Farliga jordfelsbrytare

Relevanta dokument
ELAVBROTTET I STOCKHOLM

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel.

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution

Vår roll. Elsäkerhetsverket är en statlig myndighet som hör till Miljö- och energidepartementets

DLE Oslo Lars Hansson

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten.

Säkrare jordfelsbrytare

Den här presentationen ger dig några enkla fakta om elektricitet, hur den fungerar och om elsäkerhet.

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Vår roll. Elsäkerhetsverket är en statlig myndighet som hör till Miljö- och energidepartementets

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Mikroproduktion. - För dig som ska starta egen elproduktion. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Fläktanläggningar. som stör» sid 3. Årets tillsynsprojekt. Småskalig generering. » sid 7. » sid 9

Nya direktiv Nya föreskrifter

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft

Mikroproduktion. Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5kW

Solceller. Råd och regler för elinstallationen. SEK Handbok 457 Utgåva 1

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL

Framtiden utifrån behörighetsutredningen SSG Elansvarsträff 2014 Kim Reenaas

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

TILLSYN AV EL- ANLÄGGNINGAR. Information till Dig som har ansvaret för elanläggning och elapparater inom företaget.

Tre spår mot förändrad behörighet!

Elföreskrifter & installationsregler

Information från Elsäkerhetsverket

Min bok om hållbar utveckling

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?

Producera din egen el

Beslut om försäljningsförbud och betalningsskyldighet

Elsäkerhetsverkets deltagande i elektrotekniska standardiseringen 2015

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning

Vilka regelverk styr arbetet i Telestörningsnämnden? Anders Richert avdelningschef Anläggningar Teknisk Direktör

Uppföljning av marknadskontrollplan 2016

ELSÄKERHET I SMÅFÖRETAG

EMC från verkligheten» sid 3. utreds» sid 6. Elavbrott. orsakade stora problem» sid 8

Mikroproduktion. - Tekniska riktlinjer för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Tillfälliga elanläggningar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om ackreditering av organ som ska kontrollera fordon för transport av farligt gods

Elsäkerhet och effektiva och hållbara ellösningar Anders Engstedt

Vems är ansvaret? William Persäter. W Persäter Elkonsultering

Elsäkerhet i... Småbåtshamnar.

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elinstallationer i badrum

Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer (Elbehörighetsutredningen)

Tre spår mot förändrad behörighet!

ELSÄKERHETSVERKET OCH EMC NYA E-TJÄNSTER. » sid 3. » sid 9

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

VIND- OCH SOLEL. Magnus Karlsson / Martin Gustafsson PROJEKT

ELBESIKTNING & SÄKERHET, UPPDATERING & VIDAREUTBILDNING. besiktning av elanläggningar elsäkerhet maskiners elutrustning styrning & drift av elmotorer

KARTLÄGGNING AV ELINSTALLATÖRER

Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB

Verksamhetsplan Beslutad av generaldirektören Reviderad enligt revisionslistan

Försäljningsförbud och betalningsskyldighet för verkets kostnader

Konsekvensutredning. Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ersättning och avgifter vid marknadskontroll av viss elektrisk utrustning

Vägledning vid elolycka

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.

ELSÄKERHETSBAROMETERN Så elsäkert är Sverige

Mikroproduktion. - Tekniska riktlinjer för elinstallatörer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

När du har köpt en produkt som har brister

Beslut om försäljningsförbud och betalningsskyldighet

Avbrott hos Com Hem» sid 3. Årets tillsynsprojekt» sid 7.» sid 13

Brandsäker camping. Tips och råd till dig som campinggäst

Beslut om försäljningsförbud och betalningsskyldighet

SOLEL- FORSKNINGSLÄGET OCH KVALITETSUTMANINGARNA. Peter Kovács Augusti Hållbar Samhällsbyggnad Energi och cirkulär ekonomi

ANSLUTNING AV SOLENERGI

Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag

När du har sålt en produkt som har brister

TÄ N K PÅ ELS Ä K E R H ETEN L Å T P R O F F S E N I N S T A L L E R A

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

Yttrande över Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elektrisk utrustning och föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet

PM 1 (16) Installatörsföretagens synpunkter är markerade med grått.

BESLUT. Beslut om försäljningsförbud och betalningsskyldighet

Nya regler för elarbete

De direktiv inom anpassningspaket som berör Miljö- och energidepartementet. 3. direktiv 2014/30/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning

Fulel och fuskelektriker. Hur vanligt är det? Hur farligt är det?

Vill du också sänka energikostnaderna för din kyrka?

