Version 9:1.1 2008-10-30

Version 9:1.1 2008-10-30 2

Förord Detta är den färdiga förstudien 1, som ska ligga till grund för bildandet av Leaderområdet Lundaland inom Skåne län. Uppdraget att leda arbetet och genomföra förstudien har innehafts av den ideella föreningen Flyinge Utveckling, som haft huvudansvaret att informera, mobilisera och förankra en utvecklingsstrategi inom hela området i syfte att LAG Lundaland skall kunna bildas 2. Uppdraget gavs av medfinansiärerna samt partnerskapet inom området. Till sin hjälp har projektledaren haft en partssammansatt arbetsgrupp från området. Ett antal personer med specialkunskaper 3 har fortlöpande deltagit i arbetet. Kort resumé: - Sedan augusti 2006 har cirka 140 möten hållits inom området. - Över 300 intressenter har deltagit i mötena och har därefter hållits kontinuerligt underrättade via e-post. - En informativ webbsite med adress www.lundaland.com finns utlagd på internet. - En tidning för området under namnet Leader Nytt har delats ut. - Tre delrapporter har under arbetets gång lämnats till Länsstyrelsen. Namnbyte från Kävlingeådalen till Lundaland har skett. Ansökan beskriver området med analys och strategi, att LAG är under bildande samt visar även på den starka kraft och vilja som finns inom området för att genomföra den beskrivna utvecklingsstrategin. 1 Flertalet bilder/foto är framställda av Gunnar Petersson 2 LAG är förkortning för Local Action Group 3 Tommy Svensson, verksamhetsledare Leader Blekinge har varit mentor sedan 2008-01-21. Yvette Bårring, Hushållningssällskapet har under en viss del av 2007 varit oberoende processledare. 3 Denna utvecklingsstrategi kommer att tryckas då den är fastställd av Länsstyrelsen i Skåne. En pdf-version kommer att hållas tillgänglig för nedladdning på webbsiten www.lundaland.se när Leaderområdet är godkänt och ett verksamhetskontor är etablerat. Intill dess kommer rapporten att finnas tillgänglig i pdf-format via hemsidan www.lundaland.com Finansiering av denna förstudie kommer från EU/Svenska staten via Länsstyrelsen i Skåne(70%) samt nedan angiva medfinansiärer(30%). Lokala offentliga medfinansiärer är: Burlövs kommun Eslövs kommun Hushållningssällskapet i Malmö Kävlinge kommun Lunds kommun Region Skåne SLU Alnarp Staffanstorps kommun Interimistisk valberedning är utsedd och består av Jan Seebass (O), Sven Åkesson (P) och Arne Olsson (I). Många personer har skrivit på en lista, att man kan tänka sig att ingå i en kommande styrelse för LAG Lundaland. Vi vill rikta ett stort tack till alla er som med stor entusiasm medverkat till att denna ansökan funnit sitt innehåll. Landmärkena kommer att byggas av er och många andra. Det är nu framtiden för Lundaland börjar! Lundaland den 30 oktober 2008 Arbetsgruppen för LAG Lundaland

Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 4 Sammanfattning 5 Leader inom Landsbygdsprogrammet 6 Beskrivning av Lundaland 7 Områdets karaktär 10 Lundalands tillgänglighet 12 Analys av området 15 Utvecklingsstrategi 19 Övergripande strategier som kan beröra Lundaland 22 Se Lundaland områdets ledord 23 8 Landmärken 26 Horisontella mål 28 LAG styrelsen 30 Finansiering 32 Prioriteringar av projekt 33 BILAGOR 34 Satsningar och förväntat resultat 35 Fördjupning landmärken 37 Underlag SWOT-analysen 46 Lund 2014 52 Lunds Universitet 53 SLU 54 Ideon 55 Arbetsförmedlingen 56 Storföretagsgruppen 57 Naturbussen 58 Uppdraget 59 Genomförandet 60 Att forma området 61 Karta över hela Lundaland 64 4

Sammanfattning Leader 4 är EU:s genom tiderna mest framgångsrika metod för utveckling av landsbygden i Europa. Det unika med metoden är att utvecklingsarbetet inom Leader utgår från ett kreativt underifrånperspektiv och bygger på en rättvis trepartssamverkan mellan ideella (I), privata (P) och offentliga (O) parter. Geografiskt sammanhängande områden bildas just nu över hela EU. I Sverige skapas ett 70-tal Leaderområden. De åtta skånska leaderområdenas gränser fastställes under hösten 2008 slutgiltigt av Länsstyrelsen i Skåne län, som baserar gränsdragningen på såväl deltagande aktörers önskemål som på beskrivna utvecklingsstrategier. Leaderområdena tilldelas utvecklingsmedel från EU i förhållande till antalet boende. Området Området består av kommunerna Kävlinge, Lund (utom Lunds stad), Staffanstorp, Eslöv (södra delarna), Lomma (utom Lomma och Bjärred). Totalt cirka 81 400 invånare. Lundaland Namnet Lundaland har arbetats fram underifrån under ett stort antal möten i hela området. Detta namn kan även ha en historisk koppling. Föreningen LAG Lundaland 2007-2013 När området blivit godkänt bildas den ideella föreningen LAG Lundaland, som skriver avtal med Länsstyrelsen. LAG Lundaland kommer att verka under sjuårsperioden 2007 2013, Styrelsen i LAG Lundaland fattar alla beslut om projekt inom ramen för budget och utvecklingsstrategin. Budget 40 MSEK Lundalands totala budget för sjuårsperioden omfattar 40 MSEK. Stödet från EU uppgår till 19,6 MSEK (49%), lokal offentlig medfinansiering till 8,4 MSEK och resterande från ideella och privata medfinansiärer 12,0 MSEK. Erfarenheter från tidigare Leaderområden pekar på att kommunen kan få tillbaks upp till 8-9 gånger insatta medel. 5 Utvecklingsstrategi Vårt ledord är SE LUNDALAND. Vår strategi har som mål att göra området och samtidigt alla dess kvalitéer tydliga och kända. 5K Lundaland står för Kraft, Kunskap, Kommunikation, Kultur, Kreativitet. Vi vill med balans, bärkraft och sikte på tillväxt och gemenskap stödja initiativ inom Upplevelser, Hälsa, Bo & Äta, Entreprenörskap och Innovationer på landet. Landmärken Strategin pekar ut åtta landmärken som Lundaland vill bygga. Lokal utveckling, Jobb på landet, Entreprenörskap, Lundalandkraft, Upplevelser, Lundalandhälsa, Natur&Kultur och Se Lundaland. Resultat Det viktigaste är att parterna går samman och verkar för att genomföra utvecklingsstrategin. Lundaland blir mera synligt. Flera får arbete på landet eller nära där man bor. Fler innovationer, företag, nätverk och gemenskaper skapas. Kunskapen om Lundaland ökas. Upplevelserna, kulturutbudet, folkhälsan och folkbildningen stärks i hela området. Samverkan mellan de ideella, privata och offentliga parterna i området skapar en gemensam arena och leder förmodligen även till en ökad samverkan mellan de medverkande kommunerna inom Lundaland. 4 "Liaisons Entre Actions de Dévelopment l'économie Rurale" - fritt översatt "Länkar mellan åtgärder som syftar till att utveckla landsbygdens ekonomi". 5 Därtill skall vi tillsammans starta jakten på ett extra lysstarkt landmärke med Europaperspektiv. 5 Se www.flyinge.nu/leader Goda exempel 4 kommuner

Leader inom landsbygdsprogrammet År 2007 började en ny sjuårsperiod med landsbygdsprogrammet, där svenska staten och EU samverkar, för att gynna utveckling av landsbygden tillsammans med lokala aktörer från det offentliga, ideella och privata. Troligen cirka 70 Leaderområden kommer att etableras över hela landet under 2007-2008. Leadermetoden innebär samverkande länkar mellan EU, kommuner, privata, ideella och offentliga organisationer för att stärka ekonomisk utveckling av landsbygden. Beslut om projektstöd fattas lokalt av LAG-gruppen, som är sammansatt av företrädare som representerar parterna. Stöd till enskilda företag kan inte ske inom Leader, som ju bygger på samverkan mellan parter. Företagsstöd och projektstöd kan sökas direkt hos Länsstyrelsen. Leader är en förkortning av franskans Liaisons Entre Actions de Dévelopment l Économie Rurale. Leader Skåne I Skåne bildas åtta Leaderområden på så sätt att inget landsbygdsområde står utanför. LAG Lundaland är markerat på Skånekartan och ingår nätverket Leader Skåne, som bildades under hösten 2007 för att stödja processen att forma Skånes Leaderområden. Nätverket kommer under år 2008 få en fastare struktur efterhand som LAG för de åtta olika områdena godkänns och börja verka. Bland annat har utveckling av en hemsida www.leaderskane.se påbörjats av Länsstyrelsen, för att synliggöra de olika områdena och deras verksamheter. Nationellt landsbygdsnätverk Ett nationellt landsbygdsnätverk har bildats med organisatoriskt säte hos Jordbruksverket i Jönköping. Ett knappt hundratal riksorganisationer med intresse av landsbygdsfrågor är knutna till detta nätverk. Nätverket fördelar medel som avser att stödja bildandet av områden samt nationellt och transnationellt utbyte med andra Leaderområden i Sverige och övriga Europa. Nationella landsbygdsnätverket har hemsida via www.landsbygdsnatverket.se 6

