studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Guds hushåll byggs av skapelserättvisa Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas vårt behov av barmhärtighet. Den utmanar oss att sträva efter fördjupad enhet och till att vara trogna kallelsen att möta varje människa där hon är med evangelium. Seminarierna på kyrkokonferensen 2015 har handlat om vissheten att mötet med Jesus Kristus förvandlar dig, mig och världen. De tog sin utgångspunkt i berättande bibeltexter kring vad som är vår kyrkas kallelse idag och hur den kan bidra till en förvandlad värld. Genom att vi utgått från bibeltexter som kopplats till vart och ett av den antagna verksamhetsplanens åtta riktningsmål får vi nu möjlighet enskilt och/eller i församlingen reflektera kring hur en bibeltext landar och levs i praktiken. Målen rör Equmeniakyrkans arbete regionalt, nationellt och internationellt. Bibelns berättelser är i sig en samlande kraft. De befolkar rummen vi vistas i. De bidrar till djupare identitet för oss som kyrka när vi delar och tolkar Guds ord. Låt därför dessa åtta studier påverka dig och ditt liv under kommande år. De har skrivits för att fördjupa samtalet i församlingen, i den lilla studie- eller bönegruppen, på ett församlingsmöte eller en gudstjänst. Till del olika studierna finns reflekterande frågor att samtala vidare kring men också en rad olika tips på material som bidrar till ytterligare fördjupning. Alla författare av bibelstudierna arbetar i Equmeniakyrkan eller i biståndsorganisationen Diakonia. Samtliga bibelstudier har bearbetats av Bilda till ett studiematerial. Lokala konsulenter på Bilda kan erbjuda ytterligare stöd och inspiration för studie- och samtalscirklar i din församling. Ta kontakt med din Bildaregion kring hur ni kan fördjupa bibelsamtalet hos er. För att starta en studiecirkel gäller följande: Att ni är 3 12 deltagare inklusive cirkelledaren. Att ni träffas vid mins tre tillfällen. Att det sammanlagda antalet cirkeltimmar är minst 9 (en studietimma är 45 minuter). Läs mer på www.bilda.nu 1
Guds hushåll byggs av skapelserättvisa Hela skapelsen ropar som i födslovåndor (Rom 8). Skapelsesyn, ansvar och fred i Romarbrevet Riktningsmål 4 i Equmeniakyrkans verksamhetsplan 2015 2016 Equmeniakyrkan regionalt, nationellt och internationellt rustar församlingar och individer till tjänst för människor (praktisk diakoni) och skapelsen (klimaträttvisa). Lennart Renöfält, regional kyrkoledare i region Mitt och Sven Jansson, projektledare i Diakonia Varje år dör över 300 000 människor på grund av klimatförändringarna. Av torka eller översvämningar. 6000 människor dör varje vecka året runt. Pappor och mammor som rycks ut ur livet och lämnar barnen ensamma. Barn som dör i förtid. Alla dessa som likt du och jag hade förhoppningar om ett anständigt liv. Människor som liksom vi stavat på böneorden: Gud ge mig ett någorlunda lyckligt liv. Romarbrevet berättar om detta: Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor, och till och med vi ropar... Suckarna och naturens klagan är inte längre viskningar. Det är jämrande tjut som når in i de mest förhärdade av oss. År 2050 kommer vi att ha vi minst 150 miljoner klimatflyktingar som knackar på vår dörr. Det finns nu ett desperat behov att ta ut kompassriktningen mot en framtid som hotas på ett sätt som aldrig förr. Klockan är nu inte fem i tolv den är tolv! Det är för sent att vara pessimist. Nu gäller realism! Vi har 4 e-kriser idag. De samverkar och förstärker varandra. Energikrisen om vi bränner upp alla återstående fossila bränslen får vi en skenande temperaturhöjning som med största sannolikhet leder till att all havsis smälter och då stiger havsytan med 75 meter. Ekologikrisen Världsbanken varnar nu för 4 graders temperaturhöjning i ett värsta scenario. Det berättar om en värld där tundran i Sibirien smälter och metangasen frigörs. En betydligt farligare växthusgas än koldioxid. En värld där korallreven kollapsat vilket släcker havens växtliv och stryper syresättningen. En värld där stora befolkningscentra i låglänta områden i Afrika och Asien lagts under vatten. Ekonomikrisen den senaste eurokrisen har satt världsekonomin i gungning. Existensiella krisen som kan beskrivas så här: När vi förlorat kunskap och erfarenhet om vad vi behöver, vill vi för säkerhets skull ha allt. Konsumism är inte receptet som fungerar. Idag skulle vi behöva 1,5 planeter utslaget på alla oss jordbor för att matcha vår livsstil i den rika världen. 2030 kommer vi att behöva två planeter. Men vi har ju bara en. Det här är några korta bilder av den verklighet som vi befinner oss i och står inför. En verklighet som är en oerhörd utmaning till oss som kyrka. 2