BESLUT. Försäljningsförbud och betalningsskyldighet för verkets kostnader

MIN ENERGI. solcellsguiden. Nyheter och erbjudanden till dig som är kund hos Vattenfall. Upptäck solkraft! Vi bjuder på Storytel i 30 dagar

Nya elsäkerhetslagen en introduktion

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Solel och frågor kring kvalité, säkerhet och underhåll. Peter Kovács, SP Energiteknik

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Anslutning Från förfrågan till färdig anläggning

Föreskrifter och myndighetskrav Behörighetsregler ELR-utbildningar Diplomering/Certifiering ELSÄK-FS 2006:1 SS-EN SS-EN

Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning

Bygg med Vision. HomIQ

Att söka tillstånd för gasol på restaurang

Det här är elcertifikatsystemet

Mikroproduktion. - För dig som vill starta egen elproduktion. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6

ABT-Boende. Dnr:15EV460. Göran Olsson

Förord Ellagstiftningen en översikt Elsäkerhet vid arbete ELSÄK-FS 2008:3. Utförande av elektriska starkströmsanläggningar

Öppet brev till Per-Olof Lindholm, verkställande direktör för Eon Elnät Sverige AB:

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Elektromagnetiska hot: oavsiktliga störningar. Henrik Olsson, Elsäkerhetsverket

Transkript:

aktuellt# 1 2 0 1 0 Farliga jordfelsbrytare» sid 6 Årets tillsynsprojekt» sid 4 Lyckat EMC-seminarium» sid 7

GD har ordet Fimbulvinter Den ovanligt envisa vintern släpper sakta greppet om vårt avlånga land. Dagarna blir längre och solen värmer mer och mer. I norra Europa sattes flera köldrekord under vintern. Om vi levt under järnåldern hade vi kanske trott att fimbulvintern var i antågande en flerårig vinter som skulle föregå Ragnarök och jordens undergång. Klimatskeptikerna har stärkts i sin övertygelse. Men nu är vädret här hemma och globalt klimat inte samma sak. Enligt den amerikanska myndigheten för atmosfäriska frågor, NOAA, var faktiskt termperaturen under vintermånaderna ovanligt hög i världen. Och min grönländske motsvarighet säger sig ha upplevt en mild vinter. Det är svårt att tro sett från Sverige, där teknik som elförsörjning, tågtrafik och byggnader satts på hårda prov. Inuti solen är det så hög temperatur att väte omvandlas till helium genom fusion. Tack vare solenergin är jorden beboelig. Men solens aktivitet varierar och det påverkar rymdvädret. Rymdvädret kan i sin tur få jordens magnetfält att variera. Variationerna ger upphov till strömmar som kan nå miljoner ampere uppe i rymden nära jorden. Dessa strömmar kan påverka elnäten elektromagnetiskt med stora elavbrott som följd. Känslig utrustning som krafttransformatorer kan i vissa fall skadas. I mars 1989 blev sex miljoner människor utan el i Kanada under nio timmar på grund av rymdvädret. Hårt rymdväder var det scenario som användes i slutet av februari då Elsäkerhetsverket medverkade i den krisövning som arrangerats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tillsammans med Department for Homeland Security i USA. Svenska Kraftnät och Post- och Telestyrelsen och EU-kommissionen medverkade också. Övningen syftade till att träna samarbete mellan Europa och USA i händelse av en internationell kris där teknisk infrastruktur slagits ut. I år fortsätter verkets arbete med att utveckla områdena vind- och solel samt elbilar. Inom dessa områden händer mycket och det finns stora behov av att informera och klargöra regelverken. Dessutom är det viktigt med tidig tillsyn så att anläggningar och produkter håller tillräcklig nivå på säkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet. Energimyndigheten är sammankallande för ett färskt svensk-norskt projekt för laddinfrastruktur för elbilar. I projektet ingår frågeställningar som är knutna till standarder och säkerhet varför även Elsäkerhetsverket medverkar i projektet. Under våren planeras ett seminarium riktat till projektörer av anläggningar för förnybar energi i samarbete med branschorganisationen Svensk Energi. Verket var även medarrangör till Energitinget där förnybar elproduktion fanns med i flera sessioner. Så det händer alltmer inom området. Kvalitet och säkerhet hänger ofta ihop. Jag är inte alls nöjd med kvaliteten på de jordfelsbrytare som finns på marknaden. En dansk studie av tusen installerade jordfelsbrytare med varierande ålder visar att alltför många inte fungerar som avsett. Dessutom är det svårt att förstå att tillverkare kan kräva att jordfelsbrytare motioneras regelbundet för att fungera. Här har verket tagit fram en plan för att påverka utvecklingen i positiv riktning tillsammans med våra nordiska systermyndigheter. Ett sådant gott samarbete har vi erfarenhet av exempelvis för säkrare spisar. MAGNUS OLOFSSON GENERALDIREKTÖR A K T U E L LT E L S Ä K E R H E T S V E R K E T S N Y H E T S B R E V #1 2010 TEL 0550-851 00 REGISTRATOR@elsakerhetsverket.se WWW.ELSAKERHETSVERKET.SE REDAKTÖR Ann-Charlotte Carlqvist ann-charlotte.carlqvist@elsakerhetsverket.se ANSVARIG UTGIVARE Magnus Olofsson magnus.olofsson@elsakerhetsverket.se LAYOUT & PRODUKTION Blueprint

