2007-07-06 FOLKHÄLSORÅDET Lokalt välfärdsbokslut 2006 1. Bakgrund Efter ett kommunfullmäktige beslut 2006-01-24 togs ett välfärdsbokslut för s kommun 2005 utifrån Folkhälsoinstitutets modell. Under början av 2007 har, utifrån samma modell, ett lokalt välfärdsbokslut 2006 tagits fram. Jämfört med 2005 finns det statistiskt material för fler indikatorer och för vissa indikatorer finns statistik för flera år tillbaka. Folkhälsorådets arbetsgrupp har påbörjat arbetet med att kommentera statistiken genom att undersöka vilka av rådets medlemmar och externa instanser som kan analysera indikatorerna. Ett fåtal kommentarer finns redan med i 2006 års välfärdsbokslut. 2. Övergripande är det värt att notera tre oroväckande områden: Ohälsan Tobaksanvändningen Narkotikamissbruket bland våra ungdomar Inom dessa tre områden arbetar kommunen aktivt med att förbättra situationen. Kommunfullmäktige beslutade 2007-05-29 att notera lokalt välfärdsbokslut 2006 för s kommun enligt bilaga Kf 58/07, samt att uppdra åt kommunstyrelsen att analysera innehållet i välfärdsbokslutet och överväga om indikator 5 skall vara med framöver. 3. Folkhälsoplan för kommunen En arbetsgrupp, inom kommunens folkhälsoråd, har sedan 2005 arbetat med att ta fram en lokal folkhälsoplan utifrån de 11 nationella målområden för folkhälsan. Folkhälsoplanen har varit ute på bred remiss och beräknas bli antagen av kommunfullmäktige den 30 oktober 2007. Planen är upprättad utifrån den gemensamma folkhälsoplanen för kommunerna inom Nv. s sjukvårdsdistrikt. Folkhälsoplanen skall ligga till grund för det mer långsiktiga hälsoarbetet och knytas ihop med de årligen upprättade välfärdsboksluten. Däri ingår att ta fram årliga mål som beskrivs och redovisas i välfärdsbokslutet. Även om inte folkhälsoplanen är antagen ännu föreslås att följande arbetsområden och mål prioriteras under 2007.
4. Kommunövergripande tobakspolicy Flera indikatorer pekar på att tobaksanvändningen är hög i s kommun i jämförelse med andra kommuner i regionen. och män (indikator 38), gravida kvinnor (indikator 37) och flickor och pojkar (indikator 40) röker mer än motsvarande grupper i regionen. Med anledning av detta har folkhälsorådet under början av 2007 sammankallat en tobaksarbetsgrupp bestående av representanter från folkhälsorådet, kultur och fritidsförvaltningen, barn och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, miljökontoret, vårdcentralerna samt folktandvården. Gruppens uppgift är bl.a. att arbeta fram ett underlag till tobakspolicy för kommunen. Som mål för 2007 föreslås att folkhälsorådet får till uppgift att ta fram statistik om tobaksanvändningen, mängd och tillvägagångssätt, på kommunens arbetsplatser samt att påbörja arbetet med att ta fram en kommunövergripande tobakspolicy. 5. Sockerpolicy Under andra hälften av 2006 har en student från Malmö Högskola (folkhälsovetenskapliga programmet) gjort ett projektarbete i s kommun i vilket skolelevers vikt och läskkonsumtionen undersökts. Projektet har genomförts på ett sådant sätt att resultaten är så långt som möjligt jämförbara med tidigare undersökningar i Lunds kommun. Undersökningen visar att s kommuns elever dricker mer läsk än elever i Lund. Dock var det statistiska underlaget för litet för att säkert kunna säga att det finns ett samband mellan läskdrickande och ökad vikt. Undersökningen pekar ändå på möjligheten att sockerintaget är högt i s kommun. Som mål för 2007 föreslås att folkhälsorådet får till uppgift att undersöka behoven och möjligheterna för att ta fram en sockerpolicy. Arbetet med ett lokalt välfärdsbokslut för 2007 påbörjas under 4:e kvartalet 2007 och beräknas kunna presenteras under 2:a kvartalet 2008. Enligt uppdrag Tommy Cedervall Ordförande i FHR Börje Norén Folkhälsosamordnare Ann-Margret Ringnér Friskvårdskonsulent
