Håller färgen färgen? En undersökning på uppdrag av Folksam som tar tempen på de vanligaste fasadfärgerna

Håller färgen färgen? En undersökning på uppdrag av Folksam som tar tempen på de vanligaste fasadfärgerna Stefan Hjort, Gunilla Bok och Tor Kjellström

Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 6 2 Bakgrund och problemställning 6 3 Syfte och mål 7 4 Projekt och referensgrupp 8 5 Val av färger 9 5.1 Vattenburna akrylatfärger 10 5.2 Vattenburna alkyd-/akrylatfärger 10 5.3 Vattenburna oljefärger 10 5.4 Vattenburna slamfärger 11 5.5 Lösningsmedelsburna linoljefärger 11 5.6 Lösningsmedelsburna alkydoljefärger 12 6 Metodik vid framtagning av provpanelerna 13 6.1 Material/virke för provpanelerna 13 6.2 Konstruktion och utformning av provpanelerna 13 6.3 Montering av provpanelerna 14 7 Metodik för och kontrollerade parametrar vid målningsarbetet 7.1 Arbetsgång vid målningen 15 7.2 Beräkning och kontroll av färgåtgång 15 7.2.1 Beräkning av teoretisk skikttjocklek 16 7.2.2 Beräkning av praktisk sträckförmåga 16 8 Provade parametrar/egenskaper 17 8.1 Bedömningsgrunder för provade färgsystem i Folksam-IVFs Färgprojekt 8.1.1 Mögelpåväxt 18 8.1.2 Fuktkvot 18 8.1.3 Sprickbildning 19 8.1.4 Flagning 19 8.1.5 Glans 20 8.1.6 Kritning 20 15 17 1 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

9 Exponering av testpanelerna 21 10 Resultat från mätningarna 22 10.1 Resultat från mätning av mögelpåväxt 22 10.1.1 Kommentarer till mätresultatet 24 10.2 Resultat från mätning av fuktkvot 26 10.2.1 Kommentarer till mätresultatet 26 10.3 Resultat från mätning av sprickbildning 28 10.3.1 Kommentarer till mätresultatet 30 10.4 Resultat från mätning av flagning 31 10.4.1 Kommentarer till mätresultatet 33 10.5 Resultat från mätning av glans 34 10.5.1 Kommentarer till mätresultatet 34 10.6 Resultat från mätning av kritning 35 10.6.1 Kommentarer till mätresultatet 36 Bilagor A) Beskrivning av de använda färgsystemen, inklusive teoretisk skikttjocklek och praktisk sträckförmåga B) Data från inköp av färgerna; inköpsdatum, inköpspris, inköpsställe etc. C) Bilddokumentation - provade paneler och mögelpåväxt D) Underlag och resultat från mätning av fuktkvot E) Underlag och resultat från mätning av glans F) Klimatdata; temperatur och nederbörd G) Ordlista 2 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

Sammanfattning Att testa funktionen hos utomhusfärger är en grannlaga uppgift. Denna undersökning är den första stora oberoende studien i sitt slag som genomförts i Sverige. Syftet med studien var att ge konsumenter och andra intressenter information om hur de vanligaste färgerna fungerar i vårt klimat. De provningsförfaranden och utvärderingsmetoder som använts, är huvudsakligen desamma som de färgindustrin använder. Ibland har dock metoderna modifierats för att på ett bättre sätt efterlikna verkligheten. Exempelvis har granpanel använts istället för furu och istället för en enskild panelbräda med förseglat ändträ så har en panelkonstruktion bestående av tre panelbrädor använts. Dessa avsteg är dock inte specifika för detta projekt utan har använt regelmässigt i tidigare forskningsprojekt. Exponeringen har pågått utomhus under två års tid, vilket i dessa sammanhang får ses som en kort tid. Exponeringssättet med att orientera panelerna i 45 lutning mot sydväst, gör dock att åldringsförloppet påskyndas, uppskattningsvis 2 3 gånger. När det gäller slutsatserna och dess giltighet ska denna undersökning i första hand ses som en jämförelse mellan olika färger som påmålats under kontrollerade förhållanden och utsatts för en viss exponeringssituation Många läsare av en sådan här rapport vill veta vilka färger som är godkända respektive underkända. Verkligheten är dock sällan svart-vit och det är svårt att veta hur pass allmängiltiga resultaten är. Istället bör man hålla i minnet att de framkomna resultaten och slutsatserna endast baseras på de genomförda undersökningarna. Därför kan färger med ett dåligt resultat i denna undersökning fungera bra i andra sammanhang. Ingen färg har klarat sig utan anmärkning. Den vanligaste anmärkningen gäller mögelpåväxt och det är endast ett (1) färgsystem där påväxt inte kunnat påvisas. När det gäller mögelpåväxt har det inte gått att påvisa något klart samband mellan mögelpåväxt och färgtyp. Inom respektive grupp varierar resultatet ofta från antydan till problem till påtagliga eller kraftiga problem. Beträffande sprickbildning och flagning uppvisar systemen med toppfärgena akrylat, alkyd/akrylat och alkydolja (lösningsmedelsburna) bäst resultat. En intressant iakttagelse är att färgfabrikanter med färger i flera grupper kan ha lyckats bra med en färgtyp och mindre bra med en annan. En viktig slutsats, generellt sett, är att miljöanpassade färger inte har sämre funktion än traditionella färger. I följande tabeller redovisas resultaten av de viktigaste funktionsparametrarna för de testade färgerna. 3 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

Grad Bedömning 0 Inga anmärkningar 1 Antydan till problem 2 Lätta problem 3 Påtagliga problem 4 & 5 Kraftiga problem Vattenburna akrylatfärger Fabrikat Namn Mögelpåväxt Sprickbildning Flagning mängd storlek avflagnad yta utsträckning Alcro Stugfärg 2 0 0 0 0 Engwall o. Claesson Lasol Akrylat 1 0 0 0 0 Haglunds Bark 2 0 0 0 0 Jotun Demidekk Täckfärg 2 0 0 0 0 Liwa Uteakrylat 2 0 0 0 0 Liwell Kemi Uteakrylat 2 0 0 0 0 Nordsjö Tinova V Täckfärg 1 0 0 0 0 Vattenburna alkyd-/akrylatfärger Fabrikat Namn Mögelpåväxt Sprickbildning Flagning mängd storlek avflagnad yta utsträckning Jotun Demidekk Optimal 3 0 0 0 0 Liwa Super Däck 4 2 1 0 0 Nordsjö Tinova V Täcklasyr 1 0 0 0 0 Vattenburna oljefärger Fabrikat Namn Mögelpåväxt Sprickbildning Flagning mängd storlek avflagnad yta utsträckning Alcro Nya Rödfärg 1 0 0 0 0 Special Alcro Front V 2 4 4 2 5 Engwall o. Claesson Lasol Fasad Matt 2 2 3 0 0 Flügger Exteriör Alkyd 1 0 0 0 0 emulsionsfärg Nordsjö Tinova V Lasur 3 5 4 0 0 Wibo Väderö Slamoljefärg 1 4 3 0 0 4 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

