1 ÅRSREDOVISNING 2003 W I T H S U M M A R Y I N E N G L I S H
BOLAGSSTÄMMA/EKONOMISK INFORMATION 2004 VLT AB 2003 Ordinarie bolagsstämma hålls torsdagen den 29 april 2004 kl 17.00 i VLT-huset, Slottsgatan 27, Västerås. 2 Deltagande Rätt att deltaga på bolagsstämman har den aktieägare som är aktieägarregistrerad i den utskrift av aktieboken som görs måndagen den 19 april 2004 och senast kl 15.00 fredagen den 23 april 2004 till VLT anmäler sin avsikt att deltaga i bolagsstämman. Anmälan om deltagande sker per telefon: 021-19 91 17, per fax: 021-19 91 02, per e-post: koncern@vlt.se eller per post under adress VLT AB (publ), Berit Lindvall, Box 3, 721 03 Västerås. Vid anmälan uppges namn, personnummer (organisationsnummer), adress och telefonnummer samt registrerat aktieinnehav. För att aktieägare med förvaltarregistrerade aktier skall ha rätt att deltaga i bolagsstämman fordras att aktierna är registrerade i eget namn senast måndagen den 19 april 2004. Detta innebär att aktieägare i god tid före denna dag måste meddela sin önskan härom till förvaltaren. Kallelse Kallelse till bolagsstämman utfärdas genom annonser i koncernens tidningar samt i Dagens Nyheter och Post- och Inrikes Tidningar onsdagen den 31 mars 2004. Utdelning Styrelsen föreslår en utdelning med SEK 4,00 (4,00) per aktie. Avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning blir tisdagen den 4 maj 2004. Utdelning beräknas bli utsänd av VPC fredagen den 7 maj 2004. Ärenden Ärenden som enligt lag och bolagsordning skall förekomma på ordinarie bolagsstämma. Ekonomisk information 2004 29 april 2004 Bolagsstämma 29 april 2004 3-månadersrapport avseende perioden januari mars 23 augusti 2004 Halvårsrapport avseende perioden januari juni 12 november 2004 9-månadersrapport avseende perioden januari september Internet Du hittar alltid aktuell information på http://www.vltab.com
INNEHÅLL VLT AB 2003 Bolagsstämma/Ekonomisk information 2004 2 Innehåll 3 Kort om VLT 2003 4 VLT:s tre affärsområden 5 VD har ordet 6 Verksamhet, affärsidé, mål och strategi 9 Historik 10 VLT-aktien 12 Mediabranschen 16 Koncernöversikt 20 Affärsområden: Tidningar 22 Tryckerier 28 Elektroniska medier 32 Medarbetare, IT och miljö 36 Hot och möjligheter 40 Flerårsöversikt och data per kvartal 42 Ekonomisk redovisning: Förvaltningsberättelse 43 Resultaträkning 46 Balansräkning 47 Kassaflödesanalys 49 Redovisningsprinciper 50 Noter 52 Förslag till vinstdisposition 62 Revisionsberättelse 63 Styrelse och revisorer 64 Summary in English: Brief financial summary 2003 65 VLT s three business areas 66 Letter from the CEO 67 Activities, business concept, objectives and strategy 69 The VLT share 70 Group overview 72 Five-year summary and quarterly figures 74 Adresser 75 3
KORT OM VLT 2003 VLT AB 2003 KORT OM VLT 2003 Rörelseresultatet uppgick till MSEK 21,3 (12,2) Nettoomsättningen ökade med 5,5 procent till MSEK 753,2 (713,7) Kassaflöde från löpande verksamhet var MSEK 92,7 (38,1) Vinsten per aktie uppgick till SEK 3,12 (1,96) KONCERNFAKTA 2003 2002 2001 Intäkter, MSEK 768,7 724,6 718,9 Rörelseresultat, MSEK 21,3 12,2 35,1 Börsvärde, MSEK 553 429 518 Aktiekurs, SEK 94,00 73,00 88,00 Utdelning per aktie, SEK 4,00* 4,00 4,00 Vinst per aktie, SEK 3,12 1,96 7,41 Investeringen i det nya tryckeriet slutfördes i och med att den andra nya pressen togs i bruk * Styrelsens förslag Totalupplagan ökade med 200 exemplar till 119 200 4 Beslut fattat om formatomläggning och namnbyte för Vestmanlands Läns Tidning Resultatet för 2004 förutses bli bättre än för 2003 Styrelsen föreslår en aktieutdelning om SEK 4,00 (4,00) Totala intäkter (MSEK) Rörelseresultat (MSEK) Avkastning på eget kapital (%) Vinst och utdelning per aktie (SEK) 775 120 40 16 714 732 719 725 769 750 725 700 675 650 625 600 59 105* 35 12 21 105 90 75 60 45 30 15 19,8 33,2 12,6 3,3 5,4 35 30 25 20 15 10 5 8,25 11,69* 7,41 1,96 3,12 14 12 10 8 6 4 2 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 1999 2000 2001 2002 2003 * inklusive jämförelsestörande poster på MSEK 40,5 Vinst per aktie Vinst per aktie 2003 Utdelning per aktie (2003 = Styrelsens förslag) * exklusive jämförelsestörande poster
VLT:S TRE AFFÄRSOMRÅDEN VLT AB 2003 TIDNINGAR Åtta ledande lokaltidningar Sammanlagd upplaga cirka 120 000 Innehav i Nerikes Allehanda (17 %), Hallandsposten (10 %) och TT (4,5 %) Medverkan i annonspaket Omsättning och resultat (MSEK) Andel av totalomsättning (%) 540 530 520 510 500 490 480 2000 2001 2002 2003 80 60 40 20 69,5 % TRYCKERIER Ett av Sveriges främsta coldsettryckerier Investering om 320 MSEK genomförd i byggnad, två tryckpressar och packsal Har tagit flera prestigeordrar under 2002 och 2003, bland annat delar av Aftonbladet och Stockholm City Omsättning och resultat (MSEK) 200 190 180 170 160 150 30 20 10 0-10 2000 2001 2002 2003 Andel av totalomsättning (%) 26,1 % 5 ELEKTRONISKA MEDIER Leanback Sweden utvecklar och säljer verktyg för digital kommunikation Leanback Media System tillhandahåller och driftar annonsserversystem för interaktiv reklam Bra Radio driver Rix FM i Västmanland TVCheck registrerar och kvalitetskontrollerar TV-reklam och tidningsannonser Omsättning och resultat (MSEK) 40 30 20 10 0-10 Andel av totalomsättning (%) 4,1 % 2000 2001 2002 2003 VLT AB består av tre affärsområden: Tidningar, Tryckerier och Elektroniska medier.
