Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990

INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1900 vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: http://www.scb.se/bisos Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS). 1910 till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för 1955. Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes 1912-1914, 1920, 1933, 1945 och 1960. År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll. 1965 till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Folkräkningen den 31 december 1920. I, Areal och folkmängd för särskilda förvaltningsområden. Folkmängdens fördelning efter hushåll. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-fob-1920_1

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKRÄKNINGEN DEN 31 DECEMBER 1920 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN I. AREAL OCH FOLKMÄNGD FÖR SÄRSKILDA FÖRVALTNINGSOMRÅDEN FOLKMÄNGDENS FÖRDELNING EFTER HUSHÅLL STOCKHOLM 1923 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 222223

III Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* A) Oregelbundenheter i den administrativa indelningen 3* B) Areal och folkmängdstäthet 5* Tab. A. Rikets kommuner, grupperade efter folkmängdstäthet år 1920 9* C) Kommunala, administrativa och judiciella områdens antal, storlek och folkmängd... 15* Tab. B. Antal landskommuner (köpingar ej inräknade), fördelade efter folkmängden och efter landarealen år 1920. 14* Tab. C. Köpingar och municipalsamhällen, fördelade efter folkmängden år 1920 19* Tab. D. Antal härad, fördelade efter folkmängden år 1920 20* Tab. E. Antal landsfiskalsdistrikt, fördelade efter folkmängden år 1920 21* Tab. F. Antal fögderier, fördelade efter folkmängden år 1920 22* Tab. G. Antal tingslag, fördelade efter folkmängden år 1920 24* Tab. H. Antal domsagor, fördelade efter folkmängden år 1920 25* D) Areal och folkmängd i pastorat, kontrakt och stift 26* Tab. I. Antal församlingar stiftsvis år 1920 27* Tab. K. Pastoraten, fördelade efter församlingarnas antal år 1920 28* Tab. L. Antal pastorat, fördelade efter landarealen år 1920 29* Tab. M. Antal pastorat, fördelade efter folkmängden år 1920 30* Tab. N. Antal kontrakt, fördelade efter folkmängden år 1920 32* E) Areal och folkmängd i de gamla landskapen 33* F) Större öars areal och folkmängd samt folkmängdstäthet 36* G) Folkmängdens fördelning efter hushåll 37* Tab. O. Hushållens storlek i riket vid de allmänna folkräkningarna 40* Tab. P. Folkmängdens relativa fördelning i % på hushållsklasser åren 1860, 1880, 1900, 1910 och 1920 40* H) Register 42* Tabeller. Tab. 1. Areal och folkmängd i härad, landskommuner, städer, köpingar och municipalsamhällen ävensom församlingar den 31 december 1920, enligt indelningen den 1 januari 1921 1 1) Stockholms stad 1 2) Stockholms län 4 3) Uppsala län 8 4) Södermanlands län 11 5) Östergötlands län 14 6) Jönköpings län 19 7) Kronobergs län. 22 8) Kalmar län 24 9) Gottlands län 28 10) Blekinge län 30 11) Kristianstads län 32 12) Malmöhus län 36 13) Hallands län 43 14) Göteborgs och Bohus län 45 15) Älvsborgs län 49

IV Sid. 16) Skaraborgs län 54 17) Värmlands län 59 18) Örebro län 62 19) Västmanlands län 65 20) Kopparbergs län 68 21) Gävleborgs län 72 22) Västenorrlands län 75 23) Jämtlands län 77 24) Västerbottens län 79 25) Norrbottens län 82 Tab. 2. Folkmängden efter kön och civilstånd samt antalet hushåll inom härad och städer den 31 december 1920, enligt indelningen den 1 januari 1921 84 Tab. 3. Folkmängden efter kön och civilstånd samt antalet hushåll år 1920. Sammandrag länsvis 95 Tab. 4. Areal och folkmängd i fögderier och landsfiskalsdistrikt den 31 december 1920, enligt indelningen den 1 januari 1921 96 Tab. 5. Areal och folkmängd i domsagor och tingslag den 31 december 1920, enligt indelningen den 1 januari 1921 128 Tab. 6. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1920. Sammandrag länsvis.. 144 Tab. 7. Areal, folkmängd och folkmängdstäthet år 1920 i landstingsområden 145 Tab. 8. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1920 i hushållningssällskapsområden 146 Tab. 9. Areal och folkmängd i pastorat, kontrakt och stift den 31 december 1920, enligt indelningen den 1 januari 1921 147 1) Uppsala ärkestift 147 2) Linköpings stift 153 3) Skara stift 4) Strängnäs stift 5) Västerås stift 165 6) Växjö stift 7) Lunds stift 8) Göteborgs stift 9) Karlstads stift 10) Härnösands stift 185 11) Luleå stift 188 12) Visby stift 190 13) Stockholms stad 192 Tab. 10. Areal och folkmängd i sammandrag stifts- och länsvis år 1920 193 Tab. 11. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1920 i de gamla landskapen.. 195 Tab. 12. Folkmängdens fördelning i hushåll på landsbygden och i städerna, länsvis, den 31 december 1920 196 Tab. 13. Hushållens storlek på landsbygden och i städerna, länsvis, den 31 december 1920 198 Tab. 14. Större öars areal och folkmängd samt folkmängdstäthet år 1920 200 Register över rikets administrativa, judiciella och kommunala samt ecklesiastika indelningar 203 Table des matières. Texte. Pages Introduction 1* A) Les irrégularités de la division administrative 3* B) Superficie; densité de la population 5* Tabl. A. Les communes rurales, les villes et les bourgades, classées par densité de la population 9*

Pages C) Nombre, superficie et population des circonscriptions administratives, judiciaires et communales 15* Tabl. B. Nombre des communes rurales, classées par superficie (terre ferme) et par population en 1920 14* Tabl. C. Nombre des bourgades et des quasi-bourgs (»municipalsamhällen»), classés par population, en 1920 19* Tabl. D. Nombre des cantons, classés par population, en 1920 20* Tabl. E. Id. des sousbailliages 21* Tabl. F. Id. des bailliages 22* Tabl. G. Id. des cercles judiciaires 24* Tabl. H. Id. des juridictions 25* D) Superficie et population des cures, des prévôtés et des diocèses 26* Tabl. I. Nombre des paroisses, par diocèses, en 1920 27* Tabl. K. Les cures, classées par le nombre des paroisses, en 1920 28* Tabl. L. Nombre des cures, classées par superficie (terre ferme), en 1920 29* Tabl. M. Nombre des cures, classées par population, en 1920 30* Tabl. N. Nombre des prévôtés, classés par population, en 1920 32* E) Superficie et population des anciennes provinces 33* F) Superficie, population et densité de la population des grandes îles 36* G) Population par ménages 37* Tabl. O. Nombre des ménages de differente grandeur aux recensements généraux 40* Tabl. P. Répartition, %, de la population par ménages de differente grandeur, en 1860, en 1880, en 1900, en 1910 et en 1920 40* H) Index des communes 42* Tableaux. Tabl. 1. Superficie et population dans les communes, les villes, les paroisses et les cantons au 31 déc. 1920 1 Col. 1: communes, villes, cantons. Col. 2: superficie (totale) en kilom. carrés. Col. 3: id., terre ferme. Col. 4: population totale. Col. 5: habitants par kilom. carré (terre). Tabl. 2. Population par sexe, par état civil et par ménage, dans chaque canton et ville, au 31 dec. 1920 84 Tabl. 3. Population par sexe, par état civil et par ménage, dans chaque préfecture, au 31 dec. 1920 95 Tabl. 4. Superficie et population dans les bailliages et les sousbailliages, au 31 déc. 1920. 96 Col. 1: bailliages et sousbailliages. Col. 2: nombre des communes. Col. 3: superficie (totale). Col. 4: id., terre ferme. Col. 5: population. Col. 6: habitants par kil. c. Tabl. 5. Superficie et population dans les juridictions et les cercles judiciaires, au 31 déc. 1920 128 Col. 1: juridictions et cercles judiciaires ruraux. Col. 2 6: voir ci-dessus Tabl. 4. Tabl. 6. Superficie, population et densité de la population, en 1920. Résumé par préfectures 144 Col. 1: préfectures. Col. 2 4: superficie (dont 2: terre ferme; 3: eaux; 4: total). Col. 5 7: population (dont 5: sexe masculin; 6: sexe féminin; 7: total). Col. 8: habitants par kil. c. Tabl. 7. Superficie, population et densité de la population dans les districts des conseils généraux, en 1920. 145 Col. 1: districts des conseils généraux Col. 2 8: voir ci-dessus Tabl. 6. Tabl. 8. Superficie, population et densité de la population dans les districts des sociétés d'économie rurale 146 Col. 1: districts des sociétés d'économie rurale. Col. 2 8: voir ci-dessus Tabl. 6. Tabl. 9. Superficie et population dans les cures, les prévôtés et les diocèses, au 31 déc. 1920 147 Col. 1: paroisses, cures, prévôtés. Col. 2: superficie (totale). Col. 3: id., terre ferme. Col. 4: population. V

VI Pages Tabl. 10. Superficie et population par diocèses et par préfectures 193 a) Superficie. b) Population. Col. 1: préfectures. Col. 2 14: diocèses. Col. 15: total. Tabl. 11. Superficie, population et densité de la population dans les anciennes provinces, en 1920 195 Col. 1: provinces. Col. 2; superficie totale. Col. 3: id., terre ferme. Col. 4 8: population (dont 4: sexe masculin; 5: sexe féminin; 6: dans la campagne; 7: dans les villes; 8: total). Col. 9: habitants par kil. c. Col. 10: accroissement ( + ) ou diminution ( ) de la population, en 1911 1920. Tabl. 12. Population par ménage et par département, au 31 déc. 1920 196 Col. 1: départements. Col. 2 4: population des ménages composés de 2 personnes ou de plusieurs. Col. 5 7: population des ménages composés d'une seule personne. Col. 8 10: personnes non comprises dans les ménages (comptées à part). Col. 11 13: population totale. Tabl. 13. Les ménages classifiés suivant le nombre des membres, par départements, au 31 déc. 1920 198 Col. 1: départements. Col. 2 13: les ménages suivant le nombre des membres. Col. 14: dont ménages composés de 2 personnes ou de plusieurs. Col. 15 16: nombre total des ménages. Tabl. 14. Superficie, population et densité de la population des grandes îles (de 20 kilom. carrés et au-dessus) 200 Col. 1: mer ou lac, où l'île est située; nom de l'île, Col. 2: communes ou paroisses de l'île. Col. 3: superficie en kilom, carrés (y compris îlots et étangs). Col. 4: population. Col. 5: habitants par kilom. carré. Col. 6 : superficie en kilom. carrés de l'île principale. Index alphabétique des communes, villes, paroisses et autres divisions administratives, communales, judiciaires et ecclésiastiques 203 Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Préfecture. Ogifta Célibataires. Département. Gifta Mariés (-ées). Landsbygd (p. abbréviat. Lb.) Campagne Änklingar Veufs. Städer (p. abbréviat. St.) Villes. Änkor Veuves. Hela riket Royaume. Frånskilda Divorcés (-ées) Samma Total. År Année. Mankön (p. abbréviat. m.) Sexe masculin. Kvinnkön ( >» kv.) Sexe féminin. Résumé. Le présent rapport constitue le premier fascicule du rapport sur le recensement de 1» Suède en 1920. Ce rapport-ci traite principalement la superficie et la population par division» administratives. De plus, le tableau 2 du rapport donne, pour chaque canton, la répartition de la population en qnelqnes grands groupes: célibataires, mariés, veufs et veuves, divorcés. Ce volume contient aussi les renseignements sur les ménages. Dans le rapport de 1910, la superficie totale de la Suède a été indiquée principalement d'après les calculs de l'état-major à 448091-47 kilom. carrés. Dans la même publication, on a déjà prédit, quo la continuation des travaux cartographiques modifierait ce chiffre un peu. Aussi, ces travaux ont donné des chiffres qui différent des anciennes évaluations, surtout pour les préfectures les plus septentrionales (voir page 6*). Pour le royaume entier, la superficie est indiquée maintenant à 44845959 kil. c, ou 36812 kil. c. de plus que le chiffre de 1910. Peut-être, même

le nouveau chiffre se montrera un pen trop bas. De la superficie totale, la terre ferme occupe 410581-86 kil. c, les eaux 37878'28 kil. c. La population, au 31 décembre 1920, était de 5 904 489. La Suède a donc compté, à cette date, 18,1 habitants par kil. c. (en 1910: 12'8); si l'on calcule la densité de la population sur la terre ferme seulement, comme c'est l'usage dans notre pays, la densité monte à 143 hab. par kil. c. Cependant, les diverses parties du pays présentent de très grandes variations. Ainsi, la préfecture la plus septentrionale, celle de Norrbotten, ne compte qne l'8 habitants par kil. c (terre ferme), tandis que dans la préfecture la plus méridionale, celle de Malmöhns, la densité monte a 102. La densité de la population est extrêmement faible dans les régions montagneuses du nord et elle augmente graduellement vers la côte et vers le sud. Les tableaux 1 8 donnent les détails sur les divisions communales, administratives, judiciaires etc.; les tableaux 9 et 10, sur la division ecclésiastique. Le nombre total des ménages était de 1 607 273, dont 352 ménages composés d'une seule personne. La population non comprise dans les ménages (militaires casernes, aliénés dans les agiles, etc.) montait à 52460. Le nombre moyen des personnes par ménage était de 364 (en 1910:372); ce nombre moyen est toujours allé en décroissant. VII

TILL KONUNGEN. Redogörelsen för 1920 års allmänna folkräkning kommer liksom redogörelserna för föregående folkräkningar att fördelas i flera häften eller avdelningar. Den första delen, som statistiska centralbyrån härmed i underdånighet fram-

2* FOLKRÄKNINGEN 1920. lägger, motsvarar i stort sett det första häftet av folkräkningen år 1910, då densamma, liksom nyssnämnda publikation, innehåller uppgifter om areal och folkmängd för rikets administrativa, judiciella, kommunala och ecklesiastika förvaltningsområden. Likaså inrymmer föreliggande berättelse en summarisk uppgift å befolkningens fördelning efter kön och civilstånd inom varje härad eller tingslag. I olikhet mot förhållandet år 1910 innehåller föreliggande häfte dessutom den detaljerade fördelningen av befolkningen efter hushåll. Andra avdelningen av redogörelsen för innevarande folkräkning kommer att meddela de detaljer angående befolkningens fördelning efter nationalitet, utländsk födelseort, främmande trosbekännelse, främmande stam, lyten m. m., som vid folkräkningen inhämtats, och kommer alltså att i huvudsak motsvara del IV av folkräkningen år 1910. I två eller flera följande häften kommer vidare att lämnas en detaljerad redovisning för befolkningens åldersfördelning med skillnad mellan kön och civilstånd, dess fördelning efter yrken med skillnad mellan kön, civilstånd och ålder, ävensom den samlade inkomsten under år 1920 och förmögenheten vid folkräkningstidpunkten inom varje särskilt yrke. Sistnämnda uppgifter om inkomsten och förmögenheten, som även komma att klassificeras efter storleken i vissa grupper, grunda sig på den i samband med innevarande folkräkning påbjudna bearbetningen av 1921 års självdeklarationer och taxeringslängder avseende inkomsten och förmögenheten år 1920. Vissa huvudresultat av folkräkningen hava emellertid redan tidigare offentliggjorts. Sålunda överlämnade statistiska centralbyrån med underdånig skrivelse den 15 september 1921 en preliminär redogörelse för folkmängden inom särskilda administrativa områden. Vidare innehöll statistisk årsbok för år 1923 i tab. 13 18, 20, 21 och 23 preliminära resultat av folkräkningsarbetet, så långt detsamma i vissa punkter då fortskridit. I likhet med förhållandet i motsvarande berättelse vid förra folkräkningen har kommunen och icke församlingen valts till enhet för den tabellariska uppställningen. Dock äro så vitt möjligt uppgifter meddelade även om de särskilda församlingarna, A landsbygden sammanfaller för övrigt i regeln kommunen såväl med den lika benämnda församlingen eller kyrkosocknen som ock med jordebokssocknen. Dock inträffar stundom, att även en landskommun omfattar flera församlingar, vanligast när till socknen hör en kapellförsamling (eller flera). Motsatt förhållande, d. v. s. att församlingen omfattar tvenne eller flera kommuner, inträffar ock, t. ex. där församlingen omfattar tvenne gamla jordebokssocknar eller där från socknen utbrutits en köping med egen kommunalförvaltning. I jordeboken äro kapellförsamlingarna nästan alltid upptagna under moderförsamlingen, vadan en sådan förening ej särskilt omnämnes i anmärkningarna till tab. 1. De större städerna omfatta naturligen ganska ofta flera församlingar. Förutom kommuner och församlingar upptager tab. 1 även municipalsamhällen. I några enstaka fall har dock ingen arealuppgift för ett sådant samhälle kunnat erhållas. I anmärkningarna till tabellerna redogöres för de vid 1920 års slut bestå-

OREGELBUNDENHETER I DEN ADMINISTRATIVA INDELNINGEN. 3* ende oregelbundenheterna i rikets indelningar, för regleringar eller beslut om sådana under perioden 1911 1920 samt för de förändringar, om vilka sedan dess intill utgången av år 1922 beslut blivit av Kungl. Maj;t fattat. De i anmärkningarna till tab. 1 omförmälda förslag till överflyttningar, vilka varit föremål för Kungl. Majits prövning men utan att vinna nådigt bifall, ingå, där ej annorlunda säges, bland de regleringsförslag, som återfinnas i Underdånigt betänkande angåenda reglering av oregelbundenheter i rikets administrativa, judiciella, ecklesiastika och kommunala indelningar, avgivet d. 9 okt. 1882 av den därtill förordnade kommittén. Som bekant finnes ej någon officiell ordning mellan härad och kommuner i ett län. Olika publikationer ooh myndigheter använda olika ordning, vilket förorsakar avsevärt besvär vid jämförelser och minskar hållpunkterna för minnet, i synnerhet som härad och inom dem kommuner ofta följa på varandra utan någon synbar ordning. Statistiska centralbyrån har därför i -denna berättelse sökt genomföra en mera systematisk geografisk ordning mellan de olika kommunerna i ett härad och mellan bäradena inbördes. Enligt denna ordning följa så vitt möjligt närgränsande och till naturbeskaffenheten mara likartade kommuner häradsvis på varandra, så att varje kommun sålunda får geografisk gräns med närmast föregående ooh efterföljande. Om möjligt hava därvid slättbygds- och skogsbygdssocknar var för sig fått följa på varandra. I län, som bestå av olika landskap, landskapsdelar eller hushållningssällskapsområden har varje sådan del tagits i ett sammanhang, Likaså äro i allmänhet socknar tillhörande samma pastorat eller samma landsfiskalsdistrikt förda tillsammans. Det av centralbyrån uppgjorda förslaget till ordning kommunerna emellan har granskats av vederbörande länsstyrelser och de erinringar, som av dem framställts, hava i allmänhet beaktats. Då, några myndigheter använda något olika stavsätt för en del ortnamn, har centralbyrån ingått till Kungl. Maj:t med anhållan om faststftllelse av rätta stavsättet; i väntan härpå har centralbyrån i denna berättelse använt sin egen förutvarande stavning. Efter dessa inledande förklaringar får statistiska centralbyrån övergå till den sedvanliga kommenterande framställningen av innehållet i tabellerna. A) Oregelbundenheter i den administrativa indelningen. Som en av de största anomalierna i fråga om rikets indelning får väl det förhållandet betraktas, att åtskilliga kyrkosocknar äro delade på två län. Åv 1910 ägde detta förhållande rum med 7 socknar. Genom sedan des$ företagen reglering tillhör Lillbärdals församling från den 1 maj 1017 odelad Jämtlands län (jfr sid. 70, anm. 20), De återstående 6 socknarna, som alltså år 1920 tillhörde tvenne län, äro följande: 1 ) >) Sedd» dess haj emellertid nämnda oregelbundenhet försvunnit beträffande yttorlig»rc tvenne kyrkoaocknar, enär Harbo församlingsdel ar Balinge kommun i Uppsala län fria dep 1 januari 1923 tillhor Balinge även i ecklesiastikt avseende, och Värmlandsdelen av Nyiundg socken frän samma tidpunkt är Överflyttad till Örebro län.

4* OREGELBUNDENHETER I DEN ADMINISTRATIVA INDELNINGEN. Harbo, i Uppsala och Västmanlands lan; Söderfors, i Uppsala och Gävleborgs län; Västra Ny, i Östergötlands och Örebro län; Hishult, i Kristianstads och Hallands län; Kölingared, i Älvsborgs och Skaraborgs län; Nysund, i Värmlands och Örebro län. De kommuner, som äro delade på flera län, äro dock endast tre, nämligen Hishult, Kölingared och Nysund. Med övriga här uppräknade delade kyrkosocknar äger det förhållandet rum, att den mindre länsdelen är i kommunalt hänseende förenad med en annan socken, som helt och hållet tillhör länet, nämligen Uppsala länsdel av Harbo med Bälinge, Gävleborgs länsdel av Söderfors med Hedesunda och Örebro länsdel av Västra Ny med Hammar. Åtskilliga territoriella församlingar omfatta både stads- och landområde, vanligen så att församlingen innesluter två kommuner, varav den ena stad. Dylika på stad och land delade församlingar äro Danderyd, Vaxholm, Stora Malm, Motala, Nässjö, Säby, Vetlanda, Värnamo, Ronneby, Västra Sallerup, Kopparberg, Ludvika, Sollefteå samt överluleå. Stundom hava ock Lunds och Sölvesborgs pastorat betraktats såsom utgörande vartdera en enda församling, vilken i sådant fall skulle omfatta både stad och land. I statistiska centralbyråns publikationer hava dock dessa områden behandlats som särskilda stadsförsamlingar och landsförsamlingar, och denna uppfattning vinner stöd av formen för gällande löneregleringsresolutioner. Att en församling ofta omfattar en köping och en landskommun eller tvenne landskommuner, är redan i det föregående omnämnt. Två församlingar omfatta till och med trenne kommuner vardera, nämligen Danderyds församling i Stockholms län och Skaftö församling i Göteborgs och Bohus län. Det motsatta förhållandet, att en kommun omfattar två eller flera församlingar, inträffar även, synnerligast i de större städerna, då ju stadskommunen omfattar hela stadsområdet, men även ibland å landsbygden, särskilt när till socknen hör en kapellförsamling. Med en sockens fördelning på län följer ock dess fördelning på olika härad, tingslag, landsfiskulsdistrikt, fögderier och domsagor. Åtskilliga socknar Jumkil, Skatelöv, Kvistofta, Gårdstånga, Stehag, Norrvidinge, Enslöv och Torup äro ock på samma sätt styckade utan att vara fördelade på olika län. Dock är splittringen mindre nu än för ett par årtionden tillbaka, och numera förekommer det exempelvis icke, att någon socken tillhör flera än två härad. Ej heller finnes något härad, tingslag, landsfiskalsdistrikt, fögderi eller någon domsaga, som tillhör flera län. Vadsbo härad i Skaraborgs län, som består av tre tingslag, är delat i tvenne domsagor; annars ingå häradena (liksom naturligtvis alltid tingslagen) odelade i domsagor. Fryksdals och Älvdals härader äro vartdera delade i tvenne tingslag och av Frösåkers härad tillhör en socken annat tingslag. Fögderierna omfattade förut i allmänhet ett eller flera odelade härad eller i Norrland och Dalarne tingslag; undantag utgjorde endast Vadsbo, Halmstads, Faurås och Viske härad samt Nysätra tingslag. Genom k. brev den 7 sept. 1917 fastställdes emel-

AREAL OCH FOLKMANGDSTÄTHET. 5* lertid ny indelning av hela riket i landsfiskalsdistrikt och fögderier att tillämpas från och med den 1 jan. 1918, vilken indelning medförde avsevärda omregleringar mellan ovannämnda administrativa enheter. Icke mindre än 29 härad (tingslag) äro sålunda numera delade på fögderier. Landsfiskalsdistrikten omfatta antingen ett eller flera härad (tingslag) eller blott några socknar därav; ja stundom är redan socknen för stor för ett sådant distrikt och utgör då vardera sockendelen antingen ensam eller i förening med andra socknar var sitt distrikt. Pastoraten omfatta icke så sällan socknar i olika län. Mera underligt är, att det ännu gives två pastorat, som vart för sig tillhöra tvenne stift: Hishults och Fagerhults pastorat, där moderförsamlingen hör till Göteborgs och annexförsamlingen till Lunds stift, samt Amnehärads och Södra Råda pastorat, med den förra församlingen hörande till Skara, den senare till Karlstads stift. B) Areal och folkmängdstäthet. Då kunskapen om arealen utgör en väsentlig fyllnad till de många upplysningar, som vinnas genom den allmänna folkräkningen, har statistiska centralbyrån plägat i sina folkräkningsberättelser även meddela arealsiffror för landets olika förvaltningsområden, ända ned till kommunerna (socknar och städer). Till alla de omständigheter, som göra en tillförlitlig kännedom om arealen lika önskvärd från administrativ som från vetenskaplig synpunkt, tillkommer numera det förhållandet, att prästerskapets avlöning i viss mån regleras efter storleken av pastoratens (land)areal. Statistiska centralbyrån har därför nedlagt mycket arbete på att erhålla så tillförlitliga arealsiffror som möjligt vid gränsregleringar m. m., vartill kommer att rikets allmänna kartverk sedan föregående folkräkning utfört fullständiga mätningar av ytterligare tre län Blekinge, Malmöhus och Västmanlands. Den här meddelade arealstatistiken innehåller alltså några förbättringar i jämförelse med motsvarande uppgifter för år 1910, ehuru den naturligen ej kan göra anspråk på att vara i allo tillfredsställande. Rikets areal, som för år 1910 angavs till 448 091,47 kvadratkilometer, utgör enligt de nu för år 1920 gjorda beräkningarna 448 459-59 kv.km., med inräknande av insjöar, älvar och åar, men icke av havets vikar och sund. Denna senare siffra grundar sig, vad beträffar 11 län, helt på den ekonomiska kartläggningen i skalan 1:20 000, utförd av ekonomiska kartverket eller, efter dess förening 1894 med generalstabens topografiska avdelning, av rikets allmänna kartverk; för flertalet av de övriga länen på generalstabens kartor i skalorna 1:100 000 eller 1:50 000, men för ett par av de nordligare länen på äldre kartor i ganska liten skala. I en hel del fall har emellertid genom försorg av rikets allmänna kartverk erhållits särskilda arealuträkningar på grundval av den topografiska kartan, nämligen för hela Norrbot-

6* AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. tens, Gävleborgs och Jämtlands lftn samt några socknar i Västerbottens ocb Kopparbergs län. De särskilda länens arealtal, sådana de beräknats för år 1910 och 1920, ävensom dé för 1920 års arealuträkning huvudsakligen använda kartorna synas av följande uppställning: I olikhet mot förhållandet under årtiondet 1901 1910 hava under åren 1911 1920 områdesregleringar i några fall ägt rum emellan länen; nämligen inkorporering med Stockholms stad av tvenne socknar i Stockholms län samt») E = Ekonomiska kartverkets ellar riketb allmänna kartverks kattor i»kålan 1:20 000, G 1 = Generalstabens kartor i skalan 1: 50 000, G 2 = Generalstabens kartor i skalan 1:100 000. 2) A realen förändrad pä grand av omr&desreglerlng länen emellan. 3) Södra MBre härad.»- «) Höks härad delvis. «) Till >tor del endast ett sammandrag av andra kartor. 6) Den förändrade arealen beroende pä av riketi allmänna kartverk verkställd uträkning av arealen fflr Särna och Idre socknar. f ) I några fall»tomkartor, pä vilka fältmätningen ännu ej verkställts. ) Karta i skalan 1:200 000 av 0. B. Dahlman.») Ben förändrade arealen beroende pä av rikets allmänna kartverk verkställda uträkningar av arealen för några socknar inom länet. I0 ) Karta i Bkalan 1:250 000 av P. A. Kjellerstedt. ") För Vänern och Mälaren äro arealuppgifterna lämnade av rikets allmänna kartverk, för Hjälmaren är korrigerad siffra meddelad av Sveriges geologiska undersökning och för Vättern är arealen uträknad på samma kartor som för angränsande län.

AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. 7* Överflyttning av ett mindrd område frän Kalmar till Östergötlands län. Förändringarna i arealsiffrornä för en del övriga län bero däremot på nya tip gifter, som erhållits efter 1 ommätningfti, i Att ftnnu åtskilligt brister i fråga om kännfedotilen &v Sveriges exakta areal framgår därav, att förändringarna i de län, som varit föremål för ommätning, fctinnftt varft så omfattande, ock ännu återstår att mäta några län, Vilkas arealuppgiftetf delvis ftro mycket gamla. I flera fall har en korhmilns område ej kunnat noggrant skiljas från en annans (så att i den uppgivna ärealsifffan för den förra kommunen ibgår ett litet oflrfåde, som rätteligen tillhör den senare; förhållandet har i tab. 1 utmärkts med ett f framför båda kommunernas arealsiffror), och i ett fall hår ärealuppgift endast kunnat lämnas för tvennö kommuner gemensamt. Om municipalsamhällenas areal förekomma stundom uppgifter i de kungl. brev, jämlikt vilka de blivit bildade; ofta saknas dock dylika uppgifter i breven. Vid sådant förhållande har centralbyrån tillskrivit länsstyrelsen, förste lantmätaren eller municipalnätnndens ordförande och oftast erhållit de önskade upplysningarna om arealen, åtminstone approximativt. I vissa trakter av mellersta och södra Sverige har förhållandet mellan vatten- och landareal undergått en icke alldeles oväsentlig förskjutning, på grund av sjösänknings- och torrläggningsarbeten i nyare tid. Att erhålla fullt säkra afealbestämningar härom har dock icke varit möjligt. Ibland förekomma även utfyllningar av grunda havsvikar och sund. Den under årens lopp fortgående regelbundna landhöjningen eller -sänkningen inverkar naturligen även på rikets areal. Yad de stora mellansvenska sjöarna beträffar, har arealen för Vänern och Mälaren, som grunda sig på uppgifter från rikets allmänna kartverk, upptagits något förändrad, sedan den ekonomiska kartläggningen av angränsande lån blivit fullbordad. Hjälmarens areal upptages här oförändf ad i jämförelse med år 1910, då korrigerad siffra meddelades av Sveriges geologiska Undersökning. Beträffande Vättern, vars areal uträknats på samma kartor som för angränsande län, torde vissa jämkningar i de meddelade siffrorna få vidtagas, då den ekonomiska kartläggningen av Jönköpings län ägt rum. Vid beräkning av folkmängdstäthbteh, eller det tal, som angiver, huru många människor över huvud taget inom ett område bo på en viss ytenhet, plägar matt i de flesta länder lägga till grund områdets areal i dess helhet, oeh således med inräknande av därinom befintliga sjöar och andra vattendrag, men i Sverige däremot, där innanvattnen utgöra en betydande del av béla ytan, brukar folkmängdstätheten bestämmas endast efter fasta marken. Skillnaden mellan de tal, som framkomma, allteftersom det ena eller andra beräkningssättet användes, kan för vissa mindre områden bliva ganska stot. I kol. 5 av tab. 1 samt kol. 6 av tab. 4 och 5 angives, huru många människor över huvud taget finnas å varje kvadratkilometer land, under antagande att folkmängden vore jämnt fördelad över ytan av det område, föf vilket fölkmängdstäthetett beräknats. Ju större områdena tagas, desto jämnare tyckes naturligtvis folkmängden

8* AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. vara utbredd, åtminstone vid jämförelse mellan närliggande områden, men i själva verket kan en sådan stor yta, t. ex. ett helt län, vara mycket ojämnt bebyggd. En karta över folkmängdstätheten i Sverige tager sig helt annorlunda ut, allt eftersom den är uppgjord efter län eller kommuner. Den senare metoden återspeglar naturligtvis noggrannare skiftningarna i folkmängdstätheten och blev därför använd å den karta, som åtföljde förra folkräkningsberättelsen. Då emellertid även i kommunerna, åtminstone de större, folkmängden kan vara ganska ojämnt fördelad, återspeglas folkraängdstätheten tydligare genom kartor uppgjorda enligt s. k. prickningsmetod. Varje punkt representerar då exempelvis 100, 50 eller 20 personer och å boplatsen för ett visst antal personer utsattes lika många punkter, som personantalet är multipel av den valda enheten för punkten. Sammanför man kommunerna efter folkmängdstätheten i vissa större grupper, visar det sig, att den. glesast befolkade regionen, med under 2 inv. pr kv.km., sträcker sig från hörnet av gränserna mot Norge och Finland såsom ett brett bälte utmed förstnämnda gränsen. Vid den jämtländska mellanriksbanan tränger kilformigt en tätare befolkad bygd in i denna region, som därför avsmalnar; söder om järnvägen breder den glesast befolkade regionen åter ut sig, omfattar större delen av det gamla landskapet Härjedalen ävensom den nordvästra delen av Dalarne och når sålunda även något in i Svealand. öster om ovan angivna region vidtager en något tätare befolkad, omfattande kommuner med 2-0 4-9 inv. pr kv.km. Denna region börjar vid gränsbygden mot Finland och sträcker sig sedan som ett vanligen ganska brett bälte genom Norrland och Dalarne; även några socknar i norra och västra Värmland höra hit. En tredje zon, med folkmängdstätheten 5-0 9-9 personer per kv.km., är ej så sammanhängande som de båda förstnämnda. Hit höra i allmänhet kusttrakterna i övre Norrland, dock stundom avbrutna av tätare befolkade bygder. I det inre av Gävleborgs och Kopparbergs län upptager ifrågavarande zon rätt stora områden. För övrigt påträffas spridda socknar med denna folkmängdstäthet längre söderut till och med i Götaland, nämligen på vissa ställen av det småländska höglandet och dess utlöpare, på Gottland och i Dalsland. En fjärde täthetsgrad, 100 14-9 inv. pr kv.km., skulle motsvara det abstrakta medeltalet för hela Sverige. Denna täthet anträffas redan i Norrbotten i några kustsocknar, likaledes i en del Västerbottenssooknar, blir sedan i Ångermanland vanligare, men dock där avbruten av trakter med ännu tätare befolkning. Ifrågavarande täthetsgrad förekommer i ett stort antal kommuner i Svealand, Dalsland, Småland och Gottland. En täthet av 150 24,9 inv. pr kv.km. förekommer i några socknar i Västerbotten och Ångermanland och något oftare i södra delen av Norrlands kustland, i större sammanhängande områden först i sydöstra Dalarne och kring Mälaren; den blir sedan den vanligast förekommande täthetsgraden i Götaland norr om Malmöhus län.

AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. En täthet av 25"0 49-9 inv. pr kv.km. förekommer sporadiskt redan i Västernorrlands sågverksbygder, men blir först i Mälardalen allmännare. Stora delar av Västgöta- och östgötaslätterna äro även bebodda med denna täthetsgrad. Bortsett från en del fall torde denna folktäthet även vara den högsta, som förekommer i ren jordbruksbygd norr om Skåne. Med en täthetsgrad av 50 inv. och däröver pr kv.km. är man däremot i allmänhet inne på industrikommunernas område. Även denna gradation är representerad på den norrländska landsbygden genom några socknar, alla starkt industrialiserade. I Mälarlandskapen uppträder denna täthetsgrad sparsamt, vanligen i socknar, som innesluta en järnvägsknut, ett större bruk el. dyl. Något oftare förekommer den i Götaland; vanligen antyder även där 9* Tab. A. Rikets kommuner, grupperade efter folkmängdstäthet 1 ) år 1920. 1) Grupperingen är gjord i anslutning till tab. 1, dftr antalet inv. pr kv.km. angive» i hela tal, utan decimaler, annat än för de allra glesast befolkade trakterna, med mindre än fem iav. pr kv.km. För en kommun med exempelvis 14'6 inv. pr kv.km. bar i tabellen antecknats tätheten 14, i motsats till ar 1910, dä den angavs till 15. Härigenom vinnes bl. a. den fördelen, att exempelvis täthetsgraden 10 14, som &r 1910 egentligen motsvarade det tämligen intetsägande intervallet 9-50 14'49, nu representerar exakt 100 14'99.

10* AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. dess förekomst, att andra näringar än lantbruket spela huvudrollen. Endast i södra Skåne anträffas en sammanhängande jordbruksbygd, som är så tätt befolkad. Däremot höra till denna gradation rikets samtliga städer och köpingar, vidare industriorter och slutligen de kommuner, vilka huvudsakligen utgöras av stora fiskelägen. Befolkningens fördelning sammanhänger, åtminstone vad jordbruksdistrikten beträffar, ganska nära med Sveriges geologiska beskaffenhet. Det har därför sitt intresse att jämföra kartan över folkmängdstätheten med en geologisk karta. I nyare tid har dock industrien, oberoende av markens beskaffenhet, framkallat åtskilliga förskjutningar av befolkningen, exempelvis i Norrlands sågverksbygder. En gruppering av hela antalet kommuner efter folkmängdstäthet lämnas i omstående tabell A. Drygt hälften av Sveriges areal är alltså befolkad med mindre än 5 inv. pr kv.km., och på.detta område bo sammanlagt blott omkring 350000 människor, eller inemot 6 procent av rikets folkmängd. Den andra hälften inrymmer omkring 5 550 000 inbyggare, eller mer än 94 procent av folkmängden. De glesast befolkade kommunerna, vilka icke nå upp till en person på kvadratkilometern, voro enligt ovanstående tabell 15, nämligen: i Kopparbergs län: Idre (0'5), Särna (0,8); i Jämtlands län: Storsjö (0,3), Hotagen (0'5), Frostviken (0'6), Lillhärdal (0,7), Kall (0-7), Tännäs (0-8), Hede (0-8); i Västerbottens län: Tärna (0'4), Sorsele (0'5); i Norrbottens län: Karesuando (0'i), Arjeplog (0,2), Jokkmokk (0"4), Junosuando (0-9). Ar 1910 funnos 19 kommuner, som ägde mindre än 1 inv. pr kv. km. Sedan dess hava tillkommit tvenne nybildade kommuner, Idre och Junosuando, medan sex kommuner, som år 1910 hade mindre än 1 inv. på kv.km., nämligen Vemdalen, Linsäll, Stensele, Vilhelmina, Jukkasjärvi och Tärendö, nu överskridit denna gräns. De ovan uppräknade 15 kommunerna äro till omfånget stora, omfattande sammanlagt mer än en sjättedel av Sveriges hela areal, och skulle, om de vore lika tätt befolkade som riket i genomsnitt, tillsammans innesluta en folkmängd på en miljon, medan de nu blott räkna något över 33 000 inbyggare. De tätast bebodda landskommunerna i riket, eller de som hade mer än 200 inv. på kvadratkilometern, voro vid 1921 års ingång följande 24 (köpingskommunerna oräknade): i Stockholms län: Solna (1160); i Kristianstads län: Björnekulla (201), Båstad med Båstads köping (255); i Malmöbus län: Höganäs (1181), Viken (212), Bjuv (201), Södra Vram (249), Kävlinge (292), Lomma (201), Burlöv (333), Fosie (225); I Göteborgs och Bohus län: örgryte (1270), Fässberg (241), Västra Frölunda (233), Nya Varvet (751), öckerö (222), Fiskebäckskil (1 397), Grundsund (8 080), Käringön (303), Klädeaholmen (2 068), Malmön (313), Kungshamn (543); i Skaraborgs län: Karlsborg (322); i Västernorrlands län: Skön (255).

AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. 11* Minst 100 inv. på kvadratkilometern hade år 1921 ytterligare följande 30 landskommuner: i Stockholms län: Danderyd (128), Spånga (191), Nacka (143); i Blekinge län: Sturkö (102), Tjurkö (121), Hasslö och Aspö (147); i Kristianstads län: Simris (114), östra Hoby (118), Norra Åsum (112), Västra Broby (166); I Malmöhus län: Ekeby (127), S:t Ibb (144), Norra Skrävlinge (170), Lackalänga (155), Nevishög (121), Västra Klagstorp (105), Tygelsjö (111), östra Grevie (112), Vällinge (102), östra Torp (159), Skivarp (110); i Göteborgs och Bohus län: Styrsö (141), Backa (129), Gullholmen (123), Mollösund (), Rönnäng (165); i Älvsborgs län: Fuxerna (125); i Skaraborgs län: Falköpings västra landskommun (); i Örebro län: Längbro (107); i Västerbottens län: Holmsund (104). En jämförelse med förhållandena år 1910 visar, att bland de 20 landskommuner, som då räknade mer än 200 inv. pr kv.km., har en (Trollhättan) blivit stad och två (Brännkyrka och Eaus) införlivats med städer. De återstående 17 stå fortfarande kvar i listan över de tätast befolkade landskommunerna; dessutom tillkomma nu sju kommuner (Björnekulla, Bjuv, Lomma, Fosie, Fässberg, Västra Frölunda och öckerö), vilka ryckt upp ur gruppen med 100 200 inv. pr kv.km. Ehuru här ovan endast talats om landskommuner i inskränktaste mening, och således de köpingar, som äro egna kommuner, i detta sammanhang lämnats utom räkningen, må anmärkas, att de tätast befolkade kommunerna svårligen äro att hänföra till landsbygd i den betydelse, i vilken detta ord tages i dagligt tal. För den tätast befolkade, Grundsund, ävensom för Fiskebäckskil gäller byggnadsstadgan för rikets städer m. fl. s. k. stadsstadgar. De återstående äro huvudsakligen antingen förstäder, industriorter eller fiskelägen. Detta gäller även om kommunerna med 100 200 inv. pr kv.km.; knappast någon av dem kan räknas som ren jordbrukssocken, möjligen med undantag av östra Grevie i Malmöbus län, vilken med sina 112 inv. på kv.km. i så fall är landets tätast befolkade jordbrukssocken. De köpingar, som bilda egna kommuner, hava en tätare vanligen mycket tätare befolkning än 200 pr kv.km. Dook avvika särskilt Lidingö och Nynäshamns köpingar från den vanliga köpingstypen, då väsentliga delar av deras områden ännu bära prägel av ren landsbygd med glesare befolkning. Ännu tätare befolkade än köpingarna äro vanligen municipalsamhällena. Detta förhållande är också ganska förklarligt, när man betänker, att ett municipalsamhälle i regel endast består av det lilla område, vars täta bebyggelse framkallat behovet av de s. k. stadsstadgarnas tillämpning, medan en köpingskommun kan vid sidan av de egentliga tomterna innesluta mera lantliga områden. Detta är i ännu högre grad fallet med städerna. Om ock städernas områden i regel äro väl små att jämföras med socknarna, finnas dock åtskilliga städer med vidsträckta s. k. stadsjordar; andra städer hava i nyare tid fått med sig inkorporerade landssocknar eller större eller mindre

12* AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. delar därav. Då vid beräkningen av folkmängdstfttheten invånarna fördelats å hela området, blir följden den, att städer med små eller inga dylika lantområden förete en relativt tätare befolkning än andra, som eljest kunde antagas vara fullt så tätt befolkade. Såsom kontraster i detta hänseende kunna anföras östhammar (folkmängdstäthet 990) och öregrund (239), samt bland något större städer Kalmar (2 093) och Västervik (480). Oskarshamn har tidigare (år 1890, före några sedermera verkställda utvidgningar) varit Sveriges tätast befolkade kommun. Aren 1900 och 1910 intogs däremot första platsen av Stockholm (med 10 579 inv. pr kv.km. år 1910), men efter inkorporeringen av Brännkyrka och Bromma intar den år 1920 med sina 3 inv. pr kv.km. endast tredje platsen. Vissa församlingar inom huvudstaden, nämligen Hedvig Eleonora, Adolf Fredrik och Johannes, uppnå dock en folkmängdstäthet på över 50 000, och med frånräknande av Brännkyrka och Bromma har staden en folkmängdstäthet på 11 256. Göteborg är numera den stad, som visar den största tätheten i medeltal, eller 3 821 pr kv.km., närmast följd av Ronneby med 3 393. För Göteborgs gamla stadsområde enbart, d. v. s. utan Lundby, skulle siffran blivit 6 356'; Malmö räknade 2 717 på kv.km., det gamla stadsområdet (utan Västra Skrävlinge och Limhamn) 4 942; Norrköping räknade blott 587, det gamla stadsområdet (utan östra Eneby och S:t Johannes) 5 484. Eskilstuna hörde före utvidgningen till Sveriges tätast befolkade städer och dess gamla stadsförsamling hade år 1920 att uppvisa den höga täthetssiffran 8 483; för hela staden (med Fors och Kloster) blir emellertid motsvarande tal endast 358. Den motsatta ytterligheten bilda de städer, som icke ens nå upp till 100 inv. på kvadratkilometern och vilka således äro mindre tätt bebyggda än åtskilliga landssocknar. Lägst bland dessa städer står Skanör med Falsterbo (65 pr kv.km.), varefter följa Piteå (85), Mariefred (95), Sala (96) och Mjölby (99). Mellan 100 och 200 inv. på kv.km. hava Köping (113), Vimmerby (129), Säter (145), Sigtuna (153) och Skänninge (191).») Beträffande folkmängdstätheten i de stora förvaltningsområdena, såsom häradena, fögderierna och landsfiskalsdistrikten ävensom domsagorna och tingslagen, blir denna naturligtvis icke så mycket växlande inom varje trakt, som då man håller sig till de särskilda kommunerna, varför den i stora drag giver en bättre överblick av fördelningen. Tätast befolkade äro (jfr. tab. 1) en del industrialiserade härad omkring våra största städer, ofta inneslutande förstäder till dem, nämligen Danderyds skeppslag (199), Askims (140), Sollentuna (122) och Sävedals (120) härad samt Sköns tingslag (118); vidare de på en gång både bördiga jordbruksbygderna och ofta rika industriområdena i södra och västra Skåne, Oxie (88), Luggude (75), Bara (71),.Rönnebergs (69), Harjagers (64), Vemmenhögs (63), Skytts (60), Järrestads (60), Södra Åsbo (60), Ingelstads (58), Ljunits (56) och Bjäre (53) härad; samt ') Av de forna ltndssocknar, gom i nyaste tid införlivats med vissa städer, hava några lägre folkraängdstäthet än 100 pr kv.km., nämligen Lundby i Västerås (70), S:t I lian (83), Ljnngarum (86) och S:t Johannes (91). Mellan 100 och 200 hava S:t Lars (107), S:t Peters kloster (140), Kloster (160) och Östra Eneby (196).

AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. 13* fiskeri- eller stenhuggeridistrikten i Bohuslän, Sotenäs (85), Västra Hisings (64), Tjörns (60), Orusts västra (58) och Stångenäs (55) härad. De glesast befolkade bygderna äro i Götaland skogshäradena Mo (7), Bullaren (10) och Ydre (11). I Svealand förete Särna och Idre (0-6), Älvdalens (2,2). Malungs (3'0) och Orsa (4-8) tingslag de lägsta talen och ytterligare 4 tingslag hava mindre täthet än 10. I Norrland hava icke mindre än 39 tingslag under 10 inv. på kv.km., därav 4 till och med under 1 inv.; lägst bland dessa komma Karesuando lappmarks (0,1) och Arjeplogs lappmarks (0-2) tingslag. Tab. 4 innehåller detaljupplysningar i detta hänseende beträffande fögderier och landfiskalsdistrikt och tab. 5 för domsagor och tingslag, medan tab. 6 och 11 lämna översikter för själva länen och landskapen liksom för hela riket. Då Stockholms stad ej inräknas bland länen, blir Malmöhus län (med talet 102) och Göteborgs och Bohus län (86) de folktätaste, varemot såsom andra ytterlighet står Norrbottens län (1'8). Rikstalet är nu 14-3, mot 13-4 år 1910. Beräknas folkmängdstätheten å hela arealen (land och vatten), blir den 131. De svenska förhållandena torde bäst belysas, om de jämföras med följande tal, gällande för år 1920 eller närmast därintill:

14* AREAL OCH FOLKMÄNGDSTÄTHET. Malmöhus län (med 102 inv. på kv.km.) är alltså tätare befolkat än exempelvis Tjeckoslovakien (97), Schweiz (94) och Bayern (93), ehuru icke så tätt som Italien (124), Preussen (123) och Japan (114); Göteborgs och Bohus län (86) fullt så tätt som Ungern (86), Egentliga Kina (78) och Österrike (77) och Sveriges rike (13-1) har obetydligt större folkmängdstäthet än Förenta staterna (12) och den, som beräknats för hela jorden (12). Jämföres Sverige i detta avseende med sina närmaste grannar, så visar det sig, såsom naturligt är, mycket underlägset Danmark (det; egentliga Danmark + Nordslesvig 76). Gentemot Norge eller Finland är Sverige överlägset, men denna övervikt kan sägas vara helt och hållet beroende av den del av Sverige, som skjuter söder om dessa grannländer, ty om nämnda del eller Götaland frånräknas, blir återstoden, eller Svealand och Norrland, såväl till areal och folkmängd som folkmängdstäthet ungefär lika med Norge eller Finland Tab. B. Antal landskommuner (köpingar ej inräknade), för- (Enligt indelningen ') Kommuner, delade pä län, äro upptagna helt och hållet pl det län, som omfattar den»torre

KOMMUNER. 15* vart för sig. Den del av Sverige åter, som är närmast jämförlig med Danmark, eller Skåne, stannar (med 66 inv. på kv.km.) något under den folkmängdstäthet, som angivits för det egentliga Danmark. C) Kommunala, administrativa och judiciella områdens antal, storlek och folkmängd. De särskilda landskommunerna, för vilkas areal, folkmängd m. m. redovisas i tab. 1, äro i bär efterföljande tab. B fördelade länsvis efter landarealens storlek, i 25 grupper. Det visar sig därvid, att skillnaden i storlek mellan de olika kommunerna äro alldeles ofantlig. Medelstorleken av en landskommun skulle utgöra något delade efter folkmängden och efter landarealen år 1920. 1 ) den 1 jan. 1921.) länsdelen, varför den mindre delen ej är särskilt räknad.

16* KOMMUNER. över 172 kvadratkilometer land, men defc finnes ej färre än 28 kommuner med en landareal om minst 2 000 kv.km., därav 9 med över 5 000 kv.km. Jokkmokk ensamt har 18 144 kv.km., Gällivare 15 996, Jukkasjärvi 13 181 och Arjeplog 12 967, varför sålunda dessa fyra kommuner var för sig äro större än månget mellansvenskt län. A andra sidan finnas fyra landskommuner, vilkas landareal ej ens når upp till 1 kv.km. Dessa fyra äro alla belägna i Göteborgs och Bohus län. En av dem, Nya Varvet, kan betraktas som en förstad till Göteborg; de tre andra äro fiskelägen. Från 1 till 10 kv.km. land hava 118 kommuner, de flesta belägna å Skånes eller Västergötlands slättbygder; några bohuslänska fiskelägen höra ock till denna stoeleksgrupp. Nästa grupp, 10 20 kv.km., har redan representanter inom de flesta län. Ju längre man kommer norrut, dess större bliva socknarna; kommuner med 1 000 kv.km. landareal eller mer förekomma endast i Dalarne och Norrland. Medelstorleken av en landskommun är sålunda exempelvis i Malmöhus län blott 19 kv.km., men i Norrbottens län 4 107 kv.km. Av skäl, som redan hava berörts under avdelningen om folkmängdstätheten, är municipalsamhällenas areal (vilken naturligtvis är inräknad i vederbörande kommuns) i regeln mycket liten. Bland de 176 dylika samhällen, för vilka arealuppgift kunnat erhållas, falla ej färre än 101 under gränsen 1 kv.km. De största av de vid 1921 års ingång befintliga samhällena, Rönninge, Bjuv och Hesselby villastad, nådde något över 5 kv.km. Även de 41 köpingarna hava i allmänhet ett mycket litet område. Icke färre än 16 stycken hava mindre areal än 1 kv.km., därav Fataholm (0-06) och Figeholm (0,08) de minsta. Störst är Lidingö (30,14 kv.km. land), men densamma avviker rätt mycket från den vanliga köpingstypen, såsom redan är påpekat. Städerna förete, liksom landskommunerna, stora variationer i fråga om ytvidden; och bero dessa variationer mindre på det egentliga stadsplaneområdets olika storlek, ehuru även denna spelar an roll, än fastmer på den olika utsträckningen av stadens jordar, ävensom huruvida och i vilken omfattning inkorporeringar skett i nyare tid. Den minsta av rikets städer är Borgholm, med en landareal av endast 0-73 kv.km. Tvenne andra städer, östhammar och Ronneby, hava mindre areal än 1 kv.km. Till ytvidden var Sala länge den största av Sveriges städer, men efter införlivningen med Eskilstuna av Fors och Klosters socknar år 1907, var sistnämnda stad vid förra folkräkningen (84-43 kv.km. land) den största i riket. Vid den tid, denna berättelse avser, eller 1921 års början, har emellertid storleksordningen mellan städerna åtskilligt ändrats, till följd av diverse inkorporeringar under sista årtiondet. Huvudstaden, som med sig införlivat Brännkyrka och Bromma socknar, är numera även till arealen den största bland rikets städer, med en landareal av 131-90 kv.km. I andra rummet kommer Norrköping (98-85), som inkorporerat östra Eneby och S:t Johannes socknar, samt i tredje Borås (96-38) med Torpa förra socken. Först i fjttrda rummet kommer Eskilstuna (84-43) och i femte Sala (81-70). Sedan följa i ordning Gävle (71-64), Västerås (63-21), Linköping (60-71), Mjölby (58-90) och Köping (58-43). Elfte platsen

KOMMUNER. 17* intar Göteborg, med en. landareal av 52-96 kr.km., nära följd av Hälsingborg (31-86). Efter folkmängd finnas landskommunerna grupperade i tab. B. Fördelas landsbygdens befolkning, 4159 676, på 2371 landskommuner jämte 35 köpingar, som bilda egna kommuner, erhålles i medeltal 1 729. Växlingarna äro emellertid även här mycket stora, om ock ej fällt så kolossala som i fråga om arealen. Den minsta kommunen, efter folkmängden räknat, var, liksom år 1910, Borrie i Malmöhus län, med endast 111 invånare. Åren 1890 och 1900 intogs den lägsta platsen av Bjärshög (102 in v. år 1900), men denna socken har nu ökat sin folkmängd till 138, och därigenom passerat Södra Vånga (131 inv.) och Jällby (132) i Skaraborgs län samt Skeglinge (134) i Malmöhus län. Inalles hava icke mindre än 25 kommuner ett invånarantal under 200. Sooknar med endast några hundra invånare finnas på mångfaldiga ställen i riket, men i synnerhet å Gottland, i Skåne och i Västergötland, där de rent av utgöra flertalet. De folkrikaste socknarna så väl som de till arealen största förekomma mest i de nordliga delarna av riket. Stora Tuna i Kopparbergs lan var, med 22 771 inv. år 1920, den största av alla, varefter följde örgryte (22 200) i GöteborgB och Bohus län och Solna (21855) i Stockholms län. Mellan 15 000 och 20000 inv. hade 4 landskommuner, nä-mligen Skellefteå landskommun (19 346) i Västerbottens län, Gällivare (19 172) i Norrbottens län, Karlskoga (18 861) i Örebro län och Nederkalix (16 466) i Norrbottens län. Av de Mpingar, som bilda egna kommuner, räknade endast tre, Lidingö, Sundbyberg och Nynäshamn, över 3 000 invånare, eller resp. 9 440, 6 920 och 3 672; lägsta siffran företer Figeholm (331). Bland de (sex) köpingar, som icke bilda egna kommuner, och vilkas areal och folkmängd följaktligen är inräknad i vederbörande landskommuns, hade endast en, Ljungby, mer än 100 inv.; de övriga äro mera obetydliga, särskilt Pataholm (88) och Kmtianopel (107). En gruppering av städerna efter folkmängden vid 1920 års slut under jämförelse med förhållandet tio och tjugu år tidigare, utfäller sålunda:1) Under tioårsperioden 1911 1920 tillkommo icke mindre än 16 nya städer, nämligen vid ingången av bredvidstående år: Huskvarna, Eslöv och Arvika 1911, Djursholm, Nässjö och Hässleholm, 1914, Trollhättan 1916, Katrineholm och Sollefteå 1917, Tranås 1 Ludvika och Boden 1919, Mjölby och Vetlanda 1920 samt Avesta den 1 april 1919 och Värnamo den 1 november 1920. 1> "Skanör oci Falsterbo' ntgkr» en stad.

18* STÄDER. KÖPINGAR. MUNICIPALSAMHÄLLEN. Fördelas rikets hela stadsbefolkning vid 1921 års början, 4 813 personer, på de då befintliga 110 städerna, kommer i medeltal på var och en av dem 15 862, under det att högsta och lägsta folkmängdstalen voro 419 440 och 709. Sistnämnda tal tillkom Sigtuna, som nu liksom år 1910 var den till folkmängden minsta kommunen bland Sveriges städer. Två andra städer, Trosa och östhammar, nådde ej heller upp till 1000-talet. De förenade Skanör och Falsterbo hade tillsammans 1140 inv., varav Falsterbo ensam 413, så att Falsterbo skulle, om den räknades som en stad för sig, vara den minsta i riket. En gruppering av städerna efter folkmängdens storlek visar att 9 städer hade var och en över 30 000 och tillsammans 975 168 inv., eller 55-9 % av hela stadsbefolkningen; ytterligare 7 städer nådde över siffran 20 000. Köpingarna voro vid 1910 års slut 41. Under de följande åren tillkommo en hel del nya: vid 1911 års ingång Nynäshamn, sedermera Skurup och Ljusdal år 1914, Ludvika år 1915, Markaryd år 1916, Smedjebacken år 1918, Svedala och Krylbo år 1919 o samt Tierp och Sunne år 1920, eller i allt 10 under perioden 1911 1920. A andra sidan inträdde under samma period de förutvarande köpingarna Huskvarna, Eslöv, Arvika, Djursholm, Hässleholm, Sollefteå, Tranås, Ludvika, Avesta, Värnamo och "Vetlanda i städernas klass, varjämte Limhamns köping införlivades med Malmö. Antalet köpingar vid 1920 års slut var därför 39. Vid 1921 års början tillkommo ytterligare tvenne köpingar, Tingsryd och Tomelilla, varför hela antalet då åter blev 41. Om deras klassifikation efter folkmängden se närmare tab C. Dessutom kan antecknas, att Gr ebbestads municipalsamhälle fått sig köpingsrättigheter beviljade, ehuru desamma ännu ej trätt i kraft, samt att Björkhamre municipalsamhälle blivit köping från ingången av år 1923. Municipalsamhällen hava i tab. C upptagits till ett antal av 183; antalet är dock beroende på vilka orter man anser rätteligen böra räknas som municipalsamhällen. Här har, på grund av lydelsen av 80 mom. 1 i kungl. förordn. den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet, såsom municipalsamhälle upptagits varje område å landet, som ej utgör egen kommun, och för vilket en eller flera av de i åberopade mom. nämnda stadgar äga tilllämpning. Således hava kommunerna Fiskebäckskil och Grundsund, trots tillämpning därstädes av berörda stadgar, icke räknats såsom municipalsamhällen, medan däremot Drottningholm, Torekov, Axvall och Norrböle redovisats som sådana, ehuru enligt särskilda bestämmelser den i ovan åberopade stadgade organisationsform icke äger tillämpning på dem. Folkrikast bland municipalsamhällena voro Gårda (7 225), Kiruna (7 054), Mölndal (6 545), Lunden (6 046), Höganäs (6 007), Krokslätt (5 946) och Hagalund (5170); av dessa hava emellertid Gårda, Lunden och Krokslätt sedermera införlivats med Göteborg och Mölndal blivit egen stad. Motsatta ytterligheten representerar Tingstad med endast 52 invånare. Klassifikationer efter folkmängden av de administrativa och judiciella förvaltningsområdena på landsbygden härad, landsfiskalsdistrikt, fögderier, tingslag och domsagor äro gjorda i här intagna tabeller D B- Dessa

KÖPINGAR. Tab. C. Köpingar och municipalsamhällen, fördelade efter folkmängden år 1920. (Enligt indelningen den 1 jan. 1921.) 19*

20* MUNICIPALSAMHÄLLEN. HÄRAD. tabeller äro uppställda med hänsyn endast till folkmängden, men för den, som skulle vilja göra en dylik uppställning även efter arealen, innehålla tab. 1, 4 och 5 nödigt material. Samtliga uppställningarna avse indelningen den 1 januari 1921. Beträffande särskilt häradena, för vilka redovisas i tab. D, är att erinra, att sådana ej finnas i något av de fem norrländska länen, ej heller i Kopparbergs län, med ett enda undantag, Folkare härad. I tabellen hava därför motsvarande tingslag räknats som härad, likasom det skett med sex s. k. skeppslag i Stockholms län och ett s. k. bergslag i Västmanlands län. Antalet härad i denna mening var vid 1920 års slut 294 och hade under det gångna årtiondet minskats (från 302 år 1910) genom åtskilliga sammanslagningar av tingslag, varom se närmare under redogörelsen för tingslagen. Det folkrikaste häradet var år 1920 Vadsbo härad i Skaraborgs län med Tab. D. Antal härad, 1 ) fördelade efter folkmängden år 1920. (Enligt indelningen den 1 januari 1921.) ') Bland häradena äro inräknade skeppslag och bergslag samt tingslag, där motsvarande härad ej finnas.

HÄRAD. LANDSFISKALSDISTRIKT OCH FÖGDERIER. 21* 53 524 inv., men detta härad är också delat i tvenne domsagor och på tvenne fögderier, vadan det rätteligen kunde anses utgöra tvenne härad. Därnäst kom, med 47 853 inv. år 1920, Luggude härad i MalmöhuB län, vilket härad år 1910 hade den största folkmängden av alla. Det till folkmängden minsta var östra flisings härad i Göteborgs och Bohus län, med endast 678 invånare. Fördelas landsbygdens hela folkmängd vid 1921 års ingång på de 294 häradena, erhålles i medeltal för vart och ett talet 14 149 mot 13 675 år 191L G-Bnom kungl. brev den 7 september 1917 fastställdes ny indelning av hela riket i landsfiskalsdistrikt och fögderier att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1918. Huru härvid i varje särskilt fall fögderierna ändrats till sin omfattning och landsfiskalsdistrikten bildats av ett eller flera länsmansdistrikt eller delar därav framgår närmare av svensk författningssamling n:r 687 för år 1917. Genom denna förordning minskades antalet landsfiskalsdistrikt från 522 år 1910 till 489. Såsom närmare framgår av anmärkningarna till tab. 4 trädde emellertid i en del fall den påbjudna nya indelningen icke omedelbart i tillämpning, och ännu bibehålies den förutvarande Tab. E. Antal landsfiskalsdistrikt, fördelade efter folkmängden år 1920. (Enligt indelningen den 1 januari 1921.)

22* LANDSFISKALSDISTRIKT OCH FÖGDERIER. indelningen av Norra Vedbo härad i tre och Rönnebergs härad i två landsfiskalsdistrikt. Vid folkräkningstidpunkten funnos sålunda inalles 491 distrikt, och då till landsfiskalsdistrikten även höra de 21 städer, som sakna egen jurisdiktion, blir medeltalet invånare på varje distrikt 8 692. Texttabellen E, där distrikten länsvis grupperats efter folkmängdens storlek, visar emellertid, att variationerna kring detta medeltal äro betydliga. Inom icke mindre än sju distrikt överskred folkmängden sålunda 20 000 personer maximum förete Sollentuna distrikt i Stockholms län och Tunhems distrikt i Älvs borgs län med resp. 23 330 och 22 544, under det att folktalet inom fem distrikt icke ens nådde siffran 2000. Den i Öresund belägna och till Rönnebergs härad av Malmöhus län hörande ön Ven är det folkfattigaste distriktet, med endast 1078 invånare. Föga större efter folkmängden räknat äro Karesuando, Lillhärdals och Tärna distrikt. Genom ovannämnda förordning ökades fögderiernas antal från 117 till 119. Om folkmängden å landsbygden och i de städer, som sakna egen jurisdiktion, fördelas lika å fögderierna, erhålles ett medeltal av 35 865. Tab. F visar emellertid att 19 Tab. F. Antal fögderier, fördelade efter folkmängden år 1920. (Enligt indelningen den 1 januari 1921.)

LANDSFISKALSDISTRIKT OCH FÖGDERIER. TINGSLAG. 23* fögderier hade en folkmängd över 40 000, därav trenne över 50 000; folkrikast var Göteborga fögderi med 57 239 inv., medan minsta siffran, 22 558, förekom i Jämtlands södra fögderi. Av tingslagen, vilka under årtiondet 1901 1910 minskades i antal från 266 till 221, hava under perioden 1911 1920 ytterligare flera sammanslagits, för vinnande av en snabbare rättskipning. Såsom närmare framgår av anmärkningarna till tab. 5, där bl. a. fullständigt redogöres för ändringarna i tingslagens omfattning, hava sålunda förenats: inom Stockholms län: Svartlösa och öknebo härad till ett tingslag; Närdinghundra härad, Väddö och Häverö skeppslag samt Edebo socken av Frösåkers härad till ett tingslag; inom Södermanlands län: Jönåkers, Rönö och Hölebo härad till ett tingslag; inom Östergötlands län: Gullbergs och Valkebo härad till ett tingslag; Lysings och Göstrings härad till ett tingslag; inom Kronobergs län: Kinnevalds och Norrvidinge härad till ett tingslag; inom Kalmar län: Aspelands och Handbörds härad till ett tingslag; inom Göteborgs och Bohus län: Lane härad samt Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs härad till ett tingslag; inom Älvsborgs län: Ås, Vedens och Bollebygds härads trenne tingslag till ett tingslag; inom Skaraborgs län: Dimbo, Slättängs och Leaby trenne tingslag till ett tingslag; inom Kopparbergs län: Leksands och Gagnefs tingslag till ett tingslag; inora Västernorrlands län: Selångers, Tuna och Torps trenne tingslag till ett tingslag; inom Jämtlands län: Lits och Rödöns tingslag till ett tingslag; Undersåkers och Offerdals tingslag till ett tingslag; Sunne, O vikens och Hallens trenne tingslag till ett tingslag; samt inom Norrbottens län: Nedertorneå och övertorneå tingslag till ett tingslag. Sammanlagt hava under tioårsperioden 1 jan. 1911 1 jan. 1921 inalles 36 tingslag hopslagits till att utgöra endast 16. Däremot hava tvenne nya tingslag tillkommit, i det att dels Södra Eoslags domsaga och sålunda även dess tingslag delats i tvenne (det ena omfattande Sollentuna och Färentuna härad, det andra Åkers, Värmdö och Danderyds skeppslag samt Djursholms stad), dels Eslövs stad numera utgör eget tingslag. Hela antalet tingslag uppgick därför vid 1921 års ingång till 203. Antalet tingslag blir sålunda genom dessa förändringar allt mer underlägset antalet härad eller såsom härad räknade områden. Befolkningen å landsbygden jämte de under landsrätt lydande 21 städerna (se allm. anmärkningar till tab. 4) giver fördelad på 203 tingslag i medeltal åt varje 21 025 invånare, men i själva verket äro växlingarna kring detta medeltal mycket stora. De minsta tingslagen, Karesuando lappmarks i Norrbottens län och Särna och Idre i Kopparbergs län, nå sålunda endast folktalen 1186 och 2 956 resp., under det att fyra tingslag överskrida siffran 50 000; maximum 68 798 uppvisar Askims, Västra och östra Hisings samt Sävedals härads tingslag. Angående tingslagens gruppering efter folkmängdens storlek hänvisas i övrigt till tab. Gr. Den gamla indelningen av häraden å Gottland i»ting» har ägt bestånd intill

24* TINGSLAG. DOMSAGOR. nyare tid, dock icke i någon judicieli betydelse, utan endast i administrativt hänseende, så att varje länsmansdistrikt omfattade tvenne ting. Vid den nya indelningens i landsfiskalsdistrikt genomförande blevo emellertid flera distrikt till sin omfattning ändrade, så att tingsindelningen å {xottland numera icke torde hava annan betydelse, än att för varje ting finnes ett hushållningsgille (för Rute ting två dylika gillen). Rikets indelning i domsagor har under tioårsperioden undergått följande förändringar: den förutvarande Södra Roslags domsaga har delats i tvenne, av vilka den ena bibehållit den förra domsagans namn och den andra benämnes Sollentuna och Färentuna härads domsaga; Villands och östra Göinge domsaga har delats i två, Villands domsaga och östra Göinge domsaga; Gästriklands förra domsaga har uppdelats på tvenne, Gästriklands västra och östra; slutligen har Västerbottens södra domsaga likaledes delats i tvenne, av vilka den ena benämnes Umeå domsaga och den andra bibehållit den förra domsagans namn. Genom dessa förändringar har hela antalet domsagor ökats från 121 till 125. Medeltalet invånare i en domsaga, när även Tab. G. Antal tingslag, fördelade efter folkmängden år 1920. (Enligt indelningen den 1 januari 1921.)

DOMSAGOR. LÄN. 25* folkmängden i de under landsrätt lydande städerna medräknas, blir 34 144. Variationerna om vilka se tab. H äro här ej så stora som i fråga om tingslagens folkmängd men i alla fall betydande nog; den minst folkrika domsagan, Nordmarks, räknade 18 574 personer, däremot ägde Askimä, Hisings och Sävedals domsaga samt Södra Roslags domsaga ett invånarantal på resp. 68 798 och 60261. Även länen äro ju avsevärt olika till areal och folkmängd såsom av tab. 6 framgår. Norrbottens län, som omfattar 23-5 % av rikets hela areal, är sålunda mer än trettio gånger så stort som våra minsta län, Blekinge och Gottland vart för sig (Stockholms stad kan naturligtvis icke i fråga om arealen jämföras med länen). Malmöhus län räknar drygt och Göteborgs och Bohus län nära åtta gånger så många invånare som Gottlands. Oavsett vissa läns andelar av de fyra stora mellansvenska sjöarna kommer i medeltal på varje län, ifall Stockholms stad lämnas utom räkningen, en areal av 18 300 kv. km.; detta medeltal överskrides dock endast av sju län, nämligen de fem norrländska samt Kopparbergs och Värmlands. I genomsnitt kom på rikets 25 Tab. H. Antal domsagor, fördelade efter folkmängden år 1920. (Enligt indelningen den 1 januari 1921.)

26* LANDSTING. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAP. FÖRSAMLINGAR. ten år 1920 en folkmängd av 236180 mot 220 896 vid närmast föregående folkräkning. Tab. 7 innehåller uppgifter om areal och folkmängd i landstingsområden och tab. 8 motsvarande uppgifter för hushållningssällskapsområden. Enligt 1 i nådiga förordningen om landsting den 21 mars 1862 med ändring av den 31 dec. 1894 skall i varje län finnas ett landsting, dock att detta stadgande icke äger tillämpning å stad, som har en folkmängd av minst en etthundrafemtiondedel av rikets hela invånarantal eller å stad, som utträtt ur landsting och vars invånarantal ej minskats under det, som berättigat staden till utträde. I följd härav skulle i riket finnas tjugufyra landsting, ett för vart län, men då jämlikt nådiga förordningens 63 Kalmar län blivit genom kungl. brev den 30 dec. 1864 fördelat i tvenne landstingsområden, finnas i riket 25 landsting, omfattande vartdera ett helt län (landsbygd och städer), utom i Kalmar län, där två landsting finnas, och utom i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Gävleborgs län, där städer med så stor folkmängd, som i förordningens 1 angives, äro frånskilda landstingsområdena, i följd varav dessa fyra län, vart för sig, hava större areal och folkmängd än motsvarande landstingsområden. De städer, som icke deltaga i landsting, äro sex, nämligen Stockholm, Norrköping, Malmö, Hälsingborg, Göteborg och Gävle. Hushållningssällskapen, vilka tid efter annan vart för sig erhållit sina stadgar fastställda av Kungl. Maj:t, äro till antalet 26, omfattande vartdera sällskapet ett län (landsbygd och städer), med undantag av att Kalmar län och Älvsborgs län äro delade på tvenne hushållningssällskap, det förra länet genom kungl. brev den 23 april och den 15 oktober 1858 samt det senare genom kungl. brev den 1 oktober 1844, allt på sätt de till tab. 8 här fogade anmärkningarna närmare utvisa. Såsom ovan är nämnt, är Kalmar län även fördelat i tvenne landstingsområden, men dessa sammanfalla ej med motsvarande hushållningssällskapsområden, i det att Aspelands härad hör till norra landstinget men till södra hushållningssällskapet (jfr anm. 3 å sid. 146). För övrigt kan erinras, att Älvsborgs län, som är fördelat i tvenne hushållningssällskap, har blott ett landsting, i följd varav hushållningssällskapen äro till antalet 1 mera än landstingen. Stockholms stad tillhör icke något hushållningssällskap, dock kunna enligt stadgarna för Stockholms läns hushållningssällskap i Stockholm boende personer väljas till ledamöter av nämnda sällskap. D) Areal och folkmängd i pastorat, kontrakt och stift. Med ledning av den redogörelse, som i tab. 1 är lämnad länsvis för varje särskild kommuns och, där kommunen ej sammanfaller med församlingen, varje församlings areal och folkmängd, äro församlingarna i tab. 9 sammanförda stiftsvis på grund av indelningen i pastorat och kontrakt, med angivande av deras storlek såväl hela arealen som särskilt landarealen och invånarantal.

FÖRSAMLINGAR. 27* Över antalet församlingar i varje stift meddelar nedanstående tab. I upplysning, varmed kan jämföras den i tab. B länsvis gjorda klassifikationen av kommunerna efter folkmängdsstorleken. Redan i det föregående är framhållet, att på landsbygden församlingen och den borgerliga kommunen i regeln sammanfalla till område och folkmängd, men att dock undantagen från denna regel äro tämligen talrika. JFör samtliga dessa undantag är redogjort i tab. 1 eller anmärkningarna till nämnda tabell. En gruppering av landsförsamlingarna efter areal och folkmängd skulle emellertid i stort sett te sig ungefär som motsvarande gruppering av landskommunerna (tab. B). Hela antalet egentliga landsförsamlingar vid 1921 års början beräknas i tab. I till 2 351, vartill kommo 56 kapell-, bruks- eller lappförsamlingar. Emellertid råder icke så liten osäkerhet om särskilt vad som är att räkna som kapellförsamling. Statistiska centralbyrån har såsom sådana upptagit endast kapell, för vilka särskilda kyrkoböcker föras. Av de här såsom kapellförsamlingar räknade hava dock sedermera ett fem ton tal blivit förklarade såsom annexförsamlingar (jfr anm. till tab. 9). Antalet stadsförsamlingar var 147, däri inräknad Karlskrona amiralitetsförsamling, vartill kommo 14 församlingar, som omfattade på en gång landskommun och stad. Hov- och garnisonsförsamlingarna voro 19. Sammanlagda antalet församlingar i riket skulle således utgöra 2 587. I medeltal utgjorde folkmängden i en församling 2 282; för landsbygden särskilt skulle medeltalet, då landsbygdens befolkning (med vederbörlig korrigering för sådana församlingar, som äro delade å land och stad) fördelas på landsförsamlingarna med tillägg av kapellförsamlingar o. dyl., utgöra 1 702, för de egentliga stadsförsamlingarna åter 11314. Den minsta Tab. I. Antal församlingar stiftsvis år 1920. (Enligt indelningen den 1 januari 1921.) ') Karlskrona amiralitetsförsamlldg inräknad.

28* FÖRSAMLINGAR. PASTORAT. landsförsamlingen i riket var Borrie (111 inv.) i Malmöhus län (eller samma socken, som även var den minsta kommunen), men om Gålsjö bruk (i Västernorrlands län) räknas som en särskild församling, blir denna (med 79 personer) den minsta av alla. Vad städerna beträffar var den i Örebro förlagda K. Svea trängkårs församling (170 pers.) den minsta; men om man inskränker jämförelsen till de egentliga stadsförsamlingarna, blir.falsterbo (413 pers.) minst. Bland stora församlingar å landsbygden märkes främst Skellefteå landsförsamling, vilken i allt räknade 25 016 personer (den har emellertid den 1 januari 1922 delats i tvenne). Stora Tuna kyrkosocken, i vilken jämväl Borlänge köping ingår, hade i allt 24 482 invånare; men om man frånräknar Ams bergs kapellförsamling (3 200), kom på själva moderförsamlingen en folkmängd av 21 282, och Stora Tuna blir då något underlägset såväl örgryte (22 200) som Solna (21 855). Närmast i ordningen följde sedan Gällivare (19172). Av stadsförsamlingar voro Maria Magdalena (53188), Kungsholms (47 950), Katarina (42 156) och Matteus (41151), alla fyra belägna i Stockholm, de största; de folkrikaste stadsförsamlingarna utanför huvudstaden voro Hälsingborgs stadsförsamling (38 012), Gröteborgg Vasa (32 ) och Malmö S:t Johannes (80 766). Beträffande pastoraten lämnas i tab. K, L och M grupperingar stiftsvis dels med hänsyn till antalet församlingar i pastoraten, dels efter landarealens och folkmängdens storlek. Tab. K visar sålunda, att av rikets 1 438 pastorat bestodo icke mindre än 634 av endast en och 579 av tvenne församlingar. Flere än tvenne församlingar hade alltså 225 pastorat, bland vilka 9, de flesta belägna i Skara stift, omfattade ända till sex församlingar vartdera. Tab. K. Pastoraten fördelade efter församlingarnas antal år 1920. ') Bland pastoraten har ej inräknats Nya Varvet, som väl utgör en självständig förgamling, men saknar kyrkoherde.

PASTORAT. 29* Såsom ovan nämnts hava pastoratens antal hopsummerats till att år 1920 hava utgjort 1438. Detta antal kan dock utfalla olika efter olika beräkningsgrunder, om man nämligen avser uteslutande ett visst territorium eller jämväl en av territoriet mera oberoende pastoralvård. Såsom pastorat hava i tabellerna räknats ej blott de territoriella, utan ock de garnisons- och andra församlingar, vilkas pastoralvård besörjes av egna prästmän. En på lika sätt utförd räkning av pastoratens antal år 1910 gav summan 1413, och har sålunda antalet under tioårsperioden 1911 1920 ökats med 25. Denna ökning betingas därav, att såsom nya pastorat tillkommit: i Uppsala ärkestift Sundbyberg, Tolfta, Njutånger och genom delning av Gävle i två pastorat, Heliga TrefaJdighets och Staffans, ytterligare ett; i Linköpings stift Valdemarsvik; i Skara stift Vassända-Naglura; i Strängnäs stift Tunaberg och Saltsjöbaden; i Västerås stift Sura, Guldsmedshyttan,, Idre och Avesta; i Växjö stift Ekeberga, Nässjö ooh Oskarshamn; i Lunds stift Limhamn, Västra Skrävlinge, Eringsboda och Bödeby; i Göteborgs stift K, Bohusläns regementes församling, Könnäog, Kungshamn och Fuxerna; i Karlstads stift Forahaga, Lysvik, Töcksmark och Laxwby; i Härnösand» stift Ullånger, Edsele, Ed, överlännäs, Häsajö, Östersund oeh Rätan; i Luleå stift Höruefors, Holmsund, Skellefteå stad, Norrfjärden, Hortlax, Korpilombolo och Tärendö; i Stockholms stad Brännkyrka, Sofia, ooh K. Fälttelegrafkårens församlingar. Genom överflyttning av Bromma församling från ärkestiftet till huvudstaden har anlalet pastorat i huvudstaden ökats med ett men ärke- Tab. L. Antal pastorat, fördelade efter landarealen år 1920. 1 ) (Enligt indelningen den 1 januari 1921.) l ) Pastorat, delade pä stift, aro upptagna helt och ha.het pa det etlft, som omfattar den större församlingen, varför den mindre delen ej ar här särikilt räknad. 2) Bland pastoraten har ej inräknats Nja Tamt, tom val utgör en självständig församling, men saknar kyrkoherde.

