Missnöje eller förändringsvilja? Analys av LO-kollektivet i Stockholms läns syn på valet 2014

Missnöje eller förändringsvilja? Analys av LO-kollektivet i Stockholms läns syn på valet 2014

Innehåll Inledning... 3 Metod och material... 3 Avgränsningar... 4 LO-distriktets målsättningar inför valåret 2014... 4 Nationellt valresultat... 5 Så röstade LO-medlemmarna i Stockholms län... 6 Är Stockholmare borgerligare?... 8 Valresultat bland oorganiserade... 11 Väljarförflyttningar bland LO-medlemmar i Stockholms län... 12 Skillnader mellan könen... 13 Vad styrde LO-medlemmarnas val av parti?... 15 Stora skillnader mellan orsak till partival... 15 Partierna missade den viktigaste frågan... 18 Invandring och sjukvård diskuterades vid lunchbordet... 19 Så röstade LO i Europaparlamentsvalet... 21 Medlemmarna och den fackliga valrörelsen... 23 Att verka för regeringsskifte... 23 Fackets engagemang i valrörelsen... 24 Information från facket... 25 Telefonsamtalen nådde fram... 27 Okända budskap... 28 Avslutande diskussion... 30 Polariseringen är tydligare i LO-kollektivet... 30 LO-distriktet i Stockholms län november 2014 Författare: Emil Johansson Vid spridning av innehåll, var god ange källa www.stockholm.lo.se 2

Inledning När 2014 inleddes beskrevs året som det stora supervalåret där val till både europaparlamentet, kommun, landsting och riksdag skulle genomföras. Förutsättningarna inför valen var klara: de liberala och konservativa koalitionerna hade haft makten på alla nivåer i flera mandatperioder. För den svenska fackföreningsrörelsen sågs maktskiften som avgörande för att kunna upprätthålla medlemmarnas intresse om en stark välfärd, hög sysselsättning och trygga jobb. När valåret är genomfört finns många slutsatser att dra. Klart står att väljarna ville ha en förändring. Men vad innebar den förändringen och hur har den getts uttryck i olika grupper? I den här delrapporten studeras hur LO-kollektivet i Stockholms län har röstat, vilka frågor de ansett viktiga och hur de ser på fackföreningsrörelsens valrörelse. Metod och material Begreppet LO-kollektivet inkluderar både medlemmar och oorganiserade arbetare inom LO-yrken. I den här rapporten redovisas hur dessa två grupperingar har röstat i årets val. Delrapporten bygger på tre materialkällor. Först och främst används en webbasserad opinionsundersökning genomförd mellan 17 oktober 4 november av opinionsföretaget Novus. Enkäten besvarades av 809 personer som är medlemmar i någon av LO-distriktets 23 förbundsavdelningar och 402 oorganiserade arbetare boendes i Stockholms län. Utöver vår egen undersökning används också offentlig statistik från Valmyndigheten samt den viktade versionen av Vallokalsundersökningen 2014 (VALU) som är framtagen av SOMinstitutet vid Göteborgs Universitet på uppdrag av Sveriges Television. Att studera väljarbeteende utifrån en enskild opinionsundersökning har sina begränsningar. Opinionsundersökningen bygger på ett urval av medlemmar och oorganiserade arbetare och är köns- och åldersmässigt spritt. Samtidigt är alla urvalsundersökningar känsliga för oförutsedda skevheter. Detta blev tydligt i årets VALU där avgörande avvikelser skedde i fråga om den viktigaste variabeln: partival. Först och främst gällde detta Sverigedemokraterna som var systematiskt underskattade, något som gällt partiet i VALU såväl som i opinionsinstitutens mätningar under samtliga val där de uppnått en mätbar nivå. I likhet har Feministiskt Initiativ varit överskattade både i VALU och i flertalet opinionsinstitut. I delrapportens olika kapitel presenteras det material vi har att tillgå genom olika former av illustrationer följt med textmässiga analyser. Dessa analyser är fristående och är rapportförfattarens egna men utgår från den under eftervalsperioden hittills presenterade forskningen på området. Till de flesta illustrationer kommenteras också statistiskens kvalitet. Alla urvalsundersökningar är behäftade med kvalitetsbrister och de konfidensintervall (benämnt som felmarginaler) som presenteras ska tas på allvar. Förändringar inom felmarginalerna är inte säkerställda och kan därför inte ligga till grund för mer långtgående slutsatser. Flertalet av de frågor som medlemmarna har besvarat ställer i sin tur följdfrågor om hur fördelningen ser ut inom olika förbund, sektorer eller mellan kön och åldersgrupper. Detta redovisas endast i undantagsfall då den totala mängden respondenter i de flesta fall blir för liten vid specifika nedbrytningar för att felmarginalerna ska bli acceptabla. 3

Avgränsningar Efter varje demokratiskt val uppkommer mängder med spännande och viktiga frågor som både individer och organisationer bör ställa sig. Detta görs också på många olika sätt och av många aktörer. Denna delrapport har inte som ambition att svara på alla frågor om väljarbeteende, inte heller tar den ansvar för att förklara effekten av valresultat. Det som står i fokus är strikt sagt är LO-kollektivet i Stockholms läns väljarbeteende och intresse samt hur den tvärfackliga valrörelsen fungerade enligt medlemmarna. Dessa avgränsningar är viktiga att göra för att vi ska kunna dra slutsatser om medlemmarnas syn på politiken. Dessa slutsatser ska kunna bidra till de kommande årens facklig-politiska och bidra till att utvärdera och utveckla LO-distriktet i Stockholms läns valrörelsearbete. Samtidigt är inte slutsatserna i denna delrapport särskilt långtgående. För att inte föregå den förbundsgemensamma utvärderingen som pågår inom LO-distriktet hålls slutsatserna här direkt till den empiri som presenteras. Politiska och organisatoriska slutsatser kommer sedan i valutvärderingens slutrapport. Utöver denna delrapport kommer två andra analyser/utvärderingar att genomföras. Dels kommer vi att presentera en kvantitativ analys av de förtroendevaldas syn på valrörelsen. Dels kommer en kvalitativ utvärdering av valrörelsearbetet genomföras där grunden är en intervjustudie bland avdelningarnas ansvariga. LO-distriktets målsättningar inför valåret 2014 Inför valåret antog LO-distriktets styrelse en valinriktning. I inriktningen kvantifierades en rad mätbara målsättningar vilka berör delrapportens studieområde. Målsättningarna utgick utifrån 2010 års valresultat och slutsats av valrörelsearbetet. 85 procent valdeltagande i riksdagsvalet bland LO-medlemmar 75 procent av de förtroendevalda röstar på (S) i riksdagsvalet 45 procent av medlemmarna röstar på (S) i riksdagsvalet 25 procent av de oorganiserade arbetarna röstar på (S) i riksdagsvalet 50 procent valdeltagande i Europaparlamentsvalet bland LO-medlemmar 45 procent av medlemmarna röstar på (S) i Europaparlamentsvalet Tre av målen kommer inte kunna utvärderas i denna delrapport. När det gäller valdeltagande finns idag inga trovärdiga siffror som bryter ner det på LO och Stockholms län. Detta beror på att bland de som svarat på den opinionsundersökning som ligger till grund för rapporten så finns en tydlig bias där endast 3 procent uppger att de inte röstade i allmänna valen. Gällande valresultatet bland gruppen förtroendevalda så presenteras inte heller det i denna rapport. Det kommer istället att redogöras för senare i valanalysarbetet då denna grupp studeras särskilt. 4