om EMC Utökade resurser för EMC-problem Som tillsynsmyndighet för EMC (elektromagnetisk kompatibilitet) får Elsäkerhetsverket lösa en del fall där skyddskraven i EMCdirektivet inte uppfylls. Ett vanligt problem är att en utrustning orsakar radiostörningar. Det har tidigare ofta lösts i gott samarbete med PTS (Post- och Telestyrelsen) som har en avdelning för just lokalisering av radiostörningar. För att kunna lösa en del problem på egen hand har Elsäkerhetsverket nu investerat i en egen portabel spektrumanalysator. Detta mätinstrument kan enklast liknas med en avancerad radiomottagare där uppmätta signaler kan analyseras på en inbyggd bildskärm. Därmed kan analyser göras som är till stor hjälp i den fortsatta jakten på störkällan. När det gäller radiostörningar handlägger Elsäkerhetsverket ärenden där störkällan misstänks vara en elektrisk utrustning medan PTS har hand om ärenden där radiosändare orsakar störningar. text Henrik Olsson a k t u e l l t # 1 a p r i l 2 0 1 0

Även under 2010 kommer Elsäkerhetsverket att arbeta med en rad olika tillsynsprojekt. Årets tillsynsprojekt Tillsynen i projektform riktas mot särskilda tillsynsobjekt eller mot särskilda frågeställningar. Vi grundar våra tillsynsprojekt mot bakgrund av externa indikationer och från våra erfarenheter, säger Bosse Johansson vid Elsäkerhetsverket. Syftet är att få till stånd åtgärder vid det enskilda tillsynsobjektet och att vi ska kunna dra generella slutsatser som vi kan återkoppla internt inom verket eller till berörda aktörer eller organisationer på systemnivå. Vissa av årets projekt är en fortsättning på fjolårets, till exempel elinstallatörskontroll och marknadskontroll av ångduschar. Ökad satsning på järnväg Nytt för året är en ökad satsning på järnväg där inte mindre än tre olika projekt planeras. Bakgrunden är att antalet olyckor och tillbud i samband med Tillsynsprojekten kommer att pågå under hela året och de flesta kommer att arbete på järnväg tenderar att öka. De tre tillsynsprojekten innefattar en avslutas innan årets slut. djuputredning av ett antal redan skedda Projekten är spridda över hela landet järnvägsolyckor, dels ett projekt som tittar och kommer att engagera yrkesmän, på arbetena på järnvägsanläggningar elinstallatörer, järnvägsbranschen, nätägare och andra från norr till söder. samt ett projekt som rör specifika risker kring de industrispår som blir allt vanligare. text Ann-Charlotte Carlqvist Under 2010 kommer Elsäkerhetsverket att ha följande tillsynsprojekt: Mindre vattenkraftstationer EMC i fasta installationer Djuputredning av järnvägsolyckor Elmätare Arbete på järnvägsanläggningar Ångduschar Industrispår Produkter i explosionsfarliga miljöer Förutsättningar för brandutredningar Dokumentationskontroll ATEXprodukter Elinstallatörskontroll Småskalig vind- och solel samt laddinfrastruktur för vägfordon Heta ytor på elektriska hushålls- Brandrisk i datorer Kontroll av vindkraftverk apparater. Ny guide för EMC-direktivet Den 8 februari uppdaterade EU-kommissionen guiden till EMC-direktivet (2004/108/EC) med några mindre ändringar. Guiden är ett informativt hjälpmedel för att tolka EMC-direktivet. För den som vill veta mer om EMCdirektivet är det rekommenderad läsning. Guiden går inte in i tekniska detaljer. Däremot förklarar den många begrepp inom EMC, de olika vägarna för att komma fram till ett CE-märke för en produkt eller reglerna för fasta installationer för att ta några exempel. Länk till guiden finns på Elsäkerhetsverkets webbplats. a k t u e l l t # 1 a p r i l 2 0 1 0

