TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2005 1(86)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING RESULTATREDOVISNING... 3 Sammanfattning av måluppfyllelsen... 3 Övergripande mål... 9 Verksamhetsgren In- och utförselrestriktioner... 19 Verksamhetsgren Uppbörd... 31 Övriga mål och återrapporteringar... 55 Väsentliga uppgifter... 69 FINANSIELL REDOVISNING... 70 UNDERSKRIFT... 86 2
RESULTATREDOVISNING Tullverkets interna begrepp för verksamhetsindelning är processer. I resultatredovisningen används därför benämningarna Effektiv handel respektive Brottsbekämpning i stället för Uppbörd respektive In- och utförselrestriktioner. Sammanfattning av måluppfyllelsen Mål enligt regleringsbrevet Eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt, samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet motarbetas. Att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs.(sid 8) Att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas.(sid 13 Att vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras.. För att förbättra urvalet av objekt i den fysiska kontrollverksamheten och därmed öka träffsäkerheten i arbetet skall arbetsmetoderna vidareutvecklas. För att förhindra illegal införsel av narkotika skall åtgärder beträffande narkotikasmugglingen ges högsta prioritet samt effektiviseras. Bekämpning av den organiserade narkotikasmugglingen skall därvid prioriteras. Målet är att mängden beslagtagen narkotika skall öka samtidigt som Tullverkets aktiviteter i preventivt syfte skall ha minst samma omfattning som tidigare. Åtgärder för förhindrande av storskalig införsel av alkohol- och tobaksvaror skall ges hög prioritet. Målet är att andelen rätt debiterad uppbörd för varor som förtullas skall öka för att långsiktigt uppgå till 100 procent och att 100 procent av den debiterade uppbörden skall betalas. All uppbörd såväl tull som importskatter och avgifter m.m. skall uppbäras lika effektivt. Myndigheten skall uppbära tullmedel på ett sådant sätt: att det från Europeiska kommissionen inte uppkommer fordringar för vilka otillräcklig säkerhet ställts, att de tidsfrister som framgår av regelverket följs på ett sådant sätt att Europeiska kommissionen inte kan ställa krav på Sverige avseende räntefordringar, att betalning av debiterad uppbörd sker i rätt tid (den Målet är uppfyllt. sid 9 Målet är uppfyllt. sid 9 Målet är uppfyllt. sid 14 Målet är uppfyllt sid 16 Målet är uppfyllt sid 19 Målet är uppfyllt. sid 24 Förutsättningarna har ändrats, sid 28 men bedömningen är att målet är uppfyllt. Målet är inte uppfyllt. sid 31 Målet är ej uppfyllt Målet är ej uppfyllt Målet är ej uppfyllt sid 37 3
genomsnittliga kredittiden från det att varan frigjorts till dess tullfaktura betalats skall vara högst 30 dagar. Även handläggning av ärenden för återbetalning skall ske så att återbetalning skett inom 30 dagar efter det att ansökan inkommit). För att få god kvalitet på handelsstatistiken skall ärenden avseende import och export handläggas på ett sådant sätt att tillräckliga uppgifter inges till Statistiska centralbyrån (SCB) i rätt tid. För att få tillräckligt bra kvalitet på statistiken skall Tullverket samverka med SCB som är ansvarig myndighet för den totala utrikeshandelsstatistiken. Målet är uppfyllt Målet är uppfyllt sid 43 Som ett led i att förbättra förutsättningarna för en effektiv och säker uppbörd, efterlevnad av införselrestriktioner samt god kvalitet på utrikeshandelsstatistiken skall Tullverket förbättra informationen till företagen, så att dessa från början kan lämna riktiga och fullständiga uppgifter i tulldeklarationerna. Målet för Tullverket är att senast vid utgången av år 2005 skall minst 95 procent av de avlämnade tulldeklarationerna vara riktiga och fullständiga redan vid avlämnandet. Av deklarationerna får högst 2 procent ha fel med stor betydelse för avgifterna (avvikelse i avgift mer än 5 000 kr eller mer än 25 procent per deklaration). Målet är inte uppfyllt. sid 44 För att säkerställa att fastställande av uppbörd sker på ett effektivt och rationellt sätt, skall Tullverket verka för att öka det elektroniska uppgiftslämnandet. Tullverket skall genom olika åtgärder göra det attraktivt för företagen att lämna tulldeklarationer elektroniskt. Detta skall ske genom utveckling av de nuvarande tekniska lösningarna, men också genom utvärdering och utveckling av alternativa lösningar. Målet för Tullverket är att 100 procent av dokumenten vid utgången av år 2006 skall vara elektroniska. För att säkerställa en riktig uppbörd skall varuundersökning av importgods genomföras. För att urvalet av kontrollobjekt skall bli bättre och för att kontroller och varuundersökningar skall bli effektivare skall urvals- och kontrollmetoderna vidareutvecklas och effektiviseras. Tullverket skall för att säkerställa en riktig uppbörd samt för att bekämpa ekonomisk brottslighet använda efterkontroll genom eftergranskning och revision. Tullverket skall ytterligare utveckla och effektivisera urvals- och kontrollmetoderna Målet är uppfyllt. sid 46 Målet är uppfyllt. sid 48 Målet är uppfyllt. sid 50 4