Beskrivning av Lundaland Ett Leaderområde med namnet Lundaland föreslås, baserat på ett sammanhängande område bestående av kommunerna Kävlinge, Lund, Staffanstorp, delar av Eslöv och Lomma kommuner. Området har 81 400 boende på landsbygden. Lundarna inom Lundaland visar upp många olika slags blommor. När den 90 meter höga fördämningen vid Vombsjön brast för omkring 14 000 år sedan bildades en väldig dalgång ut mot havet vid Vikhög. Kävlingeån är områdets första väg, som gjorde mycket tidiga bosättningar möjliga. Exempel på tidiga boplatser är Uppåkra, Löddeköpinge, Borgeby, Gårdstånga, Hjärup och Flyinge. Tätorterna Bjärred, Lomma och Lund ingår ej i Leaderområdet. Kävlingeådalen med Vombsjön sträcker sig från öster till havet i väster. Denna sträcka är cirka 50 kilometer. Ytan är 800 km 2. Gränsen följer kommungränsen utom genom Eslövs kommuns södra delar. En viktig väg mellan Lund och Vä passerade Kävlingeån vid Getinge. Lund blir efterhand den viktigaste staden inom Lundaland. Idag, med Lunds Universitet (1667) och Forskningsbyn Ideon (1983), är Lund en stark motor för hela området. 7

Landskapet I väster finns Öresund och klara dagar ser man till Köpenhamn. I norr finner vi Lundaslätten och de stora godsen. I öster sjölandskapen och Romeleåsen och i söder närheten till Malmö och Öresundsbron. En mycket stor del av området täcks av högklassig jordbruksmark, som kallas Lundaslätten (26). I söder finns delar av det skånska backlandskapet (4) och Romeleåsen (5) samt i nordost delar av den södra mellanbygden (10) 6. I väster finns stora odlingslandskap med få betande djur och i öster flera mindre lantbruk med betesmarker. Antalet hästar i Lundaland är 35 per 1000 innevånare. Flyinge med hippologisk utbildning utgör ett centrum i Skåne och ligger också mitt i Lundaland. Hela Skånes yta är 11 032 km 2, varav Lundaland utgör 800 km 2 eller 7,2 procent med 102 invånare/ km 2. EU betraktar kommuner med mindre är 150 invånare/ km 2, som landsbygd. Befolkningen inom området, inräknat tätorterna, är cirka 1/5 av Skånes befolkning. Hela Skånes befolkning utgör knappt 1 200 000 (2007) eller 109 invånare/km 2. Befolkningen på landsbygden Lundaland är tätbefolkat och genomkorsas av vägar, flygleder och järnvägsstråk. Detta innebär både för och nackdelar. Bullerfria områden är svåra att finna. Pendlingsavståndet är kort, vanligtvis 7-10 kilometer för både män och kvinnor, men något högre i de östra delarna. Befolkningstätheten på landsbygden utanför tätorter är hög, mestadels 21-29 invånare/km 2. Befolkningstätheten i medeltal för hela området (102) är mycket lika med hela Skåne (109). Medelvärdet för hela Skånes landsbygd utanför tätorter är 12 invånare/km 2. Antalet boende utanför tätorterna är dock så lågt som 4 % inom de västra delarna (Lundaslätten) men 18 40 % inom de östra delarna. Sammanfattningsvis är Lundaland tätbefolkat, med korta pendlingsavstånd och flertalet boende i tätorter av olika storlek, men i öster mera glesbefolkat med högre andel boende på ren landsbygd. Flertalet arbetsplatser finns förutom i Lunds stad i större tätorter som Staffanstorp och Kävlinge. Naturområden Revingefältet med Krankesjön används som militärt övningsområde men är också tillgängligt för det rörliga friluftslivet. Vid Krankesjön finns torn och gömslen för fågelskådare. Naturområdet och motionsslingorna vid Skrylle används av många motionärer. Järavallen vid Lundåkrabukten, Linnebjär och Billebjär är exempel på vackra naturreservat liksom nationalparken Dalby Söderskog. Romeleåsen är ett betydande rekreationsområde. Vacker utsiktspunkt finns vid Harlösa kyrka över Vombsjön och Kävlingeådalen. Vid Odarslöv ser man Lundaslätten, som om våren ofta skiftar i gula färger. Besöksmålsstatistik 2005 (källa: Position Skåne) Flyinge Kungsgård 60 000 Malmö Festivalen 1 400 000 Barsebäcks Golf 16 700 Kulturen i Lund 100 000 Pegasus Trädgård 3 000 Kulturens Östarp 27 000 Tirups Örtagård 18 000 Ales stenar 600 000 VikingaTider Lödde 7 65 000 Kullaberg 500 000 Lunds Domkyrka 500 000 Lund Högevallsbadet 504 000 Söderåsen 750 000 Stenshuvud 400 000 Tivoli 4 396 000 Dyrehavsbakken 2 600 000 Legoland 1 500 000 Zoologisk Have 1 100 000 6 Det skånska landskapet Kartor och Statistik, Länsstyrelsen i Skåne län, 2007. 8 7 Avser 2007

Hur syns Lundaland inom webbplatsen www.skane.com Hur syns Lundaland nu? Vi söker ge några mått på hur Lundaland syns på nätet, nu vid starten 2008. På så sätt kan vi jämföra vid senare tillfällen. Detta är viktiga mått då vår ledord är just SE LUNDLAND. I oktober 2008 meddelar Google 774 träff på Lundaland. Hur stort är Lundaland? område invånare Landyta medelvärde andel andel km 2 befolkningstäthet land inv. Sverige 9 133 257 410 335 22 inv/ km 2 100% 100% Skåne 1 199 357 11 007 109 inv/ km 2 2,68% 13,1% Lundaland 81 400 800 102 inv/ km 2 7,2% 6,8% 5K 204 995 1 170 175 inv/ km 2 10,6% 17,1% Lundalands landyta är räknad på Lund 400, Eslöv 94, Lomma 45, Kävlinge 154, Staffanstorp 107, 5K är totalsiffror för de fem kommunerna i sin helhet. Siffrorna för Lundaland jämförs med hela Skåne, som jämförs med hela Sverige. Lundaland ligger på medelvärdet för Skåne TEM Besöksstatistik för Lundaland där vi anger årsmedelvärdet under perioden 2000-2006. Alla kommuner i Lundaland tillsammans Kommersiella övernattningar Dagbesök Genomfartsresenärer Summa besökare Lundaland 561 921 1 016 732 949 060 1 965 792 9 Vi har undersökt antalet förekomster av upplevelser och boende inom Lundaland. Vi utgår från vad som finns registrerat hos www.skane.com område hela Skåne Lundaland Andel i procent Natur 326 29 9 Kultur 641 38 6 Golf 74 11 15 Trädgård 116 6 5 Bo 831 19 2 Turistbyrå 33 1 3 Att göra 1079 55 5 Konferens 42 0 - Kända platser inom Lundaland och förekomst på webben. Hur många träff man får vid sökning med Google ger någon vägledning till hur kända Lundalands orter är. Sökord 2008-02 Sökord 2008-02 Sökord 2008-02 Flyinge 69 400 Veberöd 77 400 Kyrkheddinge 16 700 Flyinge Kungsgård 2 380 Borgeby 35 800 Odarslöv 2 460 Örtofta 14 500 Flädie 3 200 Viderup, Hviderup 1 142 Harlösa 82 500 Fjelie 9 600 Gårdstånga 12 900 Revinge 217 000 Alnarp 74 400 Kävlinge 1 360 000 Södervidinge 22 500 Staffanstorp 843 000 Löddeköpinge 94 900 Västra Karaby 4 470 Genarp 55 000 Vikhög 1 970 Väggarp 982 Hjärup 91 100 Hofterup 16 000 Dalby 143 000 Södra Sandby 62 900 Håstad 14 100 Holmby 7 850 Lackalänga 8 400 Uppåkra 73 100 Hunneberga 1 170 Stångby 18 100 Harrie 40 900 Silvåkra 643 Igelösa 4 940 Remmarlöv 891 Barsebäck 138 000 Tirup 9 940 Vomb 15 800 Dösjöbro 10 300 Flackarp 6 230 Roslöv 790 Lund+Lunds 2 080 000 Esarp 2 120 Stävie 3 220 Torna Hällestad 14 600 Furulund 95 400 Dörröd 2 060