Nationellt valresultat Valresultatet 2014 skapade en helt ny maktbalans i riksdagen vilken kommer få långtgående konsekvenser för vilka ideologiska och strategiska koalitioner som blir möjliga att forma. Klart är att det kommer krävas en helt annan inställning till riksdagsarbetet från både regering och opposition. Det nationella valresultatet och dess konsekvenser analyseras inte på djupet i denna rapport. Men för att få en referenspunkt till hur LO-kollektivet i Stockholms län röstade presenteras först valresultatet bland väljarna i sin helhet samt LO-medlemmarna i hela Sverige. Diagram 1 Så röstade LO-medlemmarna och väljarna 2014, hela riket 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 52,8% 17,3% 10,2% 6,9% 1,9% 2,7% 4,3% 1,5% 1,7% 0,7% M FP C KD S V MP SD FI ÖVR Källa: Valmyndigheten, www.val.se och SOM-institutets Vallokalundersökning (VALU). Helfärg visar LOmedlemmar, skuggstapeln visar det slutgiltiga valresultatet. Siffrorna är procent bland LO-medlemmar Diagram 1 visar det slutgiltiga valresultatet (skuggande staplar) samt valresultatet bland LOmedlemmar (helfärgade staplar). Det framgår att tre partier är överrepresenterade bland LOmedlemmarna. Först och främst gäller det Socialdemokraterna som når 52,8 procent (21,7 procent högre än valresultatet). För det andra gäller det Sverigedemokraterna som är 4,5 procentenheter större bland LO-medlemmar än bland väljarna i stort. Till sist gäller det även Vänsterpartiet som är 1,2 procentenheter starkare. Övriga partier gör ett sämre val bland LOmedlemmar än bland väljarna i stort. Störst underrepresentation återfinns bland Moderaterna med 13,1 procent svagare stöd bland LO-medlemmarna. Sammantaget visar VALU att LO-medlemmarna är betydligt mer vänsterinriktade än väljarna i stort. Men samtidigt är Sverigedemokraterna är starkare i vårt kollektiv vilket innebär att vänsterövervikten inte är entydig. Här jämförs inte utvecklingen mot tidigare val, detta då siffrorna utgår från SOM-institutets viktade undersökning för 2014 års val. Något som inte gjorts med 2010 års undersökning vilket gör att siffrorna inte är jämförbara. 1 1 För en djupgående analys av LO nationellt hänvisas läsaren till LOs nationella valutvärdering. 5

Så röstade LO-medlemmarna i Stockholms län I LO-distriktets eftervalsanalys 2010 beskrevs Socialdemokraternas resultat som ett katastrofval. Partiet backade 7,1 procentenheter bland LO-medlemmarna i länet och landade på 37,7 procent. Analysen pekade ut tre orsaker: Partiet talade inte till väljargruppen, att partiledaren Mona Sahlin var särskilt illa omtyckt bland (manliga) arbetare samt att alliansen ansågs sköta den ekonomiska politiken bättre än det rödgröna regeringsalternativet. Diagram 2 Så röstade LO-medlemmar i Stockholms län i riksdagsvalet 2014 jmf. 2010 45% 40% 39,8% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 17,6% 15,4% 11,7% 5,9% 2,7% 0,8% 3,0% 2,1% M FP C KD S V MP SD FI ÖVR Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 samt LO-d. eftervalsanalys 2010. Diagram 2 presenterar valresultatet bland LO-förbundens medlemmar i Stockholms län. Siffrorna är hämtade från en oberoende undersökning genomförd av Novus. De ljusare staplarna i bakgrunden illustrerar partiernas stöd bland LO-medlemmar i länet i valet 2010. Tabell 1 Valresultat LO-medl. i Stockholms län 2010 & 2014, samt felmarginal Parti 2010 2014 Förändring 2010-2014 Felmarginal (+/-) 2014 Moderaterna 19,5% 11,7% -7,8% +/- 2,3% Folkpartiet 2,9% 2,7% -0,2% +/- 1,2% Centerpartiet 1,3% 0,8% -0,5% +/- 0,6% Kristdemokraterna 4,2% 3,0% -1,2% +/- 1,2% Socialdemokraterna 37,7% 39,8% 2,1% +/- 3,5% Vänsterpartiet 10,6% 17,6% 7,0% +/- 2,7% Miljöpartiet 14,6% 5,9% -8,7% +/- 1,7% Sverigedemokraterna 7,9% 15,4% 7,5% +/- 2,6% Feministiskt initiativ - 2,1% - +/- 1,0% Annat parti 1,3% 0,9% -0,4% +/- 1,1% Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 samt LO-d. eftervalsanalys 2010. 6

Tabell 1 redovisar förändringarna mellan valen 2010 och 2014 samt felmarginalen för 2014 års mätning. Den övergripande bilden från diagram 2 och tabell 1 visar på flera större förändringar mellan 2010 och 2014 års val. Moderaterna och Miljöpartiet går kraftigt bakåt medan Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet går framåt. Även Socialdemokraterna och Feministiskt Initiativ når framgångar jämfört med 2010. För Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna är förändringen mellan eftervalsmätningen 2010 och 2014 dock inom felmarginalen. Det innebär att förändringarna för dessa partier inte är statistiskt säkerställda och ska därför inte ensamt bidra till några långtgående slutsatser. Diagram 3 Så röstade LO-medlemmar i Stockholms län i riksdagsvalet 2006 2014 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2006 2010 2014 Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 samt LO-d. eftervalsanalys 2010. I diagram 3 illustreras slutligen förändringen för respektive parti mellan valen 2006, 2010 och 2014. Med digrammet ges en mer generell bild av den politiska utvecklingen bland LOmedlemmar under de åtta borgerliga regeringsåren. Med hjälp av diagram 2 och 3 samt tabell 1 kan vi konstatera att LO-distriktets mål om att 45 procent av medlemmarna skulle rösta på Socialdemokraterna inte uppnås. Partiet gör en viss uppryckning sedan 2010 men är fortsatt under 40 procentspärren och då förändringen ligger inom felmarginalen går det inte att slå fast att partiet gör ett bättre val än 2010. Vi kan däremot konstatera att partiets ras har stoppats, något som ligger i linje med valresultatet i stort. Socialdemokraternas låga siffror ställer dock frågor om vad som gör att 6 av 10 LO-medlemmar väljer bort Socialdemokraterna och huruvida detta enbart är en regional avvikelse eller om det går igen på nationell nivå. Vidare visar Novus mätningar att två partier är vinnare bland LO-medlemmarna. Det är dels Sverigedemokraterna som nästan fördubblas och ökar 7,5 procentenheter sedan 2010. På två val växer partiet med 12,1 procentenheter. Det andra partiet är Vänsterpartiet som ökar med 7 procentenheter och blir näst största parti. 7

