70 III och hata din ende. 44Men jag säger er: älska era ender och be för dem som förföljer er; 45då blir ni er himmelske faders söner. Matt 5:.34-45 Här rikrar sig Jesus mot den fromhetsriktning som esseerförsamlingen i Qumran representerade. I Dödahavstexterna åter nns uppmaningen att hata alla utanför den egna gruppen. Jesus menar att detta inte återger Moses. Jesus korrigerar alltså inte Moses utan qumranförsamlingen. Gammalt Vissa kristna teologer har önskat göra Jesus olik och annorlunda. Man har önskat framställa honom som bättre i förhållande till den judiska samtiden. I Jesu etik I linje med det har Jesu etik ibland framställd som mer so stikerad än övriga judars. Fariseerna - som ofta generaliseras till att (felaktigt) representera alla judar - påstås bara vara intresserade av det yttre, medan Jesus frågade efter sinnelaget och motivet. Ingenting kan vara mer felaktigt! Fariseerna har ofta framställts som ytliga och mest intresserade av det yttre. En text som anförs i detta sammanhang är Matt 23:23-28 // Luk 11:37f Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som ger tionde av mynta och dill och kummin men försummar det viktigaste i lagen: rättvisa, barmhärtighet, trohet. Det gäller att göra det ena utan att försumma det andra. 24Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler! 25Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som rengör utsidan av bägaren och skålen, medan de inuti är fulla av vinningslystnad och omåttlighet. 26Du blinde farisé, gör först bägaren ren inuti, så blir också utsidan ren. 27Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som är som vitkalkade gravar. Utanpå ser de prydliga ut, men inuti är de fulla av de dödas ben och annat orent. 28På samma sätt visar ni upp ett rättfärdigt yttre för människorna, medan ert inre är fullt av hyckleri och orättfärdighet. - Hur ska man uppfatta detta? Vilken syn hade fariseerna angående sinnelaget? Var de bara intresserade av fasaden? Betydde inte den inre motivationen och hjärtats inställning någonting? Fariseerna hela strävan och önskan var att förverkliga Guds vilja. Människan är moraliskt sett fri enligt fariseismen. Människan har också förmågan att göra det goda om hon bestämmer sig för det. (Se för övrigt Syrak 15:14f) Sammanfattningen är du ska älska din nästa som dig själv (3 Mos 19:18. Mark 12:28-34.) Att älska grannen och älska främlingen var samma sak för fariseerna. Inte bara känslan utan framför allt i handlingen räknades. Men handlingen måste utföras med hjärtat. Handlingen skulle utföras naturligt och spontant menade fariseerna, inte med beräkning och tanke på lön. Inte bara en yttre handling var nödvändig, utan med hjärtat. (Men man kunde inte alltid vänta med handlingen tills hjärtat var med. Men man menade att kärlek och handling hängde direkt samman.) Uppfyllelsen av buden var att handla rätt mot grannen. Men handlingen hjälper också till att skapa känslan av kärlek. Toralydnad och kärlek går hand i hand. 5 Mos 6:5 Inget medvetet hyckleri godkändes Hyckleriet fördöms av fariseerna. Inget medvetet hyckleri accepterades. De betraktade hyckleri som den uslaste synd. Det goda ska göras för dess egen skull. Buden ska göras av kärlek och gudsfruktan. Fariseerna varnade för fromhet inför människor. Den som prålar med sitt namn förlorar sitt namn, den som icke ökar studiet minskar det, den som icke studerar förtjänar döden, och den som missbrukar Lärans krona förgås Avoth 1:13 En man får inte säga Jag ska studera för att bli kallad en Vis man eller Rabbin, äldste eller få en plats i akademin. Han måste studera av kärlek och då kommer äran av sig själv. Tolkningar Kyrkofäderna hävdade också att goda gärningar förväntas av dem som lever i nya förbundet. Skillnaden mellan judar och kristna menade Augustinos, var motivet. De kristna utför goda gärningar i frihet till skillnad från judarna. Enligt Augustinos bild var judarna tvungna att fullgöra buden. Det skedde av fruktan, hävdar han. Resultatet är menar Augustinos, att judarna kände fruktan i livet, att de uppfyllde vissa cermoniella regler men att de inte var förmögna att leva ut det som innebar ett gott uppträdande. - Frågan är varifrån Augustinos fått sin bild av judar och Judendomen! Att hans syn på judar förts vidare in i kristenheten är det nog ingen tvekan om. II
