Individuella val för BP, ES, HP, M, MP

Individuella val för BP, ES, HP, M, MP

Innehållsförteckning Lilla individuella valet - läsåret 2010/2011... 3 Att tänka på om du vill plugga vidare... 4 Etik och livsfrågor (Livskunskap)... 5 Fotografisk bild A... 5 Grafisk kommunikation A... 6 Historia A... 6 Kurspaket Hantverk... 7 Rörlig bild A... 7 Sjunga och spela i grupp... 8 Varmkök... 8 2

Lilla individuella valet - läsåret 2010/2011 Du som går i någon av klasserna BP09a, BP09b, BP09c, ES09, HP09, M09 eller MP09 väljer Lilla indvalet 1-5 februari före Individuellt val där du måste välja 100 p till. Det valet sker mellan 15-26 februari. Lilla indvalet ligger på tisdag förmiddag i schemat och Individuellt val på måndag morgon och tisdag eftermiddag. Samma kurser förekommer i Lilla indvalet och i Individuellt val. Du kan endast läsa samma kurs en gång. Tänk på det när du gör dina val. Sammanlagt under åk 2 och 3 måste man ha 300 poäng individuella val för att få fullständigt gymnasiebetyg. Information om kurserna På föreningstimmen 1 februari informerar vi om de olika kurserna för nästa års individuella val i matsalen. Försök att besöka alla lärare för de kurser som du är intresserad av. Du kan ju endast söka tre olika alternativ så utnyttja tiden och fråga ordentligt om de olika kurserna du kan tänka Dig att välja. Vilka kurser startar? Kurser som väljs av minst 18 elever startar. Varje kurs har ett max antal elever per grupp. Vid platsbrist sker lottning. Naturligtvis kommer ditt val att styra så långt det är möjligt! Hur genomförs valet? Valen görs i Skolportalen, genvägen Val (se sida 2). Mentorn eller annan lärare i arbetslaget tar sin klass till datasal för att genomföra valet. BP09a, BP09b, BP09c, ES09, HP09, M09 och MP09 väljer lilla indvalet mellan 1 februari och 5 februari. Alla elever väljer individuellt val mellan 15 februari och 26 februari. De elever som har förhinder eller är sjuka väljer själva. Bibliotekets datorer står till förfogande. Inloggningsuppgifter till Skolportalen finns hos mentorn eller på expeditionen. Om valet inte görs i tid väljer vi åt Dig. Ett sådant val kan vara mycket svårt att ändra. Omval? Tänk igenom noga vilka kurser du vill gå - möjligheterna till omval är mycket begränsade. Endast i undantagsfall kan omval komma ifråga. Lycka till! Skolledningen 3

Att tänka på om du vill plugga vidare Meritpoäng till vissa utbildningar Det är viktigt att ha ett så bra meritvärde som möjligt redan i gymnasieskolan. Du kommer visserligen att kunna komplettera för att få ett bättre meritvärde, men kompletteringar kommer bara att få tillgodoräknas i en kompletteringsgrupp där konkurrensen om platserna kommer att vara hårdare än i direktgruppen. Även om du behörighetskompletterar hamnar du i kompletteringsgruppen. Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5 meritpoäng att lägga till ditt jämförelsetal genom att få lägst betyget godkänt i olika kombinationer av kurserna nedan. 1. Meritkurser i moderna språk 2. Meritkurser i ytterligare moderna språk Steg 3 i ett språk ger 0,5 meritpoäng och steg 4 ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om steg 3 krävs för behörighet ger steg 4 1,0 meritpoäng. Maximalt 1,0 meritpoäng. Om du fått meritpoäng enligt punkt 1 ovan, kan du få 0,5 meritpoäng för steg 5 i det aktuella språket eller 0,5 meritpoäng för steg 2 i ett annat modernt språk. Maximalt 0,5 meritpoäng. Du kan alltså inte få poäng för både steg 5 och steg 2. 3. Meritkurser i engelska Engelska B ger 0,5 meritpoäng och engelska C ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Maximalt 1,0 meritpoäng. 4. Meritkurser i matematik Om matematik är ett krav för särskild behörighet ger en kurs på nivån över den behörighetsgivande kursen 0,5 meritpoäng. En kurs två nivåer över den behörighetsgivande ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om matematik inte är ett krav för särskild behörighet ger kurs B och C vardera 0,5 poäng. Maximalt 1,0 poäng. 5. Meritkurser i form av områdeskurser En områdeskurs som omfattar 100 poäng ger 0,5 meritpoäng och en kurs på 50 poäng ger 0,25 poäng. Områdeskurser ger maximalt 1,0 meritpoäng. (Områdeskurser = fördjupning eller specialisering i gymnasiekurser som är relevanta, men ej behörighetsgivande, för den sökta ))utbildningen.) Exempel: kemi B räknas som områdeskurs när man söker till civilingenjörsutbildning, eftersom kemi A krävs för behörighet. Om en kurs krävs för särskild behörighet för en viss utbildning kan den inte ge meritpoäng för samma utbildning. Exempel: Lisas språkkurser räknas olika, beroende på vilken utbildning hon söker till Lisa har gått samhällsvetenskapligt program och läst engelska, kurs A-C. Hon söker till en högskoleutbildning där kravet i engelska är kurs A (grundläggande behörighet). Lisa får då tillgodoräkna sig 1,0 meritpoäng (0,5 för engelska B och 0,5 för engelska C). Om Lisa skulle söka till en utbildning där det finns ett särskilt behörighetskrav på engelska B, får hon däremot bara tillgodoräkna sig 0,5 meritpoäng för samma kurser. Mer information om att söka till högskolan hittar du på www.studera.nu Eventuell meritpoäng framgår för vissa nationella kurser. Meritpoängen gäller för ansökan fr o m 2010. I lilla indvalet är det enbart SOMS1201 Etik och livsfrågor som kan ge meritpoäng. Nedanför finns områdena som SOMS1201 ger meritpoäng till: Område:1 Humaniora, juridik, undervisning, teologi Jurist, Lärare 5 Psykolog, Socionom 6 Samhällsvetenskap, undervisning Lärare, Studie- och yrkesvägledare 11 Farmaci, medicin, naturresurser, naturvetenskap Receptarie Odontologi, undervisning 12 Biomedicinsk analytiker 13 Apotekarexamen, Läkare, Lärare, Optiker, Veterinär, Tandläkare 16 Omsorg, undervisning, vård Arkitekt, Audionom, Lärare, Sjuksköterska, Tandhygienist, Tandtekniker 17 Lärare, Sjukgymnast 4

