kjellin, Minol AB Therese Magnusson, Armatec AB Peter Sivengård, sekreterare, Svensk Fjärrvärme AB Certifieringsnämnden för fjärrvärmerör och komponenter Nämndens uppgift är att behandla frågor om certifiering, överklaganden och tvister samt ge rekommendationer och underlag till beslut, till exempel återkallande av certifikat. Nämnden är sammansatt av två representanter från Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, och två utses av Svensk Fjärrvärme. SP är sammankallande och innehar ordförandeposten samt sekreterarrollen. Ledamöter: Sven Olsson, Vattenfall AB Värme Norden Thomas Lummi, Svensk Fjärrvärme AB Lennart Månsson, SP Göteborg Markus Alsbjer, SP Borås Certifieringsnämnden för kundcentraler Nämndens uppgift är att behandla frågor om certifiering, överklaganden och tvister samt ge rekommendationer och underlag till beslut, till exempel återkallande av certifikat. Nämnden är sammansatt av två representanter från Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, och två utses av Svensk Fjärrvärme. SP innehar ordförandeposten samt sekreterarrollen. Ledamöter: Gunnar Nilsson, Göteborg Energi AB Jonas Wallenskog, Svensk Fjärrvärme AB Anna Boss, SP Borås Emma Ekberg, SP Borås eferensgrupp för reglerat tillträde till fjärrvärmenätet epresentant: Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme AB Energimyndighetens referensgrupp för genomförande av artikel 14 i energieffektiviseringsdirektivet om potentialen för högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla epresentant: Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme AB Näringsdepartementets samrådsmöten om genomförandet av EU:s energieffektiviseringsdirektiv i Sverige epresentant: Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme AB SIS TK 408/CEN TC 294 Standardisering kommunikation fjärrvärmemätare Ledamöter: obert Eklund, Södertörns Fjärrvärme AB SIS TK 522 Hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledamot: Charlotta Abrahamsson, Svensk Fjärrvärme AB SIS TK 407/CEN TC 176 Standardisering av gränssnitt för fjärrvärmemätare Ledamöter: Thomas Franzén, Tekniska verken i Linköping AB Marie S. Skogström, ONE Nordic AB 14
extern representation SIS TK 300/CEN TC 107 Standardisering av fjärrvärmerör och komponenter Ledamöter: Thomas Lummi, Svensk Fjärrvärme AB Niclas de Lorenzi, Lennart Pettersson, Mikael Ohlsson, Martina Gustafsson, AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad SIS TK 299/CEN TC 89 - Standardisering för ventiler Ledamot: Thomas Lummi, Svensk Fjärrvärme AB SIS TK 526/TC 383 Hållbarhetskriterier för biomassa för energianvändning Ledamot: Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme AB SIS TK 189 Innemiljö och energianvändning i byggnader Ledamot: Cecilia Öhman, Svensk Fjärrvärme AB SIS TK 522 Asset Management Ledamot: Peter Sivengård, Svensk Fjärrvärme AB Styrelsen för Föreningen för miljöskadeförsäkring Ledamot: Anna Land, Svensk Fjärrvärme AB Skogsstyrelsens användarråd för skoglig statistik Ledamot: Charlotta Abrahamsson, Svensk Fjärrvärme AB Energimyndighetens användarråd för energistatistik epresentant: Sonya Trad, Svensk Fjärrvärme AB Energibranschens standardisering via Elforsk epresentant styrgrupp: Peter Sivengård, Svensk Fjärrvärme AB Värmeforsk Huvudsaklig uppgift är att ansvara för forskning, initiera, planera och genomföra. För mer information www.varmeforsk.se. Styrelseledamot: Ulrika Jardfelt, Svensk Fjärrvärme AB Suppleant: Charlotta Abrahamsson, Svensk Fjärrvärme AB Energinätverk Sverige Ledamot: Cecilia Öhman, Svensk Fjärrvärme AB EBID (Energibranschens resurscentrum i alkoholoch drogfrågor) Ledamot: Lena ehn, Svensk Fjärrvärme AB Sweden Green Building Council (SGBC) epresentant: Cecilia Öhman, Svensk Fjärrvärme AB Konsumenternas Energirådgivningsbyrå AB Styrelseledamot: Cecilia Öhman, Svensk Fjärrvärme AB Suppleant: Patrik Holmström, Svensk Fjärrvärme AB Energimyndighetens