Faktorer som påverkar resultatredovisningen Tullverket fick en ny organisation den 1 juli 2004. Förändringarna var stora med bl.a. uppsägningar och förändringar av arbetsformer. Även under år 2005 har arbetet påverkats av att de nya arbetssätten och ny bemanning. Organisationen hade under året inte helt funnit sina former. Kostnaderna för omorganisationen har också belastat 2005. Arbetet med det nationella Customs Trade System (CTS) har under året krävt insatser för såväl planering som inledning av uppbyggnaden. Detta har påverkat såväl. It-resurser som resurser från huvudprocessen Effektiv handel. Det fortsatta arbetet kommer att kräva stora insatser från Tullverkets sida. Verksamhetens kostnader Kostnaderna har ökat med 1 % jämfört med föregående år och uppgick till 1 418 609 tkr. De senaste årens trend gällande förändring i myndighetens verksamhetsinriktning har hållit i sig, dvs. verksamhetsgrenen In- och utförselrestriktioner utgör en allt större andel av myndighetens kostnader. In- och utförselrestriktioner utgjorde 59 % (2004: 55 % och 2003: 51 %) av de totala kostnaderna medan Uppbörd utgjorde 41 % (2004: 45 % och 2003: 49 %). 1 000 000 tkr 800 000 600 000 400 000 200 000 - In- och utförselrestriktioner 2005 2004 2003 795 200 747 600 692 900 Uppbörd 547 500 601 800 660 900 Diagram 1: Verksamhetens kostnader fördelade på verksamhetsgrenar 2003-2005, tusental kronor. Kostnader som redovisas i diagrammet omfattar även kostnader för administration, utveckling och IT om totalt ca 452 000 tkr (2004: ca 454 000 tkr och 2003: ca 399 000 tkr). Dessa fördelas proportionellt mellan verksamhetsgrenarna baserat på kostnadsfördelningen utan detta påslag. Förändringen i verksamhetsinriktning kan också avläsas i myndighetens redovisning av insatta resurser mätt som tid. Nedskärningarna har i högre grad skett inom verksamhetsgrenen Uppbörd än i In- och utförselrestriktioner. 5
timmar 1 500 000 1 000 000 500 000 - In- och utförselrestriktioner 2005 2004 2003 1 216 000 1 245 000 1 306 000 Uppbörd 1 041 700 1 118 000 1 374 000 Diagram 2: Insatta resurser fördelade på verksamhetsgrenar 2003-2005, timmar. Personalkostnaderna utgör oförändrat ca 75 % av driftkostnaderna, trots de stora personalnedskärningar som beslutades 2004. Lönekostnaderna (exkl. arbetsgivar- och premieavgifter) har visserligen minskat, men personalkostnaderna har ändå ökat med ca 5 400 tkr, huvudsakligen beroende på inbetalda engångspremier 1, som uppgick till ca 40 500 tkr kronor. Kostnader för lokaler utgör oförändrat ca 9 % av de totala verksamhetskostnaderna. Övriga driftkostnader är oförändrade jämfört med föregående år. Bland de kostnader som har ökat återfinns IT-konsulter, medan kostnaderna för datakommunikation har minskat kraftigt. Avskrivningarna har ökat med ca 20 % beroende på att myndigheten har gjort stora investeringar i både externt anskaffad IT-programvara och egenutvecklade IT-system. Under året har utvecklingskostnader kunnat aktiveras med totalt 23 640 tkr. Merparten av aktiveringen avser nytt systemstöd i brottsbekämpningsverksamheten. I syfte att uppnå jämförbarhet med tidigare år i resultatredovisningen har de totala driftkostnaderna i den fortsatta redovisningen reducerats med ca 75 700 tkr; se närmare information under avsnitt Noter. Verksamhetens intäkter Tullverket finansieras huvudsakligen via anslagsmedel, som utgör 96,4 % av intäkterna. Övriga intäktskällor utgörs av offentligrättsliga avgifter, uppdragsverksamhet, bidrag samt andra avgifter och ersättningar. Tabell 1: Verksamhetens intäkter (tkr) 2005 2004 2003 Anslagsmedel 1 340 165 1 315 603 1 281 068 Avgifter, ersättningar mm 37 648 43 905 53 212 Bidrag 12 180 11 956 13 474 Totalt 1 389 993 1 371 464 1 347 754 1 Engångspremier inbetalas till SPV i enlighet med reglerna om särskild pensionsersättning i de fall en person blir uppsagd, och entledigandet inträffar när personen är i åldersintervallet 55-59 år. 6
De offentligrättsliga avgifter som myndigheten får disponera är förrättningsavgift, tullräkningsavgift samt vissa expeditions- och ansökningsavgifter. Dessa uppgår sammanlagt till 15 796 tkr, vilket är en minskning med 20 % jämfört med föregående år. Minskningen beror i första hand på att uttaget av förrättningsavgifter har minskat, eftersom grunderna för uttag ändrades den 1 oktober. Förändringen innebar samtidigt ett ändrat beteende bland deklaranterna, som lett till högre andel elektroniska dokument (jämför mål 5 under verksamhetsgren Uppbörd). Tabell 2: Intäkter av avgifter, ersättningar mm (tkr) 2 Beräknat belopp enligt RB 2005 2004 2003 Förändring 2004->2005 Offentligrättslig verksamhet - Expeditions- och ansökningsavgifter 2 000 691 754 1 853-8% - Tullförrättningsavgift 5 000 6 767 10 505 15 665-36% - Tullräkningsavgift 8 000 8 338 8 545 9 191-2% Uppdragsverksamhet - Kontroll av exportbidragsgods för Jordbruksverkets räkning 12 500 13 542 12 500 12 502 + 8% - Försäljning av vägavgiftsbevis för Vägverkets räkning 500 304 504 829-40% - Tjänster för Sjöfartsverket 263 2 005 2 291-87% - IT-uppdrag för Statistiska Centralbyrån - - 513 2 380-100% - Övriga uppdrag - 339-85 Övriga avgifter och ersättningar mm - 4-avgifter - 4 973 5 679 6 552-12% - Övriga ersättningar - 1 088 2 310 1 513-53% - Bidrag - 12 180 11 956 13 474 + 2% - Finansiella intäkter - 1 343 590 351 + 128% Summa 28 000 49 828 55 862 66 686-11% Tullverket utför vissa arbetsuppgifter på uppdrag av andra myndigheter, för vilka ersättning utgår. För Jordbruksverkets räkning utförs kontroll av exportbidragsgods och för Vägverkets räkning sker försäljning av vägavgiftsbevis för utländska fordon. Ersättningen från Jordbruksverket är reglerad till 12 500 tkr i båda myndigheternas regleringsbrev. Utfallet 2005 omfattar inbetalning för 13 månader. Kostnaderna 3 för kontroll av exportbidragsgods uppgick till 11 657 tkr. Ersättning för försäljning av vägavgiftsbevis utgår med 5 % provision av försäljningsintäkterna, enligt förordning (1997:1140) om vägavgift för vissa tunga fordon. Tullverkets ersättning uppgick 2005 till 326 tkr, vilket motsvarar ca 20 % av särkostnaderna för verksamheten. 