Har vi något att säga som kyrka, har kristen tro något att säga i klimatförändringarnas tid? Har vi en biblisk och teologisk grund och redskap för att handskas med dessa oerhört stora och svåra utmaningar? Det är få frågor vi ställs inför där det finns en så tydlig förankring, utmaning och vägledning i bibelordet som när det gäller klimatförändringarna. Några byggstenar i en teologi som kan vägleda och utmana oss kan se ut så här: Utgångspunkten är att hela detta universum kommer ur Guds eget väsen. Så här formulerar Paulus det i Romarbrevet. Av honom och genom honom och till honom är allting. Rom 11:36 När berättelsen i bibelns första bok som beskriver hur Gud skapar himmel och jord avrundas, då konstaterar Gud att det han skapat är gott, till och med mycket gott. Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen. 1 Mos 1:31 Att Gud skapar, och att det är gott, det är ett tema som återkommer många gånger i Bibeln. Inte minst i Psaltarens psalmer. Otaliga är dina verk, o Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du skapat. Psalm 104:24 Sköna beskrivningar om hur Gud skapat, fortfarande skapar, ständigt förnyar sin skapelse. Att vi som kyrka har tagit till oss detta märks inte minst i vår sångskatt. Det skulle bli stora hål i psalmboken om vi plockar bort de sånger som på olika sätt berättar om skapelsen. Gud räknar in skapelsen i sin omsorg, sedan skapelsens gryning och tills idag. Det nya förbundet genom Jesus Kristus handlar om hela skapelsen. Frälsningen har att göra med såväl människans förlåtelse och försoning som med allt som Gud skapat på jorden, vilket uttrycks tydligt i den text som står som rubrik för det här bibelstudiet: Ty skapelsen väntar otåligt på att Guds söner skall uppenbaras. Allt skapat har lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det, men med hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas. Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom 8:19 22 Från bibelns första bok till Uppenbarelsebokens himmelska vision lever dessa perspektiv. Allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet och allt som finns där hörde jag säga: Den som sitter på tronen, honom och lammet tillhör lovsången och äran och härligheten och väldet i evigheters evighet. Upp 5:13 Kanske tänker vi att det är bara vi människor som kommer att stå där inför tronen och lova Gud men här får vi tänka om. Hela Guds skapelse finns med. Frälsningen och försoningen gäller allt skapat. En annan viktig byggsten är frågan om lärjungaskap. WWJD vad skulle Jesus göra, var en vanlig text på unga kristnas armband för några år sedan. Vad innebär efterföljelsen som lärjunge i klimatförändringarnas tid? Grunden för den efterföljelsen finns i vårt uppdrag att vara goda förvaltare av skapelsen. Några av de formuleringar som Jesus själv använde för att ge oss en sammanfattning av sitt budskap är mycket relevanta i förhållande till klimatförändringarna. Du skall älska din nästa som dig själv. Matt 22:39 och Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem, Matt 7:12, räcker långt som vägledning och utmaning för oss. 3
