Brandteknisk riskvärdering av varuhuset Oden, Trollhättan

Rapport 9212 Brandteknik Brandteknisk riskvärdering av varuhuset Oden, Trollhättan Författare: Tobias Dahl Hansson Theres Möller Rasmus Nilsson Veronica Ögren December 2003 Kontaktpersoner: Fredrik Nystedt, Öresund Safety Advisers Sofia Haglund, Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund

2

Avdelningen för Brandteknik Lunds Tekniska Högskola Box 118 221 00 Lund Department of Fire Safety Engineering Lund University Box 118 S-221 00 Lund Titel Brandteknisk riskvärdering av varuhuset Oden, Trollhättan Title Fire Safety Evaluation of Oden Shopping mall, Trollhättan Av/By Tobias Dahl Hansson Theres Möller Rasmus Nilsson Veronica Ögren Brandingenjörsprogrammet, Lunds Tekniska Högskola, 2003 Fire Safety Engineering Program, Lund University, 2003 Abstract: This report contains a fire safety evaluation of Oden 8, a shopping mall located in Trollhättan, Sweden. The evaluation is based on Swedish laws and regulations, manual calculations, fire modelling using CFAST 3.1.7 and egress simulations using Simulex 2.0. The results have been evaluated with a sensitivity analysis. Conclusions drawn using these results has been used to present suggestions to improve the fire safety regarding the safety of people. This report is part of the course Fire safety design and risk evaluation on Lund University, Department of Fire Safety Engineering. The course is compulsory for third year students studying Fire protection engineering. Keywords: evacuation, egress, smokefilling, fire safety evaluation, simulex, CFAST, Oden, Oden8, Trollhättan Följande rapport är framtagen i undervisningen. Det huvudsakliga syftet har varit träning i problemlösning och metodik. Rapportens slutsatser och beräkningsresultat har inte kvalitetsgranskats i den omfattning som krävs för kvalitetssäkring. Rapporten måste därför användas med stor försiktighet. Den som åberopar resultaten från rapporten i något sammanhang bär själv ansvaret. 3

4

Förord Denna rapport är framtagen som en del i kursen Brandteknisk riskvärdering för årskurs 3 på brandingenjörsprogrammet vid LTH, Lund. Under arbetets gång har ett antal personer bidragit med information och goda råd. Tack till: Fredrik Nystedt, vår kontaktperson och klippa från Öresund Safety Advisers Peter Hall, vår mycket hjälpsamma fastighetstekniker vid varuhuset Oden Sofia Haglund, en kontaktperson vid Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Mats Balder, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund Personalen på Avdelningen för Brandteknik för att ha svarat på frågor Liera AB för utlåning av kamera Personalen på Oden som mötte oss med vänlighet Max Faye-Wevle för hjälp vid datorproblem 5

6

Sammanfattning Denna rapport innehåller en brandteknisk riskvärdering av varuhuset Oden i Trollhättan med förslag på förbättringar. Personsäkerheten och utrymningsmöjligheterna för olika tänkbara brandscenarier ligger i fokus genom hela rapporten. Byggnaden består av två butiksplan, parkeringsdäck på taket samt en källare för lagerhållning och är uppdelad i två separata delar, Oden 7 och Oden 8. Endast de publika delarna i Oden 8 har utvärderats i denna rapport. Med hjälp av datorprogrammen CFAST och Simulex har tre olika brandscenarier simulerats för att utreda hur brandskyddet och utrymningsorganisationen fungerar under värsta sannolika förhållanden. Brandscenarierna har diskuterats fram efter ett besök på objektet samt möte med räddningstjänsten i Trollhättan, och har valts för att utvärdera byggnadens brandskydd och utrymningsorganisation. För att bidra till bättre förståelse innehåller rapporten utförliga beskrivningar av byggnaden och de simuleringsmodeller som använts, samt ett kapitel kring hur utrymning kan ske i byggnaden. Säker utrymning har definierats till att tiden till kritiska förhållanden skall understiga den tid det tar för personerna i byggnaden att upptäcka branden och ta sig ut. I Oden används automatiskt brandlarm, brandutbildning av personal och talat utrymningslarm för att underlätta en säker utrymning. Resultaten av simuleringarna visar dock att utrymning av byggnaden i dagsläget inte är helt tillfredställande, framför allt med tanke på utrymmande från andra våningsplanet. Vissa förändringar måste utföras för att säkerheten ska anses vara god. Rapporten yrkar därför att följande uppfylls: - att tiden till aktiverat utrymningslarm skall förkortas. - att personalen skall kunna deltaga mer aktivt i en utrymningssituation. - att låsanordningarna till utrymningsvägarna skall uppgraderas. Den befintliga larmlagringen skulle med fördel kunna ersättas av tvådetektorsystem för att förkorta tiden tills utrymningen påbörjas. Om samtlig personal utbildas regelbundet kan de deltaga mer aktivt i utrymningsarbetet. Dessa båda åtgärder kommer att leda till ett betydligt effektivare utrymningsförlopp än vad den nuvarande situationen tillåter. Genom detta kommer Oden att kunna betraktas som säkert. 7

Innehållsförteckning: 1 INLEDNING... 11 1.1 BAKGRUND... 11 1.2 SYFTE... 11 1.3 METOD... 11 1.3.1 Arbetsgång... 11 1.3.2 Val av metod... 11 1.3.3 Känslighetsanalys... 12 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 12 2 OBJEKTSBESKRIVNING... 13 2.1 BYGGNAD... 13 2.1.1 Verksamhet... 13 2.1.2 Konstruktion... 14 2.1.3 Tillbudshistorik... 15 2.1.4 Översiktsplan... 15 2.2.1 Sprinklersystem... 16 2.2.2 Detektionssystem...16 2.2.3 Brandlarmsystem...16 2.2.4 Utrymningslarm... 16 2.2.5 Ventilation... 17 2.2.6 Släckutrustning... 17 2.2.7 Punktskydd... 17 3 BRANDSCENARIER... 19 3.1 MÖJLIGA BRANDSCENARIER... 19 3.1.1 Nedre plan... 19 3.1.2 Övre plan... 19 3.2 DISKUSSION... 20 3.2.1 Sannolikhet och konsekvens... 20 3.2.2 Nedre plan... 20 3.2.3 Övre plan... 20 3.3 VALDA BRANDSCENARIER... 21 4 UTRYMNING... 23 4.1 ALLMÄNT... 23 4.2 UTRYMNINGSVÄGAR... 24 4.3 TID FÖR UTRYMNING... 25 4.3.1 Varseblivning... 26 4.3.2 Beslut och reaktion... 26 4.3.3 Förflyttning... 26 4.4 KRITERIUM FÖR SÄKER UTRYMNING... 26 5 SIMULERINGSMODELLER... 27 5.1 CFAST 3.1.7... 27 5.1.1 Allmänt... 27 5.1.2 Antaganden och begränsningar... 27 5.1.3 Indata... 28 5.1.4 DetAct-T2... 29 5.2 SIMULEX 2.0... 29 5.2.1 Allmänt... 29 5.2.2 Antal personer... 29 5.2.3 Besluts-, reaktions- och förflyttningstid... 29 5.2.4 Antaganden och begränsningar... 30 8