Områdets karaktär Lundaland är Lunds omland. Lundaslätten i norr och sjölandskapet med Romeleåsen i öster samt Kävlingeån med Vombsjön samt Höje å som skär genom hela området. I söder finns också ett backlandskap inom de södra delarna av Staffanstorps kommun samt havet i väster. Hur har gränsdragningen gått till och hur kan områdets gräns enkelt anges? Områdets delar Kommunerna Kävlinge, Lund (förutom Lunds stad) och Staffanstorp samt därtill södra delarna av Eslövs kommun samt landsbygden inom Lomma kommun, vilket innebär att tätorterna Lomma och Bjärred ej ingår. Kommun Innevånare 31/12 2007 Eslöv 3 800 Lomma 8 1 500 Kävlinge 27 700 Lund 27 200 Staffanstorp 21 200 Summa 81 400 Tätorter Lund är på många sätt ett kulturellt centrum för hela området, oavsett vilken kommun man bor inom. Många har sin arbetsplats i Lunds stad inom vården, kommunen, universitetet, Ideon eller de många kunskapsföretagen, som finns inom Lund NE. Inom Lundaland finns ett flertal mindre/medelstora tätorter med flera än 3 000 invånare. Därtill finns ytterligare många orter med färre än 3 000 invånare, som ligger utspridda i landskapet. Staffanstorp 13 500 Kävlinge 8 300 Södra Sandby 5 600 Dalby 5 600 Löddeköpinge 5 200 Furulund 3 700 Veberöd 3 600 Hofterup 3 200 Summa 48 700 Övriga något större orter som kan nämnas utan att rangordnas i storlek är Alnarp, Hjärup, Flädie, Borgeby, Stångby, Vikhög, Genarp, Barsebäck, Virke, Örtofta, Lilla Harrie, Getinge, Gårdstånga, Flyinge, Holmby, Hammarlunda, Hunneberga, Harlösa, Revinge, Vomb och Torna Hällestad Därtill finns ytterligare ett antal mindre orter som exempelvis Flyinge by, Flyinge Kungsgård, Roslöv, Odarslöf, Hviderup, Dörröd, Silvåkra, Björnstorp, Södervidinge, Kyrkheddinge, Hög, Fjelie, Västra Karaby, Väggarp, Dösjöbro, Idala, Vallkärra, Tirup, Skatteberga, Barsebäckshamn, Lackalänga, Uppåkra och Esarp. Landskapets karaktär Om vi utgår från områdesindelningen i referensverket Det skånska landsbygdsprogrammet 9, så omfattar området de delar av Lund och Helsingborgsslätten (26) som ingår i kommunerna Kävlinge, Lund, Staffanstorp, Eslöv eller hela slätten söder en linje Kävlinge kommun och söder om Eslövs stad längs Kävlingeån mot Vombsjön. 8 SLU Alnarp svarar för medfinansieringen inom Lomma kommuns landsbygd. Tätorterna Bjärred och Lomma ingår ej i området. 10 9 ISSN 1402-3393

Vombsjösänkan (6) ingår också med i stort sett hela Vombsjön samt Kävlingeån i delar av dess sträckning ut till havet vid Vikhög. Lundaslätten Därtill (4) delar av det sydskånska skogsbeklädda backlandskapet, som finns inom Lunds och Staffanstorps kommuner. Vombsjösänkan Romeleåsen (5) i de delar som ligger inom Lunds kommun. Backlandskapen Romeleåsen 11

Stora sammanhängande naturområden finns runt Krankesjön och Revingefältet samt Romeleåsen (5). Andra skyddade naturområden är vissa ställen längs Kävlingeån, Linnebjär, Billebjär, Dalby Söderskog, Skrylleområdet med Torna Hällestadsskogen och Häckebergaområdet samt vid Barsebäck. Antalet boende inom området Lundalands tillgänglighet Att kunna färdas inom området men också nå ut och nå hit är viktigt för Lundalands attraktionskraft. Området har ett synnerligen gott läge och är lätt att nå om man är bilburen. Antalet boende inom Lundaland uppgår till cirka 81 400 personer. Antalet jordbruksföretag som är större än 30 ha beräknas vara omkring 300 stycken. Totalt invånareantal inom de fem kommunerna Eslöv, Kävlinge, Lomma, Lund och Staffanstorp är 205 000 personer. Lundaland utgör således ca 40% av totala antalet boende i de fem kommunerna. Gränsdragning Processen då det gäller områdets gränser har skett genom direkta möten med ideella, privata och kommunerna samt andra lokala offentliga. Området har blivit till under en lång process sedan hösten 2006. Detta har också beskrivits i Delrapporter A, B och C. Processen med gränsdragningen inom Eslövs kommun och de överväganden som gjorts i övrigt beskrivs i bilaga. Områdets historia och kulturarv. Mycket tyder på att det inom området på flera platser längs med åar och Kävlingeådalen samt utmed kusten funnits en bofast befolkning, redan under stenåldern. Om detta vittnar fornfynd på många platser. Exempelvis vid Uppåkra kyrka har det funnits en stadsliknande bebyggelse under två tusen år. Vid Getinge finns stora bronsåldersgravhögar. Runstenar vittnar om vikingatiden och slaget vid Lund mellan svenskar och danskar på 1600-talet, pekar på områdets historiska arv. 12 Brunvita linjen markerar vägarna E6 och E22. Nå hit och nå ut Kävlingeån, som under tusentals år utgjorde den enda vägen att nå hit och nå ut. Idag är det vägarna och järnvägarna som gör att man når hit och når ut. Oavsett var man bor inom Lundaland tar man sig till flygplatsen Sturup på högst 30 min och till den internationella storflygplatsen Kastrup på högst 60 minuter via Öresundsbron. Till Malmö tar det som mest 30-40 minuter. Storstaden Köpenhamn ligger på synligt avstånd och pendling via tågförbindelse kommer att underlättas ytterligare med en tågtunnel under Malmö.

Färdas inom området Förr fanns ett stort nätverk av allmänna kommunikationer inte minst järnvägar, som till viss del är nedlagda, på grund av att bilen har tagit över varu- och persontransporter. Tillgänglighet har alltid varit avgörande för utveckling och attraktionskraft. Denna står dock i viss mån i konflikt med klimatmål och trivsel för de boende längs vägarna. Nya klimatvänliga transportsystem, som främjar ökad rörlighet inom områdets alla delar skulle öka attraktionskraften ytterligare. T ex busslinjer som kopplas till upplevelser inom kultur, historia och natur. Cykelvägar Cykelvägar är viktiga för tillgängligheten. Förutom cykelvägar finns många mindre vägar som lämpar sig för cykelrundor exempelvis i anslutning till Revingefältet och Romeleåsen. Skåne har totalt 80 mil cykelvägar och bygger ut med cirka 4 mil varje år. 13 Exempel på cykelvägar är Lund- Södra Sandby, Lund Flyinge. Se mera här www.lundabygden.snf.se och Vägverket cykelplan.

Kommun allmänna kommun enskilda Eslöv 342 134 632 Lomma 82 138 34 Lund 347 376 747 Kävlinge 148 190 237 Staffanstorp 147 116 150 Summa 1066 954 1800 Vandringsleder Skåneleden Nord till Sydleden går inom Lundaland. Vägnätet Vägnätet inom de fem kommunerna räknat i kilometer. Enskilda vägar kan vara enskilda väghållare men också vägsamfälligheter, som håller vägar/gator i mindre samhällen. Flygplatser Internationella flygplatsen Kastrup kan nås med tåg som passerar genom Lundaland. Nationella flygplatsen Sturup (Malmö) kan nås med buss från Lund och Staffanstorp. Med taxi cirka 30-45 minuter. Tåg Antalet resande med tåg mellan Köpenhamn och Sverige är ca 10 miljoner och antalet fordon som passerar på Öresundsbron är 6,7 miljoner årligen (2007). Boendestatistik Källa Region Skåne Lundaland antal andel 0-20 år 23 850 30% 21-67 år 48 918 60% 68-8 602 10% Summa 81 370 100 % 14 Pendlingsstatistik för Lundaland till vissa orter utanför området (2005) Summa 42 633 Bjuv 39 Bjärred + Lomma 804 Bromölla 18 Båstad 27 Helsingborg 983 Hässleholm 162 Höganäs 23 Hörby 189 Höör 171 Klippan 32 Kristianstad 337 Landskrona kommun 802 Lunds stad 23 820 Malmö kommun 13 179 Osby 16 Perstorp 53 Simrishamn 37 Sjöbo 323 Skurup 106 Svalövs kommun 237 Svedala kommun 448 Trelleborg 319 Vellinge 191 Ystad 171 Åstorp 29 Ängelholm 76 Örkelljunga 26 Östra Göinge 15