Att Sverigedemokraterna växer är inte oväntat men att partiet når dessa nivåer indikerar att partiet nu också fått fäste i Stockholmsregionen på ett helt annat sätt än tidigare. Att det är Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som går framåt uppbringar viktiga politiska frågor. Utvecklingen tyder på att medlemmarna drar sig till kanterna på den politiska konfliktdimensionen (höger-vänsterskalan). För att reda ut orsaken till detta krävs svar på vilka frågor väljarna prioriterar samt vad som avgjorde deras partival. De siffror som presenteras här stärker dock tesen om att arbetare upplever att de politiska huvudalternativen har blivit för lika varandra. Behovet av att pröva den hypotesen stärks när Moderaternas utveckling mellan 2006 och 2014 studeras. Fredrik Reinfeldts parti som både 2006 och 2010 nådde historiskt starka nivåer bland LO-medlemmarna på både nationell och Stockholmsnivå har på två mandatperioder tappat 10,1 procentenheter vilket är nästan halva sitt stöd. Enligt den begränsade forskningen och analysen som hittills presenterat rörande 2014 års väljarbeteende verkar stora delar av denna grupp gått till Sverigedemokraterna. Är Stockholmare borgerligare? Efter valet 2010 såg Stockholmsregionen ut att ha blivit ett tungt borgerligt fäste. Endast 5 av 26 kommuner styrdes av S-ledda majoriteter och enbart två av dessa var i en rödgrön koalition. När utfallet av kommunvalet 2014 summeras kan det konstateras att den borgerliga dominansen inte var oföränderlig. Under kommande mandatperiod kommer 11 av 26 kommuner ledas av en Socialdemokratisk kommunstyrelseordförande. Det innebär också att två tredjedelar (67,6 procent) av länets befolkning nu bor i en kommun med S-lett styre. Det är däremot inte Socialdemokraterna i huvudsak som är de stora vinnarna. Den politiska förändringen är en konsekvens av att Moderaterna tappat stora väljarskaror medan Sverigedemokraterna vunnit stort. Feministiskt initiativs framgångar fick inte heller särskilt stor reell effekt. Partiet lyckades endast ta sig in i ett kommunfullmäktige, Stockholms stad. Tabell 2 Riksdagsvalen 2010 & 2014 i Stockholms stad och län, hela väljarkåren Stad Län Stad + Län 2010 2014 2010 2014 2010 2014 Moderaterna 34,3% 27,7% -6,6% 40,0% 32,7% -7,3% 37,5% 30,5% -7,0% Folkpartiet 8,6% 7,9% -0,7% 8,3% 7,0% -1,3% 8,4% 7,4% -1,0% Centerpartiet 6,3% 4,9% -1,5% 5,8% 5,1% -0,7% 6,0% 5,0% -1,0% Kristdemokraterna 5,3% 4,3% -1,0% 6,3% 5,3% -1,0% 5,8% 4,9% -1,0% Socialdemokraterna 20,9% 21,6% 0,7% 22,2% 24,0% 1,8% 21,7% 23,0% 1,3% Vänsterpartiet 7,4% 7,7% 0,3% 4,4% 4,7% 0,3% 5,7% 6,0% 0,3% Miljöpartiet 12,2% 11,2% -1,1% 7,5% 7,8% 0,3% 9,5% 9,2% -0,3% Sverigedemokraterna 3,2% 6,6% 3,5% 4,2% 9,7% 5,5% 3,7% 8,4% 4,6% Feministiskt initiativ 0,9% 7,2% 6,3% 0,4% 2,7% 2,3% 0,6% 4,6% 4,0% Övriga partier 0,9% 1,0% 0,1% 1,0% 1,0% 0,0% 1,0% 1,0% 0,0% S+V+MP 40,5% 40,5% 0,0% 34,2% 36,5% 2,4% 36,9% 38,2% 1,4% M+FP+C+KD 54,5% 44,7% -9,8% 60,3% 50,1% -10,2% 57,8% 47,8% -10,0% S+V+MP+F! 41,4% 47,7% 6,2% 34,5% 39,2% 4,7% 37,5% 42,9% 5,4% Källa: Valmyndigheten, www.val.se I riksdagsvalet är Stockholms län indelat i två valkretsar, en krets utgörs av Stockholms kommun (stad) och en utgörs av resterande 25 kommuner (län). I tabell 2 redogörs valresultatet i de båda valkretsarna samt förändringen mellan valen. Dessutom redovisas en sammanräkning av båda kretsarna. Tabellen visar att Moderaterna fortsatt är största parti men 8

att man gör ett jättetapp mellan 2010 och 2014. Socialdemokraterna går något framåt men främst är det Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ som ökar. Trots att allianspartierna tillsammans tappar 10 procentenheter jämfört med valet 2010 så visar tabellen att Stockholmsväljarna är borgerligare än landet i stort. Inte ens när Feministiskt Initiativ räknas in når riksdagsresultatet för en rödgrönrosa kollation högre än alliansen. Med vetskap om att väljarna röstade annorlunda i både kommun- och riksdagsvalet jämfört med för fyra år sedan är det extra intressant att jämföra valresultaten bland LO-medlemmar i Stockholm och riket i stort. Är LO-medlemmarna i Stockholms län mindre vänster och mer höger än medlemmarna i riket som helhet? Diagram 4 Riksdagsvalet 2014, LO-medlemmar i Stockholms län och länet i sin helhet 45% 40% 39,8% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 17,6% 15,4% 11,7% 5,9% 2,7% 0,8% 3,0% 2,1% 0,9% M FP C KD S V MP SD FI ÖVR Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 samt Valmyndigheten, www.val.se. Diagram 4 jämför hur LO-medlemmarna i Stockholms län röstade i riksdagsvalet 2014 med hur länet i stort röstade. Skillnaderna är betydande. Samtliga allianspartier, miljöpartiet och feministiskt initiativ är betydligt mindre bland LO-medlemmarna medan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är betydligt större. I stort är dessa skillnader förväntade och liknar jämförelsen i diagram 1. Men Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna sticker återigen ut anmärkningsvärt mycket. På nationell nivå är Vänsterpartiet 1,9 procentenheter större bland LO-medlemmar än bland väljarna, i Stockholms län skiljer det hela 11,6 procentenheter. För Sverigedemokraterna skiljer det 4,4 procentenheter på nationell nivå medan skillnaden mellan Sverigedemokratiska väljare i Stockholms län som är LOmedlemmar och länet i stort är 7 procent. Det här betyder att LO-medlemmarna i Stockholms län skiljer sig mer från länets väljare i stort än vad som gäller på nationell nivå. Det kan däremot inte förklaras av att de borgerliga partierna är starkare här utan förklaringen ligger snarare i Socialdemokraternas svagare ställning samt att Sverigedemokraterna växer snabbare bland LO-medlemmar än bland väljarna i stort när det kommer till Stockholms län. 9