6 ICA... 31 6.1 BRAND PÅ ICA - SCENARIO 1... 31 6.2 EFFEKTUTVECKLING... 31 6.3 SIMULERING I CFAST... 32 6.4 SIMULERING I SIMULEX... 34 6.5 JÄMFÖRELSER OCH SLUTSATSER... 34 7 LINDEX... 35 7.1 BRAND PÅ LINDEX LAGER - SCENARIO 2... 35 7.2 EFFEKTUTVECKLING... 36 7.3 SIMULERING I CFAST... 37 7.4 SIMULERING I SIMULEX... 40 7.5 JÄMFÖRELSE OCH SLUTSATSER... 40 8 JC... 41 8.1 BRAND PÅ JC - SCENARIO 3... 41 8.2 EFFEKTUTVECKLING... 41 8.3 SIMULERING I CFAST... 42 8.4 SIMULERING I SIMULEX... 43 8.5 JÄMFÖRELSER OCH SLUTSATSER... 44 10 SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRINGAR... 49 10.1 IAKTTAGELSER FRÅN OBJEKTSBESÖKET... 49 10.2 SLUTSATSER FRÅN BRANDSCENARIERNA... 50 10.3 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR... 50 11 SLUTDISKUSSION... 53 BILAGOR:... 55 HANDBERÄKNINGAR... 56 Handberäkning av strålning från brandgaslager... 56 Handberäkning av minimalt avstånd från flamma... 56 VAL AV EFFEKTKURVOR... 57 KÄNSLIGHETSANALYS... 59 Ica känslighetsanalys... 59 Lindex känslighetsanalys... 60 JC Känslighetsanalys... 61 IN- OCH UTDATA TILL DATOR SIMULERINGAR... 63 CFAST... 63 SIMULEX... 65 9

10

1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna rapport ingår i kursen Brandteknisk riskvärdering 10 poäng vid Lunds Tekniska Högskola. Kursen ges under tredje utbildningsåret och arbetet utförs i grupp om fyra personer. Grupperna tilldelas olika objekt som tagits fram av räddningstjänster runt om i Sverige. Under arbetets gång har studenterna tillgång till handledning av utsedd kontaktperson från Lunds tekniska högskola samt från aktuell räddningstjänst. 1.2 Syfte Denna rapport är en brandteknisk riskvärdering av varuhuset Oden i Trollhättan med inriktning på personsäkerheten. Det huvudsakliga syftet är att klargöra hur brandskyddet och utrymningsorganisationen skulle fungera vid brand. Ett sekundärt syfte är att ge rekommendationer till förbättringar, vilket är tänkt att ligga till grund för det fortsatta säkerhetsarbetet kring Oden. Målgruppen för rapporten består främst av de personer som är involverade i detta säkerhetsarbete. Sammanfattningsvis syftar rapporten till att besvara följande frågor: Är varuhuset Oden tillräckligt säkert med avseende på personskyddet vid brand? Vilka åtgärder kan genomföras för att ytterligare förbättra brandskyddet? 1.3 Metod 1.3.1 Arbetsgång Arbetet utförs i två delar. Den första delen består av insamling av erforderlig information, den andra av själva analysen. Första delen innebär noggranna studier av dokumentationer samt ritningar. Dessutom görs ett objektsbesök där fastighetstekniker, brandsyneförrättare samt personal intervjuas. Öppningar och takhöjd mäts och viktiga delar av objektet fotograferas. Den andra delen består av att ta fram och analysera scenarier som representerar de värsta tänkbara bränder som kan uppkomma i Oden. Genom simuleringarna och beräkningarna upptäcks eventuella brister. Utifrån detta kan förslag på förbättringar utarbetas. För att se hur de valda brandscenarierna påverkar utrymningssäkerheten tas tiden till kritiska förhållanden fram med simuleringsprogrammet CFAST 3.1.7. Kriterierna för kritiska förhållanden hämtas ur Boverkets Byggregler, BBR. Resultaten från CFAST jämförs sedan med den tid det tar att utrymma byggnaden, vilket simuleras med datorprogrammet Simulex 2.0. Därigenom kan utrymningssäkerheten bedömas, och utifrån resultaten ges förslag på förbättringar och åtgärder. Under framtagandet av rapporten skedde kontinuerlig handledning av Fredrik Nystedt vid Öresund Safety Advisers. 1.3.2 Val av metod Rapportens innehåll och slutsatser bygger främst på de tre scenarier som simulerats i Simulex och CFAST men även av litteraturstudier, intervjuer och objektsbesöket. Dataprogrammens uppbyggnad, begränsningar och reliabilitet redovisas i kapitel 5. Valet av programmen motiveras med att de ger tillräckligt valida resultat till en rimlig arbetsbörda. Andra alternativ 11

till dessa program har valts bort eftersom de är för tidskrävande och resurskrävande. Simuleringarna har därefter kompletterats med känslighetsanalyser. 1.3.3 Känslighetsanalys För att säkerställa att scenarierna utgör goda representanter för värsta sannolika fall genomförs känslighetsanalyser vilket innebär att viktiga parametrar varieras och utvärderas. Många av de viktiga ingångsvärdena är behäftade med osäkerheter som måste hanteras, vilket gör det nödvändigt att undersöka hur resultaten förändras med olika förutsättningar. Speciellt har följande granskats: Viktiga indata till CFAST Varierande maxeffekter Varierande tillväxthastigheter Öppningars storlekar varieras 1.4 Avgränsningar Då Odenvaruhuset består av två sammanbyggda varuhus (Oden 7 och Oden 8) på vardera ca 14 000 m 2 har rapporten begränsats till att endast innefatta de allmänna utrymmena i Oden 8. Denna begränsning har gjorts utifrån diskussion med brandskyddsförrättare och handledare samt genom undersökning av befintligt brandskydd. Brandskyddet i Oden 7 samt i källaren och garageplanet i Oden 8 anses ha relativt hög brandsäkerhet vilka uppfyller dagens brandskyddskrav (se nedanstående stycke). Brandskyddet i de allmänna utrymmena i Oden 8 anses däremot behöva granskas mer ingående. Oden 7 är försedd med automatiskt brandlarm samt utrymningslarm. Butikslokalerna i Oden 7 är försedda med automatisk vattensprinkleranläggning (RTI 50 ms ½ och utlösningstemperatur på 68 C). Trapphusen i Oden 7 är försedda med brandgasventilation i form av brandgasfläktar som uppfyller kraven i BBR samt alternativa rökluckor. Källaren i Oden 8 är försedd med automatisk vattensprinkleranläggning. Valet av begränsning förutsätter att brandskyddet underhålls och fungerar i Oden 7 samt i källaren i Oden 8. Avgränsningen har gjorts vid den brandavskiljande väggen (REI-M 120) mellan Oden 7 och Oden 8, mellan källaren och vån 1 samt mellan vån 2 och det öppna garageplanet på taket. Utrymmande personer anses säkra när de kommer ut till det fria, upp på det öppna garageplanet eller över till Oden 7 (annan brandcell). Rapporten avgränsas vidare, som tidigare nämnts, till att endast behandla personsäkerhet vid brand. Egendomsskador, dvs. ekonomiska förluster samt miljöpåverkan behandlas ej. 12