Analys av området Lundaland är ett starkt område, som kan bli ännu starkare genom att kommunicera namnet LUNDALAND och fylla det med upplevelser, ta hand om kreativitet, skapa större samverkan mellan parterna och ta tag i möjligheterna samt söka undanröja hot och en del svagheter. Processen Under workshops har vi genomfört SWOT-analyser, som söker peka ut just styrka, svaghet, hot och möjligheter samt exempel på tänkbara projekt för området. Här har det varit viktigt att var och en fått tillfälle att skriftligt lämna sin syn på detta. Efteråt har vi ofta diskuterat vidare. Dessa SWOT-analyser har lämnats i de tre delrapporterna samt också sammanställt i bilaga. STYRKOR Storstadsnära Staden Lund ligger inom området. Malmö och Eslöv gränsar intill och Köpenhamn ligger bara en halvtimme bort. Stad - Land är en styrka särskilt som staden Lund ligger inom området. Namnet Lundaland stödjer också detta förhållande. Kultur, kulturarv och historia Kultur, kulturarv och historia tillhör områdets allra största tillgångar. I Uppåkra i Staffanstorps kommun finns Sydsveriges största, fyndrikaste och mest långvariga järnåldersbosättning, från före Kristi födelse och i cirka 1 000 år, ungefär fram till tidpunkten för grundandet av staden Lund på dess nuvarande plats. I Uppåkra har gjorts över 20 000 fynd, merparten i brons men även i järn, silver och guld. Längs kuststräckan utmed Öresund, ådalarna och sjölandskapen finns rikt med stenålderslämningar, både boplatser och gravar. Ett par av landets finaste stenkammargravar finns här: Hofterupsdösen, gånggrifterna Danshögarna och Gillhög är bara exempel. 15 Bronsåldern representeras främst av ett stort antal gravhögar, ofta med mycket dominerande läge i landskapet, som vid Dagstorp, Norrvidinge och Getinge. I området finns även vikingatida bosättningar på flera platser, mest betydande vid Löddeköpinge och Gårdstånga. Utgrävningar tyder på betydande internationella kontakter, allt från Bysans och Syrien till Baltikum och Västeuropa. Borgeby slott har anor som maktcentrum ända sedan vikingatid och den unika medeltida delen är en av de byggnader i Norden som varit längst i oavbrutet bruk. Det ekonomiska och kommunikationsmässiga maktcentrum som bildas av Borgeby och Löddeköpinge har varit av stor vikt för landsdelens utveckling: Flyinge Kungsgård har anor från 1100-talet och är ett hippologiskt centrum sedan århundraden. Flera slott och en mängd kyrkor, flertalet med medeltida anor och betydande byggnadshistoriskt värde, finns inom området. Östdanmark och det kulturhistoriska arvet är en stor styrka. Kanske kallades området redan på 600-talet för Lundaland. Natur och Trädgård Vårt område präglas i huvudsak av ett slättlandskap med stora områden för växtodling. Men här finns också vackra vattenområden, som Vomb, Krankesjön, Höjeå, Saxån samt Kävlingeån. Nationalparken vid Dalby Söderskog, Järavallen och ett antal naturreservat ger oss också möjlighet till välbehövliga hälsobringande naturupplevelser. Inom området finns även flera anläggningar inom trädgårdsnäringen, exempelvis Flyinge Plantshop och Tirups Örtagård samt forskningsprojekt vid SLU Alnarp som pågår just nu Rehabiliteringsträdgårdar och Tillväxt Trädgård. Grönt entreprenörskap Grönt entreprenörskap, bioenergi, nya grödor, miljöfrågor, samt en utveckling av möjligheterna för boende och mat är områden med stora möjligheter inom Lundaland. Djurhållningen och stora arealer för odling inom området ger förutsättningar för framställning av bioenergi. Därtill finns stora agrara industristrukturer vid Örtofta. Närheten till forskning inom området vid LTH, SLU Alnarp samt Lunds Universitet, som forskar både inom teknik och inom hållbar utveckling av jordbruket.

Hästen Hästnäringen spelar stor roll i hela Lundalandområdet, både som näringsgren, som vårdare av det öppna kulturlandskapet och som klimatvänlig turistmagnet. Hästen används näringsmässigt inom samtliga kommuner, såväl inom rehabilitering, som rekreation och friskvård. Inom Lundalandområdet finns en lång rad ridskolor, föreningar och många små och stora företag inom hästnäringen. Flera hästcentra finns i området. Mest känt är Flyinge Kungsgård med avel, evenemang och utbildningar, bland annat en hippologisk högskola, kopplad till SLU Ultuna. Vid SLU Alnarp bedrivs forskning kring Hästen i samhället. SVAGHETER Områdets bristande identitet är en svaghet. Man uppfattar sig som Harlösabor, Genarpare, Kävlingebor och säger att man bor utanför Lund, men området saknar namn. Alltför få övernattningsmöjligheter, landsbygdskrogar och paketerade upplevelser på landsbygden. Ingen turistbyrå som är lätt att nå med bil utmed genomfartsvägarna E22/E6 eller en samlad turistinfo på nätet. Områdets synlighet är svag och många passerar förbi utan att stanna till. Utbytet mellan stadsborna inom området och dess omland är svagt utvecklat. Området saknar motionslopp och identitetsskapande aktiviteter. HOT Klimathotet måste vi alla ta hänsyn till. Skadedjur och angrepp på grödorna eftersom vi kan förvänta mera nederbörd, som också leder till översvämningar och stigande havsnivå. Andra hot är nedläggning av lokal service i de mindre byarna, ökande tung trafik och försämrad kollektivtrafik. En minskad offentlig service på landsbygden. Försämrad folkhälsa, genom att man rör på sig alltför lite eller drabbas av ensamhet. 16 Nedläggning av lanthandeln, byskolor och bensinstationer. Arbetskraftsbrist på grund av att ungdomar flyttar till de större städerna, samt ökad brottslighet, försämrad närvaro av poliser, längre avstånd till brandkår. Kunskapen om den plats man bor på håller på att tunnas ut. MÖJLIGHETER Lund 2014 och kultur i Lundaland Lunds ansöker om att bli kulturhuvudstad 2014. Ansökan skall vara inlämnad hösten 2008 men en betydande del av skrivningen kommer att ske under vintern/våren 2008. Vi har etablerat ett närmare samarbete med deras ansökningsprocess. Lund 2014 beskriver en arena där olika aktörer kan ansluta. Syftet med arenan är att finna den femte friheten. Man betonar betydelsen av att hela regionen, men kanske särskilt Lunds omland, skall ingå i ansökan. Omlandet är lika viktigt som staden. Turism och upplevelser Alltfler turister passerar vårt område. Behov finns att bättre utveckla/beskriva/marknadsföra möjligheterna till upplevelser och boende inom Lundaland samt göra detta lätt tillgängligt och bokningsbart. Samverkande turistbyråer kan t ex finns utplacerade, bemannade och obemannade, vid strategiska infarter i Lundaland, t ex vid E22 norrifrån vid Gårdsstånga, vid E22/E6 söderifrån vid Staffanstorp samt även på andra strategiska platser i Lunds, Kävlinge, Eslövs och Staffanstorps kommuner. Bokningsmöjligheter för övernattningar och upplevelsemål inom området skulle kunna tillgängliggöras via en gemensam webbportal. Lundaland bör även kunna ge stöd till privatpersoner/lantgårdar, som kan tänkas vilja hyra ut bed&breakfast samt bed & box. Upplevelserna behöver paketeras i temaområden, som exempelvis natur, trädgård, häst, historia, mat, kyrkor, musik, mm. Flera events på landet, som kan dra besökare från de närliggande städerna, bör kunna utvecklas. Vidare bör etableras en mycket attraktiv långsiktigt hållbar upplevelse, som kan bli synnerligen synlig och omskriven och som är väl förknippad med landet. Klimathotet och bensinpriset kan medföra att

närupplevelser blir högre prioriterade och nödvändiga. Det bor så mycket som hela 3,6 miljoner människor inom Lundalands närområde. Förutsättningar för att skapa besöksmål med extra stark dragningskraft bör därför stimuleras. Naturbussen Naturbussen är ett mycket lyckat projekt som tar stadsbor ut på landet till specifika naturupplevelser. Samtal har förts om samverkan och vidgade förutsättningarna till både kultur- och naturupplevelser. Barn- och ungdomssatsning För att barn och ungdomar skall bli engagerade behövs initiativ, som särskilt stärker denna grupps engagemang. Särskilt stöd till ungdomsprojekt som drivs på initiativ av ungdomarna själva, kan vara ett sådant initiativ. Lundaland kan bida till en meningsfullare fritidsverksamhet på hemorten genom att skapa bättre ekonomiska förutsättningar. Samverkan och utbyte mellan olika områden som intresserar barn och ungdomar är också värdefullt. Jämställdhet och integration Lundaland bör verka aktivt för jämställdhet och integration inom alla områden inom såväl arbetsliv som fritid, t ex avseende unga och äldre, kvinnor och män, personer med invandrarbakgrund, funktionsnedsättning, etc. Samverkan ska bl a ske direkt mellan Arbetsförmedlingen och Lundaland, med syfte att på landsbygden skapa nya arbetsplatser, aktiviteter och andra gemenskaper för arbetsträning och rehabilitering. Kvinnors möjlighet att starta eget bör stimuleras. Folkhälsa och utbildning Många ideella föreningar arbetar ytterst med folkhälsa och folkbildning. Rehabilitering/rekreation är en stor möjlighet på landet. Stärka utvecklingen av olika former av motion/rehabilitering, som bidrar till folkhälsa är en möjlighet. 17 Natur Utveckla och synliggöra de naturvärden som finns utmed åar, sjöar, åsar och hedmarksområden. Skapa en ökad tillgänglighet i naturen. Verka för ökande biologisk mångfald genom olika åtgärder. Verka för renare vatten. Verka för att fler tar sig ut i naturen. Naturbussen skulle kunna utvecklas till en Natur & Kulturbuss, för att visa på alla de värden som finns inom området. Ekomuseum Kävlingeådalen är ett exempel på projekt inom området, liksom Skryllegårdens Naturrum och det arbete som bedrivs av RÅSK kring Romeleåsen. Naturområden som Linnebjär, Billebjär, Flyinge ängar, Revingefältet, Romeleåsen, Häckebergaområdet, Dalby Söderskog, Krankesjön, Kävlingeån, Vombsjön, Vikhög och stränderna vid havet. Utveckling av lokala gemenskaper och demokratin/lärandet Utveckla den lokala kraften som finns i byar och bygder. Byaplaner främjar närdemokratin. Projekt som stärker gemenskapen och synliggör denna. Landsbygdsutvecklingscentra där flera företag samlas och drar nytta av varandras kompetens. Tillvarata den forskningskompetens, som finns hos aktörer inom området. Lundaland har överenskommelse om samverkan med Öresundsuniversitetet samt Forskningsbyn Ideon. Lärande om bygden. Utveckla det goda livet. Mötesplatser och aktiviteter som stärker alla. (Grönt) entreprenörskap på landet Utveckla nya idéer som förbättrar miljö/landskap och har gynnsam klimatpåverkan. Nya grödor och närproducerade produkter kan tas fram med ett gynnsammare klimat. Projekt som stimulerar närproducerad energi. Söka stimulera till större anläggningar för klimatvänlig energiproduktion. Krafter som stödjer entreprenörskap på landet. Stärka nätverk för produktion av livsmedel med särskilt högt värde. Utbildning, mentorskap och nätverk som stärker företagande på landet.