Diagram 5 Riksdagsvalet 2014, LO-medlemmar i Stockholms län och riket 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 39,8% 17,6% 15,4% 11,7% 5,9% 2,7% 0,8% 3,0% 2,1% 0,9% M FP C KD S V MP SD FI ÖVR Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 samt SOM-institutets viktade Vallokalundersökning (VALU) 2014. Diagram 5 visar skillnaderna mellan LO-medlemmar i Stockholms län och medlemmarna i stort. Störst skillnader finns hos Socialdemokraterna som är 13 procentenheter mindre i Stockholms län och hos Vänsterspartiet som är 10,7 procentenheter större i länet. En stor del av de vänstersinnade LO-medlemmarna i Stockholms län väljer alltså bort Socialdemokraterna till förmån för Vänsterpartiet. Diagrammet visar däremot inte att medlemmarna i länet är mer borgerliga än bland medlemmarna i stort. Tabell 3 Blockens storlek bland LO-medlemmar i riksdagsvalet 2014 Block LO-medlemmar i LO-medlemmar i Oorganiserade arbetare i Sthlms i län Sverige Sthlms län S+V+MP 63,3% 64,0% 32,2% Alliansen (M+FP+C+KD) 18,2% 16,3% 42,9% S+V+MP+F! 65,4% 65,7% 39,4% Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 samt SOM-institutets viktade Vallokalundersökning (VALU) 2014. Tabell 3 visar tvärtom att blockens storlek är nästintill identiska bland LO-medlemmar i Stockholms län respektive LO-medlemmarna i sin helhet. Alliansen är 2 procentenheter större i Stockholm men det påverkar inte de rödgröna partierna utan denna skillnad återfinns specifikt bland Sverigedemokraterna. En viktig slutsats kan dras utifrån VALU och vår Novusundersökning: LO-medlemmarna i Stockholms län är inte borgerligare än medlemmarna i riket i stort. Socialdemokraternas svaga position i kollektivet beror istället på ett tydligt starkare Vänsterparti och något starkare Miljöparti och Feministiskt Initiativ. Vad detta kan bero på återkommer vi till senare när inställningen till sakfrågor studeras. 10

Detta betyder emellertid inte att arbetare inte är mer borgerliga i Stockholms län då organisationsgraden är mellan 15 20 procentenheter lägre i länet än i riket i stort. Kolumnen för oorganiserade arbetare visar dessutom att de rödgröna partierna är klart svagare än Alliansen. Nedan diskuteras valresultatet i denna grupp. Valresultat bland oorganiserade Historiskt så har en av orsakerna till att anställda i arbetaryrken inte väljer att vara med i facket varit att de inte delar LO-förbundens politiska åsikter. Det har betytt att bland gruppen oorganiserade arbetare så har Socialdemokraternas stöd varit betydligt lägre och de borgerliga partiernas stöd betydligt större än bland medlemmarna. Under de senaste åtta åren har många lämnat facket, eller valt att inte bli medlemmar, av privatekonomiska skäl snarare än på grund av ideologiskt övertygelse. Den negativa trenden startade dock innan förändringen av A-kassan och hänger också ihop med den ökade flexibiliteten i form av fler otrygga anställningar, detta är grupper som i mycket lägre grad organiseras fackligt. Samtidigt har organisationsgraden i Stockholms varit lägre under en lång tid och orsaken till detta är oklart. Av dessa skäl är det av intresse för LO-distriktet att studera hur oorganiserade arbetare röstade. Nedan presenteras hur 364 oorganiserade arbetare från Stockholms län uppgav att de röstade i riksdagsvalet 2014. Då antalet respondenter är lågt är felmarginalerna större. Vi kan också anta att personer som är ideologiska motståndare till arbetarrörelsen är mer benägna att uttrycka sin åsikt om LO än oorganiserade arbetare med samma politiska åsikter som fackföreningsrörelsen. Diagram 6 Riksdagsvalet 2014, oorganiserade arbetare i Stockholms län 35% 30% 29,6% 25% 20% 15% 16,1% 15,8% 10% 5% 5,6% 5,0% 2,7% 6,4% 9,7% 7,2% 1,9% 0% M FP C KD S V MP SD FI ÖVR Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 samt LO-d. eftervalsanalys 2010. I diagram 6 visas hur oorganiserade arbetare i Stockholms län röstade i riksdagsvalet 2014 och 2010. Även i denna grupp gör Alliansen ett sämre val än 2010. Väljarna går däremot inte till de rödgröna partierna, tvärtom tappar både Vänsterpartiet och Miljöpartiet väljare. De 11

Riksdagsvalet 2010 stora ökningarna sker istället hos Sverigedemokraterna som ökar med 8,6 procentenheter och Feministiskt Initiativ som får 7,2 procent, partiet redovisades inte som ett enskilt parti 2010 utan ingick i gruppen övriga partier. Eftersom gruppen oorganiserade arbetare är en mycket mindre del av den totala opinionsundersökning vi genomfört blir också felmarginalerna större här. För Moderaterna är felmarginalen plus/minus 4,7 procentenheter och för Socialdemokraterna plus/minus 3,8 procentenheter. Få av förändringarna i diagram 6 är större än felmarginalerna, det gäller endast för Folkpartiet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna samt övriga partier. Diagrammet som helhet visar likväl en tydlig bild. De oorganiserade väljarna är i lägre grad vänstersinnade och i högre grad borgerliga. I gruppen går också partier som inte primärt definieras utifrån de klassiska höger-vänsterfrågorna starkt. Väljarförflyttningar bland LO-medlemmar i Stockholms län För att förstå förändringarna hos väljarna och specifikt LO-medlemmarna så bör väljarflödet studeras i detalj. I den opinionsundersökning Novus har gjort på uppdrag av LO-distriktet besvarade respondenterna även frågan vilket parti röstade du på i riksdagsvalet 2010?. Vid en jämförelse av resultatet med den eftervalsanalys som gjordes 2010 så återfinns flera olikheter. Detta kan bero på urvalet, men också att väljarna lätt glömmer bort vad de röstat på, eller av någon anledning ogillar det valet man gjorde förra gången. Differenserna är inte så stora att det inte är intressant att studera väljarflödet. Nedan presenteras från vilket parti 2014 års väljare kommer ifrån samt till vilket parti 2010 års väljare gick till. Eftersom varje parti redovisas enskilt blir inte antalet respondenter särskilt många för ett par av partierna. Det ökar osäkerheten i statistiken vilket innebär att vi bör vara försiktiga med långtgående slutsatser. Av denna orsak utelämnas väljarflödena bland de oorganiserade arbetarna. Tabell 4 Från vilket parti väljare kom från, LO-medlemmar i Stockholms län Riksdagsvalet 2014 M FP C KD S V MP SD F! Övriga M 74.7% 45.5% 20.5% 75.3% 6.3% 4.7% 14.9% 6.6% - - FP 9.9% 36.3% - - 2.8% 5.1% - 9.1% - - C 8.2% - 41.2% 2.3% - - - - - - KD 6.3% - 15.9% 22.5% - - - - - - S 0.9% 11.2% - - 81.4% 22.8% 7.6% 3.2% - - V - - - - 3.4% 52.8% 4.5% 1.2% 59.4% - MP - - - - 4.5% 7.3% 73.1% - 40.6% 28.9% SD - - 22.5% - 0.8% 3.0% - 75.8% - - Övriga - 7.0% - - 0.7% 4.3% - 4.0% - 71.1% Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014. Tabellen läses kolumnvis. Tabell 4 beskriver vilket parti LO-medlemmarna i Stockholms län röstade på 2010 utifrån vad de röstade på i riksdagsvalet 2014. Exempelvis: 6,3 procent av Socialdemokraternas väljare i årets val röstade i förra valet på Moderaterna. Bland LO-medlemmar som 2014 röstade på Vänsterpartiet röstade hela 22,8 procent på Socialdemokraterna 2010. Vänsterpartiet har alltså hämtat 22,8 procent av sina väljare från Socialdemokraterna. 12