Etik och livsfrågor (Livskunskap) SOMS1201 Meritgivande områdeskurser: 1, 5, 6, 11, 12, 13, 16, 17 Meritpoäng: 0,5 för kursen Kursen skall ge kunskap om etiska riktlinjer och centrala etiska begrepp samt värden och värdekonflikter inom verksamhetsområdet. Kursen skall även ge en fördjupad kunskap om olika livsåskådningars syn på hälsa och behandling, vård och omsorg samt liv och död. - ha kunskap om centrala etiska begrepp - ha kunskap om konflikter och konfliktbeteende som uppstår när olika etiska, existentiella och religiösa värden ställs mot varandra - kunna uppfatta och tolka samt reflektera över etiska och existentiella frågeställningar som aktualiseras i skolan och den arbetsplatsförlagda utbildningen - förstå konsekvenser av olika ställningstaganden i etik- och livsåskådningsfrågor - ha kunskap om hur olika livsåskådningar påverkar synen på hälsa och behandling, vård och omsorg samt liv och död. Fotografisk bild A FBL1201 Kan ej läsas av: MP med profil Foto Kursen ska ge grundläggande kunskaper i och erfarenheter av hur man kommunicerar med fotografiska bilder och om den fotografiska processen. Den ska ge praktiska färdigheter i olika typer av fotografiskt arbete och utveckla förmåga till kreativt bildskapande. Kursen ska också ge kunskap om de miljö-och säkerhetsmässiga aspekterna på fotografiskt arbete. - ha grundläggande färdigheter i fotografering och bildframställning, - ha erfarenhet av enklare ljussättning, - känna till fotografins utveckling från Camera Obscura till dagens digitala fotografi samt ha erfarenhet av att analysera den fotografiska bildens språk och uttrycksmöjligheter, - ha kunskap om den tekniska utrustningens funktioner, möjligheter och begränsningar, - ha kännedom om olika typer av fotografiskt material, dess egenskaper och användningsområden, - ha kunskap om bildupplösning, dokumentstorlek vid databehandling, hur och varför man lagrar data i olika format samt känna till hur bilder anpassas för publicering i olika medier, - känna till hur man scannar in och bearbetar bilder i bildbehandlingsprogram, - förstå hur samverkan mellan bild, text och form kan förstärka budskap och upplevelser och kunna använda kunskapen i praktiskt arbete, - kunna arbeta på ett resurssnålt och ur skydds- och miljösynpunkt säkert sätt, samt - ha kunskap om upphovsrättsbestämmelser och lagar som har samband med fotografering och publicering av bilder samt om etiska regler. 5

Grafisk kommunikation A GKO1201 Kan ej läsas av: MP med profil GKO Kursen skall ge grundläggande kunskaper om och praktiska erfarenheter av grafisk formgivning samt bild- och texthantering. Den skall också ge kännedom om den grafiska arbetsgången som helhet, från idé till färdig produkt. Kursen skall också ge kunskap om och erfarenhet av modern teknik som används inom det grafiska området. - känna till de olika leden i den grafiska produktionsprocessen, kunna göra idéskiss, arbetsskiss och kundlayout, kunna tillämpa sina kunskaper för att ta fram grafiska produkter samt kunna analysera och bedöma den färdiga produkten - kunna tillämpa grundregler för läsbarhet, typografi, grafisk formlära och korrektur - känna till grundläggande färglära och klassificering av teckensnitt - känna till format och falsning samt kunna utföra beräkningar med grafiska måttsystem - kunna scanna streck- och halvtonsbilder och känna till begreppen raster och upplösning samt kunna spara på olika lagringsmedia, - ha erfarenhet av olika bild-, illustrations- och redigeringsprogram för grafisk produktion och publicering på internet Historia A HI1201 Kan ej läsas av: ES, SMSPME - känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen - förstå innebörden av vanliga epokbegrepp och andra centrala historiska begrepp - kunna analysera historiska problem och tolka orsakssammanhang bakom historiska förändringsprocesser - kunna beskriva det historiska skeendet utifrån olika perspektiv med insikt i den historiska kunskapens tidsbundenhet - kunna diskutera några av dagens händelser utifrån ett historiskt perspektiv - kunna formulera sina tankar i historiska frågor. 6

