Förvaltarens vardag Hur vi sköter våra skyddade områden Vi trivs bäst i en mångfald av landskap! Västra Götalands län, med sina 49 kommuner, bjuder på en mängd olika naturmiljöer. Några av dem ligger i naturreservat och där jobbar vi. Länsstyrelsen och Västkuststiftelsen förvaltar 362 naturreservat i Västra Götalands län. Under 2012 gjordes det någon skötselåtgärd i 66 % av dessa naturreservat. Här vill vi visa några exempel på vad vi gör.
Vad används skötselmedlen till? Länsstyrelsen tilldelas medel från Naturvårdsverket enligt en schablon. Länsstyrelsen har sedan avtal med Västkuststiftelsen om skötsel av ett stort antal av naturreservaten. Det här är vad skötselmedlen används till: I diagrammen ingår inte Hornborgasjön och Koster som får särskilda medel. Dessutom finns det projekt som får andra medel också, som till exempel GRACEprojektet (se längre fram). Odlingslandskapet och tillbaka till förr Vi börjar i Skaraborg. Här är många naturvärden kopplade till odlingslandskapet så som det en gång såg ut, med ängar och betesmarker. För att kunna hålla landskapet öppet behövs intresserade lantbrukare och markägare som värnar om sina marker och som håller med betande djur. Vi är beroende av dessa brukare för att kunna sköta våra naturreservat. St Pers nycklar, en av Österplanas orkideer.* I naturreservatet Österplana hed och vall på Kinnekulle påbörjades 2007 en stor restaurering av en alvarmark. Det röjdes buskar och träd och det sattes stängsel. Under 2012 avslutades restaureringen av det 16 hektar stora området och nu går det djur och betar i hagarna. Vi kan redan se att detta ger resultat i form av naturvärden. Orkidéer och andra sällsynta arter har nu fått bättre livsutrymme.
I Vallholmens naturreservat utanför Gullspång har avverkningar gjorts för att få fram större arealer med strandäng. Vallholmen före och efter avverkning.* Under ytan och ovanför Blubb blubb blubb Du behöver inte ta dig ner under ytan för att uppleva Kosterhavets nationalpark! Nu har vi fått ett naturum vid Ekenäs brygga. Här finns utställningar som visar på nationalparkens värden. Vår naturumsföreståndare Maria Bodin ansvarar för naturumet och hon har koll på en mängd av aktiviteter som anordnas i nationalparken. Vill du ändå kika på hur det ser ut under ytan, så finns det en snorkelleder vid Rörvik på Syd-Koster och vid Hasslebukten på Saltö. Kosterhavsområdet är inte bara en nationalpark. På land förvaltas även Kosteröarnas naturreservat och även några naturreservat i närområdet, t.ex Saltö och Västra Råssö-Kockholmen. Förvaltarna på Koster har fullt upp med att se till att naturvärdena i det stora området är i så bra skick som möjligt. Nytt naturum vid Ekenäs brygga.* Restaureringsåtgärder av betesmarker pågår på Långegärdesholmen, Saltholmen, Filjholmen, Ramsholmen och på St Tjälleskär inom GRACE (se nedan). Restaureringsåtgärderna i projektet börjar närma sig slutskedet och förutom enstaka röjningsinsatser och ljungbränningar är det nu våra fyrfota vänner/naturvårdare som ska sköta jobbet. Skötseln i havet ser lite annorlunda ut. Här gäller det framförallt att bevaka att den biologiska mångfalden under ytan bevaras. Det gör vi genom miljöövervakning och olika undersökningar för att se vad miljön tål. Vi har bland annat genomfört en ankringsundersökning i våra naturhamnar för att se om miljön tål den ankring som sker idag. I Koster-Väderöfjorden finns sex djupare områden med extra höga naturvärden som är skyddade från trålning och ankring. Skyddsområdena behöver följas upp regelbundet, både för kontroll att förbudet efterlevs och att skyddsområdena har den gynnsamma effekt på den biologiska mångfalden som avsetts, under 2012-13 följer vi upp trålskyddet i området. För att minska den lokala övergödningen från fritidsbåtar i området har vi tillsammans med
