BESLUT 1(14) Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Varshultamyren i Klippans och Perstorps kommun (6 bilagor) LÄNSSTYRELSENS BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar Länsstyrelsen det område som avgränsats på bifogad karta (Bilaga 1) som naturreservat. Naturreservatets gränser ska märkas ut i fält enligt Naturvårdsverkets anvisningar. För att trygga syftet med naturreservatet ska de föreskrifter gälla, som anges nedan med stöd av 7 kap. 5, 6 och 30 miljöbalken. Bild 1. Naturreservatets läge Skala ca 1:70 000. Lantmäteriet Beslut 2014-10-16.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 010-224 10 00 vx 010-224 11 00 102-2847 skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A
BESLUT 2(14) UPPGIFTER OM NATURRESERVATET Namn: Varshultamyren Kommun: Klippan och Perstorp DOS/NVR-ID: 1009650 / 2042570 Gräns: Området avgränsas av mitten av svart punktstreckad linje på bifogad beslutskarta, (bilaga 1) Berörda fastigheter: Klippan Falholma 1:6 (del av) och Perstorp Söndrahult 3:1 (del av) Markägarkategori: Aktiebolag Geografiskt läge: Ca 4 km VNV Oderljunga kyrka Kartblad: Topografiska kartan: 03CNO Ekonomiska kartan: 03C6i (03268) Centralpunkt: X:393351 / Y:6230005 (SWEREF99) Naturgeografisk region: Nr8, Nordöstskånes barrskogslandskap Areal: 153,5 ha Förvaltare: Länsstyrelsen Skåne Syftet med naturreservatet Syftet med naturreservatet är att: återställa och bibehålla Varshultamyren som ett myrområde med naturlig hydrologi, samt återställa eller bibehålla gynnsam bevarandestatus för prioriterade bevarandevärden, arter och naturtyper som omfattas av Natura2000 1, återställa eller bibehålla mossens representativa särdrag som mosse av sydvästlig typ med dess biologiska och geovetenskapliga värden, återställa eller bibehålla fastmarksskog av lövträd och tall med ett naturskogslikt tillstånd. Skogen lämnas i huvudsak orörd när trädskiktet domineras av lövträd och/eller tall och ett naturskogslikt tillstånd råder, tillgodose allmänhetens intresse för att uppleva områdets natur, dock i sådan omfattning att risk för skador på områdets biologiska värden inte uppstår. 1 Rådets direktiv 92/43EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter
BESLUT 3(14) Föreskrifter A. Föreskrifter med stöd av 7 kap 5 miljöbalken om inskränkningar i markägares och annan sakägares rätt att förfoga över fastighet inom reservatet. Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att: 1. uppföra byggnad eller annan anläggning, 2. bedriva täktverksamhet i någon form, 3. vidta åtgärder som förändrar områdets topografi, struktur eller hydrologi såsom att borra, spränga, gräva, schakta, fylla ut, dämma eller nydika, 4. anordna upplag med undantag för tillfälliga sådana i samband med skötsel av reservatet eller för skogsbrukets behov, 5. avverka, så eller plantera träd och buskar, 6. använda kemiska bekämpningsmedel, gödselmedel eller andra jordförbättringsmedel, 7. dra fram mark- eller luftledning, 8. anlägga vägar och stigar, 9. uppföra hägnader. B. Föreskrifter med stöd av 7 kap 6 miljöbalken om markägares och annan sakägares skyldighet att tåla visst intrång. För att tillgodose syftet med reservatet förpliktas markägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla att följande anordningar och åtgärder vidtas inom reservatet: 1. inom naturreservatet genomföra röjning, gallring samt avverkning av träd och buskar i den omfattning som är nödvändig för att uppnå syftet med naturreservatet,