2 Tabellens uppställning skiljer sig från föregående år. Vissa periodiseringsposter har justerats i 2004 års utfall. 3 Tullverkets särkostnader för verksamheten uppgick till 7 734 tkr (2004: 7 614 tkr; 2003: 8 761 tkr). 7
Övriga avgifter och ersättningar utgörs av bl. a. försäljning av tulldeklarationskurser och handböcker m.m. Bidrag har erhållits i första hand från EU-kommissionen och Eurocustoms 4 för genomförande och deltagande i internationella projekt och åtgärdsprogram. Detaljerad uppföljning av avgiftsbelagd verksamhet enligt regleringsbrevet återfinns i not 4. Det finansiella läget Utgifterna har under året underskridit summan av tilldelat anslag och disponibla intäkter med ca 6 627 tkr. Därmed har anslagssparandet ökat från 3 158 tkr till 9 785 tkr. Utfallet ska bedömas mot bakgrund av att löneutbetalningar skjutits upp till 2006 till följd av att löneavtalet som löper från 1 oktober 2005 inte är klart. Det innehållna beloppet motsvarar uppskattningsvis hela förändringen av anslagssparandet. Då myndigheten för 2006 tilldelats utökade medel för effektivisering och förbättring av den brottsbekämpande verksamheten förväntas inget behov av att utnyttja anslagskrediten uppkomma. 4 Eurocustoms är ett samarbetsorgan för tullmyndigheterna i EU som arbetar för att effektivisera tulladministrationen i andra länder, företrädesvis i länder som ansökt om att bli medlemmar i EU. 8
Övergripande mål Politikområde skatt och tull Mål Eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt, samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet motarbetas. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. I enlighet med budgetpropositionen ( prop. 2004/05:1) för år 2005 redovisas hur målet uppnåtts under Verksamhetsområde Tull nedan. Återrapporteringskrav: Bedömning av hur myndigheten bidragit till uppfyllandet av målet. Redovisas nedan under Verksamhetsområde Tull. Verksamhetsområde Tull Mål 1 Att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Övervakningen och kontrollen av den gränsöverskridande trafiken har både till omfattning och till effektivitet varit tillfredställande. Verksamheten har under året fortsatt varit inriktad både på att upptäcka och hindra illegal införsel av varor samt att ingripa mot personer som begår brotten. Resultaten av den högst prioriterade narkotikakontrollen har ökat kraftigt i både mängd och värde. Tullverkets insatser mot den organiserade brottsligheten resulterade i 42 identifierade nätverk och i ingripanden mot 36 kriminella nätverk som ägnat sig åt smuggling m.m., varav 15 av dem enligt vår bedömning härigenom slagits ut eller kraftigt minskat sin verksamhet. När det gäller immaterialrättsintrång har under året 283 ansökningar från olika rättighetshavare handlagts och 500 ingripanden gjorts. Tullverket har deltagit i en internationell aktion på detta område. Tullverket har deltagit i ett projekt rörande avfallsexport och i en internationell operation riktad mot import av fågelkött samt övervakat exporten av produkter med dubbla användningsområden. 9
Återrapporteringskrav: Beskrivning av verksamheterna samt redogörelse för åtgärder som vidtagits för att uppnå målen. Tullverkets brottsbekämpning verkar för att hindra illegal införsel eller utförsel av varor i den gränsöverskridande trafiken och samtidigt uthålligt och målmedvetet ingripa mot storskalig och organiserad brottslighet i denna trafik. Högst prioriterat är insatser mot den illegala införseln av narkotika, följt av insatser mot smugglingen av alkohol- och tobaksvaror. Brottsbekämpningen ska medverka till att den legala handeln kan bedrivas utan att bli utsatt för illojal konkurrens. Samtidigt skall den arbeta med prevention dvs. bidra till brottsreducering. År 2005 präglades i hög grad av den omorganisation som genomfördes vid halvårsskiftet 2004. En viktig beståndsdel i omorganisationen var även att förändra och modernisera arbetsformerna inom brottsbekämpningen. Detta förändringsarbete har pågått under hela året och kombinerats med omfattande utbildningsinsatser för att öka och bredda personalens kompetens i de olika arbetsområdena kontroll, spaning, underrättelse och utredning. Parallellt har arbetet med att utveckla ett IT-stöd för verksamheten gått in i en intensivare och mer resurskrävande fas. Förändringsarbetet är ännu bara i början och kommer att pågå under flera år framåt. Arbetet utförs i huvudsak i trafikströmmarna över stora infartsorter som hamnar i Skåne, Stockholm och Göteborg samt Öresundsbron och de stora europavägarna från Norge. Totalt passerar utrikestrafik över ca 100 hamnar, flygplatser och gränsvägar. Objekt som ska kontrolleras utgörs av