Miljöredovisning. 2012 Skoghalls Bruk

Miljöredovisning 2012 Skoghalls Bruk

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Framgångsfaktorer för Skoghalls Bruk... 4 Miljöåret vid Skoghalls Bruk... 5 Skoghalls Bruks produktion och produkter... 8 Miljösituationen i Skoghall... 11 Miljösituationen i Forshaga... 21 Miljöarbetet på Skoghalls Bruk... 22 Kontaktpersoner... 23 STORA ENSO I SAMMANDRAG Stora Enso-koncernen har cirka 28 000 anställda i över 35 länder runtom i världen. Stora Enso är ett publikt aktiebolag vars aktier är noterade i Helsingfors och Stockholm. Våra kunder är förlag, tryckerier och pappersgrossister samt förpackningstillverkare och snickeri- och byggföretag. Stora Enso har en årlig produktionskapacitet på 5,2 miljoner ton kemisk massa, 12,1 miljoner ton papper och kartong, 1,3 miljarder kvadratmeter wellpappförpackningar och 6,0 miljoner kubikmeter sågade träprodukter, inklusive 3,0 miljoner kubikmeter vidareförädlade produkter. Omsättningen 2012 uppgick till 10,8 miljarder EUR och den operativa rörelsevinsten till 618,3 MEUR. Stora Ensos använder och utvecklar sin kompetens inom förnybara material för att tillgodose kundernas behov och för att möta många av dagens globala utmaningar i fråga om råvaror. Våra produkter ger ett mindre kolavtryck och de är ett klimatvänligt alternativ till många produkter tillverkade av konkurrerande icke förnybara material. Stora Ensos nya inriktning innebär mer fokus på tillväxtmarknader i Kina och Latinamerika samt på fiberbaserade förpackningar, plantagebaserad massa och konkurrenskraftiga pappersslag. Fiberbaserade förpackningar medför en stabil långsiktig tillväxt inom de flesta segmenten och har stor potential när det gäller innovativa och hållbara lösningar för våra kunder. 2

FÖRORD Hållbarhet är viktigt för oss. Vi tillverkar våra produkter av förnyelsebar råvara som kommer från ett hållbart skogsbruk. Vi lånar vatten från Vänern och ger tillbaka vårt renade avloppsvatten med utsläppsnivåer som skall säkerställa att vår del av Vänern fortsatt skall behålla sin goda ekologiska status. Vi arbetar med våra utsläpp till luft och har under 2012 haft rekordlåga utsläpp av svaveldioxid. När vi ser tillbaka på 2012 kan vi konstatera att det aldrig tidigare har tillverkats så mycket kartong under ett år på Skoghalls Bruk. Kartong som i huvudsak används för att förpacka livsmedel och därigenom bidrar till att mat kan transporteras till människor på ett hållbart och säkert sätt. Under 2012 fortsatte vi också vårt arbete med energieffektiviseringar på ett framgångsrikt sätt. Energikonsumtionens koppling till den globala uppvärmningen gör detta till en av våra viktigaste globala miljöfrågor. Vårt arbete med energibesparingar är meningsfullt ur flera synvinklar; det sparar pengar samtidigt som det bidrar till att minska utsläppen av fossil koldioxid. Vi kan också se tillbaka på en lyckad uppstart av vårt nya vedrenseri. I renseriet barkas veden och huggs till flis, för att sedan via brukets två massafabriker bli råvara till våra båda kartongmaskiner. Totalt en investering på 850 MSEK som också medger att vi kan ta emot en större andel ved på tåg vilket ger en förbättrad logistik och även sparar lastbilstransporter. Denna investering är mycket viktig då den säkrar vår råvaruförsörjning och ger en möjlighet för en fortsatt utveckling av Skoghalls Bruk. I denna miljöredovisning kan du läsa om våra utsläpp till luft och vatten. Vi berättar också om vår produktionsprocess, om våra produkter och om vårt miljöarbete. Jag hoppas att du finner läsningen intressant! Carl-Johan Albinsson Platschef Stora Enso Skoghalls Bruk 3