Riksdagsvalet 2014 Tabell 5 Till vilket parti väljare gick till, LO-medlemmar i Stockholms län Riksdagsvalet 2010 M FP C KD S V MP SD Övriga M 48.3% 20.6% 68.7% 46.1% 0.3% - - - - FP 6.5% 16.7% - - 0.7% - - - 7.6% C 1.0% - 26.0% 8.7% - - - 1.6% - KD 13.4% - 5.3% 45.2% - - - - - S 15.1% 21.7% - - 86.3% 11.5% 21.8% 2.8% 12.7% V 4.9% 16.7% - - 10.4% 75.9% 15.1% 4.5% 33.6% MP 5.3% - - - 1.2% 2.2% 52.2% - - SD 5.5% 24.3% - - 1.2% 1.4% - 91.2% 25.5% F! - - - - - 9.0% 8.7% - - Övriga - - - - - - 2.2% - 20.6% Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 Tabellen läses kolumnvis. Tabell 5 beskriver istället till vilket parti LO-medlemmarna gick till i valet 2014 utifrån vilket parti de röstade på 2010. Exempelvis förlorade Moderaterna 15,1 procent av sina väljare till Socialdemokraterna. Socialdemokraterna förlorade i sin tur 10,4 procent av sina väljare till Vänsterpartiet. Tabellerna visar inte på några stora överraskningar. I likhet med väljarkåren i stort är Folkpartiets väljare mest otrogna och Socialdemokraternas väljare trognast. Sverigedemokraternas ökning sker till störst utsträckning på bekostnad av de borgerliga partierna medan Vänsterpartiet främst vinner väljare från Socialdemokraterna. Om dessa väljarförflyttningar är korrekta innebär detta att det inte är de Socialdemokratiska väljarna som är basen för Sverigedemokraternas lyft. Det är förvisso så att flödet av LOmedlemmar till Sverigedemokraterna fortsätter att öka men det likhetstecken som ofta finns mellan dessa och Socialdemokraterna måste här suddas ut. Primärt är det arbetare med borgerliga värderingar som i 2014 års val röstade på Sverigedemokraterna. Skillnader mellan könen Skillnader i valbeteende går inte enbart att studera utefter klass. Partierna är också olika bra på att locka kvinnor respektive män. Under flera år har de rödgröna partierna haft ett signifikant större stöd bland kvinnor än bland män medan Moderaterna och Sverigedemokraterna lockar fler män än kvinnor. Bland de borgerliga partierna har Folkpartiet ofta varit det mest kvinnodominerade partiet sett till väljarbasen medan Miljöpartiet varit det hos de rödgröna. Tabell 6 Riksdagsvalet 2014, kvinnor & män LO-medlemmar i Stockholms län Män Kvinnor Andel Felmarginal +/- Andel Felmarginal +/- Skillnad Moderaterna 10,9% +/- 3,1% 12,7% +/- 3,5% 1,8% Folkpartiet 2,5% +/- 1,5% 2,9% +/- 1,8% 0,4% Centerpartiet 0,7% +/- 0,8% 1,0% +/- 1,1% 0,3% Kristdemokraterna 3,8% +/- 1,9% 1,9% +/- 1,4% 1,9% Socialdemokraterna 41,9% +/- 4,8% 37,4% +/- 5,1% 4,5% Vänsterpartiet 16,9% +/- 3,7% 18,5% +/- 4,1% 1,6% Miljöpartiet 3,2% +/- 1,7% 9,0% +/- 3,0% 5,8% Sverigedemokraterna 20,1% +/- 3,9% 10,0% +/- 3,2% 10,1% Feministiskt initiativ - - 4,6% +/- 2,2% 4,6% Annat parti - - 1,9% +/- 1,4% 1,9% Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 13

I tabell 6 redovisas hur LO-medlemmarna i Stockholms län röstade fördelat efter kön. Notera att antalet respondenter är relativt få vilket gör att felmarginalerna är stora. Fyra partier sticker ut lite extra. Först och främst är det Sverigedemokraterna som är dubbelt så starka bland män, ett resultat som följer trenden i tidigare val. Miljöpartiet fortsätter att vara ett parti som är starkt bland kvinnor och är nästan två gånger så stora bland LO-kvinnor än LO-män. Stödet för Feministiskt Initiativ är också betydligt större hos kvinnor än män. 4,6 procent av kvinnorna uppger att de röstade på partiet medan stödet inte är mätbar bland män. För Socialdemokraternas del är stödet 4,5 procentenheter större hos män än hos kvinnor, det är något anmärkningsvärt och bryter mot den nationella trenden. Socialdemokraterna är det enda rödgrönrosa partiet som har starkare stöd bland män än bland kvinnor. Det är vanskligt att dra för långtgående slutsatser av detta då partiets felmarginaler är större än differensen mellan könen. Skillnaden är därför inte statistiskt säkerställd. 14