6 LENNART FOSS: Inom koncernen är det fortsatt fokus på kostnadskontroll samt intäktsstimulerande investeringar och satsningar. Vi förväntar oss att resultatet 2004 blir bättre än för det föregående året.
VD HAR ORDET VLT AB 2003 2003 ökade VLT nettoomsättningen med 5,5 procent till MSEK 753. Den största intäktsökningen presterade tryckerirörelsen, men även tidningarna och våra elektroniska medier har rapporterat stigande intäkter. Resultatmässigt var 2003 bättre än föregående år men i likhet med hela mediebranschen har VLT långt kvar till de resultatnivåer som redovisades under toppåret 2000. Koncernens rörelseresultat var MSEK 21 och kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till MSEK 93. Branschen Reklaminvesteringarna inom traditionella medier stabiliserades under 2003 efter två år av negativ utveckling. Trots detta var utvecklingen aningen svagare än vad som prognostiserades vid ingången av 2003. Totalt sett blev ökningen i reklaminvesteringarna blygsamma 0,2 procent. Enligt IRM bedöms reklaminvesteringarna uppgå till 15,1 miljarder SEK under 2004 1), vilket skulle innebära en tillväxt om cirka 2 procent. Samtliga mediegrupper utom storstadspress förväntas redovisa ökade reklamintäkter under 2004. Jag är fortsatt övertygad om att det skulle vara till fördel för VLT och branschen om vi lyckades med att skapa större lokala mediebolag. Ett större företag har bland annat bättre långsiktiga förutsättningar att till en rimlig kostnad producera högkvalitativa lokaltidningar. Samtidigt som den låsta ägarsituationen för närvarande försvårar affärer kommer omvandlingstrycket inte att minska framöver. VLT:s starka soliditet och affärsmodell borde vara attraktiva egenskaper för de företag som i framtiden söker en partner. Våra tre affärsområden Inom tidningsområdet har vi förbättrat rörelseresultatet med 23 procent till MSEK 40. Våra åtta förstatidningar har utvecklats relativt väl under året. Annonsmarknaden kännetecknades framför allt av ett fortsatt fall för platsannonseringen. Trenden att Mälardalen som region stärker sin position som ett intressant närliggande alternativ till Stockholmsområdet fortsätter. Våra upplagor har ökat under 2003 och per årsskiftet var totalupplagan 119 200 exemplar motsvarandes en ökning om 200 exemplar. Höjda prenumerationspriser i kombination med den stigande upplagan innebar att upplageintäkterna ökade med 5,8 procent till MSEK 173. Inom tryckeriområdet har VLT Press nu färdigställt den betydande tryckeriinvesteringen som påbörjades under 2001. Den andra nya pressen installerades framgångsrikt under våren 2003 och är sedan en tid i full kommersiell drift. Jag vill passa på att tacka medarbetarna inom VLT Press för de extraordinära arbetsinsatser som de har utfört i samband med denna för hela VLT-koncernen viktiga investering. I och med att pressinvesteringen nu har slutförts kommer koncernens totala kassaflöden att väsentligen förbättras och investeringarna återgår till mera normala nivåer. Eftersom VLT Press nu förfogar över ett av Sveriges ledande tryckerier inom sin nisch och en väsentligt ökad kapacitet är det viktigt att vi tar marknadsandelar och återigen ökar kapacitetsutnyttjandet. Sedan januari 2003 trycker VLT Press delar av Aftonbladets upplaga i Mälardalen och Mellansverige samt, från hösten 2003, ungefärligen halva upplagan av tidningen Stockholm City. I dagsläget distribueras Stockholm City i en upplaga inom intervallet 230 000 till 250 000 exemplar. Vidare ingick VLT Press ett avtal som medför att vi sedan januari 2004 trycker drygt en tredjedel av Metro Hus&Hem. Avtalet är flerårigt och omfattar på veckobasis cirka 300 000 exemplar av Metro Hus&Hem. Tryckerienhetens rörelseresultat var MSEK 6 inklusive en reavinst om MSEK 8. Reavinsten är hänförlig till försäljningen av en utbytt press. Totalt sett pressades marginalerna av det faktum att sidantalet minskade i flertalet av de titlar som VLT Press trycker. Minskande sidantal (som var en konsekvens av nivån på annonsmarknaden) påverkade marginalerna i negativ riktning eftersom betalning i praktiken sker per tryckt sida. Under perioden ökade VLT Press intäkterna med 15 procent till MSEK 201. Inklusive de nya uppdragen är VLT Press väl rustat för en förbättrad konjunktur, såväl kapacitets- som kvalitetsmässigt. Inom Elektroniska medier uppgick rörelseresultatet till MSEK -9,6. Ökad konkurrens från främst utlandet satte press på dotterbolaget Leanback Media System. Trots detta kunde såväl Leanback Sweden och Leanback Media System uppvisa positiva kassaflöden under enskilda månader av det fjärde kvartalet 2003. >>> Lennart Foss, VD och koncernchef 7 1) IRM Prognos 2004
VD HAR ORDET VLT AB 2003 8 >>> Långsiktigt skall alla enheter inom VLT bidraga till koncernens ekonomiska resultat. Elektroniska medier har trots denna policy uppvisat negativa resultat under flera år. På sikt är detta naturligtvis inte acceptabelt, men jag vill dra en parallell till forskning och utveckling. Internet fortsätter att förändra folks beteenden och ökar sin andel av annonsmarknaden. Många av dagens mest framgångsrika internetsajter ägs och drivs av mediebolag och allt fler vill kunna läsa nyheter även via Internet. Eftersom VLT:s affärsidé är att paketera och förmedla intressant information till våra läsare kommer vi därför långsiktigt fortsätta att utveckla och lära inom detta område. VLT-aktien Under 2003 uppgick vinsten per aktie till SEK 3,12 och kassaflödet från löpande verksamhet per aktie var SEK 15,76. Samtidigt ökade VLT-aktien i värde med 29 procent till SEK 94. Adderas årets avgivna aktieutdelning om SEK 4 till denna kursökning erhöll aktieägarna en totalavkastning om 34 procent på sin investering i VLT AB. Stockholmsbörsens