Personlig skyddsutrustning är en nödlösning Marianne Andersson mätingenjör Arbets- och miljömedicin
EXPONERINGSVÄGAR Via huden Via matstrupen/förtäring Via andning Via andningsorganen utsätts vi för flest föroreningar
ANDNINGSVÄGAR & LUNGOR De 600 miljoner alveolernas sammanlagda aktiva yta är 75-100 m 2
ANDNINGSSKYDDSPROGRAM Andningsskyddsprogrammet ska bl.a. innehålla följande: Identifiering av farliga ämnen Riskbedömning Minimera risken med tekniska åtgärder Val av lämpliga andningsskydd Utbildning i användning tillpassning och underhåll Utse och utbilda en kompetent person Dokumentera samtliga åtgärder Ett andningsskydd kan inte bara lämnas ut till användaren med tron att det automatiskt kommer att ge en tillräcklig skyddsnivå! SS-EN 529:2005 AFS 2001:03 ändringar AFS 2009:08, AFS 2010:11
ANSVAR Arbetsgivaren: Skapa och driva ett program för skydd av andningsvägarna Tillhandahålla lämpligt andningsskydd Utbilda användare - tillpassning och underhåll Övervaka att programmet följs Dokumentera Arbetstagaren: Följa programmet Använda andningsskyddet på föreskrivet sätt Rapportera eventuella problem som uppstått vid användning Standard EN 529:2005, AFS 2001:3
FILTERSKYDDETS BEGRÄNSNINGAR Filterskydd har tydliga begränsningar och får inte användas då: 1) det finns risk för syrebrist (mindre än 17 volymprocent) 2) föroreningen är okänd 3) vid så höga koncentrationer att det råder omedelbar risk för liv och hälsa 4) föroreningen är så "giftig" att det råder omedelbar risk för liv och hälsa 5) myndigheterna föreskriver skydd med högre skyddsnivå
Aerosol, Partiklar, Damm Delas in i 3 grupper 1. Inhalerbart damm ( 100 μm) 2. Torakalt damm ( 10 μm) 3. Respirabelt damm ( 4,5 μm)
PARTIKELFILTER Koncentrationen avgör Koncentrationen av partiklar avgör vilket typ av skydd som behövs. Partikelfilterna P1, P2 och P3 väljs alltså INTE efter storlek på partiklar! Alla partikelfilter är testade med den partikelstorlek som är svårast att filtrera bort. MEN P1 får ej användas mot cancerogena, radioaktiva ämnen, mikroorganismer t.ex. virus, sporer eller biokemiska ämnen t.ex. enzymer, hormoner P1 och P2 får ej användas mot mikroorganismer (t.ex. virus, sporer) eller biokemiska ämnen (t.ex. enzymer, hormoner) P3 Skyddar mot alla typer av partiklar
PARTIKELFILTER, FILTERBYTE? När ska man byta partikelfiltret? Skadats eller utsatts för yttre våld Då andningsmotståndet ökat märkbart - ju mer partiklar som fastnar i mediet desto effektivare blir filtreringen
GASFILTER Avsedda att användas för skydd mot de flesta typer av gas. Delas in i klasser efter kapacitet Delas in i typer efter vilken förorening de skyddar emot Observera att det finns ämnen där filterskydd är olämpligt och/eller inte möjligt att använda För att avgöra om filterskydd är lämpligt kontakta AV eller tillverkaren av utrustningen, kontrollera AFS 2011:18 "Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar
GASFILTERBYTE, INGA ENKLA SVAR? Förvaring Ett gasfilter börja arbeta då förpackningen öppnats. Det betyder att förvaringen av gasfiltret (när det inte används) är mycket viktig. Använd därför aldrig ett filter som tas ur en bruten förpackning! Koncentration Hur stor koncentrationen av ämnet är en mycket viktig aspekt i bedömningen av filtrets livslängd. Hög koncentration innebär kortare livslängd och vice versa. Luftfuktighet Luftfuktigheten är en viktig parameter och normalt gäller att ju högre luftfuktighet desto kortare livslängd på filtret. Kontakta tillverkaren för mer information.