Vad styrde LO-medlemmarnas val av parti? Svenska val har historiskt präglats av traditions- och klassröstning. Du röstar som du (och dina föräldrar) alltid har röstat och det har styrts utifrån din socioekonomiska position. Åtminstone har det varit så här valbeteende har beskrivits. En viktig förklaring till det har varit folkrörelsernas täta samarbete med politiken där fackföreningsrörelsen (LO) och Socialdemokraterna samt bonderörelsen och Centerpartiet är de två tydligaste exemplen. Att klass eller socioekonomi påverkar hur vi röstar har alltid kunnat bevisas genom analyser av partival inom och mellan olika inkomstgrupper. Även i valen 2006 och 2010 kunde forskarna finna tydliga skillnader i partival mellan låg-, medel- och höginkomsttagare, detta trots att Moderaterna aldrig tidigare uppnått så höga valresultat bland arbetare och låginkomsttagare som i dessa val. Att skillnader i partival utifrån socioekonomi förekom även 2014 har bekräftats i tidigare kapitel. LO-kollektivet, som i stora delar består av medel- och låginkomsttagare, röstar fortsatt mer vänster än medborgarna i stort. Stora skillnader mellan orsak till partival För att reda ut varför LO-medlemmarna i Stockholms län röstade som de gjorde har vi ställt ett par frågor. Då denna grupp av medlemmar skiljer sig från den totala bilden av LOmedlemmarna är dessa frågor extra viktiga för att förstå valutgången. Tabell 7 Vilka är de viktigaste skälen till att du röstade på det parti du gjorde? M FP C KD S V MP Partiet har en bra partiledare (55%) Partiet har en bra politik i de frågor jag tycker är viktiga (48%) Partiet har en bra politik i de frågor jag tycker är viktiga (69%) Partiet är ett litet parti som kan riskera att hamna under 4- procentsspärren till riksdagen (49%) Partiet har en bra politisk ideologi (49%) Partiet har en bra politik i de frågor jag tycker är viktiga (60%) Partiet har ett bra program inför framtiden (46%) Partiet har kompetenta personer som kan sköta landets politik (49%) Partiet har en bra partiledare (32%) Jag gjorde partitest/valkompass på internet (22%) Jag gjorde partitest/valkompass på internet (45%) Partiet har en bra politik i de frågor jag tycker är viktiga (43%) Partiet har en bra politisk ideologi (44%) Partiet har en bra politik i de frågor jag tycker är viktiga (44%) Partiet har en bra politisk ideologi (46%) Partiet har en bra politisk ideologi (71%) Partiet har en bra politisk Partiet har skött sig bra i politiken under senare år (45%) Partiet har kompetenta personer som kan sköta landets politik (32%) Partiet har skött sig bra i politiken under senare år (22%) Partiet har en bra politik i de frågor jag tycker är viktiga (34%) Partiets politik brukar vara till fördel för den yrkesgrupp jag tillhör (31%) Partiet har en bra politik i många av de frågor som debatterats under den senaste tiden (34%) Partiet har en bra politisk ideologi (36%) Partiet har en bra politik i de Partiet har en bra partiledare SD frågor jag tycker är viktiga (79%) (38%) Partiet har ett bra program inför Partiet har en bra partiledare F! framtiden (75%) (58%) Partiet har en bra politik i de Partiet har ett bra program Totalt frågor jag tycker är viktiga (49%) ideologi (42%) inför framtiden (28%) Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014. De tre främsta alternativen för respektive parti är fetstilade. För FP, C, KD och F! är antalet svarande mycket begränsat. Svaren för dessa partier bör därför inte ges någon större vikt. Varje respondent har kunnat svara flera olika alternativ. 15

I tabell 7 redovisas de tre viktigaste skälen till LO-medlemmarnas val sorterat för respektive parti. Den vanligaste orsaken till val av parti är partiet har en bra politik i de frågor jag tycker i viktiga vilket 49 procent av LO-medlemmarna i länet svarar. Det följs av att partiet har en bra politisk ideologi, med 42 procent och partiet har ett bra program inför framtiden vilket 28 procent anser är viktigt. Skillnaden mellan partierna är dock tydlig. Bland LO-medlemmar som röstar på Moderaterna är Fredrik Reinfeldt den viktigaste orsaken till partivalet medan S-väljarna pekar ut ideologin som viktigast. Detta bekräftar bilden av partiernas väljare där Moderater är mer individualistiska och där partiets framgångar ofta sammankopplas med Reinfeldts omdaning av Moderaterna. Socialdemokratiska väljare röstar å sin sida sällan i sakfrågor utan gör sitt partival mer utifrån identifikation med rörelsen i sig. Allianspartiernas väljare (som en samlad grupp), Socialdemokraternas väljare och Sverigedemokraternas väljare fick också möjligheten att utveckla sin motivering av sitt partival genom fritt skrivna svar. Nedan presenteras ordmoln över de vanligast förekommande orden för respektive grupp, desto större orden är desto oftare förekommer dem. I molen presenteras svaren från medlemmar och oorganiserade gemensamt. Figur 1 Vilken är den främsta anledningen till att du röstade på Socialdemokraterna? Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 Figur 1 visar att S-väljarna bland arbetare i Stockholms län inte hade en enhetlig förklaring till sitt partival. De mest förekommande ordet är politik och välfärden, följt av exempelvis solidaritet, samhället, rättvisa och värderingar. Det kan innebära att partivalet inte skett tack vare en enskild fråga eller enskild individ utan att det är utifrån en värderingsbas som man har valt Socialdemokraterna. Samtidigt signalerar det att partiet inte är omtyckt för enskilt prioriterade frågor, något som kan riskera att framställa dem som otydliga. 16

Figur 2 Vilken är den främsta anledningen till att du röstade på något av Allianspartierna? Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 Orden Politik och Sverige är bortplockade då de tog väldigt stort utrymme utan att ha en konkret innebörd. När allianspartiernas väljare svarar på samma fråga är det helt andra ord som sticker ut. Viktigast i denna grupp var ekonomin. Väljarna framhäver att Reinfeldt och Borg har lyckats bra med landets ekonomi under sina åtta år vid makten. Viktigt är också skatterna, att dessa partier inger förtroende men även ord som värderingar och ideologi syns i figur 2. Figur 3 Vilken är den främsta anledningen till att du röstade på Sverigedemokraterna? Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 När de arbetare i länet som röstar på Sverigedemokraterna får förklara sitt partival finns ett fullständigt dominerande tema: invandringen. Figur 3 visar att denna väljargrupp, med olika formuleringar, unisont lyfter upp invandring, integration och flyktingsmottagande som det viktigaste politikområdet när de valde parti. 17

Partierna missade den viktigaste frågan Utöver vad väljarna röstade på och vilka förflyttningar som skett mellan partierna är frågan om vilken sakfråga som varit viktigast vid val av parti central i valanalyser. Nedan diskuteras LO-medlemmarna i Stockholms läns viktigaste fråga. För Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Feministiskt Initiativ är antalet svarande mycket begränsat. Svaren för dessa partier bör därför inte ges någon större vikt. Tabell 8 Vilka sakfrågor har haft störst betydelse för dig när du valde parti? Totalt M FP C KD S V MP SD F! Sjukvården 31% 16% 16% 33% 17% 44% 28% 28% 20% - Skola och utbildning 26% 20% 68% 21% 15% 42% 17% 25% 3% - Invandring/Integration 20% 9% - - 11% 5% 2% - 98% 62% Socialförsäkringarna 19% - - - - 27% 39% 4% 7% 49% Sysselsättning/Jobb 17% 31% 16% - - 18% 21% 4% 11% - Sveriges ekonomi 17% 63% 32% 69% 42% 15% 7% 4% 6% - Privatiseringar/utförsäljningar 17% 5% - - - 16% 51% 6% 6% 9% Fördelningspolitiken 13% 3% - - - 15% 34% - - 21% Miljö/Klimat 13% 12% 23% 33% - 8% 7% 93% - 12% Äldreomsorg 12% 13% 16% - - 15% 8% 13% 18% - Barnomsorg 10% - - - 19% 19% 11% - - 17% Lag och ordning 9% 5% - 22% - 4% 3% - 40% - Skatter 9% 20% 23% - - 6% 23% - 4% - Försvaret / Rysskräck 7% 4% 6% 22% 7% 7% - - 24% - Jämställdhet / feminism 7% 2% - - - 4% 18% 5% - 100% Energipolitik 5% 4% 32% 16% - 2% 2% 38% - - Pensioner 5% 11% - - - 7% 1% 4% 3% - Familjepolitik 4% 7% - - 38% 2% - 8% - - Boende 4% 15% - - - 3% 3% 9% 1% - Vet ej 3% 3% - - - 5% - - - - Företagande / näringspolitik 3% 21% - 29% 15% 1% - - - - Integritetsfrågor 2% - 6% - - - 1% - 7% - EU / EMU 2% - 6% 22% - 1% 5% - 6% - Ingen av dem 1% - - - 19% - - - - - Annan fråga: 1% - 10% - 15% 2% - - - - Trafikpolitik 1% 1% - - - 1% - - - - Utrikespolitik 0% 2% - - - - 1% - - - Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 Notera: De tre främsta alternativen för respektive parti är fetstilade. Varje respondent har kunnat svara flera olika alternativ. Sakfrågornas rubriker är i ett par fall något förkortade i tabellen. Den viktigaste frågan enligt LO-medlemmarna var Sjukvården följt av skola och utbildning och tredje viktigast var invandring/integration/flyktingmottagande. Vad de svarande syftar på eller hur de värderar frågorna vet vi inte med säkerhet. När det kommer till sakfrågan invandring så har 98 procent av Sverigedemokraternas väljare sagt att det är en viktig fråga. Dessa menar troligen att invandringen bör minska. Samtidigt har 62 procent av Feministiskt Initiativs väljare också kryssat för denna fråga. Att deras väljare vill se ett minskat flyktingsmottagande är mindre troligt. Tvärtom driver partiet öppnare gränser och ett större mottagande. Det betyder att dessa grupper troligen värderar frågan på olika sätt. Finns det då några skillnader mellan hur LO-medlemmar i Stockholms län prioriterar frågor och hur den svenska väljarkåren i stort prioriterar? I tabellen nedan rangordnas de fem viktigaste frågorna för medlemmarna i länet 2010 och 2014 samt vad väljarna i stort svarade på VALU och vad oorganiserade arbetare i Stockholms län anser. Då sammanräkningen har gjorts på olika sätt är inte procenttalen jämförbara och utelämnas därför. 18

