Grafisk-historisk almanacka 2011 M A &gk Följ med på ett eller flera av 12 spännande möten i den grafiska branschens historia. Boktryckarkonsten och litografin har möjliggjort utvecklingen och framstegen inom utbildning, vetenskap, kultur, media och kommunikation.
Välkommen till temadagar på EskilstunaMagasinet! Adress Haleniigatan 7-9 (inne på gården) Varje månad under året 2011 arrangeras temadagar med grafisk-historisk anknytning. Vi presenterar kortare föreläsningar, samtal, praktiska övningar och prova på. Alla praktiska övningar kan vara inledning på en studiecirkel valfria dagar för dem som är intresserade av att fördjupa sig ytterligare. Utställningar finns också i lokalerna. Fri entré till temadagarna. Vi öppnar 11.00. Caféet serverar kaffe/the och bröd dessa dagar samt lättare lunch 12.00-13.00 Januari: Typsnittens historia. Jarl Hellichius och Bo Niklasson. Lördag 29 januari: Presentation av årets aktiviteter, om almanackor och typsnitt 13.00. Februari: Boktryckarkonstens dag och historia. Bo Niklasson och Rolf Pettersson. Lördag 26 februari. Om boktryckarkonsten. Prova på att trycka 13.00. Mars: Lokalhistoria för gemene man. Bror-Erik Ohlsson. Lördag 19 mars: Samtal om att skriva lokalhistoria 13.00. April: Internationella Världsbokdagen. Jarl Hellichius. Lördag 9 april. Om Röde Orm, Frans G. Bengtsson och Jordi Arkö 13.00. Maj: Papperstillverkning och papperets historia. Gunnar Ståhl. Lördag 21 maj: Prova på att tillverka ditt eget papper 13.00-15.30. Juni: Bokbinderi som hantverk. Maria Larder och Torbjörn Hedberg. Lördag 18 juni: Prova på att binda böcker 13.00-15.30. Juli: Samlarutställning. Bo Niklasson Lördag 9 juli: Samlandet som hobby. Visning och presentation 13.00. Augusti: Kalligrafi eller skönskrift. Liselotte Persson. Lördag 20 augusti: Kalligrafi som konstart. Prova på kalligrafi 13.00. September: Träsnitt, trägravyr och linoleumsnitt. Knut H. Larsen och Bo Niklasson. Lördag 24 september Träsnitt som bokillustration. Prova på trä- och linoleumsnitt 13.00-15.30. Oktober: Pappersmarmorering. Bo Niklasson och Jan Bjurenborg. Lördag 15 oktober: Prova på pappersmarmorering 13.00-15.30. November: Litografi och screentryck. Jan Bjurenborg. Lördag 12 november: Litografi och screentryck, demonstration och prova på 13.00-15.30. December: Skriftens historia och läsning av gamla handstilar. Bror-Erik Ohlsson. Lördag 3 december: Skriftens historia och prova på läsning av gamla handstilar 13.00. Alla föreläsningar, gruppverksamheter och studiecirklar arrangeras i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Information och förhandsanmälan på telefon 016-13 71 50. Programmen annonseras här i kalendern med reservation för eventuella förändringar under året.