Hästen Hästen har stor betydelse i hela Lundaland och är på väg att återta en stark position i den moderna landsbygdsutvecklingen. Hästen bevarar artrikedomen och de öppna markerna, får allt större betydelse för folkhälsan och kan i framtiden betyda alltmer som turistmagnet (t ex Flyinge) samt spela stor roll som klimatvänlig transportör. Lundaland vill stödja utveckling av nya produkter och tjänster inom hästnäringen som främjar utbyggda användningsområden för hästen inom hela Lundaland. Agrara företag Lundaland innehåller många stora agrara företag. Lundaslättens gods med 10+ jordar och östra delarnas smålantbruk med betesmarker, som skapar goda förutsättningar för djurhållning, odling av närproducerad mat samt produktion av bioenergi. Länkar mellan parter Länkar mellan EU/Lundaland, stad/omland, universitet/omland privata/omland samt offentliga/omland som kan skapa flöden av människor, kapital, varor och tjänster. Dessa möjligheter är mycket starka inom Lundaland. 18

Utvecklingsstrategi Se Lundaland och stärk identiteten och gemenskapen genom att underifrån och i samverkan ta fram unika landmärken. Underifrån möter uppifrån och smälter samman till ett starkt resultat, baserat på kraft, kunskap, kultur, kreativitet och kommunikation. Ledord SE LUNDALAND Det goda livet i Lundaland Alla skall vara med och kunna välja att deltaga inom arenan Lundaland, som är basen i vår utvecklingsstrategi. innovationer, bo & äta samt grönt entreprenörskap. Våra 5K-ord är starka tillgångar inom Lundaland, för att beskriva/inspirera vår strategi. 1. KRAFT Attraktionskraft, bärkraft, genomslagskraft, klimatvänlig kraftproduktion, innovationskraft, odlingskraft, tillväxtkraft är begrepp som väl stämmer in på Lundaland. 2. KUNSKAP Lärande är viktigt för att alla skall kunna vara med och bidra. Lärande av andras erfarenheter via utbyte över gränser. Kunskap innebär reflexion men också ansvar att handla i linje med denna kunskap. Folkbildning och folkhälsa har stor betydelse för det goda livet. Lundalandshjulet en inspirerande arena som erbjuds till dem som vill vara med. Vad ger Lundalands utvecklingsstrategi? Med attraktionskraft och bärkraft vill arean få genomslagskraft så att många stiger in och väljer att medverka med upplevelser, hälsa, gröna 19 3. KULTUR Arenor, mötesplatser, inspiration, upplevelser, natur, tävlingar, mat, trädgård, odling, hantverk, historia, design och arkitektur som ger en

gemenskap, en stimulans som leder till livskraft. Europeiska kulturdimensionen och flera europeiska språk är viktiga inslag. 4. KOMMUNIKATION Internet, mobiltelefon, GPS betyder alltmer för det mobila livet. Men också fysisk kommunikation så vi kan förflytta oss. Kommunikation är också tankeutbyte mellan bygder, stad-land, universitet-land och andra områden inom EU. Kommunikation är att på olika sätt synliggöra EU och Lundaland, genom de landmärken vi bygger. 5. KREATIVITET Kreativitet och entreprenörsanda inom den gröna sektorn har utomordentligt goda förutsättningar. Ett varmare klimat ger nya möjligheter att odla, värna miljön och forma ett grönare Lundaland. Att bereda projektansökningar innebär en bedömning av vilket resultat som verkar vara möjligt att uppnå. Vad GER projektet i de fem kriterierna och hur sannolikt är det att målet uppnås? Hur starkt LANDMÄRKE kan projektet ge upphov till på kort och lång sikt? Hur kan projektet medverka i landmärken och horisontella mål. En projektansökan skall kunna peka ut resultat inom fem indikatorer och efter projektets slut kunna utvärderas mot dessa. 1. Deltagande - i det goda livet Denna indikator mäter besökare, deltagare inom folkhälsa, folkbildning, fysisk motion, kulturell stimulans, med mera. Måttet är persontimmar. Grunden för att kunna deltaga i en gemenskap är att man mår bra. 2. Gemenskap Möten, gemensamt arbete, arbete som syftar till att skapa aktiviteter, som kan mätas i persontimmar. Denna del kan ingå i medfinansieringen. En gemenskap kan i vissa fall kan leda till mera bestående nätverk. 3. Nätverk Mera fasta grupper som träffas regelbundet i ett gemensamt syfte och under längre tid. Mäts i antal nätverk. 4, Jobb Avser deltagande i arbetsträning, praktik eller anställning. Mäts i antal jobb som kan bibehållas eller nytillkommande jobb inom lokala offentliga/privata/ideella organisationer. 5. Företag Nya eller bibehållna företag/föreningar eller andra organisationsformer med minst en anställd. 10 Är det så här det skall gå till? DETTA VILL VI UPPNÅ 20 10 Jordbruksverket har 2008-01-21 ej helt fastställt dessa indikatorer. De kan således behöva omprövas. SLU Ultuna skall forska kring indikatorer (Yvonne Gunnarsdotter)

VAR Ett projekt kan geografiskt pågå inom den egna bygden om man bedömer att det senare skall kunna tas upp av flera bygder inom Lundaland. Projekt, som innebär att personer inom staden kommer ut och ser landet ligger starkt i vår strategi. Vi har också en unik möjlighet via universitetens så kallade tredje uppgift att få projekt, som innebär att lärosätenas 11 resurser i form av projekt, forskning, examensarbeten förläggs till och berör landet. MED EU verkar för fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Det är med hjälp av dessa friheter - samt den femte friheten, 14 vi ska arbeta för att nå våra mål inom Lundaland. Utbytet med andra Leader-områden inom EU 12 är också av stort värde och Lundaland ligger nära norra Tyskland, Baltikum och Danmark. Via Sturup/Kastrups flygplatser och via tåg är det lätt att nå Europa. HUR Genom kreativt tänkande och arbete kan innovativa projekt skapas och genomföras Varje projekt ska vara en del i/bidra till att etablera starka landmärken. Flera projekt kan genom samverkan bidra till att forma ett landmärke, som väl passar in i Lundalands identitet. Projekten ska ha stor frihet att inom ramen för beviljade medel genomföra sina idéer. Nytänkande behövs och att hämta idéer utifrån kan vara helt rätt. Projekt får gärna vara kontroversiella, originella, nydanande och gå mot strömmen. Samverkan med andra nationella och europeiska program är en del av vår strategi. 13 Se Lundaland från ovan. Visioner behöver både bra överblick, fri rörlighet och markkontakt för att kunna utvecklas väl. 11 Inom området finns Norden största universitet Lunds Universitet, samt SLU Alnarp och SLU Flyinge hippologiska högskola. Öresundsuniversitet består av 13 lärosäten. 12 Vi har haft inledande utbyte vid studiebesök med Leaderområden i Slovenien Nova Gorenskji (Helen Cvenkel) och Skottland Loch-Lommond & Trosachs National Park (Lesley Campell) 13 Lunds stads kulturhuvudsstadsansökan 2014, där Lundaland utgör en naturlig omgivande region till kulturstaden Lund. EU-projekt tillsammans med Lunds Universitet Öresundsuniversitetet och SLU Alnarp. 21 14 Begreppet Den femte friheten används av Lunds stads kulturhuvudstadsansökan, för att forma den Europeiska dimensionen. Det goda livet är en viktig grund för att de fyra övriga friheterna skall fungera.