BESLUT 4(14) 2. utförande och underhåll av anläggningar och anordningar för allmänhetens tillgänglighet i enlighet med Bilaga 4, 3. uppföljning av områdets skötsel och miljöövervakning, 4. utmärkning av, skyltning till och upplysning om reservatet, 5. dämning av diken på plats som framgår av Bilaga 4. C. Ordningsföreskrifter med stöd av 7 kap 30 miljöbalken. Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att: 1. gräva eller på annat sätt skada block, stenar, hällar, terrängformer eller stenmurar, 2. bortföra död ved, bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda träd och buskar, 3. gräva upp kärlväxter, 4. medföra inte kopplad hund eller annat lösgående husdjur, 5. framföra fordon annat än på väg som är upplåten för fordonstrafik, 6. tälta, ställa upp husvagn, campingbil eller motsvarande under längre tid än en natt, 7. utföra någon form av anläggning eller ställa upp för reservatet främmande föremål, 8. på ett störande sätt använda ljudanläggning, musikinstrument eller motsvarande, 9. anordna tränings- eller tävlingsarrangemang, 10. sätta upp tavla, skylt, inskrift, affisch, snitsel eller därmed jämförlig anordning, 11. plantera in för området främmande växt- eller djurarter,
BESLUT 5(14) Vidare är det förbjudet att utan länsstyrelsens tillstånd: 12. samla in mossor eller lavar, 13. fånga eller samla in insekter, spindlar, snäckor eller andra ryggradslösa djur annat än genom håvning, handplockning eller annan selektiv metod 2 med efterföljande återutsättning inom naturreservatet. Kravet på återutsättning gäller inte enstaka beläggsexemplar av varje art under förutsättning att fynden registreras i Artportalen och att insamlandet inte bryter mot fridlysningsbestämmelserna. Undantag från samtliga reservatsföreskrifter under A och C: Föreskrifterna under A och C ska inte utgöra hinder för: åtgärder i samband med förvaltarens skötsel och restaurering av området i enlighet med föreskrifterna under B, tjänstemän från Länsstyrelsen i samband med tillsynsuppdrag, åtgärder i samband med underhåll och drift av befintliga vägar såsom rensning av vägdiken, plogning, grusning, flikning/hyvling, röjning av sly samt avverkning av träd och buskar som riskerar att falla över väg. åtgärder i samband med underhåll och drift av nyttjanderätter som exempelvis ledningar och anläggningar (vatten- och avlopp, tele- och eldistribution). I samband med utförande av arbeten ska samråd ske med förvaltaren. Undantag från reservatsföreskrifter med avseende på jakt: Föreskriften A1 ska inte utgöra hinder för innehavare av jakträtten att inom reservatet att uppföra viltfällor eller upp till tio jakttorn, vilket är högsta antalet jakttorn som får förekomma i området. Undantaget gäller i samband med jakt eller fångst av vilt i enlighet med jaktlagsstiftningens bestämmelser. Jakttornen ska vara mobila eller byggda av trä och passa väl in i miljön. Föreskrifterna C4 gäller inte för innehavare av jakträtten inom reservatet vid jakt och fångst av vilt i enlighet med jaktlagsstiftningens bestämmelser. Föreskriften C5 ska inte utgöra hinder för innehavare av jakträtten inom reservatet att transportera ut vilt från reservatet i samband med jakt av älg, hjort och vildsvin. Bestående körskador på hydrologin ska undvikas. Föreskriften C10 ska inte utgöra hinder för innehavare av jakträtten inom reservatet att markera med snitslar i samband med jakt. 2 Med selektiv metod menas handplockning, håvning, sållning eller annan teknik där de djur som inte ska studeras närmare direkt återutsätts och ingreppen i deras livsmiljö blir försumbara eller kan återställas omedelbart. Fällor är inte att betrakta som selektiva, oavsett utformning.