Abba Fader Judar hade en transcendent Gud utan personlig relation. Så har kristna teologer ibland uttryckt den judiska fromheten i Jesu omgivning. Mot denna mörka, kalla gudsrelation på distans presenteras så Jesu förtroliga förhållande till Gud som abba ( pappa ). Det skulle, har kristna påstått, vara Jesu totalt nya sätt på vilket han umgås med Gud. - Stämmer denna bild? Nej. Man kan visa att Gud sedan gammalt kallades Fader i fromma judiska (hasidiska) kretsar. Det nns antika judiska texter som otvetydigt beskriver en intim relation till Gud. ABBA Exakt varifrån ordet abba kommer vet man inte säkert. Möjligen förekom det bland de stilla i landet på Jesu tid. Men de har inte lämnat så mycket litteratur efter sig. Abba, som är ett arameiskt ord som brukar översättas med pappa, användes inte uteslutande av barn. Även vuxna kunde säga pappa. När Jesus använde ordet abba för att visa en nära relation, ck han säkert en och annan åhörare att höja på ögonbrynen. Det är ofta avsikten med fräscha formuleringar. Det faktum att Paulus använder abba förutsätter att det var känt som bönespråk för intim relation. Odeberg menar att det i fariseernas öron lät anstötligt när Jesus tilltalade Gud med abba. Men det kan inte ledas i bevis att Jesu användning av abba i bön till Gud med nödvändighet beskriver vare sig en unik uttrycksform, eller för en ny gudsrelation som ingen tidigare erfarit. (Med detta menar jag inte att Jesu personliga relation till Fadern kan jämföras med den kristnes relation till Fadern. Jesus hade en unik gemenskap med Fadern i egenskap av Guds Son.) III Kärleksbudet Matt 5:43 71 För fariseerna var livets högsta mål att älska sin nästa. Detta är Torahns sammanfattning enligt R Aqiba (död ca 135 e Kr) - att älska din nästa som dig själv. Jesus sammanfattar Torahn När fariseerna ck höra hur han hade gjort saddukeerna svarslösa samlades de, 35och för att sätta honom på prov frågade en av dem, en laglärd: 36 Mästare, vilket är det största budet i lagen? 37Han svarade honom: Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. 38Detta är det största och första budet. 39Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. 40På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna. Matt 22:35-40 Jesus hänvisar till den judiska trosbekännelsen : Shema 5 Mos 6:4 Gyllene regeln Jesus var inte först med att summera Torahn i en kärna. Inte heller var han först med att formulera den Gyllene regeln : - Varifrån har lärjungarna hört detta? Svaret är från Bibeln och läsningen av Bibeln i Synagogan. Du skall inte ta hämnd och inte hysa vrede mot någon i ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig själv. Jag är Herren. 3 Mos 19:18. Nästankärleken formulerades ca 1400 år före Jesus. Rabbi Hillel får besök av en hedning som ber om en förklaring av Toran medan han står på ett ben. Hillel svarar med Gyllene regen.
Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. Matt 7:12 Även om själva formuleringen inte är exakt densamma, överensstämmer Jesu tanke med andra äldre och samtida judiska lärare. Tobit 4:15 190-170 f Kr 14Den som arbetar hos dig skall du alltid ge lön samma dag. Håll inte inne någons lön över natten, så kommer inte heller din lön att hållas inne, om du uppriktigt tjänar Gud. Ge akt på dig själv, mitt barn, vad du än företar dig, och visa dig väluppfostrad vart du än kommer. 15Gör inte mot någon det du själv avskyr. Hillel (b Shabbath 31a) omkring år 0 Älska din nästa såsom dig själv, och det som är dig förhatligt, det skall du icke göra mot någon annan. Detta är hela Lagen, allt annat är tillämpning. hw:hyò laer;c]yi [m v] dj;a, hw:hyò Wnyhel a Shema, den judiska trosbekännelsen, Hör Israel Herren vår Gud. Herren är en. 5 Mos 6:4 På orginalspråket hebreiska. JESU PERSON UNIK Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning. Joh 1:14 a. Det som gör Jesus totalt annorlunda är hans person Han var syndfri. Han var i alla avseenden fulkomlig som människa. Han var också Gud inkarnerad. Gud blev människa i Jesus från Nasaret. Jesus ger den fulla uppenbarelsen av Guds väsen. 72 Det är i kraft av Jesu fullkomliga offer som förlåtelse och rening för synd var möjlig i förra förbundet - liksom det nya: Därför är det ett nytt förbund som Kristus förmedlar, för att de kallade skall få det utlovade eviga arvet, sedan han dött för att befria dem från överträdelserna under det förra förbundet. Heb 9:15 Bristande tilltro till Bibeln För sådana som önskat framställa Jesus som en lärare med överlägsen undervisning i kontrast till den mer primitiva judiska samtiden, har upptäckten av judiska källor som visar hur nära Jesus ansluter sig till andra judiska lärare, blivit en stor besvikelse eller rent av ett teologiskt hot. Jesus framstår plötsligt inte så unik som man tänkt sig! Men det skulle väl vara mer förvånande om Guds Ord inte bevarats! Det borde väl inte vara förvånande att den undervisning (Torah) som Gud uppenbarade för Moses skulle bevarats genom århundradena. Man hade väl som kristen, mer orsak att tvivla på Gud och Hans förmåga att bevara sitt Ord, om inte undervisningen från Moses och