O-lista, som vi använder som jämförelseindex, ökade i värde med 27 procent under 2003, efter flera år med negativ värdeutveckling. Vid årsskiftet var vår aktiekurs i relation till eget kapital per aktie 163 procent (P/EK) och aktiekursen i förhållande till omsättning per aktie 0,72 (P/S-tal). För 2003 föreslår styrelsen i VLT AB att aktieutdelningen skall uppgå till totalt MSEK 23,5, motsvarande SEK 4 per aktie. Den föreslagna aktieutdelningen representerar 128 procent av årets vinst per aktie och en direktavkastning om 4,1 procent i relation till aktiekursen den 15 mars 2004. Det är min bedömning att en god direktavkastning är fortsatt viktig för värderingen av vår aktie, givet VLT:s begränsade möjligheter till uthållig substantiell organisk tillväxt. Per årsskiftet var VLT:s börsvärde MSEK 553. Den svaga likviditeten i VLT-aktien har under flera år varit ett hinder för en korrekt värdering av aktien. Därför har vi under det gångna året ingått ett likviditetsgarantsavtal med Handelsbanken. Framöver är därmed Handelsbanken vår likviditetsgarant (LP). Avtalet innebär att banken under vissa förutsättningar förbinder att prestera såväl köp- som säljkurser i VLT-aktien. Efter avtalets ingång har vi noterat att spreaden i aktien, dvs. avståndet mellan köp och säljkursen, har minskat till cirka 2 procent. Kommande redovisningsförändringar Under år 2004 påbörjas införandet av en ny redovisningsstandard, IFRS. De nya reglerna skall vara implementerade under 2005. Dessa nya regler kommer att ställa ökade krav på vår redovisningsfunktion. Positivt ur ett aktiemarknadsperspektiv är att onoterade aktier som VLT AB äger inte längre skall redovisas till historiskt anskaffningsvärde utan till verkligt värde. Vad verkligt värde innebär är en komplicerad fråga, men jag kan indikera att VLT:s aktieinnehav om 17 procent i Liberala Tidningar (Nerikes Allehanda), 10 procent i Hallandsposten samt 4,5 procent i TT är bokförda i cirka MSEK 11. Det är min bedömning att det verkliga värdet på dessa aktieinnehav för tillfället är väsentligt högre. Under 2005 kommer dessa tillgångar att tydligare synas i våra aktierelaterade nyckeltal och allt annat lika kommer sannolikt eget kapital per aktie att öka. Förväntningar på 2004 De konjunkturella förutsättningarna för 2004 bedömer jag som relativt stabila. En måttlig ekonomisk tillväxt i kombination med en svagt positiv annonsmarknad ger att vi måste ha realistiska marknadsförväntningar på 2004. Inom koncernen är det därför fortsatt fokus på kostnadskontroll samt intäktsstimulerande investeringar och satsningar. Vi förväntar oss att resultatet 2004 blir bättre än för det föregående året. Lennart Foss VD och koncernchef
VERKSAMHET, AFFÄRSIDÉ, MÅL OCH STRATEGI VLT AB 2003 Det övergripande målet är att skapa långsiktiga värden för aktieägarna genom att bygga upp en expanderande, sammanhållen och kostnadseffektiv mediegrupp. Koncernen omfattar tidningsutgivning på åtta orter, distributionsverksamhet, tryckerirörelse, verksamhet inom Internet och radio samt registrering och kvalitetskontroll av TV-reklam och tidningsannonser. Verksamhet Affärsområde Tidningar omfattar Vestmanlands Läns Tidning i Västerås, Bärgslagsbladet i Köping, Arboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta-Posten, Avesta Tidning, Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda i Vänersborg samt tidningsdistribution och utdelning av direktreklam samt ägarandel i Internetutvecklaren CityGate (9 %). Tryckeriverksamheten utgörs av VLT Press i Västerås. Trollhättans Tryckeri, som fram till 2002 ingick i affärsområdet, är nu en del av Västsvenskt Tidningstryckeri AB (VTAB), i vilket VLT äger 10 procent av aktierna. Elektroniska medier omfattar Internetbolagen Leanback Sweden och Leanback Media System, som utvecklar och säljer verktyg för digital kommunikation respektive hosting samt tillhandahåller och driftar annonsserversystem för interaktiv reklam på den nordiska marknaden, TVCheck, som registrerar och kvalitetskontrollerar TV-reklam och tidningsannonser, samt Bra Radio, som driver radiostationen Rix FM i Västmanland. Därutöver har VLT innehav i RadioHästen (30 %), som driver radiostationer i Dalarna inom Mix Megapolnätet. Affärsidé VLT skall verka inom mediesektorn med fokus på lokaltidningsindustrin, tryckeriverksamhet och elektroniska medier. Mål Målet är att skapa långsiktiga värden för aktieägarna genom att bygga upp en expanderande, sammanhållen och kostnadseffektiv mediegrupp. VLT eftersträvar att nå en position som lokal marknadsledare för att kunna utnyttja skalfördelar och åstadkomma prisledarskap på medietjänster. Strategi VLT ska uppnå det övergripande målet om värdeskapande genom organisk tillväxt kompletterad med synergiskapande förvärv och allianser. Fokus är även på effektivisering av befintliga verksamheter samt på att skapa en ändamålsenlig finansiell struktur. Detta kräver en långsiktig balans mellan investeringar, effektiviseringar, förvärv och kapitalrationaliseringar. 9 Koncernen VLT AB omfattar: Tidningar Elektroniska medier Tryckerier Vestmanlands Läns Tidning Leanback Sweden VLT Press Trollhättans Tidning Leanback Media System Västsvenskt Tidningstryckeri (10 %) Elfsborgs Läns Allehanda Bra Radio Arboga Tidning TVCheck Bärgslagsbladet RadioHästen (30 %) Sala Allehanda Fagersta-Posten Avesta Tidning Prolog Tidningsdistribution och Logistik Direktreklamutdelning Nerikes Allehanda (17 %) Hallandsposten (10 %) Västsvensk Tidningsdistribution (12,5 %) TT (4,5 %) CityGate (9 %)
HISTORIK 1831 startade boktryckaren Daniel Torssell 10 ett nyhetsblad i Västerås, som vid den tiden var en småstad med några tusen invånare. Westmanlands Läns Tidning utkom en gång i veckan med fyra små sidor.