30* PASTORAT. stiftet samtidigt minskats, varför förflyttningen ej inverkar på hela antalet pastorat. Detta antal har däremot minskats genom åtskilliga sammanslagningar av pastorat: i Uppsala ärkestift Vassunda med Sigtuna; i Linköpings stift Björkeberg med Västerlösa, Askeby med Bankekind, Konungsund med östra Stenby, A och Tåby med Kuddby samt Västra Tollstad med Rök; i Skara stift Segerstad med Stenstorp ; i Strängnäs stift Vallby med Kjula; i Västerås stift Lundby med Västerås och Säby med Kolbäck; i Växjö stift Femsjö med Långaryd, Källa med Högby och Långlöt med Runsten; i Visby stift Martebo med Stenkyrka, Vall och Atlingbo med Stenkumla, Follingbo med Roma och Älskog med Garde. Pastoratens antal har alltså genom uppdelningar ökats med 44 och genom sammanslagningar minskats med 19, varför återstår under tioårsperioden den förut nämnda vinsten på 25. Efter år 1920 hava, såsom de till tab. 9 för varje stift fogade anmärkningarna närmare utvisa, tillkommit ett tjugutal pastorat, men samtidigt hava pastoraten genom sammanslagningar minskats med ungefär motsvarande antal. Dessutom har beslutats att från tidpunkt, som framdeles bestämmes, ytterligare ett hundratal pastorat skola förenas, varigenom pastoratens antal sålunda kommer att reduceras med vid pass femtio. Av den i tab. L intagna klassifikationen av pastoraten framgår, att ungefär hälften av pastoraten hava en landareal understigande 100 kv.km., eller den gräns, ovanför vilken fyllnadsbelopp till grandlönen åt pastoratets inne- Tab. M. Antal pastorat, fördelade efter folkmängden år 1920. 1 ) (Enligt indelningen den 1 januari 1931.)») Pastorat, delade pa stift, äro upptagna helt och hållet pä det stift, som omfattar den större församlingen, varför den mindre delen ej är här särskilt räknad. ') Bland pastoraten har ej inräknats Nya Varvet, som väl ntgör en självständig församling men saknar kyrkoherde.

PASTORAT. KONTRAKT. 31* havare beräknas på grund av arealen, över 1 000 kv.km. landareal både i allt 66 pastorat och över 2 000 kv.km. hade 30. Störst av alla var Jokkmokks pastorat med 18 144 kv.km. Även Gällivare, Jukkasjärvi och Arjeplogs pastorat hade vartdera mer än 10 000 kv.km. Medelarealen (land) för ett pastorat utgör 290-16 kv.km., om man bortser från de icke territoriella församlingarna. Efter folkmängden finnas pastoraten grupperade i tab. M. Av densamma framgår, att 133 pastorat, däri inräknade nästan alla garnisonsförsamlingarna, hade mindre än 1000 personer; 701 pastorat, eller inemot hälften av hela antalet, hade mellan 1000 och 3 000, 498 mellan 3000 och 10 000 samt 106 över 10 000. Det minsta pastoratet var k. Svea trängkårs församling i Örebro med endast 170 medlemmar, men om man bortser från de såsom egna pastorat räknade militärförsamlingarna, bliva Segerstads pastorat å Öland och Skerike i Västmanland de minsta i riket, med ett invånarantal av endast resp. 365 och 366. Så mycket folkrikare äro vissa stadspastorat. Främst stå Maria Magdalena församlings pastorat med 53 183, Kungsholms eller Ulrika Eleonora församlings pastorat med 47 950, Katarina församlings pastorat med 42 156 och Matteus församlings pastorat med 41151 personer, alla dessa pastorat i Stockholm, samt vidare Hälsingborgs (gamla) stadsförsamlings pastorat med 38 012 och Örebro pastorat, som dock numera är delat, med 35 863. Det största av de helt och hållet på landsbygden belägna pastoraten var Skellefteå landsförsamlings pastorat, vilket för övrigt sedermera har delats; vid folkräkningstidpunkten omfattade detsamma emellertid 25 016 personer. Närmast i ordningen kom Stora Tuna pastorat i Västerås stift, med en folkmängd av 24 482. Folkmängden i ett pastorat beräknas i medeltal till 4 106; om endast de territoriella pastoraten avses, blir siffran 4 152. Uti de till tab. 9 fogade anmärkningarna lämnas upplysningar om bland annat, huruvida församlingarna begagna kyrka gemensamt med annan församling, och om i en församling även finnes kapell eller annan predikolokal. Den s. k. prästlöneregleringskommitténs förslag såväl om sammanslagning, i ett stort antal fall, av förutvarande pastorat som ock om bildande av nya sådana har icke upptagits i förevarande berättelse, utan hänvisas beträffande denna fråga ävensom frågan om tiden för gällande prästlönereglerings upphörande till folkräkningsberättelsen, del I, för år 1910. Vidare innehålla anmärkningarna till tab. 9 bl. a. även upplysningar om bildandet av nya kyrkobokföringsdistrikt och huruvida det åligger komminister, att, på eget ansvar under kyrkoherdens tillsyn, sköta kyrkobokföringen i dylikt distrikt eller i annexförsamling. Antalet kontrakt är oförändrat detsamma som vid tioårsperiodens början eller, såsom närmare framgår av tab. N, tillsammans 188. Ännu kvarstår det egendomliga förhållandet, att i riket förefinnas två pastorat så beskaffade, att pastor lyder under två biskopar, nämligen Hishults pastorat, varav moderförsamlingen tillhör Göteborgs stift och annexförsamlingen Fagerhult Lunds stift, samt Amnehärads pastorat, med moderförsamlingen hörande till Skara stift och annexförsamlingen Södra JJåda till Karlstads stift.

32* KONTRAKT. STIFT. Såsom av tab. N framgår, där kontrakten äro klassificerade efter folkmängdens storlek, hade 1 kontrakt (Hagunda kontrakt i ärkestiftet) mindre än 5 0C0, men däremot 15 kontrakt mera än 50 000 invånare. Bland dessa senare kontrakt ställer sig Göteborgs domprosteris södra kontrakt allra främst med den synnerligen höga folkmängdssiffran 260 245; därnäst kommo Oxie kontrakt i Lunds stift med 128 514 och Norrbottens södra kontrakt med 98 883 invånare. Stockholms stad står utanför kontraktsindelningen. I medeltal utgjorde folkmängden i ett kontrakt 29 17<>. Stiftens antal, som ännu år 1010 var 13, härunder tioårsperioden minskats med ett och sålunda återgått till det hävdvunna tolvtalet. Genom k. brev d. 27 okt. 1903 förordnades nämligen, att då någon av de dåvarande innehavarne av biskopsämbetena i Växjö och Kalmar stift från sin befattning avgått, det stiftsområde, som den avgångne innehaft, skulle tilläggas det andra stiftet, som därefter skulle bära benämningen Växjö stift och hava biskopssäte i Växjö. Sedan biskopen i Kalmar avlidit under år 1913, ägde därför, jämlikt k. brev den 30 juni 1915, sammanslagningen av nämnda stift rum den 1 augusti 1915. I tab. 10 lämnas ett sammandrag över areal och folkmängd stifts- och länsvis. Med 12 stift och 24 län, i båda fallen Stockholms stad ej medräknad, skulle vid en jämn fördelning ett stift i regeln upptaga två län, men i själva verket ställa sig förhållandena ganska olika; Luleå och Härnösands stift äro de enda, som jämnt motsvara två län. Visby stift motsvarar jämnt ett län. Skara, Västerås, Växjö, Lunds och Karlstads stift upptaga vartdera tre län, antingen helt och hållet eller delvis, under det att Uppsala, Linköpings och Tab. N. Antal kontrakt, fördelade efter folkmängden år 1920.

LANDSKAP. 33* Göteborgs stift på samma sätt upptaga fyra län eller delar därav, och Strängnäs stift sträoker sig till och med genom fem län. Till omfånget är Luleå stift avgjort det största, med 164 455 kv.km. Därnäst kommer Härnösands stift med 77 266 kv.km, och i tredje rummet Västerås stift med 38 971 kv.km. Efter folkmängden räknat står Lunds stift främst med 875 345 inv., varefter följa Göteborgs stift med 674 299 och Uppsala ärkestift med 609 870 inv. Såväl till areal (3 160 kv.km.) som till invånarantal (55 853) är Visby stift det minsta av alla. I stiftens folkmängd inräknades vid förra folkräkningen icke medlemmarna i församlingar av främmande trosbekännare med egen kyrkobokföring. Genom kyrkobokföringsförordningen av den 23 december 1910, vilken trädde i kraft med ingången av år 1911, föreskrevs emellertid bl. a., att samtliga främmande trosbekännare skola bokföras i resp. territorialförsamling av svenska kyrkan. På grund härav äro därför numera även samtliga främmande trosbekännare inräknade i stiftens folkmängd. Angående hela antalet främmande trosbekännare i riket hänvisas till en följande del av folkräkningsredogörelsen. E) Areal och folkmängd i de gamla landskapen. Ehuru den gamla historiska indelningen av Sverige i landskap saknar administrativ betydelse, spejar den dock en så betydande roll inom det allmänna föreställningssättet, att en beräkning av landskapens areal och folkmängd (se tab- 11) torde försvara sin plats i denna redogörelse. Det kan ej nekas, att landskapen i flera fall äro mera naturliga och bättre avgränsade områden än närmast motsvarande län. Icke dess mindre är det vad några landskap beträffar svårt att bestämma deras omfattning, då gränserna mellan dem pläga allt efter olika synpunkter dragas något olika. Den här föreliggande beräkningen ansluter sig tämligen»ära till länsindelningen. Det bar exempelvis ej varit möjligt att här taga hänsyn till de överflyttningar av smärre soekendelar, som tid efter annan skett mellan vissa län (särskilt Örebro, Östergötlands, Jönköpings qch Skaraborgs). Genom att låta den antagna landskapsgränsen följa den nuvarande länsgränsen rubbar man i själva verket något på det gamla området av landskapen Närke, Östergötland, Småland ooh Västergötland m. fl., men denna oegentlighet rör sig endast om obetydliga arealer och det skulle vara ganska svårt att avlägsna den. Den enda nämnvärdare förändring, som inträffat sedan förra folkräkningen, består däri, att ur Nordmalings socken i Ångermanland och Umeå socken i Västerbotten några hemman utbrutits till en särskild kommun, benämnd Hörnefors, vilken odelad räkna» till Nordmalings ooh Bjurholms tingslag ooh i centralbyråns publikationer helt hänföres till Ångermanland. De särskilda landskapen hava här ansetts omfatta följande län eller länsdelar: Skåne: Malmöhus och Kristianstads län; Blekinge: Blekinge län;

34* LANDSKAP. Halland: Hallands län; Småland: Jönköpings och Kronobergs län samt fastlandsdelen av Kalmar län; Oland: liknämnda ö; Gottland: Gottlands län; Östergötland: Östergötlands län utom Kvarsebo socken; Västergötland: hela Skaraborgs län; Väne, Bjärke, Flundre, Ale, Vättle, Kullings, Gäsene, Ås, "Vedens, Bollebygds, Marks, Kinds och Kedvägs härad jämte städerna Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Borås och Ulricehamn av Älvsborgs län; Sävedals, Askims och östra Hisings härad jämte Göteborgs stad av Göteborgs och Bohus län; Dalsland: Tössbo, Vedbo, Valbo, Nordals och Sundals härad samt Åmåls stad av Älvsborgs län; Bohuslän: Göteborgs och Bohus län utom den till Västergötland räknade delen; Södermanland: hela Södermanlands län; Svartlösa, öknebo och Sotholms härad samt Södertälje stad av Stockholms län; Torpa, Kung Karls och Kungsöre kommuner av Västmanlands län; Kvarsebo socken av Östergötlands län; Sofia, Katarina, Maria Magdalena och Brännkyrka territorialförsamlingar av Stockholms stad; Uppland: hela Uppsala län; Stockholms län utom Södertörn; Simtuna, Torstuna och Våla härad av Västmanlands län; Staden mellan broarna, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Bromma av Stockholms stad; Västmanland: Västmanlands län utom de till Södermanland och Uppland räknade delarna; Grythytte och Hällefors, Nora och Hjulsjö, Fellingsbro, Lindes och Kamsbergs samt Nya Kopparbergs härad ävensom städerna Nora och Lindesberg av Örebro län; Närke: Örebro, Glanshammars, Askers, Sköllewta, Kumla, Hardemo, Grimstens, Sundbo och Edsbergs härad samt staderna Örebro och Askersund allt i Örebro län; Värmland: Värmlands län och Karlskoga härad av Örebro län; Dalarne: Kopparbergs län och Hamra kapell (»Orsa finnmark») av Gävleborgs län; Gästrikland: Gästriklands västra och östra tingslag samt Gävle stad av Gävleborgs län; Hälsingland: Gävleborgs län utom de till Gästrikland och Dalarne räknade delarna; Ytterhogdals socken av Jämtlands län; Härjedalen: Hede tingslag och Svegs tingslag utom Ytterhogdals socken allt i Jämtlands län; Jämtland: Jämtlands län utom de till Härjedalen eller Hälsingland räknade delarna; Medelpad: Medelpads västra domsagas, Njurunda, Sköns, Ljustorps och Indals tingslag samt Sundsvalls stad allt i Västernorrlands län; Ångermanland: Västernorrlands län utom den till Medelpad räknade delen; Nordmalings och Bjurholms tingslag av Västerbottens län; Västerbotten: Degerfors, Umeå, Nysätra, Burträsks och Skellefteå tingslag, Norsjö socken samt städerna Umeå och Skellefteå allt i Västerbottens län; Norrbotten: Piteå, Nederluleå, överluleå (inräknat staden Boden), Älvsby, Blneå, överkalix, Nederkalix, Torneå (inräknat staden Haparanda), Korpilombolo och Pajala tingslag samt städerna Luleå och Piteå allt i Norrbottens län; Lappland: Lycksele lappmarks och Åsele lappmarks tingslag samt Mala socken av Västerbottens län; Arvidsjaurs, Arjeplogs, Jokkmokks, Gällivare, Jukkasjärvi och Karesuando (socknar eller tingslag) av Norrbottens län. Vid en jämförelse mellan tab. 11 och tab. 6 visar det sig, att olikheterna i areal och folkmängd äro betydligt större mellan de gamla landskapen än mellan länen. Det största landskapet, Lappland, med 117 984 kv.km., är närmre 90 gånger så stort som det minsta, Öland, vilket knappt omfattar 1 346 kv.km. Den minsta folkmängden, 13108 pers., förekommer i Härjedalen,

LANDSKAP. 35* medan Västergötland räknade 735 964 invånare, eller åtskilligt mer än femtio gånger så många som Härjedalen. Såsom framgår av tabell 11 äro Västergötland och Skåne de folkrikaste landskapen, varefter följa i ordnidg Uppland, Småland och Södermanland. Härvid är emellertid huvudstadens folkmängd fördelad på Uppland och Södermanland samt Göteborgs helt räknad till Västergötland, fastän dessa våra två största städer för sin tillförsel, sin handel och sin utveckling naturligen äro hänvisade till eller beroende av betydligt flere landskap. Ser man enbart till landsbygdsbefolkningen, visa sig Småland och Skåne vara folkrikast. Skånes, Smålands och Västergötlands folkmängd utgör tillsammans 2 053 590 -eller icke mindre än 348 % av hela rikets, såsom närmare framgår av efterföljande sammanställning, där landarealen och folkmängden för varje landskap uträknats i % av rikets. I kol. 10 av tabell 11 är även angiven folkökningen i landskapen under sista årtiondet. Av densamma framgår, att Västergötland, Södermanland, Uppland och Skåne eller de landskap, i vilka våra största städer äro belägna, visa den ojämförligt starkaste ökningen; största minskningen förete Bohuslän och Blekinge. Utav de tre huvuddelar, i vilka Sverige brukar indelas, omfattar Norrland nära 60 % av arealen och är sålunda större än Götaland och Svealand tillsammantagna. Lappland ensamt är större än Götaland eller Svealand vart för sig. Däremot innesluter Götaland ensamt mer än hälften, eller noga räknat 50'32 %, av Sveriges befolkning, Svealand (i den utsträckning vari det här tages) 32-23 % och Norrland endast 17,45 %. Sedan flere årtionden tillbaka har emellertid folkökningen varit relativt sett starkare i de två nordligare i allmänhet senare koloniserade och mindre tätt bebyggda huvuddelarna.

36* STÖRRE ÖAR. F) Större öars areal och folkmängd samt folkmängdstäthet. I likhet raed förhållandet i föregående redogörelser lämnas även i denna i tab. 14 några uppgifter om de större öarna. Uti den i 187(5 års årgång av statistisk tidskrift intagna redogörelsen om Sveriges areal, beräknad av generalstabens topografiska avdelning, är skillnad gjord ej allenast mellan fastland och vatten, utan äro även öar, holmar och skär särskilt beräknade, dock endast de som äro belägna i havet och i de fyra, s. k. stora sjöarna (Värnern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren), varemot öar och holmar uti de mindre insjöarna och i älvarna inräknades i fasta landets areal. Enligt dessa beräkningar utgör arealen för samtliga öar och holmar; vartill kommer den sannolikt ej alldeles obetydliga arealen av de öar, som> äro belägna i andra vattendrag. Någon beräkning av antalet invånare, som bebo alla dessa öar och holmar, har veterligen aldrig blivit gjord och skulle för övrigt möta stora svårigheter, om man skulle taga varje, även den minsta, holme med i beräkningen» Problemet bliver något lättare, om man fäster sig endast vid de större öarna. Ehuru det varit önskligt att kunna utsträcka översikten något längre, har den har, liksom i 1890, 1900 och 1910 års berättelser, begränsats till sådana öar, som hava en areal av minst 20 kv.km. Tab. 14 upptager samma öar, som voro upptagna i tab. 10 av 1910 års berättelse. Alldeles otroligt är emellertid icke, att en mera detaljerad kartläggning av de nordligaste länen kommer att utvisa, att där finnas ytterligare några öar, som hava en större ytvidd än 20 kvadratkilometer. För do i tabelkn upptagna öarna med tillhörande småöar bliva emellertid areal- och folkmängdstalen år 1920 följande: Jämföras dessa större öars arealer (bortsett från öarna i Bolmen m. fl. sjöar) med ovan uppgivna arealtal för samtliga öar en jämförelse, som visserligen icke är fullt korrekt, alldenetund arealaiffrorna för en del större öar nu blivit i följd av den ekonomiska kartläggningen något, om än i regeln helt obetydligt, ändrade så skulle de öar, som äro större än 20 kv.km., i anseende till ytvidden utgöra vid pass 85 % av samtliga till Sverige hörande öar, holmar och skär i omgivande hav och i de fyra stora insjöarna. Detta procenttal motsvaras av 87 % i fråga om öarna i Östersjön, 78 % av öarna i

HUSHÅLL. 37* Öresund, Kattegatt och Skagerack samt 73 % beträffande öarna i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De stora öarnas sammanlagda areal, 7 518-85 kv.km., utgör T8 % av hela rikets landareal (410 58136 kv.km.). Dessa öar beboddes år 1920 av 212 404 människor, motsvarande 3-6 % av rikets folkmängd. Härav torde man dock 3,6 ej få draga den slutsatsen, att öarna voro i allmänhet eller 2 gånger så tätt bebyggda som riket i övrigt, enär i riksarealen ingå Norrlands vidsträckta obygder, vartill Öarna icke hava någonting motsvarande. Jämför man däremot de i kol. 5 av tab. 14 angivna fölkmftngdstfitheterna för varje särskild ö med de i kol. 5 av tab. 1 för närliggande socknar å fastlandet beräknade täthetstalen, skall man i det stora hela finna ganska nära överensstämmande förhållanden, dock med någon övervikt för öarna. Sveriges största ö, Gottland, hyser 1 stad och 91 socknar eller, om Fårö även inräknas, 92 socknar. Öland, som kommer i storlek därnäst, har ock 1 stad samt 33 socknar. Den till storleken tredje i ordningen är Orust, som med kringliggande stoåöar omfattar i allt 13 kommuner. Värmdö, Hisingen, Tjörn och Väddö komma härnäst, om vilka likasom om övriga stora öar tab. 14 lämnar närmare upplysningar. G) Folkmängdens fördelning efter hushåll. I tabell 2 meddelas för varje härad och stad ävensom för varje församling i de tre största städerna uppgift om hushållens hela antal, medan tabellerna 12 och 13 innehålla ett översikt Över folkmängdens fördelning å hushåll ävensom en länsvis uppgjord klassifikation av hushållen efter deras storlek. Vid de tidigare folkräkningarna t. o. m. 1880 blevo hushållen fördelade i grupper efter antalet till varje hushåll hörande personer från en och ända upp till femton personer; det jämförelsevis ringa antalet hnshåll av mer än femton personer sammanfördes i en enda grupp. På grund av det dryga arbete, en sådan fördelning kräver, blev vid 1890 års folkräkning hushållen» fördelning inskränkt till endast tvenne grupper, nämligen hushåll bestående av en person samt hushåll av två eller flera personer, varemot bearbetningen utsträcktes i en annan riktning, i det de till vardera gruppen hörande personer fördelades efter kön. Vid 1900, 1910 och 1920 års folkräkningar har det synts lämpligt att återupptaga den gamla, mera detaljerade fördelningen, dock med den jämkning, att hushåll räknande från och med elva till och med femton personer blivit sammanslagna till en grupp. Dessutom har bibehållits den i 1890 års redogörelse införda fördelningen efter kön av folkmängd levande i hushåll om två eller flera personer, av folkmängd i hushåll om endast en person samt av personer, som ej räknats till hushåll. Den personal, söm bildar hushållet eller matlaget, utgtires dels av de egentliga familjemedlemmarna, föräldrar, barn och andra anhöriga, dels av de biträden eller tjänstehjon, söm behövas vare sig ensamt för familjen eller för yrke och

38* HUSHÅLL. näringsverksamhet, allt under villkor att dessa personer enligt regel sammanleva och omedelbart åtnjuta sin dagliga kost av familjens överhuvud. Till hushåll äro därför ej hänförda kasernerad militär, hjon i fattigvårds- och liknande anstalter samt fångar, vilka i stället (i tab. 12, kol. 8 10) sammanförts under rubriken: till hushåll ej räknade personer. Enligt 1910 års folkräkning utgjorde hela antalet hushåll i riket 1 471 568, år 1920 hade det stigit till 1 607 273. Hushållens absoluta antal har alltså under decenniet ökats med 135 705 eller 9-22 %. I likhet med vad som iakttagits vid föregående folkräkningar, har hushållens antal tillväxt i starkare proportion än folkmängden, vilken under årtiondet 1911 1920 steg med 6"92 %. Med avdrag av de till hushåll ej räknade utgjorde medelstyrhan av hushållen, eller medeltalet personer inom varje hushåll: Medelstyrkan av hushållen har alltså för varje folkräkning kontinuerligt minskats inom landet i dess helhet. Däremot visar sig förhållandet vara något olika beträffande sifferserierna för landsbygden och städerna var för sig. Under de fyra sista folkräkningarna har nämligen medelstorleken av hushållen å landsbygden varit praktiskt sett konstant och i städerna endast obetydligt minskats. Att det oaktat medelstyrkan av hushållen gått ned mer och mer inom riket i dess helhet, förklaras därigenom att städerna, som i genomsnitt hava mindre hushåll än landsbygden, för varje ny folkräkning hava omfattat en allt större del av rikets befolkning. Dock kan med skäl ifrågasättas, om icke medelstyrkan enligt statistiken förut synts något mindre än vad den i verkligheten varit. Det förekom nämligen ganska ofta i tidigare församlingsboksutdrag och kanske oftare i rotelistor för Stockholm, att familjemedlemmar, vilka hade en självständig verksamhet, upptogos såsom bildande egna hushåll, medan de dock i själva verket sammanbodde med den övriga familjen och deltogo i dess måltider. Vid denna folkräkning hava emellertid utdragen varit föremål för komplettering och rättelse i nämnda avseende med hjälp av de i samband med folkräkningen infordrade mantalsuppgifterna. Med den definition, som ovan givits åt hushållet, vore det tydligen felaktigt att av hushållens medelstyrka vilja direkt sluta till medeltalet barn i varje familj, om också antalet inom familjekretsen kvarvarande barn utgör den inflytelserikaste faktorn i fråga om medelstyrkan av hushållen. En annan, starkt verkande faktor är antalet av de biträden inom hushållet, vilka avse dels personlig tjänst, dels deltagande i familjens näringsverksamhet. Detta antal är numera betydligt mindre än förr, i det att av den stora

HUSHÅLL. 39* tjänstepersonal, som i forna tider hörde till det gemensamma hushållet eller matlaget, allt flera utträtt ur detta förhållande för att bilda egna mindre hushåll eller matlag. Ej heller är det så vanligt som förr, att vuxna söner och döttrar stanna i hemmet för att biträda föräldrarna i deras arbete. I dessa förändringar har man att söka de förnämsta orsakerna till, att de forna större familjegrupperna söndersplittrats i mindre, och att medelstyrkan av ett matlag vid de senaste folkräkningarna visat sig lägre än åren 1860, 1870 och 1880. Hushålls- eller familjegruppens stora betydelse såsom grundval för samhället påkallar en särskild uppmärksamhet å de ensamt levandes antal och förändringarna däri. Vid retrospektiva jämförelser i detta ämne bör emellertid beträffande siffrorna för år 1860 nämnas följande. Av 1860 års husförhörslängder i Göteborg kunde ej nödig ledning hämtas för en hushållsfördelning, vadan i statistiska centralbyråns berättelse för åren 1856 med 1860, andra delen, uppgift å hushållen ej meddelades för hela riket utan dels för landsbygden och dels för städerna utom Göteborg. Med begagnande av den i samma berättelse intagna procentiska fördelningen å hushållsgrupper och»till hushåll ej räknade» av Göteborgs folkmängd enligt mantalslängden har emellertid gjorts en beräkning av hushållens antal och storlek i nämnda stad ocb de sålunda erhållna siffrorna lagts till siffrorna för övriga städer. Dessutom kan erinras om, att talen för 1870 avse i fråga om Stockholm och Göteborg den faktiska folkmängden i stället för den kyrkoskri vna. Med iakttagande av dessa beräkningsgrunder har man funnit antalet ensamboende personer, dels i absoluta tal, dels i procent av hela folkmängden, vara följande, varvid dock bör observeras, att de meddelade talen torde vara något för höga, enär församlingsboksutdragen i en del fall upptaga tjänare för sig utan samband med husbondefolket: De inom riket ensamt levande hava således för varje ny folkräkning visat, sig vara allt flera, dock har tillväxten under de två sista årtiondena varit mindre än förut ooh för landsbygden redovisar innevarande folkräkning till och med minskning. Ser man förhållandena relativt, visar sig åter, att antalet ensamboende personer minskats under de två sista årtiondena. I förhållande till hela folkmängden äro de ensamt levande, av lätt insedda orsaker, vida talrikare i städerna än på landsbygden. En god föreställning om befolkningens relativa fördelning å hushållsgrupper

40* HUSHÅLL. vid olika tidpunkter giva nedanstående tabeller O och P. I stora drag visa desamma, håra befolkningen med åren förskjutits mot hushåll på 2 5 personer. Dessa hushållsgrupper omfattade sålunda vid folkräkningarna 1860, 1910 och 1920 resp. 44% 49-5 och 53,0 % av befolkningen. Störst har ökningen varit för hushåll bestående av 3 och 4 personer, vilka grupper vid nämnda tidpunkter upptogo resp. 23% 26-7 och 29-6 % av rikets folkmängd. Fördelningen efter kön med avseende å de olika hnshållsgrupperna har för år 1920 utfallit på följande sätt: Tab. O. Hushållens storlek i riket vid de allmänna folkräkningarna. Tab. P. Folkmängdens relativa fördelning i % på hushållsklasser åren 1860, 1880, 1900, 1910 och 1920. 1) Aagieftdo den relativs tatåamtyta år 1880 å landrtygdon ooh i staderna,»c Bsfolfejiins»' statistiken för år 1880, del II, sid. XV. a ) Fördelningen mollan gruppen hushall av 11 16 personer tfch gruppett aushlfl Sv inér ån 16 ptttohet åren 1000, 1910 och 1920 Ir appföxitnåttr.

HUSHÅLL. 41* På landsbygden leva alltså flera ensamma kvinnor än män, ett förhållande, som även iakttagits vid de tre närmast föregående folkräkningarna. Däremot öro kvinnorna numera i minoritet inom hushållen av två eller flera personer å landsbygden, en följd av det bekanta förhållandet att städerna mer och mer utöva dragningskraft på de kvinnliga familjemedlemmarna. Vad slutligen beträffar antalet till hushåll ej räknade personer har vid nedannämnda folkräkningar detta antal, ävensom den procentiska andelen av folkmängden i dess helhet, befunnits utgöra: I förhållande till hela folkmängden har ifrågavarande personal i städerna minskats oavbrutet. Även på landsbygden har förr iakttagits en minskning, men vid de trenne sista folkräkningarna har visat sig en rätt betydande ökning. Det kan nämnas, att nu liksom vid bearbetningen av 1890, 1900 och 1910 års folkräkningsmaterial de å ålderdomshem intagna blivit förda till ifrågavarande grupp, försåvitt de i församlingsboksutdraget upptagits under desamma, ökningen av de till hushåll ej räknade å landsbygden torde främst bero på tillväxten av antalet ålderdomshem och antalet å desamma intagna understödstagare. Efter kön fördelade sig de vid 1920 års folkräkning till hushåll ej räknade personerna på följande sätt: Mankönets övervikt i städerna är naturligtvis i första rummet beroende på den där förlagda militären.

42* REGISTER. H) Register över samtliga i denna redogörelse omförmälda administrativa, judiciella och kommunala samt ecklesiastika indelningar är slutligen fogat till redogörelsen, varigenom denna kan tjäna till uppslagsbok uti ifrågavarande hänseenden. Stockholm den 27 september 1923. KJELL SANNE. Underdånigst LUDVIG WIDELL.

Tab. 1. Areal och folkmängd i härad, landskommuner, städer, köpingar och municipalsamhällen ävensom församlingar den 31 december 1920, enligt indelningen den 1 januari 1921. Ånmårkningar till Stockholms stad.») Enligt k. brev d. 23 mars 1912 Kr Brännkyrka socken fr. o. m. år 1913 i judiciellt, administrativt och kommunalt hänseendo införlivad med Stockholms stad (Jfr anta. 82 trader Stockholms län). 1 fråga om de ecklesiastika forhållandena fann K. Maj:t däremot ej skäl att för det dffivarande föreskriva annan ändring än den, som föranleddes därav, att, jämlikt lagen om folkskoleväsendet i Stockholm d. 16 maj 1908, folkskoleväsendet utgör en för hela staden gemensam angelägenhet, vilken staden såsom en kommun har att vårda. Jämlikt k. brev d. 31 dec. 1913 utbrötss emellertid Brännkyrka församling d. 1 maj 1914 fria Huddinge pastorat till egot gäll ävensom skildes frän Södertörns kontrakt och Strängnäs stift samt förlades i ecklesiastikt hänseende till Stockholms stad och under Stockholms stads konsistorium.») Enligt k. brev d. 2 nov. 1915 är Brominn socken fr. o. m. är 1916 i judiciellt, administrativt och kommunalt samt enl. k. brev d. 27 april 1917 jämväl fr. o. m. d. 1 maj 1917 i ecklesiastikt hänseende införlivad med Stockholms stad. (Jfr anm. 16 nnder Stockholms län). 8 ) Genom k. brev d. 10 jnni 1912 förordnades att den del av Katarina församling, tom begränsas av Stadsgården, Danviken, Hammarbysjö, Qötgatan, Ringvägen och Renstjärnasgatan, skulle,. sedan vissa villkor blivit uppfyllda, avskiljas från församlingon för att nnder namn av Sofia församling bilda eget gäll. Enligt k. brov d. 81 dec. 1913 skulle beslutet om Katarina församlings delning gä i verkställighet d. 1 maj, som infaller aret närmast efter det. varunder församlingshus av viss föreskriven beskaffenhet blivit av den odelade Katarina församling för Sofia församlings räkning uppfört och godkänt. Jämlikt k. brev d. 16 febr. 1917 trädde delningen i kraft d. 1 maj 1917.

2 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 1) STOCKHOLMS STAD. 4) TM följa ay Brännkyrka» och Brommas införljvuing samt Katarina församlings delning var Stockholms stads hela område vid 1920 års utgång delat i 16 territorialförsamlingar (13 år 1910) omfattande tillsammans 35 rotar. Inom dessa äro boende ej allonast territorlalförsamlingarnas medlemmar utan även de, som tillhöra Hov- och garnisonsförsamliugarna järato do övriga icke territoriella församlingarna. Vid stadens första indelning i rotar enligt k. brevet d. 10 nov. 1876 bildades 16 rotar, men sedermera hava gonom uppdelningar och områdesregleringar 4 nya tillkommit intill år 1890, ytterligare 5 intill år 1900 och 4 intill år 1910 samt än ytterligare 7 intill år 1920. Emellertid utgöra andra och tredje rotarna inom Klara församling fr. o. m. d. 1 aug. 1916 en rote samt benämnas 2 och 3 roten eller Klararote, varför hela antalet endast utgör 35. De nya ha erhållit sina nummer efter de äldres, vilket är orsaken till att ordningsföljden för rotarna inom samma församling icke alltid är fortlöpande. Folkmängdens och hushållens fördelning på rotarna och territorialförsamlingarnas områden var år 1920 följande: För närmare detaljer angående rotarnas gränser ni. m. hänvisas till Stockholms stads statistik. 6 ) Hedvig Eleonora kyrka har stundom benämnts Ladugårdslands eller Östermalms efter den stadsdel, där kyrkan är belägen, och som numera kallas Östermalm. e ) Gonom k. brev d. 9 dec. 1910 har medgivits rätt för vissa inom Solna och Lovö kommuner bosatta personer att kyrkobokföras i K. Hovförsamlingen. Vid 1920 års slut voro emellertid inga personer, tillhörande nämnda

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 1) STOCKHOLMS STAD. 3 kommuner, kyrkoskrivna I K. Hovförsamlingen. ') Till K. Svea ingenjörkårs församling räknades i centralbyråns folkräkningsberättelse är 1910 även K. Fälttelegrafkårens personal, vilken numera betraktas såsom utgörande en egen församling, K. Fälttelegrafkårens församling. 8 ) I vattcnarealen ar Stockholms andel av Mälaren (med Norrström) icke inräknad. Brännsviken har betraktats som insjö, icke som havsvik, och Stockholms andel av densamma här medräknats. Uppgiften ä landarealen för hela Stockholm är hämtad ur Rikets allmänna kartverks beskrivning. Om arealerna av de särskilda territorial församlingarna finnas uppgifter i Stockholms stads statistik, men en del av arealen är endast approximativt uppmätt. Stockholms hela areal uppgives i stadens statistik till 15672 kv.km., men är då hela hamnområdet inräknat. ) Vid beräkningen av folkmängdstätheten har här medräknats bela (den kyrkoskrivna) folkmängden å vederbörande territorialförsamlings område (jfr anm. i), alltså även medlemmarna av icke territoriella församlingar. 10 ) I Gustav Vasa församlings folkmängd är inräknad även personalen vid Sabbatsberg» ålderdomshem och i Matteus församlings folkmängd personalen vid Borgerskapets änkhus. Dessa två inrättningar hava tidigare i fråga om kyrkobokföringen betraktats som fristående, jämförliga med egna församlingar.

4 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 2) STOCKHOLMS LÄN.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 2) STOCKHOLMS LÄN. 5 Allmänna anmärkningar till tal). 1. Ett t framför en arealsiffra angiver, att områdets areal ej kunnat noggrant skiljas från ett annat områdes. Se härom vidare de särskilda anmärkningarna. Ofta använda förkortningar äro: förs. = församling, kap. = kapell, k:g = köping, m:e = municipalsamhälle. Enligt regel angivas i anmärkningarna icke hemmanens nummer, där antagligen endast ett sådant (n:r 1) förekommer. De här omförmälda förslag till områdesregleringar, vilka varit fölemål för K. Maj-.ts prövning, utan att vinna nådigt bifall, ingå, där ej annorlunda säges, bland de regleringsförslag, som återfinnas i underdånigt betänkande angående reglering av oregelbundenheter i rikets administrativa, jadiciella, ecklesiastika och kommunala Indelningar, avgivet d. U okt. 1882 av den därtill i nåder förordnade kommitté.

6 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 2) STOCKHOLMS LÄN. 1) Hemmanet 1 mtl Utanå i Björkö-Arholma locken har en del ägor belägna inom Väddö BflpV ATI s ) Enligt k. brev d. 11 juli 1913 hava öarna Björkö, Årholma, Idö och Krokholmon jämte några därintiu belägna holmar och ekar d. 1 januari 1914 utbrutits frän Vätö församling till en annexförsamling benämnd Björkö-Arholma. Enligt k. brev d. 30 dec. 1916 utgör Björkö- Arholma församling fr. o. m. den 1 jan. 1917 jämväl egen kommun och jordebokssocken. 8 ) Till Norrtälje stad i alla hänseenden hörande ägorna Hårka äng, Asplund och Snndet, Rostockäng samt Björknäs äng äro belägna inom Anmärkningar till Stockholms län. Frötuna socken. Förslag att överflytta dessa ägor till Frötuna socken har av Kungl. Maj:t d. 26 juli 1889 ej bifallits. Enligt k. brev d. 13 juli 1917 äro samtliga de hemman och lägenheter, som voro belägna norr om sjön Lommaren, Norrtäljeån, Norrtälje stad och Norrtftljeviken inom Frötuna socken, fr. o. m. år 1918 i allo införlivade med Norrtälje stad. 4 ) Jämlikt k. brev d. 31 dec. 1914 tillämpas samtliga stadsstadgar & ett område vid Rlmbo järnvägsstation, benämnt Rimbo municipalsamhälle. 6 ) S:t Olof och S:t Per hava gemensam kommunalförvaltning, men utgöra två skilda församlingar och jotdebokssocknar. Förslag att sammanföra socknarna till en socken, benämnd Sigtuna socken, har av K. Maj:t d. 26 mars 1887 ej bifallits. 8 ) Av Vallentuna kommun och kyrkosocken hörde förut en mindre del, nämligen 2 mtl Löv- Bätra med underlydande torp, till Danderyds skeppslag och upptogs i jordeboken inom Täby socken. Enligt k. brev d. 28 mars 1919 hava emellertid de ifrågavarande hemmanen fr. o. m. år 1980 i jndiciellt och administrativt hänseende ävensom i jordeboken avskilts från Täby socken och Danderyds skeppslag samt Södra Roslags domsaga och förenats med Vallentuna socken och härad samt Stockholms läns västra domsaga. '} Osseby-Gfarn består av de två forna sooknarna öaseby (Ösby) och Garn. 8 ) Öarna 2 mtl Rindön, 1 mtl Skarpön, 2 mtl Ramlön och 2 mtl Tynningön blevo, enligt k. brev d. 25 maj 1860, under år 1869 i kyrkligt men icke i övriga avseenden skilda från Värmdb' och tillagda Vaxholms pastorat. Detta till Vaxholm i kyrkligt hänseende lagda område har tidigare ansetts såsom en med stadsförsamlingen förenad lands för samling, men torde Vaxholms pastorat rätteligen böra betraktas som en församling, vilken är delad på Vaxholms stad och Värmda landskommun. Förslag att i allo förena de ovannämnda öarna med staden blev av K. Maj:t d. 28 febr. 1890 ej bifallet. Hela Vaxholms församling Ar 1920: 16'09 kv.km., varav 14-80 kv.km land; 4006 in v.; 270 folkm.-täthet. Enligt k. brev d. 15 nov. 1912 äro hemmanen 2 mtl Rindö n:r 1 ooh 2 från 1913 åra ingång i jndiciellt, kommunalt och administrativt avseende överflyttade från Värmdö socken till Vaxholme stad och B&lunda uteslutna ur landets jordebok. ) Genom k. brev d. 9 dec. 1910 har medgivits rätt för vissa inom Solna och Lorö komranner bosatta personer att kyrkobokföras i K. Hovförsamlingen, men vid 1920 års slut voro inga personer tillhörande dessa kommuner kyrkoskrivna i nämnda församling. 10 ) Inom Solna kommun har, förutom de vid 1910 ärs slut befintliga municipalsamhällena, jämlikt k. brev d. 10 nov. 1911 bildats ännu ett dylikt earabftlle, benämnt Råsunda, för vilket samtliga stadsstadgar tillämpas. ") Jämlikt k. brev d. 31 dec. 1912 är den öster om Stockholm Rimbo järnväg belägna delen av kronoegendomen lvs mtl Mörby från 1913 års ingång i kommunalt hänseende ävensom beträffande fattigvårdsväsendet skild från Danderyds kommun och införlivad med Stocksunds köping, varemot i avseende på skolväsendet området tills vidare är fortfarande förenat mod Danderyd. lä ) Genom k. brev d. 13 juni 1913 har Djursholms köping erhållit stadsrättigheter att tillgodonjutas fr. o. m. d. 1 jan. 1914; dock skall Djursholms stad tillsvidare i judiciellt hämeendo bibehållas under landsrätt och tillhöra Södra Roslags domsaga, Jämlikt k. brev d. 24 juli 1914 har lägenheten Djursholms villastad n:r 17 om 0 - ll kv.km. fr. o. m. ingången av år 1915 skilts från Danderyds kommun och införlivats med staden Djursholm. ia ) Enligt k. brev d. 13 mars 1914 utgör lägenheten Encbybergs villastad n:r 1 jämte därinom gjorda avsöndringar, allt i Danderyds socken, ett municipalsamhälle, benämnt Enébybergs villastad. Samtliga stadsstadgar tillämpas. u ) Danderyds "församling omfattar Danderyds kommun, Djursholms stad och Stocksunds köping. Hela församlingen år 1920: 26(51 kv.km., varav 26'88 kv.km. land; 8 531 inv.; 324 folkm.-täthet. ") Inom Spånga kommun hava jämlikt k brev d. 7 mars 1913 ooh d. 10 dec. 1915 bildats tvenno municipalsamhällen, benämnda resp. Hesselby villastad och Flysta. Samtliga stadsstadgar tillämpas. ") Genom k. brev d. 2 nov. 1915 har Bromma kommun med Mariehälls municipalsamhälle 1 Sollentuna härad fr. o. m. år 1916 i judiciellt, administrativt och kommunalt hänseende Införlivats med Stockholms stad och sålunda uteslutits ur landets jordebok. Jämlikt k. brev d. 27 april 1917 har införlivning även ägt ram ecklesiastikt hänseende ti. o. m. d. 1 maj 1917 ") Bockholmssätra V» mtl, ehuru bolagot inom Salems socken av Svartlösa härad, hör likväl i alla avseenden till Ekerö socken av FSrentuna härad. Förslag att överflytta Bockholmssätia till Salems socken och Svartlösa härad har av K. Maj:t d. 8 aug. 1885 ej bifallits. "») Jämlikt k. brev d. 4 april 1913 har Saltsjöbadens köping, som förut tillsammans med

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 2) STOCKHOLMS LÄN. 7 Nacka kommun bildade Nacka församling, fr. o. m. d. 1 maj B. å. avskilts till egen församling och pastorat. le ) Jämlikt k. brev d. 5 dec. 1914 tillämpas samtliga stadsstadgar pä ett område vid Huddinge järnvägsstation, benämnt Hörningsnäs villastads municipalsamhälle. Samtliga stadsstadgar tillämpas, so ) Jämlikt k. brev d. 29 jan. 1915 tillämpas samtliga stadsstadgar utom hälsovårdsstadgan pä ett område vid Runninge järnvägsstation 1 Salems socken, benämnt Rönninge municipalsamhälle. n ) Hemmanet Vi mtl Runsten, i allo tillhörande Grödinge socken av Svartlösa härad, är beläget inom Sotholms härad, på gränsen mellan Sorunda oeh Västerhaninge socknar. Förslag att överföra hemmanet till sistnämnda socken och härad blev av Knngl. Maj:t d. 30 ang. 1884 ej bifallet. m ) Jämlikt k. brev d. 22 mars 1912 har Brännkyrka socken med de därlnom belägna munlcipalsamhällena Liljeholmen och örby från ingången av år 1913 i administrativt, kommunalt och judiciellt avseende införlivats med Stockholms stad och sålunda uteslutits ur landets jordebok. ") östertälje och Västertälje kommuner, vilka även i jordeboken äro åtskilda, bilda tillsammans Södertälje landsförsamling. Hela församlingen år 1920: 48-24 kv.km., varav 4425 kv.km. land; 1 920 inv.; 43 folkm.-täthet. 24) Inom Södertälje stads område hava varit belägna Vi mtl Rosenborg eller Fogdetorp, tillhörande östertälje socken, och Vt mtl Saltskog av Västertälje socken, varemot fyra stadens jordar, varav tre kallas Skogsängen, Barnängen och Olofsskog, äro belägna inom Västertälje socken. FörBlag att överflytta dessa hemman och jordar dit, där de äro belägna, blev av K. Maj:t d. 15 mars 1890 ej bifallet; genom k. brev d. 6 dec. 1912 har emellertid Rosenborg jämte därifrån avsöndrade lägenheter i östortälje socken, Saltskog i Västertälje socken samt Vi mtl Bränninge Ström eller Strömmen i Tveta töcken fr. o. m. år 1913 i allo införlivats med Södertälje stad. 25 Genom k. brev d. 26 april 1918 har förordnats, att socknen Våhlinge skall benämnas Vårdinge.!e ) Till Turinge socken hörande hemmanet Lövdal skiljes fr&n den övriga socknen genom en smal jordremsa tillhörande Taxinge socken 1 Södermanlands lan. ") Inom Overjärna kommun har jämlikt k. brev d. 8 sept. 1911 bildats ett municipalsamhälle, benämnt Jama. Samtliga stadastadgar tillämpas. «e ) Enligt k. brev d. 23 dec. 1910 äro fr&n ingången av är 1911 hemmanen l /t mtl Norrvik n:r 1, 3/23 Grönvik n:r 1, VT Grönvik n:r 8, 1 /H> Sandhamn n:r 1, 3/20 Sandhamn n:r 2, 1/4 Esrö n:r 1 och 1/4 Hamnvik n:r 1 ävensom de fr&n 2 mtl Nynäs n:r 1 m. fl. hemman för alltid avsöndrade lägenheterna Nynäs villastadstomt n:r 101, Enllsta hage n:r 1 och Nynäs Epidemisjukhus n;r 1 avskilda frän Ösmo socken till en köping, benämnd Nynäshamn, och utgörande jämväl 1 fattigv&rdshänseende en kommun för sig, vilken även bildar eget skoldistrikt. Enligt k. brev d. 13 dec. 1918 är fr&n ing&ngen av är 1919 ön Bedarön med omgivande holmar och skär. 1 allt 2'88 kv.km., i kommunalt hänseende samt beträffande fattigvården och skolväsendet avskild frän Ösmo och förenad med Nynäshamns köping. Ösmo församling omfattar 0smo kommun och Nynäshamns köping. Hela församlingen är 1920: -92 kv.km., varav 15642 kv.km. land; 6010 inv.; 38 folkm.-täthet.») Jämlikt k. brev d. 81 okt. 1919 äro stä' derna östhammar och öregmnd fr&n ing&ngen av år 1920 i judiciellt avseende förenade med Frösåkers tingslag och Norra Roslags domsaga. Enligt k. brev d. 12 jan. 1920 tillhöra de bida städerna fr. o. m. d. 1 jan. 1920 i administrativt hänseende Norra Roslags fögderi och Frösåkeri landsbskalsdistrikt, dock att åklagarmyndigheten fortfarande utövas av anställda stadsfiskaler.

8 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 3) UPPSALA LÄN.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 3) UPPSALA LÄN. 9 Anmärkningar till Uppsala län. Angående förslag till områdebregleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm., & lid. B. 1) Bro och Lossa kommun är delad pä tvä församlingar, Bro och Lossa. Förslag att för erhallande av redigare sockengräns överföra 4 mtl Ullevi och 2 mtl Spånga från Bro till Lossa socken har av K. Maj:t d. 16 maj 1884 ej bifallits. a ) Till Veckholms socken hörande s /ie mtl av V. Dalby n:r 2 är beläget inom Lots socken. Föralag att överflytta hemmansdelen till Löt har av K. Maj:t d. 17 april 1885 ej bifallits. 8 ) Jämlikt k. brev d. 30 maj 1919 tillämpas samtliga stadsstadgar å ett område vid Grill by järnvägsstation i Villberaa socken, benämnt Gtillby municipalsamhälle. 4) Vänge och Läby ntgöra enligt k. brev d. 28 febr. 1890 en församling, men i kommunalt hänseende och i jordeboken öro socknarna ej förenade. Hela församlingen år 1920: 68-61 kv.km., varav 67'48 kv.km. land; 1121 inv.; 16 folkm.- täthet. 5) Av Jumkils kyrkosocken hör till Bälinge härad en del, 14 1 /» mtl, varav Va mtl Kullviken n:r 1 i jordeboken npptages nnder Bälinge socken. Till Ulleråkers härad hör den andra delen, 8 B /io mtl, bestående av Via mtl Andersbo, V«Fågelbo, 1 Holmsta, V» Stora Unset, V» Jonsund, Va Koraebo, Va Källsveden, V«Lilla Huset, V» Lnmpebo, 1 Näset, l«/«skulla, IV» Ubby, 1 Ullbolsta, l /«Örnsätra och Vi Bolandet samt skogvaktarbostället Himrane eller Himratorp. Förslag att i jordebolien överflytta hemmanet Kullviken till Jumkils socken och hemmanet L. Bolandet till Bälinge socken, ävensom att till Ulleråkers härad förlägga den till Bälinge härad hörande delen av Jumkils socken, blev av K. Maj:t d. 2 mars 1894 ej bifallet. Hela Jumkils socken år 1920: 84-77 kv.km., varav 83-88 kv. km. land; 728 inv.; 8 folkm.-täthet. 6 ) Bälinge kommun består utom av kyrkosocknen även av V«mtl Yissbo av Harbo locken, av vilken sistnämnda socken återstoden tillhör Västmanlands län. Förslag att förlägga hemmanet Vissbo till Jumkils socken har av K. Maj:t d. 2 mars 1894 ej bifallits. Enligt k. brev. d. 25 nov. 1921 skall hemmanot emellertid den 1 jan. 1928 i ecklesiastikt hänseende överflyttas från Harbo för», till Bälinge förs. ') Till Bälinge kyrkosocken räknas V» mtl Lilla Bolandet eller Vretarne n:r 1, som även i mantalslängderna föres till denna socken, men som i jordeboken upptages inom Jumkils sockendel av Bälinge härad. 8 ) Genom fördelning av Bälinge härads allmänning på hemmanen i häradets samtliga socknar ävensom på åtskilliga homman i Gamla Uppsala socken, hava gränserna mellan Åkerby, Jumkils, Bälinge och Skuttunge socknar samt hithörande del av Harbo blivit i högsta måtto oregelbundna. Förslag att 1 allo förlägga delarna av forna häradsallmänningen till de socknar, dit delarna höra, blev av K. Maj:t d. 7 april 1893 ej bifallet. ) Viksta socken är delad i två delar av mellanliggande Björklinge socken, varjämte den s. k. Vikstaheden skiljes från övriga Viksta socken av mellanliggande delar av Vendels socken. 10 ) Av Gamla Uppsala locken i Vaksala härad är byn Stjärna, 2 6 /s mtl, belägen väster om Fyrisån invid Ärentuna socken i Norunda härad. Förslag att överflytta byn till sistnämnda socken och härad har av K. Maj:t d. 6 febr. 1891 ej bifallits. ") Ängsmarker, tillhörande Jädra utjord och hemmanen Slavsta i Vaksala socken, äro belägna i Danmarks socken. Förslag att över-

10 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 3) UPPSALA LÄN. flytta lagenheterna till sistnämnda socken har av K. Maj:t d. 18 jnni 1886 ej bifallits. ") Uppsala stad tillhörande Bärbyhage är belägen inom Gamla Uppsala socken. Förslag att överflytta Bärbyhage till landsiocknen har av K. Ma]:t d. 18 jnni 1886 ej bifallits. ] ) Väskingo by ligger delvis inom Ekeby och delvis inom Alunda socken samt har sammanblandade ägor. Förslag att reglera detta genom överflyttning till Ekeby av Alnnda sockendel blev av K. Maj:t d. 22 febr. 1889 oj bifallet. u ) Å den till Films socken hörande Danncmora norra gmvallmänning är belägen ängen Flororna, som tillhör Tegelsmora socken. Förslag att överflytta gruvailmänningen till Tegelsmora sockeu har av K. Maj:t d. 5 sept. 1884 ej bifallits. is) rpju Tierps socken höra dels V.» mtl Grimsarbo (gamla) n:r 3 och 3Va mtl Mehede by, vilka skiljas frän socknen i övrigt genom Söderfors socken, och dels torpen Östanäs, Siggeboda och Mellanbrunn, vilka äro belägna inom Tolfta socken. Förelag att överflytta dessa torp till Tolfta socken har av K. Maj.t d. 19 maj 1885 ej bifallits. Likaledes har förslag att överflytta Grimsarbo (gamla) n:r 3 och Mehede by frän Tierp till Söderfors av K. Maj:t d. 15 mars 1889 ej bifallits. CN Jämlikt k. brev d. 19 dec. 1919 ntgör Tierps municipalsamhälle, som redan genom k. brev d. 7 nov. 1913 något utvidgades, fr. o. m. d. 1 jan. 1920 såsom en kommun för sig en även i fattigvårdshänseendo frän Tierps socken avskild köping, benämnd Tierp. En ansökan om rätt för köpingen att utgöra eget skoldistrikt föranleddo icko till n&gon åtgärd. Tierps församling omfattar Tierps kommun och Tierps köping. Hela församlingen är 1920: 87449 kv.km., varav 350'08 kv.km. land; 7 823 inv.; 22 folkm.- täthet. ") Av Söderfors kyrkosocken hör en mindre dol, nämligen 1 mtl Görtsön n:r 1, till Hedemnda kommun och Gävleborgs län. Se härom anm. 5 under Gävleborgs län. Hela Söderfors kyrkosocken år 1920; 106-64 kv.km., varav 82'04 kv.km. land; 2 627 inv.; 33 folkm-täthet. lö ) Jämlikt k. brev d. 4 dec. 1908 är fr. o. m. d. 1 maj 1909 utan rubbning i bestående kommunnia förhållanden från Älvkarleby socken utbruten Skutskärs kapellförsamling, bestående av lägenheterna Härnäs n:r 1 4, Leijels odling, Medora, Morödjningen och Herrängen samt hemmanen 1 U mtl Hårstan, 1 A Kullen, 1/4 Marn Västra, 7«Myrbo, 7» Näsboda, 7«Rotskär, V» Siggebpda och 1/2 Tebo, med rätt för denna att med Älvkarleby församling fortfarande hava gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsende.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 4) SÖDERMANLANDS LÄN. 11

12 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 4) SÖDERMANLANDS LÄN. Anmliikning-nr till Södermanlands län. Angående förslag till områdesregleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. å sid. 5. ') Jämlikt k. brov d. 27 aug. 1920 har den a. k. Bogslöts rote (hemmanen Bogslöt, Frästtorp, Egelprång, Aspenäs, Karl vik, Krognäs, Vibick jämte lägenheter), areal 11-20 kv.kra., 142 invånare, d. 1 jan. 1921 överflyttats från S:t Nikolai' till Tunabergs socken och församling samt skoldistrikt. ') De till Nyköpings stad donerade öarna Femören, Gersbeten, Hasselö, Ålön och nndra kringliggande öar, belägna i skärgården invid Oxelösund, hava någon gång inräknats 1 stadens areal, men höra 1 verkligheten till S:t Nikolai församling oeh kommun. 8 ) Genom k. brov d. 28 mars 1917 har Oxelösunds municipalsamhälle utvidgats med en areal av 1'08 kv.km. 4 ) Jämlikt k. brev d. 9 nov. 1917 hava vissa områden av Helgona socken, nämligen Kungshagen eller Svinnagen n:r 1 med avsöndringar, frälselägenheton Stora och Lilla Trädgården n:r 1 med avsöndringar, Rosenkälla med underlydande och Östra Kungaladugården n:r 1, fr. o. t». år 1918 1 allo införlivats med Nyköpings stad. 6 ) Till Spelviks socken hörande ängen Nyollor Lillängen är belägen inom Ludgo sockan. Förslag att överflytta lägenheten till Ludgo har av K. Maj:t d. 22 febr. 1889 ej bifallits. ) Till Trosa socken hörande hemmanen Vs mtl Klubben, Vs' Maräng, l'/«stensund och 1 Torpa äro belägna inom Vagnhärads rågång. Förslag att överflytta dessa hemman till Vagnhäradi socken har av K. Maj:t d. 12 juli 1889 ej bifallits. Skogstrakten Klubbikogcn, vilken ligger inom den del av Trosa socken, som själv ligger inom Vagnhärads socken, är onllgt k. brev d. 22 nov. 1889 med 1891 års ingång i allo överflyttad från Trosa stad till Vagnhärads socken. 7 ) Jämlikt k. brev d. 13 juli 1917 har lägenheten Jungfrutomten n:r 1 med därifrån avsöndrade lägenheten Lugnet n:r 1 fr. o. m. år 1918 i allo överflyttats från Trosa socken till Trosa stad. s ) Pastors i Trosa stad bostadslägenheter, ' > mtl Tomta och V» mtl Bråta, upptagas i jordeboken för Hölebo härad inom Vagnhärads socken, varest de ock äro belägna. Förslag att införliva Tomta och Bråta med staden blev d. 22 nov. 1889 av K. Maj:t ej bifallet. 8 ) Av säteriet Heby räknas i jordebokshänseende 2 mtl Heby n:r 1 3 jämte underlydande torpen Ramängen med Ramängsstugan, Alsjötorp, Kärret ooa Sandbrink till Gåsinge socken, men V» pitl Heby-Ytterby n:r 4 till Dillnäs socken. Åboarne å hela säteriet (19 pers. år 1920) hava likväl kyrkoskrivita i Dillnäs. Förslag att i kyrkligt avseende förlägga de nämnda torpen från Dillnäs till Gåsinge blev av K. Maj:t d. 87 maj 1898 ej bifallet, enär ej med säkerhet kunnat utrönas till vilken sockendel av säteriet de rätteligen höra. l0 ) Genom fördelning av Daga härads allmänning på häradets samtliga socknar hava gränserna mellan Gåsinge, Billnäs, Frwstuna, Kattnäs, Björnlunda och &ryts socknar blivit i hög grad oregelbundna. ") Angående det inom Taxinge socken belägna hemmanet Lövdal ay Turinge socken, se sid. 7, anm. 26. ") Jämlikt k. brev d. 12 okt. 1917 bar den från kungsladugården Gripsholm n:r 1 i Kärnbo socken avsöndrade lägenheten Mariefreds stads

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M.. 4) SÖDERMANLANDS LÄN. 13 utvidgning n:r 1 om 0-07 kv.km. fr. o. m; år 1918 i allo införlivats med Mariefreds stad. 13 ) Torpen Berglund, Oxtorpet, Skogshall och Strand, i jordebokshänseende hörande till FogdS socken, höra 1 kyrkligt och kommunalt hänsoende till Vans!). H ) Genom k. brev den 81 dec. 1914 har 1 mtl skatte Halma n:r 2, i den män detsamma icke redan ingick i köpingens område, jämte frln hemmanet skedda avsöndringar fr. o. m, den 1 jan. 1915 i kommunalt hänseende skilts frln Lilla Malma socken och införlivats i Malmköping. Lilla Malma och Malmköpings kommuner bilda tillsammans Lilla Malma försam- Ung. Hela kyrkosockncn år 1920: 81-14 kv.km., varav 76-44 kv.km. land; 2 019 inv.; 26 folkni.- täthet. 1B ) Jämlikt k. brev d. 22 mars 1918 har i Hyltinge socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Sparreholm, för vilket samtliga stadsstadgar tillämpas. la ) Genom k. brev d. 18 sept. 1918 hav» brakstorpet Holmen jämte TorshäUa laxfiske och kvarn tillhörande TorshäUa landskommun, men belägna inom Torshälla stads område, fr, o. m. år 1919 i allo införlivats med TorshäUa stad. ") Av Broby by hör störro delen till Tumbo socken i Södermanlands län och en mindre del till Torna socken i Västmanlands län. Förslag att överflytta sistnämnda del till Tumbo socken och Södermanlands län har av K. Maj:t d. 21 mars 1890 ej bifallits. 18 ) Till Västermo socken i Södermanlands län hörande Va mtl Gålhammar n:r 1 har sammanblandade ägor med det till Arboga socken i Västmanlands län hörande 1/8 mtl Gålhammar n:r 1, så att här saknas redig socken-, häradsoch länsgrftns. Förslag att överflytta förstnämnda hemman till Arboga socken och Västmanlands län har av K. Maj:t d. 4 juli 1887 ej bifallits. 1B ) Jämlikt k. brev d. 17 juli 1914 tillämpas samtliga stadsstadgar på ett område vid Valla järnvägsstation i Sköldinge socken, benämnt Valla municipalsamhälle. 8(> ) Genom k. resolution d. 19 dec. 1916 har Katrineholms municipalsamhälle, som redan d. 7 nov. 1913 betydligt utvidgade», erhållit stadsrättigheter att tillgodonjutas fr. o. m. d. 1 jan. 1917; dock bibeh&lles Katrineholms stad tillsvidare i judiciellt hänseende under landsrätt samt tillhör i ecklesiastikt hänseende, med undantag beträffande skolväsendet, Stora Malms församling. Hela församlingen år 1920: 204-40 kv.km., varav 186'S8 kv.km. land; 11613 inv.; 62 folkm.-täthet. ") Jämlikt k. brev d. 91 ang. 1914 har Vingåkers municipalsamhälle något utvidgats. S! ) Genom k. brev d. 16 sent. 1921 har gränsen mellan Kila och Björkviks sockon, vilken varit omtvistad, blivit närmare fastställd; och bestämdes att den del av det i jordeboken för Björkviks socken upptagna hemmanet Virån nya nr 1, som ligger söder om den fastställda grinson, skall fr. o. m. d, 1 jan. 1923 i administrativt, kommunalt och ecklesiastikt hänseende tillhöra Kila socken. Arealen synes redan förut vara inräknad i Kila.

14 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 15

16 1 TAB. (forts.). KOMMUNER M. M. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Anmärkningar till Östergötlands län. Angående förslag till områdesregleringar, använda förkortningar ni. m. se Allmänna anm. å sid. 5. ') Gränserna mellan Kvillinge socken och Bränncritomten, i allt 0'17 kv.km.) med ingången östra Eneby församling av Norrköpings stad av år 1920 i judiciellt, administrativt, kommunalt ttro mycket oregelbundna. Förslag om reglering och ecklesiastikt avseende införlivat med härutinnan blev av K. Maj:t d. 21 juni 1889 ej Söderköpings stad. bifallet. n ) Jämlikt k. brev d. 26 mars 1918 är pastorsbostället 1 mtl Korsnäs från och med d. 1 maj a ) Till Krokeks socken hörande 1/4 mtl Fjällmossen ar beläget inom Erarsebn socken. 1919 i kommunalt och ecklesiastikt hänseende 3 ) Till Östra Husby socken hörande Va mtl överflyttat från Skällvik till S:t Anna. Falketorp jämte åtskilliga ängar och torp uppgivas ) Valdemarsviks samhälle, av ålder benämnt vara belägna inom Häradshammars soc köping, ansågs i sin trängsta omfattning endast ls ken. Förslag att överflytta hemmanet jämte innefatta ett område om 0'21 kv.km. inom Ringarums lägenheter till Härndshammar blev av K. Maj:t socken. Dock hänfördes ofta till samhället d. 15 juni 1892 ej bifallet. Rätta bclägonheten även ett område om ungefär 0'12 kv.km., av hemmanet synes ej vara till fullo utrönt. Grännas i Tryserums socken i Kalmar 4) Till Jonsbergs socken hörande ryttaretorpet län. I statistiken räknades detta senare område Sandskogen och båtsmanstorpet Dtsftter eller dock icke till Valdemarsvik. Genom k. brev Björnbomstorpet äro belägna inom Häradshammars socken. Förslag att överflytta torpen till samhälle skulle, från d. 1 jan. 1914, såsom en d. 20 dec. 1912 förordnades, att Valdemarsviks Häradshammar blev av K. Maj:t d. 11 juni 1886 kommun för sig bilda en jämväl i fattigvårdshänseende från Ringarums och Tryserums kom ej bifallet. 5) Ängen Eävegrav och Harsholmen samt torpet muner avskild köping, benämnd Valdemarsvik, Uppsalatorp, tillhörande Rönö socken, äro belägna inom Östra Ny socken. Förslag att överhörde Tryserums kommun, skulle jämväl i admini varvid även den del av köpingsområdet, som tillflytta lägenheterna till Östra Ny blev av K. strativt, ecklesiastikt och judiciellt avseende förläggas från Kalmar län, Tryserums församling, Maj:t d. 28 maj 1886 ej bifallet. 6) 1 mtl Skanshy n:r 1 Skaffareg&rden, tillhörande Å socken, är beläget inom Kuddby Norra Tjnsts härad samt Tjusts domsaga till Östergötlands län, Ringarums församling, Hammarkinds härad, Hammarkinds och Skärkinds socken, och de till Kuddby hörande 2 mtl Kapperstad ömsintas nästan av Å socken. Förslag att härads tingslag samt Hammarkinds, Stegeborgs överflytta hemmanen dit, där de äro belägna, och Skärkinds domsaga. Därjämte bestämdes att blev av K. Maj:t d. 28 maj 1886 ej bifallet. köpingsområdet skulle omfatta utav Ringarums socken jämväl V mtl Fifalla n:r 1 litt. Aa med ') Till Kuddby socken hörande 1 mtl Hageby därifrån avsöndrade lägenheter, 005 mtl Vammar Västergården har sammanblandade ägor med 2 u:r 1 Södergård, 0'S265 mtl Vammar n:r 2 Norrgård och 1 mtl Valdemarsmåla n:r 1 med åt mtl Hageby n:r 1 och 2 i östra Ny socken, varlnom den till Kuddby likaledes hörande utjorden Kapperstad n:r 3 eller Goboende äng dess 167 kv.km. för hela Ringarums-delen, samt utav skilliga lägenheter, med en sammanlagd areal av utom är belägen. Förslag att reglera dessa oregelbundenhetor blev av K. Maj:t d. 28 maj 1886 ej n:r 1, V» mtl Grännas n:r 2, 6 /ia mtl Grännas Tryserums socken hemmanen Va mtl Grännas bifallet. n:r 3 oeh Vi» mtl Valdemarsvik n:r 1 jämte därifrån avsöndrade lägenheter, med en sammanlagd 8 ) Enligt k. brev d. 21 dec. 1917 äro från ingången av år 1918 1 mtl Bossgård n:r 1, med areal av 3'27 kv.kin. Genom löneregleringsresolution d. 6 dec. 1918 har Valdemarsviks därifrån avsöndrnde lägenheterna Lilla Bossgård n:r 1 samt Johannedal n:r 1, och V«mtl Bossgård n:r 2 med därifrån genom expropriation Ringarum till egen församling och eget pastorat. köping från och med d. 1 maj 1919 avskiljts från avskilda lägenheten för Bjukvårdsanstalt, lägenheten Hospitals- eller Klosterkvarncn, lägenheten ") Enligt k. brev d. 31 dec. 1919 äro hemmanen V«mtl Borg n:r 1 och 1 mtl Sandvik n:r Förmansgården samt lägenheterna Bykvarn n:r 1, 2 och 3 i allo överflyttade från Drothems socken 1 från och med d. I jan. 1920 i administrativt, till Söderköpings stad. kommunalt och ecklesiastikt hänseendo överflyttade från Gryts socken och församling till ) Hälla kvarn med 3 par stenar och grynverk är belägen inom Skönberga socken, men för 1 Valdemarsviks köping och församling. par stenar erläggas kyrkliga och kommunalu ) En till Fallingebergs by i Ringarums utskylder till Mogata socken, under det den socken hörande och till denna socken i kyrkligt övriga delen av kvarnen räknns till Skönberga men ej i kommunalt hänseendo lydande del av socken. Förslag att räkna kvarnen i dess helhot utjorden Älgerum 1 Tryserums socken av Kalmar till Skönberga socken blev av K. Maj:t d. 24 okt. 1885 ej bifallet. län har ingått i skifte med byns övriga ägor utan att numera kunna å marken återfinnas. "') Skönberga socken har stundom ftven benämnts Skinberga. jorden till Ringarum blev av K. Maj:t d. 20 okt. Förslag att i allo överflytta denna del av ut ") Enligt k. brev d. 27 jnni 1919 är ett visst 1893 ej bifallet. områdo av Skönberga socken (delar av hemmanen ") Hemmanot Södra oller Lilla Vänge n:r 1 i Husby n:r 4, Husby n:r 5 och den s. k. Värdsbergs socken har ett område, Långängen,

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 17 telaget inom Ryatads socken. Förslag att till sistnämnda socken överflytta hemmanet jämte en utgjord har av K. Maj:t d. 6 maj 1886 ej bifallits. ") 1/4 mtl Stacka jämte kvarn av Ka ga socken i Hanekinds härad är därifrån skilt genom hemman i Ledbergs socken av Valkebo härad. Förslag att överflytta hemmanet jämte kvarn till Ledbergs socken blev av K.. Maj:t d. 22 deo. 1886 ej bifallet. ") Inom Björkebergs och Västerlösa socknar hava byarna Linkelösa och Lind gårdar och ägor sammanblandade, varjämte lägenheterna Anderstorp och Hunnorstorp, tillhörande Björkebergs socken, äro belägna inom Västerlösa socken. Förslag att reglera dessa oregelbundenheter har av K. Maj:t d. 28 nov. 1890 ej bifallits.,9 ) Klockrike och Brunneby utgjorde intill 1868 en gemensam kommun, men äro sedermera i kommunalt hänseende åtskilda, och hava socknarna ägor inom varandras områden. Förslag att förena dessa socknar till en socken eller att på annat sätt reglera oregelbundenheterna mellan socknarna blev av K. Maj:t d. 30 ang. 1884 ej bifallet. 20 ) Jämlikt k. brev d. 24 okt. 1919 tillämpas hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad å ett område i Brunneby socken benämnt Borensbergs municipalsamhälle. ") Till Fomåsa socken i allo hörande 2 mtl Hageby jämte en utjord och 1 mtl Rå ävensom ägor till Bobergs by äro belägna inom Lönsås socken. En del av hemmanet Mårtorp i Lönsås ligger inom nyssnämnda ägor. Förslag att reglera dessa oregelbundenhcter blev av K. Maj:t d. 25 juli 1884 ej bifallet. aa ) I Vättern belägna ön Stora Eöknefl med Röknehuvud hör hel och hållen till Västra Ny församling, men i kommunalt hänseende räknas endast Räknehuvud till V. Ny (Nykyrka) socken och Stora RBkneö till Hammars socken av Sundbo härad i Örebro län, och blir i följd härav V. Ny församling (men ej kommun) delad på tvenno län. Förslag att förlägga Stora ltökneö och Röknehnvnd till Hammars socken och Örebro län blev av K. Maj:t d. 28 mars 1890 ej bifallet. Förnyad framställning i ärendet blev av K. Maj:t den 12 febr. 1915 avälagcn. Hela V. Ny kyrkosocken år 1920: 9715 kv.km., varav 91-67 land; 1 508 inv.; 16 folkm.-täthet. ss ) Jämlikt k. brev d. 29 sept. 1916 äro vissa områden av Motala landskommun från och med år 1917 i administrativt, kommunalt och jndiciellt hänseende införlivado med Motala stad. Samtidigt förklarade K. Maj:t, att väckt förslag om införlivning även i ecklesiastikt hänseende icke föranledde något yttrande, vid det förhållandet att staden och landskommunen tillsammans bilda Motala församling. (Staden och landskommunen hade förut understundom betraktats som två skilda församlingar.) Hela församlingen år 1920: 90-68 kv.km., varav 8508 kv.km. land; 13 349 inv.; 156 folkm.-täthet. 24) Varvs och Styra kommuner bilda tillsammans en församling, Varv och Styra. Till båda kommunerna hörande Vinberga by har sammanblandade ägor. Förslag att förena kommunerna till en kommun och socken eller att förlägga hela Vinberga by till Vars kommun blev av K. Maj:t d, 18 april 1890 ej bifallet. Hela Varv och Styra kyrkosocken år 1920: 32-18 kv.km., varav 32-10 kv.km. land; 975 inv.; 30 folkm.- täthet. m ) Hagebyhöga kommun och kyrkosocken motsvarades tillföreno i jordeboken av Hagebybög» socken, men i senaste jordebok har socknens namn förändrats till Hageby. Förslag att i jordeboken återupptaga namnet Hagebyhöga blev av K. Maj:t d. 5 aug. 1892 ej bifallet.!a ) V» mtl Borstad n:r 4 Södergård, tillhörande Fivelstads socken, är beläget inom Urlunda socken. Förslag att överflytta hemmanet till Orlunda blev av K. Maj:t d. 2 nov. 1888 ej bifallet. '") 1 mtl Altorp, tillhörande- Orlunda socken, har ägor inom Strå socken. Förslag att överflytta hemmanet till Strå blev d. 21 mars 1890 av K. Maj:t ej bifallet. S8 ) Svälinge by av Herrestads socken skiljes därifrån genom ntjordarna Lilla Broby n:r 2 5 i Strå socken. Förslag att överflytta ntjordarna till Herrestads socken blev av E. Maj:t d. 22 nov. 1889 ej bifallet. SB ) Av Strå sockon i sin helhet tillhörande Dals härad, är en mindre del belägen inom Göstrings härad, nämligen l'/> mtl Bond-Orlnnda Södergård och Storgård, som ligger inom Sovs sockens rågång. Till Strå socken hörande områden av 3/4 mtl Fylla n:r 1 hava ägor tillsammans med övriga Fylla by i S:t Pers socken. Förslag att förlägga ovannämnda hemman Bond- Orlnnda till Hovs socken och Fylla n:r 1 till S:t Pers socken blev av K. Maj:t d. 22 mars 1895 ej bifallet. 30) Hemmanet 5/s mtl Kvissberg, i allo tillhörande S:t Pers socken, är beläget inom Vadstena stads område De inom S:t Pers socken belägna jordlägenheterna Stora och Lilla Löton hava ansetts höra till staden, men är nu utrönt, att de, ehuru de ägas av staden, i allo höra till S:t Per. (Arealen synes i tidigare redogörelser icke hava räknats till staden.) Do staden tillhörande lägenheterna Kvissbergajorden n:r 1 6 och Klosterjorden hava upptagits i jordeboken för S:t Pers socken och Aska härad, men jämlikt k. brev d. 24 nov. 1899 äro de nr jordeboken uteslutna. Samtidigt bestämdes, att 8 /s mtl Kvissberg skulle med ingången av år 1901 överflyttas från Aska härad till Dals härad, dit således S:t Pers socken numera odelad hör. Genom k. brev d. 24 juli 1914 äro vissa områden (areal 0-21 kv.km., allt land) inom S:t Pers socken fr. o. m. ingången av år 1915 i allo införlivade med Vadstena stad, nämligen Vadstena slott med tillhörande områden, delar av Starby kungsladugård samt ett par mindre lägenheter. S1 ) Den s. k. Dagsmosse, belägen mellan Västra Tollstads, Svanshals och Väversnnda socknar, är genom laga skifte fördelad mellan Heda, Rök» och Västra Tollstads socknar i Lysings härad samt Källstads, Rogslösa och Väversunda socknar i Dals härad. Gjord framställning om överflyttning till Västra Tollstads socken av vissa hemmans andelar, har enl. beslut d. 12 maj 1916 icke föranlett någon K. Maj:ts åtgärd.