Kurspaket Hantverk Kan endast väljas av BP Består av kurserna Hantverkorientering HVK1201 Poäng: 50 för kursen Kursen skall ge kunskap om hantverkets historia, utveckling och framtidsmöjligheter. Kursen skall också ge en översikt av yrkesområden, branschorganisationer och hantverksföreningar. Kunskap om gesäll- och mästarprövningar ingår också i kursen. - känna till och kunna beskriva några utvecklingslinjer i hantverkets historia - ha kunskap om gesäll- och mästarprov - känna till branschorganisationer och hantverksföreningar - känna till yrkesområden inom hantverksprogrammet - ha kunskap om det egna hantverksområdet och de yrken som finns inom detta hantverk samt känna till utvecklingen inom det egna yrkesområdet. Bild och form grundkurs BF1202 Poäng: 50 Kursen skall ge teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i delområden inom två- och tredimen-sionell bild. Kursen skall utveckla den kreativa förmågan och ge grundläggande kunskaper i analys och tolkning av olika bilder och visuella gestaltningar. Kursen skall ge möjlighet för ett arbete där eleven väljer material, teknik och konstnärligt uttryckssätt för att förmedla en idé, åsikt eller känsla. Rörlig bild A RBL1201 Kan ej läsas av: MP med profil RBL för kursen Kursen skall ge möjlighet till att arbeta med alla delar i en videoproduktion, från planering, enklare manus, inspelning av bild och ljud, redigering av bild och ljud till visning och analys av den egna videofilmen. Kursen skall även ge kunskaper som utvecklar förståelsen för och förmågan att analysera den rörliga bildens berättarteknik. - kunna tillämpa sina kunskaper genom att kunna göra en enklare videoproduktion utifrån eget text- och bildmanus - känna till grundläggande berättarkomponenter och begrepp när det gäller bild och ljud samt kunna använda dessa praktiskt vid manusarbete och vid analys av färdiga produktioner - känna till grundläggande dramaturgi, främst dramatiskt berättande - kunna strukturera och genomföra olika typer av intervjuer - känna till modern teknik som används inom branschen både när det gäller bild och ljud - kunna föra resonemang kring etik i samband med produktion av rörlig bild - förstå de skilda förutsättningarna för produktion för public service jämfört med reklamfinansierade medier - känna till olika yrkesroller, förekommande fackuttryck och lagar kring upphovsrätt inom området rörlig bild. 7

Sjunga och spela i grupp MU1201 Kan ej läsas av: ES för kursen Kursen skall ge grundläggande instrumentala eller vokala färdigheter i ensemblespel eller sång. Kursen skall också stimulera samspels- och samarbetsförmåga inom en ensemble samt ge grundläggande kunskaper om repertoar och stilarter. Därutöver skall kursen vara inriktad mot olika genrer eller ensembleformer. - kunna anpassa sitt musicerande i ensemblesammanhang - kunna musicera tillsammans med andra och i övrigt kunna samarbeta vid musikutövning - ha kännedom om olika ensembleformer eller olika genrer. Varmkök MAKU1210 för kursen Kursen skall ge kunskap om och erfarenhet av grundläggande matlagningsmetoder vid tillagning av vanliga typrätter inom varmkök. Kursen skall även ge kännedom om alternativ matlagning. Kursen skall ge kunskap om råvaror och produkter inom varmköket samt hantering och förvaring med hänsyn till ekonomiska och hygieniska krav. Ett mål för kursen är även att ge kunskap om innebörden och betydelsen av god personlig hygien. Dessutom är ett mål för kursen att ge kunskap om organisation av och utrustning för förekommande uppgifter inom varmkök samt att ge kunskap om bestämmelser om arbetsmiljö och säkerhet. - kunna tillämpa grundläggande matlagningsmetoder vid tillagning av typrätter inom varmkök - kunna tillaga ett urval av vanligt förekommande typrätter - känna till vanligt förekommande utrustning och arbetsredskap - ha kännedom om förvaringsrutiner för vanligt förekommande livsmedel och produkter - ha kunskap om betydelsen av god personlig hygien - kunna utföra enklare rengöring av utrustning och lokaler - ha kännedom om alternativa matlagnings- och serveringsformer - ha kunskap om olycksfallsrisker och säkerhetsbestämmelser samt kännedom om ergonomiskt riktiga arbetssätt. 8