fartyg, flyg, lastbilar, container, järnvägsgodsvagnar, personbilar, bussar och resandes bagage från länder inom och utanför EU. Sammanlagt uppgår antalet objekt till ca 75 miljoner. Till detta kommer gods och varor som transporteras med dessa transportmedel. Tullverket bedömer att den brottsbekämpande verksamheten har utgjort ett betydande hinder för storskalig smuggling. Myndighetens åtgärder, tillsammans med förändrade införselbestämmelser (alkohol och tobak) och ändrade vanor avseende smugglingsmönster, har medfört att smugglingsbrotten totalt blivit färre till antalet. Konsumtionen av narkotika och illegal alkohol har emellertid inte nämnvärt minskat, dvs. den illegala varumarknaden har i stort sett samma omfattning som tidigare. Tullverkets brottsbekämpande åtgärder - beslag av varor och ingripanden mot kriminella - har dock under året i ökad utsträckning försvårat för varorna att nå den svenska illegala marknaden. Tabell 3: Samhällsnytta för narkotikabeslag (tkr) 2005 2004 Förändring 2003 2004->2005 Enligt metoden "En gräns en myndighet" 1 088 297 780 849 745 977 39% Enligt Tullverkets metod 1 658 051 1 297 295 1 113 211 28% Det beräknade samhällsnyttovärdet 5 inklusive skattebortfall, visar en stigande trend de senaste fem åren. 5 När begreppet samhällsnytta används i fortsättningen avses Tullverkets metod 10
Totalt samhällsnyttovärde 2001-2005 (Tullverkets metod) 400 350 Mkr Linjär (Mkr) 300 250 Miljoner kr 200 150 100-50 2001 Jan 2001 Mar 2001 Maj 2001 Jul 2001 Sep 2001 Nov 2002 Jan 2002 Mar 2002 Maj 2002 Jul 2002 Sep 2002 Nov 2003 Jan 2003 Mar 2003 Maj 2003 Jul Figur 1: Samhällsnyttovärde månadsvis 2001-2005 Två produktionsprocesser Gränsskyddet År/månad 2003 Sep 2003 Nov 2004 Jan 2004 Mar 2004 Maj 2004 Jul 2004 Sep 2004 Nov 2005 Jan 2005 Mar 2005 Maj 2005 Jul 2005 Sep 2005 Nov Verksamheten består av drygt 540 personer i 50 brottsbekämpningsgrupper som arbetar med övervakning och kontroll av den gränsöverskridande trafiken vid gränsorter i syfte att hindra och upptäcka illegal in- eller utförsel av varor. Den synliga närvaron av tullpersonal vid gränsorterna har även en brottsförebyggande verkan och bidrar till allmänhetens uppfattning om ett effektivt gränsskydd mot illegala varor. Arbetet sker i brottsbekämpningsgrupper som huvudsakligen arbetar vid orter med omfattande gränstrafik. De är specialiserade på kontroller i flyg-, gods- och passagerartrafik. Den fysiska kontrollverksamheten i trafiken arbetar uppdrags- och kunskapsbaserat och har stöd i information om aktuell trafik- och hotbild. Trafiken observeras, kontrolleras och rapporteras. Brottsbekämpningsgrupperna eftersträvar bra och väl fungerande kontakter med de företag som har verksamhet i gruppens närområde t.ex. med hamnar och rederier m.fl. I gruppen arbetar alla med den fysiska kontrollverksamheten och i samtliga grupper har flera personer spaningskompetens. I gruppen finns personal med uppgift att ansvara för gruppens underrättelsebehov, t.ex. att bearbeta lokal information i syfte att skapa ett kunskapsunderlag för gruppens arbete med selektering. I grupperna finns även personer med kompetens inom varukännedom och immaterialrätt. Varje grupp har så långt möjligt en narkotikasökhund och hundförare. Enklare brott utreds och handläggs så långt som möjligt på plats och inrapporteras. En eller flera personer i gruppen har därför en grundläggande utredningskompetens. Brottsutredningar och beslagtagna varor som inte kan åtgärdas under arbetspasset överlämnas till tullåklagarverksamheten. 11
Tullkriminalen Tullkriminalen är ett samlat begrepp för Tullverkets planering, genomförande och uppföljning av åtgärder mot organiserad brottslighet. Verksamheten utgör en av brottsbekämpningens två produktionsprocesser och består av en nationell resurs om ca 290 personer som arbetar med analys, spaning och brottsutredning avseende storskalig och organiserad smuggling samt ekobrott och miljöbrott på tullområdet. Verksamhetsinriktningen är att lagföra huvudmännen bakom tullbrottslighet att minska lönsamhet av brottslig verksamhet att påtagligt störa kriminella aktiviteter Verksamheten är nationell och personalen har hela landet som arbetsfält och arbetar i grupper sammansatta efter varje ärendes behov. Arbetet bedrivs ärendebaserat och i projektform med underrättelseverksamhet, riktade spaningsinsatser mot kriminella aktiviteter samt brottsutredning som skapar underlag för lagföring av upptäckta brott. Ärenden initieras t.ex. genom redan gjorda beslag, upptäckta brott, underrättelseuppslag, spaningsuppslag samt samarbetsönskemål från polis, skattebrottsenheter eller utlandet. Tabell 4: Tullkriminalens resultat 2005 Antal identifierade brottsliga grupperingar / nätverk / 42 st organisationer Antal brottsliga grupperingar/nätverk/organisationer som 36 st påverkats av tullverkets brottsbekämpande verksamhet Antal brottsliga grupperingar/nätverk/organisationer som 15 st slagits ut eller påtagligt begränsats i verksamhetsnivå Antal påbörjade förundersökningar 1650 st Antal anhållna/häktade 650 pers Antal frihetsberövade i utlandet 28 pers Antal personer dömda till fängelse för grov 27 st narkotikasmuggling / grovt narkotikabrott i Sverige Fängelsedom genomsnitt 7 år och 3 mån Minskad lönsamhet för organiserad brottslighet, Förverkat värde motsvarande (förverkande av omsättningsbara tillgångar) 3,5 miljoner kr Antal påbörjade projekt 63 st Samarbete Det brottsbekämpande arbetet sker i stor utsträckning tillsammans med andra myndigheter dels inom landet, dels med utländska tull- och polismyndigheter. Det operativa samarbetet består dels i utbyte av underrättelseinformation, dels i gemensamma spanings- och utredningsinsatser i projekt och ärenden avseende grov och /eller organiserad brottslighet. 12