HISTORIK VLT AB 2003 Koncernen har mer än 170 års erfarenhet inom informationsbranschen. Kunnandet har förvärvats i en miljö, starkt präglad av privat företagsamhet och industriell utveckling. 2003 Investeringen i det nya tryckeriet slutförs i och med att den andra nya tryckpressen tas i bruk. Beslut om tabloidformat och namnändring till VLT för Vestmanlands Läns Tidning. 2002 VLT Press får uppdraget att trycka delar av Aftonbladets upplaga från januari 2003. Inom ramen för fattat investeringsbeslut tas den första nya pressen i drift. 1995 Moderbolaget ändrar firma till VLT AB samtidigt som utgivningen av Vestmanlands Läns Tidning överförs i ett eget bolag. Utgivningen av Bärgslagsbladet, Arboga Tidning, Sala Allehanda, Fagersta-Posten och Avesta Tidning sammanförs i ett bolag: Ingress Media AB. 1993 Start för reklamradion i Västerås samt start av regionala TV-program i TV4. 1988 Tryckerirörelsen i Västerås överföres till ett nybildat dotterbolag: VLT Press AB. 2001 Koncernens ägarandel om 49 procent i TV4 Bergslagen avyttras. 2000 Beslut om investering i två tryckpressar samt utbyggnad av en fastighet och en packsal. Investeringsprogrammet sträcker sig över tre år och omfattar cirka MSEK 320. 2000 OTC-listan avvecklas och VLT:s B-aktie ingår sedan dess i den bredare O-listan. 1988 Förvärv av Trollhättans Tidning och Elfsborgs Läns Allehanda. Båda tidningarna startade sin verksamhet i slutet på 1800- talet. Utgivningen sammanförs i ett bolag: Tvåstads Tidnings AB. 1985 VLT-aktien introduceras på OTC-listan. 1981 Sala Allehanda, Avesta Tidning och Fagersta-Posten förvärvas. Sala Allehanda grundades 1879 och Avesta Tidning 1882. Fagersta-Posten utges sedan 1963. 11 1998 En klausul införs i bolagsordningen som möjliggör för aktieägarna att frivilligt omstämpla A-aktier till B-aktier. Vidare fördubblas antalet aktier via en split och ett inlösenprogram som överför MSEK 53 till aktieägarna genomförs. 1998 Koncernens internetsatsningar samlas under Leanback Sweden AB. 1997 Distributionsrörelsen förs över till ett nybildat dotterbolag: Prolog Tidningsdistribution och Logistik AB. 1970 Bärgslagsbladet i Köping och Arboga Tidning förvärvas. Arboga Tidning ges ut första gången 1851 och 1890 grundas Bärgslagsbladet. 1934 Vestmanlands Läns Tidning blir aktiebolag. 1898 Anders Pers, bonde och lärare från byn Vinäs i Mora, förvärvade Vestmanlands Läns Tidning. 1831 Boktryckaren Daniel Torssell startar ett nyhetsblad i Västerås, vid den tiden en småstad med några tusen invånare. Westmanlands Läns Tidning utkommer en gång i veckan med fyra små sidor.
12 VLT-AKTIEN
VLT-AKTIEN VLT AB 2003 VLT:s fokus på att skapa en god totalavkastning för sina aktieägare innebär att styrelsen avser att för 2003 föreslå en aktieutdelning som överstiger årets resultat. Detta möjliggörs av VLT:s höga soliditet. Finansiella mål och utfall Ur ett aktiemarknadsperspektiv är VLT:s övergripande mål att långsiktigt skapa en god totalavkastning åt aktieägarna. Med totalavkastning menas summan av den årliga genomsnittliga kurstillväxten och direktavkastningen i form av utdelningar till aktieägarna. För att skapa förutsättningar för att uppnå en god totalavkastning åt ägarna finns ett antal finansiella delmål: Avkastning på eget kapital 15 25 procent Avkastningen uppgick 2003 till 5,4 (3,3) procent. Räntabiliteten på eget kapital har under de senaste tre åren i genomsnitt uppgått till 7,1 procent, vilket är lägre än det uppsatta målet. Fortsatta åtgärder för att förbättra lönsamheten, såväl genom sänkta kostnader som genom satsningar på tillväxt, kommer därför att vidtas. Soliditet 30 40 procent Vid årsskiftet 2003/2004 var VLT-koncernens soliditet 52,9 (56,3) procent och de tre senaste åren har soliditeten i genomsnitt varit 56 procent. Detta innebär att VLT binder mer eget kapital än vad som är motiverat vid rådande risknivå i verksamheten. Den höga soliditeten innebär bland annat att avkastningen på det egna kapitalet försämras relativt en soliditet kring målnivån. Ett sätt att påverka soliditeten nedåt och samtidigt höja totalavkastningen för VLT:s aktieägare är att lämnad utdelning överstiger resultatet per aktie. VLT:s styrelse avser därför att föreslå att utdelningen för 2003 uppgår till SEK 4,00 per aktie, vilket motsvarar 128 procent av vinsten per aktie. Snabbare tillväxt än BNP-ökningen 2003 var intäktsökningen 5,5 (0,4) procent, med ett genomsnitt på 1,4 procent för de tre senaste åren. Koncernen har sitt ursprung och sin tyngdpunkt inom traditionella medier vars långsiktiga tillväxt är i nivå med samhällets totala tillväxt, BNP. Målet är därför att befintlig verksamhet organiskt över en konjunkturcykel skall växa snabbare än BNP. Med en BNP-ökning under 2003 om 1,6 procent översteg VLT:s omsättningsökning det långsiktiga målet. VLT:s beroende av annonskonjunkturen, som i sin tur är starkt beroende av den generella konjunkturen, innebär goda förutsättningar för att omsättningstillväxten skall fortsätta att överträffa BNP när konjunkturen förbättras. Förvärvad tillväxt En värdeskapande förvärvsstrategi är ett viktigt komplement till målen för den organiska tillväxten. Under 2003 har inga företagsförvärv genomförts. Samtidigt som det finns många strukturåtgärder inom såväl tidnings- som tryckeriområdet som är sunda ur ett företagsperspektiv, försvårar den låsta ägarsituationen på lokaltidningsmarknaden genomförandet av dessa affärer. VLT avser dock att spela en aktiv