Ytterligare en byggsten är den profetiska. Profeterna i Gamla Testamentet hade den otacksamma uppgiften att tala sanning. Oftast handlade det om förtryck av svaga och utsatta, dyrkan av Mammon och makten. Ni som trampar på den fattige och tar hans säd i skatt: ni bygger hus av huggen sten, men ni skall aldrig bo i dem, ni planterar härliga vingårdar, men ni skall aldrig dricka vinet. Ty jag vet att era brott är många och era synder otaliga, ni som förtrycker oskyldiga och tar mutor och hindrar de fattiga att få sin rätt. Amos 5: 11-12 Dyrkan av Mammon som blivit en grund för vårt ohållbara konsumtionssamhälle är ett mycket aktuellt perspektiv i klimatförändringarnas tid. Paulus skriver i Romarbrevet att skapelsen väntar på den stora befrielsen. Hoppet är knutet till människan, till människans omvändelse och befrielse. Mänskligheten kan inte ensam räddas medan resten av den skapade världen går under. Ekologisk rättvisa kan inte skiljas från frälsning, och frälsning kan inte komma utan en ny ödmjukhet som respekterar behoven hos allt liv på jorden. På det nationella planet tycks det vara ok att vi förbrukar mer än våra tillgångar och att vi lever på resurser lånade eller stulna från den fattiga delen av världen och våra barnbarn. Kyrkan har allt från sin födelse talat om skuld och försoning men hur hanterar vi den här skulden? Vi behöver bli befriade till skulden för att kunna befrias från den! Vem kan ge förlåtelse och finns det försoning? Vad betyder det att göra bättring? Att göra bättring har i alla tider betytt att göra om och att göra rätt! Kyrkans bidrag i klimatkrisens skugga kan vara att stå för hopp. Kristen tro är inte en flykt undan oron, för den är berättigad, men tron ger oss redskap i ett trotsigt hopp som har sin grund i uppståndelsens verklighet. I hoppet är vi räddade... Om vi hoppas på det vi inte ser, då väntar vi uthålligt. Rom 8: 24. Där allt hopp var ute höll Abraham fast vid hoppet och trodde. Rom 4:18. Men hoppet är inte en positiv känsla om att det nog kan gå Hoppet syns bara i handling! I bön och handling för miljön och klimaträttvisa står vi tillsammans med andra kyrkor och kristna traditioner. Så här säger Sveriges Kristna Råds styrelse: I botten finns en gemensam övertygelse inom de kristna traditionerna om att Gud älskar och värnar skapelsen och verkar för dess framtid. Att förstöra skapelsen är att bryta mot Guds vilja. Nu är Guds och vår tid! Hans-Erik Karlsson, Equmeniakyrkans representant i Sveriges kristna råds (SKR) hållbarhetsgrupp Tankar om tron, skapelsen och utmaningar till kyrkan Equmeniakyrkan har en Policy för Fred och omställning till en hållbar värld. Varför? Balansen i kretsloppet grunden för livet förändras med för mycket CO2 och växthusgaser. Även kyrkan må bidra till att återställa balansen i kretsloppet. 4
Nödrop till världsvida kyrkan från missionsländer som drabbas av torka, översvämningar och extremväder främst på grund av CO2-utsläpp i den rika världen. Klimaträttvisa är målet och svaret på dessa nödrop. Bibeln säger: Frälsningen i Jesus Kristus stannar inte vid förlåtelsen; den omfattar även hela skapelsens frälsning. Leva klimatvänligt och skapa opinion gör skillnad En process. Att bestämma sig för Fred och omställning till en hållbar värld tar tid. Jag har i mitt yrke arbetat med Miljö, Klimat, Rättvisa och även Fred inom lantbrukssektorn. MKR-gruppen i Västra distriktet och SKRs klimat- och hållbarhetsgrupp har hjälpt mig att landa i EKs freds- och hållbarhets policy som innefattar mig själv som kristen, samt Equmeniakyrkans alla led; internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Equmeniakyrkan söker inspirera. Det finns en handlingsplan och en hållbarhetsgrupp som hjälper till. Klimat och hållbarhet var tydlig i Vårgårda mötes utfrågning av partiledarna. Seminarier på Almedalen. Skapelsetid. 444 ledarutbildning i Väst. Gudstjänster, studiecirklar om fred och hållbarhet på många platser i vårt land- och härpå kyrkokonferensen. I Väst Föreningen tre Gårdar arbetar skapelsevänligt. SKR:s arbetsgrupp Klimat och Hållbar utveckling. Inspiratör och ledstjärna där alla kyrkor ingår. SKR Värna den jord som Gud älskar, SKR-skrift som hjälper oss in i vad bibeln säger om skapelsen och vår tro. Fred och Hållbarhet hör ihop. Rättfärdig fred att ställa om: Fred i samhället så att ingen behöver vara rädd Fred med jorden så att livet kan fortsätta Fred på marknaden så att alla kan leva med värdighet Fred mellan folken så att människors liv kan skyddas Frälsningen i Jesus Kristus stannar inte vid förlåtelsen; den omfattar även hela skapelsens frälsning. Mitt viktigaste argument en ny frälsningsupplevelse med Jesus Kristus som hela skapelsens