Typsnittens historia Typsnitt eller teckensnitt avser en uppsättning bokstäver, siffror och tecken med ett karakteristiskt och genomgående utseende och ett gemensamt namn. Många typsnitt är uppkallade efter den bokstavstecknare, stämpelskärare eller stilgjutare som skapat dem. Garamond, Baskerville och Bodoni skapade på 1600 1700-talet typsnitt som än i dag används. Man kan säga att det finns två huvudgrupper när det gäller typsnitten. Grotesk med bl a Futura och Helvetica och antikva med bl a Garamond och Baskerville. Sedan finns det flera varianter på dessa. Våra dagars typsnitt härstammar från de romerska bokstäverna från början av vår tideräkning. Det latinska alfabetet skrevs ursprungligen med versaler (majuskler), stora bokstäver. Gemenerna (minuskler), de små bokstäverna utvecklades vid Karl den stores hov (742 814) och togs sedan i bruk för att underlätta tryckproduktionen. Dessa nya typsnitt började kallas antikva, det vill säga antik stil. Karl-Erik Forsberg, en av förgrundsgestalterna inom svenskt bokhantverk, skapade det internationellt kända typsnittet Berling antikva 1951. Lördag 29 januari 13.00 Presentation av årets aktiviteter, om almanackor och typsnitt 13.00. Jarl Hellichius och Bo Niklasson. Januari 2011 V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag M A & g Lördag 52 27 28 29 30 31 1 2 K Söndag 1 3 4 5 6 7 8 9 Trettondagen 2 10 11 12 13 14 15 16 3 17 18 19 20 21 22 23 4 24 25 26 27 28 29 30 5 31
Boktryckarkonstens dag och historia Boktryckarkonsten är tekniken att överföra text och bild från en infärgad förhöjd yta med löstagbara typer till papper med hjälp av trycket från en press. Den moderna västerländska boktryckarkonsten utvecklades av Johan Gutenberg i slutet av 1400-talet. Till Sverige kom boktryckarkonsten genom att klostren, kungahuset och kyrkan lät anlita boktryckare som tog med sig tryckpressar och startade tryckerier. Johann Snell var den första tryckaren som kom hit från Tyskland 1483. Var det första riktiga tryckeriet fanns vet man inte, men troligen någonstans på Gråmunkeholmen (nuvarande Riddarholmen). Den första boken tryckt i Sverige var Dyalogus Creaturarum Moralizatus (Skapelsens sedelärande samtal) tryckt 1483. Den finns i faksimilutgåva från 1983. De allra äldsta böckerna i det moderna boktryckeriets historia kallas inkunabler. Dessa är vanligen först tryckta med svart text, och därefter har boktryckaren för hand målat röda eller blå anfanger styckvis. Illuminatörer anlitades för illustrationer. Till dessa första böcker användes typsnittet antikva eller gotisk stil, så kallad fraktur. Lördag 26 februari 13.00. Om boktryckarkonsten. Kort föreläsning och prova på att trycka 13.00-15.30. Rolf Pettersson och Bo Niklasson. Februari 2011 V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 5 31 1 2 3 4 5 6 6 7 8 9 10 11 12 13 7 14 15 16 17 18 19 20 8 21 22 23 24 25 26 27 9 28 1 2 3 4 5 6
Lokalhistoria för gemene man Visst är det sant: Om du vet något om den plats du bor på så tycker du mer om den och bidrar till trivseln för dig själv och andra. Många är intresserade av att forska om sin egen släkt, men genom att ta reda på mer om trakten där du bor och människorna som levde där, om byggnader, arbetsplatser och fritidsaktiviteter så fördjupas känslan för din omgivning, vare sig du bor i staden eller på landet. Lokalhistoriska sällskapet i Norra Södermanland vill hjälpa dig att skriva din bygds historia. Vi kombinerar vetenskapsmannens överblick, disposition och sanningskrav med amatörens lokalkännedom och entusiasm. Genom att träffas i skrivarverkstäder har vi tillsammans åstadkommit många intressanta och uppskattade böcker. Vi har till exempel skrivit om julseder, vi har beskrivit både den lilla socknen Råby-Rekarne och stora kommundelar som Torshälla och Kafjärden. Vill du bli inspirerad att skriva om din hembygd eller vill du delta i en skrivarverkstad där vi hjälps åt? Kom och lyssna på och samtala med Bror-Erik Ohlsson om dina tankar. Lördag 19 mars 13.00. Kort föreläsning och samtal om att skriva lokalhistoria. Bror-Erik Ohlsson. Skrivarverkstaden i EskilstunaMagasinet arbetar med boken om Tunafors, Snopptorp och Skogsängen som ska bli Lokalhistoriska sällskapets årsbok 2012. Mars 2011 V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 9 28 1 2 3 4 5 6 10 7 8 9 10 11 12 13 11 14 15 16 17 18 19 20 12 21 22 23 24 25 26 27 13 28 29 30 31 1 2 3
