Miljörapport. Öns avloppsreningsverk. År 2014. Umeå 2015-03-31 Maria Nordlund

Miljörapport Öns avloppsreningsverk År 2014 Umeå 2015-03-31 Maria Nordlund

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 1 (18) Innehållsförteckning Grunddel för år 2014... 2 1 Uppgifter om anläggningen... 2 2 Uppgifter om huvudman... 2 Textdel för år 2014... 3 3 Verksamhetsbeskrivning... 3 3.1 Organisation... 3 3.2 Verksamhetsområde... 3 3.3 Avloppsvattenrening... 4 3.4 Slambehandling... 5 3.5 Driftövervakning... 6 3.6 Underhållssystem, IDUS... 6 3.7 Kemikaliehantering... 6 3.8 Avfallshantering... 6 3.9 Transporter... 7 3.10 Ledningsnät och pumpstationer... 7 3.11 Verksamhetens påverkan på miljön... 7 4 Gällande föreskrifter och beslut... 8 4.1 Gällande föreskrifter... 8 4.2 Tillstånd enligt miljölagstiftningen... 8 4.3 Villkor för tillståndet... 9 4.4 Förelägganden och beslut gällande tillsyn... 14 5 Beaktande av hänsynsreglerna... 15 6 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat... 16 6.1 Avloppsreningsverket och slambehandlingsanläggningen... 16 6.2 Energibesparing och energioptimering... 19 6.3 Uppströmsarbete... 19 6.4 Ledningsnätet... 20 6.5 Recipient... 21 6.6 Anslutning och belastning samt kontrollresultat... 21 Bilagor Bilaga 1. Anslutning och ledningsnätuppgifter Bilaga 2. Inkommande avloppsvatten och externslam Bilaga 3. Bräddning och bräddningsmängder Bilaga 4. Bräddningsuppgifter från ledningsnät Bilaga 5. Bräddning vid avloppsreningsverket Bilaga 6. Utgående vatten Bilaga 7. Grovrens, sand, slamstabilisering och slammängder Bilaga 8. Slamanalyser Bilaga 9. Kemikalier, metalltillförsel, miljöfarligt avfall Bilaga 10. Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bilaga 11. Bränsleförbrukning Bilaga 12. Kontroll av utsläpp till luft Bilaga 13. Diagram över utgående BOD från Öns avloppsreningsverk 2014 Bilaga 14 Diagram över utgående P-tot och från Öns avloppsreningsverk 2014 Bilaga 15 Emissionsdeklaration Bilaga 16 Flödesschema Öns avloppsreningsverk (Ön2050)

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 2 (18) Miljörapport för Öns avloppsreningsverk, Umeå Kommun Grunddel för år 2014 1 Uppgifter om anläggningen Anläggningens (platsens) namn: Öns avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer: 2480-131-1 Fastighetsbeteckning: Ön 2:32; Ön 6:17 Besöksadress: Övägen 35 Kommun: Umeå Kommun Kontaktperson (namn, tele, e-post): Robert Hansson, Produktionschef VA Telefonnr: Telefaxnr: 090-16 13 88 090-12 54 08 Huvudbransch och tillhörande kod 1 : Avloppsanläggning dimensionerad för mer än 2000 pe 90.10 Ev övriga branscher och koder 1 : Anläggning för biologisk behandling av avfall Mängd: 500-100 000 ton/år 90.160 Grund för avgiftsnivå 2 : Kod: 90.10 / mer än 100 000 personekvivalenter Tillstånd enligt: Miljöbalken Vattendom Miljöskyddslagen Dispens Daterat: 2012-06-28 Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstol Länsstyrelsen Annat E-postadress: robert.hansson@umeva.se Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Kommunal nämnd: Miljö- och hälsoskyddsnämnd Miljöledningssystem: EMAS ISO 14001 Annat: Nej Emissionsdeklaration bifogas Ja Nej 2 Uppgifter om huvudman Huvudman: Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA) Organisationsnummer: 55 64 92-0287 Gatuadress: Postnummer: 901 84 Kontaktperson: Tomas Blomqvist, VD Telefonnr: 090-16 14 93 Telefaxnr: 090-12 54 08 Ort: Umeå E-postadress: tomas.blomqvist@umeva.se 1 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 enligt bilagan till förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 3 (18) Miljörapport för Öns avloppsreningsverk, Umeå Kommun Textdel för år 2014 Anläggningens (platsens) namn: Öns avloppsreningsverk Anläggningens (plats-) nummer: 2480-131-1 Kommun: Umeå Kommun 3 Verksamhetsbeskrivning 3.1 Organisation Verksamheten ligger inom bolaget Umeå Vatten och Avfall AB (UMEVA). Bolaget har en politiskt tillsatt styrelse. Bolaget är sedan 2010 kvalitetscertifierade i enlighet med ISO 9001, miljöcertifierade i enlighet med ISO 14001 och arbetsmiljöcertifierade i enlighet med OH SAS 18001. Bolaget är uppdelat i två verksamhetsområden med gemensam administration: Vatten & Avlopp samt Avfall & Återvinning. Till bolaget hör även dotterbolaget Dåva DAC (Deponi och Avfallscenter). Vatten & Avlopp består av tre sektioner; Produktion, Underhåll och Utveckling. Till sektion Produktion hör både produktion av dricksvatten samt rening av avloppsvatten. Totalt finns 20 avloppsreningsanläggningar och ett hundratal pumpstationer. Underhåll av anläggningar samt drift och underhåll av kommunens över 72 mil långa spillvattennät (serviser och tryckavloppsledningar inkluderat) genomförs av sektion Underhåll. Produktions- och underhållspersonal har återkommande beredskap för att finnas tillgängliga dygnet runt. VD: Tomas Blomqvist 090-16 14 93 VA-chef samt juridiskt ansvarig: Per Grünhagen 090-16 14 79 Sektionschef Produktion: Robert Hansson 090-16 13 88 Produktionsledare Avlopp: Tomas Johansson 070-235 00 21 Sektionschef Utveckling: Torbjörn Wikström 090-16 37 36 Sektionschef Underhåll: Walter Jonasson 090-16 54 05 Processingenjör: Maria Nordlund 090-16 15 25 3.2 Verksamhetsområde Umeås avloppsreningsverk Ön, med tillhörande slambehandlingsanläggning, är belägen på en ö i Umeälven söder om centrala Umeå. Avloppsreningsverket betjänar Umeå centralort och kransorterna Brännland, Sörfors, Klabböle, Ersmark, Anumark, Innertavle, Yttertavle, Stöcksjö, Obbola och Holmsund samt Dåva DAC. Hela upptagningsområdet för Ön avloppsreningsverk hör till Forslunda Vattenverks distributionsområde. Forslunda levererar därutöver till Djäkneböle, Stöcke, Täfteå och Överboda, vars spillavlopp inte går till Ön. Fr o m 2016 kommer även Täfteå samhälle att ingå i upptagningsområdet för Öns avloppsreningsverk. Täfteå avloppsreningsverk, med ca 1300 anslutna, riskerar idag att bli överbelastat och beslut har därför tagits att leda avloppsvattnet från Täfteå till Öns avloppsreningsverk. Inkoppling av överföringsledningen kommer preliminärt att ske under våren 2016. Vid reningsverket behandlas även slam från ca 5 000 enskilda slamavskiljare och 18 stycken mindre avloppsreningsverk.