roll i omstruktureringen av Mediesverige när tillfälle bjuds. Aktieägar- och optionsprogram Programmet har följande huvudlinjer: Förbättra förutsättningarna för bolagets tillväxt och lönsamhet Skapa en långsiktig finansiell balans i bolaget Arbeta för att öka aktiemarknadens intresse för VLT Stimulera likviditeten i VLT-aktien Långsiktigt ge en god aktieutdelning Under senhösten 2000 förvärvade ett antal personer i ledande ställning inom VLT syntetiska optioner. Optionsprogrammet omfattade vid det tillfället 81 500 optioner, motsvarande cirka 1,4 procent av det totala antalet utestående aktier. Löptiden sträckte sig till och med december månad år 2003, med ett lösenpris om SEK 129, vilket var högre än börskursen vid detta tillfälle och optionerna utnyttjades inte. För närvarande finns inget beslut om nytt optionsprogram. Under 1998 infördes ett konverteringsförbehåll som möjliggör frivillig konvertering av A-aktier till B-aktier i syfte att förbättra likviditeten i den noterade aktien. Under 2000 konverterades 5 000 A-aktier. Sedan dess har ingen omstämpling av A-aktier till B-aktier skett. VLT-aktien under året VLT:s B-aktie är noterad på Stockholmsbörsens O-lista med kortnamnet VLT B. Under 2003 steg kursen på B-aktien med SEK 21 från SEK 73 till en slutkurs för året på SEK 94 per aktie. Detta motsvarade en uppgång på 29 procent. Relevanta jämförelser är OM Stockholmsbörsens All Share Index (SAX) samt O-listan, där VLT ingår, som under samma period steg med 30 procent respektive 27 procent 2). Börsåret 2003 präglades liksom 2002 av företagsskandaler samtidigt som aktiekurserna för många bolag steg efter ett par år med negativ kursutveckling. Kursuppgången i VLT-aktien medförde att bolagets börsvärde under året steg från MSEK 429 till MSEK 553. Under 2003 uppgick lämnad aktieutdelning till SEK 4,00 vilket motsvarade en direktavkastning för aktieägarna om cirka 4,3 procent. Inklusive kursuppgången blev totalavkastningen för det gångna året 34 procent. Per den 15 mars 2004 var kursen på VLT:s aktie SEK 97 motsvarande en uppgång om 3 procent jämfört med kursnivån vid årsskiftet. >>> 13 2) Stockholmsbörsens månadsrapport december 2003
VLT-AKTIEN VLT AB 2003 14 >>> Aktieutdelning och policy Det är styrelsens uppfattning att aktieutdelningen långsiktigt skall följa utvecklingen av bolagets resultat och eget kapital, givet en lämplig finansiell struktur och att bolaget inte behöver ytterligare kapital till värdeskapande investeringar. Den översoliditet som finns i balansräkningen skall användas till expansion och/eller kapitalöverföringar till aktieägarna. Årets aktieutdelning föreslås till SEK 4,00 per aktie, det vill säga oförändrad jämfört med utdelningen för 2002. Den föreslagna utdelningen överstiger årets vinst per aktie och motsvarar 7,0 procent av eget kapital per aktie vid årets utgång. Aktieomsättning Under året omsattes 466 997 VLT B-aktier, vilket motsvarar 7,9 procent av det totala antalet aktier i bolaget. Detta kan jämföras med 2002, då omsättningshastigheten uppgick till 3,0 procent. Under året var omsättningshastigheten på Stockholmsbörsen som helhet 124 procent och den mindre likvida O-listans omsättningshastighet var 78 procent. Även om omsättningshastigheten i VLT-aktien ökade under 2003 är den fortfarande låg. En delförklaring till detta är det relativt fasta ägandet i bolaget. Den låga omsättningen i aktien har även medfört att skillnaderna mellan köp- och säljkurs i aktien ibland varit stor och därmed ytterligare försvårat handel i aktien. För att underlätta handel i VLT-aktien tecknade VLT under våren 2003 därför ett aktielikviditetsavtal med Handelsbanken, varefter spreaden mellan köp- och säljkurs minskat. I tillägg till detta fortsätter arbetet med att löpande förbättra informationsgivningen. Aktiekapitalets utveckling År Förändring Totalt Antal aktier (MSEK) (MSEK) 1934 0,4 400 1951 Fondemission 0,2 0,6 600 1967 Fondemission 0,6 1,2 1 200 1977 Fondemission 1,2 2,4 2 400 1984 Fondemission 4,8 7,2 7 200 1984 Split 100:1 7,2 720 000 1985 Nyemission 0,8 8,0 800 000 1994 Fondemission 8,0 16,0 1 600 000 1994 Split 2:1 16,0 3 200 000 1998 Nyemission 0,1 16,1 3 206 769 1998 Inlösen -1,4 14,7 2 940 500 1998 Fondemission 2,9 17,6 1) 2 940 500 1998 Split 2:1 17,6 5 881 000 1) Via höjning av nominellt belopp från SEK 5 till 6. Finansiella mål och utfall Mål 2003 2002 2001 Tre år* Avkastning på eget kapital, % 15 25 5,4 3,3 12,6 7,1 Soliditet, % 30 40 52,9 56,3 59,1 56,1 Tillväxt, % > BNP 5,5 0,4-1,8 1,4 * Genomsnitt 2001 2003 Aktieägarna Det totala antalet aktieägare vid utgången av 2003 uppgick till 1 088 (1 092). Av det totala kapitalet i VLT utgörs cirka 26 (29) procent av institutionellt ägande och resterande 74 procent av privat ägande. Andelen av kapitalet som kontrolleras av utländska investerare uppgick vid slutet av 2003 till cirka 17 (19) procent. Aktiekapital Bolaget har 5 881 000 aktier om nominellt SEK 3,00 varav 4 975 560 utgör B-aktier och 905 440 är A-aktier. Inga optionseller konvertibelprogram föreligger varför ingen utspädning kan ske. Det nominella aktiekapitalet är SEK 17 643 000. B-aktierna har 1/10 röst per aktie och A-aktierna 1 röst per aktie. B-aktierna representerade vid årsskiftet 84,6 procent av kapitalet och 35,5 procent av antalet röster. Sedan 1998 innehåller VLT:s bolagsordning en klausul som tillåter frivillig omstämpling av A-aktier med 1 röst till B-aktier (noterade) med 1/10 röst. Under 2003 omvandlades inga A-aktier till B-aktier. Fördelning av aktieinnehav Antal aktier Antal aktieägare Totalt antal aktier Summa Summa 1 500 797 157 732 501 1 000 134 114 070 1 001 2 000 53 83 672 2 001 5 000 38 126 830 5 001 10 000 18 136 562 10 001 20 000 14 201 768 20 001 50 000 9 315 422 50 001 100 000 13 927 872 100 001 12 3 817 072 1 088 5 881 000 Baserad på offentlig aktiebok och förteckning över till VPC anmälda förvaltarregistrerade innehav per 2003-12-30 Kursutveckling mot O-listeindex SEK 100 90 80 70 B-aktien SX-O JAN MAR MAJ JUL SEP NOV JAN MAR 2003 2004