Nu har Elsäkerhetsverket avslutat utredningen av det omfattande elavbrottet i norra Stockholm. Utredning om elavbrott i Stockholm klar Elavbrottet inträffade i slutet av maj i fjol. Strömförande linor från en ledning för 70 000 volt ramlade ner på marken och det brann i ett högspänningsställverk. Ström leddes även ut till villor där hushållsapparater skadades. Som mest var 130 000 kunder spänningslösa och det längsta kundavbrottet varade i fyra timmar. Granskning startade omedelbart Elsäkerhetsverket påbörjade en granskning, ur ett elsäkerhetsperspektiv, av elavbrottet dagen efter det inträffade. Syftet var att utreda om det begåtts något brott mot Ellagen (1997:857). Granskningen har utförts genom tillsynsbesök i de drabbade anläggningarna. Elsäkerhetsverket har även tagit del av Vattenfalls interna utredning samt de rutiner som man tillämpar. Som en konsekvens av Elsäkerhetsverkets granskning har Vattenfall kontrollerat samtliga stationer inom området om det finns reserv till eller övervakning till det normala frånkopplingssystemet. Två av de kontrollerade stationerna har konstaterats vara i behov av kompletterande åtgärder. En liknande kartläggning pågår kring det totala beståndet inom Vattenfall Eldistribution. Gällande regelverk har följts Elsäkerhetsverkets utredning visar att Vattenfall Eldistribution AB sköter sin verksamhet i enlighet med de krav som åligger dem beträffande anläggningsansvaret. Elavbrottet kunde dock ha fått svårare konsekvenser om platserna för linnedfall inträffat inom tätbebyggda områden. Granskningen av det inträffade indikerar att det kan finnas anledning till att se över rutinerna för risk- och konsekvensanalyser samt upprätta förslag till åtgärder i äldre anläggningar. I sammanhanget är det viktigt att känna till att stationernas utrustning byts ut med viss periodicitet. Vid varje sådant tillfälle analyseras och uppgraderas utrustningen med avseende på gällande krav. Elnätets komplexitet gör att utformningen och kravet på skyddsfunktionerna har förändrats genom åren. De övergripande principerna som var tillräckliga för tjugo år sedan är inte det i dagens elnät. Detta innebär att stationer som är relativt nya och uppfyller kraven i Elsäkerhetsverkets föreskrifter inte fullt ut uppfyller det drifttekniska behovet av reservsystem till eller övervakning av frånkopplingssystemet. text Ann-Charlotte Carlqvist bild sandra hjelm fakta Det var en driftstörning i Danderyd som startade händelseförloppet och genom att frånkopplingen av den felbehäftade ledningssektionen misslyckades inträffade följdfel som fick konsekvenser i form av linnedfall och omfattande driftstörningar. Händelsen var mycket allvarlig ur elsäkerhetssynpunkt eftersom det fanns stor risk för person- och egendomsskador. a k t u e l l t # 1 a p r i l 2 0 1 0 5

En dansk studie visar att jordfelsbrytare inte fungerar som det är tänkt. Av tusen installerade jordfelsbrytare var det sju procent som inte höll måttet. Jordfelsbrytare fungerar inte som de ska Många olyckor sker utomhus och i fuktig omgivning. Den danska undersökningen gjordes av Sikkerhedsstyrelsen som ansvarar för elsäkerhet i Danmark. Resultatet presenterades i december 2009 vid ett möte mellan samtliga nordiska myndigheter som ansvarar för elsäkerhet. Myndigheterna enades om att driva frågan om högre tillförlitlighet på jordfelsbrytare. I första hand kommer frågan att tas upp med tillverkarna inom ramen för standardisering. Målsättningen är också att öka informationen till innehavare av elektriska anläggningar och till elinstallatörer om hur jordfelsbrytare kan kontrolleras. Jag ser mycket allvarligt på resultaten från den danska studien, säger generaldirektör Magnus Olofsson. Vi kommer att driva på arbetet för bättre jordfelsbrytare. De är en säkerhetsprodukt som ska skydda mot skador från elektrisk ström och måste vara tillförlitlig och användarvänlig. Den danska rapporten finns att läsa på www.sik.dk. För den som är tekniskt intresserade hänvisas till SEK Svensk Elstandards handbok 442. Elsäkerhetsverket arbetar nu med att analysera resultaten för att besluta om vilka ytterligare åtgärder som kan behövas. text Ann-Charlotte Carlqvist Som ett led i arbetet för bättre jordfelsbrytare har Elsäkerhetsverket kallat tillverkare till ett möte då man ska diskutera vilka åtgärder som behöver vidtas. Seminariet genomförs i Stockholm den 25 maj. Nya publikationer Elektromagnetisk kompatibilitet EMC. Under vintern 2010 har Elsäkerhetsverket tagit fram två nya broschyrer, Elektromagnetisk kompatibilitet EMC samt en reviderad utgåva av broschyren Om jordfelsbrytare. Broschyrerna riktar sig till såväl allmänhet som bransch. Du hittar broschyrerna i Elsäkerhetsverkets publikationsshop. Där kan du välja om du vill beställa ett tryckt exemplar eller om du vill ladda ner broschyrerna som pdf. Foldrar för nedladdning Elsäkerhetsverket har dessutom tagit fram två informationsfoldrar som endast finns för nedladdning i pdf-format. Säkra produkter ditt ansvar riktar sig till tillverkare, importörer och återförsäljare, medan Elsäkerhetsverket korta fakta riktar sig till alla som vill ha kortfattad information om Elsäkerhetsverkets verksamhet. Jordfelsbrytare. a k t u e l l t # 1 a p r i l 2 0 1 0