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR SKOGHALLS BRUK Skoghalls Bruks vision är att vi är det världsledande kartongbruket. Ledningen har identifierat områden som vi ska arbeta med för att uppnå visionen. Dessa kallas för framgångsfaktorer. Med våra framgångsfaktorer som grund sätter vi strategiska mål för vårt förbättringsarbete. Kundens första val Vi skall alltid leverera attraktiva och säkra produkter och tjänster i rätt tid. Vi utvecklar vår verksamhet tillsammans med våra kunder så att vi uppfyller deras framtida behov. Långsiktig lönsamhet är nödvändig Vi skall åstadkomma resultat för att säkerställa vår framtid. Vi skall föra en öppen dialog och involvera våra ägare och intressenter. Effektivitet i världsklass Tillverkning av våra produkter skall ske så effektivt som möjligt för att hushålla med såväl ändliga som förnybara råvaror. Vi skapar möjligheternas fabrik genom kreativitet och förbättringsarbete. Vi skapar en öppen och inspirerande atmosfär för att möta nya utmaningar. Vi arbetar för att ständigt förbättra vår verksamhet. Vi värnar om människa och miljö. Säkerhet kommer alltid först! Säkerhet skall i alla situationer komma före alla andra krav. Vi skapar en sund och säker arbetsplats för alla anställda. Vi har en arbetsmiljö som attraherar, motiverar och engagerar medarbetare och som präglas av en hög arbetstillfredställelse. 4

MILJÖÅRET VID SKOGHALLS BRUK Miljöpåverkan Skoghalls Bruk påverkar miljön på flera sätt. Årligen identifieras verksamhetens miljöaspekter genom bedömning av de delar som på något sätt påverkar miljön. Utifrån samtliga miljöaspekter identifieras behov av utbildningar, rutiner och övervakning. De betydande miljöaspekterna fastställs sedan genom jämförelse mellan Skoghalls Bruk och situationen i länet. Vid fastställandet tas också hänsyn till de 16 nationella miljökvalitetsmålen, regionala mål, koncernövergripande mål, relevanta krav från kunder och påpekande från grannar och andra intressenter. De betydande miljöaspekterna för 2012 var utsläpp till luft (fossil koldioxid, kväveoxider, svaveloxider, stoft och lukt), utsläpp till vatten (TOC, SÄ, kväve och komplexbildare), buller, avfall samt användning av ändliga resurser (elektricitet, eldningsolja/gasol, kemikalier och vatten). Nytt för 2012 var användning av vatten som lyftes fram som en betydande miljöaspekt. Minskad användning av vatten i fabriken bidrar bl a till minskad belastning till avloppsvattenreningen och energibesparing (minskat behov av uppvärmning av vatten samt pumpning). Tillgång på vatten är god i Norden men är en viktig global fråga. De betydande miljöaspekterna utgör underlag för miljömålsarbetet, för hela bruket och för de olika avdelningarna. 5

Viktiga nationella miljökvalitetsmål för Skoghalls Bruk Begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten ger en förhöjning av den globala genomsnittstemperaturen som orsakar klimatförändringar. Skoghalls Bruk påverkar genom utsläpp av koldioxid vid förbränning av fossila bränslen samt vid transport av råvaror och produkter. Frisk luft Luftföroreningar som svaveldioxid, kväveoxider, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen bidrar till försämrad luftkvalitet som orsakar skador på växtligheten och hälsan. Skoghalls Bruk påverkar genom utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider till luft från verksamheten och från transporter av råvaror och produkter. Ingen övergödning Utsläpp av kväve- och fosforhaltiga ämnen från industri, transporter och jordbruk bidrar till övergödningen av mark och vatten. Skoghalls Bruk påverkar genom utsläpp av kväve och fosfor från fabriken. Händelser 2012 Produktionen vid fabriken har under året varit god och utsläppen av organiska ämnen till Vänern har varit låga. Arbetet med energieffektiviseringar har varit mycket framgångsrikt, med minskad elförbrukning och minskad ångförbrukning per producerat ton kartong som ett resultat av detta. Det nya vedrenseriet, beläget på Vidön norr om fabriken, togs i drift i november 2012. 6