Vattenburna slamfärger Fabrikat Namn Mögelpåväxt Sprickbildning Flagning Centrum för Uula slamfärg ej bedömd *) Alla slamfärger i denna Alla slamfärger i denna byggnadsvård Göranssons Äkta Falu rödfärg 1 grupp har spruckit. Detta är dock ett normalt beteende grupp har flagnat. Detta är dock ett normalt be- LIAB Äkta Falu rödfärg 1 för denna färgtyp. teende för denna färgtyp. Rötmotaverken Äkta Falu rödfärg 1 Stora Kopparberg Äkta Falu rödfärg 1 Teknos Tranemo Äkta Falu rödfärg 1 Vadstena Färg Äkta Falu rödfärg 1 *) Så pass allvarliga brister att misstanke finns om fel i just denna leverans Lösningsmedelsburna linoljefärger Fabrikat Namn Mögelpåväxt Sprickbildning Flagning mängd storlek avflagnad yta utsträckning Beckers Tradition 1 1 1 0 0 Linoljefärg Centrum för Uula Linoljefärg 1 2 2 0 0 Byggnadsvård Engwall o. Claesson Lasol Linoljefärg 0 1 2 0 0 Fönsterhantverkarna Linoljefärg 4 2 2 0 0 Gunnar Ottosons Linoljefärg 1 2 2 0 0 Färgmakeri Kulturhantverkarna Linoljefärg 1 2 2 3 2 Nordsjö Linoljefärg för 4 5 3 0 0 utomhusbruk Teknos Tranemo Äkta Linoljefärg 1 0 0 0 0 Tikkurila Lin Linoljefärg 1 0 0 0 0 Wibo WIBO Gammaldags Linoljefärg 1 4 3 3 2 Lösningsmedelsburna alkydoljefärger Fabrikat Namn Mögelpåväxt Sprickbildning Flagning mängd storlek avflagnad yta utsträckning Alcro Målarfärg 1 1 2 0 0 Nordsjö Tinova Oljetäckfärg 1 0 0 0 0 Flügger Desko Primolin 3 0 0 0 0 Jotun Drygolin 2 1 1 0 0 Teknos Tranemo Visa Fasad 1 0 0 0 0 Tikkurila Teho Oljefä rg 1 1 1 0 0 Haglunds Marstrand 1 1 1 0 0 Norrön Husfärg 1 0 0 0 0 5 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

1 Inledning Denna rapport beskriver ett projekt som har initierats av IVF Industriforskning och utveckling AB och Projekt Grön Kemi (www.gronkemi.nu) och som finansierats av Folksam. Rapporten innehåller bakgrund till projektet, en beskrivning av metodik och utförande samt resultat och mätdata. Projektet har pågått under en tvåårsperiod, 2002-2004. Not. Under Bilagor, sist i rapporten, återfinns en ordlista som ger förklaringar till de olika termer och uttryck liksom färgtyper som förekommer i rapporten. 2 Bakgrund och problemställning Målade träkonstruktioner skall uppfylla en mängd krav. Färgen skall exempelvis ge en konstruktion ett önskat utseende samtidigt som den skall skydda mot klimatpåverkan. På senare tid har även fokus hamnat på att färgen skall vara så hälso- och miljöanpassad som möjligt. Ett omfattande utvecklingsarbete för att byta ut riskabla kemikalier har därför skett inom den svenska färgindustrin. Det svenska klimatet ställer speciella krav på färgen och ibland fungerar inte alltid färgen som det var tänkt. Nedan ges exempel på nya färgrelaterade problem som bara under den senaste tioårsperioden drabbat tusentals hus. Problemen har ofta uppstått bara något år efter målningen. Rötskadade träfasader Påväxt av mögel och alger Kraftigt krackelerande färg/sprickbildning/flagning Kulörändring (ej färgäkta pigment) Kulörändring (utfällning av fyllnadsmedel) Onormalt snabb åldring (kritning och flammighet) Orsakerna till dessa problem är inte helt klarlagda. Faktorer som kan ha betydelse är förändring av biocidinnehållet så att färgernas skyddsverkan försämrats, förändring av råvaror till bindemedel, förändrad luftföroreningssituation och ökade fuktighetsförhållanden. Som konsument av färg har man idag små möjligheter att veta vad det är man köper. Någon opartisk kontroll finns inte av att t.ex. både funktionskrav och rimliga miljökrav uppfylls. Detta måste dock bedömas vara av stort intresse för både konsumenter och andra större brukare av färg. Att måla ett hus är ett stort och kostsamt projekt som skall vara i många år och väljer man fel färg kan konsekvenserna bli omfattande. 6 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

3 Syfte och mål Studien syftar till att på ett vedertaget och opartiskt sätt testa ett antal relevanta och mätbara parametrar hos målade träpaneler. Detta för att kunna ge konsumenter och yrkesmålare ett bättre underlag vid val av utomhusfärg. Testerna görs på riktiga träpaneler utsatta för ett verkligt klimat. Studien har en inriktning mot s.k. miljöanpassade färger men omfattar även ett antal traditionella färger, som har en stor andel av marknaden. De parametrar som valts ut att studeras under en tvåårsperiod är: mögelpåväxt fuktkvot sprickbildning avflagning glans kritning. De visuella parametrarna/egenskaperna mättes före exponering och efter två års exponering. Fuktskyddsförmågan i form av fuktkvot mättes sju gånger under tvåårsperioden, vid varierande fuktighetsförhållanden. Svensk Standard SS-EN 927-3 Färger och färgsystem för målning på trä utomhus-del 3: Testprocedur för naturlig åldring, har huvudsakligen följts. Standarden har dock frångåtts där så varit befogat. Exempelvis står det i standarden att testpanelen ska vara av furu. Men eftersom i princip all utomhuspanel i Sverige är av gran har därför gran använts i de aktuella testerna. Även provpanelernas utformning har anpassats för att på ett bättre sätt motsvara svenskt byggnadssätt. Dessa avsteg är dock inte specifika för detta projekt utan har använt regelmässigt i tidigare forskningsprojekt vid Chalmers Tekniska Högskola. 7 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

4 Projekt och referensgrupp Projektgruppen Stefan Hjort (projektledare) Gunilla Bok (doktorand) Maria Dremer (assistent) Tor Kjellström (assistent) IVF Göteborgs universitet, Institutionen för systematisk botanik. Har ingått i projektgruppen såsom mikrobiologisk expert. IVF IVF (projektanställd) Referensgruppen Jan Ahlbom (länsmiljöingenjör) Ulf Duus (toxikolog) Jan Snaar (miljöchef) Anders Odell Länsstyrelsen i Västra Götalands län Projekt Grön Kemi Folksam Konsumentverket 8 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

5 Val av färger De färgsystem som har valts ut för detta projekt utgår från publikationen Ännu säkrare stryktips, produktval för miljöpassad målning, (källa: Ahlbom och Duus, Göteborg: Göteborgsregionens kommunalförbund: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2000, ISBN 91-630-9746-X). Fönsterhantverkarnas Linoljefärg har också tagits med i projektet enligt önskemål från Konsumentverket. Därutöver har ett antal traditionella alkydoljefärger tagits med. De testade färgerna torde täcka merparten av den svenska produktmarknaden för färg till utomhus träfasad. Färgerna har grupperats i följande grupper. Vattenburna akrylatfärger Vattenburna alkyd-/akrylatfärger Vattenburna oljefärger Vattenburna slamfärger Lösningsmedelsburna linoljefärger Lösningsmedelsburna alkydoljefärger I nedanstående tabeller presenteras de i projektet ingående färgsystemen. En mer komplett tabell med färgsystem; grundolja, grundfärg och toppfärg, återfinns under Bilagor/ Beskrivning av de använda färgsystemen, inklusive teoretisk skikttjocklek och praktisk sträckförmåga. Not. Färg D01 (Centrum för byggnadsvård Uula slamfärg) finns upptagen i rapporten men har inte bedömts. Detta då färgen troligen blivit transportskadad. Not. Förklaring till de olika färgtyperna återfinns under Bilagor/ Ordlista. 9 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