18 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 32) Hemmanen Amundehy, Gammalby, Stora ") K. Maj:t har don 21 nov. 1919 förordnat, Morlejan, Tingstad och Torp, tillhörando Stora att namnet å Lebergs socken hädanefter skall Åby socken, (iro belägna helt och hållet oller till vara Ledberg (även namnet Ledeberg hade stundom brukats). cu del inom Ödeskogs socken, varjämte byn Åby, som iir delad på bägge socknarna, har ägorna 43) Till Sjögestad socken hörande Tollsta n:r sammanblandade. Förslag att reglera dessa orcgolbundenhcter blev av K. Maj:t d. 21 juni 1889 socken. Förslag att överflytta densamma till 6, en äng i Betseberg, är belägen i Vikingstads ej bifallet. VikingBtad blev av K. Maj:t d. 21 juni 1889 ej ") Hemmanet 1 mtl Stora Ljnna n:r 1 i Minna bifallet. socken har en del ägor inom Hogstads socken, 44 ) Till Gammalkils socken hörande Vi mtl dit övriga delen av Stora Ljuna by hör. Förslag Häggebo är beläget inom Nykils socken. Förslag att överflytta hemmanet till Nykils socken att överflytta hemmanet till Ilogatad blev av K. Maj:t d. 2 nov. 1888 ej bifallet. blev av K. Maj:t d. 28 maj 1886 ej bifallet. 34) Av Svanshals kyrkosocken äro 1/4 mtl av ") Den 29 april 1921 har K. Maj:t förordnat, Kvarntorp och l /t mtl av Särtsöga n:r 2 och av att socknens namn skall vara lidersrum (ej Kumla kyrkosocken '/? mtl av Gärdslösa Lillegärd belägna inom Väderstads socken. Väckta 40 ) Enligt k. brev d. 30 sept. 1910 är från Tirserum). förslag att överflytta hommansdclarna dit. där ingången av år 1911 S:t Lars socken i kommunalt, administrativt oeh judiciellt avseende de äro belägna, blevo av K. Maj:t d. 21 febr. 1890 ej bifallna. införlivad med Linköpings stad och sålunda 35 ) Genom k. brev d. 15 dec. 1916 har fastställts, att rätta namnet å socknen, som förr siastika förhållanden gjordes tillsvidare ej annan utesluten ur landets jordebok. Beträffande eckle ofta skrevs Svanhals, är Svanshals. ändring, än att i fråga om folkskoleväsendet S:t ") Den till Skänninge stad hörande äkern Lars församling skall anses såsom en till staden Brotorpsängen är belägen Inom Allhelgona socken, hörando församling. förslag att överflytta densamma till sistnämnda <7 1 Genom k. brev d. 18 april 1914 hava gränserna mellan S:t Olai och Hedvigs församlingar socken blev av K. Maj:t d. 29 maj 1893 ej bifallet. 27) Dtjorden Olofstorp eller Dllevidsmo, tillhörande Järstads socken, ligger inom Högby 48) Jämlikt k. brev d. 23 dec. 1914 är Östra ändrats. socken. Förslag att överflytta utjorden tiil Eneby socken från och med år 1916 i administrativt, kommunalt och judiciellt avseende samt be Högby blev av K. Maj:t d. 2 nov. 1888 ej bifallet.»») Till Högby socken hörande V«mtl Gullstigen är beläget mellan Hogstads socken och köpings stad. träffande folkskoloväsendet införlivad med Norr Mjölby stad. Förslag att övorflytta hemmanet 4 9 ) jämlikt k. brev d. 15 dec. 1916 är S:t till Hogstads socken blev av K. Maj:t d. 23 nov. Johannes socken från och med ingången av år 1888 ej bifallot. 1918 införlivad med Norrköpings stad. 29) Boxholms municipalsamhälle är delat på 60 ) Efter underdånig framställning av stadsfullmäktige i Söderköping d. 11 jan. 1902 om Ekeby och Åsbo socknar. Genom k. brev d. 9 sept. 1915 har samhället utvidgats med ett fastställande av stadens område har K. Maj:t d. områdo om 1/OC kv.km., sannolikt i sin helhet 8 sept. 1911 resolverat, att staden i judiciellt, beläget inom Ekeby socken. För en del av Ekebydelcn av Boxholms municipalsamhälle, med 1 730 seende Bkall omfatta, förutom tomterna i staden, kommunalt, administrativt och ecklesiastikt hän inv. år 1920, tillämpas endast hälsovårdsstadgans det område, som den år 1815 verkställda och av föreskrifter; i övrigt gälla samtliga stadsstadgar. K. Kammarkollegium d. 31 juli 1816 fastställda Hela municipalsamhället år 192U: 1,19 kv.km.; förrättning med däröver upprättad karta utvisar. 2 408 inv.; 2 023 folkm.-täthet. (Nämnda förrättning åsyftade att skattlägga och 40 ) Av Malexanders socken hördo förut större till hemmantal utföra all under statens jurisdiktion lydande jord, varav salpoterskatt in natura delen, 15 B /s mtl till ydre härad, varemot till Göstringa härad hörde hemmanen 1 mtl Basteborg, V«Bränna, 1 Danskebo, Vi Ekeberg, 1 Ensmun, att bestämmelserna i k. brevet av d. 8 sept. borde utgå.) En ansökan från Drothems komhult, Vi Gökshult, V«Hallingsfall, >/» Långstorp, 1911 ej skulle anses tillämpliga å de jordområden, V» Mollansjö, 1/4 Mo, 1/4 Ormsjötorp, Vi Sjöbo, som tillhörde f. d. hospitalshemmanen Alboga Ve Skurebo, 1 Skärlunda, 1 Somvik, '/«Spakarp, och Lilla Bossgård, utan att dessa hemman måtte 1 Stjärnsand, Vi Taskebo och V«Uppsalatorp. i allo få tillhöra Drothems socken, blev av K. Genom k. brev d. 13 juni 1919 har emellertid Maj-.t d. 14 maj 1920 ej bifallen. den del av Malexanders socken, som tillhörde ") Genom boslut d. 31 dec. 1919 har K. Maj:t Ydre härad, vid ingången av år 1920 överflyttats förunnat Mjölby socken med Mjölby municipalsamhälle stadsrättigheter att tillgodonjutas från till Göstrings härad samt till Mjölby fögderis häradsskrivardistrikt och Göstrings landsflskalsdibtrikt. skall tillsvidare i judiciellt hänseende bibehållas och med don 1 jan. 1920, dock att staden Mjölby ") En utjord till N. Karleby hemman i Normlösa socken har, jämte utjordar till hemman och Gnllbergs domsaga. under landsrätt och tillhöra Vifolka, Valkebo inom Härberga och Veta socknar, ingått i M ) Genom k. brev d. 31 mars 1922 har i Odeshögs socken bildats ett municipalsamhälle be skifteslag med Gottlösa by i Veta socken. Förslag att överflytta förstnämnda utjord till Härborga blev av K. Maj:t d. 19 febr. 1892 ej bifallet. samtliga stadsstadgar tillämpas. Areal 5'48 nämnt Ödeshögs municipalsamhälle, för vilket kv.km.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 6) JÖNKÖPINGS LÄN. 19

20 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 6) JÖNKÖPINGS LÄN. Anmärkningar till Jönköpings län. Ang&ende förslag till områdosregleringar, använda förkortningar m. m. so Allmänna anm. å sid. 5. M Passomålen n:r 1, Va mtl skatte, tillhörande Hult» socken, är beläget inom Ingatorps locken. Förslag att överflytta hemmanet till Ingatorp blev av K. Maj:t d. 21 dec. 1883 ej bifallet. ') Genom k. brev d. 13 dec. 1918 har åt ett område, bestående av Tranås köping, TranåB kvarns m:o, de utom köpingen och samhället belägna delarna av hemmanen Vi mtl. Tranåskvarn, 1 mtl. Tranås,»/ mtl Sibbarp, 1 mtl Hatte, V» mtl Skinnarp, '/ mtl Norrby, 1 mtl Stoeryd, l /«mtl Kimrnarp, 1 mtl ngaryd, 1 mtl Hubbarp, 1 mtl Asvallehult samt utj orden Brestorps Södergårds utäng jämte från desia fastigheter gjorda avsöndringar, tilldelats stadsrättighoter fr. o. m. d. 1 jan. 1919: dock bibehåues Tranås stad tillsvidare i judiciollt hänsoonde under landsrätt och tillhör Norra och Södra Vedbo domsaga och Norra Vedbo tingslag samt i ecklesiastikt hänseende fortfarande Säby försam- Ung, med undantag av att hela det i staden Tranås ingående området utgör ett särskilt skoldistrikt. Hela Säby församling år 1920: 218-05 kv.km., varav 197-28 kv.km. land; 9 709 inv.; 49 folkm.-täthet. 8 ) Enligt k. brev d. 22 nov. 1918 överflyttades vid ingången av är 1919 Gränna kyrkoplan med kyrka samt jordarna till Staffans kvarn och Israels kvarn eller de s. k. Kvarnlyckorna vid och öster om Böttle å samt 2 mtl Gränna prästgård och 1/3 mtl Husaby nr 4 Ribbagård med andantag av de till samma hemman hörande inom Gränna sockens område belägna utägor i jadiciollt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt hänseonde till Gränna stad, varemot

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 6) JÖNKÖPINGS LÄN. 21 de hittills till staden hörande men av socknen tillydande jord omslutna lägenheterna Stadsmarken, Båtshagcn, och Påsatorpct överflyttades till Gränna socken. 4) Genom k. brev d. 31 okt. 1913 förunnades at ett område, bestående av Nässjö municipalsamhälle, den utom samhället belägna delen av hemmanet 1 mtl Rnnneryd, hemmanen /«mtl Hanskeryd, '/» mtl Åcker Norrgården och '/4 mtl Ackcr Södergarden jämte vissa lotter av säteriet Ingarp eller Ingebcrg n:r 1, stadsrätttighetcr att tillgodonjatas fr. o. m. d. 1 jan. 1914; dock bibehålies Nässjö stad tillsvidare i judiciellt hänseende under landsrätt och tillhör Tveta, Vista och Ho domsaga och tingslag samt i ecklesiastikt avseande fortfarande Nässjö församling. Hela Nässjö församling år 1920: 104-45 kv.km., varar 96 85 kv.km. land; 10 032 in v.; 104 folkm.-täthet. s ) Genom k. brev d. 28 okt. 1910 erhöll Huskvarna köping stadsrättigheter att tillgodonjutas fr. o. m. d. 1 jan. 1911; dock bibehålles Huskvarna stad tills vidare i judiciellt hänseende under landsrätt och tillhör Tveta, Vista och Mo domsaga och tingslag. Huskvarna stad var fornt delad å Hakarps och Roqberga församlingar, mon enl. k. brev d. 15 febr. 1918 överflyttades Rogberga församlingsdel, bestående av hemmanen Tormenås nr 1 och Yxenhaga eller öznchaga nr 1 jämte från dessa hemman avsöndrade lägenheter, fr. o. m. d. 1 maj 1919 till Hakarps församling. Jämlikt k. resolution d. 16 maj 1918 avskildes Huskvarna stad fr. o. in. d. 1 maj 1919 i kyrkligt hän sen de från Hakarps församling och utgör egen församling. Pastoratet benämnes från samma tidpunkt Huskvarna och Hakarps församlingars pastorat. 6 ) Av Jönköpings stads ägor ligga två områden, det ena med stadslägenheterna Anderstorp, Häggeberg, Hermanslund och Bergängen, det andra med Lilla Tokoryd och liotarp, Inom Järstorps socken. Förslag att överflytta lägenheterna till Järstorp blev av K. Maj:t d. 13 mars 1885 ej bifallet. ') Till Södra Hestra socken hörande '/«mtl Bössingshult och 8 mtl Kindhult ligga inom Oryteryds sockenområde. Förslag att i allo överflytta hemmanen till Gryteryds socken blev av K. Maj:t d. 19 okt. 1883 ej bifallet. e ) Hemmanen Torstabo, Segolsbo, Gallingsbo, Måshult och Visslebo i Långaryds socken hava ägor inom Färgaryds socken, väsentligen omslutna av '/» mtl Jakobsbo och 1/4 mtl Llntalund. Förslag att i allo överflytta hemmanen Jakobsbo och Lintalnnd från Färgaryds till Långaryds socken blev av K. Maj:t d. 19 okt. 1883 ej bifallet. 9 ) Jämlikt k. brev d. 13 dec. 1918 överflyttades från ingången av år 1919 till Värnamo köping vissa områden i Värnamo socken samtidigt varmed Värnamo socken och Värnamo köping förenades till ett skoldistrikt. Genom k. resolution d. 11 okt. li)20 har Värnamo köping med dess dåvarande område erhållit stadsrättigheter fr. o. m. d. 1 nov. 1920; dock bibehålles Värnamo stad tillsvidare 1 judiciellt hänseende under landsrätt och tillhör Östbo och Västbo härads domsaga och Östbo tingslag samt i ecklesiastikt hänseende fortfnrando Värnamo församling. Hola församlingen år 1920; 20797 kv.km., varav 187-86 kv.km. lnnd; 6 389 inv.; 34 folkm.-täthet. 10 ) Jämlikt k. brev d. 8 okt. 1920 utgör visst område Invid Skillingaryds järnvägsstation 1 Tofteryds socken ett municipalsamhälle, benämnt Skillingaryds municipalsamhälle, för vilket samtliga stadsstadgar tillämpas. ") Inom By amma kommun har jämlikt k. brev d 28 juli 1911.bildats ett municipalsamhälle, benämt Vaggeryd, för vilket samtliga stadsstadgar tillämpas. ") Sävsjö municipalsamhälle är delat pl Vallsjö och Norra Ljunga socknar. Hela municipalsamhället ir 1920: 150 kv.km., varav 1-54 kv.km. land; 1596 inv.; 1036 folkm.-täthet. 13 ) Genom k. brev d. 81 dec. 1919 erhöll Vetlanda köping stadsrättigheter från ingången av år 1920: dock bibehålles Vetlanda stad tillsvidare i judiciellt hänseende under landsrätt och tillhör Östra härads domsaga samt i ecklesiastikt hänseende fortfarande Vetlanda församling, med undantag av att staden, liksom förut köpingen, utgör eget skoldistrikt. Hela Vetlanda församling år 1920: 11048 kv.km, varav 107-60 kv.km. land; 5 541 inv., 51 folkm.-täthet. ") Genom k. resolution d. 25 tept. 1920 har bl. a. den del av Ljungarums församling, som ligger väster om Tabergs ån, från ingången av år 1922 överförts till Sofia församling. Areal efter överflyttningen: Ljungarums förs. 27'97 kv.km., varav 27-83 kv.km. land; Sofia förs. 16'40 kv.km., varav 15'90 kv.km. land. Förslag om delning av Jönköpings pastorat för närvarande icko bifallet. 16 ) Vid beräkningen av folkmängdstätheten i Jönköpings territoriella församlingar har hänsyn icke kunnat tagas till medlemmarna av K. Smålands artilleriregementes församling, vilkas fördelning å de särskilda territorialförsamlingarnas områden icke är känd. Folkmängdstäthetssiffrorna för de särskilda församlingarna (men ej för hela staden) bliva därför något för liga. ") Jämlikt k. brev d. 22 juli 1921 skola Jönköpings Östra stadsförsamling och västra stadsförsamling hädanefter benämnas don förra Kristina församling den senare Sofia församling, Dessa benämningar voro redan förut i bruk. ") Norra Unnaryds socken har ett mindre avskilt område inom Älvsborgs län på gränsen mellan Ölsremma och Ljungsarps socknar.

22 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 7) KRONOBERGS LÄN.

TAB. 1 (forts). KOMMUNER M. M. 7) KRONOBERGS LÄN. 23 AnmHrkningar till Kronobergs Angåcndo förslag till områdesroglcringar, anväuda förkortningar m. m. se Allmänna anm. a sid. 5. ') Enligt k. brev d. 1 nov. 1918 tillämpas, förutom förut gällande hälsovårdsstadgan, kap. 1 i lagen om fastighetsbildning i stad samt byggnadsstadgan, brandstadgan och ordningsstadgan för rikets städer inom Åscda municipalsamhälle. '') Jämlikt länsstyrelsens resolution d. 23 sept. 1913 blevo Nottcbäeks och Qranhultp kommuner, som tillsammans redan förut utgjorde en församling, fr. o. m. ingången av år 1915 även förenade under gemensam kommunalförvaltning. Över resolutionen anförda underdåniga besvär blevo av K. Maj:t d. 5 dec. 1914 ogillade. 3 ) Inom Hovman torps socken har jämlikt k. brev d. 31 dec. 1919 av visst område vid Hovmantorps järnvägsstation bildats ett municipalsamhälle, benämnt Hovmantorp, för vilket samtliga stadsstadgar tillämpas. 4) Hemmesjö och Tegnaby kommuner bilda tillsammans en församling, Hemmesjö med Tegnaby. Hela församlingen år 192Q: 101,63 kv.km., varav 92-35 kv.km. land; 1618 inv.; 17 folkm.- täthet. 6 ) Till Växjö landskommun hörande lägenheten Lövsjökärr är belägen inom Hemmesjö socken. Förslag att i allo överflytta lägenheten till sistnämnda socken blev av K. Maj;t d. 19 jnni 1885 ej bifallet. Enligt k, brev d. 4 sept. 1896 äro fr. o. m. 1897 års början»/«mtl Lekamensgärdet, 1/4 mtl Själakorsgärdet och '/«mtl Oekonomie Templigärde ävensom en till hemmanet Växjö biskopssäte lydande äng i allo förlagda från Växjö socken och Konga härad till Växjö stad. Uppgift å arealen av Själakorsgärdet och Oekonomie Templigärde har ej kunnat erhållas. Efter tabellernas tryckning har emellertid stadsingenjörskontoret i Växjö meddelat uppgift om dessa områdens storlek; den exakta arealen är sålunda: Växjö landskommun 74,17 kv.km., varav 59'60 kv.km. land; Växjö stad 11,14 kv.km., varav 8,96 kv.km. land. 5) Inom Växjö landskommun har jämlikt k. brev d. 12 dec. 1919 bildats ett mnnicipalsamhälle, för vilket samtliga stadsstadgar tillämpas. Enligt k. brev d. 6 ang. 1920 benämnes samhället Växjö östregårds municipalsamhälle. ') Genom nådigt brev d. 3 okt. 1919 har K. Maj:t, efter hörande av ortnamnskommittén, fastställt sockennamnet Nöbbele (ej Nöbbeled). 8 ) Jäts socken har på södra sidan om sjön Åanen tvenne avskilda delar, V«mtl BJörkeryd och V«mtl Grimsvik, belägna mellan tfrshults och Väckelsångs socknar. Förslag att överflytta hemmanen till Urshult blev av K. Maj:t d. 21 ang. 1885 ej bifallet. ). Jämlikt k. brev d. 26 mars 1920 utgör ett område vid Tingsryds stationssamhälle fr. o. m. d. 1 jan. 1921 såsom en kommun för sig, en även i fattigvårdshänseende från Tingsås socken avskild köping, benämnd Tingsryd. Ansökan om rätt för köpingen att utgöra eget skoldistrikt föranledde icko till någon åtgärd. Hela församlingen år 1920:,22 kv.km., varav 140,81 kv.km. land; 3171 inv.; 22 folkm.-täthet. I0 ) Ålfisket Havbältan, i allo tillhörande JJrshults socken, är beläget inom Almundsryds socken. Förslag att överflytta fisket till Almundsryd blev av K. Maj:t d. 9 okt. 1885 ej bifallet. län. ") Av Skatelövs socken räknas till Allbo härad större delen, eller 37 V» mtl; till Kinnevalds härad åter hänföras 28 Ve mtl, bestående av hemmanen 1 Va mtl Skatelöv, 4 '/«Huseby, 2 V» Osby, 1/4 HasBle, '/«Kroxtorp, '/«Aplaryd, 7 3/4 Odensjö, 4 ' a Skäggalösa, 1/4 Jularelycko, 1 Sunnanvik, 1 Bonas, 2 a /a Vrankunge, 1 Silkesnäs, 1 Agnas, '/ Vevik, Va Bjurkärr och V» Hössö samt lägenheterna Odensjö n:r 12, Odensjö n:r 13 och Timmcrön. Av Allbohäradsdclcn ligga tvenne områden, benämnda Östra och Västra Skogen, inom Västra Torsås socken. Förslag om överförande av den del av Skatelövs socken, som tillhör Kinnevalds härad, till Allbo härad samt av Östra och Västra Skogen till Västra Torsås socken blev av K. Maj.t d. 29 mars 1889 ej bifallet. Hela Skatelövs sockon år 1920: 150,84 kv.km., varav 123,68 kv.km. land; 2 480 inv.; 20 folkm.-täthot. 12 ) Inom Vislando, socken har jämlikt k. brev d. 13 marb 1914 av visst område vid Visland» järnvägsstation bildats ett municipalsamhälle, benämnt Vislanda, för vilket samtliga stadsstadgar tillämpas. ls ) Ägor till hemmanen Sänneshult Nprrgård, Södergård och Östergård, Hyltan Yttre (Övre-) gård, Genjön, Låckhult Norr- och Södergård,. Godhult, Allamåla samt Barkhult Östor- och Västergård i Virestads socken äro belägna inom Härlunda sockens område och nära intill dess kyrka. Förslag att överflytta dessa ägor till Härlunda socken blev av K. Maj:t d. 9 nov. 1888 ej bifallet. ") Enligt k. brev d. 19 sept. 1913 har viss del av V" mtl Froattlle från ingången av år 1914 överflyttats från Stenbrohults socken till Älmhults kijping. 16 ) Utom Göteryds sockens gräns äro belägna dels vid gränsen mellan Hallaryds och Märkaryds socknar ägor till hemmanen Slagersköp- Södergård samt Bnrhult Södergård och Mellangård i Göteryds socken, dels ock vid gränsen mollan Hallaryds och Traryds socknar ägor till hemmanet Prästabygd i Göteryds socken. Förslag att överflytta dessa ägor dels till Hallaryd och dels till Traryd blev av K. Maj:t d. 31 dec. 1886 ej bifallet. la ) I Ljungby kommun ingår Ljungby köping, för vilken nådigt reglemente utfärdades d. 2'8 mars 9. Genom k. brev d. 7 okt. 1921 har Ljungby köpings municipalområde blivit utvidgat, varefter dess areal är ungefär 3,50 kv.km. ") Enligt k. brev d. 23 dec. 1915 bildar Markaryds stationssamhälle fr. o. m. ingången av år 1916 såsom en kommun för sig en även i fattigvårdshänseende från Markaryds socken avskild köping, benämnd Markaryd. Markaryds kommun och köping utgöra dock tillsammans en församling, Markaryd. Hela församlingen år 1920: 186,18 kv.km., varav 176,74 kv.km. land; 4674 inv.; 25 folkm.-täthet. 18 ) Inom Lidhults socken har jämlikt k. brev d. 30 dec. 1922 av visst område > vid Lidhult» järnvägsstation bildats ett municipalsamhälle, benämnt Lidhult, för vilket kap. 1 i iagen om fastighetsbildning i stad samt byggnadsstadgan, ordningsstadgan och brandstadgan tillämpas.

24 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 8) KALMAR LÄN.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 8) KALMAR LÄN. 25 Anmärkningar till Kalmar län. Angående förslag till områdesrogleringar, användna förkortningar m. m. se Allmänna anm. å sid. 5. l ) Angående Valdemaraviks köping, se anm. 13 till Östergötlands län; och angående utjorden Älgerum i Tryaerum, se anm. 15 till Östergötlands län. a ) Jämlikt k. brev d. 1 mars 1918 tillämpas samtliga stadsstadgar å vissa områden invid Qamleby köping, vilka områden ingå såsom delar av Gamleby köpings munieipalområde och med detsamma bilda ett mwnicipalsamhälle. 3 ) Till Vimmerby stad hörande jordområdena Södra Fjärdingsskogen, Östra Fjärdingsskogen, Vimmerby allmännings kärr och Humpen äro belägna inom Vimmerby landskommuns område. Förslag att överflytta områdena till landskommunen blev av K. Maj:t d. 15 aug. 1884_ej bifallet. 4) Misterhults kommun och Figeholms köping bilda tillsammans Misterhults församling. Hela församlingen år 1920: 404-49 kv.km., varav 390-81 kv.km. land; 6 530 inv.; 14 folkm.-tftthot. 6 ) Enligt k. brev d. 3 aug. 1917 hava hemmanen 6 /»4 mtl Broddevik, Via mtl Smältekvarn och VN mtl Broddevikstorp jämte åtskilliga lägenbeter fr. o. m. år 1918 i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende ävensom i jordeboken överflyttats från Mörlunda och Aspelands Stranda hdrad. härad till D6derhv.lt och 6) Målilla och Gårdveda kommuner bilda tillsammans en församling, Målilla med Gårdveda. Hela församlingen år 1920: 289-62 kv.km., varav 269-59 kv.km. land; 3 250 inv.; 12 folkm.- täthet. ') Enligt k. brev d. 9 febr. 1917 tillämpas samtliga stadsstadgar å ett område vid Virserums järnvägsstation, benämnt Virnerums municip alsamhälle. 8 ) Enligt k. brev d. 10 mars 1911 överflyttades vid ingången av år 1912 i allo från Döderhults socken till Oskarshamns stad 5/48 mtl Humlekärrshult n:r 1 litt. B, '/so mtl Kikebo n:r 1 litt. B och '»/MO mtl Nyenäs n:r 1 litt. B ävensom 6 hektar 88 ar av hemmanet Fredrikiberg eller Solberga n:r 1 m. fl. till samma skifteslag hörande hemman. Enligt k. brev d. 25 okt. 1918 överflyttades fr. o. m. år 1919 i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende ytterligare vissa områden av Dflderhults socken till Oskarshamns stad, nämligen: hemmanen Klämma n:r 8, Ernemar n:r 1, Kikebo n:r 1 litt. A, Nyenäs n:r 1, Fredriksberg eller Solberga n:r 1, Humlekärrshult n:r 1 litt. A, Koiberga n:r 1, Fallebo n:r 1 2, Mickebo n:r 1, Havslätt n:r 1, Botvik n:r 1, vidare den del av hemmanen Fagereke n:r 1, Fredriksberg eller Fagereke n:r 2 och Fredriksberg eller Fa-

26 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 8) KALMAR LÄN. gcrcke n:r 3, som ligger öster om landsvägen mellan Kalmar och Västervik, Tillingön och de delar av allmänna landsvägen, som falla inom eller gränsa intill do införlivade hemmanen och hemmansdelarna. ö ) Mönsterås kommun och Mönsterås köping bilda tillsammans Mönsterås församling. Hela församlingen är 1920: 167-82 kv.km., varav 167-60 kv.km. land; 4 622 in v.; 27 fulkm.-täthet. I jordeboken har socknen benämnts Mölstadäs, men genom k. beslut d. 9 maj 1913 har namnet Mönsterås blivit fastställt. 10 ) Till Dörby socken hörande 1 mtl Dansbo, '/a mtl Ödebo och ty, mtl Röstorp äro belägna inom ett särskilt område, begränsat av Förlösa m. fl. socknar. Förslag att överflytta hemmanen till Förlösa blev av K. Maj:t d. 15 febr. 1884 ej bifallet. n ) Inom Kalmar stads område äro belägna de till Kalmar landskommun lydande ty mtl Hagbynäs och halvön Stensö, tillhörande kungsgården Skälby och Perstorp. Förslag att överflytta Hagebvnäs ocb Stensö till staden blev av K. Maj:t d. 20 nov. 1885 ej bifallet. la ) Enligt k. brev d. 15 maj 1908 och 23 sept. 1910 överflyttades vid resp. 1909 och 1911 års ingång de från kungsladugården Skälby n:r 1 avsöndrade områdena Verkstadstomten n:r 1 och Industriområdet n:r 1 i allo från Kalmar landskommun och Norra Möre härad till Kalmar stad. Likaså införlivades enligt k. brev d. 8 mars 1918 fr. o. m. ingången av år 1919 ytterligare vissa från kungsladugården Skälby i Kalmar landskommun avsöndrade ägor i allo med Kalmar stad. Ia ) S:t Sigfrids om tya mtl Uddabo, som tillhör Ljungby socken delas i två delar gen socken. Förslag att överflytta hemmanot till S:t Sigfrid blev av K. Maj:t d. 15 febr. 1884 ej bifallet. ') Från Madesjö socken skall enligt k. brev d. 11 maj 1888, sedan kyrka blivit byggd och övriga villkor blivit fullgjorda, utbrytas en särskild annexförsamling vid namn Viktoria, beståendo av tya mtl Appleryd, '/«Blomkulla, 1 Bandotorp n:r 2, tya Brixlöt, ty Brunseryd, tys Bråtemäla, ty Ekaryd, tys FJemmingcland, ty FJommingelandsmåla, 1 Flögstorp, 1tya Gangsmad n:r 1 2, 1 Gislatorp, 1 Gummemåla, 1 Ingemundsmåla, tys Jonsryd, 1 Knalltorp n:r 1 2, 1 Kulla, 1 Köpstaden, tya Ljusaberg, tya Markustorp, / Kvarnegården, ty Kvarnekulla, tya Ravelsbygd, tya Risemåla, tya Råddemåla, 1 Rås, tya Råsemåla, tya Sigislaryd, 3 Skedebäckshult n:r 1 3, tya Smedjevik, tya Smedstorp, tya Toratorp ' och tya öjersmåla, ellor tills. 23 tya mtl. Denna delning har dock ännu icke trätt i verkställighet. 1B ) Madesjö kommun och Nybro köping bilda tillsammans Madesjö församling. Hela församlingen år 1920: 300-96 kv.km., varav 290-27 kv.km. land; 8 294 inv.; 28 folkm.-täthet. w ) Enligt, k. brev d. 31 mars 1882 skola tya mtl Bockekulla, tys Brändsgärdo, l /a Broms, ty Ebbelångsö, 1 tya Gato, 1 Grisbäck, ty Gränskulla, tya Högaryd, 1 Ingo, tya Järnsida, 3 Kabbotorp, tya Kofsekulla, /s Korpavik, tya Kärr, ty Kärrabo, tys Kärret, 1 tya Laduryd, 1 ty Lökaryd, 3 tya Rotavik, 1 Sandlycke, '/a Skorrö, 1 ty» Skubbebo, tya Skäppevik, ty Suseknlla, 1 '/a Torstorp, tys Tången, ',2 Törneryd och '/a Öningaryd eller tills. 26 Va mtl inom Söderåkra kyrkosockon utgöra, Bedan kyrka blivit färdigbyggd, en särskild annexförsamling, benämnd Fridhem. Delningen har dock ännu icko trätt i verkställighet. ") I Torsås socken har enligt k. brev d. 8 mars 1916 bildats ett municipalsamhälle, benämnt Torsås, för vilket samtliga stadsstadgar tillämpas. 1B ) I Albölce församling kyrkoskrivas personer (år 1920: 30) boende ä inom församlingen beläget område av byn Kalleguta, som i allo tillhör Köpings socken, dit ock nämnda personer böra i kommunalt avseende räknas. Förslag att i allo överflytta området till Albökc socken blev av K. Maj:t d. 20 mars 1885 ej bifallet. 19 ) 1 Lots församling kyrkoskrivas personer (år 1920: 40) boende å inom församlingen belägna områden av byarna Kalleguta och Vannberga, som i allo tillhöra Köpings socken av Slättbo härad, och kan sålunda icke hola Lots församling räknas till Runstens härad. I kommunalt hänseende äro nämnda personer att hänföra till Köpings kommun. Förslag att i allo överflytta områdena till Lots socken blev av K. Maj:t d. 20 mars 1885 ej bifallet. ao ) Staden Borgholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Ölands domsaga och Ölands Norra möts tingslag, samt i fråga om kronouppbördsväsendet under Ölands fögderi, men har, jämlikt k. reglemente d. 30 juli 1875, on särskild stadsstyrelse, vilken det tillkommer att i magistrats ställe handhava polisärenden m. m. I tidigare redogörelser har Borgholm även räknats till Slättbo härad, men anses tillräcklig grund härför icke företlnnas. sl ) Ekby socken benämnes även Egby. 8a ) Mörbylånga kommun och Mörbylånga köping bilda tillsammans Mörbylånga församling. Hola församlingen år 1920: 2899 kv.km., allt land; 1294 inv.; 44 folkm.-täthet. M ) Av Nedra Alebäcks by tillhör med sammanblandade ägor en del Oardby socken och on del Sandby socken. Förslag att överflytta förstnämnda del till Sandby blev av K. Maj:t d. 12 sept. 1884 ej bifallet. ") Åtskilliga lägenheter, som äro uppodlingar till hemmanen Skärlöv n:r 1 och n:r 3 10 i Hulterstads socken, äro belägna inom Segerstads socken. Förslag att överflytta hemmanen till Segerstads socken blev av K. Maj:t d. 25 febr. 1887 ej bifallet. Likaledes bifölls ej ott i sammanhang härmed väckt förslag att till Segerstads socken överflytta den del av Säby by, som lyder till Gräsgårds socken, men med sina ägor är belägen inom byns skifteslag, som utom nämnda del tillhör Segerstads socken. u ) Ägor till hemmanet Hammarby n:r 3 i Smedby socken äro belägna inom Södra Möckleby socken. Förslag att förlägga ägorna till sistnämnda socken blev av K. Maj:t d. 30 dec. 1885 ej bifallet. ) Näsby utjord, tillhörando Ås kyrkosocken, upptages inom Ventlinge sockens jordebok, men

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 8) KALMAR LÄN. 27 Är till belägenheten okänd. Förslag att överflytta utjordon till Ventlinge kyrkosocken blev av K. Maj:t d. 15 febr. 1884 ej bifallet. ') Några stadsstadgar lära i verkligheten ej tillämpas inom Påskallavik och på sina håll anses orten helt och hållet hava uppgått i den övriga kommunen. 28 ) I Söderåkra socken har genom k. brev d. 7 okt. 19^1 av visst område, omfattande Bergkvara lastageplats m. m., bildats ett municipalsamhälle, benämnt Bcrgkvara, för vilket samtliga stadsstadgar tillämpas. Areal 1'84 kv.km., varav 171 kv.km land. t I arealen för Söderåkra, Halltorps, Våxtorpi, Hagby, Ljungby, Bossmo och Högsrums socknar torde ingå någon vattenareal, vilken dock icke kurmat skiljas från landarealen.

28 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 9) GOTTLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 9) GOTTLANDS LÄN. 29 Anmärkningar till Gottlands IHn. Angående förslag till områdesregleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. å sid. 5. >) Till Fårö kommun och församling hör Gotska Sandön. 2 ) Jämlikt k. brev d. 18 mars 1921 har vid ingången av år 1922 ett visst område (några från hemmanet Sudcrgårda ur 1 avsöndrade lägenheter m. ni.) i allo överflyttats från Hellvi till Rute socken. Arealen efter överflyttningen: Hellvi 39-43 kv.km., varav 3699 kv.km. land: Rute 64-11 kv.km., varav 63-95 kv.km. land. 3 ) Enligt k. brev d. 25 febr. 1910 överflyttades i allo vid ingången av år 1911 ön Fjangen från Othems till Hellvi socken. 4 ) Den gamla indelningen av häraden å Gottland i >ting> har intill nyare tid ägt bestånd, dock icke i någon judiciell betydelse, utan endast i administrativt hänseende, så att vart länsmansdistrikt omfattade tvenno ting. Genom reglering och införande av landstiskalsdistrikten har emellertid distriktens omfattning ändrats och bl. a. ett ting söndersprängts, så att tingsindeluingen å Gottland numera icke torde hava annan betydelse, än att för varje ting finnes ett hushållningsgille, utom för Rute ting, där två sådana gillen finnas, ett för Fårö och ett för övriga i tinget ingående socknar.

30 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 10) BLEKINGE LÄN. Anmärkningar till Blekinge län. Angående förslag till områdesregleringar, använda förkortningar m. m. so Allmänna anm. å sid. 5. J ) Av Lösens socken avskiljos ett område, bestående av 2 6,'u mtl Silletorp n:r 1 7, varav n:r 4 benämnes Rosenholm, och a /a mtl Fåglasång, genom Augerum.? socken. Förslag att överflytta samtliga nämnda hemman till Augerums socken blev av K. Maj:t d. 9 aept. 1887 ej bifallet. Gränsen mellan Augerums och Lösens socknar är i övrigt ganska oregelbunden, särskilt mellan hemmanen Avolsgärdo i Lösens socken och Bescboda i Angerums socken. -) Enligt k. brev d. 22 jan. 1880 har vid ingången av år 1908 gouom utbrytning från Augerums socken bildats Flymens kapell, bestående av '-.3 mtl Bjurabyggct, s /s Rörsmåla, 2 /s Granemåla, V Brändahall, '/» Kallgårdsmåla, '/a Bökegöl, Va Brnusmo, V» Krogsmåla, 2 /D Fjärsmåln, l 11,-11 Danskefly n:r 1 3, a, s Persgöl, V«Mörtcnabben, V» Ulvasjömåla n:r 1 2 och a,< Allsjömåla eller tillsammans 8 1 / mtl. Enligt löncregloringsrosolution d. 23 maj 1919 utgör Flymens kapell fr. o. m. d. 1 maj 1920 utan rubbning i övrigt av bestående förhållanden en särskild kapellförsamling. '/«mtl Hästö tillhör Augerums socken både i kyrkligt och kameralt hänseende, men detta hemman är skilt från socknens övriga hemman genom en inskjutande dol av Karlskrona stads ägor. 3 ) Hemmanen Eskilsmåla och Holmamåla, om V mtl vartdera, tillhöra Fridlevstads socken, men skiljas därifrån genom omgivande delar av Sillhövda och liödeby socknar. Förslag att överflytta hemmanen till Sillhövda blev av K. Maj:t d. 13 febr. 1885 ej bifallet. 4 ) V» mtl Stora Lönnemåla och '/«mtl Skillingsboda av Eringsboda socken ligga inom Trings socken. Förslag att reglera detta genom

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 10) BLEKINGE LÄN. 31 förläggande till Eringsboda av mellanliggande till Tving hörande Va mtl Bergsmåla och s /«mtl Skillingsmåla blev av K. Maj:t d. 13 febr. 1885 ej bifallet. 6 ) Genom k. brev d. 24 sept. 1914 har Vi mtl Saltö n:r 1 1 Nättraby socken, bestående av öarna Saltö, Dragsö, Degelskär och Högaholm, fr. o. m. år 1915 i allo införlivats med Karlskrona stad. 6 ) Iiasnlö och Aspö utgöra skilda församlingar men hava gemensam kommunalförvaltning. ') 6 /e mtl Gö, som tillhör Edestads socken, ligger skilt från denna sockens övriga hemman genom mellanskjutande delar av Listerby socken, och förekomma i övrigt flera oregelbundenhcter i sockengränserna mellan ägorna till byarna Anglemäla, Binga, Heaby och Leråkra ävensom utjordarna Aspan och Yisängen. Förslag om reglering av allt detta blev av K. Maj:t d. 12 dec. 1884 ej bifallet.») Enligt k. brev d. 16 juli 1909 utgöra Ronneby stad och Ronneby socken tillsammans en församling. Hela församlingen år 1920: 192'54 kv.km., varav 184'98 kv.km. land; 12819 inv.; 69 folkm.-täthet. Inom Ronneby socken finnes sedan d. 9 juli 1921 ett särskilt kyrkobokföringsområde, kallat Bredåkra kyrkoområde. ) Mjällby socken kallas stundom Mellby. Förslag, att socknen måtte benämnas Stora Mellby, blev av K. Maj:t d. 17 april 1885 ej bifallet. fi 222223

32 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 11) KRISTIANSTADS LÄN.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 11) KRISTIANSTADS LÄN. 33 Anniärkiiingrar till Kristianstads lftn. Angående förslag tiu områdemegleringar, använda förkortningar m. m. ge Allmänna anm. å sid. 5. > Brantevih» murricipalsamhälle är dielat Simri» socken, är belägen inom Simrishamns p& Simri och Öttra Nöbbelövs soeknor. Hela stads område. Förslag att överflytta nltforden mtmicipalsomhmlet ar 1920: 0'Ö5 kv.km.; 862 till staden blev av K. Maj:t d, 5 juni 1885 ej inv.; 1667 fotkia.-täthet. bifallet.») Dtjorden Simris n:r 84, hörande } allo till 8 Av byn Gröstorp, tillhörande Glasdax och

34 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 11) KRISTIANSTADS LÄN. Järrestads socknar, är den delen, som tillhör Järrestads socken, huvudsakligen belägen inom Gladsax soekon. Förslag att förlägga byn helt och hållet till Gladsax blev av K. Maj:t d. 29 maj 1885 ej bifallet. ) Byn Karlaby,är fördelad på do tre socknarna Glartsax, Östra Tommarp och Östra Vemmerlöv, men har hemmanen och ägorna blandade om varandra. Samma är förhållandot med Virestads by, som tillhör de tvä sistnämnda socknarna. Förslag att helt och hållet förlägga Karlaby by till Östra Tommarp och Virestads by till Östra Vemmerlöv blev av K. Maj:t d. 29 maj 1885 oj bifallna. 6 ) En till Tommarps by i östra Tommarps soekon i allo lydande ängsmark, kallad Ingelstads eller Tommarps ängar, är belägen inom Östra Ingelstads socken. Förslag att överflytta ängsmarken till Östra Ingelstad blev av K. Maj:t d. 5 juni 1885 ej bifallet. ) Till östra Vemmerlöv» socken hörande V mtl Förse eller ForsemöIIa n:r 1 2 ömsintes av JBörums socken. Förslag att överflytta hemmanet till Börnm blev av K. Maj:t d. 18 april 1886 ej bifallet. J ) östra Hoby socken räknas till Järrestads landsflskalsdistrikt. Förslag att överflytta socknen till Järrestads härad hava av K.. Maj:t d. 19 maj 1885 och d. 29 mars 1899 avslagit». 8 ) Lägenheten Tnveholm, tillhörande Tosterups socken, är belägen mellan Glemminge och Bollerups socknar. Förslag att överflytta lägenheten till Glemminge blev av K. Maj:t d. 19 maj 1885 ej bifallet. Tosterups socken, vilken nåsom kyrkosocken och kommun ofta benämnts Tostarp, synes rätteligen böra kallas Tosterup, såsom socknen 1 jordeboken benämnes. ) Jämlikt K.. Maj:ta resolution d. 26 mars 1920, har visst område av Tryde och Vllsiorps socknar, omfattande bl. a. största delen av Tomelilla municipalsamhälle, fr. o. m. ingången av år 1921 inträtt i utövningen av köpingsrftttigheter, och har Tomelilla köping i kommunalt och fattigvårdshänseende utbrutits från nämnda socknar. Tryde församling omfattar Tryde kommun och större delen av Tomelilla köping; Ullstorps församling omfattar Ullstorps kommun och återstoden av Tomelilla köping. Tryde församling år 1920: 3599 kv.km.; 3 436 inv.; 95 folkm.-täthet. Ullstorps församling år 1920: 1252 kv.km.; 937 inv.; 74 folkm.-täthet. l0 ) lidrätten Tittntsättet, i allo tillhörande Södra Mellby socken, är belägen inom Vitaby socken. Förslag att överflytta flskeriet till "Vitaby blev av K. Maj:t d. 19 maj 1885 ej bifallet. n ) Kiviks municipalsamhälle är delat på Södra Mellby och Vitaby socknar. Hela municipalsamhället år 1920: 088 kv.km.; 580 inv.; 1 757 folkm.-täthet.»») K. Maj:t har d. 7 febr. 3919 efter ortnamnskommitténs hörande fastställt namnet Huaröd för den förut även Huvaröd benämnda socknen. ls ) Byn Homentorp är med sammanblandade ägor delad på Lyngsjö och östra Vrams socknar. Förslag att överflytta även den till Östra Vram hörande delen till Lyngsjö blev av K. Maj:t d. 18 april 1884 ej bifallet.») Jämlikt k. brev d. 14 nov. 1913 har vid Tollarps järnvägsstation i Västra Vrams socken bildats ett municipalsamhälle, benämnt Tollarp, för vilket byggnadsstadgan tillämpas. Enligt k. brev d. 1 juni 1917 tillämpas även ordningsstadgan, brandstadgan och hälsovårdsstadgan för rikets städer. ") Byn Ormatofta är med sammanblandade ägor dolad på Vä och Träne socknar. Förslag att överflytta Vä-delon till Träne blev av K. liaj-.t d. 16 nov. 1883 ej bifallet. 18 ) Åhus församling omfattar Åhus kommun och Åhus köping. Hela församlingen år 1920: 77-27 kv.km., varav 72'00 kv.km. land; 4113 inv.; 57 folkm.-täthet. 17 ) Åhus municipalsamhälle omfattar Åhus köping och en mindre del av Åhus kommun. Hela mnnicipalsamhället år 1920: V56 kv.km.; 1 inv.; 1149 folkm.-täthet.») Jämlikt k. brev d. 19 dec. 1914 har Näsby by fr. o. m. ingången av år 1916 i allo överflyttats från Nosaby socken till Kristianstads stad. ") Inom östra Broby kommun har jämlikt k. brev d. 27 jan. 1911 bildats ett municipalsamhälle, benämnt Broby kyrkoby, inom vilket byggnadsstadgan för rikets städer tillämpas. sl> ) En framställning rörande namnetå örkeneds socken, vilken även benämnts Örkene, föranledde d. 7 febr. 1919 icke någon K. Maj:ts åtgärd.») Genom k. brev d. 16 april 1915 har förordnats, att, utom förut gällande byggnadsstadgan och brandstadgan, även ordningsstadgan för rikets städer skall tillämpas 1 Osby municipalsamhälle. M ) Jämlikt k. brev d. 16 aug. 1918 tillämpas byggnadsstadgan för rikets städer å visst område vid Bjärnums järnvägsstation i Norra Åkarps socken, benämnt Bjärnums municipalsamhälle. Enligt k. brev d. 7 okt. 1921 tillämpas jämväl övriga stadsstadgar.,s ) K. Skånska trängkårens församling (207 pers.), vilken under år 1907 förlades från Lands- Krona till Kristianstads län, var. år 1920 fördelad på följande kommuner: Hässleholms stad (66 pers.) och Vankiva (151 pers.).») Två större bebodda områden, tillhörande Gulastorps by i Ignaberga socken, äro belägna inom Stoby socken. Förslag att överflytta områdena till Stoby blev av K. Maj:t d. 10 april 1885 ej bifallet. m ) Gonom k. brev d. 28 mars 1914 har förordnats, att, utom förut gällande byggnadsstadgan och brandstadgan, även ordningsstadgan för rikets städer skall tillämpas i Sösdala municipalsamhälle. '") Till Norra Åsbo härad och Kristianstads län höra av Hishults kommun och kyrkosocken 2'/s mtl, varav 1 mtl Långalt n:r 1 4 och '/a S ti Boalt n:r 5 8 i jordeboken föras nnder rkelljunga socken, men 1 mtl Smedhult n:r 7 10 under Fager hult. Återstående 42 V» mtl av Hishults kommun och kyrkosocken höra till Höks härad i Hallands län. Förslag att i allo

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 11) KRISTIANSTADS LÄN. 35 förena antingen hemmanen Boalt med Örkelljnnga socken och hemmanen Längalt och Smedhult med Fagerhults Bocken, eller ock samtliga hemmanen med Hishnlts socken blev av K. Maj:t d. 1 mars 1895 ej bifallet. Hela Hishnlta kyrkosocken ar 1920: 106-87 kv.km., varav 103-06 kv.km. land; 2 097 inv.; 20 folkm.-täthet. ") Inom Örkelljnnga kommnn har jämlikt k. brev d. i aug. 1911 bildats ett munieipalsamhälle, benämnt Örkelljunga, för vilkot enligt k. brev d. 23 okt. 1915 samtliga stadsstadgar tilllämpas. a8 ) "/oi mtl av Norra Karragårda by, tillhörande Tostarps socken av Norra Åsbo härad, är beläget inom Hjärnarps socken i Bjärs härad. Förelag att överflytta hemmanet till Hjärnarp blev av K.. Maj:t d. 3 jnli 1886 ej bifallet. 28 ) V'«mtl Lönshus, tillhörande Stenestads socken, är beläget pä gränsen mellan Kvidinge och Norra Vrams socknar, den senare mimera i Malmöhus län, men förr uti Kristianstads län. Förslag att överflytta hemmanet till Norra Vram blev av K. Maj-.t d. 23 sept. 1887 ej bifallet. Bhuru i allo tillhörande Kåyeröds socken i Malmöhus län, åtnjuter ändock V«mtl Bauseröd n:r 1 s. k. kyrkorätt, bestående i nattvards-och begravningsrätt, samt erlägger kyrkotionde i Stenestad. 3U ) Till Västra Broby sockon hörande a /ie mtl av Humlemölla n:r 1 ömsintes till större delen av Björnekulla socken. Förslag att överflytta hemmansdelcn till Björnekulla blev av K. Maj:t d. 13 febr. 1885 ej bifallet. 8I ) Till Torekovs socken hör ön Hallands Väderö. M ) Genom nådigt brev d. 19 dec. 1913 har K.. Maj:t förunnat Hässleholms köping stadsrättigheter att tiijgodonjntas fr. o. m. den 1 januari 1914; dock bibehåiles Hässleholms stad tillsvidare i judiciellt hänseende under landsrätt och tillhör Västra Göinge domsaga och tingslag. 83 ) Jämlikt k. brev d. 7 okt. 1921 har Vinslövs municipalsamhälle blivit utvidgat med ett område om 1'86 kv.km. M ) Jämlikt k. brev d. 7 okt. 1921 har Åstorps municipalsamhälle utvidgats. Areal efter utvidgningen 1-92 kv.km. Sb ) Beträffande en inom Båstads köping befintlig enklav, benämnd Tegelungslyckan, har ovisshet rått, huruvida området tillhörde köpingen eller icke; men E. Maj:t har d. 24 man 1922 förklarat, att området skall anses tillhöra nämnda köping.

36 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN.

TAB. 1 (forts.) KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN. 37

38 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN. Anmärkningar till Mnlmöhus län. Ang&ende förslag till områdesregleringar, använd» förkortningar m. m. «e Allmänna anm. a sid. 5. ') Av Brunnby socken ligger omkring 8 /«mil ROdm&sen, omfattande ett flertal hemman oller från sockengränsen och mellan Väsby ooh Vikens hemmansdelar om tillsammans 3-39 kv.km., vilka socknar ett omräde, benämnt Allmänningen eller före år 1839 hörde till Väsby. Av Brunnby

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN. 39 till Väsby socken. Gränserna mellan de båda socknarna voro tidigare tämligen oregelbundna, men blevo genom k. brev den 8 nov. 1918 reglerade fr. o. m. år 1919; härvid överflyttades områden å sammanlagt ung. 1'20 kv.km. från Höganäs till Väsby och. områden å sammanlagt nng. 4'78 kv.km. från Väsby till Höganäs socken. Höganäs municipalsamhälle var före regleringen delat på Höganäs och Väsby socknar, men hör numera uteslutande till den förra. ) Till Väsby socken hörande Västra Klappe by ligger helt och hållet avskilt från socknens övriga områden och inneslutes av Allerums och Vikens socknar samt av några till Farhults och Jonstorps socknar hörande områden. 6 ) Enligt k. brev d. 7 okt. 1921 tillämpas samtliga stadsstadgar å ett område om 0'77 kv.km. benämnt Vikens municipalsamhälle, omfattande delar av Vikens, Väsby, Välinge, Kattarps, Flenninge och Allerums socknar. Av dessa äro endast tvenne sockendelar bebodda, nämligen Vikens, som innesluter Btörre delen av den liknämnda kommunens befolkning, samt Alleruins (27 inv. år 1921). Övriga sockcndelar utgöras av obebodda s. k. strandmalslotter; om dessa se närmare 1910 års folkräkningsberättelse, del 1, sid. 60, not 9. 6 ) Av Farhults socken äro i sydligaste delen av Väsby socken på gränsen mot Vikens m. fl. socknar belägna tvenne områden, det ena, benämnt Klappe, bestående av några hemmansdelar om tillsammans 0'90 kv.km. och det andra, kallat Brännan, omfattande en del utägor om tillsammans 023 kv.km. 7 ) Jonstorps socken har tvenne större avskilda områden, varav det ena, kallat Täppeshusen, begränsas av Väsby, Kattarps, Allerums m. fl. socknar och omfattar en del hemman och hemmansdelar om tillsammans 3'81 kv.km. samt det andra, beläget i den s. k. Brännan och Allmänningen invid fiskeläget Lerberget i Väsby socken på gränsen mot Vikens socken, upptager några hemmansdelar om tillsammans 092 kv.km. Dessutom har Jonstorps socken tvenne mindre områden insprängda, det ena i Väsby det andra i Brunnby. 8 ) Ett till Kattarps socken hörande område, omfattande några hemmansdelar jämte kyrkojordar, skiljes därifrån genom Flenninge och Strövelstorps socknar, den sistnämnda tillhörande Kristianstads län. Förslag att överflytta området till Fleninge blev av K. Maj:t d. 26 okt. 1888 ej bifallet. ') Enligt k. brev den 30 nov. 1917 äro såväl lägenheten Hästhagen n:r 1, belägen inom dåvarande Raus socken, men i allo tillhörande dåvaran- socken ligga dessutom en del hemmansdelar om I l do Hälsingborgs landskommun, som vissa andra tillsammans 093 kv.km. i den B. k. Brännan i områden inom dels Hälsingborgs landskommun, Väsby socken. dels Allerum fr. o. m. år 1918 införlivade med 2 ) Enligt k. brev den 3 september 1915 tilllämpas ordningsstadgan för rikets städer samt kommunalt och ecklesiastikt hänseende. Hälsingborgs stad i judiciellt, administrativt, hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad ä ett 10 ) Hjorthögs by, delad på Kropps och Mörarps socknar, har sammanblandade ägor. För område inom Brunnby socken, benämnt Arilds municipalsamhälle. slag att för åstadkommande av redig sockengräns ) Höganäs socken utgöres av från Väsby överflytta vissa hemman av byn mellan socknarna blev av K. Maj:t d. 28 mars 1884 ej bifallet. socken utbrutna hemman, vilka dock därest Höganäs stenkolsverk skulle upphöra, skola återgå n ) Norra Vram och Södra Vram äro i kommunalt hänseende samt i jordeboken åtskilda men bilda tillsammans en församling. Norra Vram. Förslag att förena båda socknarna till en enda kommun blev av K. Maj:t d. 23 sept. 1887 ej bifallet. Hela församlingen år 1920: 5062 kv.km., varav 50'12 kv.km. land: 5 044 inv.; 100 folkm.-täthet. Ett område, benämnt Hästabackarna, omfattande delar av Södra Vrams by samt torp under Billesholms kungsgård, avskiljes från sin socken genom Risekatslösa socken. Förslag att överflytta Hästabackarna till Risekatslösa blev av K. Maj:t d. 2 nov. 1888 ej bifallet. u ) Ehuru i allo tillhörande Kågeröds socken åtnjuter ändock ','< mtl Bauseröd n:r 1 s. k. kyrkorätt, bestående i nattvards- och begravningsrätt, i annexförsamlingen Stenestad i Kristianstads län, dit därför även hemmanets kyrkotiondc erlägges. 13 ) Kvistofta socken är delad på två härad, nämligen på Rönnebergs härad med 11 tl U% mtl (Kvistofta Östersocken), bestående av Kvistofta by, Södra Vallåkra, Olstorp och Krokstorp, och på Luggude härad med övriga 15 16 /»s mtl (Kvistofta Västersocken). Förslag (av kommitterade) att av Kvistofta socken överflytta Luggude-delen till Rönnebergs härad (eller Rönnebergs-delcn till Luggude härad, enligt förslag av hovrätten över Skåne och Blekinge) blev av K. Maj:t d. 20 febr. 1891 ej bifallet. Hela Kvistofta socken år 1920: 20-86 kv.km., varav 20 20 kv.km. land; 1 525 inv.; 75 folkm.-täthet. ") Ön Ven utgör 8:t Ibbs socken. 16 ) Lägenheten Övra Glumslöv n:r 18, tillhörande Glumslövs socken, är belägen inom Kvistofta socken, men sammanhänger med Övra Glumslövs by. Förslag att överflytta lägenheten till Kvistofta blev av K. Maj:td. 4 maj 1H88 ej bifallet. 16 ) Södra Möingo by, varav n:r 7 11 tillhöra Saxtorps socken och n:r 1 6 tillhöra Billeberga socken, har sammanblandade ägor. Förslag att överflytta hemman 1 byn mellan socknarna blev av K. Maj:t d. 23 aug. 1889 ej bifallet. ") 15 47 /8 mtl av Norrvidinge socken tillhöra Onsjö härad, och socknens övriga 5'/s mtl, nämligen 4'/a mtl Norrvidinge by och 1 mtl Torup, höra till Harjagers härad. Förslag att överflytta socknens Onsjöhäradsdel till Harjagers härad blev av K. Maj:t d. 5 febr. 1897 ej bifallet. Hela Norrvidinge socken år 1920: 2015 kv.km. land 1036 inv.; 51 folkm.-täthet. 18 ) Gissleberga by, som tillhör dels Norra Skrävlinge socken, dela Norrvidinge sockendel av Onsjö härad, har ägorna så förlagda, attre-

40 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN. dig sockengräns här ej finnes. Förslag att av Gisleberga by överflytta n:r 6 och 8 till Norra Skrävlirige socken 8amt n:r 1, 4 och 5 till Norrvidlnge socken blev av K. Maj:t d. 5 febr. 1897 ej bifallet. w ) Till l'r«lle)tä» socken hötande lagenheten Sunnantorp eller Ängagården ömsintes av Remmarlövs socken i Harjagers härad. Förslag att överflytta lägenheten till Remmarlöv blev av K. Maj:t d. 30 juli 1886 ej bifallet. - ) Stehags socken är delad på tvonne härad, nämligen på Onsjö härad med 23'/s mtl och på Harjagers härad med 1 15 /IB mtl, bestående av l 3 / to mtl Evnaröd (Emnar8d) och /«mtl Björkeröd. Förslag att förena socknen på ett enda härad genom överflyttande av nämnda hemman till Onsjö hatad hava av K. Maj:t d. 25 febr. 1887 och d. 29 mars 1899 ej bifallits. Till Stehags socken och Onsjö häradsdel hörande /i mtl Kärrstorp n:r 8 är beläget inom Bosarps sockenområde. Förslag att överflytta hemmanet till Bosarp blev av K. Maj:t d. 16 okt. 1885 ej bifallet. Hela Stehags socken år 1920: 3817 kv.km., varav 35-G8 kv.km. land; 1440 inv.; 40 folkm.-täthet. S1 ) Jämlikt k. btev den 24 augusti 1914 tilllämpas samtliga stadsstadgar på ett område vid Teckomatorps järnvägsstation i Norra Skräv- Unge- socken, benämnt Teckomatorps municipalsamhälle. '--') Jämlikt k. brev den 26 mars 1915 tillämpas ordningsstadgans, brandstadgans och hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad inom ett område vid Maricholms järnvägsstation i Reslövs socken benämnt Marieholms municipalsamhälle. 83 ) Till Borrlunda socken hörande t /ia mtl Skrubbarp är särskilt beläget mellan Skarhults och V. Sallerups socknar. Förslag att överflytta Skrubbarp till Skarhult blev av K. Maj:t d. 4 april 1884 ej bifallet. ' ") Genom k. brev d. 16 dec. 1910 förunnades Eslövs köping stadsrättigheter att tillgodonjutas fr. o. m. d. 1 jan. 1911, (lock att staden skulle i judiciellt hänseende bibehållas under landsrätt och tillhöra Rönncbergs, Onsjö och Harjagers härads domsaga och tingslag. Genom k. brev d. 30 jnli 1915 har emellertid Eslövs stad fr. o. m. ingången av år 1916 i judiciellt hänseende skilts från Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga och bildar eget tingslag, benämnt Eslövs tingslag, samt är förenad med Frosta domsaga, vilken domsaga benämnes Frosta och Eslövs donibaga. I kyrkligt hänseende tillhör Eslövs stad fortfarande Västra Sallerups församling. Hela församlingen år 1920: 37"21 kvkm., varav 36'70 kv.km. land; 7 592 inv.; 206 folkm.- täthet. Fr. o. m. d. 1 jan. 1912 är hemmanet l /s mtl Urydby n:r 3, enligt k. brev d. 1 dcc. 1911, i allo överflyttat från Borrlunda socken och Frosta härad och tingslag till Eslövs stad och sålunda nteslutet ur landets jordebok. w ) -.'a mtl Särslöv n:r 3, tillhörande Södervidinge socken, är beläget inom Dagstorps sockon, varemot det till sistnämnda socken hörande ' 4 mtl Dagstorp n:r 13 omslutes av Södervidingo. Förslag att överflytta hemmanen dit, där de äro belägna, blev av K. Maj:t den 30 dec. 1885 ej bifallet. so ) Inom Vallkärra socken äro belägna största dehsn av ägorna till 3/8 mtl Lackalänga n:r 1 av Lackalänga socken samt till Va mtl Stångby n:r 16 och till s6 /»6 mtl av Stårigby n:r 18 ävensom lägenheterna Heahuset och Fclsmossen av Stångby socken. Förslag att Överflytta hemmanen till' Vallkärra blev av K. Maj:t d. 5 okt. 1889 ej bifallet. 27 ) Nilstorp n:r 2, Ve mtl Gylleholm n:r 1 och L. Råby n:r 2 kallat Råbyängar (om 0-14 kv.km., med 5 inv. år 1920), hava av ålder räknats i kyrkligt hänseende till Hardeberga socken nien enligt jordebok och i kommunalt avseende till Lunds landskommun. Rätta förhållandet synes ej vara fullt utrett. ') En löningaiord, Klosterängen, tillhörande S:t Peters klosters församling av Lunds stad, är belägen inom Lunds landskommun. Förslag att överflytta Klosterängen till Lunds landskommun blev av K. Maj:t d. 28 mars 1884 ej bifallet, M ) '/B mtl av Hoby n:r 15 av Västra socken ligger till största delen inom ffoby Vallkärra socken. Förslag att överflvtta hemmanet till Vallkärra blev av K. Maj-.t d. 5 okt. 1889 ej bifallet. '") Enligt k. brev d. 11 okt. 1912 äro vid 1913 års ingång eh del av hemmanet 37mtl Helgonagård, vissa från hemmanen V» mtl Nilstorp n:r 1, V» mtl Lilla Råby n:r 1 och /B mtl Lilla Råby n:r 16 avsöndrade lägenheter m. m. samt alla ägorna till s /s mtl Gylleholm n:r 1 jämte gatnhusct Lilla Råby n:r 5 och torpen n:r 11, 12 och 13 under Lilla Råby, ävensom vissa mellan eller invid berörda områden belägna gator och vägar i allo överförda från Lunds socken till Limds stad. Några av de nämnda områdena voro, ehnru tillhörande socknen, belägna inom stadens område. sl ) Qårdstånga socken är delad på tvenne härad, i det 16 M /s6 mtl höra till Frosta härad och 4 mtl, Getingo by, till Torna härad. Förslag att överflvtta Torna häradsdél till Frosta härad blev av K. Maj:t d. 16 dcc. 1887 ej bifallet. Hela Gärdstånga socken år 1920: 15-28 kv.km., varav 14'97 kv.km. land; 821 inv.; 54 folkm.-täthet. 3J ) Till Silvåkra jordebokssocken börande fastigheten Silvåkra n:r 21 eller Maskängen är upptagen i Hardeberga sockens taxeringslängd. «) Jämlikt k. brev d. 13 juni 1919 har ar visst område vid Veberöds järnvägsstation bildats ett municipalsamhälle benämnt Veberöds municipalsamhälle, för vilket samtliga stadsstadgar tillämpas. a4 ) V nitl Duvarp och '/ rntl Skåvarp, tillhörande Sövde socken i Färs härad, ligga p& gränsen mellan Ljunits och Torna härad, omslutna av Villie och Bleniarps socknar, och inom Röddinge socken ligga åtskilliga torplägenheter under Snogeholms och Sövdeborgs gods, vilka torp likaledes tillhöra Sövde socken. Förslag att överflytta hemmanen Duyarp och Skåvarp från Sövde till Villie socken blev av K. Maj:t d. 11 dec... 1885 ej bifallet. 35 ) Av linsvala by ligger en del i Mölleberga och en del i Nevisliogs socken, så att redig sockengräns saknas. Förslag att reglera detta

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 12) MALMÖHUS LÄN. 41 genom omflyttning av vissa hemman blev av K. 44) Till Skivarps socken hörande utjordeh Maj.t d. 26 maj 1866 ej bifällot. Hörtehus och kvarntorpet Hörtemölla ligga inom M ) Till KnäBtorps socken hetande akademiejorden 0. Vtnimenhiigt idckcnomra.de. Förelag att för Hunncrup n.r 7 är belägen inom Uppåkra lägga dessa lägenheter till sistnämnda socken socken. Förslag att överflytta jorden till sistnämnda blev av K. Maj:t d. 10 sept 1886 ej bifallet. socken blev av K.. Maj:t d. 18 jan. 1884 45) Av Skiintps socken äro tvehne områden ej bifallet. belägna inom SlirHntinge socken, av vilka det 3 ') Jämlikt k. brev d. 21 nov. 1913 har inom ena omfattande hemmanen '/s mtl Kakan, V Burlövs och Tottarps socknar bildats ett municipalsamhälle Gravstorp, >/«Lered, V» Gydärp och Ve Vomtnningsstadgans, benämnt Åkarp, för vilket ordarp skiljer Sllmminge socken i två delar, och brandstadgans och hälsovårdsstadgans det andra omfattar V«mtl Käinpafp, ',4Purrärp, föreskrifter för stad tillämpas. Uola mani' V» Jordboden, >/«Stacklaröd, Ve Gyllen och tor cipalsamhället är 1920: 337 kv.km.; 1228 inv.; pet Täckarehaset. Förslag att överflytta områdena 364 folkm.-täthet. ) Enligt k. brev d. 8 april 1910 är fr. o. m. till Slimminge blev av K. Maj:t d. 29 april 1887 ej bifallet. är 1911 Västra Skrävlinge socken i kommnnalt, ) Jämlikt k. brev d. 31 okt. 1913 utgör SkurupB municipalsamhälle fr. o. m. ingången av administrativt och judiciellt hänseende införlivad med Malmö Stad och sålunda utesluten nr landets jordebok, varemot i fråga om de ecklesiastika Skurups socken avskild köping benämnd Sku- år 1914 en jämväl t fattigvårdshänseende från förhållandena tills vidare ej skalle ske annan rup. Skurups församling omfattar Skurups kommun och Skurups köping. Hela församlingen år ändring, än att staden och socknen i avseende pä folkskoleväsendet hava fallständig gemensamhet. 1920: 36-74 kv.km., varav 36-12 kv.km. land; Beträffande framtida områdesreglering mellan 3 945 inv.; 109 folkm.-täthet. Västra Skrävlinge och S:t Johannes förgamlingar so sid. 176, anm. 4. Den forna hospi jämte gatehuset n;r 7 samt delar av hemmanen ') Hemmanen Varmlösa nir 6, 8, 13 och 14 talsförsamlingen l Malmö kan nnmera betraktas Södra Vlllie n:r 2, 4, 28, 29 och 30, tillhörande som upphörd. Villie socken, äro belägna inom KatslSsa socken. ) Jämlikt k. brev d. 30 maj 1919 har av Förslag att överflytta hemmanen till Kats- visst område inom Fosie socken bildats Fosie lösa blev av K. Maj;t d. 26 febr. 1886 ej bifallet. municipalsamhälle, för vilket ordningsstadgans ") Genom k. brev d. 12 juni 1914, har fr. o. Bamt hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad m. ingången av år 1915 1 mtl Öja n:r 6, /i» tillämpas. tatl Öja n:t 20 och.lägenheten Öja n:r 12 i allo 40 ) Ehuru jordlägenheterna Månstorp n:r 1 9 överflyttats från Öja sorken till Ystads stad. 1 allo tillhöra Mellan-Grevie socken, betalas ändock ) En under V mtl Pantaregården i Tolånga av lägenheterna enligt löneregleringsreso- socken brukad, ehuru ej bestämt till hemmanet 49 lution d. 18 febr. 1870 spannmålsavgift till kyrkoherden i Västra lngelstads pastorat. För- Röddinge och Sövde socknar, och en inom Röd- hörande, ntjord är belägen på gränsen mellan Blag att överflytta lägenheterna till Västra lngelstads socken blev av K. Maj:t d. 26 mars 1886 by 1 Tol&nga socken; men ett å skogen befintdinge socken belägen skog Floen tillhör Hörrs ej bifallet. ligt skogvaktaretorp tillhör Ingvardstorps by och 41 ) Till Svedala socken hörande /ie mtl Lilla Röddinge socken, där ock de i torpet boende (4 Svedala n:r 20 och 1 mtl n:r 21 åro avskurna pers. år 1980) kyrko- och mantalskrivas. Förslag att reglera dessa förhållanden blev av K. från socknen i övrigt genom hemman, hörande till Västra Kärrstorps socken. Förslag att i allo Maj:t d. 8 juni 1888 ej bifallet. förlägga hemmanen till Västra Kärratorp blev ) Av Tengelsås by, tillhörande Hammarlunda och Hohnby socknar, har vid skifteslägg 42 ) Genom k. brev d. 28 april 1911 medgavs ning den till förstnämnda socken hörande audv av K. Maj:t d. 30 dec. 1885 oj bifallet. att Svedala municipalsamhälle måtte, från tidpunkt, len, varav en del benämnes Kristinetorp, blivit som framdeles skulle bestämmas, såsom förlagd inom sistnämnda sookendel. Förslag att en kommun för sig bilda en från Svedala socken reglera detta blev av K. Maj:t d. 9 sept. 1887 avskild köping, benämnd Svedala. Jäm ej bifallet. likt k. brev d. 13 sept. 1918 trädde Svedala m:e ) Löbcröds municipalsamhälle är delat på från och med ingången av år 1919 i utövning Högscröds och Hammarlunda socknar. Hela av köpingsrättigheter, varvid densamma i kommunalt och fattigvårdshänseende ävensom med inv.; 808 folkm.-täthet. municipalsamhällct år 1920: 0'68 kv.km., 550 avseende å skolväsendet skildes från Svedala ) Förslag att överflytta V» mtl Finnhult n:r socken. Svedala församling omfattar Svedala 1, tillhörande Gudmuntorps socken men liggande inom Bosjöklosters socken, till Hosjö- kommun och Svedala köping. Hela församlingen år 1920: 44'31 kv.km., varav 42'2G kv.km. kloster blev av K. Maj:t d. 10 april 1885 ej land; 4 829 inv.; 114 folkm.-täthet. bifallet. ) s,'ia mtl Stora Bedinge n:r 15 och lägenheterna bs ) V«mtl av L. Kyrkhult n:r 1 av Bosjö n:r 26 och 27 samt lägenheterna Stora klosters socken ligger inom Högseröds socken. bs Bedinge n:r 41 och 42 eller Jordberga, tillhörande Till Bosjöklosters socken höra även, men omslutorps Källstorps socken, äro belägna i 'Tullstas av Höörs socken, dels Va mtl Tjnvaröd, dels socken. Förslag att överflytta dessa hemman,8 mtl Sövröd jämte delar av Sätofta by, vil och lägenheter till sistnämnda socken blev ken senare har hemman tillhörande båda sock 3 av K. Maj;t d. 16 nov. 1888 ej bifallet. narna. Förslag att överflytta V mtl av L. Kyrk-

42 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M 12) MALMÖHUS LÄN. hult till Högseröds socken blev d. 4 juli 1884 och förslag att överflytta hela Sätofta by till Bosjöklosters socken samt Tjuvaröd till Höörs socken d. 10 april 1885 av K. Maj:t ej bifallet. M ) Av Hörby socken är ett område, tillhörande Hörby,, n:r 4 och n:r 12, beläget mellan Fulltofta, Ö. Äspinge och <S. Éörums socknar, och ett annat, utgörande en skogstrakt»timan», tillhörande 9 byar i Hörby socken, mellan Ö. Äspinge och Svensköps socknar. Förslag att överflytta områdena till Ö. Äspinge blev av K. Maj:t d. D sept. 1887 ej bifallet. Hörbykommun och Hörby köping bilda tillsammans Hörby församling. Hela församlingen ar 1920: 66'24 kv.km., varav 61'92 kv.km. land; 4 426 inv.; 71 folkm.-täthet. M ) Jämlikt k. brev d. 12 dec. 1913 har med ingången av år 1916 Limhamns köping i administrativt, kommunalt och judiciellt hänseende införlivats med Malmö stad. I fråga om de ecklesiastika förhållandena föreskrevs i detta sammanhang ej annan förändring, än att staden och köpingen skola efter införlivningen hava fullständig gemensamhet i avseende i skolväsendet. Genom k. brev d. 17 nov. 1916 har emellertid Limhamns församling fr. o. m. d. 1 jan. 1917 införlivats med Malmö stad i rent kyrkligt ekonomiskt hänseende utom tillsvidare vad angår prästerskapets avlönande. Jämlikt k. br. d. 30 nov. 1922 har nämnda nndantag upphört d. 1 maj 1923. M ) Enligt k. brev d. 15 ang. 1913 har med ingången av år 1914 S:t Peters kloster i administrativt, kommunalt och judiciellt avseende införlivats med Lunds stad samt utgör tillsammans med staden ett gemensamt skoldistrikt. ') Jämlikt k. brev d. 23 maj 1913 blevo med ingången av år 1914 hemmanen Pålsjö och Sonröd i allo överflyttade från Hälsingborgs landskommun till Hälsingborgs stad. Genom k. brev d. 4 okt. 1918 har hela Hälsingborgs landskommun fr. o. m. år 1919 i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende införlivats med Hälsingborgs stad. M ) Genom k. brev d. 17 okt. 1919 hava med 1920 års ingång vissa områden av Allerums och Kropps socknar i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt hänseende införlivats mod Hälsingborgs stad, varemot fastigheten Filborna n:r 24 i alla avseenden överflyttats från Hälsingborgs stad till Allerums socken. Inkorpororingsområdet omfattar inom Allerums socken delar av hemmanen Pilshult n:r 1, Kungshult n:r 6. n:r 7, n:r 8 och n:r 9, Lnröd n:r 2 och n:r 4 samt inom Kropps socken del av hemmanet Våla n:r B. <") Genom k. brev d. 13 juli 1917 har Raus kommun med därinom belägna municipalsamhällen fr. o. m. år 1918 i judiciellt, administrativt och kommunalt avseende införlivats med Hälsingborgs stad, varjämte i ecklesiastikt avsoende föreskrevs att Raus församling skulle med staden utgöra ett gemensamt skoldistrikt. 60 ) Ystads S:t Marias och S:t Petri församlingar äro enligt k. brev d. 25 juli 1884 förenade till en enda församling, benämnd Ystads stads församling, och skola kyrkoböckerna vara gemensamma för båda församlingarna, men äktenskapslysningar och andra kyrkliga kungörelser avkunnas från båda kyrkornas predikstolar. ai ) Skanör och Falsterbo hava, fastän de 1 forntiden utgjort två skilda städer, sedermera sammansmält, under benämning av än endast Skanör och an Skanör med Falsterbo. Från sekler tillbaka hava de styrelse, prästerskap, stadsjord, publika byggnader och stadsräkenskaper gemensamma och således även gemensam kommunalförvaltning. De båda stadsområdena, ehuru belägna på 2 3 kilometers avstånd från varandra och förbedda med var sin kyrka, torde därför rättast böra betraktas som en enda stad, Skanör med Falsterbo, med tvenne församlingar. ea ) Genom särskilda nådiga beslut hava, efter utlåtande av ortsnamnskommittén m. fl., följ. förändringar beträffande socknars namn blivit påbjudna: Genom k. brev d. 2 nov. 1915 har fastställts namnet Esarp för den förut Eaerup benämnda socknen; d:o d. 19 febr. 1915 Svalöv för Norra Svalöv; d:o d. 15 dec. 1916 Brunnby för Brnndby; d:o d. 26 jan. 1917 Höör för Hör; d:o d. 22 juni s. å. Lackalänga för Lackalänge; d:o d. 18 juni 1920 Håslöv för Hårslöv. M ) Jämlikt k. brev d. 7 okt. 1921 tillämpas samtliga stadsstadgar å ett område om 1'10 kv.km. vid Anderslövs järnvägsstation i Anderslövs socken, benämnt Anderslövs samhälle. municipal-

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 13) HALLANDS LÄN. 43

44 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 13) HALLANDS LÄN. AinnlirkiUnjrar till Hallands lita. Angående förslag till områdesregleringar, använda förkortningar m. m. so Allmänna anm. å sid 5. : ) Av Hiahulta socken höra till Hallands lan och Höks härad 42 Vs mtl och till Kristianstads län och Norra Åsbo härad 2 7 / 8 mtl; jfr anm. 26 till Kristianstads län. Hela Hishults socken är 1920: 106-87 kv.km.. varav 10306 kv.km. land; 2 097 inv.; 20 folkm.-täthet. ) Byn Brunakog, tillförande' Eldsberga och Tönnersjö socknar, har sammanblandade ägor med byn Perstorp i Eldsberga socken. FörsTajj att förlägga hela Bruuskog till Eldsb&rga blev av K. Maj:t d. 80 dec. 1885 ej bifallet, 8 ) Genom k. brev d. 12 nov. 1915 har förord näts att, utom den fornt gällande hälsovårdsstadgan, även, brandstadgan för rikets städer skall tillämpas inom Nyhems municipahamhäue, ) Av EnstQw kammun och kyrkosocken räknas till Tönnersjö härad 50 V mtl och till Halmstads härad 11 '/a mtl, eller 4 mtl Fjällgim«, 4 Spånstad, 1 Heljarp, Va Luhnaslätt och 1 /» Österby, vantnde' dessa 11 V» mtl i jordeboken upptagna under namn av Fj&Ugime fjärding. Förslag att i jordeboken utesluta fjärdingen och att förlägga dess hemman i jordeboken under Knalövs socken i Tönnersjö härad blev av K. Maj:t d. 1 mars 1889 ej bifallet. Hela Enslflvs socken år 1920s 192'95 kv.km.; varav 189-48 kv.km. land; 3 698 inv.; 19 folknv-täthct. 6 ) Oskarsströms municipalsamhälle är delat pä Slättåkra och Endörs socknar samt pä sistnämnda sockens bada häradsdelar. Hela municip»lsa,m,hällot är 19?0: 368 kv.km.; 3.510 iny.; 691 fplkm.-tjthet. ) Av Tornpt socken höra till Halmstads härad 31 "/iso mtl och till Tönnersjö härad 2J ls / mtl. Förslag att överflytta sistnämnda häradsdel till Halmstads härad blev av K. Maj;t d. 1 mars 1889»j bifallet. Hela Tornps sockon a 1920: 222-45 kv.km., varav 212S8, kv.km. land; 2 906 inv.; 13 folkm.-täthet. ') Villshärads by tillhör Söndrums och Harplinge socknar. Förslag att överflytta Horpiiagedelen till SBndrum blev»v K. Maj:t d. 29 juli 1887 ej Bifallet. 8 ) En Falkenbergs sta.damark tillhörig torvmosse med torkplats är belägen inom Stafsinge socken. Förslag att överflytta mossen med platsen tjll Stafsinge blev av K, Maj:t d 28 maj 1886 ei bifallet... - 8 ) Till Träslöv» sooken hörande lägenheter, benämnda Fiskeläget och 2 mtl Gamla Köpstad, skiljas frän socknens egentliga område gonom ägo till hyn Ytter-Ås i Tvååkers socken. Börslag att reglera detta genom överflyttning av Gamla Köpstad till TvAåkers socken och delning av Ytter-As på båda soeknarna blev av K. Maj:t d. 14 pkt. 1887 ej bifallet. Till Träslövs socken likaledes hörande hemmanet Kvarnagård och delar av Träslövs by avskäras från socknens övriga område genom landeriet Holmagärde av Yarbergs stad- Förslag att överflytta Holmagärde till Träslövs socken blev av K. Maj:t d. 28 maj 1886 ei bifallet. Däremot blevo lägenheterna Tranelyckan, V mtl Klastorp n:r 17 Anders Nilsgård samt 1 mtl Apelvik nr 1 Anders Götarsgård, tillika med däriqom belägna järnvägssträckor, allt i Träslövs socken, genom k, brev d, 12 dec, 1913 ned ingången av år 1915 i allo införlivade med Varbergs stad, inom var» ägor do redan fornt voro belägna. 10 ) Bankals socken skiljes I två delar genom det till Gåsevadsholms säteri i TölS socken höranda Iulagshed, varjämte lägenheten Uddholmen eller Kolla n:r 4, tillhörande Tölö socken, omslutes av Hanhals socken. Förelag att överflytta Inlagshed och TJddholmen till Hanhals socken blev av K. Maj:t d. 5 febr. 1886 ej bifallet. ") Don Kung«backa stad tillhörande Sviskolmen skiljes från staden genom ägor, tillhörande TöJö socken. Förslag att överflytta Svinholmen till Tölö socken blev av K. Maj:t d. 21 maj 1886 ej bifallet.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 14) GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN. 45

46 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 14) GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 14) GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN. 47 Anmärkninirnr till Giitoliorgs och Bohus lin. Angående förslag till områdesrcgleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. å sid. 5. ') Honom k. beslnt d. 2 nov. 1917 har fastställts namnet Partilie för don förut Partilled benämnda socknen och dito d. 26 sept. 1911) Grebbestad för Gräbbestad. ') Genom k. brev d. 14 april 1917 hava vissa delar av hemmanet Änggården n:r 1 fr. o. m. år 1918 i allo överflyttats från Orgryte socken till Göteborgs stad och Annedals församling. '3) Jämlikt k. brev d. 19 ang. 1921 har med 1922 års ingång örgryte kommun (med Gårda, Lundens och Krokslätts m-.en) i administrativt, kommunalt och jndiciellt hänseende införlivats med Göteborgs stad. I fråga om de ecklesiastika förhållandena skall tills vidare ingen annan ändring äga rum, än att folkskoleväsendet förläggas under stadsfullmäktiges och stadens allmänna folkskolestyrelses förvaltning. Göteborgs areal efter införlivningen; 74'97 kv.km., varav 70'43 kv.km. land. ) Ängslägenheten Bråta n:r 3 tillhör Råda sockon men är belägen inom Fässbergs socken. Förelag att överflytta lägenheten till Fässberg blev uv K. Maj:t d. 4 juli 1884 ej bifallet. 6 ) ",'iiio mtl av Alvered n:r 1, tillhörande Fässbergs socken, ligger inom Kållereds socken. Förslag att överflytta hemmansdelen till Kållered blev av K. Maj:t d. 4 juli 1884 ej bifallet. ) Inom Fässbergs kommun blev jämlikt k. brev d. 7 juli 1911 bildat ett municipalsamhälle, benämnt Mölndal, för vilket samtliga stadsstadgar skulle tillämpas. ') Genom resolution d. 31 dec. 1921 har K. Maj:t förunnat Fässbergs kommun med Mölndals municipalsarahälle stadsrättighetor att tillgodonjutas fr. o. m. d. 1 jan. 1922; dock bibehålles staden, som benämnes Mölndal, tills vidare i jndiciellt hänseende under landsrätt och tillhör Askims m. il. härads domsaga. ") Nya Varvet utgör enligt k. brev d. 5 maj 1876 tills vidare en särskild församling och kommun; men enligt k. brev d. 16 maj 1919 skall Nya Varvets socken fr. o. m. dag, som framdeles bestämmes, i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende införlivas med Göteborgs stad och Karl Johans församling. ") Genom k. brev d. 3 nov. 1916 blev förutom deu förut gällande hälsovårdsstadgan även brandstadgan för rikets städer påbjuden inom Hagens municipalsamhälle. "») Enligt k. brev d. 20 maj 1921 tillämpas samtliga stadsstadgar fr. o. m. ingången av år 1922 ä ett nybildat municipalsamhälle, bestående av Hagens oohldngedrags municipalsamhällen jämte visst område av Västra Frölunda soqken. Det nya municipalsamhället, som benämnes Älvsborg, omfattar en areal av 6'18 kv.km. ") Inom Styrsö kommun hava jämlikt k. brev d. 1 dec. 1911 bildats tvenne municipalsamhällen, benämnda -Brännö och Donsö, samt jämlikt k. brev d. 3 sept. 1915 ytterligare tvenne, benämnda Vrångö och Asperö, för vilka hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad äga tillämpning. Jämlikt 7 222223. k. brev d. 30 dec. 1922 tillämpas fr. o. m. d. 1 jan. 1923 icke längre hälsovårdsstadgan för Brännö, i följd varav nämnda ö från sagda dag upphört att utgöra municipalsamhälle. ") Inom Ockerö kommun hava jämlikt k. brev d. 3 sept. 1915 bildats fyra municipalsamhällen, benämnda^ Hälsö, Kalvsund, Knipplan och Hönö-Klåva, för vilka hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad äga tillämpning. lä ) Av det till Säve socken hörande Tagenedel n:r 3 Horg&rden är 3 /«mtl förlagt inom Backa socken, till vilka båda socknar Tagenedels by hör. Förslag att Överflytta hemmaset till Backa blev av K. Maj:t d. 18 april 1884 ej bifallet. M ) Vid Stenungsund i Norums socken har jämlikt k. brev d. 12 dec. 1919 bildats ett municipalsamhälle, benämnt Stenungsund, för vilket samtliga stadsstadgar ntoui ordningsstadgan äga tillämpning. 16 ) Av de till Morlanda sockon hörande '/«mtl Bålandsberg och 9 /< mtl Otteslätt n:r 2 inneslutes det förstnämnda av Tegneby socken, och det senare har fått sammanblandade ägor med Otteslätt n:r Ii Tegneby socken. Förslag att överflytta de förstnämnda hemmanen till Tegneby hlev av K. Mai:t d. 25 juli 1884 ej bifallet. Gullholmen, Käringön och Mollösund, vilka i kyrkligt avseende äro kapellförsamlingar, äro i jordeboken upptagna under moderförsamlingen Morlanda. Enligt k. beslut d. 26 jan. 1923 skola de emellertid för framtiden utgöra annexförsamlingar och i jordeboken redovisas som särskilda socknar. Ia ) Skaftö, Fiskebäckskils och Grundtund» kommuner bilda tillsammans Skaftö församling (och jordebokssocken). Hela församlingen år 1920: 25-41 kv.km., allt land; 3072 inv.; 120 folkm.- täthet. ") Inom Skaftö kommun har jämlikt k. brev d. 30 aug. 1912 bildats ett muntcipalsamhälle, benämnt Östersidan, för vilket hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad äga tillämpning. 18 ) Enligt k. brev d. 14 sept. 1914 har «/ mtl litt. A av hemmanet 1 mtl frälse Fiskebäck n:r 1 fr. o. m. år 1915 avskilts från Skaftö kommun och införlivats med Fiskebäckskils kommun. la ) Enligt k. brev d. 28 mars 1914 tillämpas ordningsstadgan för rikets städer inom Fiskebäckskils kommun. m ) Stenkyrka socken samt Rönnängs och Klädesholmens kapell hava varit förenade om gemensam kommunalförvaltning. Emellertid utgöra numera från 1903 års början Klädesholmen och från 1918 års början Rönnäng egna kommuner. I jordeboken upptagas båda kapellförsamlingarna fortfarande under Stenkyrka. ") Inom Blekets municipalsamhälle tillämpas jämlikt k. brev d. 22 mars 1918 förutom förut gällande hälsovårdsstadgan jämväl kap. 1 i lagen om fastighetsbildning i stad samt byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer.