Målområde nr 1. Delaktighet och inflytande i samhället Omfattar bestämningsfaktorerna politisk integration, jämställdhet, diskriminering och social delaktighet Indikator 1: Valdeltagande Andelen röstande av de röstberättigade till valet till kommunfullmäktige Ej röstande (%) 2002 2006 26,3 21,0 19,9 26,6 21,8 20,6 Källa: SCB, valstatistik 2002 + 2006 Indikator 2: Jämställdhetsindex Sammanvägning av 12 variabler som redovisar skillnader mellan kvinnor och män Jämindex 2003 2004 2005 2006 Bästa kommun Sämsta kommun 160,5 75,9 206,7 * 183,5 85,5 208,5 165,3 71,5 211,2 * Ej tillgänglig Källa: SCB Indikator 3: Diskriminering Andelen personer som uppger att de under de senaste tre månaderna blivit behandlade/ bemötta så att de har känt sig kränkta 3:1 P g a hudfärg blivit personligen angripen genom att någon sagt eller skrikit till dig? (%) Sagt eller skrikit något (%) * Antal svar 5 eller färre Källa: Folkhälsoenkät 2004 (statistikprogrammet) 0,9* 1,5 0,7* 1,9 3
3:2 P g a hudfärg blivit fysiskt angripen på din person eller något som tillhört dig? Fysiskt angripen (%) * Antal svar 5 eller färre Källa: Folkhälsoenkät 2004 (statistikprogrammet) * 0,5 0,6* 0,8 3:3 P g a hudfärg blivit angripen på annat sätt Angripen annat sätt(%) * Antal svar 5 eller färre Källa: Folkhälsoenkät 2004 (statistikprogrammet) 1,5* 2,7 5,1 3,1 Indikator 4: Social delaktighet Andelen personer som uppger att de har deltagit i någon fritidsaktivitet (13 olika aktiviteter anges) under de senaste 12 månaderna Ej med i förening/studiecirk. (%) Källa: Folkhälsoenkät 2004 45,6 43,8 48,5 44,1 Indikator 5: Tillit Andelen personer som uppger att de i allmänhet kan lita på de flesta människorna Låg tillit (%) Källa: Folkhälsoenkät 2004 51,3 46,8 47,8 43,5 Kommentarer till indikator 4 och 5. Tilliten och delaktigheten är låg i regionen och ännu lägre i kommunen. Enligt statistiken så uppger hälften av alla kommunens invånare att de i allmänhet inte litar på andra. Det är svårt att förklara vad det beror på, men kommunens ambition att öka tillgängligheten och förbättra kommunikationen mellan invånare, politiker och förvaltningar kan förhoppningsvis förbättra situationen. Fler idéer och nya tankegångar behövs säkert för att förbättra siffrorna i framtiden. 4
Målområde nr 2. Ekonomisk och social trygghet Omfattar bestämningsfaktorerna ekonomiska villkor, arbetsmarknadsposition, utbildningsnivå, trygghet i närmiljö Indikator 6: Utbildningsnivå Andelen av befolkningen med förgymnasial-, gymnasial- respektive eftergymnasial nivå Ej eftergymn. utbildn. (%) 2004 2005 79 68 63 83 63 69 73 62 63 84 69 70 Källa: SCB, utbildningsregistret (ålder 18-64 år) Kommentar till indikator 6 Andelen kommuninvånare med eftergymnasial utbildning är låg. En del av förklaringen ligger möjligtvis i de för kommunen traditionella yrkesvalen. Det är viktigt att säkerställa att skolan och gymnasieskolan i kommunen informerar om och ger goda förutsättningar för fortsatta studier. Indikator 7: Arbetssökande Andelen av befolkningen som är öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder 7:1 Öppet arbetslösa Öppet arbetslösa 2005 2006 3 4 4 5 5 5 4 3 3 4 4 3 Källa: Kommunala basfakta 2006 5