kommunen och hamnföreningarna placerat mottagningsanläggningar för båtlatrin i hamnarna på Nordkoster och Rossö. Tillsammans med brukarna av Kosterhavsområdet ska förvaltningen se till att nyttjandet sker på ett hållbart sätt så att den biologiska mångfalden bevaras. Dags att bli blöt!* Läs mer om vad som händer på Koster med omnejd här: http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/kosterhavet/sv/pages/default.aspx GRACE- För skärgårdens växter och djur Bohuskusten med sina kobbar och skär är en dröm för många semesterfirare. Tänk om det gick att se dessa miljöer lite bättre istället för bara en massa buskar och tallar och högväxt ljung överallt! GRACE är ett projekt som arbetar med öppna upp hällmarkerna i kusten igen. GRACE står för Grazing and Restoration of Archipelago and Coastal Environments (bete och restaurering i skärgården och kustmiljöer). Under 2012 har det bland annat bränts ljung i naturreservaten Härmanö, Klåverön och Rörö. Vi gör ett nedslag på Rörö i Öckerö kommun. Bränning är en av projektets svåraste aktiviteter. Vinden måste blåsa från rätt håll och med lagom vindstyrka, solen måste ha torkat upp morgondaggen, det får inte vara så kallt att det inte brinner och det får inte vara så varmt att det brinner för mycket. Med andra ord, det är inte många dagar på året som passar. Men så en vårdag tidigt i april var det dags att tända på. Det fanns en oro att vinden skulle vrida till väst. Det skulle inte ha uppskattas av Rörö-borna som har sina bostäder nära inpå Rörös naturreservat. Men allt gick väl! Nästa steg blir att röja bort skelett av enar och träd, sedan ska området betas av islandshästar och kanske också får. Ytterligare ytor på Rörö brändes under våren 2013. Människan har bränt, röjt och betat marker i kusten sedan bronsåldern. Många av öarnas växter, insekter och djur är därför beroende av det öppna landskapet. Många arter är hotade och finns inte på många andra ställen. I slutet av 1900-talet fanns nästan 500 000 hektar ljunghed i Sverige på öarna och fastlandet. Idag finns bara drygt 2 000 hektar kvar, det vill säga mindre än en halv procent. Läs mer om GRACE-projektet här: www.graceprojektet.se
Rörö före bränning* Rörö efter bränning* Simma lugnt! Mitt på den flacka Tunhemsslätten nära Hunneberg ligger Hullsjön, som är en av länets förnämsta fågelsjöar. Här pågår ett projekt som syftar till att förbättra vattenkvaliteten i sjön genom att minska mängden näringsämnen i vattnet. Detta görs som biomanipulering genom reduktionsfiske. Sedan starten 2007 har cirka 80 ton vitfisk tagits upp ur sjön, varav 3,7 ton under 2012. Hemma hos fru hackspett Det har skett en drastisk förändring av skogslandskapet sedan tidigt 1900-tal, med utarmning av gamla lövskogar och lövträd som en av följderna. En art som inte klarar detta är vitryggig hackspett och den har därför fått ett åtgärdsprogram. Vitryggig hackspett är en paraplyart, för räddar man hackspettens livsmiljö så räddar man samtidigt en mängd andra hotade arter. För att den vitryggiga hackspetten ska klara sig är det viktigt att vi vårdar och bevarar de få kärnområden som finns kvar, men vi behöver också skapa nya. Hur gör man det? Vad sägs om ringbarkning av 250 björkar, topphuggning av 225 lövträd och bortröjning av granföryngring i några dalslänska naturreservat under 2012. Detta ska förhoppningsvis skapa mycket död ved, som i sin tur lockar till sig insekter som blir till föda för hackspettar och andra fåglar. Vitryggig hackspett, foto Fredrik Wilde Hornborgasjön inte bara tranor Tranornas paradis, javisst är det så. Transäsongen brukar infalla kring påsk och då flyger det in tusen och åter tusen tranor söderifrån för att studera oss turister. Eller är det tvärtom kanske? 150 000 människor besökte Hornborgasjön under