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 4 (18) 3.3 Avloppsvattenrening Befintligt avloppsreningsverk, innan om- och utbyggnationen, är dimensionerat för 8 750 kg BOD 7 per dygn vilket motsvarar 116 000 personekvivalenter (pe), om man räknar med 75 g BOD 7 per person och dygn. Industribelastningen är dimensionerad till 29 000 pe och domineras av livsmedelsindustri, huvudsakligen mejeri. Dimensionerande flöde är 1 790 m 3 /h och den maximala tillrinningen är dimensionerad till 3600 m 3 /h. En om- och utbyggnad av avloppsreningsverket påbörjades under 2012 och skall vara färdigställd under 2015. Utbyggnaden syftar till en ökning av kapaciteteten för alla reningssteg i avloppsreningsverket samt uppgradering av befintlig slambehandlingsanläggning. Reningen kommer även att kompletteras med ett efterpoleringssteg (slutsedimentering) för att ytterligare förbättra avskiljningen, framförallt vid höga flöden. Det utbyggda avloppsreningsverket kommer att vara dimensionerat för en belastning motsvarande 166 000 pe, med en dimensionerande tillrinning (Q dim ) på 2100 m 3 /h. Stora delar av det utbyggda reningsverket, den mekaniska och kemiska reningen (anläggningsdel B1) samt delar av den biologiska reningen (anläggningsdel B2B), togs i drift i slutet på september. I bilaga 16 redoviasas flödesschemat för de anläggningsdelar som drifttagits under 2014. I processbeskrivningen nedan redovisas dock endast den tidigare processutformningen av dessa reningssteg. Uppdatering kommer att ske inför 2015 års rapportering, då samtliga delar av det om- och utbyggda reningsverket kommer att vara drifttagna oktober 2015. Allt inkommande avloppsvatten pumpas till reningsverket från yttre pumpstationer och genomgår i reningsverket mekanisk, kemisk och biologisk behandling i nämnd ordning. Processchema för Öns avloppsreningsverk ses i kompaktformat nedan. 3.3.1 Mekanisk rening (innan ombyggnationen) Det mekaniska reningssteget består av två processteg. Inkommande avloppsvatten leds först parallellt över tre maskinrensade galler för avskiljning av fast material. Gallrens spaltvidd är 2 resp. 3 mm och kapaciteten uppgår till 4480 m 3 /h. Renset från gallret tvättas, avvattnas och komprimeras i en skruvtvättpress och går sedan i container till förbränning. Före gallren finns möjlighet till nödbräddning via en mätränna.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 5 (18) Avloppsvattnet går vidare till ett luftat fett- och sandfång med en total volym av 1050 m 3 där fettavskiljningen sker på ytan. Avskilt fett leds in framför gallren och följer med renset till förbränning. Sanden avskiljs genom sedimentering i inloppsdelen och går via en sandtvätt till container. Sanden kan återanvändas vid konstruktionsarbeten. 3.3.2 Kemisk rening (innan ombyggnationen) Efter mekanisk rening leds avloppsvattnet vidare i en kanal och fördelas sedan jämnt till tre parallella linjer. Varje linje består av en förluftningsbassäng med efterföljande försedimentering. Sedan 2009 doseras polymer i början av förluftningsbassängerna, vilket sker proportionellt mot halten suspenderad substans efter försedimenteringen. Dosering av järnsulfat sker proportionellt mot inkommande mängd suspenderad substans, strax före fett- och sandfånget. I försedimenteringen avskiljs ett blandslam som leds vidare till slambehandlingen. Efter den kemiska reningen samlas allt vatten från de tre linjerna åter upp i en gemensam kanal och leds vidare till en snäckpumpstation. Möjlighet finns att brädda vatten ur kanalen. Utrustning för flödesmätning och provtagning av bräddat vatten finns. 3.3.3 Biologisk rening (innan ombyggnationen) I snäckpumpstationen fördelas vattnet på två block. Till det ena blocket (nya delen) förs ca 60 % av vattnet och till det andra blocket (gamla delen) förs ca 40 % av vattnet. Varje block består av tre parallella linjer med en aktivslambassäng och en efterföljande slutsedimenteringsbassäng. Totalt består den biologiska reningen av sex stycken parallella linjer. I slutsedimenteringsbassängerna avskiljs det biologiska slammet och fördelas i retur- och överskottslam. Returslammet återförs till aktivslambassängerna, medan överskottslam från den biologiska reningen leds tillbaka till inloppet av den kemiska reningen. Vid snäckpumpstationen finns möjlighet till dosering av järnsulfat, s.k. simultanfällning, vilket har skett sedan 2010. 3.3.4 Utsläppspunkt för renat avloppsvatten (innan ombyggnationen) Efter den biologiska behandlingen samlas det renade avloppsvattnet från de två blocken upp i en gemensam kanal för flödesmätning och provtagning. Slutligen leds vattnet via en klorkontaktbassäng direkt, alternativt efter värmeåtervinning av Umeå Energi AB, ut till Umeälven. Utloppsledningen mynnar i älvens djupfåra. Vid mycket höga flöden eller när inkommande avloppsvatten av någon anledning inte kan genomgå hela reningsprocessen i verket bräddas det efter försedimenteringsbassängerna till utloppet i Umeälven. Det bräddade avloppsvattnet har då genomgått mekanisk och kemisk rening. 3.4 Slambehandling Det avskilda slammet från vattenreningen och slam från externa avloppsreningsverk sambehandlas vid reningsverket genom rötning, se flödesschema ovan. Slam från enskilda slamavskiljare tillförs via externslammottagning i intagshuset vid reningsverket och sammanblandas där med inkommande avloppsvatten. Slam från enskilda slamavskiljare genomgår därmed samtliga reningssteg vid avloppsreningsverket. 3.4.1 Förtjockning Avskilt slam från reningsverket pumpas till fyra parallella slamförtjockare. Förtjockning sker till en ungefärlig TS-halt på 3,5 % med hjälp av polymer. Externslam från mindre avloppsreningsverk tillförs en separat mottagningsbassäng innan förtjockning. Förtjockat slam blandas i ett råslamlager innan inpumpning till rötkammaren sker. Rejektvatten från förtjockarna återförs till fett- och sandfånget. 3.4.2 Rötning Det förtjockade slammet pumpas från råslamlagret via en slam/slamvärmeväxlare till rötkammaren. Rötkammarens volym är 5 000 m 3. Den mesofila rötningen sker vid ca 37 C. Uppvärmning av rötkammaren sker genom en slam/vattenvärmeväxlare. Rötat slam pumpas till ett rötslamlager, via en slam/slamvärmeväxlare och en avgasningskanal. Rötkammaranläggningen producerar dagligen ca 4 000 m 3 rötgas med ett metaninnehåll av ca 65 % och energiinnehåll av ca 7 kwh/m 3. Gasen eldas i gaspannor för uppvärmning av rötkammaren och reningsverket samt den intilliggande kontorsbyggnaden. Den överskottsgas som produceras facklas.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 6 (18) 3.4.3 Avvattning Avvattning av det rötade slammet sker genom centrifugering. Polymer tillsätts före centrifugering. Slammets TS-halt efter avvattning är ca 32 %. Det avvattnade slammet lagras i en torrslamsilo innan borttransportering till Dåva DAC, där det används för sluttäckning av avslutad deponi. 3.5 Driftövervakning Driftövervakningen sker med hjälp av ifix-baserad kontrollstyrning via datorer. 