5.1 Vattenburna akrylatfärger Toppfärg A01 A02 A03 A04 A05 A06 A07 Alcro Stugfärg Engwall o. Claesson Lasol Akrylat Haglunds Bark Jotun Demidekk Täckfärg Liwa Uteakrylat Liwell Kemi Uteakrylat Nordsjö Tinova V Täckfärg 5.2 Vattenburna alkyd-/akrylatfärger Toppfärg B01 B02 B03 Jotun Demidekk Optimal Liwa Super Däck Nordsjö Tinova V Täcklasyr 5.3 Vattenburna oljefärger Toppfärg C01 C02 C03 C04 C05 C06 Alcro Nya Rödfärg Special Alcro Front V Vattenburen Täcklasyr Engwall o. Claesson Lasol Fasad Matt Flügger Exteriör Alkyd emulsionsfärg Nordsjö Tinova V Lasur Wibo Väderö Slamoljefärg 10 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

5.4 Vattenburna slamfärger Toppfärg D01 D02 D03 D04 D05 D06 D07 Centrum för byggnadsvård Uula slamfärg. Denna färg hade troligtvis blivit transportskadad och bedöms därför inte. Göranssons Äkta Falu rödfärg LIAB Äkta Falu rödfärg Rötmotaverken Äkta Falu rödfärg Stora Kopparberg Äkta Falu rödfärg Teknos Tranemo Äkta Falu rödfärg Vadstena Färg Äkta Falu rödfärg 5.5 Lösningsmedelsburna linoljefärger Toppfärg E01 E02 E03 E04 E05 E06 E07 E08 E09 E10 Beckers Tradition Linoljefärg Centrum för Byggnadsvård Uula Linoljefärg Engwall o. Claesson Lasol Linoljefärg Fönsterhantverkarna Linoljefärg Gunnar Ottosons Färgmakeri Linoljefärg Kulturhantverkarna Linoljefärg Nordsjö Linoljefärg för utomhusbruk Teknos Tranemo Äkta Linoljefärg Tikkurila Lin Linoljefärg Wibo (Wiboline) Gammaldags Linoljefärg Färdigstrykningsfärg 11 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

5.6 Lösningsmedelsburna alkydoljefärger Toppfärg F01 F02 F03 F04 F05 F06 F07 F08 Alcro Målarfärg Halvblank med linolja Nordsjö Tinova Oljetäckfärg Flügger Desko Primolin Jotun Drygolin Teknos Visa Fasad Tikkurila Teho Oljefärg Haglunds Marstrand Norrön Husfärg 12 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

6 Metodik vid framtagning av provpanelerna 6.1 Material/virke för provpanelerna I Svensk Standard SS-EN 927-3 Färger och färgsystem för målning på trä utomhus-del 3: Testprocedur för naturlig åldring, står det att testpanelen ska vara av furu men eftersom i princip all utomhuspanel i Sverige är av gran (Picea abies) har gran använts i de aktuella testerna. Virket har finsågats och noga valts ut för att vara så enhetligt som möjligt samt av god kvalitet. Virket beställdes från Derome Såg AB i Varberg. Virket kapades till exakt längd redan hos Derome. Ingen kapning har skett hos IVF. Sågning av virket skedde den 1 november 2001. Torkning av virket skedde från sågningstillfället fram till den 7 november 2001. Hyvling och kapning skedde den 9 november 2001. Då virket anlänt IVF förvarades det övertäckt i ett med uteluft ventilerat kallförråd. Detta fram till dess att testpanelerna iordningställdes under perioden januari - mars 2002. Allt spiknings-, monterings- och målningsarbete gjordes inomhus. 6.2 Konstruktion och utformning av provpanelerna I Svensk Standard SS-EN 927-3 Färger och färgsystem för målning på trä utomhus-del 3: Testprocedur för naturlig åldring, står det att singulära träpaneler med förseglade ändar ska användas. Provpanelerna i den aktuella provningen har dock anpassats för att på ett bättre sätt motsvara svenskt byggnadssätt. Panelerna består av två bottenbrädor och en lockbräda. Samtliga brädor har dimensionen 22 x 145 x 400 mm. Framsidan på varje bräda är sågad, med en finsågad struktur. Övriga ytor är hyvlade, undantaget kortsidorna. Överkanten på brädorna är rakt sågade medan underkanten är sågad i 30º vinkel, enligt figur 1. Brädorna är spikade på två 45 x 45 mm reglar. 13 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

Bräda 1 Bräda 2 Bräda 3 Figur 1 Konstruktion och utformning av provpanelen. Bottenbrädor kallas de understa brädorna, nr 1 och 3 och den översta brädan, nr 2, kallas lockbräda. 6.3 Montering av provpanelerna Vid montering av panelerna, togs endast ett fåtal brädor och reglar in från kallförrådet åt gången. Avsikten med detta var att exponeringen mot inomhusklimatet skulle bli så kortvarigt som möjligt. Detta för att minimera risken för uttorkning och sprickbildning hos virket. Som förberedelse förborrades också brädornas spikhål. Detta för att minimera risken för sprickbildning vid spikningen. I samband med monteringen försågs lockbrädan före målningen med en givare, för mätning av fuktkvot, (se kapitel 8.1.2). Respektive panel försågs också efter målning med en skyddsplåt på översidan och en plywoodskiva på baksidan (monterad på reglarna, varför panelen var luftad på vanligt sätt). Detta för att skydda den övre ändträytan samt baksidan på panelen. 14 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

7 Metodik för och kontrollerade parametrar vid målningsarbetet 7.1 Arbetsgång vid målningen Det aktuella färgsystemet målades upp på en träpanel enligt färgtillverkarens anvisningar. Färgerna köptes i butik, vissa var dock provburkar. Samtliga färger har sparats som referens. En (1) pensel används till varje färg. Större delen av målningsarbete utfördes mellan den 30 januari 2002 och den 30 mars 2002. Före målningen förbereddes färgen enligt instruktion från tillverkaren. Om instruktioner inte fanns tillhanda förbereddes färgen på liknade sätt som övriga färger i samma kategori. Direkt före målning gjordes mätning av temperatur och relativ luftfuktighet. Både före och efter målningen vägdes burk och pensel tillsammans. Penslarna användes endast en gång, därefter slängdes de. Penslarna var 50 mm breda och hade skaft av plast och naturborst. Penslarna är inköpta från Sjögrens Industrihandel i Göteborg, (artikelnummer 85993). Figur 2 Pensel från Sjögrens Industrihandel, (artikelnummer 85993). Pålagd färgmängd registrerades och skikttjockleken beräknades därefter. Ingick flera skikt, så var torktiden för respektive skikt i överensstämmelse med tillverkarens rekommendationer. Om sådana saknades fick varje skikt torka tills det var torrt i 16-24 timmar innan nästföljande skikt applicerades. 7.2 Beräkning och kontroll av färgåtgång För att kontrollera att rätt mängd färg använts gjordes både en beräkning av teoretisk skikttjocklek samt en kontroll av åtgången färg mot den av tillverkaren angivna sträckförmågan. Sträckförmågan är det antal kvadratmeter som en liter färg täcker. Denna är mycket beroende av t ex underlaget och tillverkaren anger oftast sträckförmågan som ett intervall, t ex 5-8 m²/liter. 15 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