48 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 14) GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN. Blckets ra:o är delat ph Stenkyrkas och Bonnängs kommuner. Hela municipauarahället år socken avskild köping. jämväl i fattigvårdshänse ende från Tanums liiat): 0-24 kv.km.: 212 inv.; 88!» folkm.-täthot. M ) Tanums Bocken är delad på två B. k. kyrkoområdon Tauum ooh Grebbestad med var sin 8a ) Inom Lyse kommun har jämlikt k. brev d. 6 okt. 1911 bildats ett municipalsamhälle, kyrka. Båda områdena utgöra dock en enda benämnt Slätten, för vilkot hälsovårdsstadgans församling och kommun. föreskrifter för stad äga tillämpning.»") l 1 a mtl Holma n:r 1 2 och Ve mtl Renshögen tillhöra Skce socken, men äro belägna i M ) Kungshamn, även kallat Gravarne eller Onstav Adolf, upptages i jordeboken under/isfcmms Lurs socken. Förslag att överföra hemmanen socken men ntgfir särskild kommun. Förslag att till Lur blov av K. Maj:t d. 13 april 188Ö ej i jordeboken utbryta Kungshamn till särskild bifallet. socken blev av K. Maj:t d. il fobr. 1888 ej bifallet. Göteborgs territoriella församlingar har icke ö0 ) Vid beräkningen av folkmängdstäthetcn i ") Hnnnebostrand» kapellförsamling, som bildados genom k. brev d. 6 nov. 1908 har med garnas medlemmar, vilkas fördelning på de olika tagits hänsyn till de icketerritoriella församlin Tossene församling fortfarande gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsende. härav folkmängdstäthotssiifrorna för de särskilda områdena man icke känner, oeh bliva i följd ") Genom k. brev d. 26 jan. 1917 har Fjällbacka municipalsamhälle blivit utvidgat. litet för låga. ae ) Inom Tanums kommun har jämlikt k. brev S1 ) Enligt K. Maj:ts medgivande d. 30 ang. församlingarna (men ej för hela staden) något d. 1 dec. 1911 bildats ett municipalsamhälle, 1918 utgör Bohusläns regemente fr. o. m. år benämnt Sannäa, för vilket, hälsovårdsstadgans 1919 egen militär kyrkoförsamling. föreskrifter för stad äga tillämpning. aa ) Genom k. brev d. 30 dec. 1922 har Gullholmens m:e blivit utvidgat med dels ett om») Genom k. brev d. 23 febr. 1906 har medgivits, att Grebbestads municipalsamhälle må råde av Lilla Hermanö, beläget väster och sydväst om samhället, dels holmarna Skottåren och under vissa villkor från tid, som framdeles bostämmes, såsom en kommun för sig bilda en Skräddaren. Areal efter utvidgningen 0'19 kv.km.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 15) ÄLVSBORGS LÄN. 49

50 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 15) ÄLVSBORGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 16) ÄLVSBORGS LÄN. 51 Anmärkningar till Älvsborg-s lttn. Ang&ende förslag till områdesrogleringar, använda förkortningar m. m. so Allmänna anra. ä sid. 5. ') Till Åmåls landskommun hörande '/«mtl Toresbyn är beläget inom Tösse socken. Förslag att överflytta Toresbyn till Tösse blev av K. Maj:t d. 2 okt. 1885 ej bifallet. ) Tösse kommun och Tydje kommun bilda tillsammans en församling, Tösse med Tydje. Hel» kyrkosocknen år 1920:89-07 kv.km.; varuv 88-04 kv.km. land; 1679 inv.; 17 folkm.-täthet. s ) Till ödskölts socken hör V» mtl Tveten, vilket är beläget inom Järbo sockens område. Förslag att överflytta Tveten till Järbo socken blev av K. Maj:t d. 7 aug. 1891 ej bifallet. ) Jämlikt k. brov d. 26 mars 1920 äro vissa områden delar av hemmanen Mellerud n:r 1, Österråde n:r 1, Holm n:r 1, Berg n:r 1, Hassle n:r 1 ock Fagerlid n:r 1 från ingången av år 1921 i kommunalt och fattigvårdsbänseendo, ävensom i avseende på skolväsendet överflyttade från Holms socken och des skoldistrikt till Melltruds köping och dess skoldistrikt. Holms kommnn och Mellernds köping bilda tillsammans Holms församling. Hela kyrkosocknen år 1920: 5700 kv.km., varav 53-89 kv.km. land; 2 862 inv.; 53 folkm.-täthet. ) Hemmanen >/«mtl Grönvik ooh V» mtl Djnpedal, som utgöra en del av Vänersborgs stads donationsjord, lyda i allo till Frändefors socken och Sundals härad. Jämlikt k. brev d. 18 juni 1920 har ett visbt obebott område (om sammani. 002 kv.km. land) av Frändefors socken från ingången av år 1921 i allo införlivats med Vänersborgs stad. ) Vassända-Naglums socken har stundom kallats Gustav Adolf efter den gemensamma sockenkyrkans namn. ') Till Vänersborgs stad höranda V» mtl Korseberg, som enligt gällande lönekonvention kulle betala sina pastoralier till Vassända-

52 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 15) ÄLVSBORGS LÄN. Naglums socken, erlägger dem ändock till staden. 8 ) Å Ilunncberg inom Västra Tankern» sockonområdc belägna skogvaktarboställct Högsäter raknäs i allo till Norra Björke socken. Förslag att överföra bostället till V. Tunhom blev av K. Maj:t d. 30 okt. 1885 ej bifallet. 0 ) Enligt k. brev d. 12 dee. 1919 ar ott visst områdo av Västra Tunhems socken hemmanen Malöga n:r 1 4 m. m. från ingången av Ar. 1920 i administrativt, kommunalt och ecklesiastikt hiinseendo införlivat med Trollhättans stad. 10 ) Tveuno skogvaktareboställen Grålagg och Berget eller Langodalen tillhörande Västra Tunhems socken äro belägna inom den till Flo socken i Skaraborgs län hörande delen av kronoparken Hunnoberg. u ) I arealen för Rommeh till 1 mtl Ålestad med utjord i Fors socken ingå ägorna socken, enär nämnda hemman har ägoblandning med Ålestads by i Rommelo. ") Till S:t Feters socken hörande '/oa mtl av Hacka n:r 1 är beläget inom Ale-Skövde socken. Förslag att överflytta denna hemmansdel till Ale- Skövde blev av K. Maj:t d. Si9 april 1.88.6 ej bifallet. ") Alingsås och Rbdene socknar, vilka enligt k. brev d. 5 okt. 1869 skulle fr. o. m. 1871 utgöra skilda kommuner, äro fortfarande i kommunalt hänseende förenade. Förslag att förena socknarna till en koramun och en socken, Alingsås, med uteslutande i jordehoken av Rödeno, blev av K. Maj:t d. 31 juli 1885 ej bifallet. ') En skogsmark väster om sjön Mjörn samt Linnefors kvarn, i allo tillhörande Alingsås stad, äro belägna inom Alingsås socken uti Kullings härad, varemot en till den senare hörande lägenhet Hedvigsberg inneslutes av stadens omrädo. Förslag att överflytta dessa lägenheter dit, där de äro belägna, blev av K. Maj:t d. 5 okt. 1889 ej bifnllet. ") Skogsbygdens socken i Kullings härad har gemensamma kyrkoräkeuskaper med Nårunga och Ljurs sockuar i Gäsono härad. Förslag att överflytta Skogsbygdon till Gäseno härad blev av K. Maj:t d. 17 okt. 1890 ej bifallet. lfl ) Bråttensby och Landa äro i kyrkligt hänseende samt i jordeboken åtskilda, men hava gemensam kommunalförvaltning. ") Vid en verkställd fördelning av kronoparken Edsmären tillföll en del därav, som ligger inom Hällestads socken av Gäseno härad, bland andra liera hemman i den genom fem mellanliggande socknar därifrån skilda Bråttensby socken av Kullings härad, och hava sedan dess inbyggarna å donna del mantals- och skattskrivits i Bråttensby men kyrkoskrivits i Hällestad, i följd varav on mindre del [34 pers. år 1920] av sistnämnda församlings kyrkoskrivna folkmängd är att räknt till Kullings härad och Bråttensby och Landa kommun. Hela Hällestads kyrkosocken år 1920: 28-28 kv.km., varav 28-13 kv.km. land; 372 inv.; 13 folkm.-täthot. Andni delar av nämnda kronopark belägna inom Hällestads och Källunga socknar tillföllo Långareds socken i Kullings härad och Hudene socken. Till följd häravj är en del av Hällestads socken ej sammanhängande med den övriga socknen. 18 ) Enligt k. brev d. 30 ang. 1912 är hemmanet '/< mtl Björsbo n:r 1 vid 1913 års ingång i allo överflyttat från Herrljwiga socken och Kullings härad till Hudene. socken och Gäseno härad' Genom samma k. brev förordnades att hemmanen 7«mtl Bohult n:r 1, V» mtl Lindspång n:r 1, Va mtl Lättorp n:r 1, '/ mtl Stenunga n:r 7 Ambjörnsgården och ', i mtl Stennnga n:r 8 Tolsgården, vilka, ehuru belägna inom Hudene socken, förut haft ägor inom Hcrrljunga, skola till hela sin vidd tillhöra Hudeno socken och Gäsene härad. ") Enligt k. brev d. 8 dec. 1916 tillämpas, förutom de förut gällande byggnads- och brandstadgarna, även ordningsstadgan för rikets städer inom Herrljunga tnimicipalsamhälle. ) En till byn Ljung i Grude socken hörande hemmansdel är belägen i Hovs socken. al ) Hemmanet 8 /s mtl Vimle, tillhörande Norra Sams socken, är i skifteslag med Vimle by i SkSlvene socken... 81 ) Till Hovs socken hörande 3 /a mtl Hägdeno Västergård och 7 mtl Kärret hava sammanblandade ägor med hemman imolla socken. Förslag att överflytta hemmanen till Molla blev av. K. Maj:t d. 28 juli 1888 ej bifallet. Tvenne ägoskifton till Molla äro belägna i Ods socken. >3 ) En Borås stad i allo tillhörande skogstrakt, Råddehult, är belägen i sydvästra hörnet av Sandhults socken i Vedens härad. Färslag att överflytta K. Maj:t d. 10 sept. 1889 ej bifallet. u ) Till Fotskäls gården ligger inom Hajoms Råddehult till Sandhult blev av socken hörande 7 mtl Dala socken i skifteslag med Nödinge by. Förslag att överflytta hemmanet till Hajom blev av K. Maj:t.d..2.0kt. 1885 ej bifallet. Nämnda socknar hava i övrigt åtskillig ägoblandning. 6 ) Björketorps by, tillhörande Kattunga och Surteby socknar, har sammanblandade ägor. Förslag att förlägga hela byn till Kattunga blov av K. Maj:t d. 2 okt. 188o ej bifallet. ) Till Svenljunga socken hörande 7a mtl Gnipebo och % mtl Skinnarebo äro avskilt belägna mellan Ullasjö och Örsås socknar. Förslag att överflytta hemmanon till Ullasjö blev av K. Maj:t d. 9 okt. 1885 ej bifallet. ") Till Hössna socken hörande V«mtl Frömad är beläget inom Timmele socken. Förslag att överflytta hemmanet till Timmele blev av K. Maj:t d. 31 juli 1885 ej bifallet. ) Gränsen mellan Dalums och Timmele socknar är mycket oregelbunden genom sammanblandning av ägorna till Nore m. fl. byar.,0 ) Av Kölingareds socken hör största delen, 32'/» mtl, till Älvsborgg län och Redvägs härad, varemot en mindre del, den s. k. österho rote om 4 mtl, räknas till Vartofta härad av Skaraborgs län. K. Maj:t har den 17 febr. 1894 ej funnit skäl att för det dåvarando bifalla väckt förslag att överflytta Skaraborgs länsdel av Kölingareds socken till Älvsborgs län. Hela Kölingareds socken år 1920: 73-38 kv.km., varav 64-76 kv.km. land; 724 inv.; 11 folkin.-täthet. 30 ) Jämlikt k. brev d. 4 maj 1917 är ett område av Vassända-Naglums socken bestående av mark tillhörande avsöndrade lägenheten

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 15) ÄLVSBORGS LÄN. 53 Kasen ntr 2, Lilla Vassbotten, jämte en del av sjön Stora Vassbotten med däri utfylld järnvägsbank m. m. fr. o. m. år 1918 i allo införlivat med Vänersborgs stad.» 3 ) Jämlikt k. brev d. 10 juni 1910 blev Torpa dåvarande landskommun fr. o. m. år 1911 förenad mod Borås stad till en församling. Enligt k. brev d. 28 febr. 1919 är Torpa socken fr. o. m. år 1920 även i judiciollt, administrativt och kommunalt avseendo införlivad med staden. as ) Genom särskilda nådiga beslut hava följande förändringar beträffande socknars namn blivit påbjudna. Genom k. beslut d. 25 ang. 1911 Mjäldrunga för Mjelldrunga; d:o d. 25 okt. 1912 Färgclanda för Forgoianda; d:o 22 augusti 1913 Männelanda för Rennelanda och Råqgärd för Roggerd. På grund av k. beslut d. 31 okt, 1913 angåendo stavsättet i tryckta skrifter har nu använts stavsättet Fivlered i st. för Fiflered. 34 ) '/a mtl Hökesäter och utskiften till kronodomänen Sandåkcr hörande till Dals-Eds Bocken äro belägna inom Bölanda socken, under det att utinarkeskiften till 1 mtl Västra Hökesäter i Rölanda socken ligga inom Dals-Eds sockenområde. ") Ale-Skövde, S:t Peters, Starrkärs och 31 ) Genom resolution d. 29 sept. 1911 förunnade K. Mnj:t stadsrättigheter ät Trollhättans socken samt vissa delar av Västra Tunhems, Vassända-Naglums och Gärdhems socknar att tillgodonjntas från tidpunkt, som framdeles komnie att bestämmas, dock att staden, vilken Fullestads socknar hava av f. d. allmänningen skulle benämnas Trollhättan, i judiciellt hänseende skulle bibehållas under landsrätt och Hålanda dels inom Långareds socknar. Risveden flera ägoskiften belägna doli inom fortfarande tillhöra JTluudre, Väne och Bjärke ) Ett flertal mosskiften tillhörande dels Eggvena, dels Brättensby socknar äro belägna inom häraders domsaga och tingslag. Jämlikt k. resolution d. 5 nov. 11)15 har Trollhättan vid Södra Härene och Fölene socknar. ingången av år 1916 inträtt i utövningen av»') Ett ägoskifte till»/» mtl Boastaden i atadsrättigheterna Källunga socken är beläget inom Hudene socken. 88 ) Kronoparken Trenningshult i Nårunga socken är fördelad på ett flertal övriga socknar, av vilka Kvinnestad och Ornunga upptaga de största andelarna. 3Ö ) En del av ägorna till hemmanen Almered i Sätila socken äro belägna i Hgssna socken... 40 ) Utmarksskiftet till 1 mtl Viskebacka av Öxnevalla socken är beläget ä gränsen mellan Surteby och Kattunga socknar. ") En Bkogstrakt, Åsarps eller Yttershult, inom Fivlereds sockens gränser tillhör Norra Äsarps och Smula socknar. a ) Angående.ett område av Jönköpings län beläget mellan Ölsremma och Ljungsarps socknar se sid. 21, not 17.

54 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 16) SKARABORGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 16) SKARABORGS LÄN. 55

56 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 16) SKARABORGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 16) SKARABORGS LÄN. 57 Anmärkningar till Skaraborgs liln. Angående förslag till onirådesregleringar, använda förkortningar ni. m. so Allmänna anm. ä sid. 5. ') Kvarnen Korshall eller Västra Forsöle, tillhörande Sals socken, är belägen inom Flo socken. Törslag att överflytta kvarnen jämte tomt till Flo socken blev av K. Maj:t den 29 maj 1891 ej bifallet. Angåendo tvenne skogvaktareboställen tillhörande Västra Tunhems sockon i Älvsborgs län, men belägna inom Flo sockens gränser se sid. 52, not 10. s ) Till Längnums socken hörande 1 /i mtl av Längnum Laggaregärd ligger inom Hyringa sockon. Förslag att överflytta hemmansdelen till Hyringa blev av K. Maj:t d. 22 okt. 1886 ej bifallet. 8 ) Tengene kommun och Grästorps köping bilda tillsammans Tengene församling. Hela kyrkosocknen ar 1920: 24-09 kv.km., varav 2378 kv.km. land; 6 inv.; 62 folkm.-täthet. ') Genom k. brov den 15 febr. 1918 har i Essunga socken bildats Nossebro municipalsamhälle, för vilket samtliga stadsstadgar tilllämpas. ) Till Tråvads sockon hörande hemmanet Görstorp avskiljes därifrån genom ägor i Skärstads socken av Barne härad. Förslag att överflytta hemmanet till sistnämnda socken och härad blev av K. Maj:t d. 7 okt. 1887 ej bifallet. ) Vara kommun och Vara köping bilda tillsammans Vara församling. Heia kyrkosocknen år 1920: 13'02 kv.km., varav 12'95 kv. km. land; 1832 inv.; 141 folkm.-täthet. ') V«mtl av Stora Gruvvad, tillhörande Laske- Vedums socken, är förlagt inom Södra Lundin) socken, och Vi mtl av Lilla Grnvvad, hörande till S. Lundby socken, har fått sitt läge inom Laske-Vedams socken. Förslag att överflytta hemmanen dit, där de äro belägna, blev av K. Maj:t d. 9 nov. 1888 ej bifallet. ") Österbittema kommun och Västerbitterna kommun bilda tillsammans Bitterna församling. Hela kyrkosockuen år 1920: 47-88 kv.km., varav 47-82 kv.km. land; 1 063 inv.; 22 folkm.- täthet. B ) Genom k. brev den 21 febr. 1919 har av ett område vid Järpås järnvägsstation bildats ett municipalsamhälle, benämnt Järpås municipalsamhälle, för vilket samtliga stadsstadgar tillämpas. 10 ) Genom k. brev den 6 aug. 1915 har Inom Skälvums och Ledsjö socknar bildats ett municipalsamhälle, benämnt Lundsbrunn, för vilket hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad tilllämpas. Hela municipalsamhällcts areal 0 39 kv.km.; 320 inv.: 820 folkm.-täthet. Till Lnndsbrunns m:e hör jämväl ett obebott mindre område (med Lundsbrunns aktiebolag tillhöriga brnnns- och badhus) inom Ova socken. ") Genom k. brev don 5 febr. 1918 har vid Götene järnvägsstation bildats ett municipalsamhällc benämnt Götene municipalsamhälle, för vilket samtliga stadsstadgar tillämpas. 1S ) Jämlikt k. brev d.24 mars 1921 skall hemmanet Vs nitl Sågen Lilla n:r 1 den 1 jan. 1922 i judiciollt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt hänseende överflyttas från Björsäters till Forshems socken. (Arealen är enl. ekonomiska kartverkets beskrivning redan förut inräknad i Forshems sockenb areal och kan ej angivas särskilt.) 13 ) A förra kronoallmänningen Klyftamon 1 Lerdala socken och Vadsbo härad finnas lfigonheter, tillhörande Bergs socken i Vadsbo härad, Hornborga och Sätuna socknar i Gudhems härad samt Norra Vings och Skärvs socknar i Valle härad. ") Till Axvalls municipalsamhälle, som huvudsakligen är bolaget inom Norra Ving, hör även ett obebott mindre omr&de (en del av Axvalla hed med några däruppå uppförda byggnader) inom Skärvs socken. Hela municipalsamhället år 1920: 0"1S kv.km.; 300 inv.; 2 307 folkm.-täthet. I6 ) Till Skara landskommnn hörande 1 mtl Skara domprostegård är beläget inom Skara stad, vilken däremot har lägenheterna Stora Svenstorp, Skarängen och Fröängen inom landskommunen. Förslag att överflytta hemmanet och lägenheterna dit, där de firo belägna, blev av K. Maj:t d. 14 okt. 1887 ei bifallet. I0 ) Jämlikt k. brev den 21 nov. 1913 har inom Kvänums socken bildats ett municipalsamhälle benämnt Kvänum för vilket ordningsstadgan, brandstadgan och hälsovårdsstadgan tillämpas. ") Den till Vartofta härad hörande Falköpings östra landskommun och den till Gudhems härad hörande Falköpings västra landskommun bilda tillsammans Falköpings landsförsamling. Till Falköpings östra landskommun hörande V» mtl Gunnestorp n:r 7 Trumslagaregård är beläget inom Luttra socken. Förslag att överflytta hemmanet till Luttra blev av K. Maj:t d. 11 sept. 1885 ej bifallet. Hela Falköpings landsförsamling år 1920: 16-54 kv.km., varav 16-60 kv.km. land; 1520 inv.; 92 folkm.-täthet. 18 ) Till Daretorps socken hörande V mtl Haddängen ömsintes av Agnetorps socken, vilken däremot har V mtl Ändotorp inskjutet i Daretorps socken. Förslag att överflytta hemmanen dit, där de äro belägna, blev av K. Maj:t d. 8 juli 1885 ej bifallet. 19 ) Av Kölingareds kyrkosocken höra till Skaraborgs län och Vartofta härad endast 4 mtl, den s. k. Österbo rote, bestående av hemmanen B /«mtl Bäckanäs, V» Hiared, '/«Skrikebo, '/«Vråna, 1 Bränningsls, Vs Grönebro, V Kyrkeryd, V Sandvik, V» Starrebo och '/ Tranebol. Återstående dolen tillhör Redvägs härad och Älvsborgs län. Förslag att överflytta Skaraborgs länsdel av socknen till Älvsborgs län har K. Maj-.t d. 17 febr. 1894 ej funnit skäl att för det dåvarande bifalla. Hela Kölingareds socken år 1920: 73-83 kv.km., varav 6475 kv.km. land; 724 inv.; 11 folkm.-täthet.!0 ) Jämlikt k. brev den 4 juli 1919 har inom Falköpings västra landskommun bildats ett

58 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 16) SKARABOROS LÄN. mnnicipalsamhälle med benämning Falköpings förstäder. Samtliga stadsstadgar tillämpas; å statens järnvägars mark (009 kv.km.) dock endast hälsovårds- och ordningsstadgan. 2l ) Till Hjo stad hörande tvenno områden, varav det ena benämnes Båtsmanfallen, omslutas av Hjo landskommun i Eåkinds härad. Förslag att överflytta områdena till landskommunen blev av K. Maj:t d. 17 sept. 1886 ej bifallet.») Genom k. brev d. 23 juni 1913 är hela Skövde landskommun från ingången av år 1914 i administrativt, kommunalt och judiciellt avseende införlivad med Skövde stad. Skövde landskommun och örns kommun bildade förut tillsammans Skövde landsförsamling, men genom k. brev d. 18 juni 1915 har den del av Skövde landsförsamling, som utgjordes av Skövde förutvarande landskommun, från ingången av år 1916 i ecklesiastikt hänseende skilts från Örns kommun och införlivats med Skövde stadsffirsamling till on församling, benämnd Skövde församling. Den efter införlivningen återstående delen av Skövdo landsförsamling benämnes örns församling; enligt k. brev d. 22 juni 1917 benämnes densamma jämväl i Jordeboken Öm. 20 ) Hemmanen i Flistads socken hava skogsskiften inom Oötlunda sockens område, men ehuru å dessa boende torpare betala sina kyrkliga och borgerliga utskylder till Flistads kommun och därstädes mantalsskrivas, kyrkoskrivas de ändock i Götlnnda. vilken kyrkosocken sålunda omfattar en mindro del [43 pers. år 1920] av Flistads kommuns folkmängd. 24 ) Till Björkängs socken i allo hörande torpet Skinnaroviksfallet är beläget inom Fagre socken. Förslag att övcrflvtta torpot till Fagre blev av K. Maj:t d. 10 ang. 1887 ej bifallet. 9S ) Björkängs kommun och Töreboda köping bilda tillsammans Björkängs församling. Hela kyrkosockon år 1920: 36-26 kv.kvm., varav 34-87 kv.km. land; 2 677 inv.; 76 folkm.-täthet. ") Till Mariestad lyder i allo en å Vallby mad i Fkby socken belägen ängsmark. Förslag att överflytta denna till Ekby blev av K. Maj:t d. 16 aug. 1889 ej bifallet. ") Hassle, Enåsa kapell och Bcrga utgöra skilda församlingar men hava gemensam kommunalförvaltning. 28 ) 18 olika hemman i Hova socken hade förut inom Finnerödja socken ägor, varifrån avsöndrats åtskilliga lägenheter, som hava ansetts i kyrkligt, men ej i kommunalt hänseende tillhöra Finnerödja socken. Förslag att i jordeboken och i kommunalt hänseende överflytta dessa ägor till Finnorödja fann K. Maj:t d. 6 mars 1885 ej till någon åtgärd föranleda. Numera synes emellertid denna oregelbundenhet hava upphört och lägenheterna tillhöra Hova socken 1 såväl kommunalt gom kyrkligt avseende.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 17) VÄRMLANDS LÄN. 59

60 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 17) VÄRMLANDS LÄN. Norra, '/ Grytsjön och '/ > Sävsjön; varemot socknens övriga 22 mtl tillhöra Edsbergs härad i Örebro län. Förslag att överflytta sistnämnda länsdel till Värmlands län blev d. 6 dec. 1889 av K. Maj:t ej bifallet. Jämlikt k. brev d. 25 aug. 1922 skall omellertid Värmlandsdclen av Nysunds kommun d. 1 jan. 1923 i administrativt och judiciellt hänseende överflyttas till Örebro Anmilrkiilngar till Värmlands liiii. Angående förslag till områdesregleringar, använda förkortningar in. m. se Allmänna anm. ä sid. 5 ') Enligt k. brev den 1 aug. 1895 äro med län (Svarta landsfiskalsdistrikt, Karlskoga fögderi, Edsbergs h:d och tingslag, Västernärkes 1896 års ingäng lägenheterna Bosjön och SpringsjBn i allo överförda frän Sunnemo sockon och domsaga). Hela Nysunds socken år 1920: 296'82 Älvdals härad till Färnebo socken ooh härad. kv.km., varav 258-27 kv.km.. land; 2 814 inv.; Arealen av do sålunda överflyttade lägenheterna 10 folkm.-täthct. har ej kunnat utrönas. Av en hel hytta, Skåltjärnshyttan, i övrigt hörande till Färnebo soc års ingång vissa områden av Vnrnwnn sockon a ) Enligt k. brev d. 7 mars 1913 äro med 1914 ken, räknas i kyrkligt och kommunalt hänseende i allo införlivade med Kristinehamns stad, nämligen ',a mtl Prästerud, '/t Sörkastet, Va Utter- 1 le till Nordmarks socken och den i allo till Färnebo socken hörande '/> hytta Gräsbosjöhyttan eller Bosjöhyttan är nppförd på ägor till Gustavsberg och '/> Hedehult. bäcken, 1 Sanda, '/«Alskärr samt delar av 1 hemmanet Gräsby i Sunnemo socken. Förslag ) Enligt k. brev d. 26 sept. 1913 äro med 1914 att överflytta denna Vio av Skål tjärnshyttan till års ingång hemmanen 1,U mtl Norra Sandbäcken, Färnobo kyrkosocken och Gräsbosjöhyttan till V mtl Södra Sandbäcken och 1 mtl Sanna i allo Sunnemo socken blev av K. Maj:t d. 11 dec. 1885 överflyttade från Karlstads socken till Karlstads stad. ej bifallet. ) Av Nyaunds socken höra till Värmlands ") Jämlikt k. brev d. 30 dec. 1916 utgör Munkfors bruk jämte vissa hemman och lägenheter län och Visnums härad ll a,'a mtl, nämligen 1 mtl Billinge Södra, V«Bräckan, Vi Bäcken, V från och med den 1 jan. 1918 en särskild kapellförsamling, benämnd Munkfors, med rätt och Älgåsen, 1 Gärdsbol, 1 Håkanbol, 1 llålunda, Va Högeborg, Ve Högebergstorp, V Kxigsmansbol, skyldighet för denda att med Ransäters för Vi Lidan, Vi Lidetorp, Va Mickelarud, V Mohråten, '/a Mo, V«Printsorud, V Rotebäckon, './ Roted, 1 /t Svartotjärn, 1 Ätorp, 1 Äng, 1 Billinge samling fortfarande hava gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsende. 6 ) Inom Grums sockon ligger -^V mtl Lilla, Rastan, tillhöronde Nors socken. Förslag att överflytta L. Äustan till Grums blev av K. Maj:t d. 21 nov. 1884 ej bifallet. ') -By församling omfattade ännu år 1910 By kommun och Säffle köping. Enligt k. brev d. 20 jan. 1911 bildar Säffle köping fr. o. m. d. 1 maj s. å. en särskild kapellförsamling, benämnd Säffle kapellförsamling, vilken dock fortfarande

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 17) VÄRMLANDS LÄN. 61 skall hava gemensamt skolväsende och gemensam kyrklig ekonomi med By församling. Enligt k. brev d. 12 nov. 19i5 är ett område i By sorken om 142 kv.km. fr. o. m. d. 1 jan. 1916 i kommunalt och kyrkligt hänseonde skilt frän By kommnn och införlivat med Safflc köping. ") Ortuaninskommitténs framställning, att namnet sknlle ändras till Östevallskog blev av K. Maj:t d. 3 mars 1916 avslagen.») Enligt k. brev d. 29 ang. 1913 blev vid Haga i Arvika socken bildat ett manicipalsamhälle; areal 028 kv.km. Enligt k. brov d. 1 juli 1918 hava vissa delar av hemmanen Vik n:r 1 och Solberga n;r 1 samt lägenheterna Sandlyckan, Varvet och Åsen, alla inom Arvika socken, fr. o. m. d. 1 jan. 1919 införlivats med Arvika stad i administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende. Jämlikt k. brev d. 19 mars 1920 hava ytterligare vissa områden av Arvika socken om sammanlagt 2'74 kv.km., omfattande bl. a. det a hemmanet Solberga n:r 1 belägna Haga m:e samt återstående delar av nämnda hemman, d. 1 jan. 1921 införlivats med Arvika stad i administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende. Folkmängden inom det sålunda införlivade området d. 31 dec. 1920 utgjorde 1702 pers., vurav inom Haga m:e 1 131 pers. 10 ) Jämlikt k. brev d. 24 okt. 1919 bildar Sunne municipalsamhälle fr. o. m. d. 1 jan. 1920 såsom en kommun för sig en även i fattigvårdshänseende från Sunne socken avskild köping, benämnd Sunne. Ansökan om rätt för köpingen att utgöra eget skoldistrikt föranledde icke till någon åtgärd. Sunne församling omfattar Sunne kommun och Sunne köping. Hela församlingen vid 1921 års ingång 572-73 kv.km., varav 517'58 kv.km. land; 10941 inv.; 21 folkm.täthet. u ) Delar av hemmanen Ganterud och Bådom och lägenheterna Holmängen och Kläggstranden av hemmanet Torsby, Kläggstranden av hemmanet Västanå, Kronskogen av hemmanet Fensbol samt Httckfall av hemmanet Vadje, vilka hemman enligt jordebokon tillhöra Fryksände socken, räknas i kyrkligt hänseende till östmarks socken, varest flertalet av dessa hemmansdelar ock äro belägna. Andra delar av hemmanen Ganterud, Smedscrud och Bådom ligga även inom Östmarks socken, men dessa räknas i allo till Fryksände. Förslag att reglera dessa oregelbundenheter blev av K.. Maj:t d. 3 nov. 1893 ej bifalle.t. i2 ) Aboarne å torpen Dalen och Säterbråtcn jämte några andra hava kyrkoskrivits i Lekvattnets församling, men mantals- och skattskrivits i Fryksände, inom vilken socken torpen även äro belägna. Förslag att i kyrkligt hänseende förlägga dessa torp till Fryksände blev av K. Maj:t d. 18 aug. 1892 ej bifallet. ") Jämlikt k. brev d. 2 mars 1917 tillämpas byggnadsstadgan för rikets stader för Torsby mnnicipnuamhälle, som samtidigt utvidgades till en aroal av 2'01 kv.km. Hälsovårdsstadgan tillämpas tillsvidare ej å det nya området. M ) Mellan Norra Ny och Nyskoga, det scnaro jämlikt k. brev d. 20 dec. i872 utbrutet ur västra delen av N. Ny, är gränsen icke redig, därigenom att ägor äro blandade om varandra. Förslag om reglering härav blev av K. Maj:t d. 31 dec. 1890 ej bifallet. 16 ) De hemmansdelar, varav Gustav Adolfs kommun hestår, upptagas i jordeboken för Ekshärads socken. Förslag att i jordeboken utbryta kommunon till särskild socken blev av K. M.aj:t d. 18 mars 1887 ej bifallet. 10 ) Genom k. brev d. 18 nov. 1910 förunnades Arvika köping stadsrättigheter att tillgodoujutas fr. o. m. d. 1 jan. 1911, dock att Arvika stad skall tills vidare i judiciellt hänseende bibehållas under landsrätt och tillhöra Jössc domsaga och tingslag. 17 ) Genom särskilda nådiga beslut hava, i enlighet med ortnamnskommitténs hemställan, följande förändringar beträffande socknars namn blivit påbjudna: Genom k. brev d. 2 april 1914 hava fastställts namnet Vitsand för den förut Vittsand benämnda socknen; d:o d. 24 sept. s. å. Skillingmark för Skillingcmark; d:o d. 23 okt. g. å. Töcksmark för Tyksmark; d:o d. 3 sept. 1915 Bansäter för Bansätter; d:o d. 22 juni 1917 Älvsbacka för Elovsbacka. 18 ) Ägoskiften till V mtl Hedås och V» mtl Bengtsbol hörande till Ransäters socken äro belägna i övre Ulleruda socken, och skiften till Ve mtl Arnäs och V mtl Västra Tjärn hörande till Övre Ullerud äro belägna i Nedre Ulleruds socken. 10 ) Tvenne till Säffle säteri i By socken hörande ägoskiften äro belägna inom Tveta socken. s0 ) Gränsen mellan Sunne och Gräsmarks socknar är delvis ganska oregelbunden; bl. a. ligger Vt mtl Höjdeu hörande till Gräsmark helt och hållet inom Sunne sockens gränser. 81 ) Flera till hemmanet Flibacken i Lekvattnets socken hörande lägenheter äro belägna i östmarks socken, medan till hemmanet Ulvsjön i Östmark hörande områden ligga inom Lekvattnets sockengräns. ") Delar av hemmanen Vadje och Vadjetorp med tillhörande utskogar och lägenheter, bl. a. f. d. bruket Kristinefors, vilka enligt jordeboken tillhöra Fryksände socken, räknas i kyrkligt hänseende till Vitsands socken, varest dessa hemmansdelar ock äro belägna.

62 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 18) ÖREBRO LÄN.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 18) ÖREBRO LÄN. 63 Anmärkningar till Örebro län. Angående förslag till områdesregleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. a sid. &. ') Till Åntta socken hörande 1 mtl Vittväng[ jch V«mtl Mogetorp omslutas av Mosjö och Gällersta socknar samt Örebro stads ägor. Förslag att överflytta hemmanen till Hosjö blev»v K. M:t d. 8 mars 1889 ej bifallet. ") Till Rinkaby socken hörande 1 mtl Munkatorp ligger inom Längbro socken. Förslag att överflytta Munkatorp till Längbro blev av K. Mit d. 18 juni 1886 ej bifallet. ") Till Lillkyrka socken hörande V4 mtl BjÖrnbotorp, Vi» mtl Bredmossen och /» mtl Skabacken äro belägna inom Glanshammars socken. Förslag att överflytta hemmanen till Glanshammar blev av K. Maj:t d. 16 mars 1889 ej bifallet. ) Efter framställning av orrnamnskomroittén har genom k. beslöt d. 18 juni 1920 fastställts namnet Stora Melltisa, för den förut även Mellösa benämnda socknen; d:o d. 29 april 1931 Vintrosa för Vinteråga. ) Till Lerbäcks socken hörande V» mtl Blåberga, V» Hageberg eller Tången och '/» Römossen ligga inom Hallsbergs socken. Förslag att överflytta hemmanen till Hallsberg blev av K. Majit d. 1 mars 1889 ej bifallet. j Av Hallsbergs köping hörde förut en del till Kumla församling och en del till Hallsbergs församling, men genom k. brev d. 9 okt. 1917 har den del av Kumla församling, som tillhörde Hallsbergs köping, fr. o. m. d. 1 maj 1918 i ecklesiastikt hänseonde skilts frän Kumla förs. och förenats med Hallsbergs församling. Hela Hallsbergs församling år 1920: 11238 kv.km., varav 10503 kv.km. land; 4 785 inv.; 45folkm.-täthet. ') Jämlikt k. brev d. 8 juni 1915 lända även hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad i tillämpliga delar till efterrättelse inom Kumla municipalsammlle, för vilket sålunda samtliga stadsstadgar tillämpas. Genom k. brev d. 7 okt. 1921 har municipalsamhället blivit utvidgat med ett område om 1'63 kv.km. ) Till Ramundeboda socken hörande V» mtl Skarbyholm mod Sågmossen, '''i mtl Stavåna oeh 1 /< mtl Motorp eller Sågen samt lägenheten Hnmléktrret äro belägna på Grimsten härads allmänning i Tiby socken. Förslag att överflytta dessa hemman och lägenheter till Viby socken blev av K. Maj:t d. 25 april 1889 ej bifallet. ) Till Hammar» socken börande 1 mtl Stubbetorp, som utgöres av tvenne ägoområden, ligger inom AakersHnds landskonimun- Förslag att överflytta hemmanet till sistnämnda socken blev av K. Maj:t d. 15 febr. 1889 ej bifallet.,0 ) Hammar» kommun.omfattar, ntom Hammars församling, en till Örebro län hörande del av den i övrigt till Östergötlands län hörande Västra Ny församling, nämligen ön Stora Rökneö i Vättern (6 pers. år 1920). Jfr vidare anm. 28 under Östergötlands län. ") Till Knista socken hörande 1 mtl Storsjön och V» mtl Kronoberg ligga utom socknen mellan Kvistbro och Hidinge socknar, och V«mtl Medskog och Villingsbergs bruk med kvarn inom Hidinge socken samt V mtl Snöbergshyttan inom Karlskoga socken. Förslag att överflytta dessa hemman och lägenheter dit, där de äro belägna, blev av K. Maj:t d. 26 febr. 1892 ej bifallet. ') Av Nysunds socken hörde ännu vid 1920 års slut 22' mtl till Örebro län och Edsbergs härad, men 11 8 /» mtl till Värmlands län och Visnums härad (jfr sid. 60, anm. 2). Förslag att överflytta Örebro-länsdelen till Värmlands län blev av K. Maj:t d. 6 dec. 1889 ej bifallet. Jämlikt k. brev d. 25 aug. 1922 skall emellertid Värmlands-länsdelen av kommunen d. 1 jan. 1923 i administrativt och judiciellt hänseende överflyttas till Örebro län. Hela Nysunds socken år 1920: 29682 kv.km., varav 258-27 kv.km. land; 2 814 inv.; 10 folkm.-täthet. u ) Inom Karlskoga kommun och Degerfors kapellförsamling har jämlikt k. brev d. 1 juni

64 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 18) ÖREBRO LÄN. 1912 bildats ett munlcipalsamhälle, benämnt Jannclund, för vilket samtliga stadsstadgar tilllämpas. ') Jämlikt k. brev d. 6 juli 1917 bildades av vissa fastigheter inom Karlskoga socken fr. o. ra. d. 1 jan. 1918 en särskild kapellförsamling, benämnd Degerfors kapellförsamling, som med Karlskoga förs. fortfarande har gomensam kyrklig okonoml och gemensamt skolväsende. (Hedan fornt betraktades en del av socknen mod Degerfors bruk och kapollbyggnad Båsom egen kapellförsamling, vilken emellertid hade avsevärt mindre utsträckning än don nu bildade). Den i tabellen för Dogerfors kapell uppgivna vattenarealen torde vara något för liton, dä sjön Möckeln ej kunnat fördelas å moder- och kapellförsamlingen. ls ) Genom k. brev d. 27 juli 1917 har hemmanen Hagby nr 1 och Elvestorp nr 5 och 6 med fr&n dem avsöndrade lägenheter i Nora socken fr. o. m. år 1918 i allo införlivats med Nora stad. >») Jämlikt k. brev d. 19 nov. 1914 tillämpas samtliga stadsstadgar å ett vid Frtfvl järnvägsstation i Näsby socken beläget område, benämnt Frövi municipalsamhälle, dock att endast hälsovårdsstadgan tillämpas på den dol av området, som tillhör statens järnvägar. ") Av Fellingsbro socken räknades förut en mindre del 17 mtl till Lindes och Ramsbergs härad, men enligt k. brev d. 81 dcc. 1912 har med 1913 års ingång ifrågavarande sockendel i kommunalt och ecklesiastikt hänseende ävensom i jordoboken överflyttats från Fellingsbro till Lindes socken. Se närmaro 1910 års folkräkningsberättelso del 1, sid. 97, not 17. "J Enligt k. brev d. 22 april 1908 skulle, sedan vissa villkor blivit fullgjorda, norra delen av Fellingsbro socken bilda en särskild kapellförsamling med rätt för denna att med moderförsamlingen fortfarande hava gemensamma kyrkoräkenskaper och gemensamt skolväsen. Penna utbrytning trädde, jämlikt K. Majsts beslut d. 19 okt. 1920, i tillämpning d. 1 jan. 1922, och benämnes den nya kapellförsamlingen Fellingsbro norra församling, samt omfattar en areal av ungefär -00 kv.km. varav 00 kv.km. land. ") Inom Fellingsbro kommun har jämlikt k. brev d. 8 dec. 1911 bildats ett munlcipalsamhallo, benämnt Fellingsbro, för vilket hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad tillämpas.,0 ) Till Lindesbergs landskommun hörande? 1 mtl Lindesby, Ve mtl Lindeshemman och VI mtl Herrmanstorp äro helt och hållet eller "tilen del inneslutna av Lindesbergs stads ägor, van emot de till staden hörando lägenheterna Brogården med Skottbackarne, ävensom Böder därom liggande ägor samt Persbo, Sämskhagen, Smedhagen m. fl. lägenheter ömsintas av landskommunen. Förslag att överflytta dessa hemman och lägenheter dit, där de äro belägna, blev av K.. Maj:t d. 18 okt. 1889 ej bifallet. ') Till Ljusnarsbergs socken hörande V mtl Axsjön är beläget inom Lindesbergs landskommuns område. Förslag att överflytta hemmanet till sistnämnda kommun blev av K.. Maj:t d. 15- ang. 1884 ej bifallet.») Enligt k. brev d. 6 juni 1912 skulle Guld' smedshyttans kapell med dess nuvarande område, sedan vissa villkor blivit uppfyllda, skiljasfrån Lindesbergs stads- och landsförsamlingars pastorat för att såsom en i kyrkligt-ekonomiskt hänseende ävensom beträffande skolväsendet oberoende församling bilda ett eget pastorat. Jämlikt löneregleringsresolution d. 12 maj 1916 har delningen trätt i kraft d. 1 maj 1917. 83 ) Se not 5 under Västmanlands län, sid. 66. u ) Ljusnarsbergs församling (med Hörkem kapell) omfattar Ljusnarsbergs kommun (med kapellet) och Kopparbergs köping. Hela församlingen år 1920: 66571 kv.km., varav 603'52 kv.km. land; 11859 inv.: 19 folkm.-täthet. M ) Enligt k. brev d. 22 nov. 1912 är Örebro stadsförsamling fr. o. m. d. 1 jan. 1913 delad i tvenne med Svartån som gräns. Arealen för don norra församlingens (Olaus Petri förs.) område kan approximativt beräknas till 9'83 kv.km.. land och för den södra församlingens (Nikolai, förs.) till 1229 kv.km. Se även sid. 164, anm. 27. ä ") Genom resolution d. 17 mars 1922 har %~ Maj:t förklarat att Karlsdal skall anses hava upphört att utgöra eget kapell.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 19) VÄSTMANLANDS LÄN. 65

66 TAB. 1 (forts,). KOMMUNER M. M. 19) VÄSTMANLANDS LÄN. Anmärkningar till YHstmanlnnds län. Angående förslag till omrädesrcgleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. & Rid. 5. ') Angående Broby by, tillhörande både Tumbo gocken 1 Södermanlands län och Torpa socken i Västmanlands län, se sid. 13, anm. 17. ) Kung Karls församling omfattar Kung Karls kommun och Kungsörn köping. Hela församlingen år 1920: 70-68 kv.km., varav 7088 kv.km. land; 3340 inv.; 47 folkm.-täthet. s ) Angående socken- och länsgränsen vid hemmanen Gålhammar, varav ett tillhör Västermo socken i Södermanlands län och ett Arboga landskommun i Västmanlands län, se sid. 13, anm. 18. ') Till Arboga landskommun hörande komministerbostället Gabrielstorp eller Emans, pastorsboställets jord i prästgärdena, V mtl Kolbäck samt Höjenskvarn och Nästkvarn äro belägna inom Arboga stads område. Förslag att införliva dessa fastigheter med staden blev av K. Maj:t d. 20 okt. 1893 oj bifallet. Till Arboga landskommun likaledes hörande Va mtl Stentorp ligger inom Säterbo socken. ) En hemmanot Holmsjö n:r 1 i Skinnskattebergs socken tillhörig skogsmark är belägen inom Ramsbergs socken av Örobro län utan (land)förbindelse mod övriga delen av Skinnskattebergs socken, Däremot ligger ett mindre område tillhörande Malingsbo socken av Kopparbergs län inom Skinnskatteberg. ) Lägenheten Vargstuguängen och gruvejorden Svartsla, vilka i allo tillhöra Sala stad, äro belägna inom Kila socken. Förslag att överflytta dem till Kila socken har. av K. Maj:t d. 31 aug, 1894 ej bifallits. Några andra lägenheter tillhörande Sala stad äro belägna i landskommunen, Kila eller Kurola. ') Till Sala landskommun hörande tvenne områden nämligen dels hemmanen Broddbo och Ulvsbo med Bolandet, om tillsammans 1 V«mtl, dels hemmanen Norrkifsta, Sörkifsta, Hättskär och Fräbrunn, om tillsammans 7 V» mtl, avskiljas genom Sala stads mark frän övriga omrädet. ) Till Harbo kyrkosocken hör förutom Harbo kommnn en mindre del [med 5 pers. år 1920] av Bälingt kommun i Uppsala län; se sid. 9, anm. 6. Enligt k. brev d. 25 nov. 1921 skall hemmanet emellertid d. 1 jan. 1923 i. ecklesiastikt hänseende överflyttas frän Harbo förs, till Bälinge förs. Hela Harbo kyrkosocken är 1920: 133-15 kv.km., varav 126-78 kv.km. land.; 1 482 inv.; 11 folkm.-täthet. ') S;t Ilians socken, som förut var delad mellan tvenne härad (Norrbo h:d 16 V» mtl., Tuhundra h:d 9 6 /i6 mtl.), är jämlikt k. brev den 21 dec. 1917 från ingången av ar 1918 införlivad med Västerås stad i judiciellt, administrativt och kommunalt avseende. Beträffande de ecklesiastika förhällandena har blott föreskrivits, att folkskoleväsendet utgör en för hela staden gemensam angelägenhet. w ) Enligt k. brev den 21 dec. 1917 är Lundby socken från ingången av 1918 införlivad med Västerås stad (under samma bestämmelser, som ovaq angivits för Sä;t Ilian). ") Enligt k. brev den 25 jan. 1918 är Köpings socken samt den till lotten litt, A hörande del av det s. k. Köpiugskomplexet, som var belägen Inom Kungs-Barkarö socken, från ingången av år 1919 införlivad med Köpings stad beträffande Köpings socken i judiciellt, administrativt och kommunalt avseende samt i fråga om delen av Kungs-Barkarö i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende; varjämte bestämdes, att folkskoleväsendet skulle utgöra en för hela staden gemensam angelägenhet, vilken staden som kommun har att vårda. Enl. k. brev den 1 okt, 1919 har införlivning av den forna Köpings socken även ägt rum i ecklesiastikt avseende, i det att Köpings stadsoch landsförsamlingar från ingången av år 1920 förenats till en församling, benämnd Köpings församling. "') Genom k, brev d. 7 okt. 1921 har Norbergs municipalsamhälle blivit utvidgat. Areal efter utvidgningen 1'87 kv.km. M ) Till Kung Karls kommnn hörande V mtl Slogeu samt ägoskiften av Kungsörs allmänning och egendomen Kungsörs Södra Kungsladugård äro belägna inom Torpa socken.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 19) VÄSTMANLANDS LÄN. 67 ") Sura iocken delas av Bergs socken J tvenne delar. Därjämte är ett mindre område, omfattande torpställena Stora och Lilla Hörningstorp samt Gustavstorp, beläget mellan Bergs och Munktorps socknar. Ett flertal mindre områden, omfattande itker-, möss- och skogsskiften hörande till Ramnäs brak samt Skinnartorps och Usträngsbo hemman av Ramnäs socken, äro belägna inom Sura kommun. 16 ) Ett område, benämnt Visevttrka, av 4 mtl Yttersäfne i Västerlörsta kommun samt ett till 1 mtl Kyllinge i Norrby socken hörande skogsområde äro belägna mellan Enåktrs socken och Sala landskommun. ' ) En österunda socken tillhörande skogsallmänning är belägen mellan Huddunge och Vittinge socknar av Västmanlands län samt Järlåsa av Uppsala län. 17 ) Mellan Huddunge ooh Harbo socknar är beläget ett större skogsområde, hörande till 1 mtl Siggbo i Nora socken. Inom detta skogsområde ligga ett flertal mosskiften, hörande till 1 mtl Rödja och 1 mtl Hertigbo av Huddnnge socken. Några Nora socken tillhörande skogsoch ängsområden, äro belägna i Enäktrt socken, varjämte ett flertal strandomradon, belägna utmed Dalälven i österfärnebo socken av Gävleborgs ltta, tillhöra Nora socken.

68 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 20) KOPPARBERGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 20) KOPPARBERGS LÄN. 69 Anmärkningar till Kopparbergs län. Angående förslag till områdesregleringar, använda förkortningar m. m. ge Allmänna anm. å sid. 5. ) Genom k. lirev d. 10 juli 1914 medgavs att Krylbo municipalsamhälle måtte från tidpunkt, som framdeles bestämmes, såsom en kommun för sig bilda en, även i fattigvårdshänse- «nde från Folkärna socken avskild köping, benämnd Krylbo. Jämlikt k. brev d. 16 okt. 1918 har Krylbo vid ingången av år 1919 inträtt i utövningen av köpingsrättigheten. Yidkommando rättigheten för köpingen att utgöra särskilt skoldistrikt vill K. Maj:t framdeles meddela beslut. Folkärna församling omfattar Folkärna kommun och Krylbo köping. Hela församlingen år 1920: 210G6 kv.km., varav 19209 kv.km. land; 7150 inv.; i!7 folkm.-täthet. 2 ) Hemmanslotter av ','«mtl Tjälbo, hörande till Oarpenbergs socken, äro förlagda inom Hedemora landskommuns område, och vissa hemmanslotter, hörande till Vikbyn i Hedemora socken, äro belägna inom Gnrpcnbergs område. Förslag att reglera dessa oregclbundenheter blev av K. Maj:t d. 3 nov. 1893 ej bifallet. ) Ägor tillhörande lägenheten Bodanäs eller Hyggen i Stora Skedevi socken äro belägna Inom Vika socken, och lägenheterna Rostkärnsänge och Lunåns takt, tillhörande Vika, ligga inom Stora Skedevi, varjämte en lägenhet i Örängarna, lydande till Näs kungsgård i Husby socken, är belägen inom Hedemora landskommun. Förslag av K. Jlaj:ts Befallningshavande i länet om reglering av dessa oegentligheter blev av K. Mnj:t d. 16 dec. 1892 ej bifallet. <) Genom beslut d. 15 nov. 1918 har K. JIaj:t förklarat, att vissa av Hedemora stads mark fullständigt omslutna jordområden (om vilka förut ovisshet rått) i alla avseenden tillhöra staden. Jämlikt beslut av samma dag äro frän ingången av år 1919 med Hedemora stad införlivade inom staden belägna men till Hedemora socken hörande delar av Emaus, pastorsbostället, komministerbostället, Munkbo m. m., dock med vissa å en karta närmare angivna undantag, och å andra sidan till Hedemora socken överflyttade vissa inom socknen belägna men till staden hörande jordområden, nämligen Örängarna, Gräsuddarna, Kall viken, Källberga, Dalkarlsbojorden, Hörnbotägten, fäbodatället vid Nora, Laggarbo, Aräugarna och F&rnemyran samt ytterligare tre å karta utmärkta områden; 6 ) Inom Gustavs socken äro belägna ägor, som tillhöra Dahlgrens roto inom Säters socken. 6 ) Till Säters landskommun hörande 3 /s mtl Kolarbo om6lutes av Stora Skedevi socken och Säters Kungsgård omslöts förö år 1918 till största delen av Säters stads område. Stadsjordarna Ljusterängarna och Åkergardet ligga inom landskommunen. Förslag att överflytta dessa hemman och lägenheter dit, där de äro belägna, blev av K. Maj:t ej bifallet, beträffande Kolarbo d. 3 fobr. 1888 och beträffande Kungsgården och stadsjordarna d. 1 april 1892. Enligt k. brev d. 16 aug. 1918 är ett område av Säters socken, nämligen dels från Säters kungsgård till hospitalsområde upplåten mark, dels ock de från Säters kungsgård till staden genom bytcsavtal år 1904 överlåtna ägorna Bnrhagen med Kalvhagen, Gårdstomten, Ögat, Näs&kern och Finntäppan, fr. o. m. år 1919 i allo införlivade med Säters stad. ') Den s. k. Kniva fjärding utgör en dol av Vika socken. Hosjö kapell, även kallat Sandviks kapell och i jordeboken upptaget under Vika, har därmed gemensam kommunalförvaltning. B ) Enligt k. brev d. 12 april 1918 utgöra vissa fastigheter inom Svärdsjö socken nämligen Svartnäs bruk, Lilla Björnmosscn, Falkåsen, Västra Svartnäs, Nilslarsberg, Baståscn, Östra Svartnäs, Båtpärs, Vällingbäck, Spaksjön, Råbacken, liörtåsen och Svartnäs bruks rekognitionsskog ävensom inom förestående byar och lägenheter belägna, vid allmänna storskiftet avsatta sockenundantag, lägenheten Mörtsjöriset samt det Linghcds by tillydande fäbodstället litt O. Tovbo eller Tocarbo med undantag av på samma fastigheter belöpande andelar i den vid bydelningen av SvärdBJö och Envikens socknat avsatta härads-eller sockenallmanningcn.fr. o. m. d. 1 jan. 1919 en särskild kapellförsamling under namn av Svartnäs ling:. kapellförsam

70 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 20) KOPPARBERGS LÄN. a ) Kopparbergs församling omfattar dels Kopparbergs undantag av den till Nortbärke socken hö socken (Falu landskommun) dels rande delen, måtte på vissa villkor, från tid en del av Falu stad och är sålunda på en gång som framdeles komme att bestämmas, såsom en lands- och stadsförsamling, för vilka delar särskilda kommun för sig bilda en även i fattigvårdshän- kyrkoböcker föras. Hela församlingen år scende från Ludvika socken avskild köping, 1920: 289-01 kv.km., varav 25077 kv.km. land; benämnd Ludvika. Enligt k. brev d. 11 dec. 10071 inv.; 40 folkm. täthet. 1914 inträdde Ludvika från ingången av år lö ) Till Torsång hörande hemmanen Tyllsnäs 1915 i utövning av köpingsrättigheterna, samtidigt om 2 "/'a mtl ligga inom Stora Tuna socken. varmed köpingsomrädets gränser något Förslag att överflytta hemmanen till Stora Tuna förändrades. Genom k. brev d. 13 dec. 191& blev av K. Maj:t d. 3 aug. 1888 ej bifallet. förunnades åt Ludvika köping stadsrättigheter Stora Tuna församling (med Amsbergs kapell) att tillgodonjutas fr. o. m. d. 1. jan. 1919;. omfattar Stora Tuna kommun (med kapellet) och dock bibehålles staden tillsvidare i judiciellt Borlänge köping. Hela kyrkosocknen år 1920: hänseende under landsrätt och tillhör Västerbergslags domsaga 618-09 kv.km.,varav601-20 kv.km.land;24482inv.; och i ecklesiastikt hänse 40 folkm.-täthet. Socknen delas i tvä, områden, ende fortfarande Ludvika församling. Hela det större (jämte Amsbergs kapell och Borlänge församlingen år 1920: 21687 kv.km., varav köping) benämnt Ovanbrodelen och det mindre 189-10 kv.km. land; 10111 inv.; 53 folkm.- Utombrodelen, omfattande det senare byarna täthet. Efter tabellens tryckning har länsstyrelsen och lägenheterna Sörbo, Skärsjö, Hovgärden, meddelat, att i Ludvika stads areal ingår OlS Västansjö, Hansgårdarna, Hansgårdskvarn, Nyby, Nisstägt, Långsjö, Övra Svärdsjö, Jöns Olles kv.km. vatten, varmed alltså stadens areal bör ökas och landskommunen minskas. gärdar, Yttra Svärdsjö, Holm, Holmtjärn, Boxnan, Myggsjön, Koppslahyttan, Koppslahytte- hörde ännu år 1910 till Nas kyrkosocken, men ') Byarna Ursen, Hoberget och Utbyberget kvarn, Halvardsgårdar, Sörsellnäs, Finngården, voro belägna i Säfsnäs socken och räknades till Esaieg&rdar, Korrsellnäs. Fagerbacken, Ängarna, Säfsnäs kommun. Enligt ntlåtande av kammarkollegium d. 5 juli 1917 borde de dock anses i Grevbo, Tolsbo, Strandbro, Lintäppan, Sörbro, Hedgårdarna, Jälkerlker, Helsebacken, Sörhesse, kommunalt hänseende tillhöra Nås socken. Norrheese, Vatthammars kvarn, Forsbacka, Jakobsberg, Storsveden, Bnskåker, Fräst- och Kloo- byarna ifråga fr. o. m. d. 1 maj 1918 i kommu- Jämlikt k. brev d. 18 sept. 1917 äro emellertid karegardarna Hede, Sveden, Berg, Sör-Romme, alt och ecklesiastikt hänseende skilda från Norr-Romme, Rommehed. Sångberget, Gunnarsbo, Nås socken och förenade med Säfsnäs socken. Skinnarsveden, Nybro, Bergsvoden, Gropen, Hovgårdens fattiggård, Knutshyttan, Långsjöfailet, ') Inom Jama kommun har jämlikt k. brev Rommcholm, Sellnäs station och Skärsjöbroar. d. 28 april 1911 bildats ett municipalsamhälle, benämnt Vansbro, för vilket samtliga stadsstadgar ") Genom k. brev d. 16 dec. 1910 medgavs, tillämpas. att ett område av Norrbärke socken, omfattande ) Tyngsjö kapell utgör en del av Malungs bl. a. hela Smedjebacken municipal- kommun, men har av hävd som särskild kom mun behandlat vissa ärenden. ") Qagntf och Mockfjärds kapell utgöra en samhälle mätte på vissa villkor, från tid som framdeles komme att bestämmas, såsom en kommun för sig bilda en även i fattigvårdshänseende från Norrbärke socken avskild köping, benämnd Smedjebacken. Jämlikt k. brev d. 21 dec. 1917 trädde de åt Smedjebacken beviljnde köping srättiqhetema i kraft med 1918 års ingång. ' Enligt k. brev d. 7 febr. 1919 gälla ilertalct av ordningsstadgans, byggnadsstadgans och brandstadgans föreskrifter för stad inom den nya köpingen; enligt k. brev d. 7 okt. 1921 gälla även hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad jämväl inom den del av Smedjebackens köping, som icke tillhört det förra municipalsamhället. Norrbärke församling omfattar Norrbärke kommun och Smedjebackens köping. Hela församlingen år 1920: 49444 kv.km., varav 44795 kv.km. land; 9 284 inv.; 20 folkm.-täthet. la ) Enligt k. brev d. 13 dec. 1918 tillämpas l:sta kap. i lagen om fastighetsbildning i stad och i följd därav äveu byggnadsstadgan för rikets städer för visst inom Ludvika och Norrbärke socknar invid Ludvika stad beläget område, benämnt Marnas municipalsamhälle. Hela municipalsamhället år 1920: 442 kv.km.; 521 inv.: 117 folkm.-täthet. 13 ) Genom k. brev d. 28 nov. 1913 medgavs att Ludvika municipalsamhälle, dock med kommun med gemensamma utskylder förutom beträffande fattigvård och skolhusbyggaader, vilka kapellförsamlingen har särskilda. 18 ) Vrebro by [med 127 inv. år 1920] tillhör i kyrkligt hänseende Bjursås socken, men i kommunalt hänseende och enligt jordeboken Åls socken. Förslag att i allo förlägga Vrebro by till Ils socken blev av K. Mnj:t d. 26 mars 1892 för det dåvarande ej bifallet. ls ) Beträffande bildandet av Bingsjö och Dådrans kapell se sid. 167 anm. 24. ao ) Enligt k. brev d. 4 maj 1917 äro de i Ulvsjö by med tillhörande lägenheter boende personer fr. o. m. d. 1 maj 1917 i kyrkobokföringshänseende överflyttade från Lillhärdals torsamling i Jämtlands läu till Mora, till vilken senare socken byn redan förut hörde i kommunalt avseende. ") Mora församling omfattar Mera kommun och Morastrands köping. Hela församlingen år 1920: 1 340-08 kv.km., varav 1 203'öti kv. km. land; 11448 inv.-, 9 folkm.-täthet.» ) Jämlikt k. brev d. 6 aug. 1915 är Idre kapellag fr. o. m. d. 1 jan. 1916 skilt från Särna socken och utgör en jämväl i fattigvärdshänseende självständig kommun, benämnd Idre. Samtidigt fastställde K. Maj:t gränsen

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 20) KOPPARBERGS LÄN. 71 mellan Idre och Särna socknar, varjämte de Idre socken tillhrrande omtådena frän nämnda tidpunkt i jordeboken utbrötos från Särna socken, och npptogos nnder Idre socken. Idre kapellförsamling omfattar hela det till egen kommun utbrutna området.!s ) De nomadlappar, vilka enligt E. Maj:ts medgivande av d. 19 ang. 1881 pläga uppehålla sig inom Idre kapellförsamling, tillhöra Hede och Undersåkers lappförsamlingar av Jämtlands län; se härom anm. 7 och 8 nnder sistnämnda län. u ) Genom nid. brev d. 28 febr. 1919 förunnades Avesta köping nnder vissa villkor stadsrättigheter, som tillgodonjutas fr. o. m. d. 1 april 1919; dock bibehålies Avesta stad tillsvidare i jadiciellt hänseende nnder landsrätt och tillhör Folkare härads tingslag av Hedemora domsaga. ") I länets vattenareal, utgörande i allt 176636 kv.km., ingår sjön Siljan med 29047 kv.km. Fördelningen härav å de angränsande socknarna är, enligt å kartan provisionelit uppdragna gränser, följande: Leksand 66'06, Siljansnäs 5786, Rättvik 27'24, Mora 6992 och Sollerön 79-89 kv.km. Dessa andelar av sjön ingå i den för resp. socknar angivna hela arealen. För Horastrands köping har däremot ingen motsvarande uträkning gjorts, utan ingår den andel av sjön, som eventuellt skulle anses tillkomma köpingen, i motsvarande andel för Mora socken. s0 ) Angående Evertsbergs kapell se anm. till tab. 9 (sid. 167 anm. 27).

72 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 21) GÄVLEBORGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 21) GÄVLEBORGS LÄN. 73 Anmärkningar till Gävleborgs llin. Angående förslag till områdesregleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. & sid. 5. l ) Jämlikt k. brev d. 13 maj 1916 äro lägenheterna Flybo n:r 1 under Präståsen och Flybo skogsanslag fr. o. m. fir 1917 i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende ävensom i jordeboken överförda frän Hanebo till Ockelbo socken och Åmots kapell.») Lägenheterna Högbo u:r 25, n:r 26, n:r 27 och n:r 28, vardera bestående av en skogstrakt, hava, ehuru belägna inom och i kommunalt och kyrkligt avseende hörande till Järbo socken, i jordeboken upptagits i Högbo socken; men jämlikt kammarkollegii beslut d. 8 febr. 1912 äro de i jordeboken överflyttade till Järbo. 8 ) Enligt k. brev d. 12 maj 1916 utgör visst område vid Storviks järnvägsstation i Ovansjö socken ett municipalsajnhälle, benämnt Storvik. Samtliga stadsstadgar gälla; dock tillämpas icke stadsplanestadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan på statens järnvägars område. 4 ) Enligt k. brev d. 16 deo. 1910 är fr. o. m. d. 1 jan. 1911 utan rubbning i bestående kommunala förhållanden från Torsåkers församling utbruten Hofors kapellförsamling, omfattande Hofors bruk och kringliggande områden, eller»armare bestämt frälsehemmanen 7»o mtl Tolven n:r 1, Vao Tolven n:r 2, Vw Tolven n:r 3, s /»o Hofors n:r 1, 8 /jo Hofors n:r 2 oob l /io Hofors n:r 3, skattehemmanen Vio mtl Bergvisbo, 3 /»o Böle, Vu Edsken, Vj» Fagersta n:r 1, V» Fagorsta n:r 2, 8 /2o Fagersta n:r 3, 8 /ao Fagersta n:r 4, Ve Fagersta n:r 5, V» Fagersta n:r 6, V Fagersta n;r 7, V«Fagersta n:r 8, 8 /> fiåberg u:r 1, "/< > Tjärnäs n:r 4, n /«o Tjärnäa-n;r ö och 1V<> Toreskog n:r 1 samt kronolägenheten Fagersta n:r 9, ett fäbodställe, jämte å vissa av nämnda hemman belägna Hofors bruk, lägenheten Yttre Hofors, Nyans grnvor, samt»tationorna Hofors eller Eobcrtsholm och Korsa m. fl. lägenheter, den i jordeboken icke upptagna Torsåkers sockens gruvalimänning med koiarstället Edskevallen, vissa inägor och skogsmark till byn Norra Tjärnäs eller skattehemmanen Tjärnäs n:r 1, 2, 3, 6 och 7 samt till byn Södra Tjärnäs ellor skattehemmanen Tjärnäs n:r 8, 9, 10 och 11, samt utikogsmark till kyrkoherdeboslället i lb mtl krono Prästbordet n:o 1 och till hemman i Barkhyttan, Berg, Solberga, Vi och Vibyggeshyttan jämte därinom belägna Montroso nedlagda järnbruk samt Granstanda anhaltstation. Fortfarande skall kapellförsamlingen med moderförsamlingen hava gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsen. ) Till Hedesunda kommun och jordebokssocken hör 1 mtl Görtsön n:r 1 (292 pers. 1920), vilket i kyrkligt avseonde räknas till Söderfors socken i Uppsala län. Förslag att överflytta Görtsön helt och hållet till Uppsala län blev av K. Maj:t d. 10 april 1890 ej bifallet. Hela Söderfors kyrkosocken år 1920: 106-64 kv.km., varav 82'04 kv.km. land; 2 627 inv.; 32 folkm.- täthet. 6 ) Enligt k. brev d. 8 april 1910 är ett öster om Gävle beläget område av Valbo socken med en areal av 68 kv.km. vid 1911 års ingång i allo införlivat med Gävle stad. Invånarna å detta område (3030 pers.) blevo redan under år 1910 utskrivna från Valbo och kyrkoskrivn» 1 Gävle. Enligt k. brev d. 2 aug. 1918 har ytterligare ett visst område (69 pers.) av Valbo socken med en areal av 3'66 kv.km. vid 1919 års ingång i allo införlivats med Gävle stad och Heliga Trefaldighets församling. ') Inom Hille socken äro belägna vissa till Oävle stad hörande s. k. fasta vretar. Förslag att överflytta dessa till Hille blev av K. Maj:t d. 9 febr. 1894 ej bifallet. Inom Hille socken ligger ock ett större, Gävle stad tillhörigt område, Testebo, varest förstaden Strömsbro flr belägen. Till staden i allo hörande jordarna Sörby urfjäll och Kilarna samt åtskilliga «. k. fasta vretar omslutas av Valbo socken, och lära stundom lägenheter å dessa stadijordar antecknas och lagfaras i Gästriklands östra domsaga. Förslag om reglering härutinnan blev av K. Maj:t d, 9 febr. 1894 ej bifallet. 8 ) Till Skogs socken hörande egendomen Gullgruva är belägen inom Söderala socken. Förslag att överflytta egendomen till Söderala blev av K. Maj:t d. 14 dec. 1883 ej bifallet. 9 ) Jämlikt k. brev d. 9 sept 1916 har Lingbo kapellag fr. o. m. ingången»v år 1917 avskilts till ögen kapellförsamling och eget skoldistrikt. 10 ) Ägor, tillhöriga Söderhamns stad, äro spridda inom Norrala socken, vilken likasom Söderala socken har ägor inom stadens mark. En hemställan i avseende å avhjälpandet av dessa oegentligheter fann K. Maj:t d. 81 deo. 1888 icke föranleda någon direkt åtgärd. ") Jämlikt k. brev d. 18 juli 1913 har av västra delen av Söderala församling (den del av Myskje by, som är belägen väster om Myskjeån, ävensom byarna Vansäter, Sannanå och Lynas), utan rubbning i bestående kommunala förhållanden, fr. o. m. d. 1 jan. 1914 bildats en särskild kapellförsamling under namn av Bergvik. lt ) Jämlikt löneregleringsresolution d. 13 okt. 1916 har av Ljusneområdet i Söderala socken fr. o. m. d. 1 maj 1917 bildats en särskild kapellförsamling, benämnd Ljusne. la ) I Bollnäs socken har enligt k. brev d. 23 maj 1919 bildats ett municipalsamhälle, benämnt Björkhamre, för vilket samtliga stadsstadgar tillämpas; å statens järnvägars område dock ondast ordningsstadgan och brandstadgan. Genom k. brev d. 31 mars 1922 har municipalsamhället blivit utvidgat med ett område om 0'8ö kv.km. Enligt k. brev d. 31 mars 1928 utgör Björkhamre municipalsamhälle jämte det därinom belägna staten tillhöriga järnvägsområdet fr. o. m. d. 1 jan. 1923 såsom en kommun för sig en även i fattigvårdshänseende från Boll-

74 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 21) GÄVLEBORGS LÄN.) näs landskommun avskild köping, benämnd Björkhamre. 14 ) Bollnäs församling (med Annefors kapell och Katrineberqs kapell) omfattar Bollnäs kommun och Bollnäs köping. Hela församlingen år 1920: 87981 kv.km., varav 817-76 kv.km land; 15 215 inv.; 18 folkm.-täthet. lb ) Till Arbrå socken hörande»/i«mtl Iste n:r 6 cllor Medsänd ligger med sina inägor i Underevik. Förslag att överflytta Medsänd till TIndersvik blev av K. Maj:t d. 3 okt. 1884 ej bifallet. 10 ) Genom k. brev d. 20 mars 1908 medgavs, att Ljusdals municipalsamhälle måtte nnder vissa villkor, såsom en kommun f8r sig, bilda en även i fattigvårdshänseonde från Ljusdals socken avskild köping, benämnd Ljusdal. Jämlikt k. brev d. 12 dec. 1913 trädde de It munkipalsamhfillet beviljade köpingsrättigheterna i kraft med 1914 års ingång. Ljusdals församling omfattar Ljusdals kommun och Ljusdals köping. Hela församlingen år 1920: 1187-20 kv.km., varav 109370 kv.km. land; 11016 inv.; 10 folkm.- täthet. ") Hamra kapell tillhör Los kommun och har sodan 1877 gemensamma kyrkoböcker med Los. Prästlöneregleringskommittén har emellertid föreslagit, att ånyo särskilda kyrkoböcker skola föras för Hamra. Kapellagets areal och folkmängd år 1920 uppgives sålunda: 955-20 kv. km., varav 89990 kv.km. land; 8 inv.; V9 folkm.-täthet.,e ) Tvenne till Njutångers Bocken hörande områden, Mössbo fäbodskog och Pockebo eller Poppo fäbodskog skiljas från den övriga socknen genom Enångers socken. 10 ) Ett mindre till Idenors socken hörande område vid namn Skälön fir omslutet av Njutångers socken. ") Enligt k. brev d. 28 okt. 1910 är Aviks inom Hälsingtuna och Idenors socknar belägna municipalsamhälle (med en areal av ung. 72 har, varav ung. 59 har i Hälsingtunadelen) fr. o. m. d. 1 jan. 1911 i allo införlivat med Hudiksvalls stad. Invånarna å området i fråga (1 i Hälsingtunadelen och 64 i Idenorsdelen) blevovodan under år 1910 utskrivna från resp. socknar socken hörande hemma socken. Förslag att överflytta hemmanet till Idenor blev av K. Maj:t d. 22 juli 1887 ej bifallet. ") Trenne till Hudiksvalls stad hörande jordar äro belägna inom Idenors socken. Förslag att överflytta dem dit, där de äro belägna, blev av K. Maj:t d. 12 okt. 1894 ej bifallet. 23 ) Enligt k. brev d. 27 juni TO19 har visst område i Hille socken (delar av hemmanen Nynäs, Sätra och Stig m. m.) fr. o. m. ingången av år 1920 införlivats med Gävle stad och och kyrkoskrivna i Hudiksvall. sl ) Till Hälsingtuna net Hamre ligger inom Vi by i Idenors Heliga Trefaldighetsförsamling. u ) Genom k. resolution d. 4 april 1916 har Gävle stad fr. o. m. d. 1 maj 1916 delats i två församlingar och pastorat, benämnda Heliga, Trefaldighetsförsamling och Staffans församling. Enligt k. brev d. 81 dec. 1916 är Eggegrnnds fyrplats fr. o. m. ingången av år 1917 överflyttad från Staffans förs. till Heliga Trefaldighetsförsamling. «) Jämlikt k. brev d. 18 ang. 1922 utgör Kårböle kapellag bestående av hemmanen Högbrand n:r 1 3, Karlstrand, Kårböle 1 8, Kårböleskog och Ångra jämte vissa lägenheter och kronoparker fr. o. m. fl. 1 jan. 1923 egen annexförsamling inom Färila pastorat och förty eget skoldistrikt ävensom egen jordebokssocken, men tillsammans med Färila församling fortfarande tillsvidare en kommun, benämnd Färila- Kårböle. a ) Sedan tabellerna redan tryckts har stadsingenjörskontoret i Gävle meddelat, att verkställt arcalsammandrag i samband med fastighetsregisterarbetet utvisat för Gävle 69-72 kv.km. land, varav på Heliga Trefaldighets församling komma 55-32 kv.km. och på Staffans samling 1440 kv km. för

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 22) VÄSTERNORRLANDS LÄN. 75

76 TAB 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 22) VÄSTERNORRLANDS LÄN. I Anmärkniiigor till Västernorrlands litn. Angående förslag till områdesregleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. å sid. 5. l ) Det till Njurunda kommun hörande Galtströms bruk upphörde fr. o. m. år 1913 att vara särskilt kyrkobokföringsområde. a ) Oaktat byarna Eli, Elsgrändsbyn och Lunde tillhöra Timrå socken av Sköns tingslag, bliva de a hemmanen Rii n:r 2 och Risgrändsbyn n:r 3 samt en del i Lande n:r 2 boende, ehuru de kommunala utskylderua för jordbruksfastigheterna erläggas till Timrå socken, ändock kyrkoskrivna i den Inom Hässjö sockon i Lj åstorps tingslag belägna Lögrtö bruksförsamling och mantalsskrivna i Hässjö, till vilken kommun de ock, liksom hela bruksförsamlingen räknas. Förslag om rättelse av denna oregelbundenhet blev av K. M«j:t d. 7 doo. Iö83 för det dåvarande ej bifallot. s ) Enligt k. brev d. 13 juni 1919 tillämpas jämväl ordningsstadgans och hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad inom Kramfors mwnicipalsamhälle, för vilket numera samtliga stadsstadgar gälla. ) Genom k. brev d. 27 nov. 1913 har Nylands municipal8amhälle blivit utvidgat. Enligt k. brev d. ö okt. 1920 tillämpas brandstadgan inom hela den del av Nylands inunioipalsamhälles område, inom vilken samma stadga icke förut gällde, och ordningsstadgan gäller inom samhällets hela område. ä ) Till Muttra socken hörande 6 /u mtl Väst- Nyland ligger inom Sollefteå socken. Förslag att överflytta hemmanet till Sollefteå blev av K. Maj:t den 19 sept. 1884 ej bifallet. ) Genom k. brev d. 15 april 1910 förordnades, att ett till Sollefteå köping angränsande område (om 4-76 kv.km.) skalle under vissa villkor vid tidpunkt, som framdeles bestämdes, i kommunalt och fattigvårds hänseende skiljas från Sollefteå socken och förenas med köpingen; enligt k. brev d. 18 okt. 1912 trädde detta i kraft med 1913 års ingång. Genom k. resolution d. 30 dec. 1916 har Sollefteå köping beviljats stadsrättigheter, som tillgodonjntes fr. o. m. d. 1 jan. 1917, dock bibehålles Sollefteå stad tills vidare undor landsrätt samt tillhör Ångermanlands mellersta dorasaga och Sollefteå tingslag. Sollefteå församling omfattar Sollefteå kommnn och Sollefteå stad, utom de personer inom de båda kommunerna, vilka tillhöra K. Norrlands trängkårs församling. Hela Sollefteå församling år 19201 211-14 kv.km., varav 204-99 kv.km land; 5 341 inv.; 25 folkm.-täthet. Hela K. Norrlands trängkårs förs. räknade 186 pers. år 1920. ') K. Maj;t har d. 24 okt. 1919, oftor hörandeav ortsnamuskommittén, fastställt stavningen Ådals-Liden, för den även Adalsliden benämndasocknen. 8 ) Enligt k. brev d. 13 dec. 1918 äro vissainom Arnäs socken belägna områden fr. o. w. år 1919 1 allo införlivade med Örnsköldsvik» stad, nämligen skiftet litt. A 1 om 0-70 kv.km. av hemmanet '/«mtl Järved n:r 2 med därinom belägna avsöndringar och lägenheter, samt lägenheten litt. A c om 002 kv.km., avsöndrad från hemmanet '/si mtl Järved n:r 1, ävensom delsden över dessa områden ledande byvägon från stadens hittillsvarande gräns till hemmanet litt, B i' Järved, dels den för Järveds byalag samfällde gistplatson vid fjärden med väg till densamma från byvägen, dels ock all nedom dessa ägor belägen strand och landgrand. 8 ) Jämlikt k. brev d. 24 mars 1921 äro Vu mtl av skattehemmanet Berga n:r3 i Tynderö socken jämte från sagda skattetal avsöndrade lägenheter d. 1 jan. 1922 i kommunalt och ecklesiastikt hänseende samt i jordeboken överflyttade till Hässjö socken. Areal efter överflyttningenr Tynderö 51-90 kv.km., varav 51-90 kv.km. landj Hässjö 159-98 kv.km., varav 154-20 kv.km. land. 10 ) Jämlikt k. brev d. 24 mars 1921 har ett visst område av Säbrå socken den s. k. Bondsjöstaden med 1922 års ingång överflyttats till Härnösands stad. Areal efter överflyttningen: Säbrå socken 229-84 kv.km., varav 22U - 9(i kv.km. land; Härnösands stad 4391 kv.km.,varav 4306 kv.km. land. u ) Angående tingslagsindelningen i Medelpad se anmärkningarna till tab. 5 sid. 143.