3.6 Underhållssystem, IDUS UMEVA använder sedan flera år underhållsystemet IDUS. I och med omorganisationen, se avsnitt 3.1, har rutinerna för hur IDUS skall användas för registrering och prioritering av åtgärder ändrats. Drifttekniker och övrig personal som identifierar ett tekniskt problem eller ett fel i anläggningen registrerar en felanmälan som skickas till produktionsledaren på Avlopp. Denne prioriterar felet och skapar en arbetsorder som skickas till arbetsledaren för Underhåll. Arbetsledaren avdelar erforderliga resurser för att åtgärda det aktuella felet och säkerställer att insatsen genomförs. Vid akuta fel skall medarbetarna naturligtvis använda konventionell kommunikation för att snarast säkerställa att åtgärder vidtas för att undvika miljöpåverkan. Även vid dessa tillfällen skall genomförda åtgärder registreras i IDUS. Underhållssystemet blir på detta sätt ett viktigt verktyg för att identifiera återkommande problem inom anläggningen gällande specifik utrustning, anläggningsdelar eller processavsnitt. Åtgärder kan då planeras för att avhjälpa dessa problem och assistera i arbetet med ständiga förbättringar på anläggningarna. 3.7 Kemikaliehantering 3.7.1 Fällningskemikalier Järnsulfat levereras på flakbil till reningsverket en till två gånger per 14-dagarsperiod. Järnsulfaten upplöses med vatten och förvaras i två cementbassänger med volymen 2 x 135 m 3 varifrån doseringen sker. Sedan slutet på september används flytande järnklorid för fällning. 3.7.2 Polymer Polymer till den kemiska reningen samt polymer till slambehandling upplöses i kärl på 2 m 3 varefter dosering sker. Sedan slutet på september används ingen polymer vid den kemiska reningen. 3.7.3 Övriga kemikalier Mindre mängder kemikalier för interna analyser förvaras i laboratorium. Mindre mängder rengöringsoch smörjmedel samt målarfärg förvaras i förråd. 3.8 Avfallshantering 3.8.1 Gallerrens och sand Tvättat och komprimerat gallerrens från den mekaniska reningen förvaras inomhus i container innan transport sker till Umeå Energis förbränningsanläggning på Dåva. Den tvättade sanden används som konstruktionsmaterial. 3.8.2 Laboratorieavfall Laboratorieavfall hanteras enligt instruktioner från leverantören. 3.8.3 Spillolja och övrigt farligt avfall Spillolja och övrigt farligt avfall samlas upp och omhändertas separat. För att förhindra tillbud vid spill förvaras flytande avfall i lokal där utflöde endast kan ske aktivt. Intern personal har utsetts som ansvariga för avsändare av farligt gods i enlighet med gällande lagstiftning.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 7 (18) 3.9 Transporter Transporter till och från anläggningen sker huvudsakligen med lastbil i omfattningen 2-3 per dygn i genomsnitt. 3.10 Ledningsnät och pumpstationer Ledningssystemet består av ca 400 km spillvattenledningar, serviser och tryckledningar inräknade samt 65 avloppspumpstationer, inklusive en så kallad boosterstation och en motorventil. Dagvattnet avleds huvudsakligen i separata dagvattenledningar eller i diken. På spillvattennätet finns totalt 103 bräddpunkter, varav 77 är i anslutning till en pumpstation och övriga 26 är nödavlopp på ledningsnätet (i handlingsplanen är det felaktigt angivet 27 nödavlopp). Vid den fortsatta inventeringen av bräddavlopp under 2014 identifierades ytterligaer sex bräddavlopp i anslutning till pumpstationer. Samtliga pumpstationer är utrustade med larm för hög nivå och bräddavloppen är försedda med en enklare utrustning för att registrera bräddfrekvensen. Utrustning för mätning av bräddat avloppsvatten finns på de gamla reningsverken i Holmsund och Obbola samt vid U9 på Ankargränd. Vid ett 20-tal pumpstationer registreras tid och/eller frekvens bräddat avloppsvatten. Pumpstationerna samt nödavloppen på ledningsnätet besöks olika frekvent. Under 2014 har en åtgärdsplan tagits fram med syfte att bl a få bättre övervakning av bräddning med anslutning till central övervakning och utrustning för mätning av bräddad volym. Under de kommande tre åren har sammalagt tre miljoner kronor budgeterats för installation av bräddmätning samt utbyggnad av övervakningen. I det fortsatta arbetet ingår även att ta fram de åtgärder i ledningsnätet som behövs för att minska omfattningen av bräddningen där det är befogat. 3.10.1 Arbete med tillskottsvatten UMEVA arbetar systematiskt med avskiljning av tillskottsvatten för minskade bräddfrekvenser och förbättrade reningsprocesser i avloppsreningsverket och tar årligen fram planer för prioriterade reinvesteringar. Under 2009 upprättades en strategi för förnyelse av vatten- och spillvattenledningar för perioden 2010 2020. Inom kommunens verksamhetsområde bedöms behovet av förnyelse av spillvattenledningar vara cirka 2000 meter per år. Kapacitetsstudier, inventering av fastigheternas dagvattenanslutningar, flödesanalyser, aktivt ledningsarbete och marknadsbearbetning är några av de verktyg som används för att sträva mot uppställda mål. Nederbördsdata hämtas huvudsakligen från SMHI:s mätstation på Rödbäcksdalen. UMEVA har börjat ett arbete med att via trådlös eller annan datakommunikation ansluta nederbördsmätare som i jämförelse med SMHI:s mätstation har bättre upplösning och därmed registrerar mer verklighetsnära regnintensiteter. Drift- och underhållssystemet VA-banken utnyttjas som erfarenhetsbank. 3.11 Verksamhetens påverkan på miljön Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs huvudsakligen av utsläpp till vatten. Umeälven är recipient för det behandlade avloppsvattnet från Öns avloppsreningsverk såväl som för ett flertal större industrier. Umeälven är även den huvudsakliga recipienten vid utsläpp av obehandlat avloppsvatten från pumpstationer och nödavlopp i ledningsnätet. Redovisning för aktuellt år sker under avsnitt 6. Samordnad recipientkontroll sker enligt ett särskilt program för Umeälvens och Vindelälvens avrinningsområden, daterat 2006-01-20 samt senast reviderat 2009-06-30. Verksamhetens påverkan på den yttre miljön inkluderar även utsläpp till luft.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 8 (18) 4 Gällande föreskrifter och beslut 4.1 Gällande föreskrifter Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1994:7 Aktuell X X Ej aktuell X Det kvalitets- och miljöcertifierade verksamhetssystemet, vilket årligen genomgår intern samt oberoende extern revision, säkerställer att aktuella föreskrifter efterlevs. 