Internationella Världsbokdagen 1995 beslutade Unescos generalkonferens att den 23 april skulle bli hela världens festdag för firandet av böcker, författare och läsning samt värnandet om upphovsrätten och människors fria tillgång till information. I Katalonien i Spanien har man sedan 1900-talets början firat skyddshelgonet St Görans (St Georges) dag den 23 april genom att ge en bok i gåva till dem man tycker om. Av tradition får givaren en ros tillbaka. Med inspiration från denna tradition föreslog IPA, International Publishers Association en internationell dag och Spanien lämnade förslaget till Unesco. Att samla böcker är ett stort intresse för många. Om du vill söka gamla böcker som inte längre finns i bokhandeln kan du kanske hitta dem på www.antikvariat.net. Möt en av Eskilstunas stora boksamlare Jarl Hellichius på EskilstunaMagasinet! I år infaller Världsbokdagen på påskafton och därför flyttar vi firandet till den 9 april. Lördag 9 april 13.00. Om Röde Orm, Frans G. Bengtsson och Jordi Arkö 13.00. Jarl Hellichius. April 2011 V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 13 28 29 30 31 1 2 3 14 4 5 6 7 8 9 10 15 11 12 13 14 15 16 17 16 18 19 20 21 22 23 24 Långfredagen Världsbokdagen 17 25 26 27 28 29 30 1 Påskdagen Annandag påsk
Papperstillverkning och papperets historia Papperet har kommit in relativt sent i mänsklighetens historia. Uppfinningen av papperstillverkning brukar anges till år 105 e.kr. och hänförs till en tjänsteman vid det kejserliga hovet i Kina. Till Norden kom papper som importvara först vid mitten av 1300-talet. Fram till mitten av 1800-talet tillverkades huvuddelen av allt papper för hand. Mekaniska tillverkningsmetoder har använts sedan 1840-talet. Våra liv är fyllda av papper. En människa i vår del av världen hinner kanske ta i papper hundratals gånger per dygn. När datorerna kom sa man att det papperslösa samhället var i antågande, men erfarenheten visar något helt annat vi konsumerar mer papper än någonsin. I Västeuropa förbrukar vi årligen 150-230 kg per person. Den ökande miljömedvetenheten i kombination med ett stigande intresse för gamla hantverk och traditioner har lyft fram det handgjorda papperet igen. Många konstnärer har fått upp ögonen för dess kvalitet och skönhet. Allt fler människor provar också på att göra eget papper. Prova på du också! Lördag 21 maj 13.00. Prova på att tillverka ditt eget papper 13.00-15.30. Gunnar Ståhl. Maj 2011 V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 17 25 26 27 28 29 30 1 18 2 3 4 5 6 7 8 19 9 10 11 12 13 14 15 20 16 17 18 19 20 21 22 21 23 24 25 26 27 28 29 22 30 31
Bokbinderi som hantverk De äldsta böckerna var bokrullar skrivna på långa remsor av papyrus, ursprunget till ordet papper. Utanför Egypten använde man istället garvade skinn att skriva på. Eftersom det var opraktiskt i längden att sy ihop skinnen till rullar, så lät man i stället sy i hop flera rektangulärt skurna skinn med en söm på ena sidan. Dessa böcker, liksom andra dokument skrivna på skinn, kallas pergament efter staden Pergamon där det tidigt fanns ett stort bibliotek. I mycket tidiga böcker gjordes pärmarna av tunna träskivor, ofta överklädda med pergament. Från 1400-talets slut börjar man i Italien att använda kartong i stället för trä i pärmarna. På 1800-talet uppfanns metoden att klä rygg och pärmars utsida med slitstarkt tyg, så kallat klotband (av engelskans cloth = tyg). Bokbinderi som hantverk är en egen konstart som uppskattas av boksamlare. Flera mycket skickliga bokbindare är nu verksamma i Sverige. Man kan hitta en liten inklistrad etikett på pärmens insida med bokbinderiets firmanamn. En bokbindare kan också signera sitt verk, eller stämpla det. Lördag 18 juni 13.00. Prova på att binda böcker 13.00-15.30. Maria Larder och Torbjörn Hedberg. Juni 2011 V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag 22 30 31 1 2 3 4 5 23 6 7 8 9 10 11 12 Sveriges nationaldag Kristi Himmelsfärdsdag 24 13 14 15 16 17 18 19 25 20 21 22 23 24 25 26 Midsommardagen 26 27 28 29 30 1 2 3 Söndag Pingstdagen