Onsdagen den 24 mars arrangerade Elsäkerhetsverket ett seminarium i Kristinehamn på temat problemfritt energisparande. Drygt sjuttio personer besökte seminariet om problemfritt energisparande. Lyckat seminarium om problemfritt energisparande Intresset för seminariet var mycket stort. Över sjuttio deltagare från främst fastighetssektorn inom teknisk förvaltning, energirådgivning, installation, underhåll och konsultation var på plats i Kristinehamn. Föreläsare under dagen var såväl representanter från branschen som från Elsäkerhetsverket. Frekvensomriktare som energisparare Krav på bättre inomhusklimat och ökade energikostnader har gjort att frekvensomriktare blivit allt vanligare i bostäder för att effektivisera reglering av ventilation och pumpar. Med hjälp av frekvensomriktare kan varvtalet i en elmotor regleras vilket kan resultera i en minskad energiförbrukning trots att samma effekt uppnås. Frekvensomriktare kommer med stor sannolikhet att installeras på bred front de kommande åren och seminariet syftade till att informera om utvecklingen. Dessutom diskuterades vikten av att installationer av frekvensomriktare utförs på ett riktigt sätt för att både undvika drift- och radiostörningar. Elmotorer är energislukare En av seminariets föreläsare var Bo Andersson från Transmissionsgruppen i Sverige. Han belyste utmaningen att säkra ett ökat energibehov i kombination med en minskad klimatpåverkan. Trettio procent av all elektricitet som förbrukas inom EU går till elmotorsystem, säger Bo Andersson. Genom användning av frekvensomriktare skulle trettio till femtio procent av energiförbrukningen kunna sparas i fläkt-, pump- och kompressorapplikationer istället för strypreglering. text & bild Sophia Hedmark a k t u e l l t # 1 a p r i l 2 0 1 0

Ny webbplats om vindkraft Vindlov.se är en ny webbplats där aktuell information om vindkraft finns samlad. Webbplatsen är ett samarbete lett av Energimarknadsinspektionen där Elsäkerhetsverket tillsammans med 13 andra myndigheter samarbetat. Det är ett utmärkt initiativ som Energimyndigheten har tagit, säger Elsäkerhetsverkets generaldirektör Magnus Olofsson. Vindlov ger oss som tillsynsansvarig myndighet ytterligare en kanal i vårt förebyggande arbete. Webbplatsen www.vindlov.se vänder sig till företag, myndigheter, organisationer och privatpersoner som söker information om tillståndsprocesser för vindkraftverk. Det finns även information om vad man bör tänka på när man ska sätta upp ett vindkraftverk, oavsett storlek. Läs mer på vindlovs webbplats, www.vindlov.se. Profilen Klas-Göran Sundvall Teknisk expert vid Elsäkerhetsverket Sedan knappt ett år tillbaka finns Klas- Göran vid Elsäkerhetsverket. Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter? Jag ansvarar för expertkunskap inom elanläggningsområdet. För närvarande är det mest inventering av olika frågeställningar kring anläggningar och frågor från allmänheten, företag och internt som tar en del av min tid. Eftersom jag har lång erfarenhet av arbete med spänning har det blivit så att jag svarar på en hel del frågor om den arbetsmetoden. I framtiden är det framförallt allt som har anknytning till verkets föreskrifter om elsäkerhet vid arbete som jag ska ansvara för. Därför ser jag även över hur vi hanterar frågor om elektromagnetiska fält. Under första halvåret 2010 ska jag göra en förstudie som ska ge verket underlag för att se över om vi behöver ändra vår nuvarande ståndpunkt på grund av nya forskningsrön eller förändrad praxis. Vidare ska verket internt genomföra ett kompetenslyft för den tekniska personalen där jag kommer att vara sammanhållande och en av föreläsarna. Du har tidigare arbetat med utbildningar i olika former. Är det något därifrån som du tar med dig till Elsäkerhetsverket? Jag hoppas att min förmåga att förklara varför eller hur har tränats upp under dessa år. Det innebär även att jag tidigare har fått många av de frågor jag får nu. Jag tror att jag har en relativt klar bild över hur dagens elektriker genomför sitt arbete då jag har träffat och pratat med väldigt många av dem genom åren. Sedan har mina tidigare anställningar gjort att jag har bra kunskaper om de regelverk som styr hela branschen. Arbete med standardisering är en av Elsäkerhetsverkets huvuduppgifter. Du finns med i TK 78, Säkerhet vid arbete metoder, verktyg och materiel. Vilka frågor är aktuella där i dagsläget? För tillfället handlar det mycket om personlig skyddsutrustning till exempel kläder, hjälm och visir. I några länder har man sett en ökning av antalet ljusbågsolyckor under de senaste åren. Detta har inneburit att de vill ha tydligare regler för när och vilken typ av skyddsutrustning man ska ha vid ett elektriskt arbete. text Ann-Charlotte Carlqvist a k t u e l l t # 1 a p r i l 2 0 1 0 8