frälsare. Något ingen kan ta ifrån oss. Att samtala vidare om På vilket sätt märks klimatfrågan i den gudstjänst du deltar i i sång, bön, bibelläsning, predikan etc.? Hur kan du och din församling samverka med människor av god vilja på den ort där ni finns? Materialtips att jobba vidare med En skapelsevänlig församling (Bilda) Värna den jord som Gud älskar (SKR:s skriftserie nr 18) Fred är vägen till Fred (KG Hammar, SKR och Marcus förlag) Att slå följe för fred. Åtta röster om tro och handling (SKR och Marcus förlag) ACT Now; http://www.diakonia.se/engagera/kampanjer-och-aktiviteter/klimatkampanj-act-now-for-climate-justice/ http://www.skr.org/material/ http://www.diakonia.se/klimatteologi http://equmeniakyrkan.se/var-mission/kyrkan-i-varlden/fred-och-rattvisa/ Version 8 juni 5
En samtalsmodell för studiecirkel Samtalsledare och spelregler Någon i gruppen håller i samtalsstrukturen och tiden, så att alla får utrymme och allas erfarenheter tas tillvara. Innan gruppen startar enas man om spelregler för samtalet. Spelregler som brukar bidra till att skapa ett öppet och lärande samtal är: Det personliga vi delar stannar i gruppen. Det är ok att prova tankar och att ändra sig. Man har rätt att vara tyst. Alla talar i jagform. Alla hjälps åt alla hålla tidsramarna. Alla bidrar med sitt perspektiv och värdesätter att få ta del av andras. En samtalsmodell för studiecirkel En studiecirkel kan läggas upp med hjälp av samtalsmodellen som beskrivs nedan. 1,5 h 2 h är en lämplig tid för samlingen. En inledande runda, ca 20 min. Gemensamt samtal, ca 60 min. Avslutande runda, ca 10 min. Tidsangivelserna är ett förslag och kan anpassas efter gruppen. Börja gärna med ett enkelt drop-in-fika och småprat en stund innan cirkeln startar. Det ger alla möjlighet att landa i gruppen. Samtalsmodellen En inledande runda där man kan prova sina tankar Börja med en runda där var och en får möjlighet att berätta vad som rör sig i tanke eller känsla just nu. Det kan vara en fundering utifrån det ni läst eller på annat sätt tagit del av inför samlingen. Det kan också vara reflektioner över en händelse som anknyter till ert tema för studiecirkeln. Var och en får 3 4 minuter till sitt förfogande. Det är alltid ok att passa, att låta ordet gå vidare om man inte vill säga något. (Första gången man möts kan den inledande rundan vara mer personlig så att man lär känna varandra i gruppen. Man kan till exempel berätta något från sitt eget liv och varför man valt att delta i studiecirkeln.) Använd gärna ett föremål att hålla i för den som berättar, en sten eller något annat som är avstressande att hålla i. Föremå let markerar vem som har ordet och när en person berättat klart går föremålet och ordet vidare till nästa. I rundan får var och en berätta utan att bli avbruten. Syftet är att man ska få sätta ord på och prova sina tankar, utan att behöva förklara och försvara. Samtidigt tränar man sig att lyssna och ta in olika perspektiv. 6
Inget samtal förs kring den inledande rundan, om inte personen själv för in det i det efterföljande gemensamma samtalet. Gemensamt samtal När rundan är klar öppnar ni för ett gemensamt samtal utifrån det bibelstudium som ni läst och de samtalsfrågor som finns i materialet. Starta gärna samtalet med en fråga, till exempel: Är det något speciellt du fastnade för i det du läste? Hur knyter det an till livet och dina erfarenheter? Mötte du några nya perspektiv? Hur tänker du kring det? Gjorde du någon ny upptäckt eller insikt? Hur kan du använda dig av det? Ett alternativ kan vara att någon i gruppen inleder samtalet med en reflektion som anknyter till temat. Andra inspel i samtalet kan till exempel vara litteratur, film, bilder, artiklar eller musik som berör ert samtalsämne. Avslutande runda Avsluta samlingen med en runda där var och en har möjlighet att säga något kort om dagen, till exempel: Det här bär jag med mig från idag Något jag skulle vilja veta mer om Jag skulle vilja samtala vidare om Någon gång kan det vara bra att reflektera över hur man arbetar tillsammans och anknyta till de spelregler som gruppen bestämt. Vad fungerar bra? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?