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 23) JÄMTLANDS LÄN. 77

78 TAB. 1 (förta.). KOMMUNER M. M. 23) JÄMTLANDS LÄN. Anmttrknlngar till Jämtlands län. Angåondo förslag till omr&desregleringar, använda förkortningar m. m. se Allmänna anm. ä sid. 5. ') Till Brunflo socken hörande 7 /t mtl Lagmanslandet ligger inom Smidsjö socken. Förslag att överflytta hemmanet till Sandsjö blev av K. Maj vt d. 9 mars 1888 ej bifallet.») Jämlikt k. brev d. 29 juni 1917 äro hemmanet V«mtl Grävsåsen n;r 1 samt byarna Västra och östra Odensala med Odenslunds municipalsamhälle fr. o. m. ingången av är 1918 i allo överflyttade från Brunflo socken till Östersunds stad. Genom nådigt brev d. 28 febr. 1919 förklarade K. Maj:t, att jämväl,01 /soo mtl av skattehemmanet Odensala n:r 8 ingår i det område, som genom brevet d. 29 jnni 1917 införlivades med Östersunds stad. ) Till Frostvikens socken hörande nybygget Mansvattnet är beläget å don s. k. Murfjälltrakten inom Föllinge socken. Förslag att för reglering härav till Frostviken överflytta Murfjälltrakten, i jordoboken benämnd MarfjäUet,.blev av K. Maj:t d. 23 april 1888 ej bifallet. ) Jämlikt k. brev d. 30 dec. 1916 äro hemmanen Vt ratl Lövhögen n:r 1 och i lt mtl Alviken n:r 1 fr. o. m. den 1 jan. 1917 överflyttade från Föllinge till Laxsjö socken, 6 ) Om de s. k. lappförsamlingarna i Jämtlands län är av K. Majits befallningshavande i länet i en skrivelse d. 10 april 1893 bland annat meddelat, att alla k. bud och befallningar rörande lapparnos i länet administrerande utgå från den förutsättningen, att ingen annan än staten är skyldig lapparne den omvårdnad, som den bofaste äger att påräkna inom sin kommun. Lapparnes kyrkliga indelning har alltid skett utan avseende på lappförsamlingarnas territoriella förhållanden till de bofastas sockenindelning, och hava sålnnda nu pastor i Frost viken, komminister i Hotagen, komminister i Kall och pastor i Hede utanför sina församlingar en lapp befolkning med särskild kyrkobok. Denna lappbefolkning har intet med de fasta församlingarna att skaffa, den deltager ej i kyrkostämmor eller prästval eller i några avgifter till kyrka eller skola. Fattigvården bestrides helt och hållet av staten. En iurangeiing av lapparne i Jämtlands län under kommuner är under sådana förhållanden omöjlig. (I Norrbottens och Västerbottens län äro förhållandena annorlunda.) Förslag föreligger emellertid att lapparne i länet i avseende å mantalsskrivning och fattigvård skola förur till de kommuner, inom vilka de äro boende. ) De lappar, som bilda Hotagens eller Föllinge lappförsamling, vistas ej allenast på Hotagsfjällcn utan även på ett par fjälltrakter inom Offerdals socken. Någon fördelning av lappförsamlingen på Lits och Bödöns samt Undersåkers och Offerdals tingslag är dock icke möjlig. 7 ) Till TJnäersåkers lappförsamling hörande lappar hava sitt tillhåll icke blott inom Undersåkers, Mörsils, Åre och Kalls, utan ävon dels inom Offerdals, Hallens, Ovikens, Storsjö och Tånnäs socknars fjällområden, där lapparna hava sina genom sista avvittringen avrösade betestrakter, dels inom Idre kapellförsamling i Kopparbergs län. Ehuru Dndcrsåkcrs lappförsamling därför måhända borde i administrativt och jndiciellt hänseende fördelas på olika tingslag, kan dock en sådan fördelning icke lämpligen verkställas. Komminister i Kalls församling är tillika pastor i lappförsamlingen. 8 ) Till Hede lappförsamling hörande lappar hava sitt tillhåll ioka endast inom Hede, Tånnäs, Storsjö och Linsäll, utan även dels inom Åre och Undcrsåker, dels inom Idre kapellförsamling i Kopparborgs län. Ehuru Hede lappförsamling därför måhända bort fördelas å Jämtlands och Kopparbergs län, har en sådan fördelning ej lämpligen kunnat verkställas. 9 ) Jämlikt k. brev d. 17 nov. 1911 har Hornsbergs villastads municipalsamhälle blivit betydligt utvidgat. 10 ) Angående kyrkoskrivningen av åboarna i TJlvsjö by med tillhörande lägenheter inom Mora socken i Kopparbergs län i stället för inom Lillhärdal, Be sid. 70 anm. 20. u ) Angående bildandet av Undersåkers och Offerdals tingslag samt Sunno, Ovikens och Hallens tingslag, se not under tab. 5 sid. 143. ") K. Maj:t har d. 5 maj 1922 förklarat Ljuenedals bruk som annexförsamling till Hede (jfr sid. 187, anm. 33).

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 24) VÄSTERBOTTENS LÄN. 79 Anmärkningar till Västerbottens lun. Angående förslag till områdesregleringar, använda förkortningar m. ni. se Allmänna anm. å sid. 5. >) Jämlikt k. brev d. 20 dec. 1912 utbrötos hemmanen Bjänberg n:r 1 4, Bjurå n:r 1 och 2, Degerbackcn, Fjällholm, Frängstorp n:r 1 och 2, Grubbsvedjan n:r 1 och 2, Hammartorp, Häggnäs n:r 1 och 2, Höglund, Hörneå n:r 1 7, Norrmjölo n:r 1 5, Nyland, Stugunäs, S6rmj81e n:r 1 6, Tredingen n:r 1 och 2 samt Åheden n:r 1 och 2 jämte Hörnefors bruk och sulfitfabrik i Umeå socken samt Norrbyn n:r 1 4, Sörbyns skifteslag (beståendo av 7 mtl Sörbyn n:r 1 och 9 222223. den s. k. Håknäs utmark eller Vas mtl av Håknäs n:r 1, Via mtl av Håknäs n:r 2, Vu mtl av Håknäs n:r 3, s /»«mtl av Håknäs n:r 4, '/«mtl av Håknäs n:r 5 och '/», mtl av Håknftg n:r 6) och Ängersjö n:r 1 3 jämte Mo ångsåg i Nordmalings socken fr. o. m. den 1 maj 1913 från den församling, till vilken områdena hörde, samt utgöra tillsammans under namn av Hörnefors egen församling och eget pastorat. Från och med den 1 jan. 1914 utbrötos områdena i fråga

80 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 24) VÄSTERBOTTENS LÄN. jämväl från de kommuner, dit de hörde, och bilda gemensamt under omförmälda benämning egen kommun och särskild jordebokssocken. Enligt k. brev d. 21 mars 1919 har ett visat närmare angivet område av hemmanet Norrfors 1 Bjurholms socken från ingången av är 1920 1 administrativt, kommunalt och ecklesiastikt hänseende samt i jordoboken överflyttats från nämnda socken till Nordmaling.,) Av hemmanot Odlarlön höra 6 /«, mtl till Umeå, socken och s /<" mtl till Vännäs socken. 3 ) Jämlikt k. brev d. 29 Juni 1912 äro vid 1913 ärs ingång vissa till Öns och Tegs byar hörande ägor samt vissa områden av Ytterhiske hy i allo överflyttade från Umeå socken till Umeå stad och sålunda uteslutna ur landets jordebok.,) Enligt k. brev d. 6 juli 1917 hava vissa hemman och lägenheter i Umeå socken, omfattande bl. a. Djnpvikens mnnicipalsamhälle och Holmsunds sågverk, utbrutits från Umeå socken och utgöra dels fr. o. m. d. 1 jan. 1918 egou borgerlig kommun och jordebokssocken, dels fr. o. m. d. 1 maj 1918 egen församling och eget pastorat, under benamningen HolmHund. 5 ) Holmö kapell tillhör Sävars kommnn, men behandlar särskilt för sig vissa kommunala ärenden. 6 ) Enl. k. brev d. 16 maj 1918 utgör övre delen av Burträsk, omfattande följande hemman och hcmmansdclar: Adamsgård, Avaherg, Barliden, Björkliden, Brattberget, Brännan, Brännas, Brännas östra, Fiskberget, Fisktjärnliden, Forstjärn, Fäbotjäln, Grantjäln, Granölidcn, Granöträsk, Gustavsberg, Gäddträsk, Halliden, Holmsund, Holmtjärnliden, Högtjäln, Janstorp, Järvträsk, Kaljeliden, Karltorp, JCIysterberg, Kvistllden eller Kvistberget, Lappselslid, Lappsclsån, Lidfors, Ljusträsk, Lossman, Lubboträsk n:r 2 med stora Kroksjöudden, Lubboträsk n:r 3 med Rennäs, Morliden, Nybrännet, Renträsk,.Salberg, Spölträsk, Stavträsk, Tallidcn, Villvattnet n:r 5 14 (eller Åsen n:r 1 2, Risåträsk n:r 1 2, Kalvträsk n:r 1 3, Lidträsk och Granträsk u:r 1 21, Vimmerby, Ytteråträsk och Ånäset yttre samt följande kronoparker: Björnberget, Brattlidborget, Brännlidmarken, del av Bureå n:r 1, Burträsk n:r 9, Falliden, Kaljclidsnnten, Krokvattsheden, del av Kvarnfors n:r 1, Kvarnheden, Lapphusliden, Ljusträskheden, Långtallmarken och Åsbrännan, fr. o. m. d. 1 maj 1919 utan rubbning i beståonde kommunala förhållanden en särskild kapellförsamling benämnd Kalvträsk. ') Enl. k. brev d. 18 mars 1921 har visst områdo av Rislidens hy, från ingången av år 1922 1 judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt avseende överflyttats från Burträsks till Norsjö socken. Areal efter överflyttningen: Burträsk 2 00415 kv.kin., varav 185121 kv.km. land; Norsjö 187120 kv.km., varav 171818 kv.km. land. 8 ) Skellefteå församling omfattade fornt Skellefteå stad och Skellefteå landskommun, men jämlikt k. brev d. 22 nov. 19U har Skellefteå stad fr. o. m d. 1 maj 1913 utbrutits från Skellefteå pastorat och bildar under namn av Skellefteå stadsförsamling eget gäll. Samtidigt förordnades att vissa hemman och lägeuheter i södra delen av Skellefteå socken skulle å tid, som framdoles bestämmes, utbrytas för att under namn av Bureå församling bilda ett särskilt gäll. Enligt k. brev d. 22 ang. 1913 utgör Bureå fr. o. m. d. 1 jan. 1914 egen kommun och jordebokssocken. Den nya socknen omfattar hemmanen Bergfors Bödra, Bureå n:r 1 8, Burvik n:r 1 8, Bäck n:r 1 11, Bölcsvik, Falmark n:r 1 5, Hedåker, Hjoggböle n:r 1 9, Holmsvattnet n:r 1 och 2, Häggnäs, Häggdal, Istermyrlidon, Kroknäs, Ljusvattnet, l.ängbacka, Sandviken, Sidberg eller Sidbergsliden, Sldtorp, Storön, Vikdal, Vikmyran, Yttervik n:r 1 7 jämte några lägenheter, fiskerier oeh överloppsmarker. Skellefteå landsförsamling omfattade alltså år 1920 Skellefteå landskommun och Bureå kommun. Hela församlingen år 1920: 1 694-26 kv. km., varav 163078 kv.km. land; 25 016 inv.; 15 folkm.-täthet. Jämlikt k. brev d. 17 dec. 1920 har emellertid utbrytningen av Bureå socken till egen församling och eget pastorat ägt rum resp. d. 1 jan. o. V maj 1922. Genom k. brov d. 1 dec. 1916 har förordnats, att viss del av Skellefteå landsförsamling skall från tid, som framdeles av K. Maj:t bestämmes, utbrytas till eget pastorat under namn av Kågedalens församling. Sistnämnda församling skall omfatta följande hemman Bastuliden norra, Bastuträsk, Björkdal, Brännberg, Brännet, Brännkläppen, Bäckfors, Djupgrovan, Eriksdal, Eriksliden, Ersmark n:r 1 15, Falkliden, Gran, Granholm, Granå, Gråliden, Grånäset, Hedlunda, Häbbersfors, Häbberslid, Högdalen, Höglund, Kusliden n:r 1 2, Kusmark n:r 1 28, Kvarnforsliden, KågeträBk n:r 1 5, Kulltjäln, Norrberget, Norrbäck, Nydal, Nyheden, Olovsberg, Olovsberg södrft, Rönnberget, Sandberg, Sandfors, Slyberg, Storkåge n:r 1 24, Storselet, Strömsgård och Västbäck jämto åtskilliga lägenheter fiskerier och kronoparker. 9 ) För ett visst område av Norrböle by i Skellefteå landskommun föreskrevs d. 20 april 1897 att hälsovårdsstadgans föreskrifter om stad i tillämpliga delar skulle gälla. Området betraktades vanligen icke som mnnicipalsamhälle och upptogs i allmänhot därför ej heller såsom sådant i statistiska centralbyråns publikationer. Enligt k. brev d. 8 okt. 1915 har emellertid vissa områden av Skellefteå socken, däribland huvudsakligaste delen av Norrbölo m:e fr. o. m. d. 1 jan. 1916 i allo införlivats med Skellefteå stad, samt i följd härav Norrböle m:e såsom sådant upphört. Rörande en del inom staden belägna områden ett område öster om den s. k. Broströmsbäcken, tomterna 82, 99 och 100 väster om samma bäck, utgörande delar av hemmanen Böle n:r 5 och 7, vissa delar av staden tillhöriga hemmanot Prästbordet n:r 2 samt Skellefteå stads Storgata, vilkas ställning i kommunalt hänseende ej varit fullt klar, förklarade K. Maj:t samtidigt, att do höra till staden. 10 ) Jämlikt k. brev d. 26 maj 1916 äro vissa, områden invid Skellefteå nya hamn vid Kall-

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 24) VÄSTERBOTTENS LÄN. 81 holmsfjärden, nämligen delar av hemmanen u /ti ls ) I folkmängdssiffran för Lycksele municipalsamhälle ingår med 396 personer Lycksele Ytterursvik n:r 2, 3 /s Ytterursvik n:r 4 och V, Ytterursvik n:r 6 med tillhörande lägenheter, marknadsplats, som i vissa avseenden bildar om tillhopa 3H0 kv.km. ävensom tillhörande ett mnnicipalsamhälle för sig. vattenområde, fr. o. m. ar 1917 i allo införlivade ") Genom k. brev d. 23 mars 1917 har i med Skellefteå stad och alltså uteslutna ur Vilhelmina socken bildats ett municipalsamhälle benämnt Vilhelmina, som genom k. br. landets jordebok. Efter tabellens tryckning har överlantmätaren i länet meddelat, att till d. 10 febr. 1922 utvidgats. Samtliga stadsbtadgar Skellefteå stad även bör räknas en del av älven äga tillämpning. Areal efter utvidgningen 2 1& om 010 kv.km., varmed alltså landskommunens kv.km. vattenareal bör minskas. ") Genom k. hrev d. 7 okt. 1921 har Vännäs ") Jämlikt k. brev d. 29 sept. 1911 är västra m:e blivit utvidgat och gäller byggnadsstadgan delen av Byske it. o. m. d. 1 jan. 1913 utbruten och hälsovårdsstadgan även för det nya området. till on särskild församling, benämnd Fällfora. Areal efter utvidgningen 3'24 kv.km. annex till Byske. Den nya församlingen omfattar hommanen Asplidon, Bräntjälliden, Klö numera samtliga stadsstadgar inom Djupvikens ") Jämlikt k. brev d. 7 okt. 1921 tillämpas verfors, Larsbo, Lillkågeheden, Lundåker, Lövholm, Norrlångträsk, Rismyrliden norra, Stor- 18 ) Enligt k. brev d. 7 okt. 1921 skall fr. o. m. municipalsamhälle. liden, Tallberget, Ålund, Björkträsk, Blåfors, d. 1 jun. 1922 Lycksele lappmarks tingslag Bodalen, Borgfors, Brännan, Brännland, Brännas, benämnas Lycksele tingslag, och Asele lappmarks tingslag delas i tv en ne: Vilhelmina, Båtfors norra, Dalbäck, Degerliden, Finnträsk, Forsheden, Forsliden, Fällfors, Fällforsliden, tingslag omfattande Vilhelmina och Dorotea Hedfors, Hednäs, Holmstrand, Hälleström, Hällefors, Islandsbäck, Jakobsfors, Krokliden, Käl och Fredrika socknar. socknar och Asele tingslag omfattande Aselo lors, Källdal, Lidbacken, Lillkågeliden, Lillkågeträsk, Landfors, Malbäck, Maltjäln, Mullberg, malings kyrkovalls municipahamhälle blivit ") Genom k. brev d. 30 dec. 1922 hur Nord- Nide, Norrbacka, Norrfors, Nyfors, Orrtjärn, Pitmanliden, Segerlund, Selfors, Selsmoran, Sknruningsstadgan och hälsovårdsstadgan skola gälla åtskilligt utvidgat, varjämte förordnades, att orddal, Storbrännan, o Storvik, Svarta, Tväråfors, såväl inom det förutvarande som det nya omrädtt, Vackerheden och Åkerberg jämte åtskilliga lägenheter, flskerier, kronoparker och överloppsmarker. Nordmalings municipalgamhälle. Areal efter ut ävensom att samhället härefter skall benämnas De båda församlingarna utgöra fortfarande vidgningen rio kv.km. tillsammans en kommun och jordebokssocken.

82 TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 25) NORRBOTTENS LÄN. Anmärkningar till Norrbottens län. Angående förslag till områdesregleringar, använda förkortningar m. m. le Allmänna anm. å sid. 5. ') Genom k. brev d. 31 mars 1905 förordnades att, sedan vissa villkor blivit uppfyllda, från Piteå j landaförsamling skulle utbrytas tvenne nya församlingar, den ena (i norra delen av socknen)

TAB. 1 (forts.). KOMMUNER M. M. 25) NORRBOTTENS LÄN. 83 har Hortlax från d. 1 jan. 1918 dels utbrutits till egen kommun och jordeboksbocken, dels >i kyrkligt kommunalt avseende> skilts från Piteå landsförsamling och bildar egen församling samt från d. 1 maj 1918 eget pastorat. benämnd Norrfjärden, den andra (i sydöstra J att Boden skall utgöra eget skoldistrikt. Jämlikt k. brev d. 15 aug. 1919 äger lagen av d. 25 delen av socknen) benämnd Hortlax. Jämlikt k. brev d. SI dec. 1914 har Norrfjärden frän d. juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa 1 maj 1915 skilts från Piteå landsförsamling städer fr. o. m. d. 1 jan. 1920 tillämpning för och bildar eget pastorat. Enligt k. brev d. 26 staden Boden. Hela Överluleå församling år juni 1915 är Norrfjärdens församling frän d. 1 1920: 1339-00 kv.km., varav 1253'90 kv.km. jan. 1916 jämväl i kommunalt hänseende skild land; 15 859 inv.; 12 folkm.-täthet. Hela över- från Piteå landsförsamling samt bildar ögon kommun. Jämlikt k. brev d. 28 sept. 1917 lnleå tingslag (Bodens stad medräknad) år 1920: 3 01310 kv.km., varav 283760 kv.km. land; 19 079 inv.; 6 folkm.-täthet. 6 ) Haparanda Btad lyder under landsrätt (Torneå tingslag) och under Kalix fögderi. Hela Torneå tingslag (Haparanda stad medräknad) år 1920: 3 42960 kv.km., varav 3 257'00 kv.km. land; 16 396 inv.; 5 folkm.-täthet. Jämlikt K. Majits beslut d. 31 okt. 1919 äro vissa Hortlax kommun omfattar följande byar och hemman: Bergvikens by med Hemlunda, Blåsmarks by, Brännfors, Båtviken, Bölsträsk, Finnträsk, Himmingsmarks by, Hortlax by, Högsbölo randa by inom Nedertorneå socken fr. o. m. år (å en karta närmare utmärkta) delar av Hapa by, Högkölsträsk, Jävre by, Södra Holmfors och 1920 i administrativt och kommunalt ävensom i Uddfors; samt lägenheter och holmar: Degerfors skolhänseende införlivade med Haparanda stad. stockfångstskog, Grytan, Pitesundet, Färjkarlstorp, del av kronopark litt. A, Bondökallen förut bildade en kapellförsamling under över- 6 ) Korpilombolo, som i kyrkligt avseende norra och södra, Döman, Grundkallen, Gråskäret, Jävre-Sandön, Landskären, Leakär, Lilla fr. o. m. d. 1 maj 1920 avskilts till eget pastorat, torneå, men jämlikt k. brev d. 16 jan. 1920 Hörun, Sandskäret, Stora Hörun och Yttre Degerstcnsgrundet. ') Tärenaö, som i kyrkligt avseende förut upptages i jordeboken under Övertorneå socken. Norrfjärdens kommun omfattar följande byar bildado en kapellförsamling under Pajala, men och hemman: Abborrtjärn, Altergård, Storfors, jämlikt k. resolution d. 12 ang. 1915 fr. o. m. d. Backträsk, Berkön, Bodträsk, Långträsk eller 1 maj 1916 samtidigt med indragning av kapellpredikantstjänsten avskildes till eget pastorat, Bodträsk nr 4, Bredträsk, Brännträsk, Brännträskhed, Älvsborg, Grundträsk, Holmträsk. Håkansön, Porsnäs, Hälleström, Kopparnäs, Krok 8 ) Enligt k. brev d. 20 dec. 1912 äro vissa föres i jordeboken under Pajala socken. vattnet, Kälsheden eller Rosfors, Långträsk, hemman i Junosuando, Salmijärvi, Lovika, Torneåfors med Palokorva, Kangos, Särkimukka, Långvik, Långås, Nybyn, Rosvik, Sjuismark, Svartnäs, Trundavan och Västmark; samt lägenheter och holmar: Joudems nybruk, Ämbetsjärvi byar om tillhopa 24 l /s mtl jämte krono Kurkio, Nuoksujärvi, Oksajärvi oeh Kärendöjordon, Långviks glasbruks tomt, Långöra, Sandön med Guldsmedsholmen och Bredskäret, Grå- av kronoparken Östra Pajala n:r 1 och häradsparken Västra Pajala n:r 1 ävensom vissa delar skälshällarne, Halsörn, Patta Peken, Peken, allmänningen Pajala n:r 25 samt Keugis bruks holme öster om Norra Mörön, Skabbgrundet, kolfångstskog under namn av Junosuando fr. Stora Björn och holme norr om Sandön och o. m. d. 1 jan. 1914 avskilda från Pajala församling och socken och utgöra en särskild kyrko 8 ) öarna Stenskäret, Vargön, Jävreholmen och församling och kommun, som i jordeboken upp Timmerman. Mellerstön, tillhörande Piteå stads donationsjord, äro belägna inom Piteå socken (landssuandotagas under en särskild socken benämnd Junokommun); likaså ön Stor-Rebben, vilken dock 9 ) Enligt k. brev d. 8 nov. 1912 är vid 1913 enl. k. resolution d. 14 dec. 1917 icke längre års ingång, ntan rubbning i de kommunala förhållandena, östra delen av Jukkasjärvi försam tillhör Piteå donationsjord. Förslag om den sistnämnda öns överflyttande till Piteå socken blev ling, omfattande byarna Kuoksu, Lainio, Masngnsby, Merasjärvi, Parakkavaara, Piilijftrvi, av K. Maj:t d. 13 jan. 1919 ej bifallet. En annan avskild donationsjord, Mantalsjordon, synes i allo Soppero (Lannavaara), Svappavaara, Sappisadsi tillhöra staden. Ägor till Öjebyn av landskommunen ligga inom stadens ägoområde. som framdeles kunna uppstå nedanför odlings 3 ) Lägenheten Hermansängen, tillhörande Luleå gränsen, samt de församlingen tillhörande lap (Tsitsavaara), Vittangi, Vuopio och de lägenheter, stad» donationsjord, och i allo räknad till staden, är belägen inom Nederluleå socken. För benämnd Vittangi, med rätt för denna att med parne, utbruten till en särskild kapellförsamling, slag att förlägga lägenheten till Nederluleå har moderförsamlingen hava gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsen. Genom k. be av K. Maj:t d. 18 maj 1894 ej bifallits. «) Genom k. resolution d 13 dec. 1918 tilldelades Bodens municipalsamhälle i överkasjärvi och Vittangi församlingar blivit exakt slut d. 21 april 1922 har gränsen mellan Jukluleå socken stadsrättigheter, som tillgodonjutas uppdragen. Enligt k. brev d. 11 okt. 1918 fr. o. m. d. 1 jan. 1919; dock bibehålles Bodens kyrkoskrivas de till Talma, Rautusvuoma och stad tillsvidare i judiciellt hänseende under Kaalasvuoma byalag hörande lapparna fr. o. m. landsrätt och tillhör Överluleå tingslag av Luloå d. 1 maj 1919 i Jukkasjärvi gamla kyrkoby och domsaga, varjämte i fråga om de ecklesiastika deras kyrkobokföring omhänderhaves av den därstädes boende förhållandena ej föreskrevs annan ändring, än komministern.

84 Tab. 2. Folkmängden efter kön och civilstånd samt antalet hushåll inom härad och städer den 31 december 1920, enligt indelningen den 1 januari 1921.

TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN INOM HÄRAD OCH STÄDER DEN 31 DEC. 1920. 85

86 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN INOM HÄRAD OCH STÄDER DEN 31 DEC. 1920.

TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN INOM HÄRAD OCH STÄDER DEN 31 DEC. 1920. 87

88 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN INOM HÄRAD OCH STÄDER DEN 31 DEC. 1920.

TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN INOM HÄRAD OCH STÄDER DEN 31 DEC. 1920. 89

90 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN INOM HÄRAD OCH STÄDER DEN 31 DEC. 1920.

TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN INOM HÄRAD OCH STÄDER DEN 31 DEC. 1920. 91

92 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN INOM HÄRAD OCH STÄDER DEN 31 DEC. 1920.

TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN INOM HÄRAD OCH STÄDER DEN 31 DEC. 1920. 93

94 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN INOM HÄRAD OCH STÄDER DEN 31 DEC. 1920.

Tab. 3. Folkmängden efter kön och civilstånd samt antalet hushåll år 1920. Sammandrag länsvis. 95

96 Tab. 4. Areal och folkmängd i fögderier och landsfiskalsdistrikt den 31 december 1920, enligt indelningen den 1 januari 1921.

TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT. 97

98 TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT.

TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT. 99

100 TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT.

TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT. 101

102 TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT.

TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIBR O. LANDSFISKALSDISTRIKT. 103

104 TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT.

TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT. 105

106 TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT.

TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT. 107

108 TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT.

TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT.. 109

110 TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT.

TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT. 111

112 TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT.

TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT. 113

114 TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT.

TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT. 115

116 TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT.

TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT. 117

118 TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT.

TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT. 119

120 TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT.

TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT. 121

122 TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT.

TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT. 123

124 TAB. 4 (forts.). AREAL O. FOLKMÄNGD I FÖGDERIER O. LANDSFISKALSDISTRIKT. Allmänna anmärkningar. Anmärkningar till tab. i. I de särskilt inom södra Sverige talrika fall, då. ett landsflskalsdistrikt sammanfaller med ett härad och är benämnt efter detta, angives icko landsflskalsdistriktets omfattning annat än genom namnet, t. ex. Närdinghundra landsflskalsdistrikt. I händelse däremot landsflskalbdistriktets omfattning i nägon män avviker frän motsvarande, härads, säsom exempelvis är fallet med Hölebo landsflskalsdiitrikt, angives alltid distriktets omfattning. Ang&ende vilka kommuner ett härad eller ett tingslag omfattar hänvisas till Tab. 1. Städerna ingå i regeln icke i fögderiindelningen; dock göra Btäder under landsrätt (Djursholm, Östhammar, Öregrund, Katrineholm, Mjölby, Huskvarna, Nässjö, Värnamo, Vetlanda, Tranas, Borgholm, Hässleholm, Eslöv, Trollhättan, Tidaholm, Arvika, Avesta, Ludvika, Sollefteå, Boden och Haparanda) undantag härifrån. Genom. k. brev d. 7 sept. 1917 fastställdes ny indelning av hela riket i landtflskalsdistrikt och fögderier att tillämpas fr. o. m. d. 1 jan. 1918. Huru därvid i varje särskilt fall fogde-

TAB. 4 (forts.). FÖGDERIER OCH LANDSFISKALSDISTRIKT. ANMÄRKNINGAR. 125 rlerna ändrats till Bin omfattning och landsflskalsdistrikten bildats av ett eller flora länsmansdiitrikt eller delar därav, framgår närmare av Svensk Författningssamling n:r 687 för är 1917. En, i kol. 2 angiver att del av kommun ingår i fögderiet eller landsftskalsdistriktet, varvid kommunen i kol. 2 odelad hänförts till det administrativa område, som den folkrikaste kommundelen tillhör. I kol. 8 5 har däremot i varje fall arealen och folkmängden av de olika kommundelarna fördelats pä de särskilda fögderierna och landsflskalsdistrikten. Uppsala IHH. x ) Den genom k. brev d. 7 sept. 1917 påbjudna nya indelningen i landstiskalsdistrikt trädde jämlikt k. brev d. 14 jan. och 19 mars 1918 beträffande Ulleråkers distrikt icke i kraft förr än d. 1 april 1918.,! ) Arealen och folkmängden för Tiunda och örbyhus fögderier överensstämma ej med summorna av arealen och folkmängden för till dem resp. räknade landsfiskalsdistrikt. Anledningen härtill är, att Dannemora landsfiskalsdistrikt, upptaget under Tiunda fögderi, omfattar bl. a. även Tegelsmora och Vendels socknar, vilka höra till Örbyhns fögderi. Södermanlands län. ) Jämlikt k. brev d. 16 dec. 1921 benämnas fr. o. m. d. 1 jan. 1922 Jönåkers västra och östra distrikt resp. Lunda landsfiskalsdisirikl och Nyköpings landsfiskalsdistrikt. Östergötlands län. Stockholms lttn. x ) Arealen och folkmängden för Finspångs, ') Enligt k. brev d. 31 dec. 1918 är Edebo Norrköpings och Linköpings fögderier resp. socken fr. o. m. d. 1 jan. 1919 överflyttad från överensstämma ej med summorna av arealen och Frösåkers till Väddö landsfiskalsdistrikt. folkmängden för till dem räknade landsfiskalsdistrikt. Anledningen härtill är, att Norrköpings») Jämlikt k. brev d. 12 jan. 1920 tillhöra städerna Öregrund och östhammar räknat fr. o. fögderi omfattar icke blott Vikbolandets, Skönberga och Valdemarsviks distrikt, utan även m. d. 1 jan. 1920 i administrativt avseende Norra Roslags fögderi och Frösåkers landsfiskalsdistrikt, dock utövas åklagarmyndigheten fort dels Lösings härad tillhörande Lösings och Br&bo båda landsfiskalsdistrikt upptagna under Finspångs fögderi, dels Västra Husby och Drothems farande av där anställda stadsflskaler. socknar tillhörande Skärkinds landsfiskalsdistrikt,) Den genom k. brev d. 7 sept. 1917 påbjudna under Linköpings fögderi. nya indelningen i landsfiskalsdistrikt trädde jämlikt k. brev d. 14 jan. och 1 febr. 1918 beträffande Lånqhundra, Ärlinghundra och Vallen Mjölby fögderier överensstämma ej med snm-,) Arealen och folkmängden för Motala och tuna distrikt i kraft först d. 1 febr. 1918. morna av arealen och folkmängden för till dem resp. räknade landsfiskalsdistrikt. Anledningen,) Gränsen mollan Värmda och Gustavsbergs härtill är, att Mjölby fögderi omfattar ej blott landsfiskalsdistrikt går söder om Tynningön, Lysings, Göstrings och Vifolka distrikt utan genom Gillstu- och Värmdö-vikarna och Älgöfjärden samt efter Djurö kommuns västra gräns. Gullbergs landsfiskalsdistrikt under Motala fög även Normlösa och Västerlösa socknar tillhörande Till Värmdö distrikt höra av Värmdö kommun: 8 deri. A mtl Vreta, V" Nyvarp, 2 öster- och Väster- Skägga, 1 Lillsved, 1 Edslösa, 2 Bolvik, 1 Löknäs, Vi Noor, 2 Hyttinge, 1 Vårholma, 3 Norr av Malexanders socken, som tillhörde Ydre hä 8 ) Genom k. brev d. 13 juni 1919 har den del näs, 1 Norråva (Norrhova), 1 Kalvsvik, 1 Boda, rad och landsfiskalsdistrikt vid ingången av år 2 6 /8 Siggesta och 3 Sand (alla belägna å Värmdölandet), 2 Rindön, 1 Skarpön, 2 Eamsön och 2 fiskalsdistrikt samt Mjölby fögderi. 1920 överflyttats till Oöstrings härad och lands Tynningön (utgörande Värmdödelen av Vaxholms församling) samt 3 js Grlnda, 2 Svartsö, 2 Lådna, Jönköpings lin. 1 Hjälmö, 1 Karklö, Va Skälsvik, 1 Alsvik, 1 Träsko, V«Gällnönäs, 2Vi Gftllnö, 1 Värmgärdet, ') Den genom k brev d. 7 sept. 1917 påbjudna IV, Fjällsvik, Vi Skaft, l'/s Sollenkroka, nya indelningen i landsfiskalsdistrikt föreskrev Skarpö, V, Tranvik, Va Löknäs, Va Argboda, «/ Högbena, V 4 Bodatorp och IV2 Överby (alla dessa belägna å, Vindön eller andra nordost om Värmdölandet liggande öar).») Jämlikt k. brev d. 30 jnni 1922 har Sollentuna landsfiskalsdistrikt fr. o. m. d. 1 jan. 1923 delats i tvennc distrikt: Spånga, omfattando Spånga socken och Sundbybergs köping, samt Sollentuna, omfattande Eds, Sollentuna och Järfälla socknar. 1 / l bl. a. att Norra Vedbo härads trenne landsfiskalsdistrikt d. 1 jan. 1918 skulle sammanslås till två: Aneby landsfiskalsdistrikt (Askeryd, Bredestad, Bälaryd, Lommaryd, Hauridu, Vireda, Marbäck och Frinnaryd) och Tranås landsfiskalsdistrikt (Lindorås, Säby, Adelöv och Trnnås stad). Då emellertid hinder mött för den sålunda fastställda indelningens tillämpning fr. o. m. 1918 års ingång, föreskrevs genom k. brev d. 14 jan. 1H18, att den förutvarande indelningen tillsvidare skulle bibehållas. Kalmar lan. x ) Den genom k. brev i. 7 sept. 1917 påbjudna nya indelningen i landsfiskalsdistrikt trädde jämlikt k. brev d. 26 märg 1920 beträffande Målilla och Virserums landsfiskalsdistrikt icke i kraft förrän d. 1 april 1920. a ) Den nya indelningen beträffande Vissefjärda och Torsås landsfiskalsdistrikt trädde jämlikt k. brev d. 17 jan. 1919 icke i kraft förrän d. 1 febr. 1919.

126 TAB. 4 (forts.). FÖGDBRIER OCH LANDSFISKALSDISTRIKT. ANMÄRKNINGAR. Malmöhus län. ') Den genom k. brev d. 7 sept. 1917 påbjudna nya indelningen i landsflgkalsdistrtkt innehöll bl. a. att Bönnebergs landsfiskalsdistrikt och Tens landsfiskalsdistrikt d. 1 jan. 191S sknlle sammanslås till ett, benämnt Bönnebergs landsfiskalsdistrikt. Da emellertid hinder mötte lör den sålunda fastställda indelningens tillämpning fr. o. m. 1918 års ingång föreskrevs genom k. brev d. 14 jan. 1918, att don förutvarande indelningen tillsvidare skulle bibehållas. Hallands län. J ) Den genom k. brev d. 7 sept. 1917 påbjudna nya indelningen av riket i fögderier föreskrev bl. a. att Halmstads, Varbergs och Kungsbacka fögderier d. 1 jan. 1918 skulle sammanslås till tvenne, benämnda Halmstads och Varbergs fögderier. Då hinder mötte för den sålunda fastställda indelningens tillämpning fr. o. m. 1918 års ingång föreskrevs genom k. brev d. 14 jan. 1918, att den förutvarande indelningen tillsvidare skulle bibehållas. Jämlikt k. beslut d. 3 dec. 1920 trädde emellertid den nya indelningen 1 kraft d. 1 jan. 1921. Göteborgs och Bohus län.,) Då jämlikt k. brev d. 19 aug. 1921 Örgryte kommun fr. o. m. 1923 års ingång införlivats ined Göteborg, har örgryte lav ds fiskalsdistrikt upphört såsom sådant. Göteborgs fögderi består alltså fr. o. m. d. 1 jan. 1922 av tre landsfiskalsdistrikt med en sammanlagd areal av 446 66 kv.km., varav 426'89 kv.km. land. Skaraborgs län.,) Den genom k. brev d. 7 sept. 1917 påbjudna nya indelningen av riket i fögderier föreskrev bl. a. att Norra Vadsbo, Södra Vadsbo, Skövde och Skara fögderier d. 1 jan. 1918 skulle sammanslås till tre, Mariestads, Skövde och Skara fögderier. Då hinder mötte för den sålunda fastställda indelningens tillämpning fr. o. m. 1918 års ingång föreskrevs genom k. brev d. 14 jan. 1918 att den förutvarande indelningen tillsvidare skulle bibehållas. Jämlikt k. beslut d. 28 juni 1918 trädde emellertid den nya indelningen i kraft d. 1 juli 1918. Värmlands län. ') Sjön Fryken utgör gräns mellan de båda landsflskalsdistrikten i Fryksdals härads nedre tingslag. Vid beräkningen av hela arealen i distrikten hava Sunne och Lysviks socknars andelar av Fryken delats lika mellan de båda distrikten. De hemman av Lysviks socken, som tillhöra Bottna distrikt eller det västra, äro följande: V» n>tl Västra Berga, V» Gullsby, V» R&by, Vi Väsby och 7» Bjälverud. Av Sunne socken böra följande hemman och lägenheter till västra distriktet: su /»io mtl Södra Arneby, l /i Backetorp, 1 Berga, 7» Boberg, Vs Bosebyn, V» Bryggegården, 1 Bråttstorp, 7» Bräckan, "/«By,»»Visso Bäckebråten, 1 Ed, V«Södra Forsnäs, WM '/i» o Getnäs, V» Gettjärn, 1 Gunnerud, 1 Hastersby,,<>/» Holmby, V» Hån, 1 Hälleberg, 1 Hälserud, 7«Högen, '/«Högfors, 7< Hökhult, 7«Västra Ingeby, 1 Ingebyfjoln, 7» Lersjöfors, Lonneskogen, Vt Norra Näs, Vt Ribbenäs, 1 Rottneros, Vi Röberg, 'A Sinnerud, 7» Skinnarebacka, 1 Skinnaregården, V, Skinnerud, Va Skröttingerud, 1 Skäggeberg, 1 Spelnäs, Vs Spelnästorp, V«Stensjön, 1 Sundsberg eller Görtsbyn, 7, Pundstorp, V«Svartserud, Vs Svenstorp, 1 Södra Såneby, V, Södra Sånebytorp, 1 Toneby, '/ Tonerud, l /«Lilla Torp, """/TIOO Tosseberg,»/is Ulvsby, 1 Västansjö, 7» 1-ödra, Viken eller Bråten, 7» Vänneviken, 7a Norra Åmberg, 1 Södra Åmberg, 7«Norra Åna, 7» Södra Åna eller Stöpafors, Vs Årnäs, Va Åras, 7a Ås, >/» Öjervik, 8 /H> Önsbyn. Gävleborgs län.») Jämlikt k. brev d. 9 okt. 1922 tillhöra Österfärnebo och Hedesunda socknar, eller Hedesunda landsfiskalsdistrikt fr. o. m. d. 1 jan. 1923 Gävle fögderi i stället för Storviks. Areal efter regleringen: Storviks fögderi 2 10694 kv.km., varav 1 957-04 kv.km. land; Gävle fögderi 2 421'84 kv.km, varav 2 15360 kv.km. land. Västerbottens län. J ) Den del av Hörnefors socken, som enligt k. brev d. 20 dec. 1912 utbrutits från Nordmaljngs sock en, tillhör Nordmalings landsfiskalsdistrikt, och den del, som utbrutits från Umeå socken, tillhör Umeå lawlsfiskalsdistrikt. a ) Ume älv utgör gräns mellan landsfiskalsdistrikten i Umeå socken, med undantag av Öhns by tillhöriga ägor på norra sidan av älven. Skellefte älv utgör gräns mellan landflskalsdistrikten i Skellefteå socken. Ume (Lycksele) älv utgör gräns mellan landsflskalsdistrikten i Lycksele socken. Arealen och folkmängden av Lycksele socken har ej kunnat fördelas på dess bada landsfiskalsdistrikt.,) Dikanäs landsfiskalsdistrikt omfattar följande delar av Vilhelmina socken, nämligen Dikanas kapellag, det område av socknen, som ligger norr om Huvudsjöbäoken och båda Nästansjöarna med gränslinje utefter södra stränderna, det område, som ligger norr om landsvägen Vilhelmina- Staburnäs, samt det område, som ligger norr om den gamla landsvägen Vilhelmina-Lycksele. Vilhelmina landsfiskalsdistrikt omfattar det övriga av Vilhelmina socken med Vilhelmina kyrkoplats och prästbord, Baksjöoäs, Dalasjö, Siksjö, Gransjö och Strömåkers byar. Socknens areal har ej kunnat fördelas på de båda landsflskalsdistrikten. Norrbottens län. >) Enligt k. brevet d. 7 sept. 1917 utgjorde Plte älv gräns mellan socknens båda landsfiskalsdistrikt, men jämlikt k. brev d. 26 sept. 1918 hava de söder om Pite älv belägna byarna Sikfors med Bergfors, Selsborg. Kallon, Skomanstjälen, Storträsk och Bäcknäs fr. om. d. 1 jan. 1919 överflyttats från Piteå södra till Piteå norra

TAB. 4 (forts.). FÖGDERIER OCH LANDSFISKALSDISTRIKT. ANMÄRKNINGAR. 127 landsfiskalidistrikt. Varken arealen eller folkmängden bar med säkerhet knnnat fördelas ä de båda distrikten. 2) Av Överlnleå socken höra följande byar till Edefors landsfiskalsdistrikt, nämligen Alterbäcken, Alträsk, Bredåker, Brännberg, Carl berg östra och västra, Degerbäcken, Heden, Hedensfors tåg, Vitträsk, JobannesfoTs, JnnköUträsk, Knsträsk, Kusån, Kölen, Lombäcken, Liden, Långsjön, Löndden, Mocktrask, Rasmyran, Rörnddes, Kåbäcken, Slyträsk, Sveuskudden, Statträsk, Södra Svartbäcken eller Lillan, Unbyn, Vittjärv, Vittjärvs såg och kvarn, Västanträsk, Vändträsk och Åkerholmen. Socknens övriga byar tillhöra Överluleå landsfiskalsdistrikt. 8 ) Hakkos landsfiskalsdistrikt omfattar följande byar och lägenheter i Gällivare socken: Ansavaara, Björkberget, Båtträsk, Bönträsk, Flakaberg, Getberget, Habkasbyn, HjÄrpudden, Horn- 3FISKALSDISTRIKT. ANMÄRKNINGAR. 127 berg, Vitträsk kapell, Härkmyran, Kattan, Keva järvi, Kittisraara, Kflvo-, Koskivaara, LfHberget, Lillsaivits, Louondivaara, Mnorka, Mårdsel, Mäntyvaara, Nattavaara by och stationssamhälle, Neitlsskaite, Nbreivaara, Ortfjanre, Pahtapale, Palohuornas, Palovaaro, Polcirkelns station, Pnrnn, Radnilombolo, Ratakkavaara, Risträsk, Rovanen, Rodna, Rnuti, Sadjemvaara, Salmijärvi, Sammako, Sarvisvaara, Sätter, Siekkavaara,Skoldoive, Skrövea, Slftttberg, golberget, Solmyrai», Storberget, Storsaivits, Suobbat, Talvirova, Tiurivaara, Torasjttrvi, Terrivsara, TJllatti, Västanttlv, Vuoddas, Vuomavaara, Väkävaara, Yrtivaara ooh Äijävaara. Gällivare landsfiskalsdistrikt omfattar socknen i övrigt med Malmberget, Kosknllsknlle och Nautanen. Varken arealen eller folkmängden av Gällivare socken bar knnnat med säkerhet fördelas & de båda landsfiskalsdistrikten. 12 222223.

128 Tab. 5. Areal och folkmängd i domsagor och tingslag den 31 december 1920, enligt indelningen den 1 januari 1921.

TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920. 129

130 TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920.

TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920. 131

132 TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920.

TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920. 133

134 TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920.

TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920. 135

136 TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920.

TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920. 137

138 TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920.

TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920. 139

140 TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920.

TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920. 141 Allmänna anmärkningar till tab. 5. Mindre förändringar i ott tingslags eller en domsagas areal, nppkomna under årtiondet 1911 1920 därigenom att delar av kommuner överförts till annat tingslag, annan domsaga eller till stad, beskrivas icke här nedan, utan hänvisas till anmärkningarna under tab. 1. En, före en siffra i kol. 2 angiver att del av en kommun ingår i domsagan eller tingslaget,, varvid kommunen odelad räknats till den domsaga eller det tingslag, vartill den folkrikaste kommundelen hör. I kol. 3 5 har däremot i varjo fall arealen och folkmängden av do särskilda kommundelarna fördelats på de olika domsagorna och tingslagen. Anmärkningar Stockholms liln. till l ) Enligt k. brev d. 26 juli 1916 är Norra Roslags domsaga fr. o. m. d. 1 jan. 1918 indelad i två tingslag, benämnda Väddö och Närdinghundra tingslag samt Frösåkers Ungslag. Det förra omfattar Närdinghundra härad, Väddö och Häverö skeppslag ävensom Edebo socken av Frösåkers härad; det senare skulle utgöras av Frösåkers härad med undantag av Edebo socken, men genom k. brev d. 31 okt. 1919 hava även städerna Osthammar och öregrund fr. o. m. år 1920 i judieiellt avseende förenats med Frösåkers tingslag och Norra Roslags domsaga.,) Enligt k. brev d. 28 maj 1915 är den förutvarande Södra Roslags domsaga fr. o. m. d. 1 jan. 1916 indelad 1 två domsagor sålunda, att Åkers, Värmdö och Danderyds skeppslag sam- Djursholms stad bilda en domsaga med bibehålt lande av den förutvarande domsagans namn, samt Sollentuna och Färentuna härad bilda en domsaga, benämnd Sollentuna och Färentuna hä rads domsaga, vardera domsagan utgörande etttingslag. Den 1 jan. 1916 överflyttades Bromma kommun till Stockholms stad (jfr sid. 6, anm. 16). ') Enligt k. brov d. 29 febr. 1916 äro Svartli'sa och Öknebo härad fr. o. m. d. 25 ang. 1916 förenade till ett tingslag, under benämning Svartlösa och Öknebo härads tingslag.,) Vallentuna sockendel av Danderyds skepps-

142 TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920. lag har d. 1 jan. 1920 överflyttats frän Södra Roslags domsaga till Stockholms läns västra domsaga (jfr sid. 6, anm. 6). 6 ) Brännkyrka kommun har d. 1 jan. 1913 övorflyttats från Södertörns domsaga och Svartlö8a tingslag till Stockholms stad (jfr sid. 1, anm. 1). Södermanlands liln. 1) Enligt k. brev d. 31 aug. 1910 äro frän 1911 åra ingång Jönåkers härad och Rönö härad förenade till ott tingslag. Genom k. brev d. 29 aug. 1913 förordnades att, från tid som framdeles bestämmes, jämväl Hölebo härad skulle förenas med de båda nyssnämnda häradena till ett tingslag. Jämlikt k. brev d. 18 april 1914 trädde sistnämnda reglering i verkställighet d. 1 sept. 1914. Östergötlands län.,) Finspånga län» härads domsaga har även, benämnts liisinge, Hällestads och Tjällmo domsaga.,) Enligt k. brev d. 9 febr. och d. 29 juni 1917 äro Gullbergx härad och Valkebo härad fr. o. m. d. 1 jan. 1918 förenade till ett tingslag under benämning Valkebo och Gullbergs härads tingslag.») Enligt k. brev d. 25 okt. 1918 äro Lysings härad och Qöstrings härad fr. o. m. d. 1 jan. 1919 förenade till ett tingslag under benämning Lysings och Qöstrings härads tingslag.,) S:t Lars kommun har d. 1 jan. 1911 överflyttats från Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsaga till Linköpings stad (jfr sid. 18, anm. 46). 5 ) Östra Eneby kommun har å. 1 Jan. 1916 och S:t Johannes kommnn d. 1 jan. 1918 överflyttats från Björkekinds m. fl. härads domsaga till Norrköpings stad (jfr sid. 18, aam. 48, 49). ) Malexanders sockendel av Vdre härad har d. 1 jan. 1920 överflyttats från Kinda och Ydre domsaga till Lysings och Göstrings domsaga (jfr sid. 18, anm. 40). Kronobergs län. l ) Enligt k. brev d. 25 okt. 1918 äro Kinnevalds härad och Norrvidinge härad fr. o. m. d. 1 jan. 1919 förenade till ett tingslag under benämning Mellersta Värends tingslag. Kalmar län.») Jämlikt k. brev d. 13 juli 1917 äro Aspelands härad och Handbörds härad fr. o. m. d. 1 jan. 1918 förenade till ett tingslag under benämning Aspeland» och Handbörds tingslag. Kristianstads lftu. l ) Enligt k. brev d. 25 juni 1917 är den förutvarande Villands och östra Göinge domsaga fr. o. m. d. 1 jan. 1918 delad i två domsagor Villands domsaga och östra Göinge domsaga omfattando vardera liknämnda härad. Malmöhus län. ') Enligt k. brev d. 30 juli 1915 är Eslövs stad fr. o. m. år 1916 i judiciellt hänseende skild från Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga samt såsom eget tingslag, benämnt Eslövs tingslag, förenad med Frosta domsaga, vilken domsaga därefter benämnes Frosta och Eslövs domsaga. ") Raus kommun och Hälsingborgs landskommun hava den förra från d. 1 jan. 1918, den senare från d. 1 jan. 1919 överflyttats från Lite/- gudc domsaga till Hälsingborgs stad (jfr sid. 42, anm. 57, 59). 3 ) S:t Peters kloster har d. 1 jan. 1914 överflyttats fr. Torna och Bara domsaga till Lund» stad (jfr sid. 48, anm. 56).,) Västra Skrävlinge kommun och Limhamns köping hava den förra från d. 1 jan. 1911, den senare från d. 1 jan. 1915 överflyttats från Oxie och Skytts domsaga till Malmö stad (jfr sid. 41, 42, anm. 38, 55). GOteborgrs och Bohus län. ') Örgryte kommun har från 1922 års ingång överflyttats från Askims, Hisings och Sävedals domsaga till Göteborgs stad (jfr sid. 47, anm. 3). >) Enligt k. brev d. 22 mars 1912 skulle, från tid som framdeles bestämmes, Sunnervikens domsagas båda tingslag förenas till ett tingslag, vilken förening jämlikt k. kung. d. 24 nov. 19115 trädde i tillämpning d. 25 ang. 1917. Älvsborjrs län.») Jämlikt k. brev d. 20 juni 1919 hava Vedens och Bollebygds båda härad d. 1 jan. 1920 överförts från Marks, Vedens och Bollebygds domsaga till Ås och Gäsene domsaga, vilken senare därefter benämnes Borås domsaga, och är indelad i två tingslag, nämligen Gäsene tingslag och Ås, Vedens och Bollebygds tingslag. Återstoden av den gamla domsagan benämnes Marks domsaga och utgör ett enda tingalag. Torpa kommun har d. 1 jan. 1920 överflyttats från förutvarande Marks, Vedens och Bollebygds domsaga till Borås stad (jfr sid. 53, anm. 32). Skaraborgs län. ') Vartofta och Frökinds domsaga var förut delad på tre tingslag, Dimbo, Slättängs och Leaby, men jämlikt k. brev d. 8 dec. 1905 och d. 27 sept. 1912 utgör hela domsagan fr. d. 1 jan. 1913 endast ett tingslag. ') Enligt k. brev d. 25 okt. 1918 skola fr. o. m. dag, som K. Maj:t framdeles bestämmer, Hasslerörs ochhova båda tingslag förenas till ett tingslag under benämningen Vadsbo norra tingslag. 8 ) Skövde landskommun har d. 1 jan. 1914 överflyttats från Gudhems och Kåkinds domsaga till Skövde stad (jfr sid. 58, anm. 22). Värmlands län. ] ) 'Jämlikt k. brev d. 25 aug. 1922 har don till Värmlands län hörands delen av Nysunds

TAB. 5 (forts.). AREAL OCH FOLKMÄNGD I DOMSAGOR OCH TINGSLAG ÅR 1920. 143 kommun d. 1 jan. 1923 överflyttats från Östersysslets domsaga och Ölme, Visnums och Vase härads tingslag till Örebro län, Västernärkes domsaga och Edsbergs tingslag (jfr sid. 60, anm. 2). Örebro län.,) Jfr föregående anmärkning. Västmanlands län. 1 ) Köpings landskommun har fr. o. m. år 1919 överflyttats frän Västmanlands västra domsaga till Köpings stad (jfr sid. 66, anm. 11). a ) S:t Ilian och Lundby kommuner hava fr. o. m. ar 1918 överflyttats fr&n Västmanlands södra domsaga och Tuhundra, Siende och Yttertjurbo härads tingslag till Västerås stad (jfr sid. 66, anm. 9, 10). Kopparbergs län. J ) Enligt k. brev d. 11 jnni 1915 äro Leksands tingslag och Gagnefs tingslag fr. o. m. d. 1 jan. 1916 förenade till ett tingslag, benämnt Leksands och Qagnefs tingslag. Gävleborgs län. ') Enligt k. brev d. 22 juni och d. 29 sept. 1920 är den förutvarande Gästriklands domsaga fr. o, m. d. 1 jan. 1921 delad i två, nämligen Gästriklands västra domsaga,.omfattande förutvarande västra tingslaget utom Österfärnebo socken, och Gästriklands östra domsaga, omfattande förutvarande östra tingslaget jämte nyssnämnda socken. Västernorrlandg län.,) Jämlikt k. brev d. 22 juli 1910 och d. 31 jan. 1913 hava Medelpads västra domsagas tre tingslag (Selångers, Tuna och Torps) fr. o. m. d. 1 jan. 1914 förenats till ett tingslag. 2 ) Enligt k. brev d. 25 okt. 1918 skola Njurnnda, Sköns och Ljustorps nuvarande tre tingslag av Medelpads östra domsaga fr. o. m. dag, som K. Maj:t framdeles bestämmer, förenas till ett tingslag, benämnt Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag. 3 ) Genom k. brev d. 14 okt. 1910 förordnades att Ångermanlands västra domsaga skulle indelas i ett övre tingslag, omfattande socknarna Junsele, Fjällsjö, Bodum och Tåsjö, och ett nedre tingslag, omfattande socknarna Helgum, Edsele, Ramsele, Resele och Ådals-Liden. Jämlikt k. brev d. 14 juli 1911 trädde den nya indelningon i kraft d. 1 jan. 1918, och benämnes övre tingslaget Fjällsjö tingslag och det nedre Barnsele och Resele tingslag. Jämtlands län. ) Genom k. brev d. 81 juli 1908 förordnados, att Lits tingslag och RödönB tingslag av Jämtlands norra domsaga skulle förenas till ett tingslag, benämnt Lits och Rödöns tingslag. Enligt k. brev d. 12 april 1912 trädde ifrågavarande reglering i kraft d. 1 sept. 1912.») Enligt k. brev d. 10 april 1915 och d. 28 jan. 1916 äro Jämtlands västra domsagas förutvarande fem tingslag fr. o. m. d. 25 aug. 1916 sammanslagna till tvenne sålunda, att Undersåkers tingslag och Offerdals tingslag bilda ett, benämnt Undersåkers och Offerdals tingslag samt Sunne tingslag, Ovikens tingslag och Hallens tingslag bilda ett, benämnt Sunne, Ovikens och Sallens Ungslag. Västerbottens län. l ) Enligt k. brev d. 22 juni och d. 29 sept. 1920 är den förutvarande Västerbottens södra domsaga fr. o. m. d. 1 jan. 1921 delad i två sålunda, att förutvarande Umeå tingslag med undantag av den del av Hörnefors socken, som hittills hört till detta tingslag, bildar en domsaga benämnd Umeå domsaga, samt återstående delen av förutvarande domsagan bildar en domsaga med bibehållande av förra domsagans namn. Hörnefors socken hör hädanefter helt till Nordmalings och Éjuiholms tingslag av den nybildade Västerbottens södra domsaga.,) Genom k. brev d. 2 mara 1917 förordnades att Västerbottens västra domsaga från tid, som K.. Maj:t framdeles bestämmer, skall indelas i tre tingslag sålunda, att Lycksele lappmarks tingslag bibchålles som särskilt tingstag under benämningen Lycksele tingslag, ävensom Åsele lappmarks tingslag delas i två tingslag, nämligen Vilhelmina tingslag, bestående av Vilhelmina och Dorotea socknar, samt Åsele tingslag, bestående av Åsele och Fredrika socknar. Jämlikt k. brev d. 7 okt. 1921 trädde den nya indelningen i kraft d. 1 jan. 1922. Norrbottens län. >) Enligt k. brev.d. 25 okt. 1918 äro Nedertorneå tingslag och Övertorncå tlngblag fr. o. m. år 1919 förenade till ett tingslag, benämnt Tomeå tingslag. 13 222223.

144 Tab. 6. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1920. Sammandrag länsvis. [Angående de för arealuträkningen använda kartor hänvisas till berittelsens text.]

Tab. 7. Areal, folkmängd och folkmängdstäthet år 1920 i landstingsområden. 1 ) 145 ') Häri ingår ej arealen av de fyra stora mellansvenska sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.,) I Östergötlands läns landsting ingår el staden Norrköping, som enligt k. brev d. 14 juni 1872 för framtiden Icke deltager i landstinget. Angåendo stadens utvidgning d. 1 jan. 1916 och d. 1 jan. 1918 se anm. till tab. 1 (sid. 18, anm. 48 och 49). 8 ) Kalmar län är enligt k. brev d. 80 dec. 1864 fördelat i tvänne landstingsområden omfattande norra landstinget: Norra och Södra Tjusts, Sevede, Tnnaläns och Aspelands härad samt städerna Västervik och Vimmerby: södra landstinget: Handbörds, Stranda, Norra och Södra Möre härad och Öland samt städerna Kalmar, Oskarshamn och Borgholm. Angående reglering mellan a ena sidan Kalmar läns norra landstingsområde, å andra sidan dels Östergötlands län, dels Kalmar läns södra landstingsområde se anm. till tab. 1 (sid. 16, anm. 13 och sid. 25, anm. 5). 4 ) I Malmöhus läns landsting ingå ej städerna Malmö och Hälsingborg, vilka enligt k. Anmränkningar: brev d. 14 april 1871 och d. 26 juli 1918 resp. för framtiden icke deltaga i landstinget. Angående Malmö stads utvidgning d. 1 jan. 1911 och d. 1 jan. 1915 samt Hälsingborgs utvidgning d. 1 jan. 1914, 1918, 1919 och 1920 se anm. till tab. 1 (sid. 39, anm. 9: sid. 41, anm. 38; sid. 42, anm. 55, 57, 58 och 59). 6 ) I Göteborgs och Bohus läns landsting ingår ej staden Göteborg, som redan vid landstingsförordningens utfärdande d. 21 mars 1862 hade mer än 25 000 invånare. Angående en mindre utvidgning av staden d. 1 jan. 1918 samt Örgryte kommuns införlivning d. 1 jan. 1922 se anm. till tab. 1 (sid. 47, anm. 2 och 3). ") I Gävleborgs läns landsting ingär ej staden Gävle, som enligt k. brev d. 14 april 1893 för framtiden icke deltager i landstinget. Angående stadens utvidgning d. 1 jan. 1911, 1919 och 1920 se anm. till tab. 1 (sid. 73, anm, 6; sid. 74, anm. 23). ') Angående Stockholms stads utvidgning d. 1 jan. 1913 och 1916 se anm. till tab. 1 (sid. 1, anm. 1 och 2).

146 Tab. 8. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1920 i hushållningssällskapsområden. 1 ) 1 ) Denna indelning har ej förändrats vid 1921 ars ingång. Arealen av de fyra stora Bjöarna är ej inräknad. 2 ) Området för Stockholms läns hushållningssällskap är endast Stockholms län, men ledamöterna väljas bland ej allenast de i Stockholms län utan även i Stockholms stad boende personer. s ) Kalmar län är enligt k. brev d. 23 april och d. 15 okt. 1858 fördelat i tvenne hushållninqssällskapsområden, omfattande norra hushållningssällskapet: Norra och Södra Tjuats, Sovede och TunalänB härad samt Västerviks och Vimmerby städer; södra hushållningssällskapet: A spelands, Handbörds, Stranda, Norra och Södra AnmHrkiiiiigar: Möre härad och Öland samt städerna K alman Oskarshamn och Borgholm. Landstings- och hushållningssällskapsområdena sammanfalla icke, i det att Aspelands härad hör till norra landstinget,..men till södra hushållningssällskapet. ') Älvsborgs län är enligt k. brev d. 1 okt. 1844 delat i tvenne hushållningssällskapsområden, omfattande norra området: Tössbo, Vedbo, Valbo, Nordals, Sundals, Väne, Bjärke, Flundre, Ale, Vättle och Kullings härad samt städerna Vänersborg, Trollhättan, o Alingsås och Åmål; södra området: Gäsene, Ås, Vedens, Bollebygds, Marks, Kinds och RedvägB härad samt städerna Borås och Ulricehamn.

Tab. 9. Areal och folkmängd i pastorat, kontrakt och stift den 31 december 1920, enligt indelningen den 1 januari 1921. 147

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 1) UPPSALA ÄRKESTIFT.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 1) UPPSALA ÄRKESTIFT. 149 Uppsala Ärkestift omfattar»utså: hela Uppsala och Gävleborgs län; Upplandsdelen av Stockholms län eller hela länet utom Svartlösa, Öknebo och Sotholms härad samt Södertälje stad; Fjärdhundra ar Västmanlands län eller Sftntuna, Torstuna och Vila härad = de gamla landskapen Uppland (utom dess andel ar Stockholm), Gästrikland och Hälsingland (utom Ytterhogdals socken) samt en liten del (Hamra kapell) av Dalarne. Allmänna anmärkningar till tab. 9. Moderförsamlingen, varefter pastoratet benämnes, sättes här först. I några fä fall har gudstjänst av pastoratets prästerskap eller av samlingar äro sådana, uti vilka visserligen pastoratet särskilt namn, vilket d& anmärket. särskilda predikanter förrättas, men för vilka, De efter ett + följande församlingarna äro annexförsamlingar eller med sådana mera lik område, icke heller några särskilda kyrkoböcker såsom enligt regel icke omfattande något bestämt ställda kapellförsamlingar, för vilka särskilda pläga föras. Inom parentes () aättas bl. a. vissa kyrkoböcker föras. stundom använda benämningar å åtskilliga församlingar. Angående i övrigt förändrade IOC- Åtskilliga församlingar, fordom benämnda kapell, hava här icke erhållit sådan namnbetockning, sedan de vid nyare löneregleringar för Till samma tabell och dithörande anmärkningar kennamn upplysa anmärkningarna till tab. 1. prästerskapet blivit med komministrar försedda hänvisas även för upplysningar angående regleringar socknarna emellan, angående olikheter i och i följd därav benämnas än som kapellförsamlingar, än som annexförsamlingar. omfattningen av kyrkosocknen och den lika Se inom ett [] satta kapell eller bruksför benämnda borgerliga kommunen m. m. Anmllrknlngar till Uppsala Arkestift,») Jämlikt k. res. d. 8 deo. 1922 hava Heliga Trefaldigheti församling och Börje d. 1 maj 1923 förenats till ett pastorat, benämnt Heliga Trefaldighets och Börje församlingars pastorat.,) Genom k. res. d. H juni 1918 förordoades, att Fundbo samt Lägga och östuna skola å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Lägga, östuna och Fundbo

150 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 1) UPPSALA ÄRKESTIFT. församlingars pastorat. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen inom Fundbo församling. Föreningen trädde jämlikt k. res. d. 5 maj 1922 i kraft d. 1 maj 1923. a ) Singö har tidigare understundom betraktats som kapellförsamling; men d. 24 febr. 1922 har K. Maj:t förklarat, att församlingen icke skall vara skyldig att deltaga i kostnaden för byggande och underhåll av Häverö församlings kyrka samt att den skall benämnas annexförsamling. ') Söderby-Karls kyrka ligger i Söderby 2&iTilfli sock.cn < ) Efter av' K. Maj:t d. 21 okt. 1904 meddelat tillstånd har ett till kapellkyrka förvandlat bönehus å Björkö i Vätö församling invigts för offentlig gudstjänst. Angående utbrytning av Björkö- Arholma församling so sid. 6, anm. 2. ) Blida har tidigare understundom betraktats som kapellförsamling; men d. 24 febr. 1922 har K. Maj-.t förklarat, att församlingen icke skall vara skyldig att deltaga i kostnaden för byggande och underhäll av Länna församlings kyrka samt att den skall benämnas annexförsamling. 7 ) Rasterna kyrkosocken, bildad genom sammanslagning av do gamla socknarna Fasta och Esterna, har kyrkan belägen å Esternas förra plats. Av FaBta kyrka finnas inga lämningar, men begravningsplatsen begagnas. Vid Eftnäa bruk i Fastorna församling finnes ett kapell, invigt d. 10 jan. 1909, där gudstjänst hålles minst en gäng i månaden. 8 ) Roslags-Kulla har tidigare understundom betraktats som kapellförsamling; men d. 13 jan. 1922 har K. Maj:t förklarat, att församlingen icke skall vara skyldig att deltaga i kostnaden för byggande och underhäll av Miala församlings kyrka samt att kapellförsamlingen skall benämnas annexförsamling. 9 ) Jämlikt k. reb. d. 8 dec. 1922 hava Hagby pastorat och Balingsta pastorat d. 1 maj 1928 förenats till ett, benämnt Balingsta, Hagby och Bamsta församlingars pastorat. Ramsta församlings kyrka har år 1913 nedbrnnnit. 10 ) Jämlikt k. res. d. 8 dec. 1922 hava Västeråkers pastorat och Uppsala-Näs pastorat d. 1 maj 1923 förenats till ett, benämnt Uppsala- Näs, Västeråkers och Dalby församlingars pastorat. 11 ) Enligt k. res. d. 17 mars 1922 skola Långtora och Härkeberga pastorat jämte Biskopakulla och Nysätra å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Biskopskuila, Nysätra, Långtora och Härkeberga församlingars pastorat; ävensom Fröslunda förenas med Giresta och Gryta till ett pastorat, benämnt Giresta, Giryta och Fröslunda församlingars pastorat. Det skall åligga komministern att sköta kyrbobokföringen för Långtora och Härkoberga församlingar. u ) Do forna Fittja och Hjälsta samt Holms och Kulla pastorat äro jämlikt k. beslut d. 16 nov. 1866 fr. o. m. d. 1 maj 1867 sammanslagna till ett under namn av Hjälstaholms pabtorat. Gudstjänst skall alltid hållas i Hjälsta och Holms kyrkor samt, därest så kan beredas, i Kulla kyrka. Fittja kyrka är nedlagd. Kyrkoherdebostället är i Fittja. Det förra annexet Hjälsta lär numera anses som moderförsamling.,s ) Jämlikt k. res. d. 17 mars 1922 hava Härnevi, Österunda och Torstuna d. 1 maj 1923 förenats till ett pastorat, benämnt Torstuna, Österunda och Härnevi församlingars pastorat. ") Enligt k. res. d. 17 mars 1922 skola Frösthults församling och Simtuna och Altuna pastorat å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Simtuna, Altuna och Frösthults församlingars pastorat. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Altuna församling. ") Jämlikt k. res. d. 30 nov. 1917 och d. 4 juni 1920 hava Litslena och Husby-Sjutolft d. 1 maj 1921 förenats till ett pastorat, benämnt Litslena och Husby-Sjntolfts församlingars pastorat. le ) Enligt k. res. d. 19 juni 1919 skola Hacksta och Löt å dag, som framdeles bestämmes, förenas med Villberga till ett pastorat, benämnt Villberga, Hacksta och Lots församlingars pastorat. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Hacksta och Lots församlingar. ") Enligt k. res. d. 16 juli 1919 skola Vallby pabtorat och Lilllcyrka pastorat å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Lillkyrka, Boglösa, Vallby och Arno församlingars pastorat. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Vallby och Arno församlingar. 18 ) Vårfrukyrka begagnar gemensamt med Enköping den i staden belägna kyrkan. 19 ) Enligt k. res. d. 13 juli 1917 skall från dag, som framdeles bestämmes, Svinnegarns församling skiljas från Tillinge pastorat och förenas med Énköpings-Näs och Teda till ett pastorat, benämnt Svinnegarns, Enköpings-Näs och Teda församlingars pastorat. ao ) Genom k. res. d. 19 maj 1917 förordnades, att Sigtuna pastorat och Vassunda pastorat, skola å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett, benämnt Sigtuna, S:t Olofs, S:t Pers, Vassunda och Haga pastorat, med kyrkoherden bosatt i Sigtuna och komminister i Vassunda. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen i Vassunda och Haga församlingar. Jämlikt k. brev d. 16 jan. 1920 ägde föreningen rum d. 1 maj 1920. Sigtuna landsförsamlingar, S:t Olof och S:t Per, begagna gemensamt med moderförsamlingen den i staden belägna kyrkan, vars äldre namn är Maria. ") Enligt k. res. d. 23 sept. 1916 benämnes pastoratet fr. o. m. d. 1 maj 1917 Stockholms- Näs och Västra Byds församlingars pastorat. S2 ) Enligt k. res. d. 17 mars 1916 benämnes pastoratet fr. o. m. d. 1 maj 1917 Sollentuna och Eds församlingars pastorat. Det åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för Eds församling. 83 ) Jämlikt k. res. d. 3 nov. 1922 hava Osseby- Garns pastorat och Vada pastorat d. 1 maj 1923 förenatb till ett, benämnt Össeby-Garns, Vada och Ångarns församlingars pastorat.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 1) UPPSALA ÄRKESTIFT. 151 24) Jämlikt k. brev d. 8 okt. 1915 har Sundbybergs församling d. 1 maj 1916 skilts från Bromma pastorat och utgör eget pastorat. Jämlikt k. brev d. 27 april 1917 har vidare Bromma d. 1 maj 1917 i ecklesiastikt avseende förlagts från Uppsala ärkestift till Stockholms stad. Ny församlingskyrka i Sundbyberg invigdes år 1911. Vid Johannelund i Bromma finnes ett kapell, invigt år 1908. 6 ) Inom Duvbo municipalsamhälle i Spånga socken.finnes ett kapell. 2e ) össeby-garns kyrka ligger i Garns gamla HO ekon»') Enligt k. brev d. 9 sept. 1873 har Hilleshögs kyrka tills vidare upphört att begagnas samt Färentuna kyrka blivit gemensam för båda församlingarna.»") Enligt k. res. d. 10 mars 1922 skola Sånga pastorat och Färentuna pastorat å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett, benämnt Sånga, Skå, Färentuna och Hilleshögs församlingars pastorat. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Färontuna och Hilleshög. w ) Enligt k. res. d. 19 juni 1919 skola å dag, som framdeles bestämmes, Adelsö och Munsö förenas till ett pastorat, benämnt Adelsö och Munsö församlingars pastorat., ) Inom Djursholms stad av Danderyds församling finnes kyrka, där gudstjänst hålles. 81 ) Angående Vaxholms församling se sid. 6, anm. 8. 82 ) Inom Hagalunds municipalsamhälle i Solna socken finnes en kyrka, där gndstjänst hålles. ") K.. Maj:t har d. 21 juli 1922 förklarat, att Möja och Djurö församlingar efter att, i enlighet med vad som kan bliva vid laga syn föreskrivet, hava deltagit i kostnaden för Värmda kyrkas försättande i fullgott skick, icke vidare skola vara skyldiga att deltaga i kostnaden för byggande och underhåll av nyssnämnda kyrka samt att de skola benämnas annexförsamlingar., 4 ) Vid Sandhamns tullstation inom Djurö hålles gudstjänst 8 gånger om året. S6 ) Bo och Ingarö hava understundom benämnts kapellförsamlingar, men d. 28 april 1922 har K.. Maj:t förklarat, att de skola benämnas annexförsamlingar. M ) Jämlikt k. res. d. 27 sept. 1922 har Gustavsbergs pastorat d. 1 maj 1923 delats i tvenne, nämligen Bo pastorat och Gustavsbergs och Ingarö församlingars pastorat. Det åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för Ingarö församling. 87 ) Jämlikt k. res. d. 8 dec. 1922 hava Åkerby pastorat och Bälinge pastorat d. 1 maj 1923 förenats till ett, benämnt Bälinge Åkerby och Jumkils församlingars pastorat. Det åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för Åkerby och Jumkils församlingar. ss ) Vänge och Läby socknar utgöra enligt k. brev d. 28 febr. 1890 en enda församling (jfr sid. 9, anm. 4). Sockenkyrkorna äro enligt k. brev d. 25 april 1862 sammanbyggda och är den gemensamma kyrkan belägen i Vänge. K. Maj:t har d. 8 dec. 1922 förklarat, att vid den nuvarande kyrkliga indelningen och organisationen beträffande pastoratet skall bero.» ) Enligt k. res. d. 6 juni 1919 skola Björk- Unge och Skuttunge å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, med kyrkoherden bosatt i Björklinge. 40 ) Angående Tierps församling se sid. 10, anm. 16.,') Angående Skutakärs kapellförsamling se sid. 10, anm. 18. «) Jämlikt k. res. d. 20 jan. 1917 har Tolfta församling d. 1 maj 1918 avskilts frän Västlands pastorat, till eget pastorat. Inom Västland finnes vid Karlholms brak en kyrka, där gudstjänst förrättas minst tvenne gånger i månaden.,,) I Gävle Heliga Trefaldighets församling hålles söndaglig gndstjänst i Holiga Trefaldighetskyrkan och Strömsbro kyrka samt två gånger i månaden i Böna kapell och i Staffans församling söndagligen i Bomhus kyrka och församlingshuset vid Brynas. Inom staden linnes dessutom ytterligare tvenne församlingshus samt några mindre kapell eller gamlingsram, där stundom gudstjänst hålles. Angående iuförlivning med Gävle av ett område av Valbo se sid. 73, anm. 6. Rörande delningen av Gävle församling se sid. 74, anm. 24. Ny kyrka skall uppföras för Staffans församling och bör donsamma kunna tagas i bruk genast år 1925. Angående arealen av Gävle stads båda församlingar se sid. 74, anm. 26. ") Inom Högbo socken finnes, förutom den gamla sockenkyrkan, vid Sandvikens bruk en kyrka, vilken enligt k. reg. d. 23 jan. 1899 må såsom församlingens huvudkyrka anses.,,) Angående Hofors kapellförsamling se sid. 73, anm. 4. För Hofors kapellförsamling har en särskild kyrksal år 1911 invigts för offentlig gudstjänst. ") Genom k. brev d. 6 okt. 1916 har förordnats, att kontrakten i Hälsingland skola benämnas: Ala (= förra Hälsinglands östra), Voxnan (= Hälsinglands västra nedre), Ljusnan (= Hälsinglands västra övre), Sundhede (= Hälsinglands norra nedre) och Nordanstig (= Hälsinglands norra övre).,') Angående Bergviks och Ljusne kapellförsamlingar se sid. 73, anm. 11 o. 12. ") Enligt k. res. d. 24 mars 1916 benämneg pastoratet Hanebo och Segerstas församlingars pastorat. ") Jämlikt k. res. d. 28 april 1916 bilda vissa verk och lägenheter i Söderhamns församling fr. o. m. d. 1 maj 1917 en särskild kapellförsamling, benämnd Sandarne. Det åligger komministern i Sandarno att sköta kyrkobokföringen för nämnda kapellförsamling. Ett utlåtande från kammarkollegium, att hinder icke syntes möta att benämna Sandarne annexförsamling, fann K. Maj:t d. 7 april 1922 icke föranleda någon K. Maj:ts åtgärd. 6 ) Jämlikt k. res. d. 21 ang. 1914 utgör Lingbo kapellag fr. o. m. d. 1 maj 1915 en från Skogs församling skild kapellförsamling och åligger det komministern inom pastoratet att sköta kyrkobokföringen för Lingbo. Enligt k.