BESLUT 6(14) Föreskrifterna C4 och C9 ska inte utgöra hinder för utförande av jaktprov i området. Vid större arrangemang i samband med jaktprov ska samråd ske med förvaltaren. Föreskriften C2 och A5 ska inte utgöra hinder för underhåll av befintliga siktgator i samband med jakt. Föreskriften ska inte heller utgöra hinder för anläggande av nya siktgator i samråd med förvaltaren. Undantag från reservatsföreskrifter med avseende på skötsel och nyttjande: Föreskriften A3 ska inte utgöra hinder för underhåll av dike i enlighet med 2 kap. 5 Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Föreskriften B1 gäller inte fram till och med slutavverkning av respektive skogsbestånd markerade i bilaga 3. Föreskriften C5 gäller inte användande av nyttjanderätter avseende vägar. Föreskrifterna C2 och C5 ska inte utgöra hinder för vändning av fordon och körning på befintliga stickvägar i samband med drivning av virke som avverkats i områden som angränsar till naturreservatet. Vid drivning av virke får hydrologin i reservatet samt områdets naturtyper inte skadas på ett betydande sätt. Föreskrifterna C2, C5, C10 och A5 ska inte utgöra hinder för markägaren att röja, gallra och slutavverka skog eller för drivning av virke inklusive GROT (grenar och toppar) i markerade skogsbestånd i bilaga 3. Undantaget gäller fram till och med slutavverkning av respektive skogsbestånd samt efterföljande uttag av GROT. Vid åtgärderna tas generell naturvårdshänsyn enligt vid datum för detta beslut gällande FSC-certifiering samt skogsvårdslag med tillhörande föreskrifter, allmänna råd och förordning. I första hand tas denna hänsyn genom att körskador undviks samt genom att högstubbar, lövträd och tall lämnas kvar, företrädesvis i nära anslutning till myren. Vid utförande av arbetena får hydrologin i reservatet samt områdets naturtyper inte skadas på ett betydande sätt. I samband med uttag av gagnvirke ska samråd ske med förvaltaren i syfte att undvika körskador. Länsstyrelsen erinrar om att det enligt 7 kap 7 miljöbalken kan meddelas dispens från föreskrifterna om det finns särskilda skäl. Beslutet riktar sig till var och en, fastighetsägare och innehavare av särskild rätt, vars rättigheter att använda mark- och vattenområden berörs inom reservatsområdet.
BESLUT 7(14) UPPLYSNINGAR Föreskrifterna under C ovan, ordningsföreskrifter enligt 7 kap. 30 miljöbalken, gäller omedelbart, även om de överklagas. Även andra lagar, förordningar och föreskrifter än reservatsföreskrifterna gäller för området, exempelvis: 7 kap 28a-b miljöbalken med krav på tillstånd för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön i ett Natura 2000-område, Fridlysningsbestämmelser. Alla vilda fåglar och däggdjur samt deras ägg, ungar och bon är fredade enligt jaktlagen (1987:259). Vissa andra växt- och djurarter är fridlysta enligt 8 kap miljöbalken och artskyddsförordningen. 