Övergripande strategier som berör Lundaland EU:s strategi samt nationell och regional strategis samt strategin för Lunds stads kulturhuvudstadsansökan 2014, som även inbegriper Lundaland. Lissabonstrategin Enligt Lissabonagendan skall Europa bli världens mest dynamiska kunskapsekonomi, som skall drivas fram av lärande och kreativitet. De fyra friheterna där människor, kapital, varor och tjänster fritt kan röra sig inom Europa samt ett ökat kulturellt utbyte mellan regioner, mellan lärosäten av forskare och studenter, skall ge detta. Olika EUprojekt, Leaderområden över hela Europa, kulturhuvudstäder, är exempel på steg i denna riktning. Nationell strategi Jordbruksdepartementet prioriterar livskraftigt hästföretagande och produktion av förnybar klimatvänlig energi. Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet där Leader ingår under Axel 4 med fokus på åtgärder inom Axel 3, som pekar ut hållbar utveckling, livsmedelsproduktion med mervärden, förnybar energi, turism och rehabilitering rekreation i ett öppet odlingslandskap, skog, trädgård, fritidsfiske. Entreprenörskap, innovation, fler jobb på landet och integration av nya grupper på landsbygden. Se även sidan 24 och sidan 27 samt fördjupningarna sidorna 37-44. Den skånska genomförandestrategin Den skånska genomförandestrategin fördjupar hela landsbygdsprogrammets prioriteringar i Skåne och lyfter även fram aspekter under Leader och de olika geografiska delområdenas särskilda förutsättningar. I bilaga utvecklas de åtta olika landmärkenas koppling 22 till den skånska genomförandestrategin se sidorna 37-44. Regionala och lokala miljömål som är viktiga för Lundalands utveckling ska beaktas i arbetet. Region Skåne Innovationer och nytänkande samt Tillväxt, Attraktionskraft, Bärkraft, Balans (TABB) är regionens strategi. Lundaland vill inom sitt geografiska område komplettera/skapa samarbeten/ingå i nätverk med Region Skåne och dess tillväxt- och utvecklingsnämnder för att ytterligare stimulera utveckling och tillväxt inom landsbygden och i Öresundsregionen. Strategi för Lund som Europas kulturhuvudstad 2014 Lund lämnar i oktober i år (2008) in en ansökan om att bli Sveriges kulturhuvudstad 2014 i Europa. Lund 2014 formas som ett samhällsutvecklingsprojekt som inbegriper Lunds stad och även den omgivande landsbygden (Lundaland) och regionen. Lunds tävlingskonceptet är döpt till Jakten på den femte friheten som innebär att en europeisk gemensam, kulturell och mental arena ska skapas där den innovativa kraften får chans att gro och utvecklas. Den femte friheten är som namnet anger - avsedd att komplettera de fyra redan etablerade ekonomiska friheterna i Lissabonstrategin. Universitetens strategi Öresundsuniversitetet består av 13 universitet i Öresundsregionen, som främst verkar inom den tredje uppgiften, vilket innebär att föra ut forskningsresultat till det omgivande samhället. SLU Alnarp har ett särskilt program för Omvärld där landsbygdsprogrammet och Leader ingår som en naturlig del. Man vill aktivt vara med och föra ut sin omfattande kunskap till Lundaland men också spela en roll inom hela regionen.

Se Lundaland områdets ledord - Med dessa ord Se Lundaland - menar vi att alla som bor på landsbygden inom detta område (c:a 81 400 personer) nu ska ges möjlighet att i ännu högre grad upptäcka, utveckla, få nya idéer, ha sin utkomst, ha nära till jobbet, äta och leva bra, i god gemenskap, få ett rikt liv, just här. - Men vi menar också att alla som lever i eller nära vårt område (c:a 3,6 miljoner människor) - samt invånarna i övriga Europa nu också ska ges möjlighet att uppleva vårt unika Lundaland och allt det som finns här, för att därefter berätta vidare i sina nätverk vad de upplevt här hos oss. - För att lyckas med etableringen av Lundaland är det vår avsikt att skapa och bygga attraktiva minnesvärda landmärken inom området. Lundaland - ett Sverige i miniatyr Leaderområde Lundaland utgörs av en unik och mycket attraktiv del av Öresundsregionen tack vare områdets mycket rika innehåll. Den vackra Lundaslätten med dess byar, gårdar och slott. Romeleåsens rika skogslandskap i öster och backlandskap i söder. Insjöar och system av åar, en unik fågelfauna och en mycket rik flora. Havet med sina grunda stränder i väster. Vombsjön med Kävlingeån och dess tillflöden. En välkänd rik kulturstad Lund, som både naturligt och historiskt ingår i områdets namn. Lundalands identitet Identiteten kan uttryckas i de fem orden Kraft, Kunskap, Kultur, Kreativitet, Kommunikation. Områdets identitet bildas, förstärks och fördjupas i åtta så kallade landmärken. 23 Landmärken vad är det? Våra tema, kallar vi för Landmärken. De projektidéer, som kommit fram under analysen har kunnat grupperas under åtta olika teman eller landmärken. Ordet landmärke förstärker våra ambitioner att leva upp till vårt ledord SE LUNDALAND. Ett landmärke utmärks av: Beröra flera delar av området. Synas över hela Lundaland och längre Vara lätta att berätta om Vara bestående Vara stimulerande att bygga Vara attraktiva Projektidéer inom ett Landmärke kan börja med ett ungdomsbidrag eller en förstudie, som sedan växer på flera platser över Lundaland. Ett större projekt blir till. Flera projekt gör att landmärket växer sig starkare och blir allt synligare. Landmärkena skall vara just synliga, lätta att förstå och berätta om, bestående, roliga att ta fram, attraktiva, varaktiga, bärkraftiga och byggas med balans. Varje landmärke står efterhand säkert på flera ben. Hur utvecklas landmärkena? Vår strategi bygger på att under programperioden bygga på åtta landmärken, där varje projekt skall bidra till att stärka minst ett landmärke. Hur de projekten ser ut i detalj kan vi nu bara ana. Unika landmärken i Lundaland. I vår strategi ingår att även att planera för ett helt unikt landmärke, som förstärker och tydliggör områdets identitet.

Övergripande mål Att stärka entreprenörskapet, stimulera till nya innovationer samt fler arbetstillfällen i området. Att skapa tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans genom att stödja möte mellan människor. Att fånga ett europaperspektiv samt stärka lärande, gemenskap och identitet. Utveckla jobb genom stärkt entreprenörskap Fler människor ska kunna både bo och verka på landet. Lundaland ska på olika sätt bidra till att både bevara och skapa fler jobb i området. Bland annat ska detta ske genom att stimulera ett kreativt och främst grönt entreprenörskap. Genom att bidra till nya verksamheter och nya innovationer inom befintliga verksamheter samt genom ett socialt ansvarstagande, kan Leader Lundaland bidra till bättre förutsättningar för ett rikare liv på landsbygden. Utveckla och bevara natur- och kulturmiljöerna i landskapet Lundaland ska arbeta för att bevara de viktiga natur- och kulturmiljöer som finns så rikligt i landskapet. Ett sätt är att t ex stödja aktiviteter som bidrar till att öka tillgängligheten till dessa. Stärka folkhälsan, folkbildningen, närdemokratin Det goda livet pekar på vikten av en god folkhälsa och livslångt lärande där motion, gemenskap, medinflytande och kultur är viktiga inslag. Utveckla utbytet mellan stad/omland Lundaland vill stärka utbytet mellan stadsborna och landet omkring. Utveckla utbytet mellan universitet/omland Inom Lundaland finns starka universitet som visar ett allt större intresse för närområdet. Utveckla utbytet inom EU Inom EU bildas nu ett stort antal Leaderområden. Utbytet mellan Europas olika delar underlättas och möjligheterna vidgas med Leader. Utveckla länkar mellan parterna inom Lundaland Lundaland ska verka för att nätverken mellan företag inom den privata sektorn, områdets ideella krafter och offentligheten nyskapas, stärks och utvecklas. Att sticka ut För att synas behöver man också sticka ut, göra något utmanande, något som gör det värt besväret att besöka vårt område, något som man gärna berättar om. Vår utvecklingsstrategi innehåller även strategier som syftar på detta, som vi kallar extra lysstarkt landmärke. Utveckla besöksnäringen Lundaland ligger mycket strategiskt mitt i norra Europas mest innovativa smältdegel Öresundsregionen där 3,6 miljoner människor dagligen är i stort behov av fritidsaktiviteter, naturupplevelser, hälsofrämjande aktiviteter och ren rekreation. 24