Samlarutställning Alla har vi väl någon gång samlat på mynt och frimärken. Idag är det populärt att samla på något udda. Det finns de som samlar på korkskruvar, äggkoppar, olika typer av tallrikar, reklampennor eller plastkassar. Det är bara fantasin som sätter gränserna. Det finns förstås också mer eller mindre kulturhistoriska samlarområden. En del samlar på böcker, kartor, konst, grammofonskivor, bokmärken, vykort, allmogehantverk, historiska värdepapper, ordnar och medaljer. Listan kan göras hur lång som helst. Många gånger bildas små eller stora samlarföreningar med gemensamma intressen. Flera områden har grafisk-historisk anknytning. I en samlarutställning på EskilstunaMagasinet börjar vi med att presentera samlare av historiska värdepapper, bokmärken och vykort. Svenska Föreningen för Historiska Värdepapper medverkar liksom Eskilstuna Vykortsförening. Eva Jönsson visar delar av sin bokmärkessamling. Lördag 9 juli 13.00 Samlandet som hobby. Visning och presentation 13.00. Bo Niklasson Juli 2011 V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 26 27 28 29 30 1 2 3 27 4 5 6 7 8 9 10 28 11 12 13 14 15 16 17 29 18 19 20 21 22 23 24 30 25 26 27 28 29 30 31
Kalligrafi eller skönskrift Kalligrafi (av grekiska kallos, skönhet och graphos, skriva) är konsten att skriva vackert, eller, skrivandet som konst. Utövarna kallas kalligrafer. I kinesisk och japansk konst har kalligrafin haft en stark ställning under mycket lång tid, mer än 2000 år. Kalligrafi var i det gamla Kina ett av en lärd persons fyra viktiga konster och har fortfarande en mycket hög status. Den islamiska kalligrafin har också en mycket lång obruten tradition. Ofta hittar man mycket dekorativt utförda Korancitat. I Europa har kalligrafin en mer fragmentarisk historia med den medeltida bokkonsten som en höjdpunkt, även om den aldrig kom att utvecklas till en egen konstform. Efter boktryckarkonstens genombrott har kalligrafin i väst fått en allt mer underordnad roll men lever vidare i till exempel namnteckningar. Graffitikonstens tags och dess okonventionella behandling av bokstavsbilden visar på ett helt nytt område för kalligrafins utveckling. Lördag 20 augusti 13.00. Kalligrafi som konstart. Kort föreläsning och prova på kalligrafi 13.00. Liselotte Persson. Augusti 2011 V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 1 2 3 4 5 6 7 32 8 9 10 11 12 13 14 33 15 16 17 18 19 20 21 34 22 23 24 25 26 27 28 35 29 30 31 1 2 3 4
Träsnitt, trägravyr och linoleumsnitt Träsnittets teknik är tämligen enkel. Bilden trycks från en stock, en plan träskiva på vilken motivet skissats och skurits ut i träets längdriktning med särskilda knivar, hål- och stämjärn. Stocken invalsas med boktrycksfärg och bilden överförs till högklassigt träfritt papper medan bortskurna partier förblir ofärgade. Upplagan trycks i allmänhet tillsammans med text i boktryckspressar. Från mitten av 1400-talet användes metoden flitigt för bokillustrationer. Träsnitt hade då blivit ett självständigt konstnärligt uttrycksmedel. I stället för trä kan också linoleum användas. Trägravyr bygger på samma principer som träsnitt, men stocken måste vara av ändträ och av något hårt träslag. Detta möjliggör att bilden kan graveras med särskilda sticklar som ger ytterst fina linjer. Tekniken fick stor betydelse för bok- och tidningsillustrationer under 1800-talet. Metoden kallades xylografi och gravören xylograf. Konstnären Knut H. Larsen berättar om hur han arbetar med bokillustrationer. Lördag 24 septembe 13.00. Träsnitt som bokillustration. Prova på träsnitt och linoleum snitt 13.00-15.30. Knut H. Larsen och Bo Niklasson. September 2011 V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 35 29 30 31 1 2 3 4 36 5 6 7 8 9 10 11 37 12 13 14 15 16 17 18 38 19 20 21 22 23 24 25 39 26 27 28 29 30 1 2