4.2 Tillstånd enligt miljölagstiftningen Tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet vid Öns Avloppsreningsverk på fastigheterna Ön 2:32 och Ön 6:17 lämnades 2012-06-28 av Länsstyrelsen och vann laga kraft 2012-08-02. Tillståndet gäller för en högsta anslutning motsvarande 200 000 personekvivalenter (pe) som maximal genomsnittlig veckobelastning (Max GVB) beräknat på specifik föroreningsmängd 70 g BOD 7 per person och dygn. Tillståndet inkluderar även tillhörande ledningsnät och pumpstationer. Det dimensionerande flödet (Qdim) för reningsverket är 2100 m 3 /h. Tillståndet omfattar även - fortsatt och utvidgad drift av anläggningen för energiutvinning ur slam (rötning och elproduktion), - mottagning och behandling av externt slam från andra avloppsreningsverk, enskilda avloppsanläggningar (t ex trekammarbrunnar) och slutna tankar och - mottagning och behandling av pumpbart organiskt avfall (t ex kvarnat köksavfall och glykolblandat vatten) och fettavskiljarslam. Inför drifttagning av delar av det om och utbyggda reningsverket i slutet av september 2014, lämnades 2014-08-25 yrkande om avsteg under sex veckor från de proviskoriska förskrifterna P1, P2, P3 och P4 med hänvisning till villkor 4 och 18 i gällande tillstånd. I beslut från tillsynsmyndigheten 2014-09-01 medgavs att utsläppsvillkoren tillfälligt fick överskridas under sex veckor efter idrifttagningens start. Medgivandet gällde dock inte om normala driftsförhållanden uppnåddes och därför ingick inte sista meningen av villkor P1 i medgivandet. Provtagning under perioden skulle ske enligt gällande kontrollprogram och samtliga resultat skulle redovisas i miljörapporteringen. Yrkande om fortsatta avsteg under ytterligare sex veckor lämnades till tillsynsmyndigheten 2014-10- 29. I beslut från tillsynsmyndigheten 2014-10-30 medgavs en likalydande förlängning av föregående medgivande under sex veckor fr o m 3 november. 2014-12-17 lämnades ytterligare ett yrkande om avsteg från de proviskoriska förskrifterna för perioden 2014-12-15 till 2015-06-30 till tillsynsmyndigheten. I beslut från tillsynsmyndigheten medgavs en likalydande förlängning av föregående medgivande fr o m 2014-12-15 t o m 2015-01-26.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 9 (18) 4.3 Villkor för tillståndet 4.3.1 Provisoriska föreskrifter Kommentar P1. Halten av totalfosfor i utgående behandlat avloppsvatten från avloppsreningsverket får högst uppgå till 0,50 mg/l som veckomedelvärde och 0,40 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal. Under kvartal 4 var medelvärdet 0,65 mg/l, då tillsynsmyndigheten beviljat medgivande om att utsläppsvillkoren tillfälligtvis fick överskridas. Utsläppet ska kontrolleras genom flödesproportionell mätning och registrering av veckosamlingsprov. Provtagningen av totalfosfor i utgående behandlat avloppsvatten ska göras med minst 47 veckosamlingsprov per år. Villkoret är uppfyllt även om högst 5 prov per år håller en totalfosforhalt över 0,50 mg/l. Inget prov taget under normala driftsförhållanden får hålla en totalfosforhalt över 1,0 mg/l. P2. BOD 7 i utgående behandlat avloppsvatten från avloppsreningsverket får högst uppgå till 15 mg/l i dygnsamlingsprov och 12 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal. Utsläppet ska kontrolleras genom flödesproportionell mätning och registrering av minst ett dygnsamlingsprov per vecka. Provtagningen ska göras under minst 47 veckor per år. Villkoret är uppfyllt även om högst 5 prov per år håller BOD 7 över 15 mg/l. P3. Mängden totalfosfor i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket till Umeälven, inklusive vatten som bräddas efter grovavskiljning, får uppgå till 6400 kg per år. P4. Mängden organisk substans som BOD 7 i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket till Umeälven, inklusive vatten som bräddas efter grovavskiljning, får uppgå till högst 193 000 kg per år. Utsläppet har kontrollerats med flödesproportionellt uttagna veckosamlingsprov under 50 veckor. Sju prover har överskridit 0,50 mg/l under 2014, varav sex av dessa under kvartal 4, då tillsynsmyndigheten beviljat medgivande om att utsläppsvillkoren tillfälligtvis fick överskridas Ett prov har överskridit 1,0 mg/l, dock ej under normala driftsförhållanden utan i anslutning till drifttagningen. Under kvartal 4 var medelvärdet 12,3 mg/l, då tillsynsmyndigheten beviljat medgivande om att utsläppsvillkoren tillfälligtvis fick överskridas. Utsläppet har kontrollerats med flödesproportionellt uttagna dygnsprov under 50 veckor. Två prover har överskridit 15 mg/l mg/l under 2014. Se avsnitt 6.1.3. Mängden totalfosfor i utgående vatten inklusive vatten som bräddats efter grovavskiljningen uppgick till nästan 4800 kg under 2014. Mängden organisk substans, som BOD 7, i utgående vatten inklusive vatten som bräddats efter grovavskiljningen uppgick till drygt 121 000 kg under 2014.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 10 (18) 4.3.2 Utredningar som skall genomföras under prövotiden U1. Förutsättningar och möjligheter att ytterligare förbättra reningen av inkommande avloppsvatten med avseende på fosfor och därigenom ytterligare minska halten av totalfosfor i utgående behandlat avloppsvatten från reningsverket ska utredas och redovisas. Utredningen ska bedrivas med målsättningen att halten totalfosfor i behandlat utgående avloppsvatten stadigvarande ska hållas under 0,30 mg/l som veckomedelvärde och under 0,20 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal. Utvärderingen ska så långt det är möjligt baseras på normala driftförhållanden och optimala reningstekniska förhållanden för behandling av totalfosfor och BOD7. U2. Förutsättningar och möjligheter att ytterligare förbättra reningen av inkommande avloppsvatten med avseende på organisk substans och därigenom ytterligare minska halten av organisk substans som BOD7 i utgående behandlat avloppsvatten från reningsverket ska utredas och redovisas. Utredningen ska bedrivas med målsättningen att halten av organisk substans som BOD7 är högst 12 mg/l som dygnsamlingsprov och 10 mg/l som medelvärde under kalenderkvartal i behandlat utgående avloppsvatten till Umeälven. U3. Mängden totalfosfor och mängden organisk substans (som BOD7) i kg/per kvartal och kg/per år ska mätas och registreras dels i utgående avloppsvatten från avloppsreningsverket och dels i delströmmarna av behandlat vatten efter grovavskiljning, försedimentering, biosteg och slutsedimentering. Kommentar Ej aktuellt under 2014. Påbörjas efter driftstagningen av samtliga anläggningsdelar. Ej aktuellt under 2014. Påbörjas efter driftstagningen av samtliga anläggningsdelar. Ej aktuellt under 2014. Påbörjas efter driftstagningen av samtliga anläggningsdelar. 4.3.3 Allmänna villkor Kommentar 1. Om inte annat följer av nedan angivna villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna, med tillhörande Verksamheten har under 2014 bedrivits i överensstämmelse med tillståndsansökan, daterad 2011-09-06 samt tillhörande kompletteringar. kompletteringar och ändringar, eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Den belastning uttryckt i personekvivalenter som tillförs reningsverket under ett år ska kontrolleras årligen genom flödesproportionell mätning av BOD 7 och beräknas på grundval av maximal genomsnittlig veckobelastning. 3. Reningsanläggningen ska ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt skäliga insatser. Flödesproportionell mätning av BOD 7 för beräkning av maximal genomsnittlig veckobelastning har genomförts under en vecka/månad under 2014. Verksamheten har bedrivits i enlighet med villkoret.