152 TAB. 9 (fort».). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 1) UPPSALA ÄRKESTIFT. brev d. 19 jan. 1923 är Lingbo för framtiden annexförsamling till Skog och redovisas i jordeboken som egen socken, men bildar tillsamman, ined Skogs församling; en kommun.,') Voxna kyrka har även namn av Sofia Albertina. s '') Angående Kårböle kapell se sid. 74, anm. 25. M ) Angående Hamra kapell so sid. 74, anm. 17. ") För de fiskare, som tillhöra Hudiksvalls stads för samling, finnas särskilda kapell uppförda å de till staden hörande fiskelägena Agö, Krlkö och Balso samt a Kuggörarna inom Rog~ sta Bocken. A.ng&ende införlivning med Hudiksvalls stad av det s. k. Åviksområdet i Hälaingtuna och Idenor, se sid. 74, anm. 20. «) Jämlikt k. res. d. 20 juli 1917 hava Ilabo ooh Hög d. 1 maj 1918 avskilts från resp. pastorat och förenats med Hälsingtuna till ett pastorat, benämnt Hälsingtnna, Högs och Ilsbo församlingars pastorat, ooh tillhörande Sundhede kontrakt. Det åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för Högs församling. ) Jämlikt k. re», d. 28 april 1916 benämnes pastoratet fr. o. m. d. 1 maj 1917 Bjur åkers och Norrbo församlingars pastorat. ") Jämlikt k. res. d. 9 okt. 1914 hava Njutånger och Nianfora d. 1 maj 1816 avskilts från Endngws pastorat till eget pastorat, benämnt Njutångers pastorat. Den 31 mars 1922 har emellertid K. Maj:t förklarat, att NIanfors kapellförsamling skall benämnas annexförsamling samt NjutlngerB pastorat benämnas Njutångers och Nianfora församlingars pastorat. - Inom Enånger finnes vid Långvinds brnk ett kapell, där gudatjänst förrättas några gånger om året.,») Enligt k. res. d. 19 nov. 1920 Bkola Tärna församling och Kumla församling (av Västerås stift) å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Kumla och Tärna församlingars pastorat. 60 ) Förslag att Annefors oeh Katrinebergs kapellförsamlingar skulle förklaras Bom annexförsamlingar har enligt beslut d. 21 april 1922 icke föranlett någon K. Maj:ts åtgärd. Liknande föralag ang. Svabcnsverks kapellförsamling föranledde d. 2 juni 1922 icke någon K. Maj:tts åtgärd. 60 ) Inom Östra Ryd finnes vid Bogesund ett slottskapell, som dock numera ej användes för allmän gudstjänst. 61 ) Inom Hille finnes vid Oslättfors ett kapell, där gudstjänst hålles minst två gånger i månaden. e> ) Inom Valbo finnes vid Forsbacka bruk ett kapell, där gudstjänst förrättas varje predikodag, samt i Hemlingby en kyrksal med gudstjänst två gånger i månaden.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 2) LINKÖPINGS STIFT. 153

154 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 2) LINKÖPINGS STIFT. Linköpings stift omfattar alltså: hela Östergötlands län utom KvarBcbo socken; norra hälften (landstinget) av Kalmar län eller Norra och Södra Tjusts, Sevede, Tunaläns och Aspelands härad samt städerna Västervik och Viramerby; Södra och Norra Vedbo härad samt städerna Eksjö och Tranas av Jönköpings län samt Västra Ny sockendel av Örebro län = det gamla landskapet Östergötland och nordöstra delen (sju härad) av Smaland.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 2) LINKÖPINGS STIFT. 155 Anmärkningar till Linköpings stift. Angående moder- och annexförsamlingar m. m. ge Allmänna anm. & sid. 149. ') I kommunalt, administrativt och jndiciellt hänseende samt i avseende på skolväsendet är S:t Lars socken frän ingången av år 1911 införlivad med Linköping (jfr sid. 18, anm. 46). S:t Lars kyrka är belägen inom stadens gamla område. Kyrkan har fått namn av Fredrika Dorotea Vilhelmina. s ) Slaka kyrka erhöll vid invigningen d. 3 ang. 3 namnet Sofia Albertina. Genom k. res. d. 16 maj 1918 förordnades att Slaka och Skeda skola å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat benämnt Skeda och Slaka församlingars pastorat. Jämlikt k. brev d. 13 maj 1921 trädde sammanslagningen i kraft d. 1 maj 1922. a ) Genom k. res. d. 12 febr. 1915 förordnades, att Landeryd och Vårdsberg skola d. 1 maj 1919, så framt kyrkoherdebefattningen i Vårdsbergs pastorat då är ledig, men eljest å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat med endast kyrkoherde, bosatt 1 Landeryd.,) Törnevalla kyrka namnes ock Karl Johan. Enligt k. res. d. 16 maj 1918 skall å dag, som framdeles bestämmes, Törnevalla pastorat förenas med Östra Skrukeby och Lillkyrka församlingars pastorat till ett pastorat, benämnt Törnevalla, Östra Skrukeby och Lillkyrka församlingars pastorat. ") Enligt k. res. d. 29 juni 1917 skola Bystad och östra Harg å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, med endast kyrkoherde, bosatt i Bystad. ") Jämlikt k. res. d. 10 okt. 1919 hava Västerlösa pastorat och Björkebergs pastorat d. 1 maj 1920 förenats till ett pastorat, benämnt Vftsterlösa, Björkebergs och Ledbergs församlingars pastorat, med kyrkoherde bosatt i Västerlösa. Angående sockennamnot Ledberg jfr sid. 18, anm. 42. 7 ) Enligt k. res. d. 6 april 1918 skola Fornåsa och Lönsås pastorat samt Skeppsås och Älvestads pastorat å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Fornäsa, Lönsås, Skeppsås och Älvestads församlingars pastorat. Det skall åligga komministern, att sköta kyrkobokföringen för Skeppsås och Älvestads församlingar. ) Klockrike och Brunneby gemensamma kyrka benämnes Josefina. Brunneby gamla kyrka kvarstår, men begagnas ej för gudstjänst. ) K. Maj:t har d. 23 maj 1919 förordnat att Normlösa och Härberga pastorat samt Vallerstads och Järstads pastorat skola å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Normlösa, Härberga, Vallerstads och Järstads församlingars pastorat. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Vallerstads och Järstads församlingar. 10 ) Varv och Styra hava sedan 1861 gemensam kyrka. ") Jämlikt k. reb. d. 10 febr. 1922 hava Varvs pastorat och Ekebyborna pastorat d. 1 maj 1922 förenats till ett pastorat, benämnt Varvs och Styra församlings samt Ekebyborna och Asks församlingars pastorat. Dot åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för Ekebyborna och Asks församlingar.») Jämlikt k. res. d. 10 febr. 1922 hava Vinnerstad och Västra Stenby d. 1 maj 1922 förenats till ett pastorat, benämnt Vinnerstads och Västra Stenby församlingars pastorat. IS ) S:t Per begagnar gemensamt med Vadstena stad den s. k. Blåkyrkan eller gamla klosterkyrkan. u ) Enligt k. res. d. 10 febr. 1922 skola Vadstena pastorat och Örberga pastorat a dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Vadstena, S:t Pers, Strå, Örberga och Nässja församlingars pastorat. Det skall åligga komministern i Örberga att sköta kyrkobokföringen för Örberga och Nässja församlingar. ") Enligt k. res. d. 30 juni 1916 skola Herrestads pastorat och Bogslösa pastorat a dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Rogslösa, Väversunda, Herrestads och Källstads församlingars pastorat. Sot skall åligga komministers att sköta kyrkobokföringen för Hemstads och Källstads församlingar. ") Jämlikt k. res. d. 12 febr. 1915 hava Bankeland och Aslceby d. 1 maj 1917 förenats till ett pastorat med kyrkoherde bosatt i Bankekind. ") Enligt k. res. d. 29 juni 1917 skola Skärkind och Gistad å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Skärkinds och Gistads församlingars pastorat. I8 ) Enligt k. res. d. 16 maj 1918 skola Västra Husby och Oårdeby a dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Västra Husby och Gårdeby församlingars pastorat. ls ) Norrköpings stad var förat jämlikt k. brev d. 19 febr. 1864 fördelad i tre särskilda territoriella kyrkoförsamlingar, nämligen S:t Olai, omfattande Bergs- och Dalskvarteren samt den del av Strandkvarteret, som är belägen söder om Hospitalsgatan; Hedvigs, omfattande den övriga delen av Strandkvarteret jämte den del av Nordankvarteret, som ligger öster om Karl Johans torg; och Norra församlingen (kyrkan benämnes S:t Mattens), upptagande den återstående delen av Nordankvarteret. Denna delning trädde i verket 1885. Genom k. brev d. 18 april 1914 ändrades dock gränserna mellan S:t Olai och Hedvigs församlingar till att utgöras av Hospitalsgatan i dess sträckning från Motala ström till östra Kyrkogatan, av sistnämnda gata frän Hospitalsgatan till Hantverkaregatan och därefter av Hantverkaregatan till gränsen för stadens planlagda område och rakt nt till stadens gräns. Sedermera hava emellertid tillkommit tvenne församlingar. Jämlikt k. brev d. 15 deo. 1916 har nämligen S:t Johannes församling fr. o. m. d. 1 jan. 1918 införlivats med Norrköpings stad

156 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 2) LINKÖPINGS STIFT. och benämnes enligt k. res. d. 30 juli 1921 fr. o. m. d. 1 maj 1922 Norrköpings S:t Johannes församling. Genom k. brev d, 28 maj 1919 har vidare östra Eneby församling under namn av Norrköpings Östra Eneby församling fr. o. m. d. 1 maj 1920 jämväl 1 kyrkligt avseende införlivats med Norrköpings stad (Jfr tab. 1 anm. 48 och 49, sid. 18). Norrköpings församlingar hava i vissa avseenden gemensam kyrkoförvaltning. «) Jämlikt k. res. d. 9 april 1920 hava Dagsberg ooh Fwingstad d. 1 maj 1921 förenat» till ett pastorat,' som enligt k. brev d. 29 juni 1921 benämnes Furingstads och Dagsbergs församlingars pastorat. tl ) Enligt k. res. d. 23 maj 1919 skola Tingstad och Styrestad å dag,»om framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Styrestads och Tingstads församlingar» pastorat. M ) Lots gamla socken ingår numera i Borg. De bada socknarna hade redan förut gemensam kyrka., s ) Jämlikt k. res. d. 29 juni 1917 hav», efter indragning av kyrkoherdetjänsten i Konungsund och komministertjänsten i östra Stenby, de bada församlingarna fr. o. m. d. 1 maj 1918 förenats till ett pastorat benämnt östra Stenby och Konungannds församlingars pastorat. ",) Rönö har tidigare understundom betraktats som kapellförsamling, men d. 31 dee. 1921 har K. Maj:t förklarat, att Eönö icke skall vara skyldig att deltaga i kostnadon för byggande och underhåll av östra Ny församlings kyrka ävensom att den»kall benämna» annexförsamling., 6 ) Jämlikt k. re», d. 9 juni 1916 hava Kuddby, Å och Tåby d. 1 maj 1917 förenats till ett pastorat, benämnt Kuddby, A och Tfiby församlingars pastorat. Det åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för Täby församling. w ) Genom k. brev d. 23 okt. 1868 förordaados, att Skällvik och &, Anna «fter dåvarande komministern» avgång»kulle åtskilja» till var sitt pastorat. Delningen trädde i kraft d. 1 maj 1912. Enligt k. brev d. 15 mars 1912»kali kyrkoherdetjänsten i Skällvik t. v. uppehållas genom vikarie. Jämlikt k. res. d. 2(5 mars 1918 hava fr. o. m. d. 1 maj 1919 S:t Anna och Barrum förenats till ett pastorat, benämnt S:t Anna oeh Börrams församlingars pastorat, samt Mogata och Skällvik förenats till ett pastorat, benämnt Mogata och Skällvik» församlingar, pastorat, i vilket det åligger komministern att»kftta kyrkobokföringen för Skällvik» församling. Börrum har tidigare understundom betraktats som kapellförsamling (till Mogata), men d. 7 april 1922 har K. Maj:t förklarat, att församlingen skall benämnas annexförsamling. ') Jämlikt k. res. d. 6 dec. 1918 har Valdemarsviks köping d. 1 maj 1919 avskilts från Ringarum till egen församling och eget pastorat., 8 ) Loftahammars kyrka liar även benämnts Storamiralen Prins Karls. 20 ) Hjorteds kyrka har fått namn av Sofla kyrka har fått namn av Gu Magdalena. m ) Blackstads stav Adolf. 81 ) Vimmerby stads kyrka begagnas jämväl av landsförsamlingen. M ) Södra Vi kyrka har fått sig tillagt namnet Adolf Fredrik. 80 ) Kyrkorna för Målilla ooh Oårdveda äro år 2 sammanbyggda, ooh anses pastoratot bestå av endast en kyrkosocken. 3,) Oppeby kyrka har fått namnet Karl. 86 ) Enligt k. res. d. 9 nov. 1917 skola Asby och Torpa å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, med kyrkoherden boiatt i Asby. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Torpa församling, a6 ) Jämlikt k. brev d. 1 april 1921 har Malescanders pastorat d. 1 maj 1921 överflyttats från Ydre kontrakt till Göstrings kontrakt. 87 ) Mod Mjölby sammanslags Sörby i slutet av adertonde seklot. 8S ) Enligt k. res. d. 16 juli 1919 skola å dag, som framdeles bestämmes, Rappestad förenas mod Vikingstad till ett pastorat, benämnt Vikingstads och Rappestads församlingars pastorat, och Sjögestad förenas med Qamtnalkil till ett pastorat, benämnt Gammalkils och Sjögestads församlingars pastorat. 8 ) I mitten av adertonde århundradet sammanbyggde» Vikingstads och Rakereds sockenkyrkor., ) Ulrika kyrka heter egentligen Ulrika Eleonora. 4I ) Allhelgona församling begagnar den». k. Vårfrnkyrkan i Skänninge gemensamt med staden. 4> ) Inom Åsbo finnes förutom sockenkyrkan en kyrka vid Boxholms bruk, där gudstjänst förrättas varje predikodag av prästerskapet i Åsbo pastorat.,") Blåvik har stundom betraktats som kapellförsamling till Ekeby, men d. 5 maj 1922 har K. Maj:t förklarat, att den Bkall benämnas annexförsamling.,,) Htigby och Västra, Skrukeby kyrkor äro 1872 sammanbyggda, jämlikt k. res. d. 18 juni 1852, och benämnas de båda socknarna namera endast Högby. 46 ) Väderstads och Sarstads kyrkor äro sammanbyggda till en, benämnd Oskar Fredriks. De båda socknarna benämnas fr. o. m. 1892 endast Väderstad.. ">) Jämlikt k. re», å. 36 mars 1918 hava Rök, Heda och Västra Tollstad d. 1 maj 1919 förenats till ett pastorat benämnt Rftks, Hed» och Vättra TollstadB församlingars pastorat. Det åligger komministorn att skflta kyrkobokföringen f&t Västra Tollstads församling. «') Enligt k. res. d. 14 juni 1918 skola Frinnaryd och Linderås å dag, BOW framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Linderås och Frinnaryds församlingars pastorat. Det åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för Frinuaryds församling., ) Eksjö landsförsamling begagnar gemensam kyrka med Eksjö stad.,") Vid Finspångs bruk i Risinge ooh Rejnnyra bruk i Skedevi finnas kapell, där gudstjänst 1 regol förräntas varje söndag.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 3) SKARA STIFT.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 3) SKARA STIFT.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 3) SKARA STIFT. 159 Skara stift omfattar alltså: hela Skaraborgs län; nordöstra delen av Älvaborgi läns Vägtgötadel eller Väne, Bjärke, Kullings, Gäsene, Ås, Vedens och Redvägs härad samt städerna Vänorsborg, Trollhättan, Alingsås, Boras och Ulricehamn; Mo härad av Jönköpings län ntom Boastorps, Aaonhöga och Källeryds församlingar = största delen av det gamla landskapet Västergötland samt några socknar i Småland. Anmärkningar till Skarn stift. Angående moder- och annexförsamlingar m. m. se Allmänna anm. a sid. 149. ') Skara landsförsamling begagnar gemensamt med staden Skara domkyrka. Härlunda och Önum). lingars pastorat (förut Skärstad, Hällum, Vara och Bjärka hava sedan 1 gemensam kyrka ') Vassända och Naglums kyrkor äro sammanbyggda under namnet Gustav Adolf. och hava stundom betraktats som en socken, under benämning Bjärklwnda.») Jämlikt k. res. d. 16 maj 1918 har Vänersborgs pastorat d. 1 maj 1919 delats i två, näm») Jämlikt k. res. d. 29 ang. 1921 hava Norra Vinga pastorat och Skånings-Åsaka pastorat ligen Vänersborg» pastorat samt Vassända-Naglums och Väne-Éyrs församlingars pastorat. d. 1 maj 1922 förenats till etl, benämnt Norra Vings, Stenums, Skärvs och Skånings-Asaka Inom det senare pastoratet åligger det komministern att sköta kyrkobokföringen för Väne-Ryrg församlingars pastorat. Det åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för Skånings- församling. Åsaka församling. ") Genneveds socken ingår numera i Stora ) Sparl&sa och Slädene socknars kyrkor äro Mellby, och GennevedB kyrka ftr ödelagd. år 1847 sammanbyggda under namn av Salem. 10 ) Hyringa, Malma och Längnums kyrkor,) Med Järpås äro införlivade Höra och Vedwns gamla socknar. Höra och Vedums kyrkor n ) Bjärby socken begagnar Särestads kyrka. äro 1868 sammanbyggda under namn av Frfdhem. ilro ödelagda. Håle och längs kyrkor äro raserade; i deras s ) Med Ryda har varit förenad Halvas, med ställe är år 1884 uppförd gemensam kyrka, kallad Håle-Täng. gemensam kyrka i Ryda, men utgöra socknarna numera endast en församling, benämnd Ryda. 1S ) Enligt k. brev d. 21 juli 1854 skulle pastoratet framdoles delas, så att Forahem bleve e ) Skärstads och Hällums socknars kyrkor äro år 1859 sammanbyggda under namnet Skärstad. Vara och önums socknars kyrkor äro men d. 24 juli 1860 har K. Maj:t beslutat, att ett, Fullösa och (Kinne-)Vedum ett annat gäll, också sammanbyggda år 1864 under namnet Varnnm. Vara köping har egen kyrka, anstå. med den ifrågavarande delningen skall tillsvidare invigd 1902. -- Enligt k. res. d. 18 dec. 1918 ls ) Broby kyrka är sammanbyggd med Kallby kvrka i Källby. benämnes pastoratet fr. o. m. d. 1 maj 1920 Vara, Skärstads, Hällums och Önums försam ")' Enligt k. res. d. 19 april 1918 skola Kinne- Ii 222223.

160 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 3) SKARA STIFT. Kleva pastorat och Husdby pastorat a dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett, benämnt Jlusaby, Skälvums, Ova, Kinno-Kleva och Sils församlingars paitorat. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Kinne- Kleva oeh Sils församlingar. 16 ) Medelplana och Västerplana kyrkor äro sammanbyggda. Västerplana gamla kyrka är dock för närvarande under restaurering. lu ) Österplana och Kestads kyrkor äro sammanbyggda i Östcrplana. I österplana finnes vid Hönsätor sedan är 1918 ett kapell, där gudstjänst förrättas två predikodagar av tre. Kestads kyrka är numera rostaurerad och har gudstjänst emellanät. ") Kinne-Kleva och Sils kyrkor äro sodan socken, vars kyrka är ödolagd, in är 1870 sammanbyggda i Kinne-Kleva. u ) Vessby går numera i Längjum. 19 ) Bitterna församling omfattar de tvä kommunerna och jordebokssocknarna österbittema och Västerbitterna, vilka äro förenade om gemensam kyrka (jfr sid. 57, anm. 8).,0 ) Falköpings stads- och landsförsamlingar hava gomensam kyrka i staden. Torbjörntorp och Friggeråker hava är 1871 sammanbyggt sina kyrkor i Torbjörntorp. Falköpings landsförsamling omfattar Falköpings västra landakommun och Falköpings östra landskommun (jfr sid. 57, anm. 17). ") Enligt k. res. d. 11 juli 1918 skola Stenstorps och Segerstads pastorat å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett, benämnt Stenstorps, Brunnhems, Södra Kyrketorps, Segerstads, Yaltorps och Håkantorps församlingars pastorat. Det skull åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Segerstads, Valtorpg och Håkantorps församlingar. Jämlikt k. brev d. 16 jan. 1920 har föreningen ägt rum d. 1 maj 1920.,,) Stenstorp, Brunnhem och Södra Kyrketorp äro förenade om Stcnetorps kyrka (byggd år 1817).,s ) Falekvarna gamla socken, numera införlivad med Släta socken, hade kyrkan tillsammans med Slö ta. a4 ) Jämlikt k. res. d. 17 mars 1922 hava Slöta pastorat och Åsle pastorat d. 1 maj 1922 förenats till ett, benämnt Slöta, Karleby, Åsle, Mularps och Tiarps församlingars pastorat. Det åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för Åsle, Mularps och Tiarps församlingar. as ) Enligt k. res. d. 16 juli 1919 skola Vartofta-Åsaka pastorat oeh Yllestads pastorat & dag, tom framdeles bestämmes, förenas till ott, ljenämnt Yllestads, Vistorps, Näs, Vartofta- Asaka och Kälvene församlingars pastorat. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Vartofta-Asaka och Kälvene församlingar. 88 ) Enligt k. res. d. 9 juni 1916 skola Hångsdala pastorat och Dimbo pastorat å dag, som framdeles bestämmes, föronas till ett, benämnt Dimbo, Ottravads, Eångsdala, Skörstorps och Östra Oerums församlingars pastorat. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Hångsdala, Skörstorp och Östra Geroms församlingar. ") Ottravads kyrka är år 1817 sammanbyjgd med Dimbo, där den är belägen. ) Med Norra Härene socken är numera införlivad Skofteby socken, vilken saknat egen kyrka alltsedan 1767. - ) Det gamla Källandsö pastorat betraktas, sedan sammanbyggnad av Se.nätn kyrka med Ottcrstadx blivit år 1855 fulländad, såsom bestående av eu enda socken och benämnes efter denna Otterstads pastorat. Kapellkyrkan lär ock benämnas Traneberg, och hålles där andaktsstund var tredje söndag. 80 ) Hjo landsförsamling begagnar stadens kyrka. 81 ) För Edåsa och Ljunghem är 1871 uppförd gomensam kyrka, benämnd Edhem.,,) Agnetorp, Baltak och Tidaholm hade förut gomensam kyrka, uppförd år 1840 och belägen i Tidaholm, Baltaks socken har emellertid numera uppfört cgeu kyrka, vilken invigdes d. 9 dec. 1917. Jämlikt k. res. d. 9 april 1920 benämnes pastoratet fr. o. m. d. 1 maj 1921 Tidaholms, Agnetorps, Acklinga och Baltaks församlingars pastorat. 8S ) Amnehärads socken tillhör Skara stift och Norra Vadsbo kontrakt, varemot annexet Södra Båda räknas till Karlstads stift och Visnnms kontrakt. Av pastoratets areal och folkmängd är här ovan upptagen endast don del, som tillhör Skara stift. Med tillägg jämväl av Södra Båda socken utgjorde pastoratet år 1920; 175, 69 kv.km., varav löcroö kv.km. land; 4180 in v. Enligt k. res. d. 2 sept. 1914 skall pastoratets delning på Skara och Karlstads stift bibehållas.,,) Med Sova är införlivad Fagerlids gamla socken, vars kyrka är ödelagd.,s ) Jämlikt k. res. d. 14 april 1916 benämnes pastoratot fr. o. m. d. 1 maj 1917 Götlunda och Flistadi församlingars pastorat. ") Genom k. brev d. 13 juni 1913 hava löneförmåner fastställts, för en tid av tjugu år räknat fr. o. m. d. 1 maj 1913, för garnisonspastorn i Karlaborg, vilken skall benämnas kyrkoherde.,') Torso pastorat består av 6 öar i sjön Vänern. Torso kyrka har även benämnts Viksala. I Torso kapell förrättas gudstjänst i regel varannan predlkodag. 8S ) Enligt k. res. d. 14 juni 1918 skola Vllervad8 och Eks pastorat samt Ekby och Utby pastorat å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett, benämnt Ullervads, Eks, Ekby och Utby församlingars pastorat. Det skull åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Ekby församling. 39 ) Skövde, öm, Byd och Våmb hava gemensam kyrka i staden. I Våmbs gamla kyrka hålles dock gudstjänst varannan predikodag. Angående Skövde landsförsamlings upphörande se sid. 58, anm. 22., ) Suntetorp, som varit särskild socken, men begagnat Sventorps kyrka, är numera införlivad med Sventorp. 41 ) latrum är förenat med Eggby om gemensam kyrka, benämnd Eggby. ") Sjogerstad och JRådene hava sedan 1866 gemensam kyrka, benämnd Sjogerstad. ") Jämlikt k. res. d. 29 aug. W21 har Häggum d, 1 mnj 1922 förenats med Sjogerstad» pastorat

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 3) SKARA STIFT. 161 till ett pastorat, benämnt Sjogerstads, RMcne och Häggums församlingars pastorat. 44 ) Broddetorps kyrka, byggd år 1, är gemensam för Broddetorps, Hornborga, Sätuna och Bohems socknar. Kyrkan är bolagen inom Bolums sockenomräde. ") Bjurbäck har tidigare understundom betraktats som kapollförsamling, men d. 24 mars 1922 har K. Maj:t förklarat, att församlingen icko skall vara skyldig att deltaga i kostnaden för byggande och underhäll av Bottnaryds församlings kyrka samt att den skall benämnas annexförsamling.,") Norra Åsarp och Smula havji sedan år 1883 gemensam kyrka, belägen i N. Åsarp.,') Torpa, som frän och med ar 1911 förenats med. Borås stad till en församling (jjr sid. 58, anm. 32) har jämväl förut begagnat Boras gamla stadskyrka, nnmera benämnd Caroli kyrka. I Borås finnes sedan är 1906 även en annan kyrka, benämnd Gustav-Adolfskyrkan. 48 ) Fristads och Gingri socknar hava sedan år 1850 gemensam kyrka i Fristad. 49 ) Med Södra Vings socken är förenad Tove gamla socken, vars kyrka är ödelagd. Fänneslunda och Orovare hava sedan 1874 gemensam kyrka i Fänneslunda. Inom Södra Ving finnes sedan 1921 vid Trogared ett kapoll, där gudstjänst hålles varannan predikodag. 50 ) Hedareds gamla socken är Införlivad med Sandhult. HedaredB kapell finnes kvar., l ) Möne kyrka är gemensam för Södra Vånga och Möne. M ) Norra Sam och Slcölvene hava gemensam kyrka, byggd år 1843. M ) Alingsås landsförsamling och Rödene socken, vilka utgöra en kommun, hava gemensam kyrka. M ) Vid fastställande av länereglering för Alingsås pastorat d. 20 juli 1917 förklarade sig K. Maj:t framdeles komma att taga under övervägande fråga om ändring av den kyrkliga indelningen beträffande sagda pastorat. Sedermera har emellertid K. Maj:t d. 27 febr. 1920 funnit gott låta bero vid den nuvarande kyrklig» indelningen i pastoratet. M ) Bergstena och Fullestad hava gemensam kyrka med Lena. Fullcstads gamla kyrka har emellertid blivit restaurerad och år 1913 åter öppnad för gudstjänst. m ) Närunga kyrka är sedan år 1851 gemensam har gemensam kyrka med Kul- för Nårunga, Skogabygden och Ljur. H ) Tumoerg lings-skövde, benämnd Skövde kyrka.,) Herrljunga och Tarsled hava sedan 1868 gemensam kyrka 1 Herrljunga. M ) Vid Mälsryd inom Toarps socken har år 1915 invigts en ny kyrka, vadan församlingen numera har två kyrkor, i vilka hålles gudstjänst varje predikodag. 0 ) Jämlikt k. res. d. 17 juni 1921 benämnes pastoratet fr. o. m. d. 1 maj 1922 Essunga, Lekåsa, Bame-Åsaka, Fåglum och Kyrka» församlingars pastorat. ") I Undtnä» finnes ett kapell, östra eller Bocksjö kapoll, där allmän gudstjänst förrättas en gång i månaden.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 4) STRÄNGNÄS STIFT.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 4) STRÄNGNÄS STIFT. 163 Strilngnäs stift omfattar alltså: hela Södermanlands län; Örebro, Glanshammars, Askers, Sköllersta, Knmla, Hardemo, Grimstens, Sundbo (utom Västra Ny sockondel) och Edsbergs (utom länsdelen av Nysund) härad samt städerna Örebro och Askersnnd av Örebro län; Svartlösa, öknebo och Sotholms härad samt Södertäljo stad ellor Södertörn av Stockholms län; Kung Karls (med Knngsörs köping) och Torpa socknar av Västmanlands län; Kvarsebo socken av Östergötlands län -= de gamla landskapen Södermanland (utom dess andel av Stockholm) och Närke (utom sockendolarne av Nysund och Västra Ny). Anmärkningar till StrilngrnUs stift. Angående moder- och annexförsamlingar m. m. se Allmänna anm. ä sid. 149. ') Strängnäs landsförsamling begagnar stadens domkyrka.,) Kärnbo har gemensam kyrka mod Btadon Mariefred. >) Enligt k. res. d. 29 ang. 1919 skola Yttcrsclö och Överselö t dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Överselö och Yttersclö församlingars pastorat. Det skall åligga komministorn att sköta kyrkobokföringen för Ytterselö församling.,) Med Åker är numora införlivad Årja socken, båda förut förenade om gemensam kyrka i Åker. B ) Enligt k. res. d. 13 juli 1917 skola Bcttna pastorat samt Hälla och Vrena pastorat ä dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett, benämnt Bettna, Vrena och Hälla församlingars pastorat, tillhörande Oppunda östra kontrakt. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Vrena och Hälla församlingar. ) Jämlikt k. res. d. 16 juli 1919 benämnes pastoratet fr. o. m. d. 1 maj 1920 Vadsbro och Blacksta församlingars pastorat. Enligt beslut samma dag, i fråga om sammanslagning mellan detta pastorat och Lerbo, har K. Mnj:t funnit

164 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 4) STRÄNGNÄS STIFT. gott att oavsett namnändringen i övrigt låta bero vid den nuvarande kyrkliga indelningen. ') S:t Nikolai (= Nyköpings lands) för samling bogagnar gemensamt med Västra stadsförsamlingen Nikolai kyrka i staden. VidStjärnliolm finnes ott gården tillhörigt kapell, där gudstjänst förrättas två gånger i månaden. ") Nykyrka har gemensam kyrka med Stigtomt a.») Jämlikt k. ros. d. IG juli 1919 har Tunabergs församling d. 1 maj 1920 skilts från Tuna pastorat och bildar egot pastorat. l ") Spelviks kyrka begagnas numera ej till gudstjänst, sedan båda socknarna år 1847 förenats om Luägo kyrka. ") Helgona har gemensam kyrka med Nyköpings östra församling. w ) Enligt k. ros. d. 23 maj 1919 skola Buntuna, Ripsa och Lids församlingar å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ott pastorat, benämnt Buntuna, Bipsa och Lids församlingars pastorat. Det skall åligga komministern i pastoratet att sköta kyrkobokföringen för Eipsa församling. 10 ) Knligt k. res. d. 9 juni 19 6 skola Trosa landsförsamling, Vagnhärad och Trosa stadsförsamling & dag, som framdeles bostämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Trosa lands- och stadsförsamlingars samt Vagnhärads församlings pastorat. Det skall åligga komministern i pastoratet att sköta kyrkobokföringen för Trosa stadsförsamling. Enligt k. brov d. 2 fobr. 1923 skall sammanslagningen träda i kraft d. 1 maj 1924. u ) I Salem tinnes, ntom sockenkyrkan, vid Vallinge egendom ett kapell, som under sommaren stundom användes till offentlig gudstjänst. n ) Angående Brännkyrka församlings utbrytande från Huddinge pastorat och Strängnäs stift samt förläggande under Stockholms stads konsistorium se sid. 1, anm. 1.,0 ) I Saltsjöbadens köping är en kyrka uppförd, vilken invigdes år 1913. Från den 1 maj 1913 är Saltsjöbaden, jämlikt k. brev d. 4 april 1913, avskilt från Nacka till egen församling och pastorat. Vid Erstavik finnes ett kapell, där gudstjänst förrättas i regel en gång i månades. l ') Torö har tidigare understundom betraktats som kapellförsamling, men d. 28 april 1922 har K. Maj:t förklarat, att församlingen för framtiden icke skall vara skyldig att deltaga i kostnaden för byggande och underhåll av Sorunda församlings kyrka och att den skall benämnas annexförsamling. Samma dag har K. Maj:t avgivit liknande förklaring angående Dalarä, som botraktats som kapellförsamling till Tyresö; Muskö, som betraktats som kapellförsamling till Västerhaninge; samt Ornö, Utö och Nämnda, vilka tro församlingar understundom betraktats som kapellförsamlingar till österhaninge. ié ) Jämlikt k. res. d. 18 dec. 1918 bonämnes pastoratot fr. o. m. d. 1 maj 1920 Ytterenhörna och överenhörna församlingars pastorat. 1(l ) Hölö kyrka benämnes även Fredrik Adolfs. 20 ) Södertälje landsförsamling, omfattande de gamla socknarna Östcrtälje och Västertäljo, begagnar Södertälje stads kyrka. Vid don inom landsförsamlingen belägna uppfostringsanstalten å Hall finnes särskild predikant. ") Kung Karls kyrka är belägen i Kungsörs köping. Församlingen har även benämnts Karlskyrka. n ) Don inom Eskilstuna gamla stadsförsamling belägna kyrkan begagnas även av Fors och Klosters församlingar. ss ) Torshälla landsförsamling begagnar den i staden belägna kyrkan. 2< ) I Västra Vingåker finnes vid Högsjö bruk ett kapell, som under sommaren användes till offentlig gudstjänst, i regel varannan sön- och helgdag.»») Jämlikt k. res. d. 11 juli 1918 äro Kjula pastorat och Vallby pastorat fr. o. m d. 1 Maj 1919 föronado till ett, benämnt Kjula, Sundby, Vallby och Hammarby församlingars pastorat. Dot åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för de tre annexförsamlingarna. s0 ) Genom k. brov d. 18 febr. 1876 bestämdes bl. a., att Anstå och Längbro skulle från Örebro pastorat avsöndras, sedan de uppfört kyrka och anskaffat pastorsboställe, för att i förening med Eker utgöra ett eget gäll; och har denna förändring trätt i verkställighet den 1 maj 1902. Anstå betraktas som moderförsamling i det nya pastoratet; kyrka finnes både i Längbro och Eker.,') Angåendo delning av Örebro stadsförsamling se sid. 64, anm. 25. Genom k. brev d. 7 nov. 1919 förordnades, att Örebro pastorat å dag, som framdeles bestämmes, skall delas i två pastorat, nämligen Nikolai pastorat bestående av Örebro södra församling, och Olaus Petri pastorat, bestående av Örebro norra församling. Jämlikt k. boslut d. 14 jan. 1921 trädde delningen av pastoratet i kraft d. 1 maj 1921. För Olaus Petri församling har uppförts ny kyrka, vilken invigdes år 1912., ) I Asker finnas, utom sockenkyrkan, tvenne till offentlig gudstjänst använda kapellbyggnader, en vid Brovens bruk och en vid Bysta egendom.,,) Svennevads kyrka erhöll vid invigningen år 6 namnet Konung Gustavs kyrka.»») Jämlikt k. brev d. 9 okt. 1917 har den del av Kumla församling, som tillhörde Hallsborgs köping, fr. o. m. d. 1 maj 1918 i ecklesiastikt hänseende skilts från Kumla församling och förenats med Hallsbergs församling. sl ) Vid Porla brnnn i Skagershults socken finnes ett kapell. ") I Stora Malm, finnes vid Eriksbergs slott ett kapell, som dock endast användes vid privata familjehögtider., 8 ) Vid Olahammars gård finnes ea kyrka, som äges och underhålles av Aspa bruk: i regel hålles där gudstjänst två gånger i månaden.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 5) VÄSTERÅS STIFT. 165

166 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 5) VÄSTERÅS STIFT. Vllstcrås stift omfattar alltså: hela Kopparbergs län; större dolen av Västmanlands län ellor Åkerbo härad (utom Torpa, Kung Karl och Kungsör), Skinnskattebergs härad, Gamla Norbergs bergslag, Vagnsbro, Snevrlngc, Tuhnndra, Norrbo, Siendo, Yttertjurbo och Övertjurbo härad samt städerna Västerås, Sala, Köping och Arboga; Vftstmanlandsdolen av Örebro län ellor Grythytto och Hällefors härad, Nora och Hjulsjö härad, Fellingsbro härad, Lindes och Ramsborgs härad samt Nya Kopparbergs härad ävensom städerna Nora och Lindesberg = de gamla landskapen Västmanland och Dalarne utom Hamra kapell (Oraa ilnnmark). Anmärkningar till Västerns stift. Angåonde moder- och annexförsamlingar m. m. se Allmänna anm. å Bid. 149. l ) S:t Ilians församling begagnar, gomensamt med. Västerås stad, domkyrkan därstädes.») Jämlikt k. res. d. 23 maj 1919 har Lundby fr. o. m. d. 1 maj 1920 förenats med Västerås pastorat till ott pastorat, bonäinnt Västerås, S:t Ilians och Lundby församlingars pastorat. Det åligger komministern i Lundby att sköta kyrkobokföringen i denna församling. ',) Enligt k. res. d. 1 april 1921 skola Dingtuna och Västerås-Barkarö å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, vars kyrkoherde bör bo i Dingtnna. Det åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för Västerås- Barkarö församling.,) Jämlikt k. res. d. 19 nov. 1920 hava Bådelunda och Irsta fr. o. m. d. 1 maj 1921 förenats till ett pastorat, benämnt Irsta och Badelunda församlingars pastorat. B ) Enligt k. res. d. 6 juli 1917 skola Kungsåra, Kärrbo och Ängsö i dag, som framdeles bestämmos, förenas till ett pastorat, benämnt Kärrbo, Kungsåra och Ängsö församlingars pastorat. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Ängsö församling.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 5) VÄSTERÅS STIFT. 167,) Jämlikt k. res. d. 26 sept. 1919 har Snra d. 1 maj 1920 skilts från Ramnäs och bildar eget pastorat. ') Jämlikt k. res. d. 14 juli 1916 hava Kolbäcks och Säby pastorat fr. o. m. d. 1 maj 1917 förenats till ett pastorat, benämnt Kolbäcks och Säby församlingars pastorat. Det åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för Säby församling. Föratom allmän gudstjänst varje predikodag i de båda sockenkyrkorna hålles dylik var tredje predikodag i Strömsholms kapell. ") Ang. föreningen av Köpings stads- och landsförsamlingar till en församling so sid. 66, anm. 11. Den forna landsförsamlingen begagnade redan fornt den i staden belägna kyrkan. 9 ) Genom k. res. d. 30 juni 1920 förordnades, att Björskog och Kungs-Barkarö å dag, som framdeles bestämmes, skulle förenas till ett pastorat, benämnt Björskogs och Kungs-Barkarö församlingars pastorat. Jämlikt k. brev d. 3 juni 1921 trädde sammanslagningen i verkställighet d. 1 maj 1922. ">) Efter nådigt tillstånd d. 31 maj 1907 har vid Kolsva bruk i Malma församling uppförts en för Bro och Malma församlingar gemensam kyrka. Dock hava församlingarna fortfarande skyldighet att vidmakthålla var sin av do förutvarande kyrkorna. ") Arboga landsförsamlings eller S:t Nikolai kvrka är belägen i staden. '») Jämlikt k. res. d. 7 sept. 1920 hava Himmeta och Medåker d. 1 maj 1921 förenats till ett pastorat, benämnt Medåkers och Himmeta församlingars pastorat. 1S ) Utom sockenkyrkan i Fellingsbro finnes en brukskyrka vid Grönbo. I ett bönehus vid Finnåkers bruk hålles ock gudstjänst minst en gång i månaden. En kyrksal är även under uppförande vid Spannarboda. Ang. bildande av en särskild kapellförsamling inom norra delen av Fellingsbro församling so sid. 64, anm. 18. u ) Lindesbergs stads- och Lindesbergs landsförsamling hava gemensam kyrka i staden. Vid Vedevågs bruk finnes jämväl en kyrka, där gudstjänst hålles on gång i månaden. Genom k. brev d. 6 juni 1912 förordnades, att Guldsmedshyttans kapell med dehs dåvarande område, sedan vissa villkor blivit uppfyllda, skulle skiljas från Lindesbergs stads- och landsförsamlingars pastorat för att såsom en i kyrkligtekonomiskt hänseende ävensom beträffande skolväsendet oberoende församling bilda ett eget pastorat. Jämlikt k. res. d. 12 maj 1916 har delningen trätt i verkställighet d. 1 maj 1917. ") Ramsbergs kyrka blev vid Invigningen 0 kallad Gustavs kyrka. 10 ) Nora stads- och bergsförsamlingar begagna gemensamt den i staden belägna kvrkan. ") Den 24 febr. 1922 liar K. Maj:t förklarat, att Viker, som stundom benämnts kapellförsamling, ehuru den ej ansetts vara skyldig att deltaga i kostnaden för byggande och underhåll av moderförsamlingens kyrka, hädanefter skall benämnas annexförsamling och i jordeboken redovisas såsom egen socken. 18 ) Gudstjänstorna i Eörkens kapellförsamling I hava hållits i ett skolhus, men har byggandet av ett kapell nu påbörjats. 1B ) Vid den inom Orythyttans socken belägna Loka hälsobrunn hålles i särskild kyrka gudstjänst under brunnsterminerna. 20 ) Ang. Ludvika församling se sid. 70, anm. 13. ai ) Pastoratets namn är Malung. I Övermalungs (eller Malnngs) kyrka och i Tyngsjö kapell hålles gudstjänst söndagligen, i Yttornialungs kyrka två gånger och 1 Oje kapell en gång i månaden. Vid Fors, där komminister Sr bosatt, hålles gudstjänst tre gånger i månaden och i ett skolhus inom Malungs finnmark några gångor om året. ") Enligt k. brev d. 5 maj 1922 skall kostnaden för byggande och underhåll av Tyngsjö kapell för framtiden bestridas av Malungs församling i dess helhet. ") Bjursås kyrka benämnes enligt k. res. d. 6 ang. 2 Gustav Adolfs kyrka. Ång. Vrebro by (areal obekant), som i kyrkligt hänseende tillhör Bjursås, men i kommunalt Ål, se sid. 70, anm. 18. ") Jämlikt k. res. d. 13 juli 1917 utgöra Dådrans kapellag och Bingsjö kapellag, omfattande Dådrans bruk, Lassesudden, Bingsjön, Dalstuga, Fagerudden, Getryggen, Flytåsen, Lassesaker, Salu, Myrvik och Finnbacka, fr. o. m. d. 1 maj 1918 en från Rättviks församling skild kapellförsamling, benämnd Bingsjö-Dådrans kapellförsamling. Det åligger komministern i BingBJö-Dådrans kapellförsamling att sköta kyrkobokföringen därstädes. as ) Inom Mora finnes i Oxberg ett kapell. 2S ) Ang. överflyttande till Mora av en församlingsdel av Lillhärad se sid. 70, anm. 20. ") Jämlikt k. brev d. 3 febr. 1922 har Evertsberg upphört att utgöra eget kapellag och bildar i stället särskilt kyrkobokföringsdistrikt. I Evertsbergs kapell hålles gudstjänst i regel var tredje söndag.,") Inom nordvästra delen av Älvdalen finnes ett kapell i Åsen, där en komminister är bosatt. m ) Solleröns kyrka har även benämnts Sofia Magdalena.,u ) Ang. bildandet av Idre kommun och kapellförsamling se sid. 70, anm. 22. Jämlikt k. res. d. 12 maj 1917 har Idre kapellförsamling d. 1 maj 1918 skilts från Särna och utgör eget pastorat. ") Uti en inom Stora Tuna uppförd kapellbyggnad, benämnd Västcrtuna kapell, får enligt k. res. d. 18 nov. 1887 fullständig gudstjänst hållas. I en kyrksal vid Domnarvets järnverk hålles ock gudstjänst varje söndag.,s ) Säters landsförsamling begagnar den i staden belägna kyrkan. 0J ) Kopparbergs (dels stads-, dels lands-) församlings eller Maria kyrka är belägen i Falu stad. Inom socknen finnes dessutom ett kapell vid Grycksbo bruk. Jfr sid. 70, anm. 9. 84 ) Ang. bildandet av Svartnäs kapellförsamling se sid. 69, anm. 8., 6 ) Hedemora landsförsamling begagnar kyrkan i staden. Vid Noras brnk finnes jämväl en kyrka, där gudstjänst hålles en gång i månaden.

168 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 5) VÄSTERÅS STIFT. 3t ) Genom k. brev d. 1 maj 1891 förordnades, att vid dåvarande kyrkoberdos och komminister» avgång i Grytnäs pastorat, Avesta församling; skalle avskiljas till eget pastorat. Jämlikt k. res. d. 16 maj 1918 trädde uppdelningen i verkställighet d. 1 maj 1919. a ') Vid den inom Kila socken belägna Sätra hälsobrunn hålles i särskild kyrka gudstjänst under brnnnsterminerna. 38 ) Enligt k. ro», d. 19 nov. 1920 <ikola Kumla och Tärna (don sonarc församlingen i Uppsala stift) ä dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat. 3 ) Jämlikt k. res. d. 18 juli 1921 hava Tortuna och Sevalla d. 1 maj l'ji2 föronats till ett pastorat, benämnt Tortnna och Sevalla församlingars pastorat.,") Ifnlgasatt avskiljande av By församlings norra del till en särskild kapellförsamling fann K. Maj:t d. 11 febr. 1921 icke föranleda till någon åtgärd. il ) Inom Lima socken fluneg ett kapell vid Börbäcksnäs, där gudstjänst förrättas varje prodikodiig.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 6) VÄXJÖ STIFT.

170 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 6) VÄXJÖ STIFT. VäxjiS stift omfattar alltså: hela Kronobergs lttn; Jönköpings lan med undantag av Södra Vedbo, Norra Vedbo och större delen av Mo härad samt staderna Eksjö och Tranås: Södra hälften (landstinget) av Kalmar Jan eller HandbiJrds, Stranda, Norra Möro och Södra MUre härad, Öland samt stiiderna Kalmar, Oskarshamn och Borgholm =s landskapet Småland utom åtta härad och landskapet Öland.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. C) VÄXJÖ STIFT. 171 Anmärkningar till Tilxjii stift. Angående moder- och annexförsamlingar m. m. se Allmänna anm. å 9id. 149.») Genom k. brev d. 27 okt. 1903 förordnades, ningarna Kriatina och Sofia församlingar se att, då. någon av de dåvarande innehavarno av sid. 21 anm. 14 och 16. biskopsämbetena i Växjö och Kalmar stift ") Jämlikt k. res. d. 14 jani 1918 har Kussjö frän»in befattning avgått, det stiftsområdo, som församling d. 1 maj 1919 avskilts frän Barkeryds pastorat och utgör egot pastorat. Enligt den avgångne innehaft, skall tilläggas det andra stiftet, som därefter skall bära benämningen samma res. skall Järsnäs församling å dag, som Växjö stift och hava biskopssäte i Växjö. framdeles bestämmes, avskiljas från Forserums Sedan biskopen i Kalmar stift avlidit den 11 pastorat och förenas med Barkeryd till ett pastorat, benämnt Barkcryds och Järsnäs försam jnni 1913, har jämlikt k. brev d. 30 juni 1915, sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift lingars pastorat. Dessförinnan från d. 1 maj ägt rum d. 1 ang. 1915. Förslag om inrättande 1919 benämnes pastoratet Forserams och Järsnäs av en särskild konsistorialförvaltning i Kalmar församlingars pastorat. blev av K. Maj:t ej bifallet. 18 ) Angående bildandet av Huskvarna församling m. m. se sid. 21, anm. 6.,) Växjö landsförsamling begagnar, gemensamt med staden, Växjö domkyrka.» ) Jämlikt k. ros. d. 16 febr. 1917 benämnes») Med Tävelsås är införlivad Tofta gamla pastoratet fr. o. m. d. 1 maj 1918 Bankeryds socken, vara sockenkyrka revs 4. och Järstorps församlingars pastorat. 4 ) Vederslöv och Dänningelända hava är») Enligt k. res. d. 27 ang. 1915 skall Rydaholms och Gällaryds nuvarande pastorat, så 1880 byggt gemensam ny kyrka i Vederslöv.») Enligt k. res. d. 24 juli 1920 skola Vederslövs pastorat och Tävelsås pastorat å dag, som som nuvarande komministern i G&llaryd avgått, snart såväl nuvarande kyrkoherden i pastoratet framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, dock icke före d. 1 maj 1916, delas i två pastorat, bestående det ena av Rydabolms församling benämnt VeåersWvB, Dänningelanda och Tävelsås församlingars pastorat. och det andra av Gällaryds församling. 6 ) Hjortsberga och Kvenneberga socknar äro ai ) Byarums kyrka har enligt konsistorie resolution d. 5 aug. 7 erhållit namn av Eugenia förenade om en gemensam kyrka i Hjortsborga, sedan Kvenneberga kyrka år 1840 nedrevs. Desideria, vilket namn dock icke längre användes. Inom Skillingaryds m:e i Tofteryd an ') Jämlikt k. res. d. 1 febr. 1918 benämnes Vittaryds, Berga och Dörarps församlingars ordnas såväl gudstjänster som särskild pastorsexpedition. pastorat fr. o. m. d. 1 maj 1919 Berga, Vittaryds och Dörarps församlingars pastorat. Det ") Jämlikt k. res. d. 10 mars 1923 hava Byarum och Bonstorp d. 1 maj 1922 avskilts från åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för Vittaryds och Dörarps församlingar. Med Tofteryd» pastorat och bilda eget pastorat, benämnt Byarums och Bonstorps församlingars Dörarp är införlivad Hallsjö socken, vars gamla kyrka kvarstår endast som ruin. pastorat. Det åligger komministern att sköta 8 ) Jämlikt k. res. d. 26 mars 1918 benämnes kyrkobokföringen för Bonstorps församling. Angelstads, Ljungby och Känna församlingars,,) Genom k. res. d. 17 sept. 1915 lörordnades, pastorat fr. o. m. d. 1 maj 1919 Ljungby, Angelstads och Känna församlingars pastorat. Det gått, Femsjö skulle förenas med Långaryds att, sedan dåvarande kyrkoherden i Femsjö av åligger komministern att sköta kyrkobokföringen pastorat till ett pastorat, benämnt Långaryds, för Angelstads församling. Färgaryds och Femsjö församlingars pastorat. ) Jämlikt k. res. d. 11 juni 1920 har Ljuders församling d. 1 maj 1921 avskilts från Femsjö att sköta kyrkobokföringen var och en Dot skall åligga komministrarna i Färgaryd och Långasjö till eget pastorat. för sin församling. Föreningen ägde rum d. 1 10 ) Hemmesjö och Tegnaby, förenade om Hemmesjö kyrka, betraktas som en kyrkosocken. ett kapell, som invigdes d. 3 dec. 1922. maj 1918. I Färgaryd finnes vid Ryd'6 bruk») Jämlikt k. res. d. 9 april 1920 har Hälleberga församling d. 1 maj 1921 avskilts från hult och Båraryå d. 1 maj 1921 avskilts från») Jämlikt k. res. d. 1 april 1921 hava Våt- Älghult till eget pastorat. Villstads pastorat och Bosebo från Burscryds ',) Nottebäck och Granhult, förenade om en pastorat samt bilda alla tre tillsammans ett gemensam kyrka (Nottebiicks), betraktas såsom pastorat, benämnt Båraryds, Våthults och Bosobo utgörande blott en kyrkosocken. Granhults gamla församlingars pastorat; det åligger komministern i sistnämnda pastorat att sköta kyrkobok kyrka begagnas stundom, företrädesvis sommartiden, för gudstjänst. föringen för Våthults och Bosebo församlingar. 15 ) Jämlikt k. res. d. 23 maj 1919 har Ekeberga församling d. 1 maj 1920 avskilts från ligt tal Nya Hjälmseryds kyrka, till,,) Hjälmseryds kyrka benämnes ofta i dag skillnad Lenhovda till eget pastorat. ") Dädesjö ined f. d. Eke socken benämnes numera endast Dädesjö. ") Drevs och Hornaryds kyrkor sammanbyggdes 1868. Nya kyrkan kallas Drevs kyrka. 16 ) Angående reglering mellan Ljungarums och Sofia församlingar samt angående benäm- från den förr begagnade, vilken kvarstår som ruin.,') Myresjö och Lannaslcede hava jämlikt nådigt tillstånd d. 2 maj 1872 byggt ny gemensam kyrka i sockengränsen. En underdånig ansökan, att de båda församlingarna må få utgöra en gemensam kyrkoförsamling under namn av Myrlanda, har icke bifallits (k. res. d. 17 nov. 1882).

172 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 6) VÄXJÖ STIFT. S7 ) Gränna landsförsamling begagnar gemensamt med stadsförsamlingen den i Gränna stad belägna kyrkan. 28 ) Kalmar slottsförsamling och dåvarande domkyrkoförsamling blovo enligt k. brev d. 1 febr. 1884 förenade till en fsraamling, med villkor att gudstjänst förrättab såväl i slottskyrkan som i stadskyrkan. Landsförsamlingen begagnar stadskyrkan. 20 ) Utom sookenkyrkan i Dödcrhult finnes en kyrka i Påskalla viks köping. a0 ) Enligt k. brov d. 25 april 1919 utgöra Dödcrhults och Oskarshamns församlingar fr. o. in. d. 1 maj 1919 var sitt pastorat. ") Inom Söderåkra skall enl. k. brev d. 31 mars 1882 bildas en annexförsamling, iridhem, sedan kyrka blivit färdigbyggd. Delningen har dock ännu icke trätt i verkställighet (jfr sid. 26, anm. 16). Söderåkra kyrka benämnes även Sofia Magdalena.»>) Jämlikt k. res. d. 30 juni 1920 har Oullabo församling d. 1 maj 1921 avskilts frän Torsås till eget pastorat. as ) Från Madesjö skall enligt k. brov d. 11 maj 1888 utbrytas en annexförsamling vid namn Viktoria, sedan kyrka blivit byggd och vissa övriga villkor fullgjorda. Senna delning bar dock ännu icke trätt i verkställighet (jfr sid. 20, anm. 14). a,) Genom k. res. d. 30 juni 1916 förordnades, att Källa och Högby skola å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Högby och Källa församlingars pastorat, varvid det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Källa församling. Jämlikt k. brev d. 20 okt. 191(3 ägdo föreningen rum d. 1 maj 1917. a6 ) Inom Källa socken finnes en ödekyrka, som under förra årtiondet iståndsattes. ae ) Jämlikt k. rea. d. 25 febr. 1916 hava Runsten och Långlöt fr. o. m. d. 1 maj 1917 föronats till ett pastorat med kyrkoherde bosatt i Runsten.»') Enligt k. res. d. 17 juni 191G skola Norra Möckleby pastorat samt Sandby och Oårdby pastorat å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett, benämnt Sandby, Gårdby och Norra Möckleby församlingars pastorat. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Norra Möckleby församling. SB ) Enligt k. res. d. 17 juni 1916 skola Vick- Icby pastorat samt Besmo och Mörbylånga pastorat å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Mörbylånga, Resmo och Yickleby församlingars pastorat. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Vickleby församling. 8!> ) Enligt k. res. d. 26 maj 1916 skola Kast' lösa pastorat samt Smedby och Södra Möckleby pastorat å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämntkastlösa,smodby och Södra Möckleby församlingars pastorat. Det skall åligga komministern att sköta kyrkobokföringen för Södra Möckleby församling. 40 ) Genom k. res. d. 9 juli 1915 förordnades, att efter dåvarande kyrkoherdens i Segerstads pastorat avgång, Gräsgårds och Segerstads pastorat skola förenas till ett pastorat med kyrkoherden boende i Gräsgård. Föreningen ägde rum d. 1 maj 1923.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 7) LUNDS STIFT.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 7) LUNDS STIFT.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 7) LUNDS STIFT. 175

176 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 7) LUNDS STIFT. Lunds stift omfattar alltså: hela Malmöhus län, hela Kristianstads län utom länsdelen av Hishults socken samt heta Blekinge län, eller de gamla landskapen Skåne (utom Kristianstads länsdel av Hishultg socken) och Blekinge. Anmärkningar till Lunds stift. Angående moder- och annexförsamlingar ni. ni. se Allmänna anm. å sid. 149. ') Malmö garnisonsförsamling begagnar S:t Petri kyrka. a ) Genom k. res. d. 24 mars 1922 har fastställts stadga för en tysk evangelisk församling i Malmö. Emellertid förbliva församlingsmedlemmarna fortfarande kyrkoskrivua och skattepliktiga till sina resp. svenska församlingar. 8 ) Jämlikt k. brev d. 12 dec. 1913 har Limhamns församling d. 1 maj 1915 utbrutits - från Bunkeflo pastorat till eget gäll. Ang. införlivningen av Limhamns församling med Malmö stad fr. o. m. d. 1 jan. 1917 se sid. 42, anm. 55.,) Genom k. brev d. 13 okt. 1915 förordnades, att Västra Skrävlinge församling frän tidpunkt, som framdeles bestämmes, skall skiljas från Husie församling och jämte en del av nuvarando Malmö S:t Johannes församling utgöra eget pastorat under gemensam kyrklig okonomi med övriga församlingar i Malmö. Jämlikt k. res. d. 1 okt. 1919 har Västra Skrävlinge församling med dess nuvarande områdo fr. o. m. d. 1 maj 1920 skilts från Husie pastorat och utgör eget pastorat, benämnt Västra Skrävlinge församlings pastorat; varjämte K. Maj:t förklarat sig komma att framdeles taga under övervägande frågan om ändring av den kyrkliga indelningen beträffande Husie församlings pastorat. Den forna hospitals för samling en i Malmö kan numera betraktas som upphörd. ') Inom pastoratet finnes vid Billesholms gruva ett kapell. ) Bjällerup är. moderförsamling och icke Stora Baby, som stundom uppgives såsom sådan. ') Lunds landsförsamling begagnar Lunds domkyrka, fordom benämnd S:t Laurentii kyrka. För stads- och landsförsamlingen är ytterligare en kyrka, under namn av Allhelgona kyrka, uppförd och år 1891 invigd.,) Lunds och Sölvesborgs landsförsamlingar hava stundom ansetts bilda tillsammans med stadsförsamlingen pn enda kyrkoförsamling, om ock för stads- och landsförsamlingen särskilda kyrkoböcker förts. Då emellertid gällande löneregleringar angiva dessa pastorat såsom bestående av en stads- och en landsförsamling, har denna indelning här blivit följd. ) Jämlikt k. res. d. 13 febr. 1920 benämnes pastoratet fr. o. m. d. 1 maj 1921 Anderslövs och Grönby församlingars pastorat.,0 ) Gustavs (eller Börringe) pastorat är bildat av de sammanslagna socknarna Lemmcströ och Norra Börringe med gemensam kyrka. ") För Balkåkra, Snårestad och Skårby invigdes 1867 gemensam kyrka vid Marsvinsnolm i Balkåkra socken; den kallas Marsvinsholmskyrka, ") Enligt k. brev d. 2p juli 1884 äro Ystads S:t Marias och S:t Petri församlingar förenade till en församling, benämnd Ystads stadsförsamling, och skola kyrkoböckerna vara gemensamma för båda församlingarna, men äktenskapslysningar och andra kyrkliga kungörelser avkunnas från båda kyrkornas predikstolar. 18 ) Jämlikt k. res. d. 20 juni 1918 har öja församling d. 1 maj 1919 skilts från Ystads pastorat och förenats med Stora Herrestads pastorat till ett pastorat. u ) Borrie kyrka revs 1874 och begagnar församlingen därefter gemensamt med Stora Herrestad dess kyrka. 16 ) Gemensam kyrka för Borrlunda och Skeglinge invigdes 1868 och kallas Borrlunda kyrka. ">) Med öved är Skartofta gamla socken införlivad. ") Med Trollenäs (före år 1900 benämnt Näs) är Gullarps gamla socken införlivad. 18 ) Västra Karleby kyrka har även benämnts Karl Ludvig Eugens. 10 ) I Arilds kapell samt i skolsalar eller missionshus vid Mölle, Lerhamns och Nyhamns fiskelägen hålles av pastor i Brunnby gudstjänst några gånger årligen. a0 ) Jämlikt k. brev d. 4 okt. 1918 har Hälsingborgs landsförsamling fr. o. m. år 1919 införlivats med stadsförsamlingen. Redan förut begagnade landsförsamlingen gemensamt med stadsförsamlingen den senares kyrka eller de a s. k. Maria-kyrkan. I staden finnes ytterligare en kyrka, benämnd Gustav-Adolfs-kyrkan, invigd 1897. "') Ang. Raus se sid. 42, anm. 59.,ä ) Enligt k. res. d. 23 nov. 1917 benämnes Frillestads och Ekeby församlingars pastorat fr. o. m. d. 1 maj 1918 Ekeby och Frillestads församlingars pastorat. ") Bolshögs sockenkyrka ligger utom församlingen inom östra Tommarps sockenområde. u ) S:l Olof utgör egentligen eget pastorat, men är sedan år 1814 tills vidare förenad med Stiby.,,) Riseberga kyrka har ock benämnts Oskars, Färingtofta Josetina kyrka.,") K. Skånska trängkåren tillhörande personer äga rätt att kyrkobokföras i kårens inom Vankiva kommun bildade församling, även om de äro bosatta i Hässleholms stad (Jfr sid; 34, anm. 23). ") Kristianstads garnisonsförsamling, som saknar egen kyrka, begagnar stadens., 8 ) Efter frånskiljande från Åhus pastorat är Gustav Adolf moderförsamling och icke Rinkaby, såsom stundom uppgives. Inom Åhus socken finnes vid Yngsjö ett kapell. ',) Med Fjälkestad är Råbelövs gamla socken införlivad. Kyrkorna äro sammanbyggda. ") Jämlikt k. brev d. 16 dec. 1921 benämnes pastoratet fr. o. m. d. 1 okt. 1922 Linderöds och Äsphults församlingars pastorat.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 7) LUNDS STIFT. 177 ") Kärlskrona stadaförsamling är den gemensamma benämningen för de förenade Earlskrona forna Storkyrko- samt Frcdrlcse Dorotea Vilhelmina) eller Tyska församlingar, dock med bibehållna tvenne kyrkor. "'-') Jämjö kyrka fick vid invigningen 8 namnet Oskars kyrka. ") Ang. bildandet av Flymens kapellförsamling so sid. 30, anm. 2. ") Jämlikt k. res. d 21 juni 1922 hava Sturkö och Tjurkö d. 1 maj 1923 skilts från Torhamns pastorat och bilda eget pastorat, benämnt Storko och Tjurkö församlingars pastorat. Tjurkö församling bogagnar Sturkö kyrka, dock anordnas även allmänna andaktsstunder ä. Tjurkö. 35 ) Backaryds kyrka har även fått sig namnet Helga Trefaldighet tillagt.,) Jämlikt k. res. d. 19 juni 1919 har Eringsboda d. 1 maj 1920 skilts från Tving och bildar eget pastorat. a ') Jämlikt k. brev d. 5 mars 1915 har Rödeby församling fr. o. m. d. 1 maj 1915 skilts från Fridlevstads pastorat och utgör eget pastorat. M ) I det inom Asarums socken belägna, staden Karlshamn tillhöriga arbetsförsörjningshuset (Gustavsborg) hålleb jämväl gudstjänst av stadens prästerskap. 30 ) Sölvesborgs landsförsamling begagnar gemensamt med stadsförsamlingen den i staden belägna kyrkan. Se vidare anm. 8.,") Uppåkra och Flackarp, vilka förr ansetts bilda en enda församling, men numera betraktas som två församlingar, äro sedan år 1864 förenade om gemensam kyrka. «) Enligt k. brev d. 16 juli 1909 utgöra Ronneby stad och Ronneby socken tillsammans en församling. Inom Ronneby socken finnes sedan d. 9 juli 1921 ett särskilt kyrkobokföringsområde, kallat Bredåkra kyrkoområde. 48 ) Ang. bildandet av Tomelilla köping, av vilken en del tillhör Tryde och en del Ullstorps församling, so sid. 34, anm. 9. I Tomelilla finnes ett kapell.,3 ) Ang. folkmängden inom Hishults pastorat se sid. 18J, anm. 42. ") Ang. Eslövs stad se sid. 40, anm. 24.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 8) GÖTEBORGS STIFT.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 8) GÖTEBORGS STIFT.

180 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 8) GÖTEBORGS STIFT. Götteborgs stift omfattar alltså: hela Göteborgs och Bohus län; Flundre, Ale, Vättle, Bollebygds, Marks och Kinds härad av Älvsborgs län; hela Hallands län; Hishults sockendel av Kristianstads län = de gamla landskapen Bohuslän, Halland, sydvästra delen av Västergötland samt en sockendel i Skåne. Anmärkningrar till Göteborgs stift. Angåendo moder- och annexförsamlingar m. m. se Allmänna anm. å sid. 149. la ) Lycke kyrka har även fått namnet Karl Ludvig Eugens. ls ) Bäve har gemensam kyrka med Uddevalla stad. ") Jämlikt k. brev d. 30 aug. 1918 bildar Bohusläns regemente egen militär kyrkoförsamling fr. o. m. d. 1 jnn. 1919. ") Jämlikt k. res. d. 16 juli 1919 har Tjärns pastorat fr. o. m. d. 1 maj 1920 delats i två, det ena benämnt Stenkyrka, Klövedals och Valla församlingars pastorat, det andra Rönnängs och Klädesholmens församlingars pastorat. Det åligger komministrarna i Klövedal och Valla att sköta kyrkobokföringen, en var för den församling, där han är bosatt. 16 ) Ursprungliga namnet för Rönnängs kyrka är Tjörnehuvuds kyrka. ") Morlanda församling har utom sockenkyrkan även ett kapell i Hällcviksstrand, där gudstjänst förrättas varje predikodag. Jfr. sid. 47, anm. 15. w ) Skaftö församling begagnar de båda forna kapellkyrkorna i Fiskebäckskil och Grundsund. Jfr sid. 47, anm. 16. le ) Med Svar teborg är numera införlivad Tose gamla socken. Tose kyrka är ödelagd. ao ) Jämlikt k. res. d. 10 aug. 1920 utgör Svarteborgs församling fr. o. m, d. 1 maj 1921 eget pastorat. 81 ) Jämlikt k. res. d. 21 april 1922 har Lyse församling d. 1 maj 1922 skilts från Bro pastorat och utgör eget pastorat. >a ) Jämlikt k. res. d. 6 okt. 1916 har Tossene pastorat fr. o. m. d. 1 maj 1917 delats i två pastorat, bestående det ena av Tossone och Bärfendals församlingar samt Hunnebostrands ka ') Fr. o. m. d. 1 jan. 1908 är Göteborgs stad (ntom Lundby och numera även Orgryte församlingar, vilka i kyrkligt hänseende fortfarande äro skilda frän Göteborg) indelad t nio territoriella församlingar: Gustavi, Kristine, Gamlestads, Vasa ; Haga, Annedala, Masthuggs, Oskar Fredriks och Karl Johans. Göteborgs garnisonsförsamling omfattar K. Göta artilleriregemente. Oskar Fredriks församling begagnar den forna Masthuggsförsamlingens kyrka, vilken redan före den nya församlingsindelningens genomförande benämndes Oskar Fredriks kyrka. Inom Vasa församling finnes ett kapell i Landala. 3 ) Gamlestads församlings kyrka benämnes även S:t Pauli. I Masthuggs församling linnes utom församlingskyrkan den enskildo tillhöriga S:t Johannes kyrka. Tyska församlingon i Göteborg begagnar samma kyrka som Kristine församling.,) I Karl Johans församling är jämväl uppfört ett särskilt kapell, under namn av S:t Birgittas eller Klippans kapell. «) Jämlikt k. res. d. 26 sept. 1920 har Partilie församling d. 1 maj 1921 skilts från Landvetters pastorat och utgör eget pastorat. 6 ) I Partille finnes, utom sockenkyrkan, vid Jonsereds fabriker en kyrka med gudstjänst varje söndag och vid Utby ett kapell med gudstjänst varannan söndag. 6 ) Enligt k. res. d. 31 dec. 1921 skall församlingen fr. o. ni. d. 1 jan. 1922 bonäuinas Mölndal. ') Nya Varvet utgör en självständig församling, mon saknar kyrkoherde. Jfr sid 47, anm. 8. ") Jämlikt k. res. d. 19 maj 1922 utgör Älvsborgs municipalsamhälle i Västra Frölunda socken fr. o. m. d. 1 maj 1923 särskilt kyrkobokföringsdistrikt. Allmän gudstjänst hålles pellförsamling ocb det andra av varje predikodag i pastoratets bada kyrkor och i Hagens kapell. Dot åligger,komministern att sköta kyrkobokföringen för Älvsborgs municipalsamhälle. B ) Enligt k. res. d. 3 nov. 1922 skola fr. o. in. dag, som framdeles bestämmes, Lundby och Öckcrö församlingar var för sig bilda särskilda pastorat; Backa och Tuve församlingar förenas till ett pastorat; samt Säve, Björlanda och Torslanda förenas till ett pastorat. Det skall åligga komministern i Sävo pastorat att sköta kyrkobokföringen för Torslanda församling. I0 ) Vid det inom Backa socken belägna Göteborgs hospital hålles gudstjänst söndagligcu i en kyrkosal. u ) Rödbo begagnar gemensamt med Kungälv den i staden belägna kyrkan. Kungshamns, Askums och Malmöns församlingar. Det åligger komministrarna i Bärfendal, Hunnebostrand, Askum och Malmön att sköta kyrkobokföringen, en var för den församling, där han är bosatt. I Tossene pastorat hålles gudstjänst, förutom i do tro kyrkorna, varannan söndag i ett år 1917 invigt kapell i Bovallstrand. I Kungshamns församling finnes & Smögen särskild kyrka, invigd år 1906.,,) I Grebbestad i Tanum är en kyrka upp förd. Sedan 1898 är en komminister anställd att sköta pastoralvården inom det område av församlingen, som benämnes Grebbestads kyrkoområde. u ) Jämlikt k. res. d. 17 juni 1921 har, med ändring delvis av bestämmelserna i k. brevet d. 20 april 1900, Strömstads församling d. 1 maj 1922 avskilts till eget pastorat. Inom Skee församling hålles gudstjänst förutom i socken-

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 8) GÖTEBORGS STIFT. 181 kyrkan i regel värjs predikodag inom Björneröds och Krokens municipalsamhälle. a6 ) Högdal är moderkyrkan, fastän pastoratet bär namn av Näsinge, vars kyrka år 1870 sammanbyggdes med Lommelands. 26 ) I Stora Lundby finnes pä öjareds säteri ett kapell, där gudstjänst förrättas några gånger under sommaren. ") S:t Peter och Tunge hava sedan 1845 gemensam kyrka i Gamla Lödöse.») Jämlikt k. res. d. 29 juni 1917 har Fuxerna församling d. 1 maj 1918 skilts från Mommele pastorat och bildar eget pastorat. Det åligger komministern i sistnämnda pastorat att sköta kyrkobokföringen för Upphärads församling. S9 ) I en kyrka vid Rydboholms väverifabrik i Kinnarumma socken hålles gudstjänst av särskild predikant enligt k. brev d. 18 dec. 1843. I samma socken har vid Viskafors uppförts ännu en brukskyrka, som invigdes år 1919. ao ) Kattunga församling begagnar Surteby kyrka. 81 ) Vllasjö kyrka är sedan 9 sammanbyggd med Svenljunga. 3 ") I Långhem finnes på Torpa säteri ett kapell, där gudstjänst förrättas 4 ä 5 gånger under sommaren. ss ) Södra Sams kyrka är sammanbyggd med Gällstads. 34 ) Jämlikt k. res. d. 24 juli 1920 har Gällstads pastorat d. 1 maj 1921 delats i två, det ena benämnt Gällstads, Södra Sams och Grönahögs församlingars pastorat, det andra Tvärreds, Marbäcks och Finnekumla församlingars pastorat. Det åligger komministern i Gällstads pastorat att sköta kyrkobokföringen för Grönahögs församling samt komministern i Tvärreds pastorat att sköta kyrkobokföringen för Marbäcks församling. I Gällstads pastorat hålles gudstjänst, förutom i de två sockenkyrkorna, i regel fyra gånger i månaden i Påbo nyuppförda kapell.,,) Dalstorps kyrka är sedan 1880 gemensam för Dalstorp och Hulared, M ) I Fjärås församling förrättas gudstjänst varje predikodag, utom i sockenkyrkan, även i Tjolöholms slottskapell. 3 ') Ifrågasatt sammanslagning av Träslövs pastorat och Hunnestads pastorat har av K. Maj:t d. 16 jall 1919 ej bifallits. eé ) Enligt k. res. d 8 mars 1918 benämnes pastoratet fr. o. m. d. 1 maj 1919 Gunnarps och Gällareda församlingars pastorat. 8 ) övraby socken begagnar den i Halmstad belägna stadskyrkan. 40 ) Landsförsamlingen begagnar den 1 Laholm belägna stadskyrkan. 41 ) I Mästocka kapell ntl Veinge socken förrättas numera gudstjänst varje predikodag. 45 ) Dä endast moderförsamlingen Hishult hör till Göteborgs stift, så är blott dess folkmängd här uppförd, varemot Fagerhult åtorftnnes i Lunds stift och Norra Åsbo kontrakt, dit denna socken hör. Hela pastoratets folkmängd utgjorde 3 488 personer på en areal av 186'20 kv.km., varav - 24 kv.km. land. 4a ) Inom Björketorps församling finnes utom sockenkyrkan en särskild kyrka vid Hindås, vilken invigdes år 1912. Inom Bollebygd linnes även ett kapell vid Haltafors, invigt år 1916. 44 ) Inom Tegneby församling finnes utom sockenkyrkan ett kapell vid Nösund, vilket invigdes år 1912.,,) Inom Kville församling finnes utom sockenkyrkan ett kapell vid Hamburgsund, vilket invigdes år 1916. Förslag att Fjällbacka skullo betraktas som annexförsamling föranledde d. 26 jan. 1923 ej till någon K. Mai:ts åtgärd. 46 ) Inom Lurs församling finnes utom sockenkyrkan å Resö ett kapell, vilket invigdes år 1916. ") Inom örsås församling finnes utom s ickenkyrkan ett kapell vid Strömsfors bruk, där BÖDdagligen gudstjänst hålles.,") Uti Oskarsström finnes särskilt kapell, gemensamt för Slättåkra och Enslövs församlingar och hålles där gudstjänst varje predikodag. 4 ) Inom Bomelanda församling finnes ntom sockenkyrkan ett kapell. 60 ) Antens kapell, invigt år 1915, är gemensamt för Östads och Långareds församlingar. 61 ) Inom Sätila socken finnes vid Ubbhult ett kapell, invigt år 1915. M ) Inom Örby finnes vid Skene ett kapell, invigt år 1922.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 9) KARLSTADS STIFT.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 9) KARLSTADS STIFT. 183 Karlstads stift omfattar alltså.: hela Värmlands län; Tössbo, Vedbo, Vnlbo, Nordals och Sandals härad jämte Åmåls stad av Älvsborgs län: Karlskoga härad och Nysunds sockondel av Örebro län = de gamla landskapen Värmland och Dalsland jämte en sockendel av Närko. Anmärkningar till Karlstads stift. Angående moder- och annexförsamlingar m. m. se Allmänna anm. å sid. 149.,) Kyrkoherden i Karlstad skall enligt k. brev d. 14 april 1882 benämnas domprost. Landsförsamlingen begagnar domkyrkan i staden. s ) Ang. bildandet av Munkfors kapellförsamling so sid. 60, anm. 5.»') Jämlikt k. res. d. 8 nov. 1918 har Forshaga kapellförsamling fr. o. m. d. 1 maj 1919 avskilts från Grava församling och utgör eget pustorat.,) D. 5 maj 1922 har K. Majtt förklarat, att Nyskoga kapellförsamling för framtiden icke skall vara skyldig att deltaga i kostnaden för byggande och underhåll av Norra Ny församlings kyrka samt att den skall benämnas annexförsamling. 6 ) D. 17 febr. 1922 har K. Maj:t förklarat, att Norra Finnskoga kapellförsamling för framtiden skall benämnas annexförsamling. (Norra Finnskoga har tidigare varit kapellförsamling till Dalby.) Jämlikt k. res. d. 30 juni 1922 har Norra Finnskoga församling d. 1 maj 1923 avskilts från Södra Finnskoga till eget pastorat. ) Ang. Degerfors kapellförsamling so sid. 64, anm. 14. ') Ang. upphörandet av Karlsdals kapellag se sid. 64, anm. 26. 8 ) Varnum begagnar gemensamt med Kristinehamns stadsförsamling den i staden belägna kyrkan. 9 ) Folkmängden i moderförsamlingen (Amnchärad) till Södra Råda annex finnes upptagen under Skara stift och Norra Vadsbo kontrakt (jfr sid. 160, anm. 33). Hela pastoratet år 1920: 175-69 kv.km., varav 150-06 kv.km. land; 4180 inv. Prästlöneregleringskommittén hade föreslagit, att Södra Råda skulle skiljas från Amnehärads pastorat och förenas meåbudskoga pastorat av Karlstads stift. Varken detta förslag eller ett alternativt (av Skara domkapitel) om överflyttning av Södra Råda till Skara stift har hittills lett till någon åtgärd. 10 ) Färnebo begagnar gemonsamt med Filipstads stadaförsamling den i staden belägna kyrkan. ") Pastoratet benämnes även (efter häradet) Väsehärad, men moderförsamlingen kallas Vase. Sedan Alster blivit frånskilt till eget pastorat, synes namnet Vilsehärad ej längre lämpligt för Vase pastorat. u ) Enl. k. res. d. 30 juni 1922 skall Lnngsunds församling å dag, som framdeles bestämmes, avskiljas till eget pastorat. Inom Kroppa skall gudstjänst hållas, förutom i sockenkyrkan, jämväl 2 gånger i månaden vid Storfors. ") Enligt k. brev d. 2 febr. 1912 bildar Lysviks församling fr. o. m. d. 1 maj s. å. ett eget pastorat, skilt från Fryksände. n ) Vitsand har tidigare understundom betraktats som kapellförsamling, men d. 10 mars 1922 har K. Maj:t förklarat, att församlingen icke skall vara skyldig att deltaga i kostnaden för byggande och underhåll av Fryksände församlingskyrka samt att den skall benämnas annexförsamling. 16 ) D. 24 febr. 1922 har K. Maj:t förklarat, att Lekvattnets kapellförsamling för framtiden skall benämnas annexförsamling. 10 ) Kyrka i Arvika stad invigdes i juni 1911.») D. 24 febr. 1922 har K. Maj:t förklarat, att Bogens kapellförsamling för framtiden skall benämnas annexförsamling. 1S ) Jämlikt k. res. d. 13 juli 1917 har Holmedals pastorat fr. o. m. d. 1 maj 1918 delats i tvenne, benämnda Holmedals och Karlanda församlingars pastorat samt Töcksmarks, öster-