Transnationellt samarbete Vår strategi för transnationellt samarbete baseras på utbyte som redan finns etablerat mellan våra partners kommunerna, SLU, Lunds Universitet och Lund 2014. Ett fördjupat samarbete pågår redan med Lund 2014 projektgruppen som skriver Lunds kommuns ansökan om att bli Europas kulturhuvudstad 2014. Samarbete planeras med regionala projekt som stöttas av Länsstyrelsen och Region Skåne inom natur-, miljö- och landsbygdsprogrammet och som till sin karaktär kan samverka med Leader. Lundaland önskar ett samarbeta med de vänorter som ingår i Leaderområden inom Östersjöstaterna. Lundaland önskar samarbete/erfarenhetsutbyte med EU-projekt inom Leaderområden i Europa. Det finns flera exempel på projekt där t ex universiteten och högskolorna är en del av leaderverksamheten Samverkan med Leaderområde i Danmark och Själland är naturligt med tanke på den gemensamma historien och samverkan med Öresundsuniversitetet, som arbetar båda sidor om Öresund. Under förstudieprocessen har samtal skett om gemensamma projekt med bl a Leaderområde Gorenjska košarica i Slovenien och Leanderområdet Loch-Lommond & Trosachs National Park. I Skottland. Regionalt samarbete Vår strategi är att samverka med övriga Leaderområden i Skåne, för att bidra till att stärka Leader Skåne och landsbygdsutvecklingen i hela Skåne. Vi samverkar också med särskilt viktiga offentliga aktörer inom Lundaland. Inom vårt område finns parter, som kan stärka hela Skånes landsbygdsutveckling. En samverkan med dem är därför särskilt viktig. Vi tänker på Lund 2014, Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet, Ideon, Arbetsförmedlingen och Naturbussen. Inom de områden där vi är svagare, exempelvis kring att bygga en stark identitet vill vi gärna samarbeta med andra Leaderområden, som har längre erfarenhet än vi. Vi vill särskilt nämna samverkan inom SSSV-området, som är ett kommunalt samverkansorgan i sydvästra Skåne, samt med Leader Blekinge. 25

Åtta Landmärken 1. Lokal utveckling Stimulera utveckling av bygemenskap, byahus, mötesplatser, lokal service, bo & äta samt trevliga bymiljöer. Förbättra närdemokratin genom att stimulera arbete med byaplaner, byalag, kommunbygderåd. Stimulera ett lokalt ansvarstagande för såväl vuxna, som barn och ungdomar. 4. Lundalandkraft KRAFT, KUNSKAP, KOMMUNIKATION, KREATIVITET och KULTUR står i centrum för Lundalands arbete. Lundalandrådet ska som nätverk stärka innovationskraften och samverkan inom partnerskapet mellan ideella, privata och offentliga. Kraften visas via konferenser, mentorskap, utbildningar, mässor, marknader. Här bygger vi också Nästa Landmärke samt ett Extra lysstarkt landmärke. 2. Jobb på landet Genom länkar mellan offentliga, privata och ideella kan fler komma i arbete/arbetsträning/rehabilitering. Här byggs ett socialt kapital där byalag/föreningar och andra ideella organisationer med stort kontaktnät och förtroende inom ort/bygd blir en länk mellan offentliga och privata för att finna arbete/arbetsträning åt personer från tätorterna eller egna bygden. 5. Upplevelser Stötta, stimulera och inspirera skapandet av evenemang och etablering av besöksmål som stärker samhörigheten hos befolkningen i området och ökar besöksnäringen. Skapa en gemensam Lundalandfest. Etablera Lundalandrundor till områdets natur- och kulturupplevelser som även erbjuder motion och lärande i landskapet. 3. Entreprenörskap på landet Stimulera entreprenörskap på landet. Etablera en kraft inom Lundaland, där företagande inom grönt entreprenörskap, lantbruk, trädgårdsnäring, lokal service, bo & äta, hästnäring, klimatvänlig energi och kultur på landsbygden stöds och synliggörs på ett sätt som gagnar många företag. Utbyte med universitet och innovationscentra inom området. 26 6. Lundalandhälsa Förbättra folkhälsan genom att skapa gemenskap och engagemang och fler mötesplatser. Stimulera vandringar/motionstävlingar etc inom Lundaland med fokus på hälsa och miljö. Färdas med eller utan fordon. Större eller mindre antal deltagare (Lundalandlopp). Åtgärder som kan

stärka folkhälsan i övrigt. Stärka hälsokunnande, friskvårdsaktiviteter, mm. 7. Natur & Kulturarv Landmärken och Landsbygdsprogrammet Verka för att bevara och tillgängliggöra naturområden, t ex de viktiga å- projekten, samt lyfta fram de viktiga kulturarven. Miljön ska utvecklas och stärkas med prioritering av vattenområdena och de gröna stråk som förbinder vatten och stad. 8. Se Lundaland Lundaland ska verka mycket aktivt för att synliggöra området - via olika media - Internet/media/tidningar/ böcker/film/radio/tv etc. - med Lundalandmärkta varor - via nätet samt i ett nätverk av turistbyråer erbjuda bokning av B&B, övernattningsrum, slottsbesök, bed&box, vandrarhem, lantgård, äta och uppleva, lära. Landmärken placerade i de fyra sektorerna samt fördelade på axlarna i Landsbygdsprogrammet. De åtta landmärkenas koppling till axlarna i Landsbygdsprogrammet, visas i bilden ovan. Gröna ringar anger axel1= stärka jordbruket, blå ringar axel2= stärka miljön samt svarta ringar stärka livskvaliteten och jobb på landet. Gula ringar betyder samverkansåtgärder. Sambandet beskrivs också i tabellform på sidan 34. I bilaga sid 37-45 fördjupas varje Landmärke och kopplingarna till Landsbygdsprogrammet och den skånska genomförandestrategin förtydligas för varje enskilt landmärke 27

Horisontella mål Med horisontella mål menas särskilda hänsyn, som framförs i övergripande strategier. Det är viktigt att projekt berör både äldre och yngre och både kvinnor och män samt att nå ut till grupper som behöver komma in i samhället och stärka sin gemenskap och sina nätverk. Balans Vi kommer att erbjuda så kallade ungdomscheckar, för att särskilt stimulera ungas initiativ. En bra balans mellan äldre/yngre/ungdomar/barn, män/kvinnor samt deltagande av personer med utlandsbakgrund skall beaktas i varje enskilt projekt och en bra balans nås i varje fall över året. Miljö Projektens positiva eller negativ betydelse/påverkan på miljö och klimat bör analyseras i varje projektansökan. (En ledamot i LAG ska ha kompetens i miljöfrågor.) Projektmallen för Leader Lundaland pekar ut en riktning för projekten VAD-VAR-HUR-MED-GER Projektvärdering Projekt inom Leaderområde Lundaland kommer att värderas utifrån hur väl de kan förväntas fylla ovanstående mått. Att budgeten och organisationen som skall genomföra projektet bedöms klara de uppsatta målen. Att projektet bidrar till att bygga minst ett Landmärke. Att horisontella krav på balans, klimatpåverkan, bärkraft, EU perspektiv, synlighet, medfinansiering, stad/omland kan beskrivas och motiveras. Att helst alla tre parterna ideella, privata, offentliga medverkar i projektet. Att det finns budgeterade medel inom LAG för att förverkliga projektet. Bärkraft Projekt skall helst skall kunna fortleva eller övergå i andra organisationer efter projekttidens slut. EU-perspektiv Utbyte med andra Leaderområden och värdet ur ett EU-perspektiv beaktas. Synlighet Projektet ska vara enkelt att förklara och synliggöra. Stora delar av området ska beröras. Roligt att genomföra. Medfinansiering Om extra intäkter kan skapas är det av värde. Projektet måste kunna attrahera medfinansiering samt ofta samverkan med andra EU-projekt som kan verka tillsammans med Leaderprojekt inom området. Medfinansiering får dock inte bestå av andra EU-medel Stad/omland Hur utbytet mellan stadsborna och omlandet påverkas skall beaktas. 28

29

LAG styrelsen LAG Lundaland ska vara en ideell förening med av årsmötet antagna stadgar. - När ansökan är klar att lämnas in väljs en LAG-styrelse. - Intresserade personer från området har signerat en lista att de kan tänka sig att ingå i en sådan styrelse. - En interimistisk valberedning har utsetts för att forma förslag till styrelse. - LAG-styrelsen för Lundaland väljs samt tecknar avtal med Länsstyrelsen och sätter upp ett verksamhetskontor. - Öppen rekrytering tillämpas vid anställning av verksamhetsledare. - LAG-styrelsen fattar besluten om projektansökningar som baseras på områdets tilldelade medel. - Ett Lundalandråd föreslås inrättas - som ett rådgivande, diskuterande och kreativt nätverk, där projekt kan födas och resultat presenteras. LAG-styrelsens sammansättning LAG-styrelsen ska bestå av 12 ledamöter samt därtill en ordförande och tre suppleanter. - Styrelsen ska innehålla 4 ledamöter och en suppleant från vardera offentliga, privata och ideella sektorerna. - Ordförande ska ha kommunal förankring, t ex förtroendevald eller tjänsteman, och nomineras av kommunerna. - Två vice ordförande utses bland de tolv ledamöterna från de två sektorerna privata och ideella. - De fyra ledamöterna från den offentliga sektorn, samt suppleanten, nomineras av de samverkande kommunerna och utses i förhållande till andel medfinansiering. - En person under 25 år ska väljas in i LAG-styrelsen vid varje årsmöte. - Det ska alltid finnas minst en ledamot av LAG-styrelsen med särskild miljökompetens. - Fördelningen mellan kön bör vara lägst 40/60 30 Styrelsemöten Styrelsen bör hålla minst 6 styrelsemöten årligen och därtill ett årsmöte. Till styrelsen kan knytas ett eller flera arbetsutskott. Den som har uppdraget som verksamhetsledare är också föredragande av ärenden. Rekrytering Styrelsens ledamöter väljs på årsmötet på förslag av en valberedning. Valberedningen består av 3 personer, en från vardera sektorn. Hälften av ledamöterna i styrelsen väljs på ett år och hälften på två år. Det är viktigt att det blir en bra balans i styrelsen mellan män och kvinnor, yngre och äldre samt att sektorernas förhållande bibehålles och att hela området är representerat. Det är eftersträvansvärt att nya ledamöter kommer in efterhand, så att styrelsen får en kompetens som passar den inriktning som LAG har de närmaste följande åren. Valberedningen väljs på årsmötet. Fram till det första årsmötet finns en interremistisk valberedning. Styrelseledamotens uppgift Styrelseledamoten ska se till hela Lundalands bästa och följa den utvecklingsstrategi, som beslutats vid bildandet och på kommande årsmöten. Att vara en god ambassadör för Lundaland samt att vid jävsituationer meddela jäv och då inte ingå i beredningsgrupp för ärendet. Ordförande Ordförandes uppgift är att leda styrelsemötena samt vid studiebesök och mottagningar tillsammans med verksamhetsledaren representera LAG Lundaland. För ordförande gäller i övrigt samma som för ledamot.