Stort intresse för Sveriges Energiting Den 16 17 mars genomfördes för tolfte året i rad det årliga Energitinget. Nästa 2 500 deltagare bjöds på ett smörgåsbord av intressanta seminarier inom energioch klimatområdet. För andra året i rad var Elsäkerhetsverket medarrangör och ansvarade för två sessioner; Småskalig vind- och solel ska jag investera och låta installera? samt Den fantastiska elen kan den rädda klimatet?. Vind- och solel Småskalig vind- och solel är högt på agendan i dag. Elsäkerhetsverkets session om vind- och solel berörde bland annat ekonomin kring installation av vind- och solelsanläggningar samt möjligheten att få betalt för överskottsenergi till elnät. Johan Ehrenberg, entreprenör inom Egen El och en stor förespråkare för alternativa energikällor, redogjorde för sina erfarenheter. Ehrenberg menar att vi för vår miljös skull måste göra mer egen el. När det gäller produktion av egen el måste vi vara många som gör lite, inte få som gör mycket, säger Johan Ehrenberg, som också har byggt demonstrationspark för egen el i Katrineholm. Den fantastiska elen Sessionen om den fantastiska elen tog utgångspunkt i den renässans som elektriciteten upplever genom att den ses som den naturliga energibäraren för förnybar energi från sol, vind och vatten. Presentationerna och den avslutande debatten visade flera exempel på hur elteknik kan medverka till effektiv energianvändning i exempelvis snabba tåg, elbilar och industriprocesser. text Ann-Charlotte Carlqvist bild Magnus Olofsson En av sessionerna bestod av en paneldebatt ledd av Energimyndighetens generaldirektör Thomas Kåberger. a k t u e l l t # 1 a p r i l 2 0 1 0