VLT-AKTIEN VLT AB 2003 Nyckeltal Definitioner Prestationsnyckeltal 2003 2002 2001 2000 1999 Rörelsemarginal, % 2,8 1,7 4,9 8,8 * 8,3 Nettomarginal, % 2,4 1,6 6,1 13,4 6,8 Resultat per aktie, SEK 3,12 1,96 7,41 16,65 8,25 Eget kapital per aktie, SEK 57,52 58,40 60,44 57,03 43,26 Avkastning på eget kapital, % 5,4 3,3 12,6 33,2 19,8 Avkastning på sysselsatt kapital, % 7,1 4,2 15,2 43,1 25,8 Utdelning per aktie, SEK 4,00 4,00 4,00 4,00 3,00 Utdelning/Resultat, % 128,2 204,0 54,0 24,0 36,4 Utdelning/Eget kapital, % 7,0 6,9 6,6 7,0 6,9 Kassaflöde löpande verksamhet, MSEK 92,7 38,1 63,1 139,8 86,7 Kassaflöde per aktie, SEK 15,76 6,47 10,74 23,77 14,74 Risknyckeltal 2003 2002 2001 2000 1999 Omsättningshastighet, aktien, % 8 3 15 23 32 Soliditet, % 52,9 56,3 59,1 56,3 50,9 Skuldsättningsgrad, ggr 0,17 0,10 0,03 0,03 0,04 Räntetäckningsgrad, ggr 10,6 9,2 92,4 120,0 54,9 Likvida medel/balansomslutning, % 7,2 1,5 23,3 38,6 29,4 Värderingsnyckeltal 2003 2002 2001 2000 1999 Börsvärde 2003-12-31, MSEK 553 429 518 515 500 Aktiekurs 2003-12-31, SEK 94,00 73,00 88,00 87,50 85,00 P/E-tal, ggr 30,1 37,2 11,9 5,3 10,3 P/S-tal, ggr 0,72 0,59 0,72 0,70 0,70 EBIT-multipel, ggr 30,8 37,9 11,1 2,8 6,2 Aktiekurs/Eget kapital, % 163 125 146 153 196 EV/Sales, ggr 0,75 0,63 0,54 0,40 0,51 Direktavkastning, % 4,3 5,5 4,5 4,6 3,5 Rörelsemarginal Nettomarginal Resultat per aktie Eget kapital per aktie Avkastning på eget kapital Avkastning på sysselsatt kapital Utdelning/Resultat Kassaflöde per aktie Omsättningshastighet Soliditet Rörelseresultat/Omsättning Vinst efter skatt/omsättning Vinst efter skatt/genomsnittligt antal aktier under perioden Utgående eget kapital/ Utgående antal aktier Nettovinst/Genomsnittligt eget kapital Resultat efter finansnetto + finansiella kostnader/genomsnittligt sysselsatt kapital Utdelning/Nettovinst Kassaflöde löpande verksamhet/ Utgående antal aktier Totalt antal omsatta aktier under året/antal utestående aktier Utgående eget kapital/ Utgående balansomslutning Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder/eget kapital Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto + finansiella kostnader/ Finansiella kostnader P/E-tal Börsvärde/Nettovinst P/S-tal EBIT-multipel Aktiekurs/Eget kapital EV/Sales Enterprise Value (EV) Nettoskuld Direktavkastning Börsvärde/Omsättning Enterprise value/rörelseresultat Börsvärde/Utgående eget kapital Enterprise value/omsättning Börsvärde + Nettoskuld Räntebärande skulder + Likvida medel Utdelning per aktie/aktiekurs 15 * exklusive jämförelsestörande poster Större aktieägare Antal Antal Totalt Procentuell Procentuell A-aktier B-aktier antal aktier andel aktier andel röster (1 röst) (1/10 röst) (%) (%) Släkten Pers 905 440 1 249 672 2 155 112 36,7 73,5 Länsförsäkringar Bergslagen 592 658 592 658 10,1 4,2 Tidningsaktiebolaget Stampen 561 360 561 360 9,5 4,0 Morgonpress Invest 561 360 561 360 9,5 4,0 Mellon Omnibus, USA 451 398 451 398 7,7 3,2 Fidelity Low-Priced Stock, USA 225 000 225 000 3,8 1,6 Catella Fokus 214 800 214 800 3,7 1,5 Södermanlands Nyheter 118 800 118 800 2,0 0,8 Sydostpress i Kalmar 100 000 100 000 1,7 0,7 Deutsche Bank AG, England 66 370 66 370 1,1 0,5 Northern Trust, England 53 498 53 498 0,9 0,4 State Street Bank and Trust Co, USA 38 100 38 100 0,7 0,3 Goldman Sachs Int. Ltd, England 36 650 36 650 0,6 0,3 Erik Anund Hallin 31 000 31 000 0,5 0,2 Royal Trust, England 29 600 29 600 0,5 0,2 Övriga 645 294 645 294 11,0 4,6 905 440 4 975 560 5 881 000 100,0 % 100,0 %
16 MEDIABRANSCHEN
MEDIABRANSCHEN VLT AB 2003 Den förväntade återhämtningen för annonsmarknaden inom traditionella media uteblev 2003, men direktkommunicerande media, framför allt internetannonsering och direktreklam, uppvisade en fortsatt stark tillväxt. För 2004 prognostiseras en uppgång i reklaminvesteringarna inom alla traditionella medier utom storstadspress. Efter en positiv inledning på 2003 avtog reklaminvesteringarna i svensk media under det andra halvåret 2003. Sammantaget var annonseringen i traditionella medier under året 14,8 miljarder kronor, alltså i princip oförändrat jämfört med 2002. Vinnare under året var kvällspress samt TV, utomhusreklam och populärpress, medan dagspress, radio och fackpress tappade intäkter. Direktkommunicerande medier som direktreklam och Internet fortsatte att öka sin andel av annonsmarknaden. IRM:s prognos för 2004 pekar mot ett nytt starkt tillväxtår för internetannonsering. Utomhusreklammarknaden, som under 2002 fick draghjälp av riksdagsvalet, gynnades under 2003 bland annat av folkomröstningen om huruvida Sverige skulle införa euron. Liksom 2002 höll den totala annonseringen inte jämna steg med BNP-utvecklingen under 2003. Platsannonseringen har under flera år påverkats av den svaga arbetsmarknaden. Vidare kan nämnas att allt fler företag väljer att marknadskommunicera genom direktreklam, främst