2 Objektsbeskrivning 2.1 Byggnad 2.1.1 Verksamhet Objektet som behandlas är varuhuset Oden som ligger beläget mitt i centrala Trollhättan och omfattar ett helt kvarter. Oden byggdes i mitten av 70-talet och var ursprungligen två separata byggnader, Oden 7 och Oden 8. Dessa byggdes senare samman genom en förbindelse mellan de två fastigheterna. Eftersom arbetet är avgränsat till Oden 8 kommer Oden 7 endast att beskrivas då det är motiverat ur tydlighetssynpunkt. Oden 8 utgörs av fyra plan, två butiksplan, en källare och ett parkeringsdäck. Källarplanet består av lager - och förrådsutrymmen, sprinklercentral, två skyddsrum och utrymmen för fastighetsskötsel. Det finns två våningsplan med butiker samt ett parkeringsdäck på taket. Parkeringsdäcket är gemensamt för båda fastigheterna. Bild 1. Huvudentrén till Oden 8. Markplanet består av 16 butiker som alla ligger placerade runt ett gemensamt utrymme/butikstorg där även de centrala rulltrapporna finns. Undantaget är butiken Bogart som inte har någon kontakt med övrig verksamhet utan endast har åtkomst från det fria. För butikslokalisering se översiktsplanen i kapitel 2.1.4. Entrébutiken och McDonalds har förutom öppningarna till butikstorget dessutom dörrar till det fria. Utöver de centrala rulltrapporna finns öppning i bjälklaget till det övre planet även för rulltrappan i Hennes & Mauritz, som har butik i båda planen. 13

Det övre planet är uppbyggt på samma sätt som markplanet, med butikerna runt omkring rulltrapporna. Här finns 11 butiker samt ett café. Mitt i butikstorget finns omkring 130 sittplatser tillhörande serveringen. Det gemensamma utrymmet är dagtid sammankopplat med Oden 7. Från markplan leder öppningen till butiksdelen i Oden 7, medan öppningen på övre planet leder till det undre parkeringsdäcket i Oden 7. När flertalet butiker stängt stängs även brandskjutportarna mellan fastigheterna. Detta för att ICA och McDonalds i Oden 8 har öppet betydligt längre än butikerna i Oden 7. Vid ingången till Oden 7 finns fyra hissar som betjänar allmänheten från markplan till det öppna parkeringsdäcket. Där finns också ett trapphus som även det går till parkeringen. Arean för Oden 8 uppgår till ca 6 800 m 2 per plan, varav ca 5 600m 2 per plan utgörs av butiker med lager samt allmänna publika utrymmen. 2.1.2 Konstruktion Byggnaden är i huvudsak uppförd i betong. Ytterväggar, tak och golv utgörs av betong, medan väggarna mellan butiksutrymmen utgörs av lättväggar. Detta för att relativt enkelt kunna ändra butiksgeometrierna när hyresgästerna skiftar. I taknivå både mellan olika butiker och mellan butiker och butikstorget finns 60 cm galler, i vissa fall är det 120 cm, se bild 2 nedan. Detta fungerar som del i ventilationssystemet, men finns dock inte mellan alla butiker. Bild 2 Galler i taknivå i vägg. Undertaket i butikerna består av plattor av obrännbart material och sitter på 3,5 m höjd. Ovanför plattorna är det ytterligare 1,4 m upp till bjälklaget. Detta utrymme är del i ventilationsanläggningen som en sugkammare för frånluft. I det centrala utrymmet är takhöjden 3,5 m med en liten förhöjning på några decimetrar alldeles ovanför rulltrapporna. Mellan de två fastigheterna finns brandklassad vägg i form av EI 240 samt brandskjutportar i klass EI 120. Med undantag för vissa utrymningsvägar, trapphus och fläktrummet omfattas hela byggnaden av samma brandcell. Byggnaden är utrustad med nödbelysning vars styrka 14

uppgår till 20 % av normal belysning. Dieselgeneratorn som fungerar som reservkraftverk i byggnaden startar automatiskt vid strömbortfall. 2.1.3 Tillbudshistorik Objektet har haft fyra tillbud de senaste fem åren. Dessa har varit bränt bröd i ICA matmors lokaler, rökutveckling från en av de centrala rulltrapporna p.g.a. av läckande olja, brand i en mikro i ett personalutrymme samt brand i en fritös tillhörande Caféet. Det har inte varit något större problem med onödiga automatiska brandlarm från varuhuset. 2.1.4 Översiktsplan En grov översikt över de två våningsplanen i Oden 8 visas nedan med tillhörande tabell som anger hyresgäster och övriga utrymmen. Plan 1 Plan 2 1 Bogart 9 ICA 17 H&M 25 Cassels 2 McDonalds 10 Duka 18 Mr Minit 26 Gina Tricot 3 Entrébutiken 11 Gallerix 19 H&M 27 Din sko 4 Lindex 12 Exit 20 Handskmakaren 28 JC 5 Lindex-lager 13 Optiker Liljelood 21 Dvd Norden.se 29 Petronellas 6 Parfymeri Denise 14 Guldfynd 22 Jack & Jones 30 Stjärnurmakarna 7 Tom butik 15 Kodak 23 Intersport 8 Köksboden 16 Bokia 24 Café Pilarna anger de centrala rulltrapporna samt rulltrappor inne i H&M. 15

2.2 Aktiva system 2.2.1 Sprinklersystem I fastigheten finns det endast sprinklersystem i källarplanet, men eftersom källarplanet faller utanför avgränsningen undersöks inte sprinklerfunktionen närmare här. 2.2.2 Detektionssystem I Oden finns ett flertal olika sätt att detektera en brand. Totalt finns 230 rökdetektorer placerade i 32 sektorer. Maximalt avstånd mellan två detektorer är ca sju meter. I vissa utrymmen där rökdetektorer visat sig olämpliga finns istället värmedetektorer. Exempel på detta är ovanför lastkajen, i fläktrummen och i vissa personalutrymmen. Samtliga detektorer i Oden byts ut med femårsintervaller. Brandlarmet utlöser även vid aktivering av sprinkler i källarplanet. Dessutom finns endast en larmknapp för direkt larm till SOS Alarm, den återfinns på lastkajen. 2.2.3 Brandlarmsystem Ett förvarningslarm finns installerat i form av brandlarmsklockor och sirener i ett heltäckande system som hörs klart och tydligt i samtliga delar av byggnaden. Avsikten med larmet är att personalen ska börja förbereda för utrymning och stängs därför av automatiskt efter ca 5 min. För personalens uppgifter se vidare kapitel 4.1. I fastigheten finns sex brandförsvarsledare, dessa är de två fastighetsteknikerna samt fyra butiksanställda. Vid förlarm går även ett larm till deras personsökare, vilket gör att de kan undersöka var det brinner och vid behov starta utrymningslarmet. Centalapparaten är belägen i anslutning till lastkajen vid ICA:s lager. I samband med förvarningslarmet stannar rulltrappor och ventilation. Stekbord, fritöser och liknande stängs av automatiskt i restaurangerna. Brandskjutportarna mot Oden 7 stängs. Hissarna stannar inte vid brandlarm, men vid eventuellt strömbortfall går hissarna ned till markplan. Samtidigt som förlarmet ljuder larmas också räddningstjänsten i Trollhättan via SOS Alarm. Vid brandlarm larmas även vaktbolaget Securitas som har god lokalkännedom och därigenom blir en resurs för räddningstjänsten. 2.2.4 Utrymningslarm I nuläget måste utrymningslarmet startas manuellt vid centralapparaten av någon av brandförsvarsledarna. Den automatiska aktiveringen är i dagsläget ifrånkopplad. Det finns även en utrymningslarmknapp i Åhléns i Oden 7, men aktiverat larm hörs endast i den byggnad som larmar. Utrymningslarmet inleds med utrymningssignal Omedelbar fara som varar i 10 sekunder. Meddelandet är förinspelat och ges både på svenska och engelska, och upprepas. När utrymningen är klar ska brandförsvarsledaren möta upp räddningstjänsten och lämna rapport till brandbefälet. Angående ljudnivån på utrymningslarmet är informationen blandad, se vidare kap 9 "Intervjuer med butikspersonal". Bild 3. Utrymningslarmknapp. 16

