Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark Väg och kraftledning Övrig areal landareal vatten hektar 1, 7, 8, 11,8 88,2 22 77 143 3 6 Medeltal Naturvårdsvolym per 22 Bonitet och tillväxt Fastighetens medelbonitet per per år vid framskrivnings- är beräknad till,3 tidpunkten uppskattad till cirka Avverkningsförslag under perioden Varav gallring och föryngringsavverkning 21-3-1
Skogens fördelning på åldersklasser / 1-19 2-29 3-39 4-49 - 9 6-13 22 1 7-79 8-89,9 88 22 4 6 9-99 1-19 11-119 12 + Överst / Frötr [] [] /Medel 1, 1 3 6 fördelning NO/NS PG/K 8 6 4 2 1 2 3 4 6 7 8 9 1 11 12 + E Skog er 21-3-1
Skogens fördelning på huggningsklasser Huggningsklass / K1 K2 Röjningsskog R1 R2 Gallringsskog G1 G2 13 22 1 Föryngrings- S1 avverknings- S2 skog S3,9 88 22 4 6 Lågproducer- E1 ande skog E2 E3 Överst / Frötr ÖF [] [] /Medel 1, 3 6 Huggningsklasser K1 K2 Röjningsskog R1 R2 Gallringsskog G1 G2, återväxtåtgärder återstår Mark där åtgärd(er) behövs för att erhålla tillfredsställande föryngring. där återväxtåtgärderna är utförda Mark som fullständigt bendlats med återväxtåtgärder men där föryngringen inte säkerställts. Plantskog < 1,3 m Säkerställd föryngring upp till 1,3 m medelhöjd. Ungskog > 1,3 m Skog som är över 1,3 m och som i utvecklingshänseende motsvarar röjningsskog. Yngre gallringsskog Skog som är yngre än skyddsåldern (lägsta ålder för föryngringsavverkning). Äldre gallringsskog Skog som uppnått skyddsåldern och där nästa lämpliga åtgärd normalt är gallring. Föryngringsavverkningsskog S1 S2 S3 Lågproducerande skog E1 E2 E3 Slutavverkningsbar skog Normalt föreslås ingen avverkningsåtgärd under planperioden. Slutavverkningsmogen skog Normalt infaller en avverkningsåtgärd under planperioden Slutavverkningsbar skog som ej bör slutavverkas Föryngringsavverkning bör dock inte utföras. Restskog Skog som lämnats efter avverkning eller som uppkommit på grund av skada. Gles skog Gles skog/skog av ett för marken olämpligt trädslag. Skog av gmarkskaraktär Gles skog av gmarkskaraktär. 21-3-1
Skogens fördelning på målklasser PG Målklass 1 12,7 12,8 K - produktion K - naturvård NS,9 9 87,3 34 87,2 NO 1, 1 1 39 1 Impediment Myr Berg Målklasser Målklasserna ger information om skogens brukning. Klasserna r följande innebörd: PG Produktion med Generell naturhänsyn Områden där intresset för virkesproduktion är dominerande. Generell naturhänsyn tas i form av detaljhänsyn och hänsynsytor. K * Kombinerade mål Kombinerade mål med ett uttalat produktionsintresse och ett naturvårdsintresse som vida överstiger generell hänsyn. NS Naturvård Skötselkrävande Naturvård utan produktionsintresse där området gynnas av en naturvårdande skötsel. NO Naturvård Orört Naturvård utan produktionsintresse där området lämnas orört. * PF enligt Skogsstyrelsen 21-3-1
Avverkning och tillväxt Avverkning Under gallring och föryngringsavverkning ingår alla lövträdsarter i begreppet löv. I redovisad avverkningsvolym ingår tillväxt från det år planen är framskriven till och t.o.m. medelåret för föreslagen åtgärdstidpunkt. 1-19 2-29 3-39 4-49 - 9 6-7 - 79 8-89 9-99 1-19 11-119 12 + Total avverkning,9 1, Högre alt: Lägre alt: Gallring 9 36 4 varav gallring varav gallring 9 6 Föryngringsavverkning och föryngringsavverkning och föryngringsavverkning I sammanställningen redovisas tillväxt under kvarvarande planperioden samt areal och virkesförråd vid planperiodens slut. Obs: Såväl tillväxt som areal och virkesförråd vid planperiodens slut förutsätter att föreslagna åtgärder utförs. 1-19 2-29 3-39 4-49 - 9 6-7 - 79 8-89 9-99 1-19 11-119 12 + 14 14 2 2 34 39,9 1, 167 19 och virkesförråd vid planperiodens slut / 188 19 19 21-3-1