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 11 (18) 4.3.4 Utsläppsvillkor Kommentar 4. Vid ombyggnads- och underhållsarbeten som medför att avloppsreningsverket helt eller delvis måste tas ur drift, får utsläppsvillkor tillfälligtvis överskridas. Underrättelse om sådana arbeten ska ske i god tid i förväg till tillsynsmyndigheten, som får föreskriva om nödvändiga skyddsåtgärder för att begränsa utsläpp av föroreningar från verksamheten. Underrättelse har skett till tillsynsmyndigheten. Se avsnitt 6.1.1 4.3.5 Villkor för ledningsnät, pumpstationer och nödavledningspunkter 5. Ledningsnätet ska fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp genom bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat vatten från ledningsnätet och reningsverket. Vidtagna och planerade åtgärder på ledningsnätet ska årligen redovisas i miljörapporten. 6. Bolaget ska fortlöpande och systematiskt kontrollera vilken bräddning av avloppsvatten som förekommer vid pumpstationer och nödavlopp i ledningsnätet samt bedöma vilken miljöpåverkan som bräddningen ger upphov till. Bolaget ska vidare upprätta en tidssatt åtgärdsplan som omfattar dels sådana åtgärder i ledningsnätet som behövs för att minska omfattningen av bräddningen där det är befogat, dels de åtgärder som behövs för bättre övervakning och styrning i form av utrustning för bräddningslarm med anslutning till central övervakning och utrustning för mätning av bräddad volym. Planen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast två år efter det att detta beslut har vunnit laga kraft. Tillsynsmyndigheten ska pröva om planen kan godkännas. Åtgärdsplanen ska därefter hållas aktuell genom årlig revidering och hållas tillgänglig för tillsynsmyndigheten. 7. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att reningsanläggningens funktion sätts ned eller så att särskilda olägenheter uppkommer i recipienten. 8. Bolaget ska upprätta en plan för det fortlöpande och systematiska uppströmsarbetet med syfte att minska förekomsten av läkemedelsrester och andra liknade substanser i spillvattnet. Planen ska inges till tillsynsmyndigheten senast ett år efter att detta tillstånd vunnit laga kraft och revideras vid behov. Bolaget ska årligen i miljörapporten lämna en redovisning till tillsynsmyndigheten om hur arbetet har bedrivits och vilka förbättringar som har åstadkommits. Kommentar Arbetet pågår fortlöpande. Utförda och planerade åtgärder på ledningsnät och pumpstationer redovisas i bilaga 10. Bräddning av avloppsvatten vid pumpstationer och nödavlopp i ledningsnätet samt miljöpåverkan redovisas under avsnitt 6.4 och 6.5. Plan har lämnats till tillsynsmyndigheten 2014-07-31. Ej aktuellt 2014. Några medgivanden till utsläpp av industriellt avloppsvatten av sådan beskaffenhet eller mängd att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer i recipienten har ej lämnats under året. Planen ingavs till tillsynsmyndigheten 2013-03-14. Uppströmsarbetet redovisas i avsnitt 6.3.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 12 (18) 4.3.6 Kemikalievillkor Kommentar 9. Flocknings- och fällningskemikalier får bytas ut endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. 4.3.7 Övriga villkor Kommentar 10. Verksamheten får utomhus vid bostadsbebyggelse inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än följande värden: 50 dba helgfri måndag-fredag kl. 07.00-18.00 40 dba natt kl. 22.00-07.00 45 dba övrig tid Nattetid (kl 22-07) får den momentana ljudnivån utomhus vid bostadsbebyggelse inte överstiga 55 dba. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan. Ljudnivåerna ska kontrolleras genom närfältsmätning och beräkning och utföras i samband med förstagångsbesiktningen, på begäran av tillsynsmyndigheten eller efter installation av ny teknisk utrustning som kan leda till ökade bullernivåer. Tillsynsmyndigheten får under den kommande perioden med bygg- och anläggningsverksamhet medge avsteg från dessa begränsningsvärden under dag- och kvällstid. Sådana avsteg får även medges framledes vid extraordinära händelser som fordrar reparationsarbete utomhus. Järnklorid används, istället för järnsulfat och flockningspolymer, sedan drifttagningen i slutet på september i enlighet med tillståndsansökan. Inga klagomål beträffande buller har inkommit under 2014. Inför drifttagningen v39 informerades boende på Ön om eventuell risk för ökat buller. Ej aktuellt under 2014. 11. Slam och grovrens ska transporteras i täta och täckta behållare. Slam transporteras i täta och täckta behållare och fr o m oktober 2014 transporteras även grovrens i täta och täckta behållare. 12. Avloppsreningsverket med tillhörande anläggningsdelar på Ön ska vara utformat så att det alltid råder undertryck i de anläggningsdelar och lokaler där avloppsvatten eller slam och annat avfall från avloppsvattenbehandling hanteras eller lagras, om det kan orsaka att störande lukt uppkommer i omgivningen. Ventilations- och processluft från dessa utrymmen ska behandlas i anläggning för luktreduktion. 13. Verksamheten med tillhörande anläggningar och lokaler på Ön ska utformas och drivas så att luktstörning inte uppstår i omgivningen. Om lukt från anläggningen medför olägenhet för närboende människors hälsa ska åtgärder vidtas i samråd med tillsynsmyndigheten så att olägenheterna upphör. Tillsynsmyndigheten får i samband med detta meddela de ytterligare föreskrifter som behövs. Undertryck råder i de lokaler där avloppsvatten eller slam hanteras/lagras. Anläggning för luktreduktion finns. Inga klagomål på lukt vid Öns avloppsreningsverk har inkommit under 2014. Inför drifttagningen v39 informerades boende på Ön om att luktolägenheter tillfälligtvis kan uppstå i samband med detta.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 13 (18) 14. Avloppsreningsverket ska vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Tillsynsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om desinfektionens omfattning mm. 15. Bolaget ska fortlöpande och systematiskt arbeta med energibesparing och energioptimering av verksamheten. Varje år ska bolaget redovisa i miljörapporten hur bolaget arbetar med att minska energiförbrukningen och vilka förbättringar som har åstadkommits. 16. För verksamheten ska finnas ett aktuellt och uppdaterat kontrollprogram som visar hur villkoren följs och hur verksamhetens påverkan på hälsa och miljö i övrigt undersöks. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft, eller den senare tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kontrollprogrammet ska revideras vid behov samt på nytt lämnas in senast tre månader efter driftsättning av det om- och utbyggda verket. 