2.2.5 Ventilation Byggnaden är inte försedd med någon brandgasventilation. Det finns dock två rökluckor i källarplan, men om dessa har någon större verkan är oklart. Det normala ventilationssystemet är kopplat till brandlarmet så att från- och tilluften stängs av automatiskt vid larm. De två fläktrummen är placerade på det övre planet. Frånluften sker genom innertaket och är på så sätt oberoende av skiftande butiksgeometrier. Pga. de stora volymerna som brandgaserna kan spridas i är det inte troligt att någon större tryckuppbyggnad kommer att ske i lokalerna. Att brandspridning skulle ske genom ventilationssystemet bedöms därför som osannolikt. 2.2.6 Släckutrustning De större butikerna är utrustade med en eller ett par brandsläckare, synligt placerade och tydligt utmärkta. I ett par fall var dessa dock blockerade med kläder eller klädställningar. I de mindre butikerna saknades ofta släckutrustning. I gemensamma utrymmen samt i vissa utrymningsvägar finns brandposter utplacerade, det finns 5-6 brandposter per plan. Dessutom finns handbrandsläckare i vissa personalutrymmen. Bild 4. Dold brandsläckare. Bild 5. Tydligt utmärkt brandsläckare på Intersport. 2.2.7 Punktskydd Punktskydd i form av koldioxidanläggning finns vid stekbordet i Caféet på övre plan. Detta kan utlösas både manuellt och genom sensor i fläktkåpan. McDonalds har samma släcksystem i samtliga sina restauranger oavsett vilket land det gäller. Det har levererats av företaget Ansul och är ett gasformigt släckmedel placerat vid fritösen på markplanet, detta kan endast utlösas manuellt. 17

18

3 Brandscenarier 3.1 Möjliga brandscenarier Under besöket på objektet identifierandes ett antal troliga brandscenarier. Tre av de troliga brandscenarierna valdes att simuleras och utvärderas medan resterande scenarier endast diskuterades. Nedan följer de sex identifierade brandscenarierna: butiksbrand på HM lagerbrand på Lindex anlagd brand på Ica brand i Jack & Jones personalrum klädbrand i Cassels butik anlagd brand på JC För butikslokalisering se kapitel 2.1.4. 3.1.1 Nedre plan Butiksbrand på H&M En brand på H&Ms kosmetikaavdelning vid entrén på nedre plan skulle kunna sprida sig snabbt till övre plan och blockera den största och mest använda utrymningsvägen (entréingången). Branden hindrar troligtvis även utrymning via centralrulltrapporna. Lagerbrand på Lindex En brand som startar på Lindex lager, nedre plan, skulle antagligen omöjliggöra utrymning via centralrulltrapporna men att den förhindrar utrymning via entrén är inte lika självklart. Anlagd brand på Ica En anlagd brand på Ica skulle antagligen medföra en mycket omfattande brand med stor brandgasproduktion. 3.1.2 Övre plan Brand i Jack & Jones personalrum/lager En brand som startar i Jack & Jones lager/personalutrymme skulle troligtvis omöjliggöra utrymning via centralrulltrapporna. Detta p.g.a. att butiken inte har någon ventilationsförbindelse till de andra butikerna vilket medför att all rök tvingas ut i det gemensamma utrymmet. Klädbrand på Cassels En brand i Cassels butik skulle sannolikt medföra en omfattande brand med stor brandgasproduktion men eftersom butiken är stor skulle antagligen inte röken förhindra utrymning via centralrulltrapporna. Anlagd brand på JC En anlagd brand på JC förhindrar troligtvis utrymning till garageplanet samt rökfyller det gemensamma utrymmet och förhindrar på så sätt utrymning via centralrulltrapporna. 19

3.2 Diskussion 3.2.1 Sannolikhet och konsekvens De diskuterade scenarierna valdes ut genom att jämföra konsekvenserna av en brand och sannolikheten att branden ska kunna inträffa. På detta sätt rangordnades bränderna och tre scenarier kunde därefter väljas ut. Brandorsak och startföremål Enligt Räddningsverkets statistik 1, stod handeln för ca 13 % av alla bränder i allmänna byggnader 2002. Av samtliga bränder i handeln var de främsta orsakerna; tekniskt fel 30 %, anlagd brand 26 % samt värmeöverföring 10 %. De primära startföremålen för bränder i allmänna byggnader utgörs av; lös inredning 10 %, lysrör 9 %, samt elinstallationer såsom kaffebryggare, kyl/frys, transformatorer etc. 15 %. I enlighet med räddningsverkets statistik utsågs brandorsakerna till de tre scenarierna att vara två anlagda bränder och en orsakad av tekniskt fel. Vidare anses det mycket troligt att starföremålen är lös inredning samt lysrör, även det i enlighet med ovannämnd statistik. Placering Valet av placeringen grundar sig mestadels på hur stora konsekvenser branden medför i utrymningssynpunkt men även här har sannolikheten en viss betydelse. De placeringar av branden som medför de allvarligaste hindren vid utrymning är de scenarier som blockerar de mest använda utrymningsvägarna. Blockering av de normalt använda utgångarna tvingar utrymmande människor att använda sig av de okända bakre nödutgångarna vilket fördröjer utrymningen. Det är även viktigt att sprida ut de dimensionerande bränderna så att inte konsekvenserna av händelsen blir de samma i alla scenarierna. Eftersom en brand på nedre plan antas få allvarligare konsekvenser ur utrymningssynpunkt väljs två dimensionerande bränder från detta plan. Från andra plan väljs en dimensionerande brand som antas täcka in samtliga värsta sannolika scenarier på andra plan. 3.2.2 Nedre plan Den stora skillnaden mellan en brand på H&M och en brand på Lindex är att branden på Lindex antagligen får ett snabbare brandförlopp, samt att omfattningen antas bli större för en klädbrand. Dessa scenarier antas få ganska likartade konsekvenser med avseende på utrymning förutom att en brand på Lindex är mer sannolik och att rökutvecklingen antas bli större. Att Lindex bedöms som en mer sannolik brand beror till största del på oordningen och lagringshöjden inne på lagret. Branden på Ica skiljer sig däremot från de två scenarierna ovan. Mestadels genom att placeringen av branden medför andra konsekvenser avseende utrymning men även p.g.a. att det är annat material som kan brinna, t.ex. papper och blöjor. 3.2.3 Övre plan Skillnaden mellan scenarierna är att en brand på Jack&Jones antagligen skulle omöjliggöra utrymning via centralrulltrapporna medan en brand på Cassels till största del enbart skulle påverka utrymningen i själva butiken. En brand på JC medför däremot allvarligare 1 Se www.srv.se under fliken "Statistik" 20

konsekvenser i utrymningssynpunkt eftersom den troligtvis försvårar utrymning både via centralrulltrapporna och till garageplanet. 3.3 Valda brandscenarier Enligt föregående diskussion valdes följande tre scenarier: Scenario 1: Brand i Ica-butiken - kap 6 Scenario 2: Brand på Lindex lager - kap 7 Scenario 3: Brand i JC butiken - kap 8 21