Tabell 9 Vilka sakfrågor har haft störst betydelse för dig när du valde parti? LO-medl. i Sthlms län 2010 LO-medl. i Sthlms län 2014 Oorganiserade arbetare Sthlms län 2014 Svenska väljare (VALU) 2014 1. Sjukvården Sjukvården Sveriges ekonomi Skola och utbildning 2. Sysselsättning/Jobb Skola och utbildning Invandring/Integration Sjukvården 3. Skola och utbildning Invandring/Integration Skola och utbildning Svenska ekonomin 4. Socialförsäkringarna Socialförsäkringarna Sjukvården Sociala välfärden 5. Sveriges ekonomi Sysselsättning/Jobb Sysselsättning/Jobb Sysselsättning/jobb 6. Skatter Sveriges ekonomi Skatter Äldreomsorg 7. Äldreomsorg Privatiseringar/ Utförsäljningar Miljö/Klimat Jämställdhet 8. Lag och ordning Fördelningspolitiken Privatiseringar/ Utförsäljningar Pensionerna 9. Barnomsorg Miljö/Klimat Företagande/Näringspolitik Privatekonomi 10. Miljö/klimat Äldreomsorg Jämställdhet/Feminism Miljö/klimat Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 och LO-d. eftervalsanalys 2010, samt SOM-institutets Vallokalundersökning (VALU) 2014. Den fråga som var viktigast för väljarna i stort i valet 2014 var Skola och utbildning, bland LO-medlemmar kom frågan på andra plats. Här var istället Sjukvården viktigast. Samtidigt sticker inte detta ut utan dessa frågor har enbart bytt plats med varandra. Därefter är dock skillnaderna större. Tredje viktigaste frågan bland LO-medlemmarna i länet var invandring/integration/flyktingsmottagande. Den frågan fanns inte ens på topp 10 för hela väljarkåren. Istället ansåg väljarkåren att landets ekonomi var en viktig fråga. Även privatiseringar och utförsäljningar samt den breda fördelningspolitiken klassas högre bland LO-medlemmar än bland väljarna i stort. Väljarna lyfter istället jämställdhet och pensioner. Det stämmer väl överens med skillnaderna mellan hur LO-medlemmarna i länet respektive väljarkåren i stort har röstat. De frågor som i valrörelsen symboliserades av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är de frågor som går starkare i LO-kollektivet medan de frågor som symboliseras med de borgerliga partierna och feministiskt initiativ prioriterades lägre bland LO-medlemmarna. Det innebär också att valet av parti påverkas av vilka frågor partierna profilerar. Det innebär inte att väljarna enbart styrs av sakfrågor, men hur partierna uppfattas i de för väljarna viktigaste frågorna korrelerar med vilket parti väljarna väljer. Slutligen visar tabell 9 också att den enskilt viktigaste frågan för både LO, Socialdemokraterna och Moderaterna sysselsättning/jobb/arbetsmarknad inte prioriterades lika högt. Frågan rankas som den femte viktigaste i såväl hela väljarkåren som bland LOmedlemmarna och de oorganiserade i länet. Invandring och sjukvård diskuterades vid lunchbordet Ett annat sätt att studera vilka sakfrågor som är eller varit viktiga för medlemmarna är att fråga vad som de och deras kollegor har diskuterat under valrörelsen. Dessa frågor behöver nödvändigtvis inte vara viktiga eller engagerande för den specifika medlemmen men det faktum att de upptar plats i debatten påverkar den diskurs som omgärdar både partiernas och medborgarnas uppfattning av den pågående valrörelsen. Därför frågade vi både medlemmar och oorganiserade arbetare vilka frågor de har pratat om med kollegor under valrörelsen. 19

Diagram 7 Vilka frågor diskuterade du med dina kollegor under valet? Invandring/integration Sjukvården Skola och utbildning Skatter Landets ekonomi Sysselsättning/arbetslöshet Socialförsäkringarna Privatiseringar Äldreomsorgen Lag och ordning Miljö/klimat Pensioner Fördelningspolitiken Barnomsorg Ingen av dessa Integritetsfrågor Vet ej Annan fråga: Oorganiserade Medlemmar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014. I diagram 7 sammanfattas de vanligast förekommande frågorna i personalrum och bodar under valrörelsen. Både bland medlemmar och oorganiserade var invandring/integration/flyktingsmottagande den vanligast diskuterade frågan följt av sjukvården. Vad gäller invandring så är det en fråga som diskuterats betydligt mer än vad den har haft betydelse för partivalet, både för medlemmar och oorganiserade. Sjukvården tycks ha haft en viktig position både som prioriterad sakfråga och omdiskuterad fråga med kollegorna. I likhet med tabell 9 visar diagrammet att varken Socialdemokraterna och LO eller huvudmotståndaren Moderaterna/Alliansen lyckades sätta dagordningen bland väljarna. Dessa huvudmotståndare ville vid valårets inledning att debatten skulle handla om sysselsättning/jobb och Sveriges ekonomi. Under valårets gång prioriterades skola/utbildning upp och närmare inpå valet lyfte även Socialdemokraterna de övriga välfärdsfrågorna. De två ursprungsfrågorna hamnar i ovanstående ranking först på femte respektive sjätte plats bland de vanligaste samtalsämnena. Det här behöver inte beskrivas som ett misslyckande, däremot är det en viktig lärdom om hur verklighetsbeskrivningen såg ut bland väljarkåren. Vad som är särskilt anmärkningsvärt är att sjukvården betydde så mycket bland LO-medlemmar trots att ämnet inte hade en särskilt stor roll i partiernas valrörelse. 20