Målredovisning 2012 Årsförbrukningen av eldningsolja skall understiga 23 000 m 3 (motsvarar 66 700 ton CO 2 ) Utfallet blev 21 778 m³, vilket betyder att målet klarades. Oljeförbrukningen minskade med ca 2 100 m 3 jämfört med föregående år. Ett flertal faktorer ligger bakom det positiva utfallet: Ökad produktion av sulfatmassa har minskat fabrikens oljebehov. Energibesparande åtgärder har minskat ångbehovet i fabriken. God tillgänglighet av biobränslepannan. Mål 2013 Årsförbrukning av eldningsolja skall understiga 21500 m³ (motsvarar 62 400 ton CO 2 ). Att minska förbrukningen av fossila bränslen är en av de viktigaste miljöfrågorna i vår tid. Förutom detta övergripande mål för hela Skoghalls Bruk finns lokala miljömål på sektioner, som syftar till att reducera utsläppen till vatten. 7

SKOGHALLS BRUKS PRODUKTION OCH PRODUKTER Skoghalls Bruk är ett integrerat kartongbruk d v s nästan all massa som används vid framställningen av kartong tillverkas på plats. Vi tar in ved och flis till renseriet och ut kommer färdiga kartongrullar från kartongfabriken. Till Skoghalls Bruk hör barriärbeläggningen i Forshaga. Vi tillverkar vår massa så den skall passa våra kvalitetskrav i kartongfabriken. Vi använder tre massatyper vid tillverkning av vår kartong: barrsulfatmassa och CTMPmassa samt inköpt sulfatmassa av kortfiber. Till kartongens yt- och bakskikt används sulfatmassa av långfiber för att få en stark kartong. För mittskiktet används CTMPmassa som ger kartongen hög styvhet. I ytskiktet används kortfibermassa för att ge en jämn yta och ett bra resultat vid tryckning. Till sulfatmassan används en blandning av ved från gran och tall. Till CTMP-massa nyttjas gran. Vid tillverkning av den inköpta kortfibermassan används eukalyptus eller björk. Tillverkningen av sulfatmassa påbörjas i renseriet där inkommande ved barkas och huggs till flis. Flisen kokas med vitlut varefter den erhållna massan silas i flera steg. Därefter tvättas massan för att få en ren slutprodukt. Cirka hälften av veden, framförallt de långa cellulosafibrerna, blir till sulfatmassa. Återstoden blir bränsle i vår sodapanna. Dit går också de kemikalier som använts i kokeriet för återvinning. Oblekt sulfatmassa är brun. En del av massan bleks därför i flera steg för att få en vit kartong. I blekeriet används kemikalier som syrgas, väteperoxid och klordioxid. I CTMP-fabriken behandlas flisen med en mindre mängd kemikalier innan den mals till massa i stora kvarnar. Processen kännetecknas av högt vedutbyte, drygt 90 procent av veden blir till massa. Elförbrukningen är dock hög. Också CTMP-massan silas och tvättas. En del av massan bleks med hjälp av väteperoxid. 8

Massan lagras i stora lagertorn och pumpas sedan till kartongmaskinerna. Önskade kvalitetsegenskaper nås genom att använda dessa olika massatyper i kartongens fem skikt. För att klara krävande tryckmetoder bestryks en stor del av kartongproduktionen. Skoghalls Bruk producerar vätskekartong och kartong för torra produkter (CKB). Vätskekartong, som är vår huvudprodukt, är uppbyggd av flera kartongskikt och barriärer. CKB är en bestruken flerskiktskartong med oblekt baksida. Den används huvudsakligen för frusna och torra livsmedel. CKB bygger på våra erfarenheter från vätskekartongtillverkning och förenar hög styvhet med styrka och goda tryckegenskaper. Vår kartong uppfyller livsmedelsindustrins lagkrav inom produktsäkerhet. Förpackningen ska hålla för många påfrestningar utan att läcka. Under hela sin livslängd ska den se fräsch ut och innehållet ska inte fördärvas eller ta smak av förpackningen. En bra utformad förpackning kan bidra till att göra livsmedelskedjan mer hållbar genom att minska livsmedelsspill, bidra till en låg klimatpåverkan, och utgöra råmaterial till nya förpackningar och andra produkter efter att den har tjänat sitt syfte. Vår kartong tillverkas av förnyelsebara råvaror vilket bidrar till ett lågt s.k. Carbon Footprint (summan av utsläpp av växthusgaser). Den skyddar effektivt den förpackade produkten vid transport och lagring, både kyld och vid rumstemperatur. Slutligen kan den uttjänta förpackningen samlas in och materialåtervinnas tillsammans med övriga kartongförpackningar. Inom Europa återvanns 72 procent av all papper och kartong under 2012 och flera länder låg nära 90 procents återvinningsgrad. 9