oadresserad. Medieföretagen har under 2003 befäst sin ställning som de ledande Internetaktörerna och allt fler tidningar börjar ta betalt för innehållet på hemsidorna. Exempelvis lanserade Aftonbladet, vars sajt aftonbladet.se är en av Sveriges mest besökta hemsidor, under 2003 betaltjänster under namnet Plus. Medieföretagen har höga placeringar i listor över Sveriges mest besökta hemsidor och utvecklingen går mot allt fler betaltjänster. Detta kan jämföras med utvecklingen för de tryckta tidningarna där utvecklingen varit motsatt och reklamfinansierade gratistidningar ökat marknadsandelarna. Prognos 2004 Förväntningarna på reklammarknadens utveckling är något högre 2004, beroende på en förväntad återhämtning i ekonomin. Enligt IRM beräknas investeringarna i traditionella medier under 2004 öka med 2 procent till 15,1 miljarder kronor, med tillväxt inom alla media utom för storstadspress. Den starkaste ökningen väntas utomhusannonsering, TV och kvällspress uppvisa. Konkurrens om annonsmedel På en annonsmarknad som varit stillastående eller i nedgång under ett antal år ökar konkurrensen om reklaminvesteringarna. Nya media har också tillkommit, eller mognat under de senaste åren. Gratistidningar utmanar etablerade morgontidningar och Internet har blivit en kostnadseffektiv metod att exponera sitt varumärke med möjlighet att öka precisionen i målgruppsurvalet. De större dagstidningarna har på grund av den svaga konjunkturen och den ökade konkurrensen dragits med lönsamhetsproblem. Allt fler aktörer skapar samarbeten, bland annat i form av annonspaket, för att öka räckvidden och därmed sänka försäljningskostnadernas andel av intäkterna. Reklamradion har på grund av svag lönsamhet genomfört strukturåtgärder och skapat större enheter. Denna utveckling förväntas fortsätta. Utvecklingen inom Internet och framväxten av tredje generationens mobiltelefoni skapar dessutom nya mediekanaler som också gör anspråk på en del av reklamkakan. Tidningar De senaste årens utveckling mot tabloidformat och gratistidningar fortsatte under 2003. Annonseringen i morgonpress minskade totalt samtidigt som annonsinvesteringarna i kvällspressen ökade. Enligt TU minskade rubrikannonsmarknaden något under 2003. På grund av den svaga arbetsmarknaden föll platsannonseringen med cirka 30 procent. Bostadsannonseringen ökade och blev därmed den största delmarknaden inom rubrikannonser*. Tillväxten för bostadsannonsmarknaden har skapat nya kanaler och attraherat konkurrerande aktörer. Med början i januari 2004 distribueras gratistidningen Metro Hus&Hem i cirka 900 000 exemplar och Göteborgs-Posten lanserade i början av 2004 en bostadsbilaga i tabloidformat. Den ökade konkurrensen har satt press på de traditionellt starka aktörerna. Exempelvis har Svenska Dagbladet under en tid distribuerat sin bostadsbilaga Magasinet även till icke-prenumeranter, men kommer framöver bara att distribuera Magasinet till prenumeranter. >>> 17 * TidningsUtgivarna
MEDIABRANSCHEN VLT AB 2003 18 >>> Tabloidomläggningen har fortsatt under 2003. Drivkraften bakom formatomläggningen är läsarnas önskemål om en behändigare tidning. En effekt av tabloidformat är att sidorna blir mindre, vilket inledningsvis kan innebära svårigheter att försvara samma prissättning för exempelvis helsidor. Det finns inga entydiga undersökningsresultat som visar vilka långsiktiga effekter en tabloidomläggning har på annonsintäkterna. Även i övriga Europa och i USA har trenden gått mot mindre format och det finns exempel på dagstidningar som numera ges ut i mindre format än tabloid. Franska Le Matin är ett exempel på detta. I USA finns en uppfattning om att tabloidformatet signalerar lägre kvalitet på det redaktionella innehållet. Formatminskningar där har därför främst inneburit att man minskat bredden på sidorna. Gratistidningarna i Stockholm, Metro och Stockholm City, har fortsatt att öka och har enligt Orvestos senaste rapport en sammanlagd räckvidd på över en miljon läsare. Metro finns även representerad i Göteborg och Malmö där räckvidden är cirka 250 000 respektive drygt 200 000. Den totala räckvidden för de större dagstidningarna minskade något jämfört med motsvarande period 2002, enligt Orvestos rapport. Vinnare är bland annat Svenska Dagbladet som visar en ökad räckvidd. Enligt statistik från TU läser 88 procent av Sveriges befolkning mellan 15 79 år någon dagstidning på vardagarna. Av ungdomar mellan 15 24 år är det 79 procent som läser någon dagstidning på vardagarna. Radio 2003 blev ett svagt år för radioannonseringen med en nedgång om 7 procent. IRM spår dock en uppgång för radioreklamarknaden under 2004. Liksom föregående år innebar den svaga konjunkturen att annonsörerna prioriterade säkra mediekanaler som tidningar och TV framför radio. Under hösten 2003 lyssnade, enligt RUAB, 77 procent av Sveriges befolkning mellan 9 79 år på radio under ett genomsnittligt dygn, vilket är oförändrat jämfört med 2002. Lyssnandet är störst i åldern 50 64 år. De privata lokalradiokanalerna har en lyssnarandel på knappa 30 procent, medan Sveriges Radios kanaler har en lyssnarandel omkring 65 procent. Störst av de reklamfinansierade kanalerna är Rix FM, som också ökade mest under tolvmånadersperioden fram till december 2003, med en räckvidd om 12 (10) procent enligt RUAB. Den reklamfinansierade radiomarknaden domineras idag av fyra stationskonstellationer: NRJ, Mix Megapol, Rix FM och Fria Media. I den sistnämnda ingår bland annat Radio