184 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 9) KARLSTADS STIFT. vallakoga och Västra Fågelviks församlingars pastorat. Det åligger komministern i Eolmedals pastorat att sköta kyrkobokföringen för Karlanda församling samt komministern i Töcksuiarks pastorat för Östervallskogs församling 10 ) Eds kyrka har fordom benämnts Gustav Adolf. Genom nådigt beslut d. 18 juni 1909 bestämdos, att ofter dåvarande komministerns i Ed avgång från sin befattning Eds och Borgviks församlingar skulle avskiljas från Nors pastorat och utgöra ett särskilt gäll. Jämlikt k. res. d. 19 nov. 1920 har emellertid Nors pastorat d. 1 maj 1921 delats i tre pastorat, det ena bestående av Nors och Segerstads församlingar, det andra av Qrums, det tredje av Eds och Borgviks församlingar. Det åligger komministern i Nors pastorut att sköta kyrkobokföringen för Segerstads församling samt komministorn i Eds pastorat för Borgviks församling. ">) Borgvik har tidigare betraktats som kapellförsamling, men den 10 febr. 1922 har K. Maj:t förklarat, att Borgvik ej skall vara skyldig att deltaga i kostnaden för byggande och underhåll av Grums förjamlings kyrka samt att kapellförsamlingen skall benämnas annexförsamlingal ) Angående avskiljandet av Säffle kapellförsamling se sid. 60, anm. 7. M ) Huggarns, vars kyrka revs 1842, har gemensam kyrka med Södra Ny sockon.,) Vid Billingsfors bruk i Steneby finnes brukskyrka, där gudstjänst förrättas varannan predikodag. ") Jämlikt k. brev d. 27 nov. 1915 har Laxarby församling d. 1 maj 1916 avskilts från Edsleslcogs pastorat och utgör eget pastorat.,,) Tösse och Tydje hava gemensam kyrka och betraktas såsom en kyrkosocken., 6 ) Åmåls landsförsamling begagnar kyrkan i staden.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 10) HÄRNÖSANDS STIFT. 185

186 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 10) HÄRNÖSANDS STIFT. Httrniisands stift omfattar alusä: hela Västernorrlands och Jämtlands län, eller de gamla landskapen Medelpad, Jämtland, Härjedalen, största delen av Ångermanland och en socken i Hälsingland. AnmSrknfugar till Härnösands stift. Angående moder- och annexförsamlingar m. m. se Allmänna anm. å sid. 149. 1 ) Genom k. brev d. 4 mars 1921 har förordnats, att kontrakten i Härnösands stift skola er 1 dec. 1912. till eget pastorat, och trädde detta i verket d. hålla följande förändrade benämningar: Härnösands domprosteri (i st. f. Ångermanlands södra församling d. 1 maj 1918 skilts från Sollefteå 10 ) Jämlikt k. res. d. 20 juli 1917 har Eds kontrakt), Ådalen (Ångermanlands östra), Ramsele (Ångermanlands väbtra), Sol}efteå (Ånger ") K. Norrlands trängkär tillhörando per pastorat och utgör eget pastorat. manlands sydvästra), Nätra (Ångermanlands soner äga rätt att kyrkobokföras i kårens inom nordvästra),'örnsköldsvik (Ångermanlands nordöstra), Sundsvall (Medelpads östra), Ljunga do äro bosatta i Sollefteå stad. Jfr sid. 76, Sollefteå kommun bildade församling, även om (Medelpads västra), Ström (Jämtlands norra), anm. 6. Östersund (Jämtlands östra), Härjedalen (Jämtlands, södra) och Undersåker (Jämtlands västra). att Överlännäs och Sånga församlingar skulle 2 ) Å den till Säbrå socken hörande Lnngön vid dåvarando komministerns i Överlännäs av n ) Genom k. brev d. 31 dec. 1914 förorduades, finnes ett kapell med gudstjänst nägra gänger gång skiljas från Botcå pastorat för att bilda årligen. eget pastorat. Den nya indelningen träddo i ") Viksjö har tidigate understundom betraktats som kapellförsamling, men d. 7 april 1922 10 ) Inom Nätra finnes å Ulvön ett kapell, där verket d. 1 jan. 1916. har K. Maj:t lörklarat, att församlingen för framtiden icke skall vara skyldig att deltaga i kost finnas ibönohus å fiskelägena vid Trysunda och gudstjänst hålles varje predikodag. Dessutom naden för byggande och underhäll av Stigsjli Sandviken, med gudstjänst några gånger årligen. församlings kyrka sumt att den skall benämnas u ) Vid Grisslands fiskeläge i Själevad finnes annexförsamling. ett kapell, där gudstjänst hålles en gång varje,) I Barsvikens flskohamn, tillhörande Häggdängers socken, finnes ett kapell, där gudstjänst 1B ) Jämlikt k. res. d. 25 nov. 1921 har Tre- sommar. hålles ett par gånger om sommaren. hömingsjö församling d. 1 maj 1922 skilts från O) Jämlikt k. brev d. 16 juli 1915 Var Ullångers församling d. 1 maj 1916 avskilts från lä ) I Grundsunda skärgård finnes ett bönehus Girled och utgör eget pastorat. Nordingrå till eget pastorat. vid Skagens fiskeläge och ett dylikt vid Skoppsmalens, där gudstjänst hålles eu gäng varje ) Utom sockenkyrkan i Vibyggerå finnes en annas äldre, som icke bogagnas. sommar. 7 ) Inom Gudnmndrå finnes ett kapell i Kramfors. d. v. kyrkoherdens i Ljustorp och d. v. kommi 8 ) Dals kyrkas gamla namn är S:ta Agneta. nisterns i Hässiö avgårg från sina befattningar B ) Genom k. brev d. 31 dec. 1902 bestämdes, Hässjö och Tynderö församlingar skiljas från ") Enligt k. brev d. 31 maj 1907 skulle vid att sedan d. v. kyrkoherden i Ramsele pastorat Ljustorps pastorat och bilda ett eget gäll. och komministern i Kdsele frän sina befattningar avgitt, Edscle församling skulle avskiljas genom k. res. d. 29 ang. 1919 och jämlikt k. Lönereglering för do båda pastoraten fastställdes brev

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 10) HÄRNÖSANDS STIFT. 187 d. 19 dec. 1919 trädde pastoratsdelningen i verket d. 1 innj 1920. Det åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för Tyndcrö församling. 18 ) Vid Brämö och Löruddens fiskehamnar i Njurunda socken förrättas växelvis i särskilda bönehus under fisketiden gudstjänst för de fiskare, som tillhöra Sundsvalls stad. Galtströins bruk betraktas icke längre som bruksförsamling och särskilt kyrkobokföringsområdo. 10 ) Selångers kyrka erhöll vid invigningen 3 namnet Gustav Adolf, som dock ej begagnas. ">) Jämlikt k. res. d. 21 okt, 1921 har Alanäs församling d. 1 maj 1922 skilts frän Ströms och utgör eget pastorat. Samtidigt förklarado sig K. Maj:t skola framdeles, pä därom skeende framställning, taga under omprövning fräga om ändring av den kyrkliga indolningen och organisationen boträffande Ströms församlings pastorat. Inom sistnämnda pastorat anordnas gudstjänster, förutom i sockenkyrkan, även ibland vid Ulriksfors. Vid bohandling av frågan om upphävande av den skyldighet, som tidigare ålegat Alanäs, att deltaga i kostnaden för Ströms kyrkas byggande och underhåll, fann K. Maj:t d. 21 april 1922, under åberopande av ovan anförda resolution av d. 21 okt. 1921, ärendet icke föranleda någon åtgärd. ") Jämlikt k. reb. d. 18 juli 1921 har Häggenås församling d. 1 maj 1922 skilts från Lits pastorat och utgör eget pastorat. a2 ) Inom Föllinge socken hålles gudstjänst vissa gånger om året i Skärvångens kapell, i vilken by jämväl begravningsplats finnes. as ) För Hotagens lappförsamling hålles gudstjänst vanligen vid den s. k. Jensmessholmen i Hotagens socken, ehuru där ej finnes någon särskild gudstjänstlokal. Lysningar avkunnas i Hotagens kyrka. ' ") Hotagen och Laxsjö' hava tidigare understundom betraktats som kapellförsamlingar; men d. 21 april 1922 har K. Maj:t förklarat, att de båda församlingarna för framtiden icke skola vara skyldiga att deltaga i kostnaden för byggande och underhåll av Föllinge församlings kyrka samt att de skola benämnas annexförsamlingar. 86 ) Inom Froatviken finnas kapell i Ankarede o?h Sjougdnäs. Väckt förslag att ovannämnda kapellag skulle befrias från skyldigheten att deltaga i kostnaden för byggande och underhåll av moderförsamlingens kyrka fann K. Majrt d. 19 maj 1922 icke föranleda till någon åtgärd.,>) Jämlikt k. res. d. 25 sept. 1920 har Revsunds pastorat fr. o. ni. d. 1 maj 1921 delats i två, det ena benämnt Revsunds, Sundsjö och Bodsjö församlingars pastorat och det andra Bräcke och Nyhems församlingars pastorat. Det åligger komministrarna i Sundsjö, Bodsjö och Nyhcm att, envar för don församling där han är bosatt, sköta kyrkobokföringen. ") Nyhem har tidigare betraktats som kapellförsamling till Revsund, men sedan förs. jämlikt k. res. d. 25 sept. 1920 fr. o. m. d. 1 maj 1921 tillhör annat pastorat, måste dess forna karaktär av kapellförsamling anses hava upphört.,s ) Jämlikt k. brev d. 24 maj 1912 utgör Östersunds stadsförsamling fr. o. m. d. 1 maj 1913 ett eget pastorat skilt från Brunjio. ") Borgvattnet har tidigare understundom betraktats som kapellförsamling, ehuru den ej ansetts vara skyldig att deltaga i kostnaden för byggande och underhåll av moderförsamlingens kyrka, men d. 21 april 1922 har K. Maj:t förklarat, utt den skall benämnas annexförsamling. 80 ) Jämlikt k. res. d. 16 juli 1919 har Bergs pastorat fr. o. m. dl maj 1920 delats i tvä, nämligen Bergs och Åsarnes församlingars pastorat Bamt Rätans och Klövsjö församlingars pastorat. Det åligger komminstrarne i Åsarne och Klövsjö f.tt sköta kyrkobokföringen var och en för den församling, där han är bosatt. Åsarno har understundom betraktats som kapellförsamling, ehuru den ej varit skyldig att deltaga i kostnaden för byggande och underhåll nv Bergs församlings kyrka, men d. 21 april 1922 har K. Maj:t förklarat att den skall benämnas annexförsamling. sl ) Linsäll har tidigare understundom betraktats som kapellförsamling, men d. 21 april 1922 har K. M.aj:t förklarat, att församlingen för framtiden icke skall vara skyldig att deltaga i kostnaden för byggande och underhåll av Svegs församlings kyrka samt att den skall benämnas annexförsamling. "') J"ör Hede lappförsamling hållas gudstjänster omväxlande i Tännäs kyrka, skolhuset i Funäsdalen (inom Tännäs), Ljusneaals brukskapell och Storsjö kyrka. Vid dessa gudstjänster avkännas ock lysningar.,,) Storsjö har tidigare understundom betraktats som kapellförsamling, men d. 6 maj 1922 har K. Maj:t förklarat, att församlingen för framtiden icke skall vara skyldig att deltaga i kostnaden för byggande och underhåll av Hede församlings kyrka samt att den skall benämnas annexförsamling. Samma dag har K. M.aj:t avgivit liknande förklaring beträffande Ljusnedals bruk, som även betraktats som kapellförsamling till Hede. M ) Invånarna i TJlvsjö by Äro fr. o. ni. d. 1 maj 1917 i kyrkobokföringshänseende överflyttade från Lillhärdals församling till Mora i Kopparbergs län, till vilken senare socken byn redin förut hörda i kommunalt hänseende. Bi ) Pastoratet benämnes även blott Högdal. M ) Inom Underaåker finnas (i de s. k. Oviksfjällen) Vallbo eller Movallens, inom Åre Handöls bönehus för lapparne; ett dylikt är även Kolåsens lappkapell i övre delen av Kall. 87 ) Ang. Undersdkers lapp för samling, som omfattar lappar boende icke allenast inom Undersåker, jfr sid. 78, anm. 7. Då komministern i Kalls församling av Undersåkers pastorat tilllika är»pastor lapponum», torde lappförsamlingen böra hänföras till detta pastorat. Lysningar, som avse Undersåkers lappförsamling, avkunnas i Kalls kyrka. ") Vid Rönnöfors bruk i Offerdal finnes ett kapell, där gudstjänst hålles i regel söndagligen.,') Om de s. k. lappförsamlingarna i Jämtlands län se sid. 78, anm. 5, 6, 7 och 8.

188 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 11) LULEÅ STIFT. Luleå stift omfattar sålunda Västerbottens och Norrbottens län, eller de gamla landskapen Västerbotten, Norrbotten och Lappland samt en mindre del av Ångermanland. Anmärkningar till Luleä stift. Angående moder- och annexförsamlingar m. m. se Allmänna anm. å sid. 149. ') Angående Börne/ors församlings utbrytning frän Umeå landsförsamling och Nord- män gudstjänst några g&nger ärligen. samt ett missionskapell vid Strömback med a maling se sid. 79, anm. 1. Inom Umeå landsförsamling finnes, förutom sockonkyrkan, en kyrka av Holmsunds församling och pastorat se sid.,) Ang&ende bildandet fr. o. m. d. 1 maj 1918 i Tavelsjö by med gndstjänst varje predikodag, 80, anm. 4.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 11) LULEÅ STIFT. 189 8 ) I Åmsele by inom Degerfors är uppfört ott kapell, där gudstjänst hålles varje söndag.,) I Överklintens by inom Bygdeå finnes ett kapell, där gudstjänst hålles tvä gånger 1 månaden. ") Jämlikt k. brev d. 19 dec. 1916 utgör Robertsfors brukaområde med kringliggande byar fr. o. m. d. 1 jan. 1917 utan rubbning i bestående kommunala förhåll-anden en särskild kapellförsamling under namn av Robertsfors församling, som med moderförsamlingen har gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsen. a ) Angående Skellefteå stads avskiljande till egen församling och eget pastorat se sid. 80, anm. 8. Staden saknar ännu egen kyrka. Angående den nybildade Bureå församling och den blivande Kågedalens församling se likaledes sid. 80, anm. 8. För Bureå församling har uppförts ny kyrka, vilken invigdes år 1920. ') Angående bildandet av Fällfors annexförsamling se sid. 81, anm. 11. 8 ) Angående bildandet av Kalvträsks kapellförsamling se sid. 80, anm. 6. ) Vid Långträsk i Piteå landsförsamling finnes ett kapell, där gudstjänst brukar hållas varje predikodag. Angående avskiljandet från Piteå landsförsamling av tvenne nya församlingar och pastorat, Norrfjärden och Kortlax, se sid. 82, anm. 1. För Norrfjärdens församling har uppförts ny kyrka, som invigdes år 1913, och för Hortlax år 1917. "') Luleå kyrka benämnes även Oskar Fredriks. n ) Genom k. res. d. 28 maj 1919 förordnades bl. a., att kapellpredikanten i Korpilombolo it. o. m. d. 1 maj 1920 skall benämnas komminister samt att med ändring av bestämmelserna i k. br. d. 4 dec. 1908 Korpilombolo församlings avskiljande till eget pastorat skall äga rum å dag, som framdeles bestämmes. I Turtola by i Övertorneå, där bönehus och begravningsplats finnas, skall en komminister vara bosatt; frågan om utbrytande av nämnda by med omnejd till en särskild kapellförsamling kommer K. Mai:t att framdeles taga under övervägande. Jämlikt k. brev d. 16 jan. 1920 har Korpilombolo församlings avskiljande till eget pastorat trätt i verkställighet d. 1 maj 1920. D. 9 juni 1922 har K. Maj:t förklarat, att Korpilombolo. församlings tidigare skyldighet att deltaga i Övertorneå kyrkas byggande och underhåll skall anses hava upphört. l> ) Genom k. res. d. 15 juni 1922 har förordnats, att Seskarö jämte de övriga öar, som framdeles bestämmes, skall fr. o. m. d. 1 maj 1923 utgöra ett särskilt kyrkobokföringsdistrikt inom Nedertorneå pastorat. Haparanda»tad och Nedertorneå landsförsamling hava gemensam kyrka. Förutom i pastoratets kyrka hålles allmän andaktsstund varje predikodag & Seskarö, varest en komminister är bosatt, vilken sköter kyrkobokföringen för nämnda distrikt. 15 ) Angående Tärendö församlings avskiljande från Pajala till eget pastorat se sid. 83, anm. 7. 14 ) Angående bildandet av Junostmndo församling se sid. 83, anm. 8. 16 ) Karl Gustavs kyrka kallas i dagligt tal även Karungi efter byn, där den ligger.» ) Genom k. res. d. 26 maj 1922 har bl. a. förordnats, att Vindelådalen jämte kringliggande trakt med den territoriella begränsning, som framdeles bestämmes, skall fr. o. m. d. 1 mrj 1923 utgöra ett särskilt kyrkobokföringsdistrikt inom Lycksele församling. Gudstjänst anordnas i regel varje predikodag i Björksele och det åligger den där bosatte komministern att sköta kyrkobokföringen i Vindelådalens distrikt. ") I Vilhelmina fjälltrakt finnas för lapparnc tvenne kapell: Fatmomakke och Dikanäs. Genom k. res d. 26 maj 1922 har bl. a. förordnats, att Dikanäs by jämte kringliggande trakt med den territoriella begränsning, som framdeles bestämmes, skall fr. o. m. d. 1 maj 1923 utgöra ett särskilt kyrkobokföringsdistrikt, vars bokföring åligger komministern i Dikanas. Förslag om delning av pastoratet ävensom om utbrytning av Fatmuniakkeområdet till särskild församling föranledde ej någon K. Maj:ts åtgärd. 18 ) Genom k. res. d. 19 maj 1922 har bl. a. förordnats, att södra delen av Arvidsjaurs församling med den territoriella begränsning, som framdeles bestämmes, skall fr. o. m. d. 1 maj 1923 utgöra särskilt kyrkobokföringsdistrikt. Det skall åligga den ene av komministrarne, vilken är bosatt, i Glommersträsk, att sköta kyrkobokföringen i detta distrikt. I kapellet i Glommersträsk skall allmän gudstjänst hållas i regeln varje predikodag. 19 ) Inom Arjeplog finnas kapell vid Jäckvik (flyttat från Lövmokk), i Norra Bergnäs samt i Södra Bergnäs eller Bergnäsudden. Arjeplogs kyrka har 1 gamla tider benämnts Sofia Magdalena.!0 ) Inom Sorsele finnas kapell i Gargnäs by och Övre Gautsträsk (Ammarnäs). Genom k. res. d. 26 maj 1922 har bl. a. förordnats, att Gargnäs by jämte kringliggande trakt med den territoriella begränsning, som framdeles bestämmes, skall fr. o. m. d. 1 maj 1923 utgöra ett särskilt kyrkobokföringsdistrikt, vars bokföring åligger komministern i Gargnäs.»') Genom k. res. d. 19 maj 1922 har bl. a. förordnats, att Porjus med kringliggande bygd inom Jokkmokks pastorat och Puottaure jämte den övriga sydöstra delen av pastoratet med den territoriella begränsning av nämnda områden, som framdeles bestämmes, skola fr. o. m. d. 1 maj 1923 utgöra två särskilda kyrkobokföringsdistrikt. Gudstjänst hålles i regel varje predikodag, förutom i sockenkyrkan, i kapellen i Kvikkjokk och Puottaure samt i särskild lokal i Porjus. Komministrarne i Kvikkjokk, Puottaure och Porjus sköta kyrkobokföringen en var för nämnda distrikt., ) Inom Gällivare församling finnes ett kapell 1 Vitträsks by och ett i Malmberget.,s ) Angående avskiljandet från Jukkasjärvi av Vittattgi kapellförsamling so sid. 83, anm. 9. I Kiruna municipalsamhälle i Jukkasjärvi är ny kyrka uppförd, vilken efter avskiljandet av Vittangi kapellförsamling är att anse som moderförsamlingens huvudkyrka; dessförinnan användes den i Vittangi by belägna kyrkan som sockenkyrka. I den gamla kyrkan i Jukkasjärvi by hålles oek gudstjänst, i regel varje predikodag.,,) Inom Jiortjö finnes vid Bastuträsks järnvägsstation en kyrksal, där gudstjänst söndagligen förrättas.,6 ) Inom Råneå hålles i folkskolan i Gunnarsbyn gudstjänst varje predikodag.

190 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 12) VISBY STIFT. Visby stift omfattar samma område som Gottlands län oller det gamla landskapet Gottland. Anmärkningar till Visby stift. Angående moder- och annexförsamlingar m. m. se Allmänna anm. å sid. 149.,) Visby landsförsamling begagnar den i staden belägna S:t Maria-kyrkan.») Enligt k. res. d. 29 ang, 1919 skola å dag, som framdeles bestämmes, Hejnums pastorat och Källunge pastorat förenas till ett, benämnt Källunge, Vallstena, Hejnums och Bals församlingars pastorat. s ) Enligt k. res. d. 29 ang. 1919 skola Fole pastorat och Västkinde pastorat å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, bonämnt Västkinde, Bro, Fole och Lokrmne församlingars pastorat.,) Enligt k. res. d. 29 ang. 1919 skola Endre pastorat och Barlingbo pastorat å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ott pastorat, benämnt Barlingbo, Ekeby, Endre och Hejdeby församlingars pastorat.,) Jämlikt k. res. d. 29 ang. 1919 hava Martebo och Lummelunda d. 1 maj 1920 förenats med Stenkyrka och Tingstäde till ett pastorat, benämnt Stenkyrka, Tingstäde, Martebo och Ijummelunda församlingars pastorat.,) Å den till Får'6 pastorat hörande Gotska Sandön finnes ett kapell, där gudstjänst hålles tvenne gånger om året. ') Inom Tofta finnes ett kapell vid Gnisvärds fiskeläge, i vilket gudstjänst förrättas någon gång årligen.,) Träkumla gamla kyrka har varit ödelagd, och församlingen begagnade därför Stenkumla närbelägna kyrka, men år 1917 har Träkumla kyrka restaurerats och åter invigts. ) Jämlikt k. res. d. 29 ang. 1919 hava Valls pastorat och Atlingbo pastorat d. 1 maj 1920 förenats med Stenkumla pastorat till ett pastorat, bonämnt Stenkumla, Västerhejde, Träkumla, Valls, Hogräns och Atlingbo församlingars pastorat. Det åligger komministern att sköta kyrkobokföringen för Valls, Hogräns och Atlingbo församlingar. lu ) Jämlikt k. res. d. 29 aug. 1919 hava Follingbo och Borna båda pastorat d. 1 maj 1920 förenats till ett, benämnt Roma, Björke, Folllngbo och Akebäcks församlingars pastorat.

TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 12) VISBY STIFT. 191 u ) Genom k. res. cl. 29 ang. 1919 förordnades, att Hörsne med Bara pastorat och Dalhemx pastorat å dag, som framdeles komrae att bestämmas, skola förenas till ett pastorat, benämnt Dalhems, Ganthems, Hälla och Hörsne med Bara församlingars pastorat. Sammanslagningen trädde jämlikt k. brev d. 9 april 1920 i kraft d. 1 maj 1921. u ) Bara kyrka är ödelagd. ") Enligt k. res. d. 29 aug. 1919 skola Sjönhems pastorat samt Vänge, och Buttle församlingar å dag, som framdeles bestämmes, förenas till ett pastorat, benämnt Vänge, Buttle, Sjonhems och Viklau församlingars pastorat; medan Guldrwpe förenas med Hejde pastorat till ett pastorat, benämnt Hejde, Väte och Gnldrnpe församlingars pastorat. ") Genom k. res. d. 29 ang. 1919 förordnades att Eksta pastorat och Levede pastorat å dag, som framdeles komme att bestammas, skola förenas till ett pastorat, benämnt Eksta, Sproge, Levede och Gerums församlingars pastorat. Sammanslagningen trädde jämlikt k. brev d. 27 maj 1921 i verkställighet d. 1 maj 1922. 16 ) Jämlikt k. res. d. 29 ang. 1919 hava Älskogs pastorat och Garde pastorat d. 1 maj 192U förenats till ett, benämnt Garde, Etelhem», Älskogs och Lye församlingars pastorat. ' ) Enligt k. res. d. 29 ang. 1919 skola Alva pastorat och Rone pastorat å dag, som framdeles bestämmas, förenas till ett, benämnt Rone, Eke, Alva och Hemso församlingars pastorat. ") Enligt k. res. d. 29 ang. 1919 skola ä dag, som framdeles bestämmes, Grötlingbo församling förenas med Havdhems pastorat till ett pastorat benämnt Havdhems, Näs och Grötlingbo församlingars.pastorat, samt Fide församling förenas med öja pastorat och Vamlingbo pastorat till ett pastorat, benämnt öja, Hamra, Fide, Vamlingbo och Sundre församlingars pastorat. Det skall åligga komministern i sistnämnda pastorat att sköta kyrkobokföringen för Vamlingbo och Snndre församlingar. 16 222223.

192 TAB. 9 (forts.). PASTORAT, KONTRAKT M. M. 13) STOCKHOLMS STAD. Stockholms konsistorier omfatta alltså Stockholms stad. Anmärkningar till Stockholms stad. ') Kungl. Hovförsamlingens gudstjänst förrättas uti Kungl. slottskapellet. Angående K. samlingskyrkan ett kapell, benämnt Stefans 8 ) Inom Johannes församling finnes jämte för Hovförsamlingens delning på tvenne andra kommuner se sid. 2, anm. 6. ") Engelbrekts församlings kyrka invigdes år 8 ) Livgardesregementena och K. Svea ar 1914. Inom församlingen finnes ett kapell, bekapellet, invigt år 1904. tilleriregemente begagna Gustav Adolfskyrkan. nämnt Hjorthagens kapell, som invigdes år K. Svea ingeniörkår begagnar Kungsholms 1910. kyrka såsom gudstjänstlokal. Till K. Svea ingenjörkårs församling har förut även räknats Djurgården finnes en kyrka, där gudstjänst hålles l0 ) A den till Oskars församling hörande Kungl. k. fälttelegrafkårens personal, vilken numera betraktas såsom utgörande en egen församling, K. samlingen å Skansen åternppförda Seglora gamla av församlingens prästerskap. I den inom för Fälttelegrafkårena församling. kyrka förrättas även stundom gudstjänst.,) Skeppsholms församling har stundom betraktats som territoriell. Församlingens å Skeppssamling av Sofia församling se sid. 1 anm. 3. ") Angående frånskiljande från Katarina förholmen belägna kyrka benämnes Karl Johans kyrka. Sofia församlings kyrka är den år 1906 invigda,) Inom Storkyrkoförsamlingens område ligger Riddarholmskyrkan, vilken efter Riddar- ") Inom Maria Magdalena församling finnes Soflakyrkan. holmsförsamlingens upplösning och införlivande jämte församlingskyrkan en mindre gudstjänstlokal, Ansgariekyrkan. Därjämte har uppförts med Storkyrkoförsamlingen numera användes vid begravning av kungliga personer. en ny större kyrka, HögaliuBkyrkan, vilken invigdes år 1923. ') Inom Jakobs församling finnes Blasieholmskyrkan, vilken enligt nådigt tillstånd d. 28 april ls ) Angående införlivningen av Brännkyrka 1865 utgör ett kapell för församlingen och huvudstadens invånare i övrigt. se sid. 1, anm. 1 och 2. Inom Brännkyrka för och Bromma församlingar med Stockholms stad ) Inom Kungsholms församling finnes utom samling har vid Enskede uppförts en ny kyrka, församlingskyrkan ett kapell, benämnt S:t Görans kapell, som invigdes år 1910. u ) Inom Katarina församling finnes jämte vilken invigdes år 1916. ') Inom Matteus församling finnes ett kapell, församlingskyrkan en mindre gudstjänstlokal, benämnt Messiaskapellet, som invigdes år 1907. Helgalundskapellet.

Tab. 10 a. Areal och folkmängd i sammandrag stifts- och länsvis år 1920. 193

Tab. 10 b. Areal och folkmängd i sammandrag stifts- och länsvis år 1920. 194

195 Tab. 11. Areal och folkmängd jämte folkmängdstäthet år 1920 i de gamla landskapen. 1 ) 1) Angående gränserna för landskapen se berättelsens text. s ) Häri ingår ej arealen för de fyra stora mellansvenska sjöarna: Vänern 5 546-15 kv.km., Vättern 189852 kv.km., Mälaren 1140-19 kv.km. och Hjälmaren 49305 kv.km., eller tillsammans 9077'91 kv.km. s ) Oberäknat resp. andelar av de stora sjöarna. Anmärkningar. 4) Av Storkholms stads areal och folkmängd äro 84-91 kv.km. (varav 7998 kv.km. land) med 591 invånare räknade till Södermanland, återstoden till Uppland. b ) Det gamla landskapet Västerbotten har här fördelats i det egentliga Västerbotten och Norrbotten, i enlighet med numera ganska vanligt bruk.

Tab. 12. Folkmängdens fördelning i hushåll på landsbygden och i städerna, länsvis, den 31 december 1920. 196

197

Tab. 13. Hushållens storlek på landsbygden och i städerna, länsvis, den 31 december 1920. 198

199

200 Tab. 14. Större öars areal och folkmängd samt folkmängdstäthet år 1920. 1 )

TAB. 14 (forts.). ÖARS AREAL O. FOLKMÄNGD SAMT FOLKMÄNGDSTÄTHET ÅR 1920. 201 1 ) Här äro upptagna endast sädana öar, som oberäknat tillhörande salöar hava en areal Anmärkningar..iiiugai»v minst 20 kvadratkilometer. Arealnppgifterna äro enligt regel hämtade dels nr > Sveriges areal,

202 TAB. 14 (forts.). ÖARS AREAL O. FOLKMÄNGD SAMT FOLKMÄNGDSTÄTHET ÅR 1920. beräknad av Generalstabens topografiska avdelning> (Statistisk tidskrift 1876), dels, vad de till Stockholms och Södermanlands län hörande öarna boträffar, ur Ekonomiska kartverkets beskrivningar. a ) I öamas totalareal samt kommun- och folkmängdsomräde ingå även kringliggande till ön eller kommunen hörande småöar, varjämte å öarna befintliga insjöar äro i arealen inräknade. 3 ) I avseende på. folkmängdstätheten erinras, att denna är här beräknad efter hela området, således utan avdrag för insjöar.,) Med hnvudön menas här den i kol. 1 namngivna ön eller öarna.,) Under Hertsön inbegripas här, förutom en del av Luleå stads lundområde, även de med Hertsön sammanhängande Svartön, Mulön, Björkön och Granön. 6 ) Approximativ folkmängdsuppgift. 7 ) Därav den egentliga Blidön (östra ön) 21'04 kv.km. och den därinvid belägna västra ön eller Yxlan 17'08 kv.km. 8 ) Därav den egentliga Yärmdön 18018 kv.km. (utan Malmön eller Fågelbrolandet) och Ingarön 63-08 kv.km. Q ) Areal och folkmängd för den lilla del av Kristine församling, som är belägen å Hisingen, har ej kunnat särskilt beräknas. 10 ) Med frinräknande av ett till Otterstads socken hörande, men å fasta landet beläget område om 4'94 kv.km. n ) Med frånräknando av Bockholmssätra (2'48 kv.km.), som, ehuru liggande å Södertörns fastland, tillhör Ekerö socken. Vi ) Marrarön, numera sammanhängande med Tosterön, men hörande till Överselö socken, är här inräknad i Selaöns ögrupp. 1S ) Till Tosterön är även här inräknad Marrarön om 1'Gl kv.km. och 10 inv. (jfr anm. 12). ") Den stora folkmängdstätheten förklaras därav, att Sollerö sockens befolkning till allra största delen har sina bostäder å ön Sollerön, under det att sockenomr&det i övrigt ligger å fasta landet. ") I summan Ingår Marrarön blott en gång (jfr anm. 12 och 13); likaledes Gottland med Fårö och Gotska Sandön.

203 Register över rikets administrativa, judiciella och kommunala samt ecklesiastika indelningar. Registret upptager varje kommun, municipalsamhälle, församling, kontrakt, fögderi eller domsaga i riket, härad och, i de delar av riket där härad ej finnas, tingslag. Eljest upptagas tingslagen ävensom landsfiskalsdistrikt i registret i regeln endast i de fall, där ej områdets belägenhet tydligt framgår av namnet; alltså icke, då området är benämnt efter en kommnn eller ett, resp. flera härad. Där ej orden härad, tingslag, mnnicipalsamhälle (m:e) o. s. v. finnas i registret fogade vid namnen, menas alltid socknar, kommuner eller församlingar. Siffrorna hänvisn: i första sifferkolumnen, betecknad med >Adm.>, till den administrativa, jndiciella och kommnnala indelningen (tab. 1, 4 och 5); hänvisningen gäller i regeln lab. 1, men i fråga om fögderier och landsfiskalsdistrikt tab. 4, i fråga om domsagor (och särskilt benämnda tingslag) tab, 5; i andra sifferkolumnen, betecknad med >Eckl.», till den ecklesiastika indelningen (tab. 9). Socknar eller mnnicipalsamhällen, som med sina delar förekomma på flera ställen inom samma län, upptagas här med hänvisning endast till det ställe, där socknen resp. mnnicipalsamhället först namnes inom länet, med erinran att de övriga ställena angivas genom de till varje sockendel etc. fogade anmärkningarna. Adm. Eckl. Adm. Eokl. Abild. Hall. 1 Acklinga, Skarab. 1 Adelsö, Stockh. 1 Adelöv, Jönk. 1 Adolf Fredriks förs. i Stockholm.. Adolf Fredriks kyrka (S. Vi), Liuk. st. Agnetorp (Angarp), Skarab. 1.... Agunnaryd, Kronob. 1 Agö kapell, Upps. ärkest Akebäck, Gottl. 1 Ala, Gottl. 1 Ala kontrakt, Uppsala ärkest Ala tingslag, Gävleb. 1 Alanäs, Jätntl. 1 Albo härad, Krist. 1 Albo och.järrestads kontrakt, Lunds st. Alboga, Alvsb. 1 Alby m:e, V.-norrl. 1 Alby, Lilla, m:e, Stockh. 1 Alböke, Kalmar 1 Ale härad, Alvsb. 1 Ale-Skövde, Alvsb. 1 Alfshög, Hall. 1 Alfta, Gävleb. 1 Algntsboda, Kronob. 1 Algntsrum, Kalmar 1 Algutsrums härad, Kalmar 1 Algutstorp, Alvsb. 1... Alingsås landsförsamling, Älvsb. 1... Alingsås stad, Alvsb. 1 Allbo härad, Kronob. 1 All bo kontrakt, Växjö st Allbo o. Norrvidinge fögderi, Kronob. 1. Allernm, Malm. 1 Allhelgona, Söderm. 1., se Helgona. Allhelgona, Osterg. 1 Allhelgona kyrka, Lunds st Almby, Örebro 1 Almesåkra, Jönk. 1 Almundsryd, Kronob. 1 Almunge, Stockh. 1. Alnö, V.-norrl. 1 43 55 5 19 1 55 22 28 28 72 77 32 50 75 5 24 49 49 43 72 22 25 25 50 49 51 22 102 36 15 62 20 22 4 76 154 192 156 152 190 190 149 185 170 149 170 159 159 159 154 176 163 147 185 Alseda, Jönk. 1 Alsen, Jämt]. 1 Alsike, Stockh. 1 Älskog, Gottl. 1 Alstad, Fru, Malm. 1 Alstad, Västra, Malm. 1 Alster, Värml. 1 Altuna, Västm. I Alnnda, Upps. 1 Alva, Gottl. 1 Alvesta m:e, Kronob. 1 Ambjörnarp, Alvsb. 1 Amiralitetsförs., K., i Karlskrona, Blek.l. Ammarnäs kapell, Luleå st Amnehärad, Skarab. 1 Amsbergs kapell, Kopp. 1 Anderslöv, Malm. 1 Anderstorp, Jönk. 1 Andrarnm, Krist. 1 Aneboda, Kronob. 1 Angå, Gottl. 1 Ångarn, Stockh. 1 Angelstad, Kronob. 1 Angerdshestra, Jönk. 1 Angered, Alvsb. 1 Ankarede kapell, HärnÖB. st Anna, S:t, Österg. 1 Annefors kapell. Gävleb. 1 Annelöv, Malm. 1 Annentad, Kronob. 1 Ansgariekyrkan i Stockholm.... Antent kapell, Göteb. st Anund«jö,..V.-norrl. 1 Appuna, Osterg. 1 Arboga kontrakt, Västerås st Arboga landskommun, Västm. 1.... Arboga stad, Västm. 1 Arbrå, Gävleb. 1 Arbrå m:e, Gävleb. 1 Arbrå ooh Järvsö tingslag, Gävleb. I.. Arby, Kalmar 1 Ardre, Gottl. 1 20 77 4 28 37 87 59 65 8 29 22 51 30 56 68 37 19 32 22 28 4 22 19 49 14 72 36 22 75 15 65 66 72 72 72 24 28 170 186 147 190 147 147 190 175 189 166 190 185 153 149 192 181 185 154 165 165 165 149 170 190

204 ARILDS KAPELL BITTERNA. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Arilds kapell, IB Brnnnby. Arilds m:e, Malm. 1 Aringsäs, Kronob. 1 Arjeplog, Norrb. 1 Arjeplogs lappmarks tingslag, Norrb. 1. Arlövs m:e, Malm. 1 Arnäs, V.-norr]. 1 Arnfi, Upps. 1 Arrie, Malm. 1 Artilleri-reg:i, K. Norrlu, förs., Jämtl. 1. Artilleri-regis, K. Smaland», förs., Jönk.l. Artilleri-regis, K. Svea, förs., i Stockholm Artilleri-regis, K. Upplands, förs., Upps. 1. Arvidsjaur, Nonb. 1 Arvidsjaurs kyrkostads m:e, Norrb. 1.. Arvidsjaurs lappmarks tingslag, Norrb. 1. Arvika landskommun, Värml. ].... Arvika stad, Värm). 1 Asa, Kronob. 1 Asarnrn, Blek. 1 Asby, Österg. 1 Asige, Hall. 1 Ask, Malm. 1 Ask, Österg. 1.. Aska, Dals o. Bobergs doms., Öst. 1. Aska härad, Osterg. 1 Aska kontrakt, Linköp. st Askeby,. Osterg. 1 Asker, Örebro 1 Askers härad, Örebro 1 Askers kontrakt, Strängnäs st.... Askersnnds landskommun, Örebro 1.. Askersunds stad, Örebro 1 Askeryd, Jönk. 1 Askim, Göten. 1. Askims, Hisings o. SäVedals doms.,göt. 1. Askims härad, Göteb. 1 Asklanda, Älvsb. 1 Askome, Hall. 1 Asknm, Göteb. 1 Aimuudtorp, Malm. 1 Aspeboda, Kopp. 1 Aspelands härad, Kalm, 1 Aspelands kontrakt, Linköp. st.... Aspelands o. ITandbörds doms., Kalm. 1, Aspelands o. Handbörds fögd., Kalm. 1. Asperö m:e, Göteb. 1 Ai]i8s, Jämtl. 1 Aspö, Blek. 1 Aspö, Söderm. 1 Atlingbo, Gottl. 1 Attmar, V.-norrl. 1 Angerum, Blek. 1 AusSs, Krist. 1 Avesta stad, Kopp. 1 Axberg, Örebro 1 Axvalls m:e, Skarab. 1 Backa, Göteb. 1 Backaryd, Blek. 1 Badelnnda, Västra. 1 Baldrlnge, Malm. 1... Balingsta, Upps. 1 36 22 82 82 37 76 8 37 77 20 1 9 82 82 82 59 60 22 30 15 43 36 15 130 15 14 62 62 62 63 19 45 134 45 50 43 46 36 68 24 131 103 45 77 30 11 28 75 30 83 69 62 55 45 80 65 88 8 188 185 147 185 192 147 188 175 154 153 153 153 163 163 163 168 154 159 166 154 185 175 190 185 175 166 163 175 165 147 Balkåkra, Malm. 1 Baltak, Skarab. 1 Banda ting, Gottl. 1 Baukekind, Österg. 1 Bankekinds härad, Österg. 1 Bankekinds kontrakt, Linköp. st... Bankeryd, Jönk. 1 Bara, Hörsne med, Gottl. 1 Bara, Malm. I Bara härad, Malm. 1 Bara kontrakt, Lunds st Barkarö, Kungs-, Västm. 1. Barkarö, Västerås-, Västm. 1 Barkeryd, Jönk. 1 Barkäkra, Krist. 1 Barlingbo, Gottl. 1 Barnarp, Jönk. 1 Barne fögderi, Skarab. 1 Barne härad, Skarab. 1 Barne kontrakt, Skara st Barne-Åsaka, Skarab. 1 Barsebäck, Måim. ] Barsvikens kapell, Harnös. st Barva, Söderm. 1 Baskemölla m:e, Krist. 1 Beateberg, Skarab. 1 Bedinge, Lilla, Malm. 1 Bellö, Jönk. 1 Benestnd, Krist. 1 Berg, Jämtl. 1 Berg, Kronob. 1 Berg, Skarah. ] Berg, Västm. ] I Berga, Kronob. 1 Berga, Skarab. 1 ' Berghem,.Älvsb. 1 Bergum, Älvsb. 1 Bergkvara lastageplats, se Söderåkra. Bergs tingslag, Jämtl. 1 Bergshammnr, Söderm. 1 Bergsjö, Gävleb. 1 Bergsjö och Forsa tingslag, Gävleb. 1. Bergslags fögderi, Västm. 1 Bergslags, Väster-, fögderi, Kopp. 1.. Bergslags kontrakt, Linköp. st,... Bergstena, Älvsb. 1 Bergunda, Kronoh. 1 Bergvattnet, se Dorotea. Bergviks kapell, Upps. ärkest Bergö kapell, Upps. ärkest Bettna, Söderm. 1 Billeberga, Malm. 1 Billesholms kapell, Lunds st Billesholms landsfisk., Malm. 1.... Billinge, Malm. 1 Billings kontrakt, Skara st Billingsfors bruk, Karlst. st Billingsfors landsfisk., Älvsb. 1,.., Bingsjö-D&drans kapell, Kopp. 1.... Binneberg, Skarab. 1 Binnebergs o. Valla tingslag, Skarab. 1. Biskopskulla, 'Upps. 1,. Bitterna(Öster- o. Väster-Bitterna), Skar.l. 38 55 28 14 14 19 28 37 37 65 65 19 33 28 19 112 54 54 86 11 82 56 37 19 32 77 22 56 65 22 56 50 49 77 11 72 72 116 118 50 22 72 12 36 107 36 1U 68 56 135 8 54 153 153 190 165 165 175 190 186 154 185 165 168 149 153 159 149 176 165 147

BJURBÄCK BRANDSTAD. 205 Adm. Eckl. Adm. Eckl.! Bjurbäck, Skarab. 1 Bjurhohn, V.-bott. 1 Bjursås, Kopp. 1 Bjurtjärn, Örebro 1 Bjurum, Skarab. 1 Bjuråker, Gävleb. 1 Bjuv, Malm. 1 Bjavs m;e, Malm. 1 Biälbo, Österg. 1 Bjällerup, Malm. 1 Bjärby, Skarab. I Bjäre härad, Krist. 1 Bjäre kontrakt, Lunds st Bjäresjö, Malm. 1 Bjärka, Skarab. 1 Bjärke härad, Älvsb. 1 Bjärklunda, sé Härlnnda och Bjärka. Bjärnnms m:e, Krist. 1 Bjärshög, Malm. 1 Bjärsjölag&rds landsfisk., Malm. 1. Bjärtrå, V-norrl. 1 B, örholmens, Kyrkesunds o., m:e, Göteb. 1. Björka, Malm. 1 Björke, Gottl. 1., Björke, Norra, Alvsb. 1 Björke, Södra, Älvsb. 1 B, örkeberg, Österg. I,. B, örkekinds härad, Österg. 1..... B örkekinds..m. fl. härads doms., Öst. 1. B.örketorp, Älvsb. 1 Börkhamre m:e, Gävleb. 1 Björklinge, Upps. 1 Björksta, Västm. 1 Björkvik, Söderm. 1 B; örkäng, Skarab. 1 B, örkö, Jönk. 1 Björkö Arholma, Stockh. 1 B, örkö kapell, Upps. ärkest B örlanda, Göteb. 1 Björna, V.-norrl. 1 B, örnekulla, Krist. 1 Björneråds o. Krokens m:e, Göteb. 1.. Björnlunda, Söderm. 1 B örskog, Västm. 1 Björsäter, Skarab. 1 Björsäter, Österg. 1 Blaoksta, Söderm. 1 Blackstad, Kalmar 1 Bladåker, Stockh. 1 Blasieholmskyrkan i Stockholm.. Blekets m:e, Göteb. 1 Blekinge län Blentarp, Malm. 1 BUdsberg, Älvsb. 1 Blidö, Stockh. 1 Blomskog, Värml. 1 BIÄkyrka (Vadstena), Linköp. st.... Biavik, Österg. 1 Blädinge, Kronob. 1 Bo, Stookh. 1 Bo, Örebro 1..... Bobergs härad, Österg. 1 Bocksjö kap, Skara st 55 79 68 62 56 72 36 36 15 36 54 83 38 56 49 33 37 109 75 45 38 28 49 50 14 14 129 50 72 8 65 11 56 20 4 45 75 33 46 11 66 56 14 11 24 4 46 30 37 51 4 59 15 22 4 62 14 188 165 149 154 175 185 190 167 159 153 166 170 147 150 185 165 153 154 147 192 147 155 154 163 Boda, Kopp. 1 Boda, Värml. 1 Bodarne, le Rauinndcboda. Bodarp, Malm. 1 Bodens stad, Norrb. 1 Bodsjö, Jämtl. 1 Bodura, V.-norrl. 1 Boge, Gottl. 1 Bogen, Värml. 1 Bogesands kapell, Upps. ärkebt.... Boglösa, Upps. 1 Bogsta, Söderm. 1 Bohus län, Göteborgs och Bokenäs, Göteb. 1 Bollebygd, Älvsb. 1, Bollebygdi härad, Älvsb. 1. Bollerup, Krist. 1 Bollnäs, Gävleb. 1 Bollnäs domsaga, Gävleb. 1 Bollnäs fögderi, Gävleb. 1 Bollnäs köping, Gävleb. 1 Bollnäs tingslag, Gävleb. 1 Bolmsö, Jönk. 1 Bolshög, Krist. 1 Bolstad, Alvsb. 1 Bohm, Skarab. 1 Bomhus kyrka, Upps. ärkeit Bonderup, Malm. 1 Bondestad, se Vingåkers nr.e. Bondkyrka (Hel. Trefaldighet), Upp». 1. Bonstorp, Jönk. 1... Borensbergs m:e, Österg. 1 Borg, Österg. 1... Borgs villastads m:e, Österg. 1.... Borgeby, Malm. 1 Borgerskapets änkehus i Stockholm Borgholms stad, Kalmar 1 Borgsjö, V.-norrl. 1 Borgstena, Älvsb. 1 Borgnnda, Skarab. 1 Borgvattnet, Jämtl. 1 Borgvik, Värml. 1 Borlänge köping, Kopp. 1 Borrby, Krist. 1 Borrie, Malm. 1 Borrlnnda, Malm. 1 Borrum, se Börrnm. Borås domsaga,.. Älvsb. 1 Bor&s fögderi, Älvsb. 1 Borås stad, Älvsb. 1 Bosarp, Malm. 1 Bosebo. Jönk. 1 Bosjökioster, Malm. 1 Botea, V.-norrl. 1 Boteä tingalng, V.-norrl. 1 Botilsäter, Värml. 1 Botkyrka, Stockh. 1 Bottna, Göteb. 1 Bottnaryd, Jönk. 1 Boxholms brnk, Lraköp. st Hoxholms m:e, Österg. 1 BovaUstvands uv.e, Göteb. 1 Brandstad, Malm. 1 68 59 87 82 77 75 28 59 8 11 45 46 60 50 32 72 138 119 72 78 19 32 49 55 37 8 19 14 14 14 36 3 25 75 50 55 77 59 68 32 88 88 135 112 51 86 19 38 76 76 59 6 46 19 15 46 88 165 188 1*5 185 190 152 147 149 149 183 161 147 153 170 185 185 166 185 156 180

206 BRANDSTORP DALBOREDDEN. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Brandstorp, Skarab. 1 Brantevik» m:e, Krist. 1 Brastad, Göteb. 1 Brattfors, Värml. 1 Bred, Upps. 1 Bredared, Alvsb. 1 Bredared, Hall. 1 Bredaryd, Jönk. 1 Bredestad, Jönk. 1 Bredsäter, Skaral). 1 Bredsiitra, Kalmar 1 Bredvik, Skarab.. 1 Brevens bruk, Örebro 1 Bringetofta, Jönk. 1 Briimene, Skarab. 1 Bio, Gottl. 1 Bro, Göteb. 1 Bro, Boslags-, Stockh. 1 Bro, Upps. 1 Bro, Värml, 1 Bro, Västm. 1 Bro härad, Upps. 1 Bro och Lossa, Upps. 1 Bro ting, Gottl. 1 Bro ock Vätö skeppslag, Stockh. 1. Broby, Skarab. 1 Broby fögderi, Krist. 1 Broby, Västra, Krist. 1 Broby kyrkobys m:e, Krist. 1 Broby, Östra, Kritt. 1 Broddarp, Alvsb. 1 Broddetorp, Skarab. 1 Bromma, Malm. 1 Bromma förs. i Stockholm Bromstens m:e, Stockh. 1 Brunflo,..Jämtl. 1 Brunn, Alvsb. 1 Brunnby (med Arilds kapell), Malm. 1. Brunneby, Österg. 1 Brunnhem, Skarab. 1 Brnnskog, Värml. 1 Brabo härad, Österg. 1 Brågarp, Malm. 1 Brålanda, Alvsb. 1 Bråttensby, Älvsb. 1 Bräcke, Jämtl. 1 Briicke m:e, Jämtl. 1 Bräkne härad, Blek. 1 Bräkne härads domsaga, Blek. 1... Bräkne-Hoby, Blek. 1 Brämhnlt, Alvsb. 1 Brämö bönehus, Härnösands st.... Brännkyrka förs. i Stockholm.... Brännö m:e, Göteb. 1 Brönneitad, Krist. 1 Brösarp, Krist. 1 Bullaruns härad, Göteb. 1 Bnnge, Gottl. 1 Bunkotio, Malm. 1 Bureå, V.-bott. 1 Burgsviks landsfisk., Gottl. 1 Bnrlör, Malm. 1 Bnrs, Gottl. 1 55 32 46 59 8 50 43 19 19 54 25 56 62 20 55 28 46 4 8 59 65 8 8 28 4 54 106 33 32 32 50 56 38 1 5 77 51 36 14 56 59 14 37 49 50 77 77 30 132 30 50 1 45 33 32 46 28 37 79 104 37 29 147 164 170 163 170 190 147 165 175 159 192 185 163 183 159 185 175 187 199 175 190 188 190 Burs ting, Gottl. 1 Burseryd, Jönk. 1 Burträsk, V.-bott. 1 Burträsks tingslag, V.-bott. 1 Bnttle, Gottl. 1 By, Kopp. 1 By, Värml. 1 Byarum, Jönk. 1 Bygdea, V.-bott. 1 Byske, V.-bott. 1 Byita kapell, Strängnäs st Bålsö kapell, Upps. ärkest B&raryd, Jönk. 1 Barslöv, Malm. 1 BSstad (med Bästads köping), Krist. 1. Bultade köping, se Båstad. Bäck, Skarab. 1 Bäckabv, Jönk. 1 Backe, Alvsb. 1 Bäckebo, Kalmar 1 Bäckeviks, Grovarne och, m:e, Göteb. 1. Bäokseda, Jönk. 1 Bäl, Gottl. 1 Bälaryd, Jönk. 1 Bälinge, Alvsb. 1 Bälinge, Söderm. 1 Bälinge, Upps, 1 Bälinge härad, Upps. 1 Hällefors, Skarab. 1 Bals ting, Gottl. 1 Barbo, Söderm. 1 Bäreberg, Skarab. 1 Bärfendal, Göteb. 1 Bäve, Göteb. 1 Boda, Kalmar t Böja, Skarab. 1 Bönans., fiskeläges kapell, Upps. ärkest. Böne, Alvsb. 1 Börje, Upps. 1 Börringe, se Gustav, Malm. 1. Börrum (Borrum), Österg. 1 Böritig, Skarab. 1 Börstil, Stookh. 1 Bösarp, Malm. 1 Bösarp, Hasile-, Malm. 1 C, se K utom i följande ord: Charlottenbergs m:e, Värml. 1.... Gimbris, le Simris. Cimbritihamn, se Simrishamn. Cimris, se Simrii. Daga härad, Söderm. 1 Daga kontrakt, Strängnäs st Bagsberg, Österg. 1 Dagstorp, Malm. 1. Dagiai, Hall. 1 Dal, V.-norrl. 1 Dala, Skarab. 1 Dalarö, Stockh. 1 Dalarö m:e, Stockh. 1 Dalboredden, se Svanskog. 29 19 79 79 28 68 59 19 79 79 19 36 33 56 20 49 24 46 20 28 19 49 11 8 8 56 28 11 64 46 46 24 56 51 8 14 55 4 37 37 59 11 14 36 43 75 56 5 5 188 190 166 188 188 164 152 175 170 170 170 190 154 159 170 151 153 147 153 185

DALBY ELMEBODA. 207 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Dalby, Malm. 1 Dalhy, Upp». 1 Dalby, Värml. 1 Dalhem, Gottl. 1 Dalhem, Kalmar 1 Dalfcöpinge, Malm. 1 Dals härad, Österg. 1 Dals kontrakt, Linköp. st Dals-Ed, Älvsb. 1 Dals, Norra, kontrakt, Karlstads st.. Dals, Södra, kontrakt, Karlstads st.. Dals, Väster-, fögderi, Kopp. 1.... Dals, Väster-, kontrakt, Väster&s st.. Dals, Västra, kontrakt, Karlstads st.. Dalskog, jjilvsb. 1 Dalstorp,, Älvsb. 1. Dalnm, Älvsb. 1 Danderyd, Stockh. 1 Danderyds fögderi, Stockh. 1 Danderyds skeppslag, Stockh. 1.... Danmark, Upps. 1 Dannemora, Upps. 1 Dannlke, Alvsb. 1 Dannäs, Jönk. 1 Danviks hospital i Stockholm.... Daretorp, Skarab. 1 Dede ting, Gottl. 1 Degeberga, Krist. 1 Degerfors, V.-bott. 1 Degerfors fögderi, V.-bott. 1 Degerfors kapell, Örebro 1 Degerfors tingslag, V.-bott. 1 Degerhamn* landsfisk., Kalm. 1.... Delsbo, Gävleb. 1 Delsbo tingslag, Gävleb. 1 Dikanäs kapell, Luleå, st Dillnäs, Söderm. 1 Dimbo, Skarab. 1 Dingtona, Västm. 1 Djupviken» mte, V.-bott. 1...... Djur» kapell, Kopp. 1 Djurgårdens, Knngl. kyrka i Stockholm Djurröd, Krist. 1 Djursdala, Kalmar 1 Djursholms stad, Stockh. 1 Djnrö, Stockh, 1 Domnarvets kyrkosal, Väster&s st... Domprosteriet i Göteb. st. < ' > > Linköpings st.... > > Skara st > > Strängnäs st» > Upps. ärkest > > Västerås st Dousö m:e, Göteb. 1........ Dorotea, V.-bott. 1 Dragsmark, Göteb. 1 Drev, Kronob. 1 Drothem, Österg. 1 Drottningholms nve, Stockh. 1.... Drottningholms slottskapell, Upps. ärkest. Drängsered (Sofia Magdalena), Hall. 1. Dnnker, Söderm. 1 87 8 60 28 34 87 15 49 118 49 51 51 5 97 5 8 8 51 19 3 55 28 32 79 122 62 79 108 72 72 11 55 65 79 68 32 24 5 4 45 79 46 22 14 5 43 11 147 190 153 153 183 183 165 183 147 175 188 149 188 165 165 192 175 154 167 163 147 165 188 163 Duvbo m:e, Stockh. 1 D&drans, Bingsjö-, kapell, Kopp. 1.. Dädesjö, Kronob. 1 Dänningelanda, Kronob. I Döderhult (j. Paskallaviks köp.), Kalm. 1 Dörarp, Kronob. 1 Dörby, Kalmar 1 Ed, Stockh. 1 Ed, Värml. 1 Ed, V.-norrl. 1 Ed, Dals-, Älvsb. 1 Ed, Västra, Kalmar 1 Ed, Östra, Kalmar 1 Eda, Värml, 1 Edebo, Stockh. 1 Edefors, Norrb. 1 Edestad, Blek.! Edhems kyrka (Edasa o. Ljunghem), Sk. st Eds kapell, se Östra Ed, Kalmar 1. Edsberg, Örebro 1., Edsbergs härad, Örebro 1 Edsbergs kontrakt, Strängnäs st.... Edsbro, Stockh. 1 Edsele, V.-norrl. 1 Edshnlt, Jönk. 1 Edshnltshalls ni:e, Göteb. 1 Edsleskog, Älvsb. 1 Edsvära, Skarab. 1 Edäsa, Skarab. 1 Eftra, Hall. 1 Egby, se Ekby, Kalmar 1. Ejjrgby, Skarab. 1 Eggvena, Älvsb. 1 Sista, se Eksta. Ek, Skarab. 1 Ekby, Kalmar 1 Ekby, Malm. 1., se Ekebv. Ekby, Skarab. 1 Eke, Kronob. 1., se Dädesjö. Eke, Gottl. 1 Ekeberga, Kronob. 1 Ekeby, Gottl. I Ekehy, Malm. 1 Ekeby, Upps. 1 Ekeby, Örebro 1 Ekeby, Österg. 1 Ekebyborna, Österg. 1 Eker, Örebro 1 Ekerö, Stockh. 1 Ekeikog, Skarab. 1 Ekshärad, Värml. 1 Eksjö landskommun, Jönk. 1...... Eksjö stad, Jönk. 1 Eksta (Eista), Gottl. 1. Eldsberga, Hall. 1 Eling, Skarab. 1 Eljaröd, Krist. 1 Elleholm, Blek. 1 EUeknlla, Älvsb. 1., sa Aleknlla. Ellos m:e, Göteb. 1... Eimeboda, Kronob.1., se Älmcboda 5 68 22 23 24 22 24 5 59 75 49 24 24 69 4 82 80 62 62 4 76 19 45 49 55 65 43 65 50 56 25 56 29 22 88 36 8 62 15 14 62 5 56 60 19 20 28 48 54 82 80 45 151 165 170 170 185 183 153 153 147 188 175 160 163 163 147 185 154 159 170 190 190 147 163 154 153 163 164 164 190 175 i

208 ELMHULT FLACKARP. Adm. Eckl. Adm, Eckl. ElmhuU, Kronob. 1., se Almhnlt. Emislöv, Krist. 1 Emtcrvik, Västra, Värml. 1 Emtervik, Ö«tra, Värml. 1 Endre, Gott], ] Endre ting, Gott], 1 Eneby, Västra, Osterg. 1....... Encby, Östra, se Norrköpings Östra Eneby Enebybergs villastads m:e, Stockb. 1.. Engelbrekt! furs., Stockholm.... Enhörna, Ytter-, Söderm. 1 Enhörna, Över-, Söderm. 1 Enköpings-Näs, Upps. 1 Enköpings stad, Upps. 1 Enoniekis, Norrb. län, se Karesuando. Enskede kyrka, Stockholm Enslöv, Hall. 1 Enviken, Kopp. 1 Enåker, Västm. 1 Enånger, Gävleb. 1 Enångers tingslag, Gävleb. 1 Enfisa kapell, Skarab. 1 Eriksberg, Älvsb. 1 Eriksbergs,.slottskapell, Strängnäs st.. Erikstad, Älvsb. 1 Eringsboda, Blek. 1 Erska, Älvsb. 1 Erstaviks, kapell, Strängnäs st.... Ervalls, Örebro 1 Etarp, Malm. 1 Eikelhem, Gottl. 1... Eskilstorp, Malm. 1 Eskilstuna stad, Söderm. 1 Eskilsäter, Värml. 1 Eslövs fögderi, Malm. 1 Eslövs stad, Malm. 1 Espered, se Äspered. Esphult, se Äsphult... Espinge, (Wra, se Aspinge. Espö, se Äspö. Essttnga, Skarab. 1 Esterna, se Fastern». Estuna, Stockh. 1 Etelhem, Gottl. 1 Eugenia Desideria kyrka, se Byarum. Everlöv, Malm. 1 Everöd, Krist. 1 Evertsbergs kapell, Kopp. 1 Fagerhult, Kalmar 1 Fagerhult, Krist. 1 Fagerlid, se Hova. Fagerred, Hall. 1 Falekvarna, se Slöt». Falkenbergs kontrakt, Göteborgs st.. Falkenbergs stad. Hall. 1 Falköpings förstäders m:e, Skarab. 1.. Falköpings kontrakt, Skara st.... Falköpings landsförsamling, Skarab. 1. Falköpings stad, Skarab. 1 Falköpings västra landskommun, Skarab. 1. Falköpings östra landskommun, Skarab. 1. Falsterbo stadsfört., Malm. 1 32 60 60 28 28 15 5 1 11 Ii 8 9 43 68 65 72 72 56 50 49 30 49 62 37 28 87 12 59 107 38 54 4 28 37 32 68 24 33 43 44 56 55 56 56 55 38 175 190 154 192 147 147 192 166 147 149 159 183 175 165 190 147 190 175 165 170 175 Fnlu domsaga, Kopp. 1 Falu norra tingslag, Kopp. 1 Faln södra tingslag, Kopp. 1 Falu fögderi, Kopp. 1 Fila kontrakt, Västeras st Falu landskommun, se Kopparberg. Falu län, se Kopparbergs län. Falu stad, Kopp. 1 Falu stads Kopparbergs förs., Kopp. 1. F^alu stads Kristiue förs., Kopp. 1... Fardhem. Gottl. 1 Fardhems ting, Gottl. 1 Farhult, Malm. 1 Färing», Stockb. 1 Järstorp, Krist. 1 Fasta, te Fastcrna. Fasterna, Stockh. 1 Fatmomakke kapell, Luleå st Fauräs härad, Hull. 1 Felestad, Malm. 1 FeUingsbro, Örebro,1 Fellingibro härad, Örebro 1 FeUingsbro kontrakt, Västerås st... FeUingsbro m:e, Örebro 1 Femsjö, Jönk. 1 Fide, Gottl. 1 Figebolms köping, Kalmar 1 Filipitads landsförsarnl., se Färncbo. Filipstads stad, Värml. 1 Film, Upps. 1 Finja, Krist. 1_. Finnekumla, Älvsb. 1 Finneiödja, Skarab. 1 Finnskoga, Norra, Värml. 1 Finnskoga pastorat, Karlstads st... Finnskoga, Södra, Värml. 1 Finn&kers brukskyrka, Västerås st... Finska (Fredriks) förs. i Stockholm. Finspång» fögderi, Öst. 1.... Finsp&nga läns härads doms., Öst. 1.. Finspånga läns härad, Osterg. 1.... Finspångs bruk, se Risinge. Fiskeb&ck, te Gustav Adolf, Skarab. 1. Fiskebäckskil, Göteb. 1 Fittja, Upps. 1 Fivelstad, Osterg. 1 Fivlered, Älvsb, 1 Fjugesta m:e, Örebro 1 Fjälie, Malm. 1 Fjälkestad, Krist. 1 Fjälkinge, Krist. 1 Fjällbacka kapell, Göteb. 1 Fjällbacka m:e, Göteb. 1 Fjällgime fjärding, Hall. 1 Fjällsjö, V.-norrl. 1 Fjällsjö tingslag, V.-norrl. 1 Fjärdhnndra norra kontr., Upps. ärkest. Fjärdhnndra södra kontr., Upps. ärkest. Fjäre härad, Hall. 1 Fjäre och Vitke kontrakt, Göteb. st.. Fjärestad, Malm. 1 Fjärts, Hall. 1 Flackarp, Malm. 1 137 68 68 117 69 69 69 28 28 36 4 33 4 43 a; 62 62 62 19 29 24 60 8 38 51 56 60 60 1 100 129 14 45 8 15 51 62 86 32 32 46 46 44 75 75 43 36 43 37 166 166 166 190 147 175 147 188 165 165 190 154 175 167 192 147 153 175 175 1&5 147

FLAKEBERG FÅRÖ. 209 Adm. Eckl. Adm. Eokl. Flakeberg, Skarnb. 1 Flatholmens m:e, Göteb. 1 Flen, Söderm. 1 Flens m:e, Söderm. ) Flenninge, Malm. 1 Fleringe, Gottl. 1 Flisby, Jönk. 1 Fliseryd, Kalmar 1 FJistad, Skarab. 1 Flistad, Österg. 1 Flo, Skarab. 1 Floby, -Skarab. 1 Flöda, Koppart. 1 Flodn, Söderm. 1. Flnndre härad, Älvsb. 1....... Flnndre, Väne o. Bjärke doms., Älvsb. 1. Flynieii» kapell, Blek. 1 Flysta m:e, Stockh. 1 Fläokebo, Västm. 1 Flädie, Malm. 1 Fogdö, Söderm. 1 Fole, Gottl. 1 Folkare härad, Kopp. 1 FolkBrna, Kopp. 1 Folliogbo,..Gottl. ) Fornäia, Österg. 1 For», Jämtl. 1 Fora, Söderm. 1. (Eskilstuna).... Fors, Älvsb. 1 Forsa, Gävleb. 1 Forsa, Söderm. 1 Forsa ting, Gottl. 1 Forebacka bmk, Upps. ärkest Forsby, Skarab. 1 Forserum, Jönk. 1 Forserams m:e, Jönk. 1 Forihaga kapell, Värml. 1 Forshaga m:e, Värml. I Forsheda, Jönk. 1 Forshem, Skarab. 1 Forshälla, Göteb. 1 Forsmark, Stockh. J Fosie, Malm. 1 Fosie mie, Malm. 1 Foss, Göteb. 1 Fotskäl, Älvsb. 1 Fredrisee Dorotete Vilhelminas kyrka (Karlskrona), Lunds st Frodrik Adolf» kyrka, Sträng, st., se Hölö. Fredriks 1. Finska förs. i Sthlm... Fredrika, V.-bott. 1 Fredrika Dorotea Vilhelmina kyrka (S:t Lars), Linköp. st Fredsberg, Skara st Frenninge, se Fränninge. Fresta, Stockh. 1 Fridene, Skarab. 1 Fridhem, Kalmar 1., se Söderåkra. Fridhems kyrka (Hyringa, Mal ma och Längnuma), Skara st Fridlevatad, Blek. 1 Frie), Skarab. 1 Friggeråkcr, Skarab. 1 54 46 11 11 36 28 19 24 56 14 54 55 68 11 49 134 30 5 65 36 11 28 68 68 28 14 77 12 49 72 11 28 56 19 19 59 59 19 54 45 4 37 37 46 50 1 79 56 4 55 30 54 56 190 154 170 168 153 165 175 166 190 166 190 153 185 149 147 177 192 188 155 159 175 Frillestad, Malm. 1 Frillesäs, Hall. 1 Frinnaryij, Jönk. 1 Fritsla, Älvsb. 1 Fristad, Älvsb. 1 Frosta härad, Malm. 1 Frosta och Eslövs doms., Malm, 1... Frosta kontrakt, Lunds at Frostviken, Jämtl. I Frostvikens lappförs., Jämtl. 1.... Fm Alstad, Malm. 1 Frnstnna, Söderm. 1 Fryele, Jönk. 1 Frykernd, Värml. 1 Fryksdals fögderi, Värml. 1 Fryksdals domsaga, Värml. 1 Fryksdals härad, Värml. 1 Fryksdals härads nedre tingslag, Värml. 1 Fryksdals härads övre tingslag, Värml. ). Fryksdals kontrakt, Karlstads st... Fryksände, Värml. 1 Fräkne, Inlands, härad, Göteb. 1.... Främraestad,, Skarab. 1. Frändefor», Älvsb. 1 Fränninge, Malm. 1 FrSderyd, se Fröryd. Frödioge, Kalmar 1 Fröjel, Gottl. 1 Fröjered, Skarab. 1.., Fröjeslnnda, se Fröslunda. Frökinds härad, Skarab. 1 Frökinds, Vartofta och, doms., Skarab. 1. Frölnsda, Västra,.Göteb. 1 Frölunda, Östra, Älvsb. 1 Fröryd (Fröderyd), Jönk. 1 Frösthult,, Västm. 1 Fröskog, Älvsb. 1 Fröslunda, Upps. 1 Frösunds, Stockh. 1 Frösve, Skarab. 1 Frösakers härad, Stockh. 1 Frösäkers, Olands och, ktr, Upps. st. Frösön, Jämtl. 1 Frötuna, Stockh. 1 Frötnna och Lfinna skeppslag, Stockh. 1. Frövi m:e, Örebro 1........ Fnglie, Malin. 1 Fulleetad, Älvsb. 1 Falltofta, Malm. 1 Fnllösa, Skarab. 1 Fundbo, Upps, 1 Fnringstad, Österg. 1 Furuby, Kronob. 1 Fnrnlnnds, m:e, Malm. 1 Fnxerna, Älvsb. 1 Fyrnngo, Skarab. 1 Fågelfors, Kalmar 1 Fägeltofta, Krist. 1 Fågelvik, Västra, Värml. 1 Fågelvik, Östra, Värml. 1 F&geläa (N. och S. Fågelns), Skarab. 1. Fåglum, Skarab. 1 F&rö, Gottl. 1 36 43 19 50 60 38 133 77 77 37 11 19 59 116 136 60 136 136 60 45 54 49 38 24 28 55 55 135 45 51 20 65 49 8 4 56 4 77 4 4 62 37 50 38 54 8 14 22 36 49 55 24 32 59 59 56 54 28 154 185 185 183 154 190 170 147 147 147 185 147 159 147 153 170 190

210 FÄGRE GROLANDA. Fagre, Skarab. 1 Fällfors, V.-bott. 1 F&lttelegrafkarens, K., för»., Stockholm Fänneslnndo, Alvsb. 1 Färed, Skarab. 1 Färentnnn, Stockb. 1 Färentnna härad, Stookh. 1 Färgaryd, Jönk. 1 Färgelanda, Älvsb. 1 Fftrila (med K&rböle kapell), Gävleb. 1. Färingtofta, Krist. 1 Färlöv, Krist. 1 Färnebo (Filip»tads landsförs.), Värml. 1. Färnebo härad, Värml. 1 Färnebo kontrakt, Västerä» st Färnebo, Väster-, Västm. 1 Färnebo, Ostor-, Gävleb. 1 Färs härad, Malm. 1 Färs härads domsaga, Malm. 1.... Färs kontrakt, Lunds at Fässberg, Göteb. 1 Fölene, Älvsb. 1 Fällinge, Jämt]. 1 Föra, Kalmar 1 Förkärla, Blek. 1 Förlanda, Hall. 1 Förlösa, Kalmar 1 Förslöv, Krist. 1 Gagnef, Kopp. 1 Gagnefs tingslag, Leksands o., Kopp. 1. Galtströms brnk, A'.-norrl. 1 Gamla Lödöae, se S:t Peter. Gamla Norbergs bergslag, Västra. 1.. Gamla Uppsala, Upps. 1 Gamlebr (med Gam le by köping), Kalm. 1. Gamleby m:e, Kalmar 1 Gamleatads förs. i Göteborg, Göteb. 1. Gammalkil, Osterg. 1 Gammalstorp, Blek. 1 Gammelgarn, Gottl. 1 Ganthem, Gottl. 1 Garde, Gottl. 1 Garde ting, Gottl. 1 GargnKs kapell, Lnleä st Garn, si Össeby-Garn. Garniionsförsamlingarna i Stockholm. Garnisons- 1. Kronhusförs. i Gbg, Göt. 1. Garnisonsförsaml. i Kristianstad, Krist. 1. Garnisonsförsaml. i Malmö, Malm, 1.. Garpenberg, Kopp. 1 GantstrlUk, Övre, kapell, Luleå st... Gemsjö, se Jämshög. Genarp, Malm. 1 Genneved, se Stora Mellby. Gertrads (Tyska) förs. i Stockholm. Gerum, Gottl. 1 Gerum, Västra, Skarab. 1 Gerum, Östra, Skarab. 1 Geitad, Älvsb. 1 Gesäter, Älvsb. 1 Getinge, Hall. 1 Adm. Eckl. 66 79 1 50 56 5 5 19 49 72 83 32 59 59 65 72 38 133 45 50 77 24 30 43 24 33 68 68 76 65 8 24 24 46 15 80 28 28 28 28 1 46 88 38 68 87 1 28 56 55 49 49 48 188 192 183 149 175 166 166 159 185 170 175 170 175 165 187 147 154 154 175 190 190 190 189 192 175 166 189 192 190 167 183 183 GideÄ, V.-norrl. 1 Gillberga, Söderm. 1 Gillberga, Värml. 1 Gillbergs härad, Värml. 1 Gillberga kontrakt, Karlstads st.... Glllhovs kapell, Jämtl. 1. Gillstad,..Skarab. 1 Gingri, Älvsb. 1 Glresta, Upps. 1 Gislaveds n»:e, Jönk. 1 Gislöv, Malm. 1 Gistad, Osterg. 1 Gladhammar, Kalmar 1 Gladsax, Krist. 1 Glanshammar, Örebro 1 Glanshammars härad, Örebro 1.... Glanshammars kontr., Strängnäs st.. Glava, Värml. 1 Glemminge, Krist. 1 GUmlkra, Krist. 1 Glommersträsks kapell, Lulelt st.... Glostorp, Malm. 1 Glumslöv, Malm. 1 GlömmiOge, Kalmar 1 Gnarp, Gävleb. I Gnesta, m:e, Söderm. 1 Gnisvärds fiskeläges kapell, Visby st.. Gnosjö, Jönk. 1 Godegärd, Osterg. 1 Gothem, Gottl. 1 Getska Sandöns kapell, Visby st... Gottlands län Gottlands norra domsaga, Gottl. 1... Gottlands norra fögderi, Gottl. 1... Gottlands norra härad, Gottl. 1.... Gottlands södra domsaga, Gottl. 1... Gottlands södra fögderi, Gottl. 1... Gottlands södra härad, Gottl. 1.... Gottfridsdal, se GSrdveda. Gottröra, Stockh. 1 Gran, Ytter-, Upps. 1 Gran, Över-, Upps. 1 Grangärde, Kopp. 1 Granhnlt, Kronob. 1 Graninge, V.-norrl. 1 Grava, Värml. 1 Gravaroe o. Bäckeviks m:e, Göteb. 1. Grebbestads m:e, Göteb. 1 Grebbestads kyrkoomräde, Göteb. 1.. Grebo, Osterg. 1 Grevbäck, Skarab. 1 Grevie, Krist. 1 Grevie, Mellan-, Malm. 1 Grevie, Östra, Malm. 1 Grillby m:e, Upps. 1 Grimeton, Hall. 1 Grimmared, Älvsb. 1 Grimstens härad, Örebro 1 Grinneröd^Göteb. 1 Grinstad, Älvsb. 1 Gripsholms fögderi, Söderm. 1.... Grisslans fiskeläges kapell, Hurnös. st. Grolanda, Skarab. 1 Adm. Eckl. 75 11 59 59 77 54 50 8 19 87 14 24 82 62 62 59 82 32 37 36 25 72 11 19 14 28 28 131 104 28 131 104 29 4 8 8 68 22 75 59 46 46 46 14 66 33 87 87 8 43 50 62 45 49 98 55 185 185 147 153 154 163 163 175 188 170 149 190 153 190 190 165 185 153 175 183 186