Produktionsprocessen i Skoghall Faktaruta: Produktionsmängd Var sjätte kartongförpackning i hela världen som innehåller något flytande är tillverkad av kartong från Skoghalls Bruk. På Skoghalls Bruk tillverkas varje dygn kartong som motsvarar 100 miljoner 1-litersförpackningar. Faktaruta: Energi Våra processer genererar och förbrukar stora mängder energi. Cirka 35 procent av den el-energi som förbrukas tillverkas internt på bruket. Överskott på värme i fabriken gör oss till en betydelsefull leverantör till fjärrvärmenätet i närområdet. 10

MILJÖSITUATIONEN I SKOGHALL Ved 3,0 m 3 fub ton/kartong Massaproduktion Totalt sulfat 330 857 ton/år varav blekt 167 209 ton/år Kartong 751 270 ton/år Tallolja och terpentin 14,7 kg/ton kartong Köpt massa 159 kg/ton kartong Totalt CTMP varav blekt 253 334 ton/år 39 006 ton/år Såld energi Fjärrvärme 124 kwh/ton kartong El 13 kwh/ton kartong Avfall till deponi 9,2 kg/ton kartong Kemikalier 195 kg/ton kartong Utsläpp till luft Fossil CO 2 85 kg/ton kartong Köpt energi Olja 1,11 GJ/ton kartong NOx (som NO 2 ) 0,60 kg/ton kartong SOx (som svavel) 0,09 kg/ton kartong El Biobränsle Vatten 895 kwh/ton kartong 2,10 GJ/ton kartong 50 m 3 /ton kartong Egen energiproduktion Elektrisk energi 347 GWh/år Värmeenergi 6 018 TJ/år Utsläpp till vatten Avloppsvatten 31 m 3 /ton kartong TOC 3,8 kg/ton kartong AOX 0,02 kg/ton kartong Kväve N-tot 0,12 kg/ton kartong Fosfor P-tot 0,01 kg/ton kartong Kartongproduktion i Skoghall (tusen ton/år) 800 600 400 200 Skoghalls Bruk har tillstånd att producera 850 000 ton kartong per år och 665 000 ton massa per år, varav 380 000 ton sulfatmassa och 285 000 ton CTMP-massa. 0 2003200420052006200720082009201020112012 11

Vedråvara Under 2012 använde Skoghalls Bruk 2,02 miljoner m 3 fub rundved och sågverksflis. Den svenska andelen var 71 procent, resterande del importerades från Norge. Stora Enso Skog ansvarar för leveranser av ved och flis till Skoghalls Bruk, och har certifierade spårbarhetssystem. Dessutom säkerställer Stora Enso Skog att all fiber som levereras till Stora Ensos enheter är kontrollerad, vilken säkerställer att veden bl a inte är illegalt avverkad, inte kommer från genetiskt modifierade träd och inte är avverkad i skyddsvärda områden. Stora Ensos målsättning är att koncernens samtliga fiberkällor ska anskaffas i enlighet med koncernens Principer för hållbarhet inom virkes- och fiberanskaffning samt skogsbruk. Stora Ensos virkesanskaffningsenheter använder spårbarhetssystem för att dokumentera och verifiera virkets ursprung. Spårbarhet är ett av de viktigaste verktygen för att säkerställa att fiberkällorna är acceptabla och lagliga. År 2012 var all fiber som användes på Skoghalls Bruk spårbar, samt kontrollerad eller certifierad. Målet är att samtliga Stora Ensos spårbarhetssystem ska vara verifierade av tredje part, d v s externa revisorer. Skoghalls Bruk har certifierade spårbarhetssystem enligt två olika standarder. Stora Enso har som mål att öka volymen virke som kommer från certifierade skogar. Stora Enso stödjer skogscertifiering överallt där koncernen är verksam och förespråkar ett ömsesidigt erkännande av de olika skogscertifieringssystemen. På grund av skilda förutsättningar, till exempel i fråga om skogsägande, finns det ofta behov av fler än ett system i vissa regioner. 12