7.2.1 Beräkning av teoretisk skikttjocklek Teoretisk skikttjocklek, t, beräknas enligt formeln nedan. Noteras bör att formeln inte beaktar underlagets absorptionsförmåga. Den beräknade tjockleken motsvarar ett färgskikt på en slät glasskiva. Formeln för den teoretiska skikttjockleken, t: t = m u vol [m] A ρ m = färgåtgång [kg] A = målad area [m²] ρ = densitet [kg/m³] u vol = volymtorrhalt [%] 7.2.2 Beräkning av praktisk sträckförmåga Genom att beräkna den praktiska sträckförmåga och sedan jämföra den med det intervall tillverkaren har uppgett, fås en uppfattning om rätt mängd färg har använts. Formel för den praktiska sträckförmågan, S pr : S pr = A ρ m 1000 [m 2 /l] m = färgåtgång [kg] A = målad area [m 2 ] ρ = densitet [kg/m 3 ] 16 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

8 Provade parametrar/egenskaper De parametrar som valts ut att studeras under en tvåårsperiod är; mögelpåväxt fuktkvot grad av sprickbildning grad av avflagning glans kritning. Ovanstående parametrar mättes före exponering och efter två år. Fuktskyddsförmågan i form av fuktkvot mättes sju gånger under tvåårsperioden, vid varierande fuktighetsförhållanden. I huvudsak har Svensk Standard SS-EN 927-3 Färger och färgsystem för målning på trä utomhus-del 3: Testprocedur för naturlig åldring, legat till grund för bedömningen. Vid avsteg från standarden har detta noterat i rapporten. 8.1 Bedömningsgrunder för provade färgsystem Som grund för bedömningen ligger en subjektiv värdering gjord av projektgruppen tillsammans med referensgruppen. När man som lekman läser utvärderingen bör man beakta att panelerna har exponerats på ett extremare sätt än vad som är normalt för en fasadpanel. Å andra sidan finns det oftast målade trädetaljer på ett hus med en exponerad yta som liknar eller är värre utsatta än de aktuella målade provpanelerna. Följande parametrar har legat till grund för bedömningen: grad av mögelpåväxt grad av sprickbildning grad av flagning fuktkvot glans kritning 17 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

8.1.1 Mögelpåväxt Bedömningen av mögelpåväxt baserades på standard ASTM C 1338, MIL-STD- 810C med bedömningskriterier enligt nedanstående tabell. Not. MIL-standarden är en fuktkammartest vars skala används som utgångspunkt för vår bedömning. Grad Mängd av påväxt Procent av ytan som täcks av påväxt Anmärkning 0 Ingen 0 1 Antydan 1 10 Begränsad påväxt kan iakttas 2 Lätt 11 30 Tydlig påväxt kan iakttas 3 Påtaglig 31 70 En mycket tydlig påväxt kan iakttas 4 Kraftig 71 100 Massiv påväxt kan iakttas 8.1.2 Fuktkvot Fuktkvoten i granpanelen mättes med en elektrisk fuktkvotsmätare av märket GANN HT-95. Mätprincipen bygger på att den elektriska resistansen ändras med fuktinnehållet i träet. Resistansen mättes mellan två mätprober, vilka satt inmonterade i träet på ett avstånd av 2 cm. Mätproberna var förseglade med en elastisk och vattentät tätning av polyuretan. Detta för att förhindra vatteninträngning och läckströmmar. Fuktkvotsmätaren var inställd för mätning i gran. På fuktkvotsmätaren finns en temperaturkalibreringsratt som ställdes in i steg om 5 C. Mätförfarandet och mätnoggrannheten är utredd i en specifik rapport Rötskadade träfasader i en klimatiskt utsatt miljö en utredning av rötskador med speciell inriktning mot småhusområdet Torpet, Lysekil (Källa: Hjort, 1989, P-89:4, 447). 18 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

8.1.3 Sprickbildning Som ett mått på färgskiktets beständighet mot nedbrytning anges graden av sprickbildning. Felen vid sprickbildning kan indelas i tre huvudtyper; ytsprickor som inte trängt igenom täckskiktet, sprickor som trängt igenom täckskiktet men ej underliggande skikt och sprickor som trängt igenom alla skikten i färgsystemet. Sprickorna antal och storlek bedömdes i en skala från 0 till 5. Vad det gäller antalet betecknar klass 0 inga iakttagna fel och klass 5 ett tätt mönster av fel. Vad gäller storlek betecknar klass 0 ingen synlig spricka (vid X 10 förstoring) och klass 5 betecknar mycket stora sprickor (i allmänhet över 1 mm vida.). I vår utvärdering använde vi oss av mikroskop med 30 alternativt 40 gångers förstoring. En speciell bedömning har också gjorts av sprickbildningens orientering. Sprickbildningen kan vara antingen utan särskild orientering eller i en dominerande riktning. Den senare förekommer på olikformiga material, såsom trä. Andra former av sprickbildning förekommer men principen för uppskattning av mängden är densamma. Mätningen är gjord enligt standard, SS 18 42 04 Färg och lack-bedömning av nedbrytningen av färgskikt-beteckning för intensitet, mängd och storlek av vanliga typer av fel-del 4: Beteckning för sprickbildningsgrad och SS 18 42 01 Färg och lack-bedömning av nedbrytningen av färgskikt-beteckning för intensitet, mängd och storlek av vanliga typer av fel-del 1: Allmänna principer och skalor. Provytan var 1 dm 2. 8.1.4 Flagning Kompletterande mätningar har gjorts av flagningsgrad. Graden av flagning bedöms i omfattning respektive utifrån den genomsnittliga storleken av yta som frilagts. Bedömningen ges i en skala från 0 till 5. Klass 0 anger ingen avflagnad yta och klass 5 anger 15 % avflagnad yta. När det gäller storlek av frilagd yta anger klass 0 ingen synlig flagning (vid X 10 förstoring) och klass 5 en flagning som är större än 30 mm. Även flagningens djup anges. Detta fel indelas i två huvudtyper; täckskiktet(-n) flagnar av från underliggande skikt samt hela färgsystemet flagnar av från underlaget. Flagningens omfattning och genomsnittlig frilagd yta mäts vid 10 gångers förstoring. I vår utvärdering använde vi oss av mikroskop med 30 alternativt 40 gångers förstoring. Mätningen är gjord enligt standard, SS 18 42 05 Färg och lack-bedömning av nedbrytningen av färgskikt-beteckning för intensitet, mängd och storlek av vanliga typer av fel-del 5: Beteckning av flagningsgrad. Provytan var 1 dm 2. 19 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

8.1.5 Glans Som mått på en ytas glans bestäms hur stor del av den infallande ljusenergin som reflekteras i spegelreflektionsriktningen, det vill säga när utfallsvinkeln är lika med infallsvinkeln. Det vanligaste är att mäta vid 60 vinkel. Mätningen gjordes med en infallsvinkel på 60. Sammanlagt sex mätningar enligt ett bestämt mönster gjordes per panel. Glansen hos de målade panelerna mättes med hjälp av en fotometer av märket BYK Gardner Micro-TRI-gloss. Noteras bör att vissa färger naturligt har en mindre eller större grad av glans. Gruppen Vattenburna slamfärger har t ex en mindre tendens till glans än t ex Lösningsmedelsburna linoljefärger och alkydoljefärger. Låg glans behöver därför inte betyda en undermålig kvalitet. Mätningen är gjord enligt standard, SS 18 41 84 Färg och lack-mätning av speglande glans hos icke metallpigmenterande färgskikt vid 20, 60 och 85. Mätvinkel 60 användes. Fotometer: BYK Gardner Micro-TRI-gloss. 8.1.6 Kritning Som ett mått på färgskiktets beständighet mot nedbrytning anges graden av kritning. Kritning är en form av defekt som yttrar sig i förekomst av löst sittande pulver på färgskikt. Detta beroende på att en eller flera komponenter i färgen brutits ned. Med kritning förstås i använd standard friläggning av pigment på ett målat föremåls yta. Detta till följd av att bindemedlet i färgen bryts ned sedan föremålet under viss tid exponerats i viss miljö. Med en tyglapp som gnids under speciella betingelser mot underlaget bedöms graden av kritning i form av pigmentets anfärgning. Tyglapparna granskas och bedöms gentemot bilder från Exposure Standards Manual, (källa: Federation of Societies for Paint Technology, USA). Kritningen bedöms här visuellt på en skala 2 till 10, varvid 10 anger ingen kritning och 2 anger mycket kraftig kritning. Noteras bör att vissa färger, beroende av bl a bindemedel, har en mindre eller större tendens till kritning. Ett dåligt resultat vad gäller kritning behöver därför inte betyda en undermålig kvalitet. Mätningen är gjord enligt standard, SIS 18 41 97 Färg och lack-bedömning av kritningsgrad hos utomhusfärg (försöksstandard). 20 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