Pappersmarmorering Marmorering är en teknik inom måleri att med färg och penseldrag åstadkomma imitation av marmor eller olika träslag. Marmorering var vanlig för dekoration av möbler och väggar inom bondesamhället och även i städerna där många trapphus har marmorerats. Konsten att marmorera papper härstammar från turkarna och perserna som behärskade konsten redan på 1500-talet, långt före européerna. Turkarna exporterade stora mängder marmorerat papper till oss. Handeln var så betydande att papperet till en början kallades för turkiskt papper. På 1600-talet använde tyska bokbindare marmorerat papper bland annat till för- och eftersättsblad i skinnbanden samt på omslagen. Under de följande seklen utvecklades marmoreringskonsten starkt i Europa. Många olika mönster och varianter uppkom och fick namn som kammarmor, rosett-, snäck- och påfågelmarmor. Först på 1800-talet började marmoreringskonsten att användas i Sverige och utvecklades då till ett betydande hantverk. Papperen var billiga att framställa och fick därför ett lågt pris. Lördag 15 oktober 13.00. Prova på pappersmarmorering 13.00-15.30. Bo Niklasson och Jan Bjurenborg. Oktober 2011 V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag 39 26 27 28 29 30 1 2 Söndag 40 3 4 5 6 7 8 9 41 10 11 12 13 14 15 16 42 17 18 19 20 21 22 23 43 24 25 26 27 28 29 30 44 31
Litografi och screentryck Litografi (från grekiskans lithos, sten och graphein, skriva) eller plantryck är en tryckmetod där en teckning i oljekrita på porös kalksten, litoplåt eller litofilm överförs till papper. Metoden uppfanns av Alois Senefelder 1798 efter trägna experiment. Den princip metoden baseras på, är att fett och vatten stöter bort varandra. Bilden ritas på stenen med oljekrita eller annan fet färg. Sedan bestrykes stenen med gummi arabicum som tränger in i stenen, utom i de partier som är täckta med oljekritan eller färgen. Överflödig färg tvättas sedan bort med terpentin. När stenen fuktas med vatten tar endast de partier av stenen som inte varit belagd med färg emot vatten. När stenen sedan bestryks med fet tryckfärg fastnar den endast på de partier av stenen som inte är fuktade av vatten. Slutligen pressas ett papper mot stenen i en litografipress Screentryck är en metod som faktiskt härstammar ända från medeltiden. Man kan trycka på allt från tyg till glas och papper. Inom konsten kallas screentryck för serigrafi. Lördag 12 november 13.00. Litografi och screentryck, demonstration och prova på 13.00-15.30. Jan Bjurenborg. November 2011 V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag 44 31 1 2 3 4 5 6 Alla helgons dag 45 7 8 9 10 11 12 13 Söndag 46 14 15 16 17 18 19 20 47 21 22 23 24 25 26 27 48 28 29 30 1 2 3 4
Skriftens historia och läsning av gamla handstilar Skrivkonsten är tusentals år gammal. Den sumeriska kilskriften och de egyptiska hieroglyferna anses tillhöra de äldsta skriftsystemen och uppkom någon gång under 3400 3200 f.kr. Den kinesiska skriften uppkom, troligtvis självständigt, någon gång runt år 1600 f.kr. Den första rent alfabetiska skriften tros ha uppkommit omkring år 2000 f.kr. Innan tryckkonsten uppfanns, producerades och reproducerades all litteratur för hand. Manuskripten gjordes på rullar eller i böcker bestående av papyrus, pergament eller papper. Även andra underlag som till exempel textil, palmblad eller bark har använts. Den europeiska skrivstilen har ändrats mycket bara under de senaste århundradena. Äldre handskrifter är därför svåra att tolka. Vi erbjuder möjligheten att prova på att läsa gamla handstilar och även att fördjupa sig genom att delta i en kostnadsfri studiecirkel under ledning av förre stadsarkivarien Bror-Erik Ohlsson Lördag 3 december 13.00. Kort föreläsning om skrifthistoria och läsning av gamla handskrifter 13.00. Bror-Erik Ohlsson. December 2011 V Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 48 28 29 30 1 2 3 4 49 5 6 7 8 9 10 11 50 12 13 14 15 16 17 18 51 19 20 21 22 23 24 25 Julafton Juldagen 52 26 27 28 29 30 31 1 Annandag jul