22

4 Utrymning 4.1 Allmänt På Oden har alla butiksinnehavare skyldighet att informera samtliga anställda om vilka rutiner som gäller vid en utrymningssituation och vad som krävs av personalen 2. När förvarningslarmet ljuder ska personalen stänga av den egna ljudanläggningen så att ev. utrymningslarm kan höras tydligt. Dessutom ska de kontrollera att utrymningsvägarna är fria från varor, kundvagnar o.d. Brandlarmsklockorna sitter placerade i hela byggnaden och hörs klart och tydligt överallt. När utrymningslarmet utlöses ska personalen kontrollera: - att meddelandet uppfattas av alla - att ingen finns kvar i provhytter, toaletter eller liknande - att ingen använder hissarna vid utrymning - att utrymningsvägarna inte blockeras av att de utrymda stannar precis utanför dörrarna. - samt hjälpa rörelsehindrade att utrymma När personalen vidtagit dessa åtgärder ska all personal samlas på den förutbestämda återsamlingsplatsen för att lämna information till brandförsvarsledaren Bild 6. Tydligt utmärkt nödutgång. 2 Enligt uppgifter från fastighetsförvaltaren 23

4.2 Utrymningsvägar Det är rimligt att anta att flertalet av besökarna i första hand kommer att söka sig till de bekanta utgångarna, vilka i detta fall är huvudentrén samt de utgångar som leder till parkeringsdäcken. Oden har på senare år, efter inrådan från räddningstjänsten, byggt in fler utrymningsvägar från andra våningen. Detta för att utrymningssituationen inte varit helt tillfredställande. I dagsläget får tillgången till utrymningsvägar anses vara relativt god. De utrymningsvägar som leder ut i det fria är låsta nattetid och låses upp i samband med varuhusets öppnande av Securitas. Plan 1 Plan 2 Nödutgång, trapphus eller ut i det fria Utrymningsväg Det finns tre utrymningsvägar som leder till annan brandcell, Oden 7: 1 Från inre hörnet på H&M till parkeringdäcket och till utrymningstrapphus i Oden 7. Denna dörr är 1,20 m bred och väl utmärkt. 2 Från övre plan till parkeringsdäcket på Oden 7. När brandporten är stängd är denna dörr 0,90 m bred. 3 Från nedre plan till butiksdelen i Oden 7. När brandporten är stängd är denna dörr 0,90 m bred. Trapphusen från det övre planet i Oden 8 leder ut i markplanets yttre delar av byggnaden och är följande: 4 Från Intersport finns två utrymningsvägar som leder ut till det fria, varav den ena är en spiraltrappa som är väl utmärkt och leder ut i Oden 8:s kortsida. Den andra kommer ner mellan Bogart och McDonalds i markplanet och går även att komma till ifrån Dvd Norden. Båda dörrarna till trapphusen har en dörrbredd på 1,20 m. 5 Från butikstorget finns tillgång till två utrymningstrapphus, antingen vid Caféet eller mellan Cassels och Gina Tricot. Där den första leder ut bakom Lindex lager och den senare kommer ned vid centralapparaten som är belägen vid ICAs lager/lastkajen. Båda dörrarna till dessa trapphus har en dörrbredd på 1,20 m. 24

6 Från lagerkorridor bakom JC vid varuhissarna leder ett trapphus ner mot lastkajen. Denna dörr är 0,90 m bred. 7 Från nedre plan, via övre plan, leder ett trapphus upp till parkeringsdäcket på taket. Denna dörr är 0,90 m bred. Från nedre plan leder ett antal dörrar ut i det fria, dessa är: 8 Från Entrébutiken finns en 0,90 m bred dörr. 9 Från McDonalds servering samt via dess varumottagning, båda dessa dörrar är 0,90 m breda. 10 Från inre delen av Lindex leder en 1,55 m bred dörr. 11 Från korridoren mellan Köksboden och ICA är dörren 1,80 m bred. 12 Från ICAs lager mot lastkajen är dörren 1,20 m bred. 13 Från Duka till lastkajen är dörren 1,20 m bred. 14 Från butikstorget på markplan via huvudentrén, dörren är 2,0 m bred. Utrymningsvägarna var överlag i bra ordning och ingen dörr till utrymningsväg var vid besöket blockerad. De två fastighetsteknikerna har ett mycket högt säkerhetstänkande och är mycket väl insatta i brandskyddet. Vid belamring av korridorer och liknande ser de till att detta flyttas bort. Det är deras arbete som gör att varuhuset ger ett gott och välstädat intryck Låsanordningarna till dörrarna i utrymningsvägarna visar mycket stor variation. Exempel på detta är låsvred med plastkåpa över, vanligt låsvred med handtag, panikregel eller lås som normalt kräver passerkort men även kan öppnas genom en nödöppningsknapp. Bild 7. Icke rekommenderat låsvred med plastkåpa. 4.3 Tid för utrymning För att lättare kunna bedöma utrymningstiden delas den normalt in i tre delar Varseblivning Beslut och reaktion Förflyttning Den sammanlagda tiden för de tre stegen gör den totala utrymningstiden. Denna tid ska understiga den tid det tar för kritiska förhållanden att uppstå för att utrymningsdimensioneringen ska vara tillfredställande. 3 Den svåraste parametern att uppskatta, och som minst forskning är gjord på, är beslut och reaktion. Detta för att mänskliga 3 Frantzich, (2001), "Tid till utrymning" 25