användarråd för elcertifikat epresentant: Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme AB Effektivare elproduktion med förnybara bränslen Styrgrupp: Erik Thornström, Svensk Fjärrvärme AB IQ Samhällsbyggnad epresentant: Cecilia Öhman, Svensk Fjärrvärme AB Svetskommissionen epresentant: Thomas Lummi, Svensk Fjärrvärme AB internationellt samarbete Svensk Fjärrvärme har en viktig roll som branschens representant i samarbete med olika internationella organisationer. Energi- och klimatarbetet är i hög utsträckning internationella frågor och därför blir detta samarbete allt mer betydelsefullt. Under året har Svensk Fjärrvärme varit involverad i: Nordvärme, Sweheat & Cooling, Innoheat, IEA och Euroheat & Power. Mer information om organisationerna och vilka som deltagit från Sverige finns på www.svenskfjarrvarme.se 15
kommunikation för kunskap och påverkan pressmeddelanden och debattartiklar Avfallsfrågan har varit uppe till debatt under året. Foto: ULF NILSSON En viktig del av Svensk Fjärrvärmes arbete är att skapa uppmärksamhet kring frågor som är angelägna för branschen. Där är pressmeddelande och debattartiklar två viktiga verktyg för att nå ut. Under 2013 2014 skrev Svensk Fjärrvärme 11 debattartiklar. Ett område som varit uppe till debatt flera gånger det gångna året är avfall. Tyvärr har andras inlägg ofta varit fyllda av osakliga och felaktiga argument, vilket har gjort att Svensk Fjärrvärme fått komplettera med korrekt information inte minst för att ge en mer fullständig bild av avfallsfrågan. Här har Svensk Fjärrvärme samarbetat med Avfall Sverige kring debattartiklar om just avfall. En artikel som fick stort genomslag var En smartare avfallshantering gör det lättare att göra rätt som publicerades den 24 mars 2014 i Dagens Samhälle. En annan viktig fråga som har debatterats är energikraven i Boverkets byggregler, där Svensk Fjärrvärme har argumenterat för teknikneutrala regler som leder till att byggnaderna använder mindre energi. Idag utgår byggreglerna från köpt energi, vilket missgynnar fjärrvärme. En rad andra debattörer har också lyft fram att det är negativt ur resurssynpunkt att utgå från köpt energi alltså tvärtemot de mål Sverige har satt upp. En komplett förteckning av debattartiklar som har publicerats finns på www.svenskfjarrvarme.se Under 2013 2014 publicerade Svensk Fjärrvärme 17 pressmeddelanden. De har bland annat handlat om Prisdialogen, spillvärmesamarbeten, skattebefrielsen för egenproducerad vindkraft, reaktioner på regelverk och ny statistik. Det pressmeddelandet som fick störst genomslag var Kolet är på väg bort i Sverige, som skickades den 5 december 2013. En komplett förteckning av publicerade pressmeddelanden finns på www.svenskfjarrvarme.se. sociala medier Svensk Fjärrvärme är aktiv i flera sociala medier. Organisationen har två Facebook-sidor med lite olika inriktning. På Svensk Fjärrvärmes egen Facebook-sida, främst riktad till medlemmar, delar man med sig av vad som händer inom verksamheten; nyheter, konferenser med mera. Den andra Facebook-sidan är en del i kampanjen Vi värmer varandra, där syftet är att föra fram lättsammare budskap och goda exempel från hela branschen. Den administreras delvis av organisationens medlemsföretag som under två veckor i taget får beskriva sin egen verksamhet. Vi värmer varandra hade vid årets slut 226 följare och Svensk Fjärrvärme hade 227. Twitter är en annan kanal där Svensk Fjärrvärme är aktiv. Sommaren 2013 hade kontot 515 följare och ett år senare var antalet 833. Under denna period delades i snitt 5,2 tweets per arbetsdag. Under Almedalsveckan var det många som följde debatten via Twitter och Svensk Fjärrvärme hade då 75 interaktioner. Svensk Fjärrvärmes VD Ulrika Jardfelt har en blogg där hon beskriver vad hon gör, vilka hon träffar samt vad hon tycker och tänker i vissa frågor. Bloggen är en kanal för att snabbt och inte så formellt, komma med reflektioner över dagsaktuella händelser; sådant som hänt inom politiken eller möten Ulrika Jardfelt varit på. opinionsbildning i almedalen Politikerveckan i Almedalen har blivit ett allt viktigare evenemang att delta i för svenska beslutsfattare, företag och organisationer. För Svensk Fjärrvärmes kansli är det en bra plats för att knyta nya kontakter och sprida kunskap om fjärrvärme och fjärrkyla. 