SNOPPTORP TUNAFORS SKOGSÄNGEN Minnesbilder av föreningen Sörmlandsgårdens vänner tre områden i Eskilstuna Text are milltion Em el del ing euguerat ex ero estrud dit lan vullut lor sim iure faccumsandre ese consed doloboreenis nissendrem endre molummy nisi. Giat. Is ad molore dolessi te eugue elent wissi ea feum auguer in et, sumsandio od minisi te vel ulput num vent nim dolorer illaorper at vel ut wis nos dolese ent luptatie feu facilis adio del ilis nos nostrud tionsed dignim zzrit prat. Duissi et lutet, quat augue feuissisl dolenim iurem alit, consequi blaore min hent nullamet, quissisim veriusto ent dolobore feugait augait euipisisim delis nosto odipsus ciduismodit la aliquatumsan hent lor aute dolore magna feugiam volesequatem nulput lore magniamet ad moluptatin. SNOPPTORP TUNAFORS SKOGSÄNGEN tre områden i Eskilstuna Här kommer det att finnas en bra text Minnesbilder av föreningen Sörmlandsgårdens vänners verksamhet 2001 2010 SNOPPTORP TUNAFORS SKOGSÄNGEN tre områden i Eskilstuna Ordinarie pris 200 kr Förköp: Endast 150 kr Utkommer hösten 2011 Pris 100 kr Beräknad utgivning: Våren 2011 Kontakta: Bror-Erik Ohlsson, 51 57 73 eller Börje Blomkvist, 14 25 51 Föreningen Sörmlandsgårdens vänner. Kontakta: Beryll Grandell, 51 60 73 eller Bror-Erik Ohlsson, 51 57 73. Lokalhistoriska sällskapet med Snopptorps villaförening. Behöver du en bild eller text i storformat? Vi hjälper till att ta fram din bild i format upp till 1 x 2-3-4 m i olika material. Ring 016-13 58 03 för mer information. EskilstunaMagasinet AB Box 3010, 630 03 Eskilstuna E-post bo.niklasson@eskilstunamagasinet.se
Huset med de stora möjligheterna och de många upplevelserna! Här kan vi visa hur man producerade trycksaker för över 100 år sedan. Ett historiskt grafiskt handarbete med lösa trä- och blytyper. Här kan du själv få prova på att sätta och trycka med de gamla metoderna. Laser- och bläckstråleutskrift som konstart! En ny form att mångfaldiga konstverk börjar ta form. Giclée (sprutmålad) eller Digigraphie är varumärket för den konst som är framställd på Epsons bläckstråleskrivare. Baserat på Epsons inkjetprinter med pigmenterat UltraChrome K3 bläck samt syrafritt fineart papper, har originalen en livslängd på över 100 år. Vi kan skriva ut i en eller flera meter stora bilder. På vårt galleri ställer både kända och okända konstnärer ut sina alster. Vi vill visa olika konstarter i olika material och utförande. Vi ska också vara ett forum för olika samlare och deras unika samlarobjekt. VI ÄR MEDLEM I LOKALHISTORISKA SÄLLSKAPET Producerad med bidrag från Kungliga Patriotiska Sällskapet Här hittar du EskilstunaMagasinet Grafisk-historisk verksamhet Som gammal typograf, eller konstförvant som man också kallade oss, har jag fått följa utvecklingen från sättning med blystilar till att arbeta i digital form. När de gamla teknikerna började falla i glömska väcktes mitt historiska intresse. Jag skaffade maskiner med vilka jag kunde tillämpa de äldre teknikerna. Tanken växte fram att låta andra pröva hanteringen av maskinerna i min verkstad. Jag kontaktade mina vänner i den grafiska branschen för att diskutera idén. De blev mycket intresserade och lovade att medverka på olika sätt. Så småningom fick det hela formen av månadsvisa temadagar inom det grafisk-historiska området. Vi beslutade att presentera aktiviterna i form av en almanacka. Nu har du almanackan i din hand! Välkommen till våra lördagsaktiviteter på EskilstunaMagasinet! Eskilstuna i december 2010 Bo Niklasson, Konstförvant EskilstunaMagasinet AB, Box 3010, 630 03 Eskilstuna. Tel: 016-13 58 03, fax: 016-51 81 75. www.eskilstunamagasinet.se e-post: bo.niklasson@eskilstunamagasinet.se Besöksadress: Haleniigatan 7-9 (inne på gården) 633 56 Eskilstuna.