reaktioner varierar beroende på hur varje enskild person uppfattar en situation. Därför har mycket tid lagts på att diskutera och ta fram rimliga tider för detta. 4.3.1 Varseblivning Varseblivning består av tiden det tar från att branden startar till personen i fråga inser att det inträffat något som inte hör till det normala. Det kan ske genom exempelvis brandlarm, utrymningslarm eller att personen ser branden eller röken. Annat sätt att bli varse om händelsen är att personal informerar om att byggnaden måste utrymmas eller genom andra människors aktiviteter. 4.3.2 Beslut och reaktion Under besluts- och reaktionsfasen finns alla aktiviteter som personen gör innan den målmedvetet rör sig mot en nödutgång. Exempel kan vara att personen söker information, försöker släcka branden, äter upp sin mat eller letar efter en anhörig. För att förkorta denna fas används i Oden ett talat utrymningslarm för att ge information om att utrymning ska ske. Dessutom har personalen som uppgift att hjälpa till vid utrymningen. Vid samtal med fastighetsteknikern Peter Hall uppskattade han tiden från utlöst brandlarm till manuellt aktiverat utrymningslarm till 3-4 minuter. 4.3.3 Förflyttning Under den sista fasen ryms den tid det tar för personen att förflytta sig från sin position till att befinna sig på en säker plats. Tiden bestäms till största delen av persontätheten i byggnaden, mycket folk kan betyda långa köer vid vissa utgångar. Smala trappor kan helt stoppa personflödet om t.ex. någon faller eller har rörelsehinder. 4.4 Kriterium för säker utrymning Som krav för att utrymning ska anses säker och att personerna i fråga inte utsätts för kritiska förhållanden, anges fem parametrar att ta hänsyn till. Dessa är temperatur, strålning, brandgaslagrets höjd, sikt samt toxicitet 4. Personer ska inte utsättas för temperaturer högre än 80 C under utrymning. Kortvarigt kan strålningen tillåtas vara så hög som 10kW/m 2. Den långvariga strålningen bör inte överstiga 2.5kW/m 2, vilket ungefär motsvarar strålningen från ett brandgaslager med temperaturen 210 C. 5 Brandgaslagret bör inte sjunka lägre än 1.6 m plus 10 % av lokalens takhöjd. För Oden innebär detta att brandgaslagret inte bör understiga 1.95 m från golvet räknat. Sikten bör vara minst fem meter i brandrummet och tio meter i utrymningsvägarna. För att personerna inte ska utsättas för giftiga gaser eller syrebrist under utrymning har följande gränsvärden angetts i brandskyddshandboken: CO < 2000 ppm CO 2 < 5 % O 2 > 15 % 4 Brandskyddshandboken (2002), sid 183 5 Se bilagan "Handberäkningar" 26

5 Simuleringsmodeller 5.1 CFAST 3.1.7 5.1.1 Allmänt CFAST 6 står för "Consolidated Fire And Smoke Transport" och är ett beräkningsprogram som arbetar enligt en så kallad tvåzonsmodell. Detta innebär att volymen delas in i en övre och en undre zon. Programmet löser sedan en mängd ekvationer mellan de två kontrollvolymerna över tiden. Parametrar som beräknas är t.ex. brandgaslagrens höjd och temperatur, syrehaltens inverkan på effekten, sikt, toxicitet samt strålning från brandgaslagret. Flera rum kan länkas ihop och på så vis kan mer invecklade brandgasspridningar simuleras. Modellen är konstruerad och validerad för 1-3 rum enligt NIST 7, som utvecklat modellen. En viktig funktion är underprogrammet DetAct-T2 (Detector Actuation Time Squared), som beräknar hur snabbt detektorerna aktiveras, se avsnitt 5.1.4. 5.1.2 Antaganden och begränsningar Följande antaganden ligger till grund för CFAST och är viktiga att känna till eftersom de leder till begränsningar och osäkerheter: Homogena värden och perfekt blandning i de olika zonerna. Detta är en rimlig uppskattning i förhållandet mellan det varma övre och kalla under brandgaslagret då tydlig skiktning sker. Att perfekt blandning antas betyder även att transporttiderna för brandgaserna i samma zon försummas. Detta gör att rökfyllnadsprocessen riskerar att ske för snabbt i simuleringarna. Tydlig skiktning mellan zonerna är en förutsättning. För temperaturskillnader mellan övre och undre zonen som understiger 20-30 K är det rimligt att anta att skiktning inte sker 8. Branden betraktas som en punktkälla av energi och massa. CFAST simulerar inte själva branden, utan konsekvenserna av branden med avseende främst på brandgasspridning. Hur flammorna sprider sig och interagerar med väggar, tak och brandgaslager tas inte hänsyn till i programmet, vilket leder till osäkerheter. Strålningen från flammorna försummas, och den beräknade strålningen som redovisas i programmet bygger endast på beräkningar av brandgaslagrets temperatur. CFAST ger en god uppskattning för ett mindre antal rum, men vid mer invecklade rumsgeometrier ökar osäkerheterna. Rumsgeometrierna uppskattas med rätvinkliga rektanglar. Hur detta påverkar rökfyllnadsprocessen är svårt att uppskatta. Beroende av vilken parameter som är av störst intresse väljs indata olika. Se avsnitt 5.1.3 för att se hur indata valts för de scenarier som simulerats i rapporten. 6 Fakta har främst hämtats från kap 10 i Karlsson/Quintiere, (2000) "Enclosure Fire Dynamics" 7 National Institute of Standards and Technology, se även http://fast.nist.gov/cfast.html 8 Hultquist Hans, (2000) "Simulating visibility in Hazard 1/CFAST", sid 7 27

Många av de fenomen som uppträder vid brand är fortfarande inte kartlagda och går därför inte att beräkna. I praktiken betyder detta att CFAST inte serverar användaren några sanningar, utan snarare ger riktvärden. Att programmet använts trots alla begränsningar beror på att det i dagsläget inte finns något program som klarar att simulera så avancerade byggnader som Oden på ett komplett sätt. De förtjänster andra program ger står i detta fall inte i proportion med den tid, kunskap och datorkraft som krävs. 5.1.3 Indata De indata som behövs för programmet är: Brandens effektutveckling 9 Geometrin för de utrymmen som ingår i simuleringen Värmeledningsförmågan hos väggar och tak Ventilationsöppningar mellan olika rum och till det fria Förhållandena H/C samt CO/CO 2 (behövs för siktberäkningar. 10 ) Beroende på hur scenariot ser ut är det viktigt att välja lämpliga uppskattningar av verkligheten. Ofta måste verkligheten förenklas för att passa in i programmet. Rumsindelningen i programmet är ett exempel på detta, eftersom CFAST endast arbetar med rektangulära geometrier. I simuleringarna med CFAST nedan har rummens indelning gjorts så att simuleringen ska spegla ett verkligt brandförlopp så bra som möjligt. Golvareorna har för de olika utrymmena bibehållits i högsta möjliga grad för att ge en bra uppskattning av brandgaslagrets höjd. Vad gäller takhöjden valdes i samtliga scenario höjden till innertaket till 3,5 meter vilken uppmättes vid objektsbesöket. Vid simuleringarna i CFAST har antalet simulerade rum begränsats till 8 st., vilket innebär att de flesta butikerna inte ingår i simuleringen. Detta beror på att sannolikheten för felaktiga resultat ökar kraftigt ju fler rum som används. Att simulera samtliga butiker i Oden är i dagsläget en i princip omöjlig uppgift oavsett vilket program som väljs. Därför valdes de utrymmen som har störst inverkan på utrymningsförloppet, dvs. rummen närmast branden samt butikstorget. Öppningar till det fria har gjorts för att simulera tillkommande luft från uteslutna butiker. Värmeledningsförmågan hos omslutningsareorna har definierats genom tabeller i programmet för att kompensera för värmeförluster via ledning. Här valdes gips i taket, och betong för väggar i enlighet med verkligheten. Ventilationsöppningarna för varje scenario har diskuterats noggrant och dessutom prövats med känslighetsanalys för respektive scenario. För att ta hänsyn till brandgasernas transporttider och få en mer realistisk rökfyllnadsprocess har även takbalkar lagts in mellan rummen i de olika scenarierna. Höjden av dessa var 10 % av totala öppningens höjd. Detta gäller även de ventilationsöppningar som utgörs av galler, vilket innebär att öppningarna hamnar 35 cm ner från taket. Vid val av H/C- samt CO/CO 2 -förhållandena har de mest realistiska värdena med tanke på respektive scenario valts. 9 Se bilaga "Val av effektkurvor" för mer utförliga diskussioner och beräkningar 10 H/C samt CO/CO 2 är tabellvärden för hur förhållandet mellan väte och kolatomer i bränslet samt förhållandet mellan koloxid och koldioxid då bränslet förbränns. 28