17. Vid haverier eller driftstörningar i avloppsanläggningen av betydelse från miljö- och hälsoskyddssynpunkt ska bolaget vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Tillsynsmyndigheten ska vid sådana tillfällen omgående underrättas. Utloppet är utformat så att desinfektion av utgående vatten skall kunna företas. Desinfektion av utgående avloppsvatten har inte varit aktuellt under året. Arbetet pågår fortlöpande och redovisas under avsnitt 6.2. Kontrollprogram har ingetts till tillsynsmyndigheten 2013-02-01. Ej aktuellt 2014. Underrättelse har skett till tillsynsmyndigheten vid haverier eller driftstörningar av betydelse från miljöoch hälsoskyddssynpunkt. Se avsnitt 6.1. 18. Innan byggnadsarbetena påbörjas och före driftsättning av nya delar av avloppsreningsverket ska bolaget till tillsynsmyndigheten lämna in en särskild beskrivning av hur avloppsreningsverket ska drivas under byggtiden, hur driftsättning av de nya delarna ska ske, vilka kritiska kontrollpunkter som identifierats samt hur dessa ska hanteras. Tillsynsmyndigheten får efter bolagets yrkande medge att utsläppsvillkor tillfälligt får överskridas. Tillsynsmyndigheten får därvid föreskriva att nödvändiga åtgärder ska vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. 19. Tillsynsmyndigheten ska underrättas i god tid innan det om- och utbyggda reningsverket tas i drift. Tillsynsmyndigheten ska också beredas tillfälle att delta vid förstagångsbesiktningen. Besiktningen av det ombyggda reningsverket ska genomföras på verksamhetsutövarens bekostnad av en oberoende besiktningsman senast sex månader efter idrifttagning av det ombyggda reningsverket. Idrifttagningsplanen har redovisats vid möte med tillsynsmyndigheten 2013-04- 23 samt översänts 2013-05-20. 2014-09- 08 skickades även en komplettering av de kritiska kontrollpunkter som identifierats i samband med drifttagningen av anläggningsdelarna B1 samt B2B. Yrkande om avsteg från de proviskoriska förskrifterna har inlämnats 2014-08-25, 2014-10-29 samt 2014-12- 17. Beslut har lämnats av tillsynsmyndigheten 2014-09-01, 2014-10-30 och 2014-12-19. Se avsnitt 4.2. Se ovan. Möten inför idrifttagningen har även hållits 2014-06-26 samt 2014-09- 11. Ej aktuellt under 2014.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 14 (18) 20. I god tid och minst sex månader innan hela eller delar av verksamheten upphör ska en anmälan göras till tillsynsmyndigheten och en avslutnings- och återställningsplan inlämnas. Planen ska bland annat beskriva hur mark- och vattenområden, grundvatten, byggnader och anläggningar ska undersökas med avseende på förekomst av föroreningsskador från verksamheten samt hur riskbedömningen ska utföras. Undersökningarna och de eventuella åtgärder som kan följa ska planeras och genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten, som också ska pröva om planen kan godkännas. Ej aktuellt under 2014. 4.4 Förelägganden och beslut gällande tillsyn UMEVA har 2003-12-19 lämnat in Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 för mottagning av glykol på Öns avloppsreningsanläggning till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har 2004-01-13 beslutat att lämna anmälan utan åtgärd.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 15 (18) 5 Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet: Flertalet personal på reningsverket har genomgått diplomkurs i avloppsteknik samt kurs för provtagning av avloppsvatten. Viss personal har gasföreståndarutbildning samt utbildning för heta arbeten. Utbildning dokumenteras i personakt. Då verksamheten har varit etablerad i dagens form under en längre tid anser UMEVA att man har den kunskap som krävs för att bedöma verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö. Försiktighetsprincipen: Bolaget anser att de skyddsåtgärder har vidtagits som bedöms vara nödvändiga för att förhindra olägenhet för människors hälsa och miljön. Lokaliseringsprincipen: Vid anläggning av ett avloppsreningsverk är det nödvändigt att placeringen dels är avskild för att minimera påverkan på människor och miljö, men även nära det samhälle som ska servas för att få ett fungerande ledningssystem. Bolaget anser att bästa möjliga plats har valts för Umeå tätorts avloppsreningsverk. Vid val av geografisk samordning mellan slambehandlingsanläggningen och befintlig verksamhet på Ön anser bolaget att principen har tillämpats. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna: Verksamheten innebär hushållning och återanvändning av naturresurser. Energin i det förtjockade slammet utvinns genom rötning och det rötade slammet används till sluttäckning av deponin tillhörande Dåva DAC i Umeå kommun. UMEVAs vision är att ta tillvara den fosfor som finns i avloppsslammet med strävan om en framtida återföring av fosfor till produktiv mark, vilket innebär att kretsloppsprincipen genom återföring av fosfor tillämpas. Rötgasen som bildas används för uppvärmning av lokaler samt rötkammaren. För att ytterligare öka andelen nyttjad rötgas kommer gasmotorer, för produktion av el, att installeras i den nya anläggningen som skall tas i drift 2015. Energiåtervinning med hjälp av slam/slam-värmeväxlare samt värmepump på utgående avloppsvatten främjar även principerna. Produktvalsprincipen: Vid val av kemikalier inom verksamheten tas hänsyn till denna princip. Skadeansvaret: Denna hänsynsregel är för närvarande inte aktuell. Bolaget är medvetet om dess innebörd.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 16 (18) 6 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat 6.1 Avloppsreningsverket och slambehandlingsanläggningen 6.1.1 Driftstörningar samt underhållsarbeten Under året har inga omfattande renoveringar gjorts, då stora delar av verket byggs om inom projektet Ön 2050. Nedan är en kortfattad redogörelse av de driftstörningar, underhållsarbeten samt övriga förändringar som skett under 2014. Inför ombyggnationen av de befintliga försedimenterings- samt slutsedimenteringslinjerna i den äldsta delen av reningsverket, planerades en besiktning av betongen att genomföras under februari. Pga av de höga flödena under perioden ställdes dock provningen in. Information om planerat underhåll skickades till Miljö- och hälsoskydd 2014-01-20. Under april orsakade ett trasigt rör till överpumpningen av järnsulfat att ca 15 m3 järnsulfat pumpats till inkommande på verket, vilket medförde en kraftig överdosering av fällningskemikalien. Ingen negativ påverkan kunde dock ses på avskiljningen av fosfor samt den biologisa reningen. Anmälan om driftstörningen skickades till Miljö- och hälsoskydd 2014-04-22. Mellan den 21 och 26 maj var en av de sex slutsedimenteringsbassängerna avstängd pga att ett haveri av kedjorna till slamskrapan. Även en av de sex aktivslambassängerna stängdes under denna period, eftersom inget slam kunde pumpas till eller från denna bassäng under avstängningen av slutsedimenteringen. Då flödet var relativt lågt under perioden sågs ingen ökad belastning på de övriga linjerna. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och hälsoskydd 2014-05-21. Den 22 september driftogs den mekaniska reningen, flockningen samt försedimenteringen i det nya reningsverket (anläggningsdel B1). Detta efter att omkoppling av inkommande ledningar från Holmsund, Obbola samt Öst teg skett till det nya verket. Kvällen den 24 september var omläggningen klar av övriga inkommande ledningar till reningsverket och idriftagning skedde då även av den biologiska reningen (anläggningsdel B2A). Inför drifttagningen hade aktivt slam från tre av de befintliga aktivslambassängerna pumpats över till de fyra aktivslambassängerna i B2B för att initialt öka andelen biomassa. Information om planerat underhåll skickade still Miljö- och Hälsoskydd 2014-08-22. Vidare har en sammanställning av vidtagna samt planerade åtgärder utifrån de kritiska kontrollpunkter som identifierats i samband med drifttagningen överssänts till Miljö- och Hälsoskydd 2014-09-08. Se även avsnitt 6.4. Veckan efter drifttagningen, mellan 3 och 5 oktober, fick biosedimentationsbassängerna delvis tömmas ned för att sänka en dekanteringsränna, vilket medförde en ökad hydraulisk belastning på de biosedimenteringsbassänger som var i drift. De tidvis väldigt höga flödena under perioden efter drifttagningen medförde även en hydraulisk överbelastning av biosteget, vilket därmed orsakat slamflykt och försämrade sedimenteringsegenskaper. Till följd av detta har halten totalfosfor och organiskt material, mätt som BOD 7, i utgående avloppsvatten har varit förhöjda. En bidragande orsak till slamflykten vid ökade flöden är en ojämn flödesfördelning mellan de fyra parallella linjerna i biosteget. Kontrollmätningar av avdragsrännorna samt beräkningar av flödesförluster har genomförts, men orsaken till snedfördelningen har inte kunnat klargöras. Under ca 1,5 dygn mellan 18 till 19 november doserades ingen fällningskemikalie, järnklorid, pga en försenad leverans. Olyckligtvis gjordes den aktuella beställningen med endast en dags marginal utöver normal leveranstid, vilket medförde att det inte fanns tillräcklig tidsmarginal för oförutsedda händelser. Åtgärder har vidtagits för att minimera risken att detta händer igen. Halten totalfosfor i utgående dygnsprov var endast förhöjt det aktuella dygnet och totalfosforhalten i utgående veckoprov var inom begränsningsvärdet. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2014-11-20. I mitten på december blev det problem med styrningen till bräddflödesregleringen efter försedimenteringen, vilket hade till följd att det totala flödet, över 4000 m 3 /h, leddes in till biosteget. Detta reningssteg är endast dimensionerat för maximalt 2940 m 3 /h och den kraftigt ökade hydrauliska belastningen orsakade därmed slamflykt och förhöjda halter av totalfosfor samt organiskt material i utgående avloppsvatten. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2014-12-15.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 17 (18) Mellan 17 och 19 december orsakade en driftstörning i Norrmejeriets fosforreningsanläggning att en ökad mängd fosfor, upp till 30 kg/d, släpptes till avloppsledningsnätet, vilket medförde en kraftig ökning av halten totalfosfor i utgående avloppsvatten från reningsverket. Anmälan om driftstörning skickades till Miljö- och Hälsoskydd 2014-12-19. I samband drifttagningen och intrimningen under hösten har det även varit ytterligare utmaningar: På grund av ett misstag hos leverantör har avsedd styrning av järnkloriddosering ej startat under hösten. Istället har doseringen skett mot fasta värden, vilket inte möjliggjort en optimering av reningen. Sedan idrifttagningen har det varit problem med vågbildning i såväl försedimenterings- som biosedimenteringsbassängerna. Rännorna i försedimenteringen har visat sig förstärka vågbildning i bassängerna och stagning av dessa påbörjades i november och kommer att färdigställas i början av 2015. Syrenivån i aktivslambassängerna går ned till nära 0 mg/l nattetid, vilket medfört att styrningen av syret har justerats mycket under perioden. Kontakt har bl a tagits med projektören för att utreda om dimensioneringen av luftningssystemet är korrekt. Orsaken till detta är inte klargjort ännu. Efterarbeten och garantiåtgärder har även medfört tillfälliga driftstörningar. Bland annat har sandfången fått tömmas ned och tätas samt att en uppdatering av mjukvaran till instrumenten för syre-, suspenderad substans- samt ph-givarna gav till följd att inga data skickades till styrsystemet under fyra dygn. Information har skickats till Miljö- och Hälsoskydd 2014-12-03 samt anmälan om driftstörning 2014-12-16. I början på oktober påbörjades tömning och sanering av gamla anläggningsdelar, såväl vatten- som slamfaser, vilket medfört en ojämn inkommande belastning till reningsverket, då detta tömts innan den mekaniska reningen. Även förtjockat slam från Sävar, Hörnefors samt C-anläggningarna har tömts i inkommande. Detta slam går normalt till rötning, men pga ombyggnationer så har åtkomst inte funnits för att kunna tömma slam i externslammottagningen. Information om de åtgärder som redovisats ovan samt följden av dessa har även meddelats Miljö- och Hälsoskydd vid möten och telefonsamtal under hösten samt i de yrkanden som lämnats in (se avsnitt 4.2). Ombyggnationen av reningsverket kommer att färdigställas under 2015 och då kommer ytterligare ett biosteg med tre parallella linjer samt att en slutsedimentering med möjlighet till efterfällning att tas i drift. 6.1.2 Reningsresultat Halten organiskt material, mätt som BOD 7, i utgående renat avloppsvatten har varierat mellan 4 och 27 mg/l för dygnssamlingsprovet och som kvartalsmedelvärde mellan 6,9 och 12,3 mg/l, se diagram i bilaga 13. Halten totalfosfor har varierat mellan 0,16 och 1,1 mg/l för veckosamlingsprovet och som kvartalsmedelvärde mellan 0,22 och 0,65 mg/l, se diagram i bilaga 14. 6.1.3 Överskridande av begränsningsvärde Begränsningsvärdet för BOD 7 i dygnssamlingsprovet har överskridits vid två tillfällen 2014, båda i oktober (se avsnitt 6.1.1). Begränsningsvärdet för totalfosfor som veckomedelvärde har överskridits vid sju tillfällen under 2014, varav sex av dessa under kvartal 4 (se avsnitt 6.1.1). För vecka 40 erhölls en totalfosforhalt över 1,0 mg/l som veckomedelvärde, dock ej taget under normala driftsförhållanden utan i anslutning till drifttagningen. För kvartal 4 har begränsningsvärdet för både BOD 7 och totalfosfor i utgående renat avloppsvatten överskridits. För denna period har dock tillsynsmyndigheten beviljat medgivande om att utsläppsvillkoren tillfälligtvis fick överskridas (se avsnitt 4.2).