Inköpt massa och kemikalier För att täcka massabehovet till kartongmaskinerna köps en del massa. Under 2012 förbrukades 119 000 ton inköpt massa varav 77 procent av den inköpta massan kommer från fabriker inom Stora Enso. Den totala förbrukningen av kemikalier var 146 000 ton räknat som 100-procentig vara. Alla kemikalier som används vid fabriken har bedömts av fabrikens kemikaliegrupp. Gruppen verkar för att produktvalsprincipen tillämpas, vilket innebär att kemikalier skall ersättas av sådana som är mindre farliga. Entreprenörer vid fabriken använder, i första hand, förrådshållna kemikalier som redan är godkända av kemikaliegruppen. 13

Vatten Vattenreningen på Skoghalls Bruk I tillverkningsprocesserna används stora mängder vatten. Vattnet tas från Vänern och återförs igen efter rening. Vattnet renas i flera steg genom sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning. Avskiljt slam från bassängerna och den luftade dammen förbränns i biobränslepannan. Efter reningen släpps vattnet ut i en 500 meter lång avloppstub. Reningsanläggningarna har under året fungerat bra med undantag av något försämrad biologisk rening i samband med intrimning av ett nytt luftarsystem för energieffektivisering. Totalt reducerades utsläppen av suspenderade ämnen (SÄ) och löst organiskt kol (TOC), över alla reningsstegen, med 95 respektive 74 procent. Utsläppen av TOC var 7,9 ton per dygn och SÄ var 2,3 ton per dygn. Kväveoch fosforutsläppen uppgick till 248 respektive 20 kg per dygn. Genom Norra Vänerns intressenter utförs årligen samordnad recipientkontroll i norra Vänern. Utförda undersökningar visar att vattnet i Kattfjorden, utanför Skoghalls Bruk, håller en god kvalitet med låga halter av organiskt material, låga fosforhalter, låg klorofyllhalt och syrerika förhållanden. Kvävehalterna är måttligt höga beroende på stor tillförsel av kväve genom utbyte av vatten från storvänern (kväve tas upp från luften samt genom påverkan från jordbruksområden). 14

Recipientundersökningar gjorda 2007, i samband med en prövotidsutredning, indikerade näringsfattiga förhållanden i bottenfaunan men med god artrikedom. Undersökningar på fisk visade inga resultat som tyder på förekomst av toxiska eller hormonellt betingade störningar. Kväve (kg N-tot/dygn) 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 TOC och produktion (ton/år) 4 000 3 000 800 000 600 000 2 000 1 000 TOC (ton/år) Produktion (ton/år) 400 000 200 000 0 0 15

Luft Vid sulfatmassatillverkningen bildas gaser som renas innan de släpps ut i atmosfären. Stoftrika rökgaser renas i elektrofilter. Rökgaser från destruktionsugnen innehållande svavel renas i skrubber. Utsläppen av kväveoxider minimeras primärt genom optimerad förbränning i sodapannan och katalysatorrening i biobränslepannan. Illaluktande gaser samlas ihop och förbränns sedan i en gaspanna. Reningsutrustningarna har fungerat bra under året, med hög tillgänglighet. Totala utsläppet av svavel var 70 ton, varav 27 ton svavel härrörde från sulfatmassatillverkningen (s k processvavel). Totala utsläppen av kväveoxid uppgick till totalt 450 ton. Utsläppen av fossil koldioxid var 64 000 ton under 2012 vilket är en minskning jämfört med föregående år (69 900 ton), trots en ökad kartongproduktion. Minskningen kan förklaras med en mycket stabil drift på sulfatmassafabriken samt stabil bränsleförsörjningen till biobränslepannan. Totalutsläppen av stoft var 39 ton under året. I fabrikens kylanläggningar har 15 kg icke ozonnedbrytande köldmedia fyllts på under året. NOx och SOx (ton/år) 600 400 200 NOx (ton/år) SOx (ton/år) NOx har räknats som ton NO 2 och SOx som ton svavel. 0 Fossil CO 2 (tusen ton/år) 250 200 150 100 50 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 16