Bibeln hållits levande. För kristna läsare är det inte konstigt att människor som läser Guds Ord och tar det till sig också blir förvandlade av det! Detta oberoende av om det skedde på Mose tid eller Moody s! Omöjliggör frälsningshistoria Hela den bibliska tanken på en frälsningshistoria torpederas om man utgår från att Jesu hade en annorlunda undervisning än Moses. Om Jesus presenterade en ny religion, en ny väg till Gud och en annorlunda undervisning än Moses och resten av Gamla Testamentet, då kan man inte längre med fog tala om att Jesus uppfyller Skriften. Det Jesus gör är i så fall att han reviderar Skriften eller rent av ersätter den med någonting nytt. Om Jesus och Moses representerar två olika vägar till Gud (trons respektive goda gärningarnas vägar) nns det ingen logisk tanke eller utvecklingslinje som går igenom testamentena. b. Genom Jesus etablerades Guds rike. Den kommande tidsåldern har brutit in. Till att börja med andligt. Vid Jesu återkomst kommer Riket att manifesteras till fullo och fysiskt. Detta är frälsningshistoriens klimax. c. Jesu livsverk gav försoning och frälsning för världen. Han ger fullkomlighet åt det som tidigare var bristfälligt. Man kan inte i egentlig mening tala om fullbordan med mindre än att Moses och Jesus i sakfrågan är överens. Jesus fulländar den undervisning som redan Moses framlagt, och för den till perfektion. En jämförelse Man kan jämföra förhållandet mellan Jesus och Moses med den utslagna blomman i förhållande till tulpanlöken.
73 Löken rymmer alla anlag som den färdiga blomman utstrålar. De har del av samma liv. De har samma egenskap och ursprung. Blomman är det fulla uttrycket för det som redan ryms i löken. Ändå är det en skillnad mognadsgraden. Nya testamentet ser inte Jesus och evangeliet som om ersättning av Moses utan fullkomnande av det alla visste var ofullständigt. Det var därför man väntade på Messias. övergå från mer primitiva former till mer so stikerade, exempelvis när magi övergår i gudstro. Felaktigt har man försökt beskriva den judiska tron som mer primitiv än den kristna. I detta sammanhang har evolutionen uttryckts ungefär så här: Den mer primitiva judiska religionen som går ut på att leva efter yttre bud övergår i en högre kristen form av gudstro där sinnelaget utgör grunden för rätt etik. Det nns en progressiv uppenbarelse i Bibeln. Gud uppenbarar genom historiens gång mer av sig själv, sin vilja och frälsning. Att Jesus skulle fästa större avseende vid sinnelaget än exempelvis fariseerna är nog inget annat än en fördom och okunskap. Den okunskapen skapar en skev bild av förhållandet judiskt - kristet. Dels ges intryck av att fariseismen inte skulle förespråka äkthet. Dels förleds man tro att det äktkristna består i att vara ärlig mot sig själv invärtes. Klimax av denna uppenbarelse är Jesus från Nasaret. Jesus ger alltså mer ljus åt det som redan fanns. Men han kom inte med ett annat ljus eller en ny undervisning i meningen annorlunda - som ingen hört tala Genom denna felaktiga gränsdragning mellan Jesus och fariseismen vid sinnelaget, missar man den verkliga skillnaden - nyfödelsen - behovet av att få en ny gudomlig natur. Den urkristna tron är att Jesus är Messias. Han inledde fullkomnandet. Förminskar Gud Teologin att Jesus kom med en ny undervisning bygger på förutsättningen att den gamla tron antingen var förlegad (en avskaffad religion) eller oframkomlig. Inte sällan beskrivs den mosaiska tron som ett misslyckande. Men om Gud misslyckades med det förra förbundet är det inte den Suveräne Gudens verk vi ser i Gamla testamentets skrifter. Då är det den Gud som provar sig fram och tillåtersig misslyckanden. Frälsningen som vi ser fullbordad i Jesus blir då inte triumfen i frälsningshistorien, utan ett lyckokast efter tidigare misslyckanden. DET NYA MED JESUS Efter de här exemplen på arv som Jesus för vidare kan det vara på sin plats att diskutera något det nya som han kom med i sin undervisning. Caesarea Filippi var starkt hedniskt påverkat. Där avlägger Petrus sin starka bekännelse av Jesus som Messias och Guds Son. Nytt Det har funnits en falsk ambition att framställa Jesus som annorlunda, som har sin grund i missuppfattningen att han kom för att grunda en ny religion. Men Jesus var ingen religionsstiftare. Han kom inte med en ny lära, utan bara den från sin fader. om. Hela tiden anknyter Jesus till Skriften. Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. Joh 4:34 Denna tilltagande uppenbarelse ska man inte förväxla med evolution. Evolution är i religiösa sammanhang teorin att människans andliga erfarenhet skulle Samtidigt nns det både uttryck och tankar i Jesu undervisning som inte direkt kan hänföras till Gamla testamentets skrifter.