information från verksjuristen Nordisk arbetsgrupp för elinstallatörer Genom beslut i Nordiska Ministerrådet 2008 har man kommit överens om att länderna ska samverka för att ta fram en samordnad nordisk behörighet för elektriker/elinstallatörer. Gruppen består av representanter från Island, Danmark, Norge, Finland, Åland samt Sverige. Vi har nu träffats vid fyra tillfällen för att gå igenom de olika nordiska regelverken, berättar verksjurist Carina Larsson. Gruppen kommer under våren att sammanställa en rapport till Nordiska Ministerrådet. I rapporten kommer de olika ländernas behörighetssystem att beskrivas samt de förslag till åtgärder som gruppen föreslår. Beslut om en eventuell fortsättning tas av Ministerrådet när gruppen lämnat in sitt förslag till åtgärder. Förslag till ny lagstiftning för elinstallatörer Arbetet med att ta fram ett förslag till ny lagstiftning för elinstallatörer pågår ännu. Förslaget beräknas vara klart under maj månad. Elsäkerhetsverket kommer därefter att samråda med branschaktörerna innan förslaget ges in till regeringen. Avsikten är att lämna förslaget till regeringen vid halvårsskiftet 2010. LÄS MER OM KURSEN PÅ WWW.SVENSKENERGI.SE/KOMPETENS Elektrisk materiel Vid årsskiftet 2009/2010 trädde det så kallade varupaketet i kraft fullt ut. Det innebär att verket ska tillämpa två rådsförordningar och ett rådsbeslut vilket ger konsekvenser för verkets marknadskontroll. Elsäkerhetsverket kommer därför under våren att påbörja arbetet med att se över nuvarande lagstiftning. Ändring i behörighetsföreskrift Verkets förslag om ändring i föreskrifterna om behörighet för elinstallatörer är nu ute på remiss. Förslaget finns också på verkets webbplats. Remisstiden är satt till den 27 april 2010. Vill man lämna synpunkter på förslaget så går det bra. De skriftliga synpunkterna skickas till Elsäkerhetsverkets registratur på adress registrator@elsakerhetsverket.se. Föreskrifterna beräknas kunna utfärdas vid halvårsskiftet 2010. Energikompetens Utbildningar 2010 Sol, vind, Sol, vind, vatten vatten och småskalig och småskalig kraftvärme kraftvärme Kurs om projektering och installation av mindre elproduktionsanläggningar Den 1 juni genomför Elsäkerhetsverket och Svensk Energi en kurs om projektering och installation av mindre elproduktionsanläggningar. Kursen sker Läs mer och anmäl dig på: i Stockholm och vänder sig till elnäts- och elproduktionsföretag, lantbrukare, www.svenskenergi.se/kompetens kooperativ med flera. 1 juni 2010 i Stockholm Allt fl er privatpersoner och mindre organisationer såsom Innehåll a k t u e l l t # 1 a p r i l 2 0 1 0 10 bostadsrättsföreningar, kooperativ och lantbrukare visar Olika tekniker för att producera el stort intresse för att för att producera sin egen el. Det är Kostnader och intäktsmöjligheter i

Särskild tillsyn av regionnät avslutad Efter det omfattande elavbrottet som inträffade i norra Storstockholm den 31 maj 2009 beslutade Elsäkerhetsverket att göra ett särskilt tillsynsprojekt gällande regionnät. Den främsta anledningen var de stora elsäkerhetsriskerna som elavbrottet i maj innebar. Vi var helt enkelt intresserade av att se om det finns brister i regionnäten som kan få lika stora konsekvenser som elavbrottet i Stockolm, säger Anders Petersson vid Elsäkerhetsverket. Totalt har 25 stationer i storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö besökts. Målet har varit att identifiera förekommande brister i första hand i stationsanläggningar med uppspänningsnivåer 130-40 kv som är anslutna till luftledningar över tätbebyggda områden. Stationsanläggningarna i gott skick Efter att projektet har avslutats är den samlade bedömningen att, i förhållande till respektive anläggnings ålder och funktion, är de i gott skick med ett mindre antal brister. Bristerna handlar om lösa oanslutna, oisolerade ledningsparter i olika delar av kontrollanläggningar, till exempel kontrollskåp som innehåller reläskyddssystem och annan styrutrustning. I en stationsanläggning upptäcktes en allvarlig brist som egentligen inte tillhörde de delar som tillsynsprojektet omfattade. I samband med entreprenadarbeten upptäcktes kabelgravar som gick under ett stationsstaket där det utan problem skulle gå att ta sig in på stationsområdet, fortsätter Anders Petersson. Viktigt att titta på felbortkopplingssystem I några fall, där stationsanläggningen har ett delat ägaransvar, är stationsunderhållet i de gemensamma delarna eftersatt. Det är ansvarsområdena för kontroll och underhåll inom stationsanläggningen som verkar oklara. En viktig slutsats i det här projektet är att vi vid vår återkommande tillsyn av elnätägare bör lägga ännu mer fokus på stationsanläggningarnas felbortkopplingssystem, avslutar Anders Petersson. text Ann-Charlotte Carlqvist a k t u e l l t # 1 a p r i l 2 0 1 0 11