7 kap miljöbalken med bestämmelser om områden som omfattas av biotopskydd (11 ) eller strandskydd (16 ), 11 kap miljöbalken med bestämmelser om vattenverksamhet, Terrängkörningslagen (1975:1313) och terrängkörningsförordningen (1978:594) med vissa förbud mot körning i terräng, 15 kap 31 miljöbalken om förbud mot nedskräpning. Inom området ska nödvändiga åtgärder vidtas för att uppnå syftet med naturreservatet. Syftet ska även uppnås genom att utvärdera och anpassa skötseln i överensstämmelse med ny kunskap om biologiska värden. Den som vill göra anspråk på ersättning eller kräva inlösen av fastighet ska väcka talan hos mark- och miljödomstolen mot staten/kommunen inom ett år från det att beslutet på vilket anspråket grundas har vunnit laga kraft vid påföljd att rätten till ersättning eller inlösen annars går förlorad. Beskrivning av området Geografi och geologi Varshultamyren ligger i den naturgeografiska regionen Nordöstskånes barrskogslandskap på en höjda av knappt 100 meter över havet. Berggrunden består huvudsakligen av finkornig gnejs. Naturreservatet genomkorsas av ett mindre område med gnejsgranit i söder samt flera sydost/nordvästliga stråk av permo - karbonisk diabas. Mosseplanens jordart utgörs av torv medan fastmarken domineras av lerfri morän. I sydväst förekommer även ett litet område med isälvssediment
BESLUT 8(14) (grovsilt och block). Naturreservatet ligger inom ett område med ett regionalt nederbördsmaximum på ca 800 mm per år. Relaterat till övriga Skåne råder inlandsklimat, med kraftiga dygns- och årstidsvariationer i lufttemperatur och därmed även i relativ fuktighet. Varshultamyren ligger på en regional vattendelare och dräneras åt båda hållen till Bäljane å sydväst om myren. Bäljane å mynnar senare ut i Rönne å (avrinningsområde nummer 96, Rönne å ). Avrinningen till Bäljane å sker via flera vattendrag, varav de tre mest betydelsefulla avvattnar myren i sydväst, i sydost och i nordväst. Mossen utövar en reglerande effekt på avrinningen i de nationellt värdefulla vattendragen Bäljane å och Rönne å samt på klimatet i mossens omgivningar. Arealmässigt domineras myrkomplexet av en koncentrisk mossebildning. I nordväst har ett numera utdikat laggkärr avskilt den koncentriska mossen från en välvd, mindre mossebildning. De laggkärr som återstår kring mosseplanen får, liksom alla laggkärr, sitt vattentillskott huvudsakligen genom avrinning från mossen och den omgivande fastmarken. Naturvärden Varshultamyren är ett myrkomplex som består av svagt till tydligt välvda mosseplan med större dråg, en gungflykantad göl, laggkärr och skogsbevuxen myr. Mossen delas på mitten av en markväg. Förutom ovan nämnda naturtyper finner man även andra miljöer i området. Myren omges av planterad granskog och små partier med lövskog. På fastmarksholmar och utskjutande uddar i myrmarken finns några granplanteringar samt mindre partier av blandskog med bland annat björk, tall och ek. På sina håll, exempelvis på en fastmarksholme i nordväst, finns även skog dominerad av ädellövträd som bok och ek. Mindre gläntor med enar och hedvegetation förekommer också. I huvudsak dominerar kruståtelhed i dessa mer öppna partier. Varshultamyren är i stort sett opåverkad med avseende på torvbrytning. Den är även mindre påverkad än de flesta andra skånska mossar med avseende på utdikning. Diken i anslutning till skogsbruk finns dock längs i stort sett hela myren, mestadels i laggkärren, men även på vissa partier av högmossen. Myrens största dike är uppdelat i flera grenar och löper från överfartvägens södra sida mot sydsydväst. Större diken finns även i nordväst samt i öster utmed myrens södra halva där en före detta bäck har rensats och delvis rätats ut.