Energi Energi förbrukas i fabriken i form av värme (ånga och varmvatten) och el. Vedämnen från sulfatmassakokningen förbränns i sodapannan, där den ånga som bildas nyttjas i fabrikens olika processer. För att klara fabrikens hela värmebehov används förutom sodapannan två biobränslepannor. Kopplat till pannorna finns två mottrycksturbiner för elproduktion. I biobränslepannorna förbränns bark, spån och slam som bildas i fabriken. Biobränsle i form av rester från skogsavverkning och sågverk samt en mindre mängd olja köps. En del olja används, förutom till ångproduktion, också som processbränsle till mesaugnen. Vid tillverkning av CTMP-massa förbrukas stora mängder el för sönderdelning av flis. En stor del av energin från använd el återvinns i form av ånga. Elförbrukningen under året var 1009 GWh, varav 33 procent genererades internt. Totala ångproduktionen var 8 171 TJ. Under 2012 bestod det tillförda bränslet till 92 procent av biobränsle. Oljeförbrukningen var 21 778 kubikmeter, vilken är en minskning jämfört med föregående år (23 873 m³). Fördelningen av tillförda bränslen framgår av diagrammet. Spillvärme i form av varmvatten från sulfatfabriken, samt biobaserad fjärrvärme, levereras till Karlstad Energi och Hammarö kommuns fjärrvärmenät. Sammanlagt motsvarade leveranserna av fjärrvärme år 2012 uppvärmning av cirka 4 600 villor. Tillförda bränslen (%) 8% 27% Olja, inkl mesaugn Biobränsle Lut, inkl starkgaser 65% 17

Avfall och restprodukter Uppkommet avfall och restprodukter källsorteras och transporteras till olika mottagare eller hanteras internt på Skoghalls Bruk. I tabellen redovisas kvantitet och slutdestination. Totalt 97 procent har gått till materialåtervinning eller energiutvinning. Farligt avfall som uppkommer vid Skoghalls Bruk skickas till godkända avfallshanterare för destruktion. Elfilterstoft leds till avlopp efter behandling för att minska utsläppen av metaller. Avfallsmängder 2012 (ton) Internt Externt Summa Materialåtervinning 22 219 93 914 116 133 Energiåtervinning 182 171 904 183 075 Deponering 5 783 1 164 6 947 Farligt avfall 0 166 166 Elfilterstoft 0 2 762 2 762 Totalt 309 083 Transporter Transporter till och från fabriken sker med järnväg, båt eller lastbil. Största miljöpåverkan från transporter hänför sig till transport av vedråvara och kartongprodukter. Cirka 70 procent av vedråvaran transporterades 2012 med lastbil och övrig del transporterades på järnväg. Andelen med tåg ökade under året från 24 % till 30 %. Nya renseriet på Vidön har gett möjlighet till utökad transport av ved med tåg. För vedtransporterna ansvarar Stora Enso Skog. Den inköpta massan transporterades med båt, lastbil och järnväg från Finland, Sverige, Norge och Sydamerika. Andelen inköpt massa som transporterats till bruket med tåg ökade från 40 % 2011 till 50 % 2012. Kemikalier transporteras till fabriken med lastbil medan eldningsolja huvudsakligen transporteras med båt direkt till Skoghalls Bruks hamn. Inköpt biobränsle transporteras med lastbil och tåg. 2012 transporterades 16 % av biobränslet med tåg. 18