9 Exponering av testpanelerna Fältmätningsstationen där mätningarna gjordes ligger 200 meter från havet, i Fiskebäck, strax utanför Göteborg. Nivån är ca 5 meter över havsytan. Panelerna monterades på så kallade racks, i 45 lutning och orienterade mot sydväst. De målade panelerna placerades ut den 25 och 26 mars 2002 och togs in två år senare för utvärdering. Figur 3 Fiskebäcks mätstation utanför Göteborg där racket med panelerna skymtas genom det inhägnade staketet (vänster) och en närbild av panelerna monterade på testracket (höger). 21 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

10 Resultat från mätningarna 10.1 Resultat från mätning av mögelpåväxt I nedanstående tabell redovisas mögelpåväxten på de olika testpanelerna. För mer information och underlag om provade parametrar, se gärna kapitel 8.1.1 Mögelpåväxt. En mer utförlig presentation med bilddokumentation återfinns i bilaga C Bilddokumentation provade paneler och mögelpåväxt. * Provpanelerna är uppbyggda av två bottenbrädor och en lockbräda, se kap 6.2 Konstruktion och utformning av provpanelerna. Mätningar har gjorts på alla tre brädorna. Bräda 1 och 3 är bottenbrädor medan bräda 2 är lockbräda. Mögelpåväxt (0-4), där 0 anger ingen påväxt och 4 kraftig mängd av påväxt (71 100 % av ytan). Toppfärg *Bräda 1 *Bräda 2 *Bräda 3 Anmärkning A01 Alcro Stugfärg A02 Engwall o. Claesson Lasol Akrylat A03 Haglunds Bark A04 Jotun Demidekk Täckfärg 2 2 2 Mögel i små ansamlingar 1 1 1 Mögel i små ansamlingar 2 2 2 Mögel i små ansamlingar 2 2 2 Mögel i små ansamlingar A05 Liwa Uteakrylat 2 2 2 Mögel i små ansamlingar A06 Liwell Kemi Uteakrylat A07 Nordsjö Tinova V Täckfärg B01 Jotun Demidekk Optimal 2 2 2 Mögel i små ansamlingar 1 1 1 3 3 3 Mögel spritt över hela ytan B02 Liwa Super Däck 4 4 4 Mögel och alger B03 Nordsjö Tinova V Täcklasyr C01 Alcro Nya Rödfärg Special C02 Alcro Front V vattenburen Täcklasyr C03 Engwall o. Claesson Lasol Fasad Matt C04 Flügger Exteriör Alkyd emulsionsfärg C05 Nordsjö Tinova V Lasur 1 1 1 Mest smutspartiklar 1 1 1 Jämn fördelad mögelpåväxt över hela ytan 2 2 2 2 2 2 1 1 1 Mögel på de hyvlade kanterna 3 3 4 22 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

Toppfärg *Bräda 1 *Bräda 2 *Bräda 3 Anmärkning C06 Wibo Väderö Slamoljefärg 1 1 1 D01 Centrum för byggnadsvård Uula slamfärg D02 Göranssons Äkta Falu rödfärg D03 LIAB Äkta Falu rödfärg D04 Rötmotaverken Äkta Falu rödfärg D05 Stora Kopparberg Äkta Falu rödfärg D06 Teknos Tranemo Äkta Falu rödfärg D07 Vadstena Färg Äkta Falu rödfärg E01 Beckers Tradition Linoljefärg 1 1 1 E02 Centrum för Byggnadsvård Uula Linoljefärg 1 1 1 E03 Engwall o. Claesson Lasol Linoljefärg 0 0 0 E04 Fönsterhantverkarna Linoljefärg 4 4 4 E05 Gunnar Ottosons Färgmakeri Linoljefärg 1 2 1 E06 Kulturhantverkarna Linoljefärg 1 1 1 E07 Nordsjö Linoljefärg för utomhusbruk 4 4 4 E08 Teknos Tranemo Äkta Linoljefärg 1 1 2 E09 Tikkurila Lin Linoljefärg 1 2 1 E10 Wibo (Wiboline) Gammaldags Linoljefärg Färdigstrykningsfärg 1 1 1 F01 Alcro Målarfärg Halvblank med linolja 1 1 1 F02 Nordsjö Tinova Oljetäckfärg 1 1 1 F03 Flügger Desko Primolin 3 3 2 F04 Jotun Drygolin 2 2 2 F05 Teknos Visa Fasad 1 1 1 F06 Tikkurila Teho Oljefärg 1 1 1 - - - Ej bedömd p g a förmodad transportskada 1 1 1 Mögel på och i veden 1 1 1 Mögel på och i veden 1 1 1 Mögel på och i veden 1 1 1 Mögel på och i veden 1 1 1 Mögel på och i veden 1 1 1 Mögel på och i veden 23 Smutspartiklar Smutspartiklar Stråk med tätare mögelpåväxt C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

Toppfärg *Bräda 1 *Bräda 2 *Bräda 3 Anmärkning F07 Haglunds Marstrand 1 1 2 F08 Norrön Husfärg 1 1 1 10.1.1 Kommentarer till mätresultatet Vattenburna akrylatfärger, A01-A07 Samtliga paneler har mögelpåväxt som inte är så tydlig. Påväxten är inte jämt fördelad på ytan utan förekommer oftast i stråk. Minst påväxt har system A02 (Engwall o. Claesson Lasol Akrylat) och A07 (Nordsjö Tinova V Täckfärg). Vattenburna alkyd-/akrylatfärger, B01-B03 System B03 (Nordsjö Tinova V Täcklasyr) har klarat sig bäst, där endast antydan till påväxt finns. Systemen B01 (Jotun Demidekk Optimal) och B02 (Liwa Super Däck) har båda en betydande påväxt. Vattenburna oljefärger, C01-C05 Färgsystem C01 (Alcro Nya Rödfärg Special) är intressant för på den panelen kunde mögel observeras redan efter ett års exponering. Därefter tycks det som att tillväxten har avstannat, men fortfarande finns små mögelkolonier jämt fördelade över ytan. En liknande, mindre påväxt finns på systemen C04 (Flugger Exteriör Alkyd emulsionsfärg) och C06 (Wibo Väderö Slamoljefärg). Systemen C02 (Alcro Front V vattenburen Täcklasyr) och C03 (Engwall o. Claesson Lasol Fasad Matt) har båda en tydlig mögelpåväxt. System C05 (Nordsjö Tinova V Lasur) har en påtaglig och mycket tydlig mögelpåväxt. Vattenburna slamfärger, D02-D07 Gemensamt för färgerna är att på de ytor där färgen har släppt finns det rikligt med mögel på och i veden. På själva färgytan finns det dock mycket lite mögel. D01 är ej bedömd. Denna färg har troligen blivit transportskadad och bedöms därför inte. Not. Slamfärgernas kulör kan ha påverkat resultatet på ett positivt sätt. Detta då värme absorberas och gör att träet kan torka ut på ett bättre sätt. Lösningsmedelsburna linoljefärger, E01-E10 På dessa system varierar graden av mögelpåväxt. Bäst resultat har system E03 (Engwall o. Claesson Lasol Linoljefärg) där ingen mögelpåväxt kan iakttas. Sämst resultat med en massiv mögelpåväxt uppvisar systemen E04 (Fönsterhantverkarna Linoljefärg) och E07 (Nordsjö Linoljefärg för utomhusbruk). Övriga system har endast en begränsad eller lätt påväxt av mögel. 24 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