BESLUT 9(14) Ett flertal fåglar som är upptagna i EU:s fågeldirektiv 3 är sedda i eller i nära anslutning till reservatet under de senaste åren. Deras beteckning i fågeldirektivets bilaga 1 anges inom parentes i texten nedan. I reservatet finns det fragment av lämpliga livsmiljöer för skogshöns som orre (Tetrao tetrix, A409), tjäder (Tetrao urogallus, A108) och järpe (Bonasa bonasia, A104) även om de missgynnas av bristen på äldre skogsmiljöer och igenväxning av myrmarken. Järpe är sedd i nära anslutning till reservatet medan både orre och tjäder setts inne i området de senaste åren. Spridda observationer av orre görs frekvent på olika delar av myren, ofta öster om Falkabygget. Orrspel hörs ofta, men någon samlad spelplats är inte känd. Tjäder ses oftast i södra delarna av reservatets kantzoner. Ytterligare en fågelart som har observerats i området är nattskärra (Caprimulgus europaeus, A224) vilken trivs i anslutning till det öppna mosseplanet. I övrigt observeras spillkråka (Dryocopus martius, A236) och skogsduva (Columba oenas) regelbundet i reservatet medan sparvuggla (Glaucidium passerinum, A217) och pärluggla (Aegolius funereus, A223) har hörts tillfälligt (Dehlin 2008). Nattskärra är i Artdatabankens rödlista 2010 4 förd till hotklasserna NT (nära hotad). Historik I området har inga fornlämningar registrerats och Buhrmans karta från 1680-talet är inte tillräckligt detaljerad för att visa Varshultamyren. Det är därför svårt att hitta information om markanvändningen på 1600-talet och tidigare. På Buhrmans karta är dock bokskog markerad i trakterna av myren. Detta indikerar att utbredningen av bokskog kring Varshultamyren var större i slutet av 1600-talet än idag. De första detaljerade kartorna över myrmarken i området är laga skifteskartorna från 1830-1840-talen över byarna Falholma, Toarp och Varshult. I beskrivningen till laga skifteskartan över byn Varshult kan man läsa att mossemarken kring Gylet var en tufvig och oländig mossetrakt med lågt ekonomiskt värde. Kärrdråget söder om den överkorsande vägen, mitt på mossen, beskrevs som en tufvig och sidländ kärraktig mossetrakt. Kartorna visar att utbredningen av myrmark vid denna tid var ungefär densamma som nuvarande utbredning även om den sannolikt var mer öppen än idag. På den ekonomiska kartan från 1920-talet syns en öppen myr omgiven av lövskog längs en stor det av östra kanten (delen som tillhörde Varshults by), av barrskog i söder (Toarps by) samt av barrblandskog i väster (Falholma by). Inslag av lövträdsbevuxen myr fanns på mossens västsida söder om den överkorsande markvägen samt i myrens nordöstra utkanter. Även flygbilden från 1947 visar trädbevuxen myr i dessa partier. Flygbilden visar i övrigt en i stort sett helt öppen 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar 4 Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010
BESLUT 10(14) myrmark mestadels omgiven av barrskog. Spridda partier med randskog förekom längs med laggkärren. Tendenser till igenväxning fanns, förutom på mossens västra sida söder om överfartsvägen, längs mindre diken på mossens utkanter. De mestadels öppna laggkärren var bäst utbildade i öster, i sydväst och i norr. Ett kärrdråg gick från norr till söder på mossens norra del medan ytterligare ett kärrdråg löpte i en båge på mossens mellersta del. Båda dessa kärrdråg återfinns än idag. Den ekonomiska kartan från 1920-talet och framför allt flygbilden från 1947 visar en myr som var mer öppen och hade mer välutvecklade laggkärr än myrmarken på ortofoton från år 1996, 2002 och 2006. Trädskiktet på myren har ökat markant under senare hälften av 1900-talet och det är främst tall och björk som har stått för igenväxningen av myrmarken. Igenväxningen har framför allt skett i mossens kantzoner med laggkärr och randskog samt i anslutning till större diken. Den mest påtagliga igenväxningen har skett längs med det stora uppgrenade diket på myrens västra sida söder om överfartsvägen, på samma plats som det redan på 1920-talet fanns mindre partier med lövskogsbevuxen myr. Även i anslutning till ett större dike i nordväst har en kraftig igenväxning skett. Koloniseringen av träd på Varshultamyren, och på myrar generellt, är en naturlig process. Den verkar dock ha påskyndats kraftigt under de senaste 50 åren, troligen främst beroende på ett ökat kvävenedfall, men troligen även på grund av en minskad brandfrekvens och en ökad utdikning i samband med skogsbruk. Antalet diken har ökat kraftigt på Varshultamyren under senare hälften av 1900-talet. Många av dikena har lagts i anslutning till laggkärren som därmed växt igen och försvunnit till stor del. Dagens markanvändning kring myren utgörs till största delen av skogsbruk med inriktning mot granproduktion. Allmänhet och friluftsliv Området är inte mycket besökt av tillresta. Miljöerna kan nås från öster via den enskilda väg som korsar myrens mellersta del. Ett markerat stigsystem saknas, men mossen kan upplevas från den enskilda vägen. Skäl för beslut Syftet är att områdets naturvärden ges ett långsiktigt skydd genom bildande av naturreservat.