5.1.4 DetAct-T2 DetAct-T2 är en del av CFAST och används för att simulera tiden det tar tills att en detektor utlöser. Programmet fungerar bäst på värmedetektorer och sprinklers eftersom en av variablerna är RTI värdet, vilket beskriver termisk tröghet. Efter diskussion antogs detta värde till 0,5 ms ½ för att få en uppskattning av när rökdetektorerna utlöser. Utlösningstemperaturen sattes till 38 C och maximalt avstånd mellan detektorerna (7 m) användes. Resultaten för DetAct-T2 bör betraktas som grova uppskattningar av de verkliga utlösningstiderna vid en brand. Scenario 5.2 Simulex 2.0 Aktiveringstid (min) ICA 1,9 280 Lindex 0,9 570 JC 1,5 350 Uppnådd effekt (kw) Tabell 1. Aktiveringstid för rökdetektorer enligt DetAct-T2 5.2.1 Allmänt För att simulera utrymning av hela Oden 8 under pågående brandförlopp har programmet Simulex 2.0 använts. Simulex är ett grafiskt program där byggnadsritningar från programmet AutoCAD används. Flera våningsplansritningar kan sammanbindas med hjälp av trappor i Simulex. I ritningarna kan individer placeras ut och ges olika egenskaper. Exempelvis kan individerna påbörja en utrymning vid olika tidpunkter, de kan tvingas använda en viss utrymningsväg eller de kan välja den utrymningsväg som ligger dem närmast. De kan också ges olika karaktärer, t.ex. pensionärer, barn, konsumenter, kontorsanställda etc. Valet av karaktär påverkar gånghastigheten. Som karaktärer för individerna vid simuleringen av utrymningen av Oden 8 har karaktären konsumenter, "Shoppers" valts, vilket innebär att alla ålderskategorier finns representerade. 5.2.2 Antal personer Varuhuset Oden (Oden 7 och 8) har ungefär 4 miljoner besökare per år. En mer exakt siffra för antalet besökare per dag och tidpunkt lämnades inte ut då en konkurrenssituation finns i orten. För simuleringarna i detta arbete har det antagits att det är mycket folk i lokalerna när brandtillbuden inträffar, motsvarande exempelvis julhandel. I BBR 5:371 anges ett riktvärde på 0.5 personer per kvadratmeter. Om hänsyn tages till den area som besökare faktiskt kan vistas på, undantaget exempelvis montrar och klädställ, har det ansetts rimligt att anta 0.25 personer per kvadratmeter för butiksareor och andra allmänna utrymmen. För caféserveringen på andra plan finns ett angivet antal sittplatser och där har dessa värden använts. Denna diskussion innebär att 2100 personer befinner sig i Oden 8 vid simuleringarna, vilket anses vara ett konservativt antal. 5.2.3 Besluts-, reaktions- och förflyttningstid Simulex simulerar endast förflyttningstiderna. Varseblivningstiderna samt besluts- och reaktionstiderna för olika individer måste anges till programmet. Detta är en viktig del för att få en trovärdig utrymningssimulering, därför har stor vikt lagts för att uppskatta dessa tider. Aktiveringstiden för detektorerna, enligt tabell 1 ovan, blir varseblivningstiden i simuleringarna. 29

Som grundtider 11 för besluts- och reaktionstid användes 3,5 min ± 45 s efter det att brandlarmet utlöser (endast ringklocka, inget talat meddelande) för de individer som inte bedöms se branden. Att tiderna för endast ringklocka använts beror på att det i dagsläget tar alltför lång tid innan utrymningslarmet startas. När det talade meddelandet startas har utrymningen redan påbörjats pga. larmklockorna. För de individer som förväntas se branden är grundtiden 1,5 min ± 30 s. Grundvärdena har sedan korrigerats för de lokaler där kritiska förhållanden uppstår innan individerna påbörjat utrymning, enligt de tider som användes som utgångspunkt. Dessa tider har satts till de tidpunkter då folk förväntas inse att en allvarlig brand pågår i lokalerna och att detta kan bli ett hot för deras hälsa. Det anses inträffa när stora mängder rök börjar strömma in i lokalen där individen befinner sig eller när lågornas strålning blir så intensiv att obehag upplevs 12. 5.2.4 Antaganden och begränsningar Simulex är en datormodell som är beroende av ett antal uppskattade och antagna indata. Detta medför att resultaten endast kan beaktas som simuleringar och inte ett verkligt fall. Utrymningstiderna bör därför ses som en fingervisning av hur det skulle kunna se ut vid en verklig utrymning under en pågående brand. Följande parametrar gör simuleringarna osäkra Innan simuleringen startar tilldelas varje utrymmande person en speciell avståndskarta till en förutbestämd utgång. Skulle köbildning eller stora folksamlingar uppstå är det uppenbart att besökare i verkligheten skulle välja att gå vidare till en annan utgång. I Simulex är det inte möjligt att under programmets gång ändra riktning på personerna. Det är däremot, som tidigare nämnt, möjligt att styra folk till förutbestämda utgångar innan simuleringen startar. Detta har gjorts för att undvika alltför lång köbildning och för att styra personer bort från utgångar som ligger nära branden. Eftersom det befinner sig 2100 personerna i Oden vid simuleringstillfället är det en omöjlighet att tilldela varje enskild person varsin specifik varseblivningstid. Istället ansätts generella varseblivningstider för grupper. Detta medför att vissa personer står kvar medan andra grupper utrymmer genom deras lokal Programmet tolkar alla linjer på ritningen som opasserbara hinder för de utrymmande personerna. Detta medför att ritningarna måste vara relativt rena från linjer för att inte personerna ska "fastna" i dessa linjer under simuleringen. Endast raka trappor kan simuleras i programmet. Detta medför att spiraltrappor, trappor med svåra geometrier m.m. istället får göras till längre raka trappor. I Oden finns en spiraltrappa, den har i simuleringen gjort så smal att det inte är möjligt att gå två personer i bredd. 11 Frantzich, (2001) "Tid till utrymning" 12 Se bilagan "Handberäkningar" 30