Stora materiella värden och människoliv går årligen till spillo i bränder runt om i Sverige. Studerar man statistiken som sammanställts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, så finner man att för ungefär 1 200 av dessa bränder anges spisen som startföremål för branden. arbete för Säkrare spisar Samma statistik anger att i genomsnitt omkommer cirka sju personer per år i dessa bränder. Spisar är av alla elektriska utrustningar de som ojämförbart orsakar de flesta bränder. Anledningen är oftast torrkokning, det vill säga att man glömmer bort eller somnar ifrån mat i kärl på spisen som senare tar eld som sprider sig till fläktkåpa eller annat brännbart i närheten. De allra flesta andra elektriska hushållapparater har någon inbyggd skyddsmekanism som ska förhindra överhettning. Spisar, åtminstone i lågprissegmentet, saknar detta. Leverantörer av spisar överlåter åt användaren att undvika och hantera riskfyllda situationer. Något som Elsäkerhetsverket arbetar för att ändra på. Under ett antal år har myndigheten arbetat med att tvinga leverantörer av spisar att bygga in olika typer av tekniska lösningar som förhindrar att maten på spisen kan fatta eld. Tillsammans med de andra nordiska myndigheterna för elsäkerhet har verket arbetat för att i första hand få in dessa nya säkerhetskrav i de standarder som gäller för elektriska spisar. Under den första rundan har dock industrin, som är starkt representerad i standardiseringen, varit avvaktande och inte villiga att ta med dessa utökade säkerhetskrav för spisar. Därför lade nordiska myndigheterna ett gemensamt förslag på senaste mötet med kommittén under lågspänningsdirektivet (LVD) som syftar till att sätta större press på standardiseringen. Förslaget utformades som ett mandat som godkändes vid mötet. Detta mandat hamnar senare hos CENELEC, det organ som ansvarar för europeiska standardiseringen för elektrisk utrustning. De tekniska kommittéer som ansvarar för dessa standarder har möten under året och vi får anledning att återkomma i ärendet. text Mikael Schmidt Harmoniserade standarder svårt att välja CENELEC (Europeisk standardiseringskommitté) uppdaterade före årsskiftet sin Guide nr 25, Guide on the use of standards for the implementation of the EMC Directive to apparatus. EMC-direktivet skriver att ett sätt att visa att en apparat uppfyller de så kallade skyddskraven i direktivet är att uppfylla krav i harmoniserade standarder. Det är också det vanligaste och i många fall det enklaste sättet att CE-märka sin produkt med avseende på EMC. Mängder av olika sådana standarder finns och valet är kanske inte alltid så lätt, CENELEC ger lite hjälp på traven i guiden som fritt kan hämtas på webbplatsen www.cenelec.eu. a k t u e l l t # 1 a p r i l 2 0 1 0 12

till sist... FRÅGOR & SVAR I varje nummer av Aktuellt besvarar våra experter ett antal frågor från er läsare. Gå in på www.elsakerhetsverket.se och klicka på länken Webbtidningen Aktuellt där du kan skicka in din fråga till oss. Fråga om installation i badrum Svar: Elsäkerhetsverket ställer inga krav Vad finns det för regler om installation i när det gäller färgseendet. badrum? Tidigare hade jag en broschyr med måttangivelser, men nu är den Fråga om effektmärkning på borta. Kan ni hjälpa mig? lågenergilampor Svar: I Elinstallationsreglerna SS Kan man använda en 11 watt lågenergilampa i en armatur som är märkt max 40 4364000, och i avsnitt 701 finns uppgifter om elinstallationer i badrum. watt? Det vill säga, ska man respektera märkningen för den gamla sortens glödlampor och tänka 11 watt=60 watt Fråga om krav på färgseende Tidigare fanns ett krav på att den som eller har märkningen ingen betydelse ville utbilda sig till elektriker måste ha om man använder lågenergilampor? ett korrekt färgseende. Finns detta Svar: Märkningen av armaturer är till krav kvar? för att undvika att man använder lampor som utvecklar för stark värme för att på så sätt minska risken för överhettning och brand. Eftersom lågenergilampor normalt sett inte blir lika varma som de traditionella glödlamporna så bör man i normalfallet kunna placera en lågenergilampa som är märkt med 11 W (motsvarar ljusutbytet från en 60 W glödlampa) i en armatur märkt 40 W. Men eftersom det är omöjligt att uttala sig om alla existerande och alla tänkbara framtida kombinationer av lågenergilampor och armaturer så är det för varje enskilt fall upp till leverantören av armaturen att besvara vilka ljuskällor som får placeras i armaturen. Om inte leverantören är tillgänglig för frågor bör man vända sig till en fackman där man köpt sin armatur. Nya medarbetare Ingrid Öhlén är ny administrativ chef vid Elsäkerhetsverket. Ingrid kommer närmast från en tjänst som administrativ chef vid Kristinehamns kommun. Tomas Åberg är ny elinspektör vid Tillsynskontor nord i Umeå. Han kommer närmast från Eltel Networks. Jan Marklund är ny elinspektör vid Tillsynskontor nord i Umeå. Han har tidigare arbetat vid bland annat Umeå Energi Elnät AB och Byggnadsstyrelsen. Karl-Hugo Hult är ny chef för Avdelningen för elektrisk materiel. Karl-Hugo kommer närmast från en tjänst som elnätskonsult vid SWECO i Karlstad. Nästa nummer av Aktuellt kommer i juni a k t u e l l t # 1 a p r i l 2 0 1 0 13