transäsongen 2012. Det högsta antalet tranor som noterades vid en enskild räkning 26 500 stycken. Det finns inte så många passande häckningsplatser för sjöns fåglar som man skulle önska vid Hornborgasjön. Tack vare ett generöst arv från en privatperson, Karin Larsson, ämnat till att främja fågellivet vid Hornborgasjön, har vi nu kunnat bygga och sjösätta en flytande häckningsö. Det är framförallt sjöns skrattmåsar som förväntas utnyttja Karins flytö. De skräniga skrattmåsarna kommer sedan i sin tur locka till sig andra häckande sjöfåglar, som gynnas av vaksamma grannar. Förhoppningsvis kommer flytön att uppskattas av doppingar, tärnor och många olika simänder. Sjösättning av Karins flytö.* Hornborgasjöns strandängar sköts till stora delar med våtmarksslåtter, något som inte är så enkelt i praktiken. Det är stora ytor som ska skötas och det krävs specialmaskiner för att klara detta. Det händer mycket vid Hornborgasjön under hela året! Örnmatningar på vintern och näktergalkvällar och fladdermusvandringar på sommaren. Läs mer om aktuella händelser här: projektwebbar.lansstyrelsen.se/hornborga I trollskogen Det finns naturreservat där det inte görs någon aktiv skötsel. Det gäller framförallt skogsreservaten. Där får skogen stå i stilla ro och susa bäst den kan. Kanske finns det en parkering och en stig du kan gå på om du kommer dit, men så är inte alltid fallet. För vi gör inte alltid naturreservaten för att de ska vara trevliga utflyktsmål för oss människor. Ibland behöver naturen få vara för sig själv. Tjäder och orre är exempel på fåglar som behöver få vara ifred vid speltid och häckning. Naturreservatet Grimmestorp i Tidaholms kommun.*
Hitta ut och hitta rätt Hur hittar du ut i naturreservaten då? Du kan leta bland naturreservaten på vår www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sv /Djur-och-Natur/Skyddad-natur/ Naturreservat/Lanets-naturreservat/ Västkuststiftelsen ordnar guidade vandringar i många naturreservat. Även inom GRACE-projektet och på Koster och vid Hornborgasjön ordnas olika aktiviteter. I naturreservaten ser vi till att det finns informationsskyltar. Ofta finns också en Exempel på sida om ett naturreservat. parkeringsplats och kanske en utmarkerad stig. Kvaliteten kan variera men vi satsar på de naturreservat som är mest besöksintressanta. Tyvärr räcker inte våra skötselmedel till allt som skulle behöva göras. Några naturreservat som fått nya parkeringsplatser är Orsbergets norra entré, Grimsheden, Ekedal och Bjällermossen. Några exempel på naturreservat där det gjorts underhåll av stigar är Bräcke ängar, Ryr, Sundsby säteri, Yttre Bodane, Vråhålan och Hadängs lövskog. Tisselskog har fått en upprustad brygga och den är nu tillgänglig för båtarna på Dalslands kanal. I Vättlefjäll har en 8 km lång promenadväg runt Surtesjön blivit invigd. Stig i Vråhålans naturreservat och utsikt från stigen.* I några naturreservat har det gjorts särskilda tillgänglighetsanpassningar. På Ramvikslandet och Vägeröd har Västkuststiftelsen gjort iordning särskilt tillgängliga parkeringsplatser med rastplatser intill som man kan komma åt även med rullstol.
Det kommer besök! Under några år har besökare räknats i några utvalda naturreservat. Det gäller att det finns en naturlig entré där man med hjälp av räknare kan registrera när någon går förbi. Här är några av 2012 års räkningar: Naturreservat Kommun Antalet besökare 2012 Jättadalen-Öglunda grotta Skara 4689 Silverfallet Skövde 21 800 Svartedalens södra entré (vid Bohusleden) Kungälv 2238 Yxnås Vårgårda 214 Grimmestorp Tidaholm 416 Ramhultafallet Mark 6791 Halle-Vagnaren Strömstad 559 Svankila Mellerud 639 Meningen med det hela och hur går det då? Ett viktigt syfte med skötseln av skyddade områden är att bevara de naturvärden som är kopplade till området för framtiden. För att få veta hur det går så gör vi uppföljningar, bl.a av kärlväxtarter som indikerar höga naturvärden i betesmarker eller slåtterängar. Under 2012 gjordes uppföljning i 11 gräsmarksområden. Att dessa valdes ut berodde på att uppföljningsdata tidigare år visat på dålig status och nu har förbättrande åtgärder gjorts. Höskallror på Härön, Tjörns kommun. Höskallran trivs bäst i marker som sköts med bete eller slåtter. *Samtliga foton är tagna av personal på Länsstyrelsen i Västra Götalands län, om inget annat anges