7:2 I arbetsmarknadsåtgärder I arbetsmarknadsåtgärder 2005 2006 2 2 2 2 3 2 3 3 3 3 3 3 Källa: Kommunala basfakta 2006 Indikator 8: Inkomstnivå Andelen av befolkningen med hög- respektive låginkomstgräns Låginkomsttagare (%) 2002 2004 27 27 23 15 21 17 26 27 22 17 22 18 Låginkomsttagare definieras som de 20% av inkomsttagarna med lägst inkomst i riket. Källa: Kommunala basfakta, FHI, 2004 (SCB, 2002) +2006 Indikator 9: Socialt stöd Andelen av befolkningen som uppger att de har någon de kan dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt Svagt emotionellt stöd (%) 26,6 32,4 40,8 37,4 Källa: Folkhälsoenkät 2004 Svagt praktiskt stöd (%) 18,8 24,8 24,5 27,8 Källa: Folkhälsoenkät 2004 6
Indikator 10: Brottslighet Totalt antal anmälda brott samt våldsbrott per 10 000 invånare Anmälda brott 2004 1632 1601 1388 2005 2006 2004 2005 Totalt 1548 1559 1375 1734 1530 1349 Därav våldsbrott 262 223 210 262 247 223 Antal per 10 000 invånare (medelfolkmängden) Källa: BRÅ, 2004 Kommunala basfakta 2006 Indikator 11: Trygg miljö Andelen personer som uppger att det händer att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensamma av rädsla att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade Osäker i bostadsområdet (%) 17,8 20,2 7,0 8,6 Källa: Folkhälsoenkät 2004 Indikator 12: Karies Kariesangripna och fyllda tänder (DFT decade teeth filled) Utan skador (%) 3-19 år 2004 2005 58 58 Källa: Folktandvården, 2006 Indikator 13: Förvärvsfrekvens Andelen av befolkningen som har avlönat arbete minst en timme per vecka (november) samt tillfälligt frånvarande om de har haft en kontrolluppgift med lön under året Ej förvärvsarbetande (%) 2002 2004 31 30 26 23 26 22 32 30 26 23 26 22 Källa: SCB,(RAMS) 2002+2004 7
Förtidspensionärer (%) 2005 2006 17 13 10 8 17 13 10 8 Källa: Kommunfakta Uppgift för tas ej fram 8
Målområde nr 3. Trygga och goda uppväxtvillkor Omfattar bestämningsfaktorerna miljön i hemmet, miljön i förskolan, miljön i skolan och barns kompetenser. Indikator 14: Behörighet till gymnasieskolan Andelen elever i grundskolan med minst betyget godkänt i ämnena svenska/ svenska som andraspråk, engelska och matematik Behöriga till gymnasieskola (%) 2003 Totalt 92 90 91 89 87 89 91 88 90 Behöriga till gymnasieskola (%) 2004 Totalt 87 89 91 81 87 88 84 88 89 Behöriga till gymnasieskola (%) 2005 Totalt 89 88 90 88 85 87 88 87 89 Källa: Skolverket 9
Indikator 15: Barnfattigdom Andelen barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag i kommunerna år x. Statistik: Barnfattigdomsindex 2002 Antal barn 0-17 år 2002 2004 3 448 244 891 1 935 807 3 455 245 689 1 933 535 Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 2002 2004 14 16 13 14 16 13 Källa: Statens folkhälsoinstitut: Kommunala basfakta: Kommunfakta 2006 Indikator 16: In- och utflyttning Andelen in- och utflyttade per år Kommunen 2004 2005 2006 Inflyttade Utflyttade Netto 800 754 + 46 989 922 + 67 1 012 953 + 59 Länet 2004 2005 2006 Inflyttade Utflyttade Netto 24 500 18 942 +5 558 30 009 22 632 +7 377 36 779 24 063 +12 716 Källa: Statens folkhälsoinstitut: Kommunala basfakta: Kommunfakta 2005, 2006 10