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 18 (18) 6.1.4 Belastning Inkommande mängd BOD 7 har under året legat på 7068 kg/dygn som årsmedel, vilket motsvarar ca 101 000 personekvivalenter (pe), se bilaga 1. Högsta inkommande veckobelastningen under året var 123 100 pe, beräknat utifrån provtagningar genomförda under sju efterföljande dygn en gång per månad. För förtydligande, så är detta inte det värde som redovisas i emissionsdeklaration som maximal genomsnittlig veckobelastning, MaxGVB. Redovisad MaxGVB skall, enligt vägledningen från EU-kommissonen, vara en uppskattad maximal belastning och tillräckliga säkerhetsmarginaler skall tas med, så att värdet inte ändras år till år. Uppskattningen skall göras utifrån antal anslutna invånare samt tillkommande belastning från exempelvis industrier, pendling, ej folkbokförda invånare, externslammottagning. Eventuell förväntad ökning av belastningen inom en 10 årsperiod även skall inkluderas. Utifrån detta har MaxGVB för Öns avloppsreningsverk uppskattats till 140 000 pe. Sker en större förändring under perioden alternativt att verklig belastning börjar närma sig uppskattat MaxGVB, så måste redovisat MaxGVB uppdateras. Kvoten mellan COD och BOD 7 i inkommande avloppsvatten har som årsmedelvärde legat på 2,7 under 2014. 6.1.5 Flöde Inkommande flöde har under året legat mellan 950 och 2 750 m 3 /h beräknat utifrån dygnsflödet. Bräddningen från avloppsreningsverket har under året uppgått till 0,1 % av det totala inkommande flödet. Bräddad volym är 1 % lägre jämfört med 2013, vilket i första hand beror på den milda vintern och att vårförfallet därmed nästintill uteblev. 6.1.6 Slam Det avvattnade rötslammet har under 2014 använts på Dåva DAC för sluttäckning av deponin. Inget externt mottagande av reningsverksslam har skett under året. 6.1.7 Mätinstrument och provtagare Fr o m drifttagningen 24 september t o m 16 oktober finns inga driftsdata lagrade. Inkommande flöde under denna period är därför uppskattat utifrån inkommande flöde från pumpstationerna. Utgående flöde under perioden kan dock inte uppskatts, då inga uppgifter finns om eventuell bräddat volym. Inkommande flöde har även uppskattats från 16 oktober t o m 5 november, pga att flödesmätaren inte var monterad korrekt och ett felaktigt flöde har därmed registrerats. Utgående flöde har dock kunnat bestämmas, utifrån uppskattat inkommande flöde samt bräddat flöde. Provtagare för inkommande och utgående provtagning har fungerat bra under året förutom i anslutning till drifttagningen, då tidstyrda prover togs under första veckan. Tre veckor efter drifttagningen visade det sig också att omblandingen inte var tillräcklig i provtagningspunkten för inkommande vatten och provtagningspunkten flyttades därför från sidan av kanalen efter gallren till mitten av kanalen. I det nya reningsverket finns endast en provisorisk bräddprovtagare för bräddat vatten efter försedimenteringen, vilken måste slås på manuellet om bräddning sker samt att provtagningen är tidsstyrd. Orsaken till detta är att bräddning från denna punkt till utgående ledning inte kommer att ske efter det att slutsedimenteringen tagits i drift, då bräddat vatten efter försedimenteringen istället kommer att ledas dit. 6.1.8 Periodisk besiktning Utfördes 2012 och genomförs vart 5:e år. Nästa besiktning, förstagångsbesiktningen av det om- och utbyggda avloppsreningsverket, blir dock 2015/2016.

Miljörapport Öns avloppsreningsverk 2014 19 (18) 6.2 Energibesparing och energioptimering En större del av rötgasen, 54 % har kunnat nyttjas under året. UMEVA är medvetna om den stora andel gas som facklas och gasmotorer för elproduktion kommer därför att installeras i den nya anläggningen, som skall tas i drift 2015. Den rådande överkapaciteten av gas beror på att anläggningen dimensionerades för torkning av pellets, vilket inte längre sker pga tekniska svårigheter och utifrån arbetsmiljöaspekter. Under 2014 har totala elförbrukningen för Öns avloppsreningsverk varit relativt oförändrad jämfört med föregående, men sedan drifttagningen av nya reningsverket har förbrukningen minskat med ca 15 %. Vid projekteringen för ombyggnationen av reningsverket har en huvudfaktor varit energiseffektivisering och bl a har om möjligt pumpar samt övrig utrustning valts med hänsyn till detta. Ventilationen är även styrd på ett energieffektivt sätt för att minimera energiåtgången, bl a ventileras endast de delar av lokalen där personalen kommer att vistas. Noteras bör att stora delar av det om- och utbyggda reningsverket inklusive slamhanteringen inte tagits i drift ännu, så totala energiförbrukningen kommande år kommer troligvis att öka. En viss minskning i elförbrukningen har kunnat ses för de pumpstationer där åtgärder, i första hand byte av pumpar, genomfördes under 2014. Störst minskning, ca 20 %, kunde ses för pumpstationen Mejeriet, där byte gjordes till energieffektivare pumpar med motsvarande kapacitet. Utgående tryckledning från pumpstationen har även rensats mekaniskt, vilket påverkar pumptiden genom att ett lägre mottryck och ett högre flöde erhölls och därigenom energiförbrukningen. 6.3 Uppströmsarbete Uppströmsarbetet under året har bedrivits i enlighet med den strategiplan som togs fram under 2013 för det fortlöpande och systematiska uppströmsarbetet med syfte att minska förekomsten av oönskade ämnen i spillvattnet. Nedan är en kortfattad redogörelse av de åtgärder samt utredningar som gjorts under året. Förhöjda halter av vissa metaller har tidigare påvisats från Östtegs industriområde. Med bakgrund av detta har ett antal delprojekt inom det aktuella området genomförts under året; substansflödesanalys av tungmetallerna Cd, Hg, Cu, Zn och Cr och passiv provtagning i ledningsnätet på Östteg. Syftet med substansflödesanalysen var att identifiera och kvantifiera källor till metaller i inkommande vatten till Öns avloppsreningsverk. Resultatet visar att bidraget av metaller är relativt stort från verksamhetsutövare, t.ex. bilvårdsanläggningar och bilverkstäder. Resultatet från den passiva provtagningen kan vara en vägledning i det fortsatta uppströmsarbetet och kan indikera på vilka parametrar som bör fokuseras på inom området, med reservation för den mätosäkerhet som finns. Karakterisering av slamavskiljarslam (behandlas vid Öns avloppsreningsverk) har genomförts under året. I denna studie undersöktes slam från enskilda avlopp från ett avgränsat område med avseende på några prioriterade parametrar (salmonella, ph, glödförlust, tot-p, tot-n, BOD7, COD, oljeindex och metaller). Resultatet visar på att slamavskiljarslam har högt innehåll av metaller i förhållande till dess innehåll av näringsämnen. Projektet att försöka minska flödet av kadmium in till avloppsreningsverket har genomförts på samma sätt som föregående år. Fokus har varit att medvetandegöra brukare av hobby- och konstnärsfärger att vissa av dessa färger är miljöfarliga och inte bör användas samt informera att alternativa miljövänliga färger finns på marknaden. Information om hur kadmiuminnehållande färger kan undvikas och ska hanteras på ett miljöanpassat sätt bör bidra till en minskning av användandet av hobby- och konstnärsfärger med kadmium och därmed minska mängden kadmium in till reningsverket. Råd och riktlinjer för verkstäder och grafiker har tagits fram och finns tillgängliga på UMEVAs hemsida. Utöver detta så har en rad andra informationsinsatser även genomförts under året. I nära samarbete med Miljö- och hälsoskydd, Umeå kommun, har även ett antal ärenden vad gäller efterlevnad av ABVA hanterats under året.