Polisväsendet Polisen är traditionellt en naturlig samarbetspartner för Tullverket i brottsutredningar, spaningsinsatser och på underrättelseområdet. Myndigheterna deltar ofta i varandras utbildningar och på olika temadagar m.m.. Inledningsvis under året försvårade Tullverkets nya organisation kontakterna på länsnivå. Under året har dock diskussioner förts både på central och lokal nivå om hur myndigheterna kan samarbeta på olika områden såsom teknikspaning, kriminalteknisk utrustning, underrättelseutbyte samt lokalutrymmen. Tullverket har under året blivit inbjuden att delta i arbetet inom polisväsendets operativa råd, vilket sker sedan hösten. I Göteborg har polis, tull och skattemyndigheten förbättrat samarbetet mellan myndigheterna. En alkoholhandlingsplan har upprättats mellan tullen och polisen i syfte att komma åt den alkoholrelaterade brottsligheten som härledas till den frekventa smuggling av alkohol som sker under täckmantel av privatinförsel. Åklagarmyndigheten Samarbete sker dagligen i förundersökningar rörande tullrelaterad brottslighet t.ex. smuggling där åklagarmyndigheten är förundersökningsledare. Därutöver har kontakterna med åklagarmyndigheten och dess nya utvecklingscenter utvecklats under året med gemensamma besök, utbildning och utvecklingsprojekt samt temadagar angående skattebrott och alkoholsmuggling. Kustbevakningen Kustbevakningen har tillsammans med Tullverket och Polisen byggt upp ett maritimt underrättelsecenter i Karlskrona. Myndigheterna har med beaktande av gällande lagstiftning etablerat ett gemensamt nationellt center för underrättelse- och riskanalys avseende sjöfarten. Var och en av de tre myndigheterna har utsett tjänstemän som arbetar vid centret i Karlskrona. Under uppbyggnadsskedet har de bland annat till uppgift att utarbeta rutiner för verksamheten i centret. Genom centret skapar Kustbevakningen, Rikspolisstyrelsen och Tullverket ett forum för den operativa samverkan som regeringen efterlyser mellan myndigheter för att effektivisera den brottsbekämpande verksamheten. Skatteverket Samarbetet med Skatteverket sker främst inom det gemensamma arbetsområdet med punktskattepliktiga varor såsom alkohol, tobak och olja. Den under året särskilt uppmärksammade alkoholinförseln via Internet och domstolprocesser avseende beskattningen av alkohol har varit gemensamma ämnen. Under året har ett systematiskt samarbete i projektform inletts som syftar till att ingripa mot transportledet i internethandeln med alkohol. Internationellt samarbete Av naturliga skäl är det grannländerna i Norden och runt Östersjön som är mest frekventa samarbetspartners men samarbete förekommer även med övriga EU länder. Under året har Tullverket träffat avtal om samarbete i narkotikabekämpningen med den ryska narkotikamyndigheten. 13
I det internationella underrättelsesamarbetet har Tullverket överlämnat sådan information som lett till beslag av större kvantiteter i följande länder. Tabell 5: Beslag i utlandet på grundval av underrättelseinformation från Tullverket Preparat Land Kg Antal Heroin Danmark 0,5 1 Kokain Brasilien 8,4 2 Chile 12,3 8 Danmark 7,5 10 Ecuador 44,2 5 Frankrike 7,3 3 Portugal 3,2 1 Spanien 3,9 3 Kokain Totalt 86,6 32 Totalt 87,1 33 Mål 2 Att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Måluppfyllelse Målet har uppfyllts. Den inbetalda uppbörden av det som anmälts till förtullning ligger på 98,4 % procent av den debiterade. Den befarade kreditförlusten uppgår till 0,03 %. Andelen elektroniska ärenden fortsätter att öka. Vid utgången av 2005 var 96 % av dokumenten elektroniska. Inom tullrevision och eftergranskning har arbetet fortsatt med att förbättra beslutsunderlag och höja kvaliteten, vilket har lett till att 72 % av de avslutade revisionerna har lett till debitering. En ökning med 14 % från föregående år. Drygt 80 % av de uppföljda företagen har ändrat beteende. Återrapporteringskrav: Beskrivning av verksamheterna samt redogörelse för åtgärder som vidtagits för att uppnå målen. Huvudprocessen Effektiv handel verkar för den legala kommersiella godstrafiken. Syftet med processen är att genom kvalitetssäkring utveckla och vidmakthålla Tullverket som en effektiv länk i utrikeshandelskedjan och att på ett så smidigt sätt som möjligt ta in korrekt uppbörd, säkerställa att in- och utförselrestriktioner efterlevs och se till att underlag för utrikeshandelsstatistiken lämnas. Huvudprocessen Effektiv handel arbetar med kvalitetssäkring genom tullsystemet Servicetrappan och består av två produktionsprocesser: Kvalitetssäkrat flöde och Övrigt flöde. 14