Kartongprodukter från Skoghalls Bruk transporteras till kunder över hela världen, med båt, järnväg och lastbil. Huvuddelen av kartongprodukterna lämnar närområdet per järnväg. Möjligheten att direktlasta kartongrullar till SECU-boxar på Skoghalls Bruk har premierat järnvägstrafiken. SECU-boxar som leverererat massa till fabriken kan lastas med kartongrullar, vilket minimerar tomtransporterna och gör tågtransporter kostnadseffektiva. SECU är ett transportsystem med specialbyggda containrar (SECU = Stora Enso Cargo Unit) som lastar avsevärt mer än konventionella containrar. Efter lastning körs SECU på järnväg till Göteborgs hamn där de lyfts ombord på specialbyggda fartyg för transport till hamnar på kontinenten och i Storbritannien. I hamnarna sker omlastning för vidare transport till kontinenten eller till destinationer utanför Europa. Val av transportslag beror på destination. Incidenter och klagomål Under året inkom sex klagomål till fabriken. Två av klagomålen rörde luktstörningar. Övriga klagomål har rört buller och vibrationer främst från tågtrafiken. Tågbanan från Karlstad till Skoghalls Bruk passerar genom bostadsområdet Strand i Karlstad, där närboende upplever vibrationer och buller från tågen. Ett möte har hållits med boende på Strand tillsammans med representanter för Trafikverket och för de tågbolag som kör godstågen till Skoghalls Bruk. Målet med mötet var ömsesidigt informationsutbyte samt att skapa förståelse för vikten av att hålla den maxhastighet som gäller på tågbanan. Inga incidenter med miljökonsekvenser har skett under året. 19

Villkorsefterlevnad Utsläpp till luft (årsmedelvärde) Enhet Villkor Utfall 2011 Utfall 2012 Svavel process* ton svavel 120 59 27 Svavel diffust ton svavel 30 15 16 NOx P12 mg/mj 100 86,4 82,8 NOx exkl P12 ton NO 2 550 416 416 Svavelväte sodapanna 5 >10 mg/nm 3 5% av tid 0 0 Svavelväte mesaugn >50 mg/nm 3 5% av tid 0 0,4 Stoft från sodapanna 5 mg/nm 3 30 15 15 Stoft från mesaugn mg/nm 3 70 31 42 Stoft från barkpanna (P12) mg/nm 3 30 2 2 Ammoniak mg/mj 10 7,0 7,0 Lustgas mg/mj 10 1,9 2,2 Klor + klordioxid kg aktivt klor/dygn 50 19,4 18,5 * Exkl. diffusa utsläpp Utsläpp till vatten (årsmedelvärde) Enhet Villkor Utfall 2011 Utfall 2012 TOC ton/dygn 10 6,7 7,9 SÄ ton/dygn 3 2,3 2,3 AOX ton/dygn 0,15 0,035 0,040 Klorat ton/dygn 0,2 0,082 0,020 Total N kg/dygn 300 238 248 Total P kg/dygn 30 18,3 19,7 Komplexbildare kg/ton kartong 0,8 0,40 0,38 Deponi Enhet Villkor Utfall 2011 Utfall 2012 Industritipp m 3 /år 10 000 4 430 4 800 20

MILJÖSITUATIONEN I FORSHAGA Energi El 190 kwh/ton kartong PE-belagd kartong 107 561 ton Gasol 4,2 kg/ton kartong Avfall till deponi 0,02 kg/ton kartong Vätskekartong 919 kg/ton kartong Beläggningsmaterial 128 kg/ton kartong Avfallsmängder Mängd (ton) Materialåtervinning 5 466 Energiåtervinning 77 Deponering 2 Farligt avfall 12 Totalt 5 557 Produktionsprocessen I Forshaga plastbeläggs kartong med olika material enligt kundernas önskemål. Det finns två laminatorer och den totala årskapaciteten ligger på 117 000 ton. Under 2012 har fabriken i Forshaga tillverkat 107 561 ton vilket är en ökning jämfört med föregående år (90 635 ton). Råmaterial utgörs huvudsakligen av kartong, polyeten, metalliserad och transparent film och aluminiumfolie. Kartongen, som tillverkas vid enheten på Skoghalls Bruk, men också från andra bruk inom Stora Enso-koncernen, transporteras till Forshaga på lastbil i rullar. Utsläpp till vatten Allt avloppsvatten går till kommunens avloppsnät; vid tvätt/underhåll av truckar går vatten och oljespill via oljeavskiljare. Riktvärde från kommunen är 50 mg per liter opolära alifatiska kolväten. Under året har inga stickprov tagits då andvändningen av oljeavskiljaren varit mycket liten. Utsläpp till luft Plaströken från beläggningsmaskinerna renas i zeolitanläggningen. Anläggningen har varit i drift under hela året Villkoret för utsläpp av kolväten är 1500 kg per år. Filtrets effektivitet mäts en gång per år och för hela 2012 beräknades ett totalutsläpp på 429 kg kolväten. I fabrikens kylanläggningar har 2 kg icke ozonnedbrytande köldmedia fyllts på under året. Incidenter och klagomål Under året har inga klagomål inkommit på verksamheten. Inga incidenter inträffade under året. Energi El används till maskiner, belysning och lokaluppvärmning. Elförbrukningen under året uppgick till 20 GWh. Gasol används till flambehandling av kartongen i beläggningsmaskinerna för att förbättra vidhäftningen av plasten. Gasol används även som drivmedel till truckarna. Gasolförbrukningen uppgick till 454 ton. Även diseltruckar används och förbrukningen av diesel uppgick till 61 m³. Avfall och restprodukter Plast- och aluminiumfolierester sorteras och går till materialåtervinning. Kemikalierester och övrigt farligt avfall skickas för externt omhändertagande. Totalt uppgick mängden avfall och restprodukter till 5 557 ton. 21