BESLUT 11(14) Större delen av naturreservatet utgörs av ett Natura 2000-område enligt habitatdirektivet 5 SCI (SE0420320). Området är av riksintresse för naturvård 6 (N:7) och till stor del upptaget i myrskyddsplan för Sverige 7 (1009650). Det är av värdeklass 1 i länets naturvårdsprogram (objekten 6 och 21) samt av klass 1 i våtmarksinventeringen (03C6I03). Området är även av intresse för naturvården (klass 2) i översiktsplanen för Klippans kommun samt upptaget som en värdefull naturmiljö i översiktsplanen för Perstorps kommun (lämnas till fri utveckling i ÖP). Varshultamyren har höga geovetenskapliga värden då den är en av få kvarvarande koncentriska mossar av sydvästlig typ med ett till övervägande del skoglöst mosseplan. Mossen är av klimatologisk och hydrologisk betydelse då den ligger på en regional vattendelare och dräneras till Rönne å via Bäljane å. Den utövar en reglerande effekt på avrinningen i de nationellt värdefulla vattendragen Bäljane å och Rönne å samt på klimatet i mossens omgivningar. Myrmarken har en relativt opåverkad hydrologi med avseende på torvtäkter och diken. Varshultamyrens myrmarker hyser en hög biologisk mångfald både när det gäller flora och fauna. Särskilt värdefullt är området med avseende på vegetationen av kärlväxter och mossor, som är typisk för myrar i sydvästra Sveriges lövskogsregion, samt med avseende på fåglar varav ett flertal är förtecknade i EU:s fågeldirektiv 8. Vegetationen är bland annat beroende av en naturlig hydrologi i området samt av öppna myrmarker. Flera av fågelarterna gynnas av ett varierat skogslandskap, med gamla träd, död ved och inslag av lövträd, i anslutning till öppna mosseplan. Av ovan redovisade skäl och med syfte att långsiktigt bevara biologisk mångfald och att vårda, återställa och bevara värdefulla naturmiljöer för skyddsvärda arter bör det angivna området avsättas som naturreservat enligt miljöbalken. Intresseprövning Länsstyrelsen har handlagt inkomna yttranden och synpunkter och finner vid en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen i enlighet med 7 kap 25 miljöbalken att det för att skydda och vårda de värden som beskrivits ovan finns skäl att besluta om att bilda ett naturreservat i området, att besluta om föreskrifter för att skydda området samt fastställa en skötselplan. Förordnandet är förenligt med grundläggande bestämmelser för hushållning med 5 Rådets direktiv 92/43EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 6 3 kap. 6, andra stycket, miljöbalk (1998:808) 7 Myrskyddsplan för Sverige. Naturvårdsverket rapport 5667, April 2007 8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar
BESLUT 12(14) mark- och vattenresurser samt med kommunernas översiktsplaner. Ärendets handläggning Naturreservatets höga naturvärden uppmärksammades under slutet av 1980-talet i samband med en våtmarksinventering som utfördes av dåvarande Länsstyrelsen i Kristianstads län. Länsstyrelsen karterade Natura 2000-områdets naturtyper år 2004. År 2006 gjorde Länsstyrelsen en basinventering och uppföljning av Natura 2000-området vilket bland annat innebar en uppdatering av naturtypernas utbredning samt en hydrologisk undersökning. Natura 2000-områden ska prioriteras i myndigheternas skyddsarbete 9. Samtliga områden som ingår i Myrskyddsplan för Sverige ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2015 enligt miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Med anledning av detta påbörjade Länsstyrelsen arbetet med reservatsbildning på Varshultamyren år 2007. Markägaren har framfört önskemål om områdesskydd. Berörda