GASFILTERBYTE SAMMANFATTNING För att beräkna gasfiltrets livslängd måste man ha många parametrar kända. Beräkningen måste göras individuellt och kontinuerligt uppdateras med användarens fysiska förmåga. Att använda lukt/smak som sensor är inte lämpligt då många ämnen inte har tydliga lukt- och smakegenskaper (användarens luktsinne kan vara nedsatt). Dessutom är det då redan för sent och användaren utsätts för föroreningen. Den säkraste metoden är att be tillverkaren om hjälp att bedöma livslängden, t ex genom kapacitetsmätningar på filter som har använts i den aktuella miljön. Det finns också hjälp att tillgå via konsulter på området samt hos AV. Oavsett vilken metod man använder enligt ovan är det en viktig del av andningsskydds-programmet att skapa en policy för filterbyte så att det med systematik sker frekventa byten. Det är alltid den svagaste länken i systemet som ska avgöra tidsintervallet för bytet. För att kunna säkerställa att denna policy uppfylls måste dokumentation kring filterbyten på användarnivå föras.
TILLPASSNING AV ANDNINGSSKYDD Om ett andningsskydd passar eller inte är alltid en individuell fråga, eftersom alla ser olika ut!!! Ett andningsskydd bör alltid testas ut på respektive användare innan det tas i bruk på en arbetsplats! Kontakta tillverkaren för att få vägledning vad gäller alternativ (storlekar, alternativa modeller, alternativa skydd, osv.)! Utbildning av användaren är A och O för att ett andningsskydd ska kunna tillpassas rätt!
Prova ditt andningsskydd Snabbtest Täta filtret eller luftintaget t.ex. med plastfolie. Andas in djupt och håll andan. Då trycks masken mot ansiktet. Masken måste hålla sig intryckt i minst 10 sekunder. Prova med tex. butylacetat. Dränk en trasa med vätskan. Låt därefter den som ska prova sin mask komma in i rummet. Vifta med trasan framför ansiktet på hen, särskilt kring maskens kanter där den tätar mot ansiktet. Den starka lukten tränger in genom minsta läcka. ADI 38
ANDNINGSSKYDD Läckage genom: Filter Utandningsventilerna Mellan ansikte & mask
MASK MED FASTA FILTER Filtrerande halvmask med in- och utandningsventil Täcker minst näsa och mun Helt eller delvis av filtermaterial En halvmask med fast monterade (ej utbytbara) gasfilter Standard EN 405:2001
HALVMASK / KVARTSMASK Halvmasker täcker näsa, mun och haka Kvartsmasker täcker näsa och mun Luften passerar antingen genom ett filter eller tas från annan källa (t.ex. en kompressor) Utandningsluften passerar via utandningsventiler Standard EN 140:1999
HELMASK Täcker ögon, näsa, mun och haka Luften passerar genom ett filter eller tas från annan källa (t ex en kompressor) Utandningsluften passerar via utandningsventiler Tre klasser Klass 2 och 3, flamtålighet och dragfasthet Klass 3, resistens mot strålningsvärme. Klass 1 får inte användas med bärbara tryckluftapparater. Klass 1 Klass 2 Klass 3 Helmasker för lätt arbete Helmasker för ordinärt arbete Helmasker för speciell användning, t ex rökdykningsutrustning Standard EN 136:1998
FLÄKTASSISTERAT FILTERSKYDD Huvuddelen är inte tättsittande mot ansiktet - visir eller huva Lämplig för användare, som inte når en bra tillpassning med heleller halvmask, t.ex. beroende på skäggväxt. Standardiserade och godkända som komplett utrustning De olika delarna i andningsskyddet måste vara godkända tillsammans för att få kombineras Det är endast tillåtet att använda filter som är testade och godkända tillsammans med utrustningen Standard EN 12941:1998
FLYKTFILTERUTRUSTNINGAR Flyktskydd är avsedda att undsätta människor från fara i samband med t ex brand eller kemikalieolyckor. Flykt skydd är endast avsedda för flykt! Det är viktigt att utrustningen endast används för flykt och inte för att göra insatser! För insatser krävs mer sofistikerade utrustningar (andningsapparat, kemskyddsdräkt, etc.). FLYKTSKYDD FLYKTFILTER FLYKTAPPARATER BITMUNSTYCKE (EN 404) HUVA (EN 403) ÖPPET SYSTEM (EN 1146 / EN 402) SLUTET SYSTEM (EN 13794)
FLYKTFILTER
Hemsida www.bps.nu