Indikator 17: Barn- och ungdomsinflytande Andelen barn och ungdomar som uppger att de kan vara med och bestämma hur skolmiljön skall se ut, t ex när det gäller lokalerna och skolgården Antal elevråd per skola, s kommun Snyggatorp Vedby Bofinken Östra Ljungby Ljungbyhed Totalt Källa: Barn och utbildningsförvaltningen Antal elevråd 1 1 1 7 2 12 Antal elever 32 10 12 48 30 132 Indikator 18: Simkunnighet Andelen simkunniga elever i årskurs 5. Simkunniga åk 2, 25 m (%) 2004 2005 2006 82 81 85 Källa: Simundervisning s kommun; Simhallen. Endast uppgifter från åk 2. Indikator 19: Skolk Andelen elever i årskurs 8 med mer än 5 dagars olovlig frånvaro Olovlig frånvaro Snyggatorp Vedby Bofinken Östra Ljungby Ljungbyhed Totalt Dagar 8 0 0 0 2 10 Källa: Barn och utbildningsförvaltningen 2006 11
Indikator 20: Årsarbetare i förskolan Andelen årsarbetare i förskolan per barn (exkl städ- och kökspersonal samt personal i arbetsmarknadspolitisk åtgärd) Inskrivna barn per årsarbetare i kommunal förskola 2003 2004 2005 2006 5,6 5,5 5,4 6,8 5,5 5,4 6,9 5,3 5,2 4,7 Källa: Skolverket, 2003 Kommunala basfakta 12
Målområde nr 4: Ökad hälsa i arbetslivet Omfattar bestämningsfaktorerna arbetsmiljöfaktorer och systemeffektivitet Indikator 21: Ohälsotal Antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad Psykisk ohälsa (%) Källa: Folkhälsoenkät 2004 18 20 11 15 Ohälsotal 2003 2004 2005 Kv Kv Kv 76 53 56 51 36 37 77 53 55 51 35 37 74 52 54 46 34 36 Siffror anges i antal ohälsodagar per person och år Källa: Riksförsäkringsverket, 2003 Kommunala basfakta Indikator 22: Självskattad hälsa Andelen personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra Dålig självskattad hälsa (%) För närvarande finns endast statistik på dålig självskattad hälsa. Källa: Folkhälsoenkät 2004 16 17 13 13 13
Indikator 23: Inflytande i arbetslivet Andelen personer som uppger att de ibland eller ofta har frihet att bestämma hur deras arbete skall utföras Svagt stöd från överordnade (%) 2004 26,2 25,6 26,1 25,2 Källa: Folkhälsoenkät 2004 Indikator 24: Arbetsskador Antalet anmälda arbetsskador per 1000 av alla förvärvsarbetande Arbetsskador 2002 2003 2004 Kv Kv Kv 17 15 14 15 17 15 16 15 15 17 17 15 14 13 13 20 15 13 Siffrorna anger antal arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande och år Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret, 2002 Kommunala basfakta 14
Målområde nr 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Omfattar bestämningsfaktorerna buller, miljöer som kan relateras till skador och produkter som kan relateras till skador Indikator 25: Skador och förgiftningar Dödlighet i skador & förgiftningar 1999-2003 2000-2004 3,7 3,3 3,7 6,6 5,6 6,5 3,0 3,4 3,9 7,5 5,9 6,7 Anges per 10 000 invånare (medelfolkmängd) Självmord 1999-2003 2000-2004 1,3 0,9 0,9 2,1 2,2 2,3 1,0 0,9 0,9 2,1 2,2 2,3 Källa: Kommunala basfakta, databasen 2006 Indikator 26: Buller Andel av befolkningen som är besvärad av buller i bostaden respektive utomhus Buller från trafik (%) 2004 9,0 13,3 15,3 11,3 Källa: Folkhälsoenkät 2004 15