Lösningsmedelsburna alkydoljefärger F01-F08 System F03 (Flügger Desko Primolin) uppvisar mest mögelpåväxt av de testade systemen och mögelpåväxten har betecknats som påtaglig. Även systemen F04 (Jotun Drygolin) och i viss mån F07 (Haglunds Marstrand) uppvisar en tydlig mögelpåväxt. Övriga system har endast en begränsad mögelpåväxt. 25 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

10.2 Resultat från mätning av fuktkvot Resultaten från fuktkvotsmätningarna bifogas i figuren nedan. En mer utförlig presentation återfinns i bilaga D Underlag och resultat från mätning av fuktkvot, där resultaten redovisas dels för de uppmätta fuktkvotsvärdena vid de olika mättillfällena. För mer information och underlag om provade parametrar, se gärna kapitel 8.1.2 Fuktkvot. Vid utvärderingen har de färgsystem med sämst fuktbalans uppmärksammats. Gränsen för dålig fuktbalans är antagen och likvärdig med en medelfuktkvot på 18 % eller mer och en maxfuktkvot på över 24 % eller mer. Fuktvariationer i provpaneler 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 2002-03-25 2002-04-24 2003-06-10 2003-08-21 2004-03-30 2004-04-04 2004-04-06 15,0 10,0 5,0 Paneler (Färgsystem) Resultat från mätning av fuktkvot. Fuktkvoten (%), (y-axel) mättes vid sju mättillfällen för samtliga paneler, (x-axeln). 10.2.1 Kommentarer till mätresultatet Även om underlaget från fuktkvotsmätningarna är begränsat finns det tydliga skillnader i färgsystemens förmåga att skydda träpanelen mot fukt. Bra fuktskydd har samtliga vattenburna akrylatfärger (A01 A07) och lösningsmedelsburna linoljefärger (E01 E09). Övriga grupper har ett mer blandat resultat. Not. D01 bedöms ej p g a misstänkt transportskada. 26 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

Nedanstående färgsystem utmärker sig genom att ha en relativt hög medelfuktkvot i kombination med höga toppvärden. De färgsystem som redovisas är sådana som har en medelfuktkvot på 18 % eller mer och en maxfuktkvot på över 24 % eller mer. Det finns ett tydligt samband mellan hög medelfuktkvot och hög maxfuktkvot. Färgsystemen redovisas i stigande värde. Färgsystem Medelfuktkvot [%] Maxfuktkvot [%] Toppfärg Teknos Tranemo D 06 Äkta Falu rödfärg 18 24 F 01 Alcro Målarfärg Halvblank med linolja 18 25 C 02 Alcro Front V vattenburen Täcklasyr 18 25 B 03 Nordsjö Tinova V Täcklasyr 19 25 F 03 Flügger Desko Primolin 19 28 D 02 Göranssons Äkta Falu rödfärg 19 32 C 03 Engwall o. Claesson Lasol Fasad Matt 19 25 C 01 Alcro Nya Rödfärg Special 21 29 27 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

10.3 Resultat från mätning av sprickbildning I nedanstående tabell redovisas resultatet från mätningen av sprickbildning. För mer information och underlag om provade parametrar, se gärna kapitel 8.1.3 Sprickbildning. Mängd (0-5), där 0 anger inga iakttagna fel och 5 ett stort tätt mönster av fel/ Storlek (0-5), där 0 betecknar ingen synlig spricka och 5 en mycket stor spricka större än 1 mm/ Djup (a-c), där a anger spricka som inte trängt igenom täckskiktet och b spricka som enbart trängt igenom täckskiktet medan c anger en spricka som trängt igenom alla skikten i färgsystemet/ Orientering (J/N), sprickbildningen kan vara orienterad i eller utan dominerande riktning. Toppfärg Mängd Storlek Djup Orientering Notering A01 Alcro Stugfärg 0 0 - - A02 Engwall o. Claesson Lasol Akrylat 0 0 - - A03 Haglunds Bark A04 Jotun Demidekk Täckfärg A05 Liwa Uteakrylat A06 Liwell Kemi Uteakrylat A07 Nordsjö Tinova V Täckfärg B01 Jotun Demidekk Optimal B02 Liwa Super Däck B03 Nordsjö Tinova V Täcklasyr C01 Alcro Nya Rödfärg Special 0 0 - - 0 0 - - 0 0 - - 0 0 - - 0 0 - - 0 0 - - 2 1 a Ja 0 0 - - 0 0 - - C02 Alcro Front V vattenburen Täcklasyr 4 4 c Ja C03 Engwall o. Claesson Lasol Fasad Matt 2 3 b Ja C04 Flugger Exteriör Alkyd emulsionsfärg 0 0 - - C05 Nordsjö Tinova V Lasur C06 Wibo Väderö Slamoljefärg D01 Centrum för byggnadsvård Uula slamfärg 5 4 c Ja 4 3 c Ja Smutsupptag Gul panel Bedöms ej pga misstänkt transportskada D02 Göranssons Äkta Falu rödfärg 28 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

Toppfärg Mängd Storlek Djup Orientering Notering D03 LIAB Äkta Falu rödfärg D04 Rötmotaverken Äkta Falu rödfärg Alla slamfärger i denna grupp är sprickbildande/krackelerade, men detta är ett normalt beteende för dessa färger D05 Stora Kopparberg Äkta Falu rödfärg D06 Teknos Tranemo Äkta Falu rödfärg D07 Vadstena Färg Äkta Falu rödfärg E01 Beckers Tradition Linoljefärg E02 Centrum för Byggnadsvård Uula Linoljefärg E03 Engwall o. Claesson Lasol Linoljefärg 1 1 a Ja 2 2 b Ja 1 2 a Ja Smutsupptag Smutsupptag Smutsupptag E04 Fönsterhantverkarna Linoljefärg E05 Gunnar Ottosons Färgmakeri Linoljefärg E06 Kulturhantverkarna Linoljefärg E07 Nordsjö Linoljefärg för utomhusbruk E08 Teknos Tranemo Äkta Linoljefärg 2 2 a Ja Smutsupptag Smutsupptag 2 2 a Ja 2 2 b Ja Smutsupptag 5 3 b Ja 0 0 - - E09 Tikkurila Lin Linoljefärg E10 Wibo (Wiboline) Gammaldags Linoljefärg Färdigstrykningsfärg F01 Alcro Målarfärg Halvblank med linolja F02 Nordsjö Tinova Oljetäckfärg F03 Flügger Desko Primolin F04 Jotun Drygolin F05 Teknos Visa Fasad F06 Tikkurila Teho Oljefärg F07 Haglunds Marstrand 0 0 - - 4 3 b Ja 1 2 b Ja 0 0 - - 0 0 - - 1 1 a Ja 0 0 - - 1 1 a Ja 1 1 a Ja Smutsupptag 29 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