sakägare har lämnats möjlighet att yttra sig över förslag till beslut och skötselplan för Varshultamyren under år 2009. Det har inte framförts några större invändningar mot förslagshandlingarna. Naturreservatets gränser har justerats med anledning av inkomna remissvar. Naturvårdsverket har beviljat ersättning till berörda markägare för det intrång i markanvändningen som detta beslut medför. De fastigheter som ingick i det ursprungliga förslaget till bildande av naturreservat men där det inte har gått att nå uppgörelse om intrångsersättning omfattas inte av detta beslut. Skyddet av dessa fastigheter får anstå till ett senare tillfälle. Länsstyrelsen har genomfört en konsekvensutredning av ordningsföreskrifterna i enlighet med 4 Förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Länsstyrelsen gör bedömningen att ordningsföreskrifterna inom naturreservatet innebär vissa begränsningar i allemansrätten men att de inte innebär något allvarligt försvårande av områdets utnyttjande. Skötselplan och förvaltning av naturreservatet Skötselplan Enligt 3 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. ska en skötselplan fastställas vid bildande av naturreservat. 9 16, Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
BESLUT 14(14) Bilagor 1. Karta med naturreservatets avgränsning 2. Förteckning över fastigheter, nyttjanderätter och gemensamhetsanläggningar 3. Karta över bestånd där markägaren har rätt till skötsel och avverkning under innevarande omloppstid (Undantag från föreskriften B1) 4. Karta över planeringsområden 5. Hur man överklagar 6. Sändlista
1:9 Tillhör Länsstyrelsens beslut 2014-10-16 Dnr 511-22635-2014, 1:16 1:8 2:4 BILAGA 1 Naturreservatet Varshultamyren Skåne län, Klippans och Perstorps kommun Utdrag ur Fastighetskartan. Skala ca 7:25 1:11 000Ü 7:53 7:46 Gräns för naturreservat 0 200 400 800 m 7:65 Malmö den 16 oktober 2014 Christer Persson 7:67 7:35 7:25 1:6 3:1 3:2 3:3 1:7 3:3 1:11 Lantmäteriet 4:1
Tillhör Länsstyrelsens beslut 2014-10-16 Dnr 511-22635-2014, BILAGA 4 Planeringsområden Naturreservatet Varshultamyren Skåne län, Klippans och Perstorps kommun Utdrag ur Fastighetskartan. Skala ca 0 150 300 600 m Ü Gräns för naturreservat Planeringsområden Angöringsväg MS Myr med begränsad skötsel Plats för 1:11 000 MO Myr som i huvudsak är orörd informationsskylt NS Skog med begränsad skötsel Parkeringsplats V Rastplats Vatten som lämnas orört X Plats för dämning Vattendrag/dike Plats för skylt om Enskild väg förbud mot motorfordonstrafik Stig NS2 MO2 MO1 MO2 MO1 NS3 MO1 V MO3 NS2 MO2 MO1 MO2 MO2 X X X X NS2 MO1 NS2 X MO1 MO2 MO2 Lantmäteriet Geodatasamverkan
BESLUT 1(1) BILAGA 5 HUR MAN ÖVERKLAGAR TILL REGERINGEN Om du vill överklaga Länsstyrelsens beslut ska du skriva till Regeringen, Miljödepartementet. Överklagandet ska dock skickas till Länsstyrelsen Skåne, 205 15 Malmö. Av överklagandet ska framgå vilket beslut du överklagar (ange diarienummer) och hur du vill att beslutet ska ändras. Du bör också tala om varför du anser att beslutet ska ändras. Skrivelsen ska undertecknas. Uppge även adress och telefonnummer. Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning så bör du skicka med detta. Länsstyrelsen måste ha fått ditt överklagande senast den 14 november 2014 annars kan överklagandet inte tas upp till prövning. Behöver du veta mer om hur du ska göra kan du kontakta Länsstyrelsen, telefon: 010 224 10 00 (växel). Bilaga 5.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 010-224 10 00 vx 010-224 11 00 102-2847 skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A