Match, Hit FM och Radio Stella. Tidningsläsandet i världen Sverige är ett tidningsläsande land. Sverige placerar sig på fjärde plats internationellt vad gäller tidningsläsande en genomsnittlig dag, endast passerat av Norge, Japan och Finland. Per tusen invånare konsumerade svenskarna 543 dagstidningar år 2001. Samma år fanns i Sverige 94 tidningar med utgivning minst 4 dagar per vecka. I till exempel Italien, vars befolkningsmängd är betydligt större än Sveriges, fanns 89 tidningar som definieras som dagliga*. Mediernas räckvidd Mellan 1994 och 2002 ökade andelen av den svenska befolkningen med tillgång till en dator i hemmet från 23 procent till 70 procent. Internet fortsätter att växa räckviddsmässigt och det är 41 procent av svenskarna i åldern 16 74 år som använder Internet minst en gång per arbetsdag. Detta enligt SCB:s undersökning Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003. Mediernas rangordning i räckvidd är relativt stabil över tiden. Dagspress, radio och TV har alla en daglig räckvidd över 75 procent. * TidningsUtgivarna
MEDIABRANSCHEN VLT AB 2003 19 Reklaminvesteringar, (MSEK) Mediegrupp (IRM) 2003 ±02 % 2002 Morgonpress totalt 7 128-0,6 7 165 Storstadspress 3 144-1,1 3 181 Landsortspress 3 984-0,2 3 984 Kvällspress 642 13,7 565 Populärpress 683 2,9 665 Fackpress 1 454-6,2 1 552 TV 3 517 2,0 3 446 Text-TV 53-15,0 63 Utomhus 826 3,7 797 Bio 70-11,6 79 Radio 448-7,0 480 Totalt traditionella medier 14 822 0,2 14 812 Mediegrupp (IRM) 2003 ±02 % 2002 Internet totalt 1 093-0,3 1 063 Banner/sponsring 409 17,0 321 Sökbaserad reklam 684-7,4 742 Oadresserad DR (Distr.) 1 577 6,9 1 475 Adresserad DR (Distr.) 2 009 4,0 1 932 Gratistidningar 942-2,2 962 Annonsblad 442 0,5 440 Källa: IRM, förändringssiffran baseras på jämförbart material.
KONCERNÖVERSIKT VLT AB 2003 20 VLT ökade nettoomsättningen med 5,5 procent under 2003 trots att annonskonjunkturen var stabil på en relativt låg nivå. Rörelseresultatet förbättrades med 74,9 procent på grund av fortsatta kostnadsbesparingar och effektiviseringar. Intäkter och resultat för koncernen VLT-koncernens nettoomsättning ökade med 5,5 procent till MSEK 753,2 (713,7). Totalupplagan för koncernens förstatidningar har ökat. Kombinerat med prisjusteringar innebar detta en intäktsökning för affärsområdet Tidningar om 3,7 procent. Även inom tryckerirörelsen och Elektroniska medier ökade intäkterna. Koncernens rörelseresultat steg med 74,9 procent till MSEK 21,3 (12,2), vilket motsvarar en rörelsemarginal om 2,8 (1,7) procent. I resultatet ingår en realisationsvinst från försäljningen av en tryckpress med MSEK 7,7. Tidningsrörelsens resultat ökade till MSEK 39,5 (32,0). Trots ökad försäljning redovisade VLT Press (exklusive reavinst) ett negativt rörelseresultat då marginalerna på tryckuppdrag var låga och avskrivningskostnaderna ökat. Åtgärdsprogrammen inom Elektroniska medier har givit viss effekt, men ökad konkurrens inom digital annonsdistribution och en fortsatt svag marknad för digitala kommunikationstjänster innebär att affärsområdet rapporterar en något större förlust. Finansnettot förbättrades till MSEK 3,5 (1,9) och resultatet efter finansnetto uppgick till MSEK 24,8 (14,1). Resultatet från de finansiella posterna har ökat till följd av högre erhållen utdelning. Koncernens investeringsprogram har inneburit minskad avkastning på likvida medel samt ökade räntekostnader. Årets aktieutdelning från Liberala Tidningar AB (Nerikes Allehanda AB:s moderbolag) uppgick till MSEK 2,6 (0). Vinsten per aktie blev SEK 3,12 (1,96). Eget kapital per aktie uppgick till SEK 57,52 (58,40). Antalet aktier är totalt 5 881 000. Kassaflödet från den löpande verksamheten blev MSEK 93 (38), motsvarande SEK 15,76 (6,47) per aktie. Intäkter och resultat per affärsområde Tidningar Affärsområdets totala intäkter ökade med 3,7 procent till MSEK 534,2 (515,3). Annonsintäkterna var MSEK 252,9 (253,1). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 39,5 (32,0), motsvarande en ökning med 23 procent. Rörelsemarginalen var 7,4 (6,2) procent. Även om resultatet förbättrats fortsätter rationaliserings- och effektiviseringsarbetet inom affärsområdet. Tryckerier Affärsområdets intäkter ökade med 15,3 procent till MSEK 200,8 (174,1) på grund av flera vunna stororder. Dessa dämpade de negativa effekterna av att VLT Press tappade uppdraget att trycka FinansVision, som lades ned med kort varsel i början av 2003. Rörelseresultatet ökade till MSEK 6,0 (-2,1), varav MSEK 7,7 (0) utgörs av en reavinst. I och med färdigställandet av det nya tryckeriet har kapaciteten och leveranskvaliteten ökat väsentligt och fortsatt försäljningsarbete är prioriterat under 2004. Per 1 april 2002 övertogs VLT:s aktier i Trollhättans Tryckeri av det nystartade bolaget Västsvenskt Tidningstryckeri AB (VTAB), i vilket VLT nu äger 10 procent av aktierna. Koncernens intäkter 2003 Koncernens kostnader 2003 Omsättning per affärsområde 2003 Kassaflöde från löpande verksamhet (MSEK) 4 5 1 4 5 2 3 139,8 160 140 120 3 3 1 100 2 2 1 86,7 63,1 92,7 80 60 40 1. Annonser 32,9 % 1. Personalkostnader 46,2 % 1. Tidningar 69,5 % 38,1 20 2. Tryckerier 26,1 % 3. Upplaga 22,5 % 2. Råvaror och förnödenheter 19,0 % 3. Övr. ext. kostnader 17,1 % 2. Tryckerier 26,1 % 3. Elektroniska medier 4,1 % 1999 2000 2001 2002 2003 4. Distribution 11,4 % 4. Distributionskostnader 9,5 % Övrigt 0,3 % 5. Elektroniska medier 4,1 % 5. Avskrivningar 7,1 % Övrigt 3,0 % Övrigt 1,1 %