Processen Effektiv handel Produktionsprocess Produktionsprocess Kvalitetssäkrat flöde Övrigt flöde Delprocesser Delprocesser * Före gränspassage * Före gränspassage * Vid gränspassage * Under gränspassage * Efter gränspassage * Efter gränspassage Figur 2: Processindelning Vad som ryms i respektive delprocess kan grovt beskrivas på följande sätt Kvalitetssäkrat flöde Före gränspassage: Arbete med kvalitetssäkring av företagens tullrutiner inklusive säkerhetscertifiering och tecknande av överenskommelser med företag om samverkan mot tullbrottslighet Vid gränspassage: Insatser som relateras till gränspassagen för kvalitetssäkrade företags varor. Efter gränspassage: Löpande uppföljning av kvalitetssäkrade företags varuflöden och kvalitetsrevisioner Övrigt flöde Före gränspassage: Informationsinsatser av olika slag för att stödja företagens möjligheter att lämna korrekta uppgifter till Tullverket, tillståndsfrågor och analysverksamhet Under gränspassage: Tullklarering av varor i samband med gränspassage Efter gränspassage: Eftergranskning och tullrevision Ärendevolymer Totala ärendemängden för import-, export- och transiteringsärenden har minskat jämfört med 2004. Förklaringen till detta torde vara att år 2005 har EU-utvidgningen fått fullt genomslag. Antalet normalförtullningsärenden fortsätter att öka och antalet förenklade importdeklarationer minskar. En delförklaring till detta kan vara att Internethandeln, som inte minst berör privatpersoner, ökar och att normalförtullning då blir det naturliga sättet att sköta tullklareringen på. Liksom tidigare år överstiger antalet kompletterande deklarationer antalet förenklade deklarationer. Orsaken bedöms vara effekter av systemet med lokalt klareringsförfarande som kan användas av kvalitetssäkrade företag. Vid användandet av lokalt klareringsförfarande ersätts den förenklade deklarationen med att företaget noterar importsändningar i sin bokföring och därefter lämnar en kompletterande importdeklaration. Antalet påbörjade och avslutade transiteringsärenden samt antalet exportdeklarationer har minskat. 15
Tabell 6: Total ärendemängd (antal ärenden) 2005 2004 2003 Förändring 2004->2005 Förenklad deklaration, import 718 000 842 000 941 000-15% Normalförtullning, import 824 000 757 000 699 000 9% Kompletterande deklaration, import 1 050 000 1 055 000 1 012 000 0% Transitering, påbörjad 225 000 289 000 339 000-22% Transitering, avslutad 133 000 152 000 206 000-13% Exportdeklaration 1 878 000 2 041 000 2 204 000-8% Totalt 4 828 000 5 136 000 5 401 000-6% Tabell 7: Andel automatklarerade och manuellt klarerade import- och exportärenden 2005 2004 2003 Automatklarerade 84% 78% 68% Manuellt klarerade 16% 22% 32% Mål 3 Att vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Måluppfyllelse Målet har uppfyllts. Vidareutveckling av elektroniska tjänster för företag och privatpersoner och insatser för ökad tillgänglighet är bara några exempel på åtgärder som vidtagits under året för att sänka kostnaderna för tullprocedurerna och underlätta deras uppgiftslämnande. Inom den brottsbekämpande verksamheten genomförs färre kontroller med ett mer selektivt urval av kontrollobjekt vilken underlättar den legitima handeln med tredje land och minimerar störningarna i det legitima varuflödet inom EU. Återrapporteringskrav: Beskrivning av verksamheterna samt redogörelse för åtgärder som vidtagits för att uppnå målen. Tullverket prioriterar den förebyggande verksamheten. Genom kvalitetssäkring av tullrutinerna inom ramen för tullsystemet Servicetrappan kan den certifierade operatören få långtgående förenklingar, vilket minskar såväl operatörens som Tullverkets kostnader för tullprocedurerna. Lösningar och service anpassas utifrån varje operatörs specifika förutsättningar och behov. Kundansvarig är de kvalitetssäkrade företagens kontaktpunkt hos Tullverket som ser till att alltid finna den bästa lösningen på kundens problem. Genom det nära samarbetet får Tullverket en god bild av operatörens hela verksamhet som berör tullspecifika frågor. Under året har 51 ansökningar om certifiering kommit in till Tullverket. 43 företag och ombud har certifierats. Dessa certifieringar har tyvärr inte haft den positiva påverkan på andelen kvalitetssäkrat flöde som beräknats. Den övervägande delen av inkomna ansökningar har varit spontana ansökningar med, var och en för sig, liten flödespåverkan. De riktade 16
marknadsföringsinsatser som Tullverket initierar under 2006 kommer därför att ha fokus på att öka det kvalitetssäkrade flödet. Det pågår en ständig utveckling av kvalitetssäkringsarbetet. Sedan en tid tillbaka arbetar Tullverket med att utveckla en ny version av Servicetrappan, version 2.1. Inriktningen i Servicetrappan 2.1 är att tydliggöra mervärdet av hög kvalitet i tullhanteringen, att det lönar sig att bli certifierad i Servicetrappan. Arbetet ska i möjligaste mån anpassas till det i tullkodexkommittén pågående arbetet med tillämpningsföreskrifter avseende Authorized Economic Operator, AEO. Arbetet bedrivs i samråd med representanter från näringslivet. Tullverket har utvecklat StairSec, Servicetrappans säkerhetsmodul. Det är ett program för att stärka säkerhetsaspekterna i den internationella logistikkedjan. Genom programmet kan hamnar, terminaler, transportörer, exportörer och importörer kvalitetssäkras för de krav som ställs inom det amerikanska CSI-avtalet (Container Security Initiative). Arbetet med att kvalitetssäkra en operatörs säkerhetsrutiner pågår nu i produktion som därmed ger förutsättningar för certifierade företag enligt StairSec att få säkrare och snabbare transporter framöver. Tullverket har genomfört ett antal förändringar i klareringsverksamheten i syfte att effektivisera den. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med näringslivet. Stängningen av några klareringsexpeditioner har kompenserats genom information och andra lösningar som t.ex. trafiktillstånd. Bestämmelserna om trafiktillstånd möjliggör att gods kan transporteras över de gränsövergångar till och från Norge där det inte finns någon bemanning. För att effektivisera handläggningen av tillstånd har en strategi för en enhetlig tillståndshantering utarbetats och en översyn gjorts av rutiner och tillståndsmallar. Ett projekt som syftar till att förenkla dagens tillståndsprocess och göra den elektronisk i alla led påbörjades under året. Förstudien är genomförd och projektet fortsätter under 2006, men beräknas inte få fullt genomslag förrän dagens Tulldatasystem ersätts av ett nytt. Tillgängligheten är viktig för Tullverkets kunder, och varför ett antal förbättringsåtgärder för ökad tillgänglighet har vidtagits. Tillgängligheten per telefon har ökat, framförallt genom förlängda öppettider i TullSvar, Tullverkets informationstjänst, genom klareringsexpeditionernas samarbete med växelpersonalen, genom införande av gruppnummer till kritiska funktioner etc. En hög servicenivå till kunderna förutsätter en strukturerad hantering av synpunkter, klagomål, tankar och idéer som uppkommer i olika situationer. Tullverket vidtar förbättringsåtgärder med utgångspunkt i dessa. I samband med omorganisationen tillsatte Tullverket tre målgruppsägare med huvudansvar för varsin kundgrupp, certifierade operatörer, ombud och övriga företag. Som målgruppsägare identifierar och driver man kundernas önskemål i verksamheten. Målgruppsägarnas arbete under 2005 har resulterat i ett stort antal förbättringsförslag av vilka många redan har genomförts. För att få ytterligare verktyg för ett förbättrat kundmöte har utbildningar i kundhantering genomförts för klareringspersonal. Inom den brottsbekämpande verksamheten har arbetet inriktats på åtgärder mot objekt som kan leda till att brott upptäcks. Därigenom blir verksamheten mer kostnadseffektiv samtidigt som störningarna i trafikflödet kan minimeras. Den förändring som uppstått genom att Sveriges undantag avseende beskattning av privatinförsel av alkohol och tobak från andra EU-länder har upphört har lett till att kontrollbehovet och kontrollerna avseende efterlevnaden av införselbestämmelser avseende alkohol och tobak minskat drastiskt. Antalet kontroller blir färre och störningarna för trafiken och trafikanter mindre. 17
Tullverket strävar efter att tillhandahålla en god service genom att de kontroller som genomförs sker på ett professionellt sätt, vilket bl.a. innebär ett korrekt bemötande där hänsyn så långt som möjligt tas till den enskildes personliga integritet. Broschyren "Varför Du?" innehåller en kortfattad beskrivning av Tullverkets kontrollverksamhet dvs. uppgifter och prioriteringar samt en förklaring till varför kontroll sker. Vidare finns där hänvisningar till vilka den resande kan kontakta inom Tullverket om han eller hon vill framföra synpunkter eller klagomål. Denna broschyr utges på svenska och engelska och lämnas till resande som har blivit kontrollerade av Tullverket. För att underlätta för resande med sällskapsdjur från Danmark via Sverige till Bornholm har Tullverket infört en möjlighet att de inför resan kan lämna en elektronisk djurägarförsäkran för hund eller katt. Personer från Norge, Finland eller Danmark som avser att resa till Sverige medförande vapen från dessa länder för jakt eller tävling kan också via hemsidan lämna en elektronisk vapendeklaration innan resan. Resande behöver i dessa fall inte göra en anmälan till Tullverket vid gränspassagen utan kan, om de inte medför andra införselreglerade varor, obehindrat resa in i Sverige. Återrapporteringskrav: Redovisning av hur företag och allmänhet ser på servicenivån och bemötandet. Tullverket har inte genomfört någon kundundersökning under 2005. Därför går det inte att med hjälp av Nöjd-Kund-Index redogöra för företagens och allmänhetens syn på servicenivån och bemötandet. Målgruppsägarna har under 2005 genomfört riktade kundenkäter till företagen inom vissa utvalda områden och en omvärldsbevakning, Förbättrad service till kund. Utifrån dessa kan man dra slutsatser både om kundernas syn på servicenivå och bemötande. De kunder som besvarat enkäterna är i huvudsak nöjda med bemötandet i sina kontakter med Tullverket. En stor andel av de certifierade operatörerna upplever en personlig kontakt genom kundansvarig som en mycket positiv effekt av sin kvalitetssäkring. Även tillståndshavarna är generellt nöjda med bemötandet. Däremot har vi fått signaler om att tillgängligheten kan förbättras, det måste bli lättare att snabbt komma i kontakt med rätt person. En rad åtgärder har vidtagits under året för att öka tillgängligheten. Den genomförda omvärldsbevakningen har gett oss en god bild av kundernas förväntningar på Tullverkets service. En tydlig trend är kundernas ökade förväntan på service, bland annat vad gäller svarstider och handläggning av ärenden. Särskilda åtgärder kommer att vidtas under 2006 för att korta svars- och handläggningstider. Antalet skriftliga klagomål avseende den brottsbekämpande verksamheten som inkommit under 2005 är 46. Tullverket granskar ärendena löpande och gör en bedömning om klagomålen visar att Tullverket agerat felaktigt i något avseende. Antalet klagomål ska ställas i relation till de ca 69 000 kontroller där resande eller personal på transportmedel varit berörda. Någon undersökning av hur allmänheten eller företag ser på brottsbekämpningsprocessens servicenivå och bemötande har inte skett under 2005. 18