2014 arrangerade Svensk Fjärrvärme två seminarier i samverkan med andra. Den hållbara staden ur olika perspektiv hölls den 30 juni tillsammans med Avfall Sverige, Energigas Sverige och Svenskt Vatten. Samma dag hölls även Energispektrum som var en energidebatt mellan riksdagens energipolitiska talespersoner på temat En partiöverskridande energipolitik är det möjligt? Bakom det arrangemanget stod nio energibranschorganisationer och sju medlemsföretag. Dessutom medverkade Svensk Fjärrvärmes VD Ulrika Jardfelt vid flera andra seminarier. 16
Energiminister Anna-Karin Hatt medverkade vid Svensk Fjärrvärmes årsmöte i Uppsala i november 2013. Foto: ELLINO COLLIN konferenser och seminarier www. svenskfjarrvarme.se Svensk Fjärrvärmes konferenser och seminarier är en av branschorganisationens främsta kontaktytor gentemot medlemsföretag, andra branschorganisationer, myndigheter och beslutsfattare. Under verksamhetsåret besökte 1 080 personer de 14 konferenser som Svensk Fjärrvärme anordnande. Den konferens som lockade flest antal personer var Distributionsdagarna den 28 29 januari 2014, med 220 deltagare. Svensk Fjärrvärmes främsta kanal till de flesta målgrupperna är webbplatsen. Där samlas allt som är värt att veta om fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Det handlar om allt från framåtriktad forskning till praktisk hantering av teknik och annat. Webbplatsen ska också spegla Svensk Fjärrvärmes åsikter och ställningstagande. En del av webbplatsen är särskilt riktad till medlemmar. fjärrvärmetidningen Fjärrvärmetidningen är en av Svensk Fjärrvärmes viktigaste utåtriktade kanaler. Under året har tidningen kommit ut med 8 nummer. Samtliga nummer finns dessutom som digitala versioner på Svensk Fjärrvärmes webbplats. remisser Under 2013 2014 besvarade Svensk Fjärrvärme 26 remisser, sju av dessa kom från Näringsdepartementet vilka var i majoritet. esterande kom från Boverket, Arbetsmiljöverket, Socialdepartementet, SIS, Landsbygdsdepartementet, Energimyndigheten, Swedac, Miljödepartementet, Skogsstyrelsen, Skatteverket och Naturvårdsverket. En komplett förteckning av remisserna finns på www.svenskfjarrvarme.se. 17
medlemmar Svensk Fjärrvärme har 144 medlemsföretag på mer än 260 orter runt om i landet. Tillsammans svarar medlemsföretagen för 98 procent av alla fjärr värme leveranser i landet och för mer än hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige. Företag markerade som har under året varit ekomärkta. eko fjärrvärme är ett system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer. Företag markerade som P är de som under året varit medlemmar i Prisdialogen. Prisdialogen är en modell som både innefattar lokal dialog och central prövning av prisändring på fjärrvärme Företag eko-godkänd Prisdialogen Affärsverken Karlskrona AB Alingsås Energi Nät AB Alvesta Energi AB Aneby Miljö & Vatten AB Arboga Energi AB Arvika Fjärrvärme AB Bengtsfors Kommun Bollnäs Energi AB Borgholm Energi AB Borlänge Energi, AB Borås Energi och Miljö AB Bromölla Fjärrvärme AB Bräcke kommun Byavärme AB C4 Energi AB Dala Energi Värme AB Degerfors Energi AB E.ON Värme Sverige AB Eda Energi AB Eksjö Energi AB EKSTA Bostads AB Elektra Värme AB Emmaboda Energi och Miljö AB Ena Energi AB Enycon AB Eskilstuna Energi och Miljö AB Falbygdens Energi AB Företag eko-godkänd Prisdialogen Falkenberg Energi AB Falu Energi & Vatten AB P Finspångs Tekniska Verk AB Fortum Power and Heat AB Fortum Värme, AB s.m. Stockholms stad Gimmersta Energi AB Gislaved Energi AB Gotlands