Det äger rum en uppenbarelse under perioden mellan Gamla och Nya testamentena. Som exempel kan man nämna synagogan som institution. Synagogan nns inte omtalad i Gamla testamentet. Men Jesus deltar i synagogan och godkänner den som inrättning. Lärjungarna fortsätter att mötas efter mönster från synagogan efter Jesu uppståndelse. Det är grundmönstret för den kristna sammankomsten. Här följer några ytterligare exempel på nyheter i Nya testamentet i förhållande till gamla. I Läran om de dödas uppståndelse Visserligen nns uppståndelsen omtalad i Daniels bok (Dan 12). Så i den meningen är läran förankrad i Skriften. Men den mer utvecklade form av uppståndelsetro som Jesus förutsätter, nns inte beskriven i Gamla testamentet. Däremot nns paralleller i den judiska samtiden. Jesus menar att uppståndelsetron även nns i Torahn. Se diskussionen med saddukeerna i Luk 20:27-40. Jesus är alltså inte upphovet till den mera so stikerade uppståndelsetro man nner i hans samtid. Inte heller är Jesus upphovet till mer detaljerade beskrivningar av livet efter graven. Men i alla fall delar av den legitimerar han genom att knyta an till den. Ett exempel är Lasarus och den rike mannen. Luk 16:19-31 74 III Apokalyptiken I Jesu undervisning om den yttersta tiden anknyter han till begrepp som har sina rötter i Gamla testamentet men som vidareutvecklades inom det kom brukar kallas apokalyptiken. Änglar omtalas i Gamla testamentet. Så läran är inte ny, men under perioden under andra templets tid talas mer och utförligare om änglar än tidigare. Jesus bejakar denna utveckling. Människosonen är ett exempel på begrepp sim inte nns i Gamla testamentet. Embryot nns i Danielsboken. Men det är i apokalyptiska kretsar under andra templets tid som detta begrepp utvecklas. Jesus knyter an till denna strömning och bejakar uttrycket som en självbeteckning. Människosonen är ett gudomligt väsen som kommer från Gud. När Jesus använder det om sig själv beskriver det på det kanske starkaste sättet hans gudomliga sida. En aning förvånande är upptäckten att begreppet Messias inte åter nns i Gamla testamentet. Uttryck som Herrens smorde/ Herrens messias förekommer, men inte Messias (ha-mashiach). IV Gud rike Ett ytterligare exempel är begreppet Guds Rike. Det nns inte över huvud taget som begrepp i Gamla Testamentets skrifter. Det förekommer uteslutande hos Jesus och i den rabbinska litteraturen (arvtagarna till fariseerna). Guds Rike omtalas inte i Qumrantexterna eller andra judiska skriftsamlingar. Däremot nns en motsvarighet i synagogans bönbok. II Älska dina ender och hata din ende. Men jag säger er: älska era ender och be för dem som förföljer er; då blir ni er himmelske faders söner. Matt 5:43-45 - Från vem hade lärjungarna hört att man ska hata enden? Inte från Gamla testamentet i alla fall! Uppmaningen hata dina ender nns inte där. Det närmaste kommer är 5 Mos 7;2. 20;16. 23:4 m.. Däremot nns det i Döda havsrullarna uppmaningen att alla ljusets söner ska hata mörkrets söner. Det är möjligt att det är esseernas uppfattning som Jesus här polemiserar emot. Vad som dock kan sägas är att ingen går så långt som Jesus i uppmaningen att älska ender! I det avseendet förefaller Jesus vara unik. Att Guds rike som begrepp saknas i Gamla testamentet innebär inte att det Guds rike beskriver skulle saknas där. JESU BUDSKAP Guds Rike var centralt i Jesu förkunnelse. Det sammanfattade hans budskap. Han vandrade omkring i hela Galileen och undervisade i synagogorna, förkunnade budskapet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor bland folket. Matt 4:23 Jag måste förkunna budskapet om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag har blivit utsänd. Luk 4:43 Därefter vandrade Jesus från stad till stad och från by till by och förkunnade budskapet om Guds rike. Luk 8:1 Uttrycket Guds rike förekommer omkring hundra gånger i evangelierna. Det sammanfattar Jesu budskap, något som samtidens åhörare förutsätts förstå. Men för oss är det inte så självklart. - Vad menade Jesus med begreppet Himmelrike?