Verksamhetsgren In- och utförselrestriktioner Mål 1 För att förbättra urvalet av objekt i den fysiska kontrollverksamheten och därmed öka träffsäkerheten i arbetet skall arbetsmetoderna vidareutvecklas. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Vidareutvecklingen av arbetsmetoderna i det fysiska kontrollarbetet pågår inom flera områden. Det nya arbetssättet med riskbaserad och uppdragsstyrd kontrollverksamhet har fortsatt under året. Stora utbildningsinsatser har genomförts under året med att kompetensutveckla de olika personalgrupperna i vårt nya arbetssätt. I en stadigt ökande trafikström är det viktigt att urvalsmetoder och profilering hela tiden vidareutvecklas och så sker också. Antalet upptäckta brott fortsätter att minska något samtidigt som mängden beslagtagen narkotika ökar kraftigt. Det finns idag färre brott att upptäcka i den gränsöverskridande trafiken av drygt 75 miljoner transportmedel och resenärer. De tidigare vanliga vardagsbrotten avseende privatpersoners införsel av mindre mängder alkohol, tobak är ett avkriminaliserat beteende sedan 2004 och den småskaliga narkotikasmugglingen den s.k. narkotikaturismen har enligt vår bedömning minskat. Mot denna bakgrund är ett minskat antal kontroller men med bibehållen träffsäkerhet tillfredställande. Återrapporteringskrav: Antal rapporter avseende olovlig in- och utförsel Tabell 8: Antal rapporter avseende olovlig in- och utförsel totalt 2005 2004 2003 Förändring 2004->2005 Ordningsförelägganden 1) 358 1 019 2 769-65% Smuggling alkohol, tobak och andra varor 2 087 2 571 2 932-19% Smuggling narkotika och dopningsmedel 1 740 1 865 2 334-7% Summa rapporter med beslag 4 185 5 455 8 035-23% Övriga rapporter 177 85 500 108% Totalt antal rapporter 4 362 5 540 8 535-21% 1) kan tillämpas vid smuggling av mindre mängder alkohol och tobak och brottet erkänns Antalet rapporter har minskat totalt med 23 % från 2004 vilket vi bedömer bero på externa orsaker som förändringar i regelverk rörande privatpersoners införsel av alkohol från EU länder och andra omvärldsförändringar, t.ex. minskad narkotikaturism i Öresundsområdet. Den stora minskningen av antalet ordningsförelägganden är ett exempel på den förstnämnda orsaken. (Uppgifterna för 2004 och 2003 är rensade från avvikelser mot inoch utförselrestriktioner som inte lett till brottsutredning) 19
Återrapporteringskrav: Kostnad för kontrollen, totalt och genomsnittligt per kontroll Tabell 9: Total kostnad för den fysiska kontrollen m.m. 1 ) 2005 2004 2003 Förändring 2004->2005 Total kostnad för fysisk kontroll 155 665 132 156 194 304 167 884 112 0% Genomsnittskostnad per kontroll 1 899 1 314 910 44% Träff 5% 4% 4% 1) Här redovisas tid och resultat för kontrollvisitationer av transportmedel, godskontroll och kontroll av personers bagage. Redovisningen ändrades 1 januari 2005 och på den aggregerade nivå uppgifterna hämtades tidigare år är de inte jämförbara med 2005. För att kunna jämföra åren har uppgifter på mer detaljerad nivå valts som redovisats likadant alla tre åren. Dessa ger även mer rättvisande bild av den fysiska kontroll som sker i trafikflödena. Arbete med varuundersökningar redovisas i mål 6 under verksamhetsgrenen Uppbörd. I samband med dessa undersökningar genomfördes beslag av narkotika vid två tillfällen och av andra varor vid 30 tillfällen. Uppdragsstyrningen av brottsbekämpningsgrupperna och minskat behov att kontrollera införsel av alkohol från annat EU land när införselkvoterna höjdes har tillsammans medfört att antalet kontroller minskat ytterligare. De fysiska kontrollerna är av skiftande art och krav på arbetsinsats. Arbetsinsatsen för att kontrollera en lastbil eller container med innehåll är avsevärt större än att kontrollera ett brev. Under de senaste åren har en förskjutning skett av andelen kontroller mellan grupperna transportmedel, godskollin och resande från resandekontroll till transportmedelskontroll. Förskjutningen av resurser till att kontrollera transportmedel inklusive last innebär att varje kontroll tar längre tid och därmed kan färre kontroller genomföras vilket medför en högre styckekostnad. Tabell 10: Fördelning av kontroller på olika objekt 1) Fördelning av kontrollerade objekt 2005 2004 2003 Transportmedel 37% 31% 27% Godskollin 18% 21% 21% Resandes baggage mm 45% 48% 51% Tabell 11: Fördelning av tid på olika objekt 1 Fördelning av tid för kontroller 2005 2004 2003 Transportmedel 64% 59% 56% Godskollin 6% 7% 7% Resandes baggage mm 30% 35% 37% 1) I begreppet transportmedel ingår flygplan, fartyg, lastbilar, container, personbilar, bussar och järnvägsvagnar. Godskollin omfattar även postförsändelser. Återrapporteringskrav: Beskrivning av hur arbetsmetoderna vidareutvecklats Utveckling av större IT-system 20