Verksamhetskontor Styrelsen har att rekrytera verksamhetsledare och ev. annan personal samt upprätta ett kontor och arbetsordning. Budget för kontoret beräknas enligt gällande normer. Kontorets uppgift är att verkställa styrelsens beslut och de uppgifter i övrigt som styrelsen väljer att lägga på verksamhetskontoret. Exempelvis administrativa uppgifter, inspirera till projektansökningar, stötta projektledare samt ekonomisk redovisning. Kontoret bör också svara för ta fram och sprida information om området och dess projekt. Beredning av ärenden Större projekt ska beredas av en beredningsgrupp med minst tre ledamöter. Dessa har till uppgift att granska projektansökan och ge styrelsen en rekommendation. Utvecklingsstrategin ska ligga till grund för rekommendationer. Verksamhetsledaren ska aktivt bistå vid projektansökningar och ärendeberedning samt driva på så att projekt inom utvecklingsstrategin kommer tillstånd. Lundalandrådet Styrelsen kan årligen utse högst 18 personer att ingå i det rådgivande nätverket Lundalandrådet. Dessa 18 ska bestå av högst 8 personer från vardera offentlig, privat och ideell part. Styrelsen ska verka för att minst ett nätverksmöte hålls årligen och att en sammankallande utses. Nätverket har fria händer att utse ytterligare personer utöver de 18. Dock ska balans mellan ålder och kön samt partnerskapet söka upprätthållas. Antal möten kan vara flera utöver de som styrelsen ansvarar för. Rådet kan även ha sektioner, som t ex. Lundaland Ungdom. Syftet med Lundalandrådet är att söka skapa gemenskap bland alla engagerade och att etablera ett diskussionsforum/idékläckarverkstad till gagn för nya projekt, helt enkelt att fånga upp det stora engagemang som byggts upp under mobiliseringen och ansökningsfasen. Få goda råd och synpunkter på arbetet i styrelsen. Etablera en trivsam, kreativ, utvecklande mötesplats där erfarenheter av pågående och avslutade projekt fortlöpande kan tas till vara. Förstudiemedel och Leaderbidrag För att underlätta det löpande arbetet kan styrelsen ge delegation till verksamhetsledaren att besluta om förstudier, ungdomsbidrag understigande ett belopp, som styrelsen fastställer. Stadgar, arvoden, medlemsavgifter Ersättning till ledamöter och ordförande samt medlemsavgift ska beslutas av årsmötet. Stadgarna anger regler för medlemskap. 31

Finansiering Finansiering av verksamheten kommer från Landsbygdsprogrammet/EU (49%) samt från lokala offentliga (21%) och privata/ideella med 30%. Vid den offentliga medfinansieringen rekommenderas att minst hälften sker i form av kontanta medel och högst hälften i form av arbete/tjänster, vilket ger en 10%-ig bonus på EU-medlen. Finansieringsfördelning Procent EU/svenska statens andel 49,0 % Lokal offentlig andel (kommuner, SLU, etc) 21,0 % Privata företag & ideella organisationer/föreningar 30,0 % Summa procent 100 % Total budget under programperioden 2007-2013 för Lundaland är 40 MSEK enligt fördelning ovan. Totala antalet boende inom de fem kommunerna Eslöv, Kävlinge, Lomma, Lund och Staffanstorp är 205 000 personer. Området får högst bestå av 100 000 personer och dessa skall bo på landsbygd. Lunds stad får ej ingå och därtill ingår ej tätorterna Lomma och Bjärred. Totalt omfattar Lundaland därmed cirka 81 400 invånare. Under de sju åren 2007-2013 kommer det totala EU-stödet 15 till Lundaland preliminärt att uppgå till 19,6 MSEK. Lokal offentlig medfinansiering är beräknad till 8,4 MSEK för samma period. Därtill kommer privat/ideell medfinansiering på cirka 12,0 MSEK eller totalt för perioden inklusive medfinansiering 40 MSEK. Medfinansiering via andra lokala offentliga beräknas till 347 000. EU-stöd som ej används fullt ut under året rullas över till kommande år men skall vara förbrukade senast 2014. 15 EU-stödet till Lundaland innefattar både medel från EU och svenska staten och hanteras via Länsstyrelsen i Skåne län. EU-stödet är beräknat av Länsstyrelsen men kan komma att justeras före slutligt godkännande. 32 Andelstal för lokal medfinansiering Andelstalen för lokal offentlig medfinansiering föreslås baseras på antal boende 16 för respektive delområde inom Lundaland. FÖRSLAG till lokal offentlig medfinansiering i kronor beräknat per område under programperioden 2007-2013 Område Invånare kommun ~7/årligen 2007-2013 Andel av total budget Lundaland andel Eslöv 3 800 3,9% 45 000 317 000 0,8 Lomma 17 1 500 1,6% 18 000 127 000 0,3 Kävlinge 27 700 28,7% 330 000 2 311 000 5,8 Lund 18 42 200 43,8% 503 000 3 520 000 8,8 Staffanstorp 21 200 22,0% 253 000 1 768 000 4,4 Delsumma 96 400 100% 1 149 000 8 043 000 20,1 Övriga offentliga 357 000 0,9 Summa 8 400 000 21,0 OBS! Lokala medfinansieringen motsvarar 5,60 kronor/invånare/år räknat på totala antalet invånare i de fem kommunerna. Leaderområdet ger tillbaks Erfarenheter från tidigare programperioder med Leader visar att kommunen kan få tillbaks upptill 8-9 gånger 19 av insatta medel från sitt Leaderområde. Se även sidan 65 Budgetens fördelning på axlarna i landsbygdsprogrammet (sid 35) Axel 1 7 % Axel 2 22 % Axel 3 52 % Axel 4 19 % Summa procent 100 % 16 Talen avrundade till jämna 100-tal 17 SLU Alnarp svarar för medfinansieringen inom Lomma kommuns landsbygd. Tätorterna Bjärred och Lomma ingår ej i området alls. 18 Invånareantalet för Lund har ökats på med 20% av antalet boende inom Lunds stad eller 15 000 personer, för att få en mera rättvis fördelning. 19 Se SKL-rapport under www.flyinge.nu/leader Goda exempel 4 kommuner

Prioriteringar av projekt Varje inlämnad ansökan kommer att beredas av en grupp av styrelseledamöter, som har att bedöma ansökan utifrån utvecklingsstrategin och de prioriteringar som kan behövas beroende på mängden ansökningar. För att kunna göra rätt prioritering krävs av styrelsen att man har ett bra underlag från avslutade och pågående projekt. Då projekten kan sträcka sig över flera år krävs att styrelsen har resurser att följa beslutade projekt på ett sådant sätt att man kan bedöma hur de förhåller sig till uppsatta mål. Styrelsens prioritering mellan projekt skall då särskilt beakta följande punkter. Beredningens bedömning Lundalands strategi SE LUNDALAND. Ungdoms- och förstudiebidrag. Att samtliga åtta landmärken får något projekt. Att det blir en bra balans mellan upplevelser, jobb/företag, folkhälsa och gemenskap/service samt hur detta synliggörs. Att strategierna i den skånska genomförandestrategin, som berör Leader och Lundaland särskilt beaktas. Att målen sett över hela perioden kan uppnås eller eventuellt kan behöva omprioriteras. Att projekten tydligt kan knytas till landsbygdsprogrammets axlar och åtgärder. Beredning av en projektansökan skall göra en projektvärdering enligt beskrivning ovan, som bedömer indikatorer, horisontella mål samt övergripande mål. 33

Bilagor Version 9.1 a. Fördjupning av Landmärken b. SWOT-analysen och alla de olika förslag på projekt som fångats upp. c. Samverkan med stöttepelare som Lund 2014, SLU, Lunds Universitet, Ideon, Storföretagen, Arbetsförmedlingen och Naturbussen. d. Processen och uppdraget e. Att forma området f. Karta Lundaland och gränsen mot MittSkåne g. Vad ger Leader satsningen tillbaks 34