MILJÖARBETET PÅ SKOGHALLS BRUK Skoghalls Bruk har en verksamhetspolicy som anger inriktning och ambitioner för verksamheten, inte minst på miljöområdet. Skoghalls Bruks verksamhetssystem uppfyller kraven i den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001. Systemet, som också är certifierat enligt ISO 9001, beskriver bland annat organisation, ansvarsfördelning och rutiner som krävs för att säkerställa att vi arbetar i överensstämmelse med krav i miljölagstiftning och miljötillstånd liksom rutiner för ständiga förbättringar på miljöområdet. Laboratoriet som utför miljöanalyser är ackrediterat enlig ISO 17025. Energianvändningen är en viktig miljöaspekt. Arbetet med energieffektiviseringar på Skoghalls Bruk är certifierat enligt ISO 50001. All vedråvara som används på Skoghalls Bruk har spårbarhetscertifikat. Eftersom kartongen som produceras på bruket används för livsmedelsförpackningar är produktionen certifierad enligt ISO 22000, som är en standard för produktsäkerhet inom livsmedelsindustri. Arbetsmiljöarbetet på Skoghalls Bruk är certifierat enligt OHSAS 18001. Luftade dammen; biologisk rening av avloppsvatten. 22

Ordförklaring AOX CO 2 Koldioxid CTMP Chemi Thermo Mechanical Pulp Komplexbildare m 3 fub Vedvolym N Kväve NOx Kväveoxider P Fosfor ptm SOx Svaveloxider SÄ Suspenderade ämnen Tallolja och terpentin TOC Totalt organiskt kol Vedutbyte Vitlut Samlingsterm för klorerade organiska ämnen som släpps ut till vatten. Bildas vid all förbränning. Mekanisk massa med högt vedutbyte. Kemisk förening som binder metaller. Nyttig ved, fast under bark. Ett grundämne som bl a finns i ved och luft. Bildas vid all förbränning. Ett grundämne som bl a finns i vedråvaran. Fosfor är tillväxtbegränsande för organismer i Vänern. Per ton massa. Bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen som olja och svartlut. Fast material i vattnet. Biprodukter vid sulfatmassatillverkning. Mängd organisak ämnen i vattnet (ämnen som förbrukar syre när de bryts ned i recipienten). Anger hur stor del av veden som blir massa. Kokkemikalie vid sulfatmassatillverkning. Den består till största delen av en lösning av natriumhydroxid och natriumsulfid. KONTAKTPERSONER Margareta Sandström Miljöchef Tfn: +46(0)1046 548 91 margareta.sandstrom@storaenso.com Ann-Kristin Magnusson Utvecklingsingenjör Miljö Tfn: +46(0)1046 546 87 annkristin.magnusson@storaenso.com 23

Stora Enso Renewable Packaging Skoghalls Bruk Box 501 66329 Skoghall Tfn 0104650000 Fax 0104654344 Organisationsnr: 556298-2545 www.storaenso.com/skoghall Layout, bild, samt texter under temat Nytt och gammalt : Janne Hesselstedt