Målområde nr 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Indikator 27: Ungdomsmottagningar och hälsofrämjande sjukhus Ungdomsmottagning finns i Antal FaR 2006 Totalt 27 16 43 I s kommun bedrivs sedan januari 2006 ett FaR projekt (Fysisk aktivitet på Recept). Inga jämförande siffror finns i dagsläget utan finns först inför Välfärdsbokslut för 2007. 16
Målområde nr 7: Gott skydd mot smittspridning Omfattar bestämningsfaktorerna förekomst av smittämne och förekomst av immunitet Indikator 28: Barnvaccinationer Andelen barn födda år x som fått injektion av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund Barnvaccinationer tre år efter födelseår Vaccinationsår 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Sjukdom Stelkramp* Kikhosta* Mässling, Påssjuka, Röda hund** 99 99 92 99 99 92 99 99 95 99 99 95 99 99 95 99 99 95 * Andel (%) barn som fått 3 injektioner ** Andel (%) barn som fått en injektion med kombinerat vaccin Källa: Smittskyddsinstitutet (via kommunala basfakta) 2006 Indikator 29: Klamydia Klamydia - antal rapporterade 2004 2005 2006 86 (*49) 4 238 78 (*43) 4 522 33 (*23) 4 253 * Prover tagna vid Ungdomsmottagningen i Kommentar: Siffrorna kan ev vara 25% högre enligt uppgift från Smittskyddsinstitutet, mutation upptäckt under hösten 2006. Enligt personal på Ungdomsmottagningen i har det under 2006 varit problem med diagnostiseringen därav lågt antal rapporterade fall 2006. Källa: Smittskyddsinstitutet 17
Målområde nr 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Omfattar bestämningsfaktorn oskyddat sex Indikator 30: Aborter Antalet aborter per 1000 kvinnor 15-19 år Tonårsaborter, totalt 1999-03 2000-04 2001-05 16,0 21,7 22,7 17,5 22,2 23,8 17,7 21,4 23,2 Antal per 1000 kvinnor Källa: Socialstyrelsen, EpC, 1999-2003 Aborter, 20-44 år 1999-03 2000-04 2001-05 30,4 37,1 39,6 31,8 37,8 40,3 33,9 38,4 40,1 Antal per 1000 kvinnor Källa: Socialstyrelsen, EpC, 1999-2003 Kommunala basfakta 2006 Indikator 31: Födslar Antalet födslar per 1000 kvinnor 15-19 år Antal tonårsförlossningar 2004 Per 1 000 förlossningar 18,3 17,6 16,4 Källa: Socialstyrelsen, medicinska födelseregistret 18
Målområde nr 9: Ökad fysisk aktivitet Omfattar bestämningsfaktorerna fysisk aktivitet Indikator 32: Fysisk aktivitet Andelen av befolkningen som uppger att de är fysiskt aktiva på minst måttlig nivå minst 30 minuter per dag. Låg fysisk aktivitet (%) 12,0 14,8 18,3 16,8 För närvarande finns endast statistik på låg fysisk aktivitet Källa: Folkhälsoenkät 2004 Indikator 33: Gående och cyklister Andelen resor som gående och cyklister utför av det totala persontransportarbetet Lokala uppgifter ej tillgängliga från Vägverket Lokalt aktivitetsstöd, antal deltagare 0-25 år 2003 2004 2005 2006 98 446 94 967 91 311 92 627 Antal besök 2003 2004 2005 2006 Friskvården, Friskvården, Ljungbyhed Simhallen 13 824 1 701 57 800 18 766 2 603 56 543 20 704 2 434 51 123 22 246 2 165 48 763 Idrottslektioner per vecka Snyggatorp Vedby Bofinken Östra Ljungby Ljungbyhed F 3 ÅK 4-9 Åk 7-9 F 5 F 5 F 5 Åk 6-9 F 1 Åk 2-7 Åk 8-9 1 ggr 2 ggr 2,5 ggr 2 ggr 2 ggr 2 ggr 3 ggr 1 ggr 2 ggr 3 ggr Ett rörelsepass 100 minuter 100 minuter 3 övr rörelsepass 19