Energi AB Gällivare Energi AB Gävle Energi AB P Göteborg Energi AB Götene Vatten & Värme AB Habo Energi AB Hagfors Energi AB Halmstads Energi och Miljö AB Hammarö Energi AB Hedemora Energi AB Hjo Energi AB Härnösand Energi & Miljö AB Hässleholm Miljö AB Höganäs Energi AB Jokkmokks Värmeverk AB Jämtkraft AB P Jönköping Energi AB P Kalmar Energi Värme AB Karlshamn Energi AB Karlstads Energi AB Katrinefors Kraftvärme AB Kils Energi AB Kraftringen Energi AB (publ) Kristinehamns Fjärrvärme AB Kungälv Energi AB Köpings kommun Landskrona Energi AB Lantmännen Agrovärme AB Laxå Värme Ab Lerum Fjärrvärme AB LEVA i Lysekil AB Lidköpings Värmeverk AB Lilla Edets Fjärrvärme AB Linde Energi AB 18
medlemmar Företag eko-godkänd Prisdialogen Ljungby Energi AB Ljusdal Energi AB Luleå Energi AB Malma Kraft & Värme AB Malung-Sälens kommun Mariestad-Töreboda Energi AB Mark Kraftvärme AB Melleruds kommun Mjölby-Svartådalen Energi AB Mullsjö Energi & Miljö AB Mälarenergi AB Mölndal Energi AB Norrenergi AB Norrtälje Energi AB Nybro Energi AB Nässjö Affärsverk AB Olofströms Kraft AB Oskarshamn Energi AB Oxelö Energi AB Peab Energi AB Perstorps Fjärrvärme AB PiteEnergi AB indi Energi AB onneby Miljö och Teknik AB ättviks Teknik AB Sala-Heby Energi AB Sandviken Energi AB Skara Energi AB Skellefteå Kraft AB Skövde Värmeverk AB Smedjebacken Energi & Vatten AB Sollentuna Energi AB Solör Bioenergi Svenljunga AB Statkraft Värme AB Stenungsunds Energi & Miljö AB Strängnäs Energi AB, SEVAB Sundsvall Energi AB P Företag eko-godkänd Prisdialogen Sävsjö Energi AB Söderenergi AB Söderhamn Nära AB Södertörns Fjärrvärme AB Tekniska Verken i Kiruna AB Tekniska verken i Linköping AB P Telge Nät AB Tidaholms Energi AB Tierps Fjärrvärme AB Torsby kommun Torsås Fjärrvärmenät AB Tranås Energi AB Trelleborgs Fjärrvärme AB Trollhättan Energi AB P Täby Kommun Uddevalla Energi AB Ulricehamns Energi AB Umeå Energi AB Vaggeryds Energi AB Vara Värme AB Varberg Energi AB Vattenfall AB Värme P Vetlanda Energi och Teknik AB Vimmerby Energi & Miljö AB Värmevärden AB Värnamo Energi AB Västerbergslagens Energi AB Västervik Miljö & Energi AB Växjö Energi AB P Ystad Energi AB Ånge Energi AB Älvsbyns Energi AB Öresundskraft AB P Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB Österlens Kraft AB Övik Energi AB 19
en samlande röst för branschen Produktion: EDskapet. Foto: Sofia Sabel. Svensk Fjärrvärme är branschorganisationen för fjärrvärme, fjärrkyla och kraftvärme, med 144 medlemsföretag fördelade på mer än 260 orter. Medlems - företagen svarar för 98 procent av all fjärrvärme i landet och står därmed för mer än hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige. Till organisationen är också ett 60-tal andra företag knutna, bland annat leverantörer och konsulter som är verksamma i fjärrvärmebranschen. Svensk Fjärrvärme företräder branschen i kontakter med relevanta myndigheter och andra beslutsfattare, fungerar som remissinstans, bidrar med ny kunskap från forskning och utveckling samt samverkar med andra för en fortsatt utveckling av fjärrvärme och fjärrkyla som viktiga delar i ett hållbart energisystem. vision för fjärrvärmen 2030: Vi värmer varandra med återvunnen energi. Fjärrvärme och fjärrkyla erbjuder effektiva energilösningar med låg påverkan på miljö och klimat som ger kunden enkel, trygg och bekväm värme och kyla. Fjärrvärmenäten är en förutsättning för fortsatt energieffektivisering i samhället eftersom de gör det möjligt att ta vara på det som annars skulle gå till spillo, exempelvis rester från skogen och spillvärme från industrier. Branschen sysselsätter omkring 5 000 personer och är en viktig del av den svenska samhällsekonomin med en omsättning på omkring 33 miljarder kronor per år. Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm. Telefon 08-677 25 50. Besöksadress: Olof Palmes gata 31, 6 tr. E-post: kontakt@svenskfjarrvarme.se www.svenskfjarrvarme.se