6 ICA 6.1 Brand på ICA - Scenario 1 ICA är en medelstor matvarubutik och har längre öppettider än övriga butiker i varuhuset. Butiken är belägen på markplanet i Oden 8. En stor del av varorna kan klassas som obrännbara, t.ex. konserver, glasförpackningar, gurkor o.d. Dock kan brandbelastningen i pappersavdelningen anses vara hög. Förutom utgången vid kassorna finns även utrymningsvägar genom lagret samt till korridoren mot Köksboden. Branden antas uppkomma genom att en person anlägger en brand i blöjor, papper eller liknande inne i butiken. Branden antas sprida sig för att snart involvera ca 6 m 2 brännbart material. Maxeffekten antas bli mycket stor p.g.a. omfattningen av branden samt energiinnehållet i materialet som brinner. Tillväxtheten antas vara medium/fast (α =0.021 kw/s 2 ) och brandgasspridning kan snabbt ske via ventilationsöppningar i takhöjd. 6.2 Effektutveckling I enighet med rapporten "Scenariotänkande vid brandsyn i samlingslokaler" 13 ansätts värmeeffekten till 1700 kw/m 2. Om branden involverar 6 m 2 ger detta en maxeffekt på 10 MW. I valet av tillväxtkurva har α-värdet 0,021 kw/s 2 valts efter att studerat Angerds rapport 14 som anger ett α-värde som anges stämma bättre för en matvarubutik än de traditionella tillväxtkurvorna. Värdet bygger på antagandet att branden startar i papper/kartong vilket kan tänkas motsvara blöjor eller toapapper. Detta medför, enligt nedanstående beräkning, att branden når maxeffekt efter ca 11 min. Q& Q& 2 10000 = αt t = = = 690s α 0,021 Q & är effektutvecklingen i kw, α är en tillväxtfaktor kw/s 2 t är tiden i sekunder. 13 Abrahamsson, (1997) "Scenariotänkande vid brandsyn i samlingslokaler", sid 77 14 Angerd, (1999) "Är utrymningsschablonerna vid brandteknisk dimensionering säkra?", sid 122 31

Effektutveckling - ICA Effekt (kw) 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0 60 120 180 240 300 360 420 480 540 600 660 720 780 Tid (s) Figur 1. 6.3 Simulering i CFAST Med hjälp av CFAST har bl.a. brandgaslagrets höjd, temperatur och optiska densitet simulerats för de olika rummen, enligt scenariobeskrivningen ovan. Värdena har jämförts med kriterierna för kritiska förhållanden enligt BBR, se kapitel 4.4. Brandgaslagrets höjd samt dålig sikt är de dominerande faktorerna i samtliga utrymmen. Figur 2. Det huvudsakliga hotet mot en säker utrymning har utgjorts av att brandgaslagret understiger 2 m. Temperaturen i det övre brandgaslagret blir, då kritiska förhållanden uppstår, 40-120 grader beroende på avståndet från branden, se figur 3 nedan. Detta medför att brandgaslagret i de flesta fall kan anses som välskiktat 15. Strålningen från brandgaslagret blir inte så hög att utrymning försvåras. Temperaturen i det undre brandgaslagret blir heller aldrig så hög att kritiska förhållanden kan uppstå, skillnaden blir ca 5-10 grader högre än normal rumstemperatur. I brandrummet blir dock strålningen från det övre brandgaslagret det snabbast uppfyllda dimensionerande kriteriet, eftersom temperaturen här överstiger 210 C. 16 Här är det viktigt att erinra sig att CFAST inte simulerar strålningen från flamman. 15 Hultquist Hans, (2000) "Simulating visibility in Hazard 1/CFAST", sid 7 16 Se Bilaga "Handberäkningar", avsnitt "Strålning från brandgaslagret" 32

I verkligheten blir denna så omfattande att kritiska förhållanden uppstår inom 5-6 m från branden 17. Utrymningssäkerheten hotas dock inte av detta. Brandgaslagrets Temperatur Temperatur (K) 630 580 530 480 430 380 330 280 0 60 120 180 240 300 360 420 Tid (s) 480 540 600 660 720 780 Rum 1 Rum 2 Rum 3 Rum 4 Rum 5 Rum 6 Rum 7 Rum 8, rulltrappan Figur 3. Se figur 2 ovan för rumsindelning, observera att rum 2 är brandrummet. Temperaturen i brandgaslagret är avgörande för om skiktning kommer att ske i de olika rummen. Eftersom temperaturskillnaden överstiger 30 grader över rumstemperatur kommer skiktning att ske. Brandgaslagrets höjd Brandgaslagretshöjd (m) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 60 120 180 240 300 360 420 Tid (s) 480 540 600 660 720 Figur 4. Se figur 2 ovan för rumsindelning. Rum 1 Rum 2 Rum 3 Rum 4 Rum 5 Rum 6 Rum 7 Rum 8, rulltrappan En viktig fråga som studerades är om brandgaserna sprider sig till andra våningen via de centrala rulltrapporna, vilket kunde konstateras, se figur 4 ovan. Utrymning via dessa rulltrappor omöjliggörs således, vilket gör att utrymmande från övre plan tvingas till alternativa utrymningsvägar. Tider till kritiska förhållanden redovisas nedan i tabell 2. 17 Se Bilaga "Handberäkningar", avsnitt "Minimalt avstånd till flamman" 33

Simuleringen har även kompletterats med en känslighetsanalys med avseende på hur de kritiska förhållandena varierar med olika brandförlopp, se bilagan känslighetsanalys. Genom att variera brandförloppets tillväxthastighet och maxeffekt kunde det konstateras att resultaten som redovisas är okänsliga för vilken maxeffekt som ansätts. Skillnaderna i tid till kritiska förhållanden mellan en medium brand och en fast brand mot den valda brandutvecklingen var ca (±) 60 sekunder. Vilket får anses som relativt stora skillnader. 6.4 Simulering i Simulex Resultaten från CFAST användes för att kvantifiera utrymningen som simulerats med Simulex. Hänsyn har tagits i största möjliga utsträckning till troligt beteende vid utrymning, speciellt med tanke på reaktionstider. Rapporten "Tid för utrymning" 18 har används som utgångspunkt. Vid ICA-scenariot beräknas fullständig utrymning ta ca 8 minuter efter att branden har startat, vilket innebär att byggnaden med största sannolikhet är utrymd när räddningstjänsten påbörjar sin insats. De enskilda värdena för respektive utrymme redovisas i tabell 2 nedan. Störst problem med trängsel blir det på andra våningen mot parkeringsdäcket i Oden 7, men troligtvis uppstår inte kritiska förhållanden här även om stora volymer av brandgaser kan strömma upp vid de centrala rulltrapporna. Däremot ökar sannolikt stressen markant för de utrymmande, vilken effekt detta har är svårt att uppskatta. 6.5 Jämförelser och slutsatser Genom att jämföra tiden för kritiska förhållanden t (krit) med tiden för utrymning t (ut) blir resultaten överskådliga. Rummens nummer syftar här till indelningen som gjordes i CFAST, se figur 2. Tiderna är räknade från antändningsögonblicket. Rum t (krit), s t (ut), s Marginal, s 1 430 220 210 2 440 220 220 3 370 240 130 4 400 240 160 5 540 360 180 6 450 340 110 7 400 340 60 Tabell 2. Förhållandet mellan resultat från CFAST, t(krit), och Simulex, t(ut). Resultaten i tabell 2 antyder att utrymningen av det valda scenariot kommer att lyckas med god marginal. Tiderna som redovisas är resultaten från den valda effektkurvan (10 MW, α = 0,021 kw/s 2 ) som diskuterades i avsnitt 6.2. Det bör dock hållas i minnet att känslighetsanalysen gav en variation på t (krit) på (±) 60 sekunder, vilket gör att om brandförloppet sker snabbare än det valda, kan ett gränsfall uppstå i rum 7. Rum 7 motsvarar den inre delen av korridoren till Oden 7. Detta brandförlopp bör dock betraktas som osannolikt, och även om det skulle inträffa kan utrymning genomföras på ett säkert sätt. Att marginalen är obefintlig kan fortfarande innebära säker utrymning utan personskador. 18 Frantzich, (2001) "Tid till utrymning 34