Målområde nr 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Omfattar bestämningsfaktorerna energibalans och amningsfrekvens Indikator 34: Amningsfrekvens ( %) Amningsfrekvens 2002 2003 2004 60 67 73 64 68 72 61 67 72 Källa: Socialstyrelsen, EpC, barn födda 2002 Kommunala basfakta 2006 Indikator 35: Övervikt/fetma Andelen personer med övervikt respektive fetma (BMI) Överviktiga (%) 40 39 64 56 Källa: Folkhälsoenkät 2004 Skolmåltider Låg- och mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Antal ätande elever i % 2006 95 90 60 Källa: Kostenheten 2006 Antal serverade portioner 2005 2006 Skola, dagis Antal helkost äldreomsorgen Antal luncher äldreomsorgen 524 820 483 194 50 142 53 823 63 575 59 804 Källa: Kostenheten 2006 20
Dödlighet ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) 1999-2003 2000-2004 29 24 25 32 30 31 28 23 24 31 29 30 Antal döda per 10 000 inv 15 år och äldre Kommunala basfakta databasen Kommentar: Det finns ett starkt samband mellan höga kolesterolvärden och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Det är också välkänt att det går att sänka höga kolesterolvärden genom hälsosam mat och livsstil Källa : kommunala basfakta Salmonella antal anmälda fall 2004 2005 2006 4 525 4 557 5 517 Källa: Smittskyddsinstitutet 21
Målområde nr 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Omfattar bestämningsfaktorerna tobaksbruk, skadlig alkoholkonsumtion, bruk av narkotika Indikator 36: Självrapporterad alkoholkonsumtion Andelen av befolkningen med riskkonsumtion av alkohol Alkoholrelaterad dödlighet 1998-02 1999-03 2000-04 Kv Kv Kv 2,2 1,2 11,0 4,4 5,0 4,3 1,6 1,1 1,1 4,4 5,3 4,4 1,3 1,2 1,1 5,3 5,4 4,5 Siffror anges i antal dödsfall per 10 000 invånare och år Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret, 1998-2002 Kommunala basfakta databasen 2006 Indikator 37: Rökande blivande mödrar Andelen av gravida kvinnor som röker vid inskrivning till mödravårdscentral Rökande blivande mödrar (%) 1998-02 2000-04 19,4 14,1 11,9 17,6 12,4 10,5 Källa: Kommunala basfakta, FHI, 1998-2002 Indikator 38: Självrapporterat tobaksbruk Andelen personer som uppger att de röker dagligen Daglig rökning (%) 23,1 20,0 20,0 18,0 Källa: Folkhälsoenkät 2004 22
Dödlighet i lungcancer 1999-2003 2000-2004 2,6 4,0 3,5 4,8 6,2 5,1 4,1 4,2 3,7 3,9 6,2 5,0 Siffror anges i antal dödsfall per 10 000 invånare och år Källa: Kommunala basfakta databasen 2006 Kommentar: Rökning är särskilt förknippat med lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt KOL. För lungcancer är 85 % orsakad av rökning. Källa Kommunala basfakta Dödlighet i KOL 1999-2003 2000-2004 3,5 2,6 2,5 3,7 3,3 3,0 3,8 2,8 2,7 3,6 3,3 3,0 Källa: Kommunala basfakta 2006 databasen Kommentar: KOL, Kronisk obstruktiv lungsjukdom, är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör de små lungblåsorna. Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt framskridet stadium av sjukdomen är dödligheten stor. I de flesta fall är KOL orsakad av långvarig rökning Källa: Kommunala basfakta Indikator 39: Självrapporterat tobaksbruk Andelen personer som uppger att de snusar dagligen Lokala uppgifter saknas. 23
Indikator 40: Självrapporterad narkotikaanvändning Andelen ungdomar i åk 9 respektive åk 2 i gymnasieskolan som uppger att de använder narkotika Åk 9 2005 Flickor Pojkar Högt alkoholintag minst 1 g/mån Dagligrökare Snusare Använt narkotika någonsin 27,4 9,8 4,1 5,5 40,0 7,7 4,6 9,2 33,0 6,2 20,6 8,5 36,9 3,6 32,1 10,7 Självskattad hälsa fanns ej med i enkäten 2005. Källa: CERUM Kommentar: Ny undersökning från Cerum utföres under hösten 2007. 24