Så röstade LO i Europaparlamentsvalet Detta supervalår innehöll inte bara val till kommun, landsting och riksdag. Den 25 maj röstade vi också fram Sveriges parlamentariker i Europaparlamentet, EU:s högsta beslutande organ. EP-valet har sedan Sveriges inträde sett en problematisk minskning av valdeltagande och en av de viktigaste uppgifterna för LO var att få sina medlemmar att rösta. Tyvärr har vi här ingen möjlighet att redovisa valdetagandet bland LO-medlemmar i Stockholms län och oorganiserade arbetare. Då valdeltagandet är så pass lågt minskar också antalet respondenter i de båda grupperna. Bland de oorganiserade arbetarna får det konsekvensen att gruppen blir för liten för att det ska vara meningsfullt att redovisa resultatet. För LO-medlemmar i Stockholms län är gruppen fortsatt tillräckligt stor för att analyseras. Diagram 8 Så röstade LO-medlemmar i Stockholms län och hela riket i EP-valet 2014 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 34,6% 15,4% 17,9% 10,3% 11,5% 2,6% 2,6% 1,3% 2,6% 1,3% M FP C KD S V MP SD F! PP ÖVR Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 och LO/Novus eftervalsundersökning EUvalet 2014. Ljusa staplar, LO i Sverige, mörka staplar LO i Stockholms län. Diagram 8 beskriver hur LO-medlemmarna i Stockholms län respektive medlemmarna i hela landet röstade i Europaparlamentsvalet. Statistiken för LO i hela landet kommer från en nationell eftervalsundersökning som presenterades i juni 2014. Diagrammet visar att Socialdemokraterna är största parti i Stockholms län med 34,6 procent, följt av Sverigedemokraterna på 17,9 procent, Vänsterpartiet på 15,4 procent och Miljöpartiet på 11,5 procent. Moderaterna blev först fjärde största parti. Samtidigt visar diagrammet att det skiljer mycket mellan Stockholms län och LO-medlemmar i stort. Mest överraskande är att Sverigedemokraterna blev större i länet än bland medlemmarna totalt. Samtidigt bygger båda statistikbaserna på urvalsundersökningar vilket kan innebära att det felar åt olika håll i båda grupperna. 21

Tabell 10 Valresultat EP-valet 2014, hela väljarkåren och LO-medl. riket & Sthlms län Valresultat, riket Valresultat, Sthlms län LO-medlemmar. i Sverige (Novus) LO-medlemmar i Sthlms län Felmarginal (+/-) M 13,7% 17,6% 5,7% 10,3% (+/-) 2,4% FP 9,9% 12,9% 2,8% 2,6% (+/-) 1,2% C 6,5% 4,7% 3,5% 2,6% (+/-) 1,2% KD 5,9% 4,9% 0,7% 1,3% (+/-) 0,9% S 24,2% 17,1% 54,9% 34,6% (+/-) 3,7% V 6,3% 6,0% 7,6% 15,4% (+/-) 2,8% MP 15,4% 19,4% 6,8% 11,5% (+/-) 2,5% SD 9,7% 6,6% 12,6% 17,9% (+/-) 3,0% F! 5,5% 7,4% 2,4% 2,6% (+/-) 1,2% PP 2,2% 2,5% 2,1% - - Övr 0,7% 0,9% - 1,3% (+/-) 0,9% Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014, Valmyndigheten, www.val.se samt LO/Novus eftervalsundersökning EU-valet 2014. I tabell 10 så beskrivs också valresultatet i riket och i Stockholms län samt bland LOmedlemmar i båda grupperna. Tabellen visar också felmarginalen för siffrorna för medlemmar i Stockholms län. Tabellen visar på flera mycket stora skillnader mellan hur partierna har lyckats bland LO-medlemmar respektive länets väljare i stort. Socialdemokraterna är 10,4 procentenheter starkare bland LO-medlemmarna i länet än bland väljarna nationellt och 17,3 procentenheter större än bland väljarna i länet. Samtidigt är stödet för Sverigedemokraterna 11,3 procentenheter starkare bland LO-medlemmar i Stockholms län än bland länets väljare. Siffrorna är för osäkra för att leda till allt för långtgående slutsatser. Men vi kan med bestämdhet slå fast att LO-distriktets mål om 50 procent S-röster bland LO-medlemmar i Stockholms län inte uppnåddes på långa vägar. Samtidigt är stödet för de rödgrönrosa partierna totalt 64,1 procent, vilket är12,7 procentenheter starkare än valresultatet nationellt. Det är däremot 7,6 procentenheter svagare än för dessa fyra partiers stöd bland LOmedlemmarna i stort. 22

Medlemmarna och den fackliga valrörelsen Den fackliga valrörelsen handlade om att påverka politiken i syfte att förbättra för medlemmarnas livssituation. LO-distriktet i Stockholms län beslutade ett år innan de allmänna valen att genomföra en fristående valrörelse. Med det menades att det var genomförandet av medlemmarnas krav på politiken som var målet medan att verka för en Socialdemokratisk ledd regering var medlet att nå dit. I praktiken innebar det att det Socialdemokratiska partiet och LO både nationellt och lokalt skulle bedriva egna valrörelser med tydliga skiljelinjer. För att lyckas spikades en ansvarsfördelning. Förbundsavdelningarna och deras lokala organisationsformer ansvarade för arbetsplatserna och den tvärfackliga organisationen ansvarade genom LO-distriktets regi för en ringkampanj. I det här kapitlet diskuteras hur medlemmarna uppfattade den fackliga valrörelsen och hur väl de metoder som användes nådde ut. Att verka för regeringsskifte I eftervalsanalysen från 2010 ställdes frågan vad tycker du om att LO samverkar med Socialdemokraterna för att uppnå sina politiska mål?. Bland LO-medlemmarna i Stockholmsregionen svarade 23 procent att detta var mycket eller ganska bra, medan endan 12 procent av de oorganiserade medlemmarna var positivt inställda. Bland medlemmarna svarade 28 procent att sammarbetet är ganska eller mycket dåligt. Eftersom 2014 års valrörelser skulle ske mer självständigt så ställer vi denna gång inte samma fråga. Istället mäts vad väljarna anser om att LO i valrörelsen verkade för ett regeringsskifte. Diagram 9 Var det rätt eller fel av LO att i valrörelsen verka för ett regeringsskifte? Rätt 18% 49% Fel 19% 34% Medlemmar Oorganiserade Ingen uppfattning 32% 48% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Källa: Novus eftervalsundersökning för LO-d. i Stockholms län 2014 samt LO-d. eftervalsanalys 2010. Diagram 9 visar att nästintill varannan LO-medlem i Stockholms län har en tydlig positiv uppfattning om att LO verkade för ett regeringsskifte i valrörelsen. En av tre har ingen uppfattning i frågan och en av fem menar att det var fel. Det betyder att det var färre medlemmar som ansåg att LO gjorde fel i att tydligt verka för ett regeringsskifte än vad det var medlemmar som inte röstade på något av de rödgröna partierna. 23