Toppfärg Mängd Storlek Djup Orientering Notering F08 Norrön Husfärg 0 0 - - 10.3.1 Kommentarer till mätresultatet Akrylatfärgerna (A01 - A07) hade genomgående inga anmärkningar gällande sprickbildning. Övriga system har mer eller mindre antal anmärkningar. 30 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

10.4 Resultat från mätning av flagning I nedanstående tabell redovisas resultatet från mätningen av flagning. För mer information och underlag om provade parametrar, se gärna kapitel 8.1.4 Flagning. Avflagnad yta (0-5), där 0 anger ingen avflagnad yta och 5 anger 15 % avflagnad yta/ Utsträckning (0-5), där 0 anger ingen synlig flagning och 5 en flagning större än 30 mm/ Djup (a-b), där a anger flagning av enbart täckskikt och b flagning genom hela färgsystemet. Toppfärg Avflagnad yta Utsträckning Djup A01 Alcro Stugfärg 0 0 - A02 Engwall o. Claesson Lasol Akrylat 0 0 - A03 Haglunds Bark 0 0 - A04 Jotun Demidekk Täckfärg 0 0 - A05 A06 A07 B01 B02 B03 C01 C02 C03 C04 C05 C06 D01 D02 D03 Liwa Uteakrylat Liwell Kemi Uteakrylat Nordsjö Tinova V Täckfärg Jotun Demidekk Optimal Liwa Super Däck Nordsjö Tinova V Täcklasyr Alcro Nya Rödfärg Special 0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0 - Alcro Front V vattenburen Täcklasyr 2 5 b Engwall o. Claesson Lasol Fasad Matt 0 0 - Flugger Exteriör Alkyd emulsionsfärg 0 0 - Nordsjö Tinova V Lasur Wibo Väderö Slamoljefärg Centrum för byggnadsvård Uula slamfärg Göranssons Äkta Falu rödfärg LIAB Äkta Falu rödfärg 0 0-0 0 - Not. D01 bedöms ej pga misstänkt transportskada Alla slamfärger i denna grupp har flagnat. Detta är dock ett normalt beteende för denna färgtyp. Alla slamfärger i denna grupp har flagnat. Detta är dock ett normalt beteende för denna färgtyp. D04 Rötmotaverken Äkta Falu rödfärg 31 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

Toppfärg Avflagnad yta Utsträckning Djup D05 D06 D07 E01 E02 E03 E04 E05 E06 E07 E08 E09 E10 F01 F02 F03 F04 F05 F06 F07 F08 Stora Kopparberg Äkta Falu rödfärg Teknos Tranemo Äkta Falu rödfärg Vadstena Färg Äkta Falu rödfärg Beckers Tradition Linoljefärg 0 0 - Centrum för Byggnadsvård Uula Linoljefärg 0 0 - Engwall o. Claesson Lasol Linoljefärg 0 0 - Fönsterhantverkarna Linoljefärg 0 0 - Gunnar Ottosons Färgmakeri Linoljefärg 0 0 - Kulturhantverkarna Linoljefärg 3 2 b Nordsjö Linoljefärg för utomhusbruk 0 0 - Teknos Tranemo Äkta Linoljefärg 0 0 - Tikkurila Lin Linoljefärg 0 0 - Wibo (Wiboline) Gammaldags Linoljefärg Färdigstrykningsfärg 3 2 b Alcro Målarfärg Halvblank med linolja 0 0 - Nordsjö Tinova Oljetäckfärg Flügger Desko Primolin Jotun Drygolin Teknos Visa Fasad Tikkurila Teho Oljefärg Haglunds Marstrand Norrön Husfärg 0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-32 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

10.4.1 Kommentarer till mätresultatet De allra flesta färgsystemen uppvisar en intakt färgfilm. Tre färgsystem har dock problem med avflagning. Färgsystem C02 (Alcro Front V vattenburen Täcklasyr) flagnar av i sjok som är några millimeter breda och några centimeter långa. Även vidhäftningen till spikskallarna är dålig. Färgsystemen E06 (Kulturhantverkarna Linoljefärg) och E10 (Wibo (Wiboline) Gammaldags Linoljefärg Färdigstrykningsfärg) har eroderat kraftigt och träunderlaget har blottlagts. 33 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

10.5 Resultat från mätning av glans Resultatet från mätningarna av glans sammanfattas i nedanstående stapeldiagram. En mer utförlig presentation av mätningarna återfinns i bilaga E Underlag och resultat från mätning av glans. För mer information och underlag om provade parametrar, se gärna kapitel 8.1.5 Glans. 25,0 20,0 15,0 2002-03-25 2004-04-06 10,0 5,0 0,0 Resultat från glansmätning. Mätning av grad av glans (y-axel) gjordes för samtliga paneler (x-axel). Mätningarna gjordes vid två tillfällen, vid projektstart och efter drygt två års exponering. 10.5.1 Kommentarer till mätresultatet De lösningsmedelsburna linoljefärgssystemen (E01- E10) och alkydoljefärgssystemen (F01-F08) har från början i regel en mycket hög glans som i och med exponeringen snabbt sjunker. De vattenburna akrylatfärgssystemen (A01-A07) har en mer måttlig glans från början, som bibehålls bra. Slutnivån är jämförbar med de ovannämnda systemen. Även de vattenburna alkyd/akrylatfärgssystemen (B01-B03) fungerar på ett likartat sätt. Lägst glans har de vattenburna slamfärgerna (D02-D07), både före och efter exponeringen. Not. Färg D01 bedöms ej p g a misstänkt transportskada. 34 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

10.6 Resultat från mätning av kritning I nedanstående tabell redovisas resultat från mätning av kritning. För mer information och underlag om provade parametrar, se gärna kapitel 8.1.6 Kritning. Grad av kritning, 2-10, där 2 anger kraftig kritning och 10 ingen kritning. Not. Observera att skalan för bedömning är omvänd. Det högsta värdet 10 anger ingen kritning och det lägsta värdet 2, den kraftigaste graden av kritning. Toppfärg Grad av kritning A01 Alcro Stugfärg 6 A02 Engwall o. Claesson Lasol Akrylat A03 Haglunds Bark 6 A04 Jotun Demidekk Täckfärg 6 A05 Liwa Uteakrylat 6 A06 Liwell Kemi Uteakrylat 6 A07 Nordsjö Tinova V Täckfärg 8 B01 Jotun Demidekk Optimal 6 B02 Liwa Super Däck 6 B03 Nordsjö Tinova V Täcklasyr 6 C01 Alcro Nya Rödfärg Special 8 C02 C03 C04 Alcro Front V vattenburen Täcklasyr Engwall o. Claesson Lasol Fasad Matt Flügger Exteriör Alkyd emulsionsfärg C05 Nordsjö Tinova V Lasur 6 C06 Wibo Väderö Slamoljefärg 4 D01 Centrum för byggnadsvård Uula slamfärg D02 Göranssons Äkta Falu rödfärg 4 D03 LIAB Äkta Falu rödfärg 4 6 6 6 6 6 D04 Rötmotaverken Äkta Falu rödfärg 4 35 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

Toppfärg Grad av kritning D05 D06 D07 E01 E02 E03 Stora Kopparberg Äkta Falu rödfärg Teknos Tranemo Äkta Falu rödfärg Vadstena Färg Äkta Falu rödfärg Beckers Tradition Linoljefärg Centrum för Byggnadsvård Uula Linoljefärg Engwall o. Claesson Lasol Linoljefärg E04 Fönsterhantverkarna Linoljefärg 6 E05 Gunnar Ottosons Färgmakeri Linoljefärg E06 Kulturhantverkarna Linoljefärg 6 E07 E08 E09 E10 F01 Nordsjö Linoljefärg för utomhusbruk Teknos Tranemo Äkta Linoljefärg Tikkurila Lin Linoljefärg Wibo (Wiboline) Gammaldags Linoljefärg Färdigstrykningsfärg Alcro Målarfärg Halvblank med linolja F02 Nordsjö Tinova Oljetäckfärg 8 F03 Flügger Desko Primolin 8 F04 Jotun Drygolin 8 F05 Teknos Visa Fasad 8 F06 Tikkurila Teho Oljefärg 8 F07 Haglunds Marstrand 8 F08 Norrön Husfärg 8 4 4 4 6 6 6 6 4 6 6 6 8 10.6.1 Kommentarer till mätresultatet Samliga färgsystem kritar i varierande grad. Kritningen är dock mycket måttlig i de flesta fallen. Mest kritar färgsystemet C06 (Wibo Väderö Slamoljefärg), färgsystemen D02-D07 (Falu rödfärg) och färgsystemet E07 (Nordsjö Linoljefärg för utomhusbruk). Not. D01 bedöms ej p g a misstänkt transportskada. 36 C:\DOKUMENT\FOLKSAMPROJEKTET\RAPPORT\FOLKSAM_RAPPORT.DOC-02/SHT STEFAN HJORT, 2004-04-29

FOLKSAM IVFs Färgprojekt Bilagor A) Beskrivning av de använda färgsystemen, inklusive teoretisk skikttjocklek och praktisk sträckförmåga B) Data från inköp av färgerna; inköpsdatum, inköpspris, inköpsställe etc C) Bilddokumentation provade paneler och mögelpåväxt D) Underlag och resultat från mätning av fuktkvot E) Underlag och resultat från mätning av glans F) Klimatdata; temperatur och nederbörd G) Ordlista

A) Beskrivning av de använda färgsystemen, inklusive teoretisk skikttjocklek och praktisk sträckförmåga

Beskrivning av de använda färgsystemen, inklusive teoretisk skikttjocklek och praktisk sträckförmåga Färgsystem Färgtyp Spädningsmedel VB = vattenburen LB = lösningsmedelsburen Målad yta B = brädor P = panel sammansatt av 3 brädor Ä = enbart ändträet Teoretisk skikttjocklek [mm] Praktiskt sträckförmåga [m 2 /liter] Färgfabrikantens Anmärkning rekommendation gällande sträckförmåga [m 2 /liter] A01 Alcro Impregnerande grundolja 90 Alcro Alfolin Oljegrund * Alcro Stugfärg Alcro Stugfärg LB B 16 7 Uppgift saknas LB B 68 14 5 10 VB P 51 8 8 VB P 44 9 8 * Alfolin valdes då den anses ge minst minst miljöpåverkan. Engwall o. Claesson Lasol Penetrerande Grundolja LB Ä 65 2 5 15 A02 Engwall o. Claesson Lasol Utomhusgrund Engwall o. Claesson Lasol Akrylat Engwall o. Claesson Lasol Akrylat Engwall o. Claesson Lasol Akrylat Haglunds Färg Fasadgrund Haglunds Fasadgrund LB B 89 7 6 10 VB P 45 11 5 7 VB P 48 10 5 7 VB P 50 10 5 7 LB B 27 6 5 7 LB B 73 8 6 8 A03 A04 Haglunds Bark Haglunds Bark Haglunds Bark Jotun VISIR Extra Jotun Demidekk Täckfärg VB P 30 13 8 VB P 33 12 8 VB P 35 11 8 VB B 107 4 4 7 VB P 43 8 8-10 Jotun Demidekk Täckfärg VB P 36 10 8 10 Liwa Grundolja LB B 31 5 6 8 Liwa Grundfärg LB B 62 8 8 10 A05 Liwa Toppfärg Liwa Toppfärg VB P 28 14 5 7 VB P 30 13 5 7 Liwa Toppfärg VB P 38 10 5 7 A06 A07 Alcro Impregnerande grundolja 90 Liwell Kemi Utegrund Liwell Kemi* Uteakrylat Liwell Kemi Uteakrylat Liwell Kemi Uteakrylat Nordsjö Tinova V Impregneringsolja Nordsjö Tinova V Trägrund Nordsjö Tinova V Täckfärg LB B 21 5 Uppgift saknas LB B 95 8 6 10 VB P 39 16 5 7 VB P 44 14 5 7 VB P 40 15 5 7 VB B 26 4 Uppgift saknas VB B 53 8 6 10 VB P 42 10 5 8 *Fabrikanten angav inte märket på vilken grundolja som skulle användas. Nordsjö Tinova V Täckfärg VB P 39 10 5 8 Nordsjö Tinova V Täckfärg VB P 41 10 5 8

B01 B02 B03 C01 C02 C03 C04 C05 Jotun VISIR Extra Jotun Demidekk Optimal Jotun Demidekk Optimal Jotun Demidekk Optimal Liwa Grunderingsolja Liwa Super Däck Liwa Super Däck Nordsjö Tinova V Impregneringsolja Nordsjö Tinova V Trägrund Nordsjö Tinova V Täcklasyr Nordsjö Tinova V Täcklasyr Nordsjö Tinova V Täcklasyr Alcro Impregnerande grundolja Alcro Utomhus grundfärg Alcro Nya Rödfärg Special Alcro Nya Rödfärg Special Alcro Nya Rödfärg Special Alcro Alfolin Oljegrund Alcro Front V Vattenburen Täcklasyr Alcro Front V Vattenburen Täcklasyr Alcro Front V Vattenburen Täcklasyr Engwall o. Claesson Lasol Penetrerande Grundolja Engwall o. Claesson Lasol Alkydemulsionsgrund Engwall o. Claesson Lasol Fasad Matt Engwall o. Claesson Lasol Fasad Matt Engwall o. Claesson Lasol Fasad Matt Flügger Grundolja Flügger Exteriör Alkyd emulsionsgrund Flügger Exteriör Alkyd emulsionsfärg Flügger Exteriör Alkyd emulsionsfärg Flügger Exteriör Alkyd emulsionsfärg Nordsjö Tinova V Impregneringsolja Nordsjö Tinova V Lasur Nordsjö Tinova V Lasur VB B 107 4 4 VB P 59 6 7 VB P 27 13 7 VB P 27 13 7 LB B 33 5 6 VB P 58 7 8 VB P 41 10 8 VB B 28 4 Uppgift saknas VB B 59 7 6 VB P 41 9 4 VB P 33 11 4 VB P 34 11 4 LB B 13 9 Uppgift saknas LB B 42 13 7 10 VB P 27 12 6 10 VB P 15 21 6 10 VB P 15 20 6 10 LB B 142 7 Uppgift saknas VB P 25 15 6 10 VB P 23 16 6 10 VB P 25 14 6 10 LB Ä 97 1 5 15 VB B 89 6 5 7 VB P 65 8 5 7 VB P 56 9 5 7 VB P 46 11 5 7 LB B 40 5 5 10 VB B 52 7 6 8 VB P 46 11 6 8 VB P 52 10 6 8 VB P 32 16 6 8 VB B 25 4 Uppgift saknas VB P 77 6 5 10 VB P 61 8 5 10