GROVARE GÖRDSLÖVS KYRKOBY. 211 Grovare,.. Älvsb. 1 Grude, Älvsb. 1 Grumi, Värml. 1 Grumi härad, Värml. 1 Grundsand, Göteb. 1 Grundsunda, V.-norrl. 1 Grycklbo bruk, Västerås st Gryt, Krist. 1 Gryt, Södern. 1 Gryt, Österg. 1 Gryt», Upps. 1 Gryttryd, Jönk. J _.. Grythyttan (m. Kockesholms br.), Ör. 1. Grytbytte o. Hällefors härad, Örebro 1. Grytnäs, Kopp. 1 Gr&manstorp, Krist. 1 Gräbbestivd, se Grebbestad. Grängesbergs kapell, Kopp. 1 Gränna landskommun, Jönk. 1.... Gränna stad, Jönk. 1 Gräsgård, Kalmar 1 Qräsg&rds härad, Kalmar 1 Gräsmark, Värml. 1 Grältorps köping, Skarab. 1 Gräsö, Stockh. 1 Gräve, Örebro 1 Grödinge, Stockh. 1 Grönahög, Älvsb. 1 Grönbo brakskyrka, Västeras st..,. Grönby, Malm. 1 Grötlingbo, Gottl. 1 Grötlinge ting, Gottl. 1 Gualöv, Krist, 1 Gudhem, Skarab. 1 Gudhems härad, Skarab. 1 Gudhems o. Kåkinds doms., Skarab. 1.. Gudmundrå, V.-norrl. 1 Gudmnntorp, Malm. 1 Guldrnpe, Gottl. 1......... Guldsmedshytte kapell, Örebro 1.... Gullabo, Kalmar 1 Gallarp, se Trollenäs. Gnllbergs härad, Österg. 1 Gullbergs o. Bobergs ktr., Link. st.. Gullered, Alvsb. 1 Gnllholmen, Göteb. 1 Gnllholmens m:e, Göteb. 1 Gumlösa, Krist. 1 Gnnnarp, Hall. 1 Gnnnarsjö, Älvsb. 1 Qunnarskog, Värml. 1 Gnnnarsnäs, Älvsb. 1 Gnnnilbo, Västm. 1 Gustav, Kopp. 1... Gustav, Malm. 1 Gustavs kyrka (Ramsberg), Västerås st. Gustav Adolf, Göteb. 1 se Kungshamn. Gustav Adolf, Krist. 1 Gustav Adolf (Fiskebäck), Skarab. 1.. Gustav Adolf, Värml. 1 Gustav Adolfs kyrka i Stockholm.. Gustav Adolfs kyrka (Bjnrsås), Vätt. st Gustav Adolfs kyrka i.boras, Skärast. Adm. Eokl. 50 50 59 69 46 76 32 11 U 8 19 62 62 68 38 68 19 20 25 25 60 54 4 62 5 51 37 29 29 32 56 56 135 75 38 28 62 24 14 51 45 45 33 43 50 59 49 65 68 87 32 55 60 159 185 167 175 163 147 165 166 165 170 170 170 147 163 165 190 175 185 190 165 170 153 175 165 166 167 175 192 167 161 Gustav Adolfs kyrka (Blackstad), Link. st. Gustav Adolfs kyrka (Ed), Karlstads st. Gustav Adolfs kyrka (Hälsingb.),Lundt st. Gustav Adolfs kyrka (Selånger), Härti.st. Gustav Adolfs kyrka (Vossända-Naglum), Skara st Gustav Vasa förs. i Stockholm... Gustavi 1. domkyrkoföra., sa nnder Gbg. Guatavsberg, Stockh. 1 Gnsums brukskyrka, I/inköp. st.... Gylle, Malm. 1 Galsjö brnk, V.-norrl. 1 G&ngvikens m:e, V.-norrl. 1 Girda m:e, Göteb. 1 G&rdby, Kalmar 1 Girdeby, Österg. 1 Gärdsby, Kronob. 1 G&rdstånga, Malm. 1 G&rdveda, Kalmar 1 Gisborn, Värml. 1 Gasinge, Söderm. 1 Gitisjä. Jämtl. 1 Gällared, Hall. 1 Gällaryd, Jönk. 1 Gällby, se Jällby. Gällersta, Örebro 1 Gällinge, Hall. 1 Gällivare, Norrb. 1 Gällivare domsaga, Norrb. 1 Gällivare fögderi, Norrb. 1 Gällivare kyrkostads m:e, Norrb. I. Gällivare lappmarks tingslag, Norrb. 1. Gällstad, Älvsb. 1 Gärdhem, Älvsb. 1 Gärds härad, Krist. 1 Gärds kontrakt, Lunds st Gärds och Albo domsaga, Krist. 1... Gärdserum, Kalmar 1 Gärdslösa, Kalmar 1 Gärdslöv, Malm. 1 Gäsene härad, Älvsb. 1 Gäsene kontrakt = Knllings. Gäsiie, Malm. 1 Gästriklands västra domsaga, Gävleb. 1.. Gästriklands västra ktr., Upps. st... Gästriklands västra tingslag, Gävleb. 1. Gästriklands östra doms., (jävleb. 1. Gästriklands östra ktr., Upps. st... Gästriklands östra tingslag, Gävleb. 1. Gävle fögderi, Gävleb. 1 Gävle län, se Gävleborgs län. Gävle Heliga Trefaldighets förs., Gävl. I. Gävle Staffans förs., Gävl. 1 Gävle stad, Gävleb. 1 Gävleborgs län Gödelöv, Malm. 1 Gödestad, Hall. 1 Göinge, Västra, härad, Krist. 1.... Göinge, Västra, kontrakt, lunds st.. Goinga, Östra, härad, Krist. 1.... Göinge, Östra, kontrakt, Lands st... Gökhem, Skarab. 1 Gördslövs kyrkoby, se Görslöv. Adm. Eckl. ~1 4 87 75 76 45 25 14 22 87 24 69 il 77 48 19 62 48 82 141 124 82 82 51 49 32 132 24 25 37 50 87 188 72 138 72 119 72 72 72 72 37 48 88 88 65 166 184 176 187 192 185 170 164 185 168 188 176 170 175 175 167

212 GÖRSLÖV HARG. Adm. Eckl. A.dm. Eckl. Görslöv, Malm. 1 GösBlunda, Skarab., 1 Göstrings härad, Österg. 1 Göstrings kontrakt, Linköp. st.... Göta livgardet, Kungl., förs Göteborgs Anuedala förs., Götcb. 1... Göteborgs dompr. norra ktr., Göt. st.. Göteborgs dompr. södra ktr.. Göt. st.. Göteborgs fögderi, Göteb. 1 Göteborgs Gamlestads församl., Göteb. 1. Göteborgs garnisons- eller Kronhusförsanil., Göteb. 1 Göteborgs Gustavi eller domkyrkoförsaml., Giiteb. 1 Göteborgs Haga församl,, Göteb. 1... Göteborgs hospital, Göteb. st..... Göteborgs Karl Johans församl., Göteb. 1. Göteborgs Kristine församl., Göteb. 1. Göteborgs Lundhy församl., Göteb. 1.. Göteborgs Masthuggs församl., Göteb. 1. Göteborgs Oskar Fredrika förs., Göteb. 1. Göteborgs och Bohus län Göteborgs Vasa församl., Göteb. 1... Göteborgs stad, Göteb. 1 Göteborgs stift Göteborgs tyska församling, Göteb. 1.. Götene, Skarab. 1 Götene m:e, Skarab. 1 Göteryd, Kronob. 1 Göteve, Skarab. 1 Götlunda, Skarab. 1 Götlnnda, Örebro 1 Hablingbo, Gottl. 1 Hablinge ting, Gottl. 1 Habo, Skarab. 1 Hacksta, Upps. 1 Hackvad, Örebro 1 Hackas, Jiimtl. 1 Hafdhem, Gottl. 1., se Havdhem. Hofverö, V.-norrl. ]., se Haverö. Haga, Stockh. 1 Haga förs., se under Göteborg. Hagalund, Stockh. 1 Hagby, Kalmar 1.... Hagby, Upps., 1 Hagebyhöga, Qsterg. 1 Hagelberg, Skarab. 1 Hagens nv.e, Göteb. 1 Hagfors kapell, Värml. 1 Hagrida, se Haurida. Hagshult, Jönk. 1 Hagvroda häiad, Upps. 1 Hagundu, kontrakt, Upps. ärkest... Hajom, Älvsb. 1 Hakarp, Jönk. 1 Hall, Gottl. 1 Hälla, Gottl. 1 Hälla, Söderm. 1 Hälla ting, Gottl. 1 Hallands län Hallands läns mellersta domsaga, Hall. 1. 37 54 15 1 46 110 46 46 46 46 46 46 46 46 46 45 46 46 46 55 65 22 55 56 62 28 28 55 8 62 77 4 4 24 8 15 56 45 60 19 8 50 19 28 28 11 28 4a 133 154 192 180 168 163 190 147 163 185 147 151 170 147 153 188 147 190 190 Hallands läns norra domsaga, Hall. 1. Hallands läns södra domsaga, Hall. 1. Hallaryd, Kronob. 1 Hnllaräd, Malm. 1 Hallen, Jämtl. 1 Hallens, Sunne,Ovikenso.,ting8l.,Jämt\.l. Hallingeberg, Kalmar 1 Hallsberg, Örebro 1. Hallsbergs fögderi, Örebro 1 Hallsbergs k:g, Örebro 1 Hnllsjö, se Dörarp. Halltorp, Kalmar 1 Halmstad, Malm. 1 Halmstads fögderi, Hall. 1 Halmstads härad, Hall. 1 Halmstads kontrakt, Göteb. st Halmstads län, se Hallands län. Halmstads stad, Hall. 1 Halna, Skarab. 1 Halvas, se ltydn. Hamhurgsunds kapell, Göteb. st.... Hammar, Örebro 1 Hammar, Stora, Malm. 1 Hammarby, Stockh. 1 Hammarby, Söderm. 1. Hammarkinds härad, Österg. 1.... Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga, Österg. 1 Hammarkinds kontrakt, Linköp. st... Hammarlunda, Malm. 1 Hommarlöv, Malm. 1 Hammarö, Värml. 1 Hammenhög, Krist. 1 Hammerdal, Jämtl. 1 Hammerdals tingslag, Jämtl. 1... Hamneda, Kronob. 1 Hamra, Gottl. 1 Hamra kapell, Gävleb. 1 Hamr&nge, Gävleb. 1 Handbörds härad, Kalmar 1 Handbörds kontrakt, Växjö st Handöls bönehus, Härnös. st Hanebo, Gävleb. 1. Hanekinds härad, Österg. \ Hanekinds o. Åkerbo kontrakt = Domprosteiiet i Linköp. st Hangelöso, Skarab. I Hangvar, Gottl. 1 Hanhals, Hall. 1 Haninge landsfisk., Stockh. 1 Hannas, Krist. 1 Hannäs, Kalmar 1 Haparanda stad, Norrb. 1 Haraker, Västm, 1 H",{ Va8 r-i.:;::::::: Hardeberga,, Malm. 1 Hardemo, Örebro,1 Hardemo härad, Örebro 1 Harestad, Göteb. 1 Harg, Stookh. ].. Harg, Västra,.Österg. 1 Harg, Östra, Österg. 1. 133 133 22 36 77 77 24 62 115 62 24 36 109 43 44 56 62 37 4 11 14 129 38 37 59 32 77 77 22 29 72 72 24 72 14 54 28 43 i)7 32 24 82 66 8 65 Öö 62 62 45 4 15 14 _ 186 154 168 163 170 163 163 153 185 190 149 170 187 153 190 188 166 168 147 154

HARJAGERS HÄRAD HOLMSUNDS KAPELL 213 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Harjagers härad, Malm. 1 Haijageis kontrakt, Lunds»t Harlösa, Malm. 1 Harmsnger, Gävleb. 1 Hsrplingc, Hall. 1 Harrie, Lilla, Malm. ] Harrie, Stora, Malm. 1........ Harstad, se Väderstud. Hnssle, Skarab. 1 Haasle-Bösarp, Malm. 1 Hasseln, Gävleb. 1 Hasselösunds m:e, Göteb. 1 Hasslerörs tingalag, Skarab. 1 Hasslö, Blek. 1 Hasslösi, Skarab. 1 Hassldv, Hall. 1 Haurida, Jönk. I Havdhem, Gottl. 1 Haverö, V.-norrl. 1 Heby m:e, Västm. 1 Hed, Vnstm. 1 Heda, Österg. 1 Hednred, se Sandhult. Hedareds kapell, Skara st Hede, Göteb. 1 Hede, Jämtl. 1 Hede lappförsamling, Jämtl. 1.... Hede tingslag, Jämtl. 1 Hedemora domsaga, Kopp. 1 Hedemora fögderi, Kopp. 1 Hedemora kontrakt, Västerås st.... Hedemora landskommun, Kopp. 1... Hedemora stad, Kopp. 1 Hedemora tingslag, Kopp. 1 Hedeskoga, Malm. 1 Hedesunda, Gävleb. I.. Hedvigs (Norrköp. tyska) förs., Ost. 1.. Hedvig Eleonora förs. i Stockholm. Hejde, Gottl. 1 Hejde ting, Gottt. 1 Hejdeby, Gottl. 1 Hejnum, Gottl. 1 Helgalnndskapellet i Stockholm... Helgarö, Söderm. 1 Helgesta, Söderm. 1 Helgona (AUhelgona), Söderm. 1... Helgum, V.-norrl. 1 Heliga Trefaldighet, Gävle, Upps. st.. Heliga Trefaldigbet (Bondkyrka), Upps. 1. Heliga Trefaldighets kyrka (Backaryd), Lnnds st Hellvi, Gottl. 1 Hetnmesjö, Kronob. 1 Hemmingsdynge, Malm. 1 Hemse, Gottl. 1 Hemse m:e, Gottl. 1 Heuise ting, Gottl. 1 Homsjö, Älvsb. 1 Hemsö, V.-norrl. 1 Herrestad, Göteb. 1 Herrestad, Österg. 1. Herrestad, Stora, Malm. 1 Herrestad Östra, Krist. 1 36 38 72 43 36 36 56 37 72 46 135 30 54 43 19 29 75 65 65 15 46 77 77 77 137 117 68 69 68 38 72 15 1 28 28 28 28 11 11 11 75 8 28 22 37 29 29 29 49 75 46 15 38 32 149 149 175 154 190 185 165 154 161 186 186 166 166 166 153 192 190 190 190 192 185 147 177 190 190 159 ia^ 153 Herrostads härad, Malm. 1 Herrljunga, Alvsb. 1 Herrljnuga m:e, Alvsb. 1.,.... Herräkra, Kronob. 1... Herslöv, se Härslöv. Hesselhy villastads m:e, Stockh. 1... Hesselskog, se Edaleskog. Hessleholm, se Hässleholm. Hesslnnda, se Hässlunda. Hestra, Norra, Jönk. J. Hestra, Södra, Jönk. 1 Hidinge, Örebro 1 Hietaniemi, Norrb. 1 Hillared, Alvsb. 1.. Hille, Gävleb. 1... Hilleshög (Hillersjö). Stockb, J.... Himle härad, Hall. 1. Himmeta, Västm. 1 Hindäs kap., Göteb. st........ Hinneryd, Kronob. 1. ="»>* {Si L i.::::::::: Hisings, Västra, härad, Göteb. 1... Hisings, Östra, hiirsd, Göteb. 1.... Hjo landskommun, Skarab. 1..... Hjo stad, Skarab. 1 Hjorted, Kalmar 1 Hjorthagens kapell i Stockholm... Hjortsberga, Blek. 1 Hjortsberga, Kronob. i Hjulsjö, Örebro 1 Hjulsjö, Nora och, härad, Örebro 1.. lljälmseryd, Jönk. 1 Hjalsta, Upps. 1 Hjälstad, Skarab. 1 Hjälstaholms pastorat, Upps. ärkest.. Hjärnarp, Krist. 1 Hjärpen» m:e, se Järpcn. Hjärnas, Krist. 1 Hjärtlanda, Jönk. i... Hjär tum, Göteb. 1 Hoburgs ting, Gottl. 1 Hoby, Bräkne-, Blek. 1 Hoby, Västra, Malm. 1 Hoby, Östra, Krist. 1 Hoby landsbsk., Blek. 1 Hofors kapell, Gävleb. 1 Hofterup, Malm. 1 Högdal, Göteb. 1 Högdal, Ytter-, Jämtl. 1 Högdal, Över-, Jämtl. 1 Hogenäs, Näs m:e, Göteb. 1 Hogrän, Gottl. 1.... Hogstad, Österg. 1 Hol, Älvsb. 1 Holm, Hall. 1 Holm, Upps. 1 Holm, V.-norrl. 1 Holm, Älrsb. 1 Holm by, Malm. 1 Holmedal, Värml. 1 Holmestad, Skarab. 1 Holmsunds kapell, V.-bott. 1 38 50 50 22 5 19 19 62 82 50 72 5 43 65 22 43 33 45 45 56 56 24 30 22 62 62 20 8 56 33 32 20 45 29 30 36 32 105 72 36 46 77 77 46 28 15 50 43 8 75 49 38 59 55 79 159 163 188 165 154 192 175 165 170 147 147 175 175 170 175 17» 186 186 190 154 359 147 185 188

214 HOLMÖ KAPELL HÄNDENE. A ilm. Eckl. A dm. Eckl. Holmö kapell, V.-bott. 1 Holsljunga, Älvsb. 1,. Horla, Älvsb. 1 Horn, Skarab. 1 Horn, Öiterg. 1 Hornaryd, Kronob. 1 Horn borga, Skarab. 1 Horndali brak, Västerås tt Hornsbergs villastads m:e, Jiimtl. I.. Horred, Äbsb. 1 Hortlax, Norrb. 1 Hosjö kapell, Kopp. 1 Hossrao, Kalmar 1 Hotagon, Jämtl. 1 Hotagens lappföra., Jämtl. 1 Hov, Krist. 1 Hov, Alvsb. 1 Hov, Österg. 1 Hova, Skarab. 1 Hova tingslag, Skarab. 1 Hovby, Skarab. 1 Hovföraaml., Kung)., i Stockholm.. Hovkonsistorinm, Knngl., i Stockholm Hovmantorp, Kronob. 1 Hovmantorps nv.e, Kronob. 1 Hovtta, Örebro 1 Huaröd, Krist. 1 Hnbbo, Västa. 1 Huddinge, Stookh. 1 Huddnnge,,.Västm. 1 Hudene. Alvsb. 1 Hudiksvalls fögderi, Gävleb. 1.... Hudiksvalls stad, Giivleb. 1 Hnggeniis^Värml. 1. Hnlared, Alvsb. 1.... Hnlt, Jönk. 1 Hnltafors kapell, Göteb. st Hnlterstad, Kalmar 1 Hnltsfreds landsfisk., Kalmar 1.... HultsjS, jjönk. 1 Humla, Alvsb. 1 Hunnebostrands kapell, Götob. 1.... Hnnnabostrands m:e, Göteb. 1.... Hnnnekulla, se Beateberg. Hannestad, Hall. 1 Harva, Malm. 1 Hnsaby, Skarab. 1 Husby, Kopp. 1 Hnsby, Knngs-, Upps. 1 Husby-Lyaundra, Stookh. 1 Husby>Langhnndra, Stookh. 1 Hnsby-Oppnnda, Söderm. 1 Hnsby-Rekarne, Söderm. 1 Hnsby-Sjntolft, Upps. 1 Husby,.Västra, Österg. 1 Hushy-Ärlinghnndra, Stookh. 1... Hnsby, Östra, Österg. 1 Hushållningssällskap Hnsie, Malm. 1 Huskvarna stad, Jönk. 1 Hnvndsta, se Nya Huvudsto m:e. Hv, se nnder V. Hyby, Malm. 1 79 51 50 56 15 22 66 77 50 82 68 24 77 77»3 60 15 56 135 54 1 22 22 62 82 65 5 65 50 120 72 59 51 19 26 103 20 51 46 46 48 38 54 68 8 4 4 11 11 8 14 4 14 146 87 20 87 188 159 154 166 188 166 170 185 185 175 159 154 192 192 163 175 185 159 149 154 170 170 166 147 147 147 147 153 Hycklinge, Österg. 1 Hylletofta, Jönk. 1 Hyllie, se Limhamn. Hyllinge, se Västra Broby. Hyltinge, Söderm. 1. Hy ringa, Skarab. 1 Hyssna, Alvsb. 1 H&bo härad, Upps. 1 Häbo kontrakt, Upps. arkest..,, H&bo-Tible, Upps. 1 H&bol, Alvsb. 1 Håby, Göteb. 1 Håcksvik, Älvs b. 1 Hnkantorp, Skarab. 1 Halanda, Älvsb. 1 Hfile, Skarab. 1 H&le-Tängs kyrka, Skara»t Hfillnäs, Upps. 1 HSlta, Göteb. 1 Hangar, Jönk. 1 Hänger, Skarab. 1., so Bjuruin. Hängsdaln, Skarab. 1 H&sjö, Jämtl. 1 Hislöv, Malm. 1 Hastad, Malm. 1 Hätuna, Upps. 1 Hägerstad, Österg. 1 Häggdänger, V.-norrl. ) Häggeby, Upps. 1 Häggen&s, Jämtl. 1 Häggesled, Skarab. 1 Häggum, Skarab. 1 Häglinge, Krist. 1 Hällnryd, Blek. 1 Halleberga,, Kronob. 1 Hällefors, Örebro 1 Hällefors, Grythytte ooh, härad, Örebro 1. Hällesjö, Jämtl. 1 Hälleitad, Malm. 1 Hällestad, Älvsb. 1 Hällestad, Österg. 1 Hälleviksstrands m:e, Göteb. 1.... Hullstad, Älvsb. 1 Hällum, Skarab. 1 Hälsingborgs fögderi, Malm. 1... Hälsingborgs (forna) landskommun, se Hälsingborgs stad. Hälsingborgs stad, Malm. 1.... Hälsingborgs (gamla) stadstorn., Malm.l. Hälsingborgs Ram förs., Malm. 1... Hälsinglands, Norra, domsaga, Gävleh.l. Hälsinglands norra nedre kontrakt, se Sundhede. Hälsinglands norra övre kontrakt, ta Nordanstig. Hälsinglands, Sydöstra, doms., Gävl. I. Hälsinglands, Västra, domsaga, Giivleb. 1 Hälsinglands västra nedre ktr., se Voxnan. Hälsinglands västra övre ktr., seljusnau. Hälsinglands östra kontrakt, sa AU. Hälsingtuna, Gävleb. 1 Håliö m:e, Göteb. 1 Händene, Skarab. I 16 ao 11 64 50 8 ~i 49 46 51 56 49 54 1> 45 19 55 77 37 36 8 15 75 8 77 54 55 33 80 22 62 62 77 87 50 14 45 60 54 107 38 88 38 138 138 138 72 45 56 154 170 188 159 186 154 186 186 175 166 J85 153 159 149

HÄRAD JUKKASJÄRVI. 215 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Härad, Söderm. 1,. Härad, se fur varje län, tob. 1. Härads, Västra, kontrakt, Växjö st.. Härads, Östra, kontrakt, Lunda st... Härads, Östra, kontrakt, Växjö st... HSradibamninr, Österg. 1 Härberga, Österg. 1 Härene, Norra, Skarab. 1 Härene, Södra, Alvsb. 1 Härja, Skarab. 1 Härjedalens domsaga, Jiimtl. 1.... Härjevad, Sknrab. 1 Härkeberga, Upps. 1 Härlunda, Kronob. 1 Härlunda, Skarab. 1 Härlöv,.Kronob. 1 Härna, Alvsb. 1 Härnevi, Västm. 1,. Härnösands län, se Västernorrland! liin. Härnösands stad, V.-norrl. ] Härnösands stift Härryda, Göteb. 1 Härslöv, Malin. 1 Hässjö, V.-norrl. 1 Hässleby, Jönk. 1, Hässleholms fögderi, Krist. 1 Hässleholms stad, Krist. 1 Häsalnnda, Malm. 1 Höstveda, Krist. 1 Hästveda m:e, Krist. 1 Häverö, Stockh. 1 Hög, Gävleb. 1 Hög (Höj), Malm. 1 Högalidskyrkau i Stockholm.... Höganäs, Malm. 1 Höganäs m:e, Malm. 1 Högbo (med Sandvikens brnk), Gävleb. 1. Högby, Kalmar 1 Högby, Österg. 1 Högerad, Värml. 1 Högestad, Malm. 1 Högsby, Kalmar 1 Högseröd, Malm. 1 Högsjö, V.-norrl. 1 Högsjö brnk, Strängnäs st Högirum, Kalmar 1 Högstena, Skarab. 1 Högsäter, Alvsb. 1 Högas, Göteb. 1 Höj, se Hög, Malm. 1. Höja, Krist. 1 Hökhuvud, Stockb. 1 Höks härad, Hall. 1 Hököpinge, Malm. 1 Hölebo härad, Söderm. 1 Hölö, Söderm. 1 Hömb, Skarab. 1 Hönsäters kapell, Skara it Hönö-Klava m:e, Göteb. 1 Höör, Malm. 1 Höörs m:e, Malm. 1 Höra, se Järpas. Hörby, Malm. 1 11 14 15 54 50 55 140 55 8 22 55 32 50 65 76 45 36 75 19 106 38 36 83 33 4 72 36 86 36 78 24 15 59 38 24 88 75 24 56 49 46 33 4 43 37 11 11 55 45 88 88 88 170 175 170 154 159 147 189 147 185 185 185 154 175 175 147 149 192 170 154 170 185 170 183 147 Hörby köping, Malm. 1 Höreda, Jönk. 1 Hörja, Krist. 1. Horkens kapell, Örebro 1 Hfirnefors, \ r.-bott. 1 Hörningsnäs villastads m:e, Stockh, 1. Hörröd, Krist. 1 Hörsne med Bara, Gottl. 1 Hörnp, Krist. 1 Hössna, Alvsb. 1 Ibb, S:t, Malm. 1 Idal», Hall. 1 Idenor, Gävleb. 1 Idre kapell, Kopp. 1 IgelöBS, Malm. 1 Ignaberga, Krist. 1......... Ilian, S:t i Västerås, Västra. 1,... llsbo, Gävleb. 1 Ilstorp, Malm. 1 Indal, V.-norrl. 1 Indals-Liden, V.-norrl. 1 Indals tingslag, V.-norrl. 1 Ingarö (Pilhamn), Stockb. 1 Ingatorp, Jönk. 1 Ingelstad, Västra, Malm, 1 Ingelstsd, Östra, Krist. 1 Ingelstad» härad, Krist. 1 Ingelstads kontrakt, Lunds st Ingelstad» o. Jurrestnds doms., Krist. I, Ingelstorp, Krist. 1 Ingenjörkära, K. Sven, förs. i Stockh.. Inlands domsaga, Göteb, 1 Inlands fögderi, Göteb. 1 Inlands Fräkne härad, Göteb. 1.... Inlands Nordre härad, Göteb. 1..., Inlands Södre härad, Göteb. 1.... Inlands Torpe härad, Göteb, 1,.., Irata, Västm. 1 Isie, Lilja, Malm. 1......... Ittorp, Alvsb. 1 Istrum, Skarab. 1 Ivetofta, Krist. I Ivö, Krist. 1 Jakob, S:t, i Stockholm Jannelnnds m:e, Örebro 1, Johannelunds kapell, Stockholm... Johannes, S;t, i Malmö, Malm. 1... Johannes, S:t, i Stockholm... Johannes, S:t, i Norrköping, Österg. 1. Johannes kyrka i Göteborg Jokkmokk, Norrb. 1 Jokkmokks lappmarks tingslag, Norrb. 1. Jonsberg, Österg. 1 Jonsereds bruk, Göteb. st Jonstorp, Malm. 1 Josefina kyrka (Färingtofta), Lunds st. Josefina kyrka (Klockrike och Brunneby), Linköp. st Jnkkasjurvi, Norrb. 1 38 19 38 63 79 5 32 28 32 51 86 48 78 68 36 33 66 72 88 75 75 75 4 19 87 82 32 132 82 1 134 110 45 45 45 45 65 37 60 55 32 32 1 62 38 1 15 82 82 14 86 82 154 176 166 186 175 190 149 166 176 168 149 185 185 154 192 166 176 175 192 151 192 180 188 153 180 176 155 188

216 JUKKASJÄRVI KAROLI. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Jukkosjärvl lappmarks tingalag, Norrb. 1. Jnlita, Söderm. 1 Jumkil, Upp». 1 Jung, Skarab. 1 Jnnosnando, Norrb. 1 Junsele, V.-norrl. 1 Jäckviks kapell, Luleå st Jäder, 8öderm. 1 Jäderbo, te Järbo, Gävleb. I. Jäln, Skarab. 1 Jällby, Älvsb. 1 Jälluntofta, Jönk. 1 Jämjö, Blek. 1 Jämshög, Blek. 1 Jämtlands län Jämtlands norra domsaga, Jämtl. 1.. Jämtlands norra fögderi, Jämtl. 1... Jämtlands norra kontr., Härnäs, st.. Jämtlands södra fögderi, Ju mil. 1... Jämtlands södra kontr., Härnäs, st.. Jämtlands västra domsaga, Jämtl. 1.. Jämtlands västra fögderi, Jämtl. 1... Jämtlands västra kontr., Härnäs, tt.. Jämtlands östra domsaga, Jämtl. 1.. Jämtland» östra fögderi, Jämtl. 1... Jämtlands östra kontr., Härnäs, st.. Järbo, Gävleb. 1 Järbo, Älvsb. 1 Järeda, Kalmar 1 Järfälla, Stockh. 1 Järl&sa,..Upps. 1 Järn, Älvsb. 1 Jama, Kopp. 1 Järna m:e, Stockh. 1 Järna, Ytter-, Stockh. 1 Järna, Över-, Stockh. 1 Järnboäs, Örebro 1 Järnskog, Värml. 1 Järpens m:e, Jämtl. 1 Järptts, Skarnb. 1 JärpÅs m:e, Skarab. 1 Järrettad, Krist. 1 J ärrestads härad, Krist. 1 Järtnäs, Jönk. 1 Järstad, Österg. 1 Järstorp, Jönk. 1 Järvsö, Gävleb. 1 Järvsö, Arbra och, tingslag, Gävleb. 1. Jät, Kronob. 1 Jättendal, Gävleb. 1 Jönköpings Kristina förs., Jönk. 1... Jönköpings län Jönköpings Sofia förs., Jönk. 1.... Jönköpings stad Jönåkers härad, Söderm. 1 Jörlanda, Göten, i Jörn, V.-bott. 1 Jösse domsaga, Värml. 1 Jösse härad, Värml. 1 Jösse kontrakt, Karlstads st Kaga, Österg. 1 82 11 8 55 82 75 11 55 50 19 30 80 77 189 121 122 140 122 189 121 72 49 24 5 8 49 68 5 6 5 62 59 77 54 54 32 32 19 15 19 72 72 22 72 20 19 20 20 11 45 79 136 59 14 188 185 189 159 175 175 185 186 188 185 183 154 147 165 165 153 149 149 188 Kalix domsaga, Norrb. 1 Kalix fögderi, Norrb. 1 Kalix, Neder-, Norrb. 1 Kalix m:e, Norrb. 1 Kalix, Över-, Norrb. 1 Kall, Jiimtl. 1 Kalmar, Upps. 1 Kalmar stad, Kalmar 1 Kalmar landskommun, Kalmar 1... Kalmar län....' Kalmar slottsförs. se Kalmar stad. Kalv, Älvsb. 1 Kalvsnnds m:e, Göteb. 1 Kalvsvik, Kronob. 1 Kalvträsks kapell, Luleå st Karaby, Skarab. 1 Karaby, Västra, se V. Karleby. Karaby, Östra, se Ö. Karleby. Karbcnning, Västm. 1. Kareby, Göteb. 1 Karesuando, Norrb. 1 Karesuando lappmarks tingslag, Norrb. 1. Karls kyrka (Oppeby), Link. st.... Karl Gustav (Skedeskamma), Älvsb. 1. Karl Gustav, Norrb. 1 Karl Johans försam 1., se under Göteborg. Karl Johans kyrka (Törnevalla), Linköp, st Karl Johans kyrka, se Skeppsholms förs. Karl Ludvig Eugens kyrka (Lyoke), Göteb. st Karl Ludvigs Eugens kyrka (V. Karleby), Lnnds st Karlanda, Värml. 1 Karlbergs slottskapell, se Solna Karleby, Skarab. 1 Karleby, Västra, (V. Karaby), Malm. 1. Karleby, Östra (Ö. Karaby) Malm. 1.. Karlholms bruk, Upps. ärkest.... Karlsborg, Skarab... 1. Karlsdals kapell, Örebro 1 Karlshamns fögderi, Blek. 1 Karlshamns, stad, Blek. 1 Karlskoga, Örebro 1 Karlskoga fögderi,.. Värml. 1 Karlskoga härad,,. Örebro 1 Karlskoga m:e, Örebro J Karlskrona fögderi, Blek. 1 Karlskrona K. Amiralitetsförs., Blek. 1. Karlskrona län, se Blekinge län. Karlskrona stad, blek. 1 Karlskrona stadsförs., Blek. 1 Karlskyrka (Oppeby), Linköp. st... Karlskyrka, Stockh. 1., se Söderby-Korl. Karlskyrka, Västm. 1., se Kung Karl. Karlslunda, Kalmar 1 Karlstads landskommun, Värml. 1... Karlstads län, se Värmlands län. Karlstads stad, Värml. 1 Karlstads stift Karlstads härad, Värml. 1 Karlstorp, Jönk. 1 Karoli församling i Malmö 141 124 82 82 82 77 8 25 24 24 51 45 22 79 54 65 45 82 82 50 82 59 55 36 36 56 62 105 30 62 115 62 62 104 30 30 24 59 60 69 20 38 188 188 186 170 170 188 166 188 156 188 155 180 176 175 175 175 156 170 170 1

KAROLI KRISTVALLA. 217 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Karoli kyrka (Boras), Skara st.... Karongl kyrka, Luleå st Kurup, Vältra, Krist. 1 Kamp, Östra, Hall. 1 Kastlösa, Kalmar 1. Katarina, S:t, i Stockholm Katrinebergt kapell, Gävlcb. 1 Katrineholms stad, Söderm. 1 Katrinenäs, se Kattnäs. Katslösa, Malm. 1 Kattarp, Malm. 1 Kattnäs (Katrineniis), Söderm. I... Kattunga, Alvsb. 1 Kednm, Norra, Skarab. 1 Kednm, Södra, Skarab. 1 Kells-Nöbbelöv, se Källs-Nöbbelöv. Kellstorp, se KälUtorp. Kestad, Skarab. 1 Kiaby, Krist. 1 Kil, Örebro 1 Kil, Rasbo-, se Rasbokil. Kil, Stora, Värml. 1 Kil, Yisnums-, Värml. 1 Kila, Söderm. 1 Kilo, Värml. 1 Kila, Västm. 1 Kilanda, Alvsb. ] Kils Härad, Värml. 1 Kils kontrakt, Karlstads st Kils m:e, Värml. 1 Kimstad, Österg. 1 Kinda härad, Österg. 1. Kinda o. Ydre domsaga,..österg. 1... Kinda o. Ydre fögderi, Österg. 1... Kinds fö(!deri,..alvsb. I Kinds härad, Alvsb. 1 Kinds kontrakt, Göteb. st Kinds kontrakt, Linköp. st Kinds o. Redviigs domsaga, Skarab. 1. Kinna, Älvsb. 1 Kinna kontrakt, Skara st Kiunared, Hall... 1 Kinnarnmma, Alvsb. 1 Kinne härad, Skarab. 1 Kinnefjärdings härad, Skarab. 1.... Kinnefjärdings, Kinne o. Kallands domsaga, Skarab. 1 Kiunc-Klcva, Skarab. 1 Kinnevalds härad, Kronob. 1 Kinneralda kontrakt, Växjö st Kinneved, Skarab. 1 Kinne-Vedum, Skarab. 1 Kiruna, m:c, Norrb.1. Kisa, Österg. 1 Kisa m:e, Österg. 1 Kiviks m:e, Krist. 1 Kjula, Söderm. 1 Klagstorp, Västra, Malm. 1 Klagstorp, Östra, Malm. 1 Klara, S:t, i Stockholm Kleva, Kinne-, Skarab. 1 Kleva, Vilske-, Skarab. 1 Klinte, Gottl. 1 33 43 26 1 72 12 37 36 11 50 64 54 54 32 62 59 59 11 59 65 49 59 59 14 15 130 100 112 51 135 50 43 50 55 54 135 54 22 55 54 82 15 15 32 11 37 37 1 54 55 28 161 189 175 170 192 149 175 163 166 153 154 154 163 192 190 Klintehamns landsfisk., Gottl. 1.... Klippans kapell i Göteborg Klippan, se Aby-Klippant tn:e. Klockrike, Österg. 1 Kloster, Söderm. 1. (Eskilstuna)... Klotter, S:t Peters, se S:t Peters kloster. Kloster, Vreta, se V reta klotter. Klågerups landsfisk., Malm. 1 Kläckeberga, Kalmar I Klädetholmen, Göteb. 1 Klädeaholmeni o. Koholment m:e, Göt. 1. KIövsjS, Jämtl. 1 Klövedal, Göteb. 1 Knipplans m:e, Göteb. 1 Knisslingc, Krist. I Knista, Örobro 1 Kniva fjiirding, te Vika. Knivsta, Stockh. 1 Knntby, Stockh. 1 Knäred, Hall. 1 Knästorp,,.Malm. 1 Knatte, Alvsb. 1 Kolbäck, Västm. 1 Kolåsens lappkapell, Härnös. st.... Konyo, Malm. 1 Konga härad, Kronob. 1 Konga kontrakt, Växjö it Konga o. Kinnevalds iögd., Krön. 1.. Kongälv, te Kungälv. Kontrakt, se för varje stift, tab. 9. Konungsund, Österg. 1 Konung Gustavs kyrka (Svennevad), Strängn. st Kopparberg (Falu landtkom.), Kopp. 1. Kopparbergs förs.,. Västerås it.... Kopparbergs k:g, Örebro 1 Kopparbergs län Kopparberget, Nya, le Ljusnartberg. Kopparbergs, Nya, härad, Örebro 1.. Korpilombolo, Norrb. 1 Korpilombolo tingslag, Norrb. 1.... Konberga, Jönk. 1 Korsberga, Skarab. 1 Korsa brnk, se Sundborn. Kosta landsfisk., Kronob. 1 Kramfors fögderi, V.-norrl. 1 Kramfors m:e, V.-norrl. 1 Krigsberg, se Krittberg. Krigsdala, se Kristdala... Kristberg (Krigiberg), Österg. 1.... Kristdala (Krigsdala), Kalmur 1.... Kristianopel (m. Kristianopels köp.), Bl.l. Kristianstads fögderi, Krist. 1 Kristianstads län Kristianstads stad, Krist. 1 Kristianstads garnisonaföriainl., Krist. 1. Kristina förs. i Jönköping, se Jönköpings Kristina förs. Kristine förs. I Falun, se under Falun. Kristina förs. i Gbe, se under Gbg. Kristinehamn! landsförs., se Varntim Kristinehamns stad, Värml. 1 Kristvalla, Kalmar 1 104 14 12 108 24 46 46 77 45 45 32 62 4 4 43 37 51 65 36 22 101 14 68 63 G8 63 82 82 20 55 101 120 75 14 24 30 105 82 33 33 60 24 180 153 170 185 175 163 147 147 165 187 153 164 166 165 188 170 187 153 154 175 175 175 170

218 KROGSERED KÄTTILSTAD. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Krogsared, Hall. 1 Krokek, Österg. 1 Krokens, Björneröda och, m:e, Göteb. 1. Krokslätts m:e, Göteb. 1 Krokstad, Göteb. J Krön hus ( = garnisous-)församl. i Göteborg, se änder Göteborg. Kronoberg» län Kropp, Malm. 1 Kroppa, Väral. 1 Krylbo köping, Kopp. 1 Krakshnlt, Jönk. 1 Kr&ksmåla, Kalmar 1 Kråkö kapell, Upps. iirkest Kräklingbo,.Gottl. 1 Krfiklinge, Örebro 1 Krakllnge ting, Gottl. 1 Kuddby, Österg. 1 Kuggörarnas kapell, Upps. ärkest... Kulla. Upp«. 1 Kulla, Roslags-, Stocka. 1 Knlleritad, Öiterg,. 1 Kullings fögderi,..älvsb. 1 Kullings härad, Älrib. 1 Kullingt kontrakt, Skara st KulUngs-Skövde, Älvsb. 1 Kulltorp, J5nk. 1 Kumla, Västm, 1 Knmla, Örebro 1 Kumla, Öaterg.,. 1 Kumla härad, Örebro 1 Kumla kontrakt, Strängn. st Kumla m:e, Örebro 1 Kung Karl, Västm. 1 Kungl. Amiralitetsfärs. i Karlskrona, M.l. Knngl. Bohusläns regemente» militurförs., Göteb. 1 Kungl. fälttelegrafkårens förs. i Stockholm Kungl. gamisonsffirsaml. i Stockholm, Kungl. Göta livg. förs. i Stockholm. Kungl. Hovför.aml!ngen{{ ^ ^ Kungl. Hovkonsistorium i Stockholm Kungl. Livg. till häst föri. i Stockholm Kungl. Norrlands art.-rog:s f., Jämtl. 1. Kungl. Norrlands trängk:» f., V.-norrl. 1. Knngl. Skånska trängkårens f., Krist. 1, Kungl. Smalands art.-reg:» f., Jöok. 1. Kungl. Svea art.-reg:s f. i Stockholm. Knngl. Svea ingenjörk&rs f. i Sthm Knngl. Svea livg. f. i Stockholm.,.. Kungl. Svea trangkåri f. i Örebro, Ör. 1. Kungl. Upplands art.-regi» /., Upps. 1. Kungl. Västmanlands trangkåri f. i Sala, Västan. 1 Kungsbaoka stad, Hall. 1 Kungi-Burkarö, Västm. 1 Kungshamn, Göteb. 1 Kungshamns m:e, Göteb. 1 Kungsholms (Ulrika Eleonora) f. i Sthm Kungs-Husby, Upps. I Kungslena, SkaraD. 1 Kungsara, Västm. 1 48 14 46 46 46 22 36 59 68 20 24 28 62 28 14 8 4 14 111 50 60 19 65 62 15 62 62 65 30 46 1 1 1 1 6 1 77 75 34 20 1 1 1 63 9 66 44 65 46 46 1 8 55 65 153 186 170 170 152 190 163 153 152 147 147 153 159 159 166 163 154 163 175 192 192 192 192 192 192 192 185 185 175 192 192 192 163 147 166 165 192 147 165 Kungsäter, Älvsb. 1 Kungsörs fögderi, Västm. 1 Kungsörs k:g, Västm. 1 Kungälvs stad, Göteb. 1 Kvarsebo, Öaterg. 1 Kvenueberga, Krouob. 1 Krerrestad, Krist. 1 KvibiUe, Hall. 1 Kvidinge, Krist. 1 Kviinge, Krist. 1 Kvikkjokks kapell, Norrb. 1 Kville, Göteb. 1 Kvillo härad. Göteb. 1 Kvillinge, Österg. 1 Kvinnestad, Älvsb. 1 Kvistbro, Örebro 1 Kvistofta, Malm. 1 Kvänum, Skarab. 1 Kvänums m:e, Skarab. 1 Kymbo, Skarab. 1 Kyrkefalla, Skarab. 1 Kyrkesunds o. Björholmena m:e, Göt. 1. Kyrketorp, Norra, Skarab. 1 Kyrketorp, Södra, Skarub. 1 Kyrkheddinge, Malm. 1 Kyrkhnlt, Blek. 1 Kyrkokbpinge, Malm. 1 Kyrkas, Jämtl. 1 Kyrkas, Skarab. 1 Kägeröd, Malm. 1 K&kinda härad, Skarab. 1 K&klnds kontrakt, Skara st Kallands härad, Skarab. 1 Kållands kontrakt, Skara st Kållands-lsaka, Skarab. 1 Källandsö, se Otterstad. Kallered, Göteb. 1 Kållerstad, Jönk. 1 Känna, Kronob. 1 Kirböle kapell, se Förila, Gävlcb. 1. Karata, Stockh. 1 Kalla, Kalmar 1 Källby, Skarab. 1 Källeryd (K&Uerö), Jönk. 1 Källerö, se Källeryd. Kallna, Krist. 1 Källsjö, Hall. 1 Kllls-Nöbhelöv, Malm. 1 Källstad, Österg. 1 Killstorp, Malm. 1 Källuaga, Älvsb. 1 Kallunge, Gottl. 1 Kälvene, Skarab. 1 Karda, Jönk. 1 Käringön, Göteb. 1 Käringöns m:e, Göteb. 1 Kirna, Österg. 1 Kirnbo, Söderm. 1 K&rrbo, Västm. 1 Kirrstorp, Västra, Malm. 1 Kärrstorp, Östra, Malm. 1 Kärråkrs, Älvsb. 1 Kättilstad, Österg. 1 50 116 65 46 14 22 32 43 33 32 82 46 46 14 50 62 36 55 65 55 56 45 56 56 37 80 37 77 54 36 56 54 54 45 19 22 4 24 54 19 33 43 36 15 37 50 28 55 19 45 45 14 11 65 87 88 60 15 175 188 159 168 176 186 170 159 190 167 166 167 164

KÄVLINGE LINKÖPING. 219 Adm. Eckl. Adm. I Eckl. Kävlinge, Malm. 1 Kävlinge m:e, Malm. 1 Kävsjö, Jönk. 1 Köinge, Hall. 1 Kola, Värml. 1 Kölaby, Älvsb. 1 "**«-. {SSLV :::::: Köping, Kalmar 1 Köpingar, se de särskilda namnen. Köpinge, Krist. ] Köpinge (Ramlöta) forna m:e,»o Hälsingborg. Köpinge, Stora, Malm. 1 Köpings kontrakt, Västerås st.... Köpings stad, Västm. 1 Lackalänga, Malm. 1 Ladugårdslands f., so Hedvig Eleonora f. i Stockholm. Lagfor» bruk, V.-norrl. 1 Lägga, Stockh.,1 Laginamered, Älvsb. 1 Lagunda bärad, Upp». 1 Laganda kontrakt, Upps. ärkest.... Laholms fögderi, Hall. 1 Laholms kontrakt, Göteb. at Laholms landskommun, Hall. 1.... Laholms stad, Hall. 1.. Landa, Hall. 1 Landa, Alvsb. 1 Landala kapell, Göteb. st Landeryd, Österg. 1 Landsflskalsdistrikt, se tab. 4. Landskap Landskrona fögderi, Malm. 1 Landskrona stad, Malm. 1 Landsting Landvetter, Göteb. 1 Lane härad, Göteb. 1 Lane-Ryr, Göteb. 1 Lannaskede, Jönk. 1 Lappmarkens andra kontr., Luleå st.. Lappmarkens första kontr., Luleå it.. Lappmarkens tredje kontr., Luleå st.. Lappmarks fögderi, V.-bött, 1 Lars, S:t, i Linköping, Österg. 1... Larv, Skarab. 1 Laake härad, Skarab. I..- Laske-Vedum, Skarab. 1 Lan, Gottl. 1 Lavad, Skarab. 1 Laxarby, Älvsb. 1 Laxsjö, Jämtl. 1 Leckö landsfisk., Skarab. 1 Ledberg, Österg. 1. Ledsjö, Skarab. 1 Lekaryd, Kronob. 1 Lekeryd, Jönk. 1 Leksand, Kopp. 1 Leksands kontrakt, Västerås st.... Leksands Norets m:e, Kopp. 1.... 86 36 19 43 59 61 51 55 24 32 38 66 36 75 4 49 8 109 43 44 43 50 14 195 107 38 145 45 46 46 20 128 15 54 54 54 29 54 49 77 112 15 55 22 19 68 68 168 170 175 165 165 185 147 147 159 180 153 378 170 188 188 188 153 190 185 163 165 165 Leksands oeh Gagnefs tingslag, Kopp. 1. Leksberg, Skarab. 1 Lekvattnet, Värml. 1 Lekåsa, Skarab. 1.. Leltngens landsfisk., Alvsb. j Lemmeströ, se Gustav, Malm. 1. Lemnhiilt, Jönk. 1 Lena, Älvsb. 1 Lena, Upps. 1 Lenhovdft, Kronob. 1 Lerbo, Söderm. J Lerbäck,,. Örebro 1 Lerdal, Alvsb. 1 Lerdala, Skarab. 1 Lerhamns fiskeläge, Lunds st Lerum, Älvsb. 1 Leufsta, se Lövsta. Levede, Gottl. 1 Levene, Skarab. 1 Linred, Älvsb. 1 Lid, Söderml. 1 Liden, Indals-, V.-norrl. ] Liden, Ädals-, V.-norrl. 1 Lidhnlt, Kronob. 1 Lidingö köping, Stockh. 1 Lidköpings fögderi, Skarab. 1 Lidköpings stad, Skarab. 1 Lilla Alby m:e, Stockh. 1 Lilla Bedinge, Malm. 1 Lilla Edeta m:e, Älvsb. 1 Lilla Harrie, Malm. 1 Lilla Isie, Malm. 1 Lilla Malma, Söderml. 1 Lilla Mellösa, Söderml. 1 Lilla Sl&garp, Malm. 1 Lillhardol, Jämtl. 1 Lillhärad, Västm. 1 Lillkyrka, Upps. 1 Lillkyrka, Örebro 1 Lillkyrka, Österg. 1 Lima, Kopp. 1 Limhamns förs., se Malmö Limhamns förs. Lina ting, Gottl. 1 Lindberg, Hall. 1 Linde, Gottl. 1 Linde, Örebro 1., se Lindesberg. Linderas, Jönk. 1 Linderöd, Krist. 1.. Lindes domsaga,..örebro 1 Lindw fögderi, Örebro 1........ Lindes o. Ramsbergs härad,,. Örebro 1. Lindesbergs landskommun, Örebro 1.. Lindesbergs stad, Örebro 1 Lindome, Hall. 1 Lindärva, Skarab. 1 Lingbo kapell, Gävleb. 1 Linköpings fögderi, Österg. 1 Linköpings S;t Lars förs., Österg. 1.. Linköpings stad, Österg. 1...... Linköpings domkyrkoförsnml., Österg. 1. Linköpings domprosten Linköpings län, se Östergötlands län. Linköpings stift 68 58 60 54 111 20 60 8 22 18 62 49 56 49 28 54 51 11 76 75 22 4 118 56 5 37 49 36 37 11 11 87 77 65 8 62 14 68 28 43 28 19 32 137 116 63 62 63 43 54 72 99 15 16 15 170 159 163 183 168 176 190 1Ö2 185 185 186 165 147 163 153 165 190 154 175 165 165 149 153 153 153 153

220 LINNERYD LÅNGEDRAG. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Linneryd, Kronob. 1 Linsäll, Jiimtl. 1 Lista, Södetra. 1 Listerby, Blek. 1 Listers härad, Blek. 1 listers härads domsaga, Blek. 1.... Listers och Bräkne kontrakt, Lunds st. Lit, Jämtl. 1 Lita och Rödöns tingslag, Jämtl. 1.. Litslen», Upps. 1 Livgardets, Kungl. Göta, förs Livgardets, Kungl. Svea, förs Livgardets till häst, Kungl., förs... Livgedingets domsaga, Söderm. 1... Ljuder, Kronob. 1 Ljung, Göteb. 1 Ljung, Österg. 1 Ljnnga fögderi, V.-norrl. 1 LJTOga, Norra, Jönk. 1 Ljunga, Södra, Kronob. 1 Ljnngarums förs. i Jönköping, Jönk. 1. Ljungby, Hall. 1 Ljungby, Kalmar 1 Ljungby (m. Ljungby köping), Kronob. I. Ljungby kapell, se S:t Sigfrid. Ljungby, Munka-, Krist. 1 Ljungby, Trolle-, Krist. 1 Ljungby, Östra, Krist. 1 Ljunghem, Skarab. 1 Ljungsarp, Älvsb. 1 Ljnnlti härad, Malm. 1 Ljunitso. Herrestads kontrakt, Lunds st. Ljnr, Xlvsb. 1 Ljutdal, Gävleb. 1 Ljusdals köping, Gävleb. 1 Ljusdals fögderi, Gävleb. 1 Ljusdals tingslag, Gävleb. 1 Ljushult, Älvsb. 1 Ljusnans kontrakt, Upps. ärkest..... L usnarsberg (Nya Kopparberget), Or. 1. Ljusne kapell, Gävleb. 1 Ljuinedal» bruk, J&mtl. 1 Ljusterö, Stoekb. 1 Lnstorp, V.-norrl. 1 Ljnstorps tingslag, V.-norrl. 1 Lookarp, Malm. 1 Locketorp, Skarob. 1 Loekne, Jämtl. 1. Locknevi, Kalmar 1 Lofta, Kalmar 1 Loftahammar, Kalmar 1 Lohärad, Stockh. 1 Lojsto, Gottl. 1 ^ Lo k a hälsobrunn, Västerås st Lokrnme, Gottl. 1 Lomma, Malm. 1 Lomma m;e, Malm. 1 Lommaryd, Jönk, 1 Lommeland, Göteb. 1 Long, Skarab. 1 Los (med Hamra kapell), Gävleb. 1.. Loshult, Krist. 1 Lossa Upps. 1 22 77 11 30 30 132 77 77 8 1 1 1 129 22 45 14 120 20 22 20 43 24 22 33 32 33 65 51 38 50 72 72 119 72 50 63 72 77 4 75 75 37 56 77 24 24 24 4 28 28 37 37 19 46 54 72 33 8 185 175 175 185 147 192 192 192 153 170 170 175 175 168 159 149 149 149 165 186 147 185 185 154 153 153 147 190 167 190 154 149 175 Lovö, Stockh. 1 Ludgo, Söderm. 1 Ludvika landskommun, Kopp. 1.... Ludvika stad, Kopp. 1 Luggude domsaga, Malm. 1 Luggude härad, Malm. 1 Luggude kontrakt, Lunds st Lugnas, Skarab. 1 Luleå domsaga, Norrb. 1 Luleå fögderi, Norrb. 1 Luleä län, se Norrbottens län. Luleå, Neder-, Norrb. 1 Luleä, Neder-, tingsl., Norrb. 1.... Luleå stad, Norrb. 1 Luleä stift Luleå, Över-, Norrb. 1 Luleå, Över-, tingsl., Norrb. 1.... Lummelnnda, Gottl. 1 Lummelunda ting, Gottl. 1 Lunda, Stockh. 1.... Lunda, Söderm. 1 Lnndby förs. i Göteborg Lundby förs. i Västerås, Vastm. 1... Lundby, Norra, Skarab. 1 Lundby, Stora, Älvib. 1 Lundby, Södra, Skarab. 1 Lundens m:e, Göteb. 1 Lnndsbrunns m:e, Skarab. 1 Lunds fögderi, Malm. 1 Lunds landskommun, Malm. 1.... Lunds stad, Malm. 1........ Lunds S:t Peters klosters förs., Malm. 1. Lunda (gamla) Stadsföri., Malm. 1... Lunds stift Lungsnnd, Värml. 1 Lungöns kapell, Härnös. st Lnr, Göteb. 1 Luttra, Skarab. 1 Lyby, Malm. 1 Lycke. Göteb. 1 Lyekeby landsask., Blek. 1 Lycksele, V.-bott. 1 Lycksele lappmarks tingslag, V.-bott. 1. Lycksele m:e, V.-bott. 1 Lyddeköpinge, selöddeköpinge, Malm. 1. Lye, Gottl. 1 Lyhundra, Husby-, Stockh. 1 Lyhundra härad, Stockh. 1 Lyhundra kontrakt, Upps. ärkest... Lyngby, Malm. 1... Lyngtjö, Krist. 1 Lyrestad, Skarab. 1 Lyse, Göteb. 1 Lysekils stad, Göteb. 1 Lysings härad, Österg. 1 Lysings kontrakt, Linköp. st..... Lysings och Göstrings domsaga, Österg. 1. Lytvik, Värml. 1 Långared, Älvsb. 1 Längaryd, Jönk. 1 Långaröd, Malm. 1 Långasjö, Kronob. 1... Långedrags m:e, Göteb. 1 5 11 68 69 133 36 54 141 123 82 82 82 82 82 28 28 4 11 46 66 55 49 54 45 54 107 36 38 38 38 59 46 55 38 45 104 79 79 79 28 4 4 37 32 56 46 46 15 130 60 49 19 38 22 45 165 165 188 188 188 188 190 165 186 188 190 147 147 175 154 159

LÅNGELANDA MARKARYD. 221 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Långelanda, Göteb. 1 Långem&la, Kalmar 1 Långhundra, Husby-, Stockh. 1.... Långhundra, härad, Stockh. 1.... Långlöt, Kalmar 1 Långsele, V.-norrl. 1 Långserud, Värml. 1 L&ngtora, Upps. 1 Långträsks kapell, Luleå st L&ngvinds brukakapell, Upps. it.... Långö m:e, Blek. 1 Lastad, Skarab. 1 Läby, Upps. 1 Län, Blekinge Gottlands Gävleborgs Göteborgs och Bohus Hallands Jämtlands Jönköpings Kalmar.. Kopparbergs Kristianstads Kronobergs Malmöhus Norrbottens Skaraborgs Stockholms Södermanlands Uppsala. Värmlands Västerbottens Västernorrlands Västmanlands Älvaborgs Örebro Östergötlands Längbro, Örebro 1 Langhem, Älvsb. 1 Läagjuin, Skarab. 1 Längnum, Skarab. 1 Länna, Stockh. 1 Länna, Söderm. 1 Länna, Frötunaoch, skeppslag, Stockh. 1. Lännäs, Örebro 1 Lännäs, Ytter-, V.-norrl. 1 Lännäs, Över-, V.-norrl. 1 Larbro, Gottl. 1 Lästringe, Söderm. 1 Löbeiöds m:e, Malm. 1 Löddeköpinge, Malm. 1 Lödernp, Krist. 1 Lödöse, Gamla, te S:t Peter. Lögdö bruk, V.-norrl. 1 Lönneberga, Kalmar 1 Lönsås, Österg. 1 Löruddens bönehus, Hernös. st.... Lösen, Blek. 1 Lösings,Bråboo.Memmings ktr., Link. st. Lösings härad, Österg. 1 Löt, Kalmar 1 Löt, Upps. 1 Löt, Österg. 1., se Borg. 46 24 4 4 25 75 59 8 30 56 8 30 28 72 45 43 77 19 24 68 32 22 36 82 54 4 11 8 59 79 75 65 49 62 14 62 51 54 54 4 11 4 62 75 75 28 11 88 86 32 75 24 14 30 14 25 8 170 170 185 147 189 149 163 147 163 185 185 190 185 154 153 187 175 153 170 147 Lövestad, Malm. 1 Lövmocks kapell, se Jäckviks kapell. Lövsta bruk, Upps. iirkcat Lövsta landifisk., Upps. 1 Lövsta, Väster-, Västm. 1 Lövsta, Öiter-, (m. Lövsta bruk), Upps. 1. Lövånger, V.-bott. 1 Mndesjö, Kalmar 1 Moglarp, Malm. 1 Maglehem, Krist. 1 Magra, Älvsb. 1 _ Malexander (Malgesanda), Österg. 1.. Malingsbo, Kopp. 1 Malm, Stora, Söderm. 1 Malma, Skarab. 1 Malma, Västm. 1 Malma, Lilla, Söderm. 1 Malmbergets m:e, Norrb. 1 Malmbäck, Jönk. 1 Malmköping, Söderm. 1 Malmö län, se Malmöhus län. Malmö stad, Malm. 1 Malmö fögderi, Malm. 1 Malmö garnisonsförsaml., Malm. 1... Malmö (forna)hoipitaliförsaml., Malm. 1. Malmö Limhamns förs., Malm. 1... Malmö S:t Johannet församl., Malm. 1. Malmö Karoli församl., Malm. 1.. Malmö S:t Pauli församl., Malm. 1.. Malmö S:t Fetri församl., Malm. 1.. Malmö Västra Skrävlinge fört., Malm. 1. Malmöhus län Malmön, Göteb. 1 Malmöns m:e, Göteb. 1 Mnlsta Stockh. I Malung, Kopp. 1 Malungs Finnmarks bönehus, Västerås st. Malungs tingslag, Kopp. 1 Malungs pastorat, Västerås st.... Mala, V.-bott. 1 Mala, Nörsjö oeh, tingsl., Västerb. 1.. Mangskog, Värml. I Marby, Jiimtl. 1 Marbäck, Jönk. 1 Marbäok, Älvsb. 1 Maria kyrka (Sigtuna), Upps. ärkest.. Maria-kyrkan (Hälsingborg), Lunds st. Maria (Kopparbergs) kyrka, Västerås st. Maria Magdalena förs. i Stockholm. Mariannelunds landsfisk., Jönk. 1.. Marias, S:t, i Ystad Marias, S:t, kapell, se Otterstad. Morieby, Jämtl. 1 Mariefreds stad, Söderm. 1 Marieholms m:e, Malm. 1 Marieatadt fögderi, Skarab. 1 Mariestads stad, Skarab. 1 Mariettadi kontrakt, Skara st Mariestads län, se Skarab. 1. Märka, Skarab. 1 Markand, Kronob. 1 38 97 65 9 79 24 37 82 49 15 68 12 54 65 11 82 20 11 38 108 38 41 38 38 38 38 38 38 86 46 46 4 68 68 79 79 59 7-7 19 51 1 100 77 12 36 114 56 55 22 147 188 170 175 154 165 166 189 176 147 165 167 166 188 186 164 150 176 167 192 176 186 168

222 MARKARYD MÖRBYLÅNGA. Adm. Eckl. Adm. Eckl. M»rkaryds köping, Kronob. 1 Marklin, Stockh..1 Marks domsaga,..älvsb. 1 Marks fögderi,..älvsb. I Marks härad, Älvsb. 1 Marks o. Bollebygds kontrakt, Gäteb. st. Marna» m:e, Kopp. 1 Marstrands stad, Göteb. 1 Marsvinsholms kyrka, Lunds st.... Martebo, Gottl. 1 Marnm, Skarab. 1 Masthuggs församl., se nuder Göteborg. Matsinyra kapell, Upps. ärkest.... Matteröd, Krist. I. Mattens kyrka (Norrköping), Linköp. st. Mattens förs. i Stockholm Mattmar, Jämtl. 1 Medel-kontraktet, Visby st Medelpads västra domsaga, V.-norrl. 1. Medelpads vältra domsagas tingslag, V.-norrl. I Medelpads västra kontrakt, Härnös. st. Medelpads östra domsaga, V.-noTrl. 1.. Medelpads östra kontrakt, Härnös. st. Medelplann, Skarab. 1 Medelstads härad, Blek. 1 Medelstads härads domsaga, Blek. 1.. Medelstads kontrakt, Lunds st.... Med&ker, Västm. 1 Mellan-Grevie, Malm. 1 Mellansysslets domsaga, Var/ml. 1... Mellansysslets fögderi, Vörml. 1.... Melknayasleta tingslag, VäMnl. 1... Mellby, Jönk. 1 Mellby, Skarab. 1 Mellby, Norra,.Krist. 1 Mellby, Stora, Alvsb. 1 Mellby, Södra, Krist. 1 Mellansels fögderi, V.-norrl. 1.... Mellersta, H allands läns, domsaga, Hall. 1. Mellersta Roslags domsaga, Stockh. 1. Mellersta Roslags fögderi, Stockh. 1.. Mellersta, Uppsala löns, domsaga, Upps. 1. Mellersta, Värends, domsaga, Kronob. 1. Mellersta, Västerbottens, doms., V.-bott. 1. Mellersta, Ångermanjis, doms., V.-norrl. 1. Melleruds köping, Alvsb. 1 Mellösa, Lilla, Söderm. 1 Mellösa, Stora, Örebro 1 Memmiugs härad, Österg. 1 Messiaskapellet 1 Stockholm Millesvlk, Värml. 1 Misteläs, Kronob. 1 Misteihult, Kalmar 1 Mjäldrnnga, Älvsb. 1 Mjällby, BJek. 1 Mjöbäck, Alvsb.,1.. Mjölby fögderi. Österg. 1 Mjölby stad, Österg. 1 Mo, Gävleb. 1 Mo, Göteb. 1 Mo, 3karab. 1 Mo, V.-norrl. 1 22 4 135 112 50 68 46 28 55 83 1 77 139 76 139 54 30 132 65 37 136 114 136 19 64 38 49 32 121 133 128 98 128 130 140 139 49 11 62 14 59 22 24 50 80 61 100 15 72 46 56 75 176 190 167 149 175 155 192 186 190 185 185 167 175 165 3.64 168 175 163 192 164 159 175 154 185 Mo, Älvsb. 1 Mo härad, Jönk. 1 Mookfjards kapell, Kopp. 1 Mofalla, Skarab. J Mognta, Österg. 1 Mobeda, Kronob. 1 Molllja, se Malilla. Molla, Älvsb. 1 Mollösnnd, Göteb. 1 Mollösunds m:e, Göteb. 1 Mora, Kopp. 1 Mora kontrakt, Västeras st Morastrands köping, Kopp. 1 Mora tingslag, Kopp. 1 Morkarla, Upps. 1 Morlanda, Göteb. 1 Mortorp, Kalmar 1 Momp, Hall. 1 Mosjö, Örebro ) Mossebo, Älvsb. 1. Motala fögderi, Österg. 1 Motala landskommun, Österg. 1.... Motala stad, Österg. I Movallens bönehus, Härnös. st.... Mnlarp, Skarab. 1 Mulseryd, Jönk. 1 Mnltra, V.-norrl. 1 Mnnka-Ljungby, Krist. 1 Mnnkarp, Malm. 1 Munkfors kapell, Karlstads st Munktorp, Västm. 1... Munktorps kontrakt, Västerås st.... Mun»6, Stockh. 1 Muonionalusta kapell, Norrb. 1.... Mnrum, Älvsb. 1 Mnskö, Stookh. 1 Myckleby, Göteb. 1 Myresjö, Jönk. 1 Myrlanda, se Myresjö. Myssjö, Jämtl. 1 Malilla, Kalmar 1 Målsryds kapell, Skara st M&nsarp, Jönk. 1 Manstad, Älvsb. 1 Mirby, se Bjurum. M&rdaklev, Älvsb. 1 Måssebo, se Mossebo. Mästerby, Gottl. 1 Mästooka kapell, Göteb. st Möckleby härad, Kalmar 1 Möekleby, Norra, Kalmar 1 Möekleby, Södra, Kalmar 1 Möja, Stookh. 1 Möklinta, Västm. 1 Mölle m:e, Malm. 1 Mölleberga, Malm. 1 Mölltorp, Skarab. 1 Mölndajs m:e, Göteb. 1 Möne, Älvsb. 1 Mönsterås, Kalmar 1.. Mönsterås köping, Kalmar 1 Mörnrp, Malm. 1. MÖrbylSnga, Kalmar 1 49 19 68 61) 14 22 50 45 45 68 68 68 8 45 24 43 62 51 99 16 15 55 19 75 83 38 59 65 5 82 50 5 45 20 77 24 19 51 51 28 25 26 26 4 65 36 37 56 45 50 24 24 86 25 382 166 153 165 166 166 147 170 163 153 153 187 185 175 165 165 188 159 170 186 154 190 170 170 166 176 159 170 170 170

MÖRBYLÅNGA NORRBO. 223 Adm. Eckl. Adm. Eekl. Mörbyl&nga köping, Kalmar 1 Möre, Norra, härad, Kalmar 1.... Mö re, Norra, kontrakt, Väijö it... Möre, Södra, härad, Kalmar 1.... Möre, Södra, kontrakt, Vä*jö it.... MSrkö, Södorm. i Mörlnnda, Kalmar 1 Mörrnm, Blek. 1 Mörsil, jämt]. ] Nacka, Stockh. 1.. Naglnm, Vassända-, Älvsb, 1 Nanm, Skarab. 1 Navenrtad, Göteb. 1 Nedanailjan* domsaga, Kopp. 1.... Nedantiljana fögderi. Kopp. U.... Nederkalii, Norrb. 1 Nederkalii tingslag, Norrb. 1..... Nederlnleä, Norrb. 1 Nederlolea tingslag, Norrb. 1 Nedertornea, Norrb. 1 Nedre Ulleisd, Värml. 1....... Nevishög, Malm. 1 Nianfors, Giivleb. 1 Nikolai, S:t (Nyköping» landsf.), Södern». 1, Nikolai, S:t (Storkyrkoförs.) i Stockholm Nikolai föra. i Örebro, Strängnäs st.. Nikolai kyrka (Nyköping), Stränga»»»t. Nittorp, Alvsb. 1,. Njodnngs fögderi, Jönk. 1 Njnrnnda, V.-norrl. 1 Njnrnnd» tingslag, V.-norrl. 1.... Njutänger, Gävleb. 1. < Nör, Värml. 1. Nora, V.-norri. 1 Nora, Västra. 1... Nora domsaga,..örebro 1 Nora fögderi, Örebro 1 Nora kontrakt, Väster&s si, Nora landskommun, Örebro 1.... Nora»tad, Örebro 1...., Nora oeb Hjulsjö härad, Örebro 1... Norberg, V&stm. 1 Norbergs by» m:e, Västm. 1 Norberg». Gamla., bergslog, Västm. t.. Notdal» härad, Alvsb. 1........ NordaU, Sundals o. VaVbo doms., AITSD. 1. Nordanstig» kontrakt, Upps. st.... Norderön, Jänril. 1 Nordmgrå, V.-norrl. 1 NordingrS thgtlag, V.-norri. 1.... Nordmaling, V.-bott. 1 Nordmalings- kyrkoralls m:e, V.-bott. 1. Nordmaling» o. Bjnrholma tg., V.-bott. 1. Nordmark, Värml. 1 Nordmark» domsaga, Värml. 1.... Nordmark» härad, Värml. 1 Nordmark» kontrakt, Karlstad» st... Nordre, Inland», härad, Göteb. 1... Normtöta, Öaterg. 1 Norm brukakyrka, Västerås tt.... Norra Bergnät kapell, Härnös. st... 96 24 24 11 24 90 77 5 49 54 46 138 118 82 82 82 82 82 59 87 72 11 1 51 101 75 76 72 59 75 65 187 116 62 68 02 66 66 66 49 184 77 75 75 79 79 79 59 136 6» 45 16 170 170 170 164 175 186 167 188 188 188 149 192 163 164 185 149 185 165 165 165 166 149 185 186 188 154 166 189 Nom Björke, Älrsb. 1 Norra Dals kontrakt, Karlatads st... Narra Finnskoga, Värml. 1 Norra, Gottknds, härad, Gotti. 1... Narra F&gel&s, Skarab. 1 Norra församlingen i Narrköping.. Nerra, Halland» län», domsaga, Hall. 1. Norra Hälsingland» domsaga, Gärteb. 1. Nerra Heitra, Jönk. 1 Nerra Härene, Skarab. 1 Norra, Jämtland», domsaga, Jämtl. 1.. Norra, Jämtland» fögderi, Jämtl. 1.. Norra Kedum, Skarab. 1 Norra kontraktet!, Vl»by st Norra Kyrketorp, Skarab. 1 Norra Ljunga, Jönk. 1 Norra Lundby, Skarab. 1 Norra Mellby, Kri»t. 1 Norra mot», Olands, tg, Kalm. I... Norra Möokleby, Kalmar 1...... Norra Möre härad, Kalmar \.... Norra Möre kontrakt, Växjö tt.... Norra Möre o. Stranda dom*., Kalm. 1. Norra Möre o. Stranda fögovri, Kala. 1., Norra, Norrköping», församl., Östarg. 1. Norra Ny, Värml. 1 Norra Nöbbelöv, Malm. 1 Norra o. Södra Vedbo dom»., J*nk. ), Norra o. Södra Vedbo fögderi, Jönk. 1. Norra Roslags doms., Stockh. U... Norra Roslags fögderi, Stookh. I... Norra Byr, ÅWib. 1., ae Vatbo>-Syr. Norra Byr, Göteb. 1., te Lane-Ryr. Norra Rada, V&rmk 1 Norra Korum, Malm. 1 Norra Sandby, Kri»t. 1 Norra Sandsjö, Jönk. 1....... Norra Skrävlinge, Malm. 1. Norra Solberga, Jönk. 1....... Norra Strö, Krist. J., Norra Svalöv.. se Svalor. Norra Sära, ÅWtb. V Norra Tjrists härad, Kalmar 1.... Norra Tjasti kontrakt, Linköp. tt... Norra Unnaryd, Jönk. 1 Norra, Vadsbo, domsaga, Skarab. 1.. Norra Vadsbo kontrakt, Skara»t... Norra Vedbo härad, Jönk. 1 Norra Vedbo kontrakt, Lldkdp.»t... Norra Vi, Ö.terg. 1.. Norra Ving, Skarab. 1. Norra Vram, Malm. 1. Norra V&nga, 8karab, I,...... Norra, Västmanland», domsaga, Västm. 1. Norra, Västerbottens, domsaga, V.-bott. 1. Norra Åkarp, Krlit. 1 Norra Åtarp, AWsb. 1 Norra Åsbo domsaga, Krist. 1.... Norra iabo härad, Krist. I Norra Åsbo kontrakt, Lund»»t.... Norra Atom, Krist. 1... Norrala, GSvleb. 1. Norrbo, Gävleb. V. 49 60 88 56 16 188 im 19 54 189 121 54 56 20 55 88 131 25 24 131 103 15 60 86 180 100 128 96 60 88 38 20 3rJ 19»2 50 24 19 186 19 15 65 86 56 187 140 88 51 132 88 82 72 72 189 163 168 167 168 190 168 170 168 175 170 170 168 175 170 154 175 168 168 168 154 154 167 167 176 168 176 175 149

224 NORRBO NÖSSEMARK. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Norrbo härad, Västm. ] Norrbottens län Norrbotten! norra kontrakt, Luleå at. Norrbottens södra kontrakt, Luleå st, Norrby, Västm. 1 Norrbyås, Örebro 1 Norrbärke, Kopp. 1 Noirbärke kontrakt, Västerås st... Norrfjärden, Norrb. 1 Norrfors kapell, Luleå tt Norrköpings fögderi, Österg. }.... Norrköpings stad, Ost«Tg. 1.,.... Norrköpings Hedvigs ton.,,. Österg. 1,. Norrköpings Norra förs., Österg. 1. Norrköpings S:t Johannes förs., Osterg. 1. Norrköpings 8:t Olai förs., Österg. 1.. Norrköpings Östra Eneby förs., Österg. 1. Norrköpings eller Lösings, Br&bo och Memmings kontrakt, Linköp. st. Norrlanda, Gottl. 1 Norrlands ort-reg:s, Kungl., f., Jämtl. 1. Norrsunda, Stockh 1 Norrtälje stad, Stockh. 1 Norrvidinge, Malm. 1 Norrvidinge härad, Kronob. 1 Norrvidinge kontrakt, Växjö st... Norrvikens domsaga, Göteb. 1.... Norrvikens fögderi, Göteb. 1 Nors kontrakt, Karlstads tt Norsjö, V.-bott. 1 Norsiö och Hala tingslag, V.-bott. 1.. Norska skogsbygden, se Skogsbygden. Normn, Göteb. 1 Nornnda härad, Upps. 1 Norunda kontrakt, Upps. ärkest... Nosaby, Krist. 1 Nossebro m:e, Skarab. 1 Nottebäck. Kronob. 1 Ny, Värml. 1 Ny, Norra, Värml. 1 Ny, Södra, Värml. 1. Ny, Västra, (Nykyrka), { ( g*. 1 -, i ' Ny, Östra, Östorg. 1 Nya Hagalund, se Hagalund. Nya Hjälmseryds kyrka, Växjö st... Nya Huvndsta m:e, Stockh. I.... Nya Kopparberget, se Ljusnarsberg. Nya Kopparbergs härad, Örebro 1... Nya Varvet, Göteb. 1. Nybro köping, Kalmar 1 Nydala, Jönk. 1 Nye, Jönk. 1 Nyed, Värml. 1 Nyedt härad, Värml. 1 Nyeds kontrakt, Karlstads st Nybemns fiskeläge, lunds st..... Nyhem, Jämtl. 1 Nyhems m:e, Hall. 1 Nykil, Osterg. 1 Nykyrka, Skarab. 1 Nykyrka, Söderm. I Nykyrko, Österg.1., se Västra Ny. 65 82 65 62 68 82 99 15 15 15 15 15 15 28 77 4 5 86 22 184 110 79 79 45 8 82 54 22 59 60 59 62 15 14 4 63 45 24 20 20 60 60 77 48 15 55 11 188 188 147 163 165 165 188 188 153 153 153 153 153 190 185 147 188 175 153 153 153 171 170 170 170 176 185 154 168 Nyköpings domsaga, Söderm. 1.... Nyköpings fögderi, Söderm. 1.... Nyköpings landsförsamling,se S:tNikolai. Nyköpings län, se Södermanlands län. Nyköpings stad, Söderm. 1 Nyköpings västra församl., Söderm. 1. Nyköpings östra församl., Söderm. 1.. Nyköpings västra kontrakt, Strängnäs it. Nyköpings östra kontrakt, Strängnäs st. Nylands m:e, V.-norrl. 1 Nymö, Krist, i Nynäshamns köping, Stockh. 1.... Nyskoga, Värml. 1 M i i Värml. 1 Nysund,{ 0rebro i Nysätra, Upps. 1 Nysätra, V.-bott. 1 Nysätra tingslag, V.-bott. 1 Naruoga, Älvsb. 1 Näs, Kopp. 1 Nås och Malungs domsaga, Kopp. 1.. Nås tingslag, Kopp. 1 Nämdö, Stockh. 1 När, Gottl. 1 Närdlughundra härad, Stockh. 1... Närdinghnndra kontrakt, Upps. ärkest. Närkes län, se Örebro 1... Närkes, Väster-, domsaga,.örebro 1.. Närkes, Öster-, domsaga, Örebro 1.. Närtuna, Stookb. 1 Näs, Gottl. 1 Näs, Jämtl. 1 Näs, Malm. 1., se Trollcnäs. Näs, Skarab. 1 Näs, Enköpings-, Upps. 1 Näs, Stookholms-, Upps. I Näs, Uppsala-, Upps. i Näs härad, Värml. 1....... Näsby, Jönk. 1 Näsby, Örebro 1 Näsby, Österg. 1., se Hystad. Näshult, Jönk. 1 Nushultu, Söderm. 1 Näsinge, Göteb. 1 Näskatt, Jämtl. 1 Näsräm,..so Ramen. Nässja, Österg. 1 Nässjö landskommun, Jönk. 1..,. Nässjö stad, Jönk. 1 Näsum, Krist. 1 Nätra, V.-norrl. 1 Nätra o. Nordingrå doms,, V.-norrl. 1. Nätra tingslag, V.-norrl. 1 Nättraby, Blek. 1 Nävelsjö, Jönk. 1 Nfivlinge, Krist. 1 Nöbbele, Kronob. 1 Nöbbelöv, Kalls-, Malm. 1 Nöbbelöv, Norra, Malm. 1 Nöbbelöv, Västra, Malm. 1 Nöbbelöv,.Östra, Krist. 1 Nödinge, Älvsb. 1 Nössemark, Älvsb. 1 129! 98 12 12 12 75 32 5 60 69 62 8 79 79 50 68 138 68 5 29 4 136 136 4 29 77 55 8 8 8 59 20 62 20 11 46 77 15 19 20 32 76 139 75 80 20 33 22 36 36 37 32 49 49 175 147 188 159 165 190 147 190 185 147 170 165 170 185 153 175 185 175 170 175 188

NÖSSLINGE RAMSELE. 225 Adm. Eckl. Adm. Eckl. NösBlinge, Hal). 1 Nösunds kapell, Göteb. et No t tja, Kronob. 1 Ookelbo, Gävleb. 1 Od, Älvsb. 1 OdarslSv, Malm. 1 Odensala, Stockh. 1 Odensjö, Kronob. 1 Odensvi, Kalmar 1 Odensvi, Västm. 1 Odensåker, Skarab. 1 Oderljunga, Krist. 1 Offerdal, Jämt!. 1 Offerdal», TJndersåkers o., tg., Jämtl. 1. Okome, Hall. 1 Olandi härad, Upps. 1 Olands o. Krösåkers kontrakt, Uppa. «t. Olai, S:t, se S:t Olai. Olaus Fetri förs. i Örebro, Strängn. st. Olof, S:t, se S:t Olof. OUhammnre gårds kyrka, Strängnäs st. Onsala, Hall. 1 Onsjö härad, Halm. 1 Onsjö kontrakt, Lands st Onslunda,, Krist. 1 Oppeby, Öiterg. 1 Oppmanna, Krist. 1 Oppunda, Husby-, Södenn. 1 Oppunda fögd., Söderm. 1 Oppunda härad, Söderm. 1 Oppunda o. Villlttinge h:s doms., Söd. 1. Oppunda västra kontr., Strängn. st. Oppunda östra kontr., Strängn. st... Ore, Kopp. 1 Orkesta, Stockh. 1 Orlunda, Österg. 1 Oraesberga, Kionob. 1 Ornunga, Älvsb. 1 Ornö, Stockh. 1 Orsa, Kopp. 1 Orsa kyrkobys m:e, Kopp. 1 Orsa tingslag, Kopp. 1 Orusts och Tjörns domsaga, Göteb. 1. Orutts och Tjörns fögderi, Göteb. 1.. Orusts och Tjörns kontrakt, Göteb. st. Orusts västra härad, Göteb. 1 Orusts östra härad, Göteb. 1 Osby (Ousby), Krist. 1 Osby m:e, Krist. 1 Oskar, Kalmar 1 Oskar Fredriks förs., se under Göteb. Oskar Fredriks kyrka (Luleå), Luleå st. Oskar Fredriks kyrka (Väderstad), Lin. st. Oskars förs. i Stockholm Oskars kyrka (Jämjö), Lunds st... Oskars kyrka (Riseberga), Luads it.. Oskarshamns stad, Kalmar 1 Oskarsströms m:e, Hall. 1 Oslättfors kapell, Upps. ärkest.... Otbem, Gottl. 1. Ottarp, Malm. 1 43 22 72 50 36 4 22 24 65 56 33 77 77 43 9 43 86 32 15 32 11 98 12 129 68 4 15 22 50 5 68 68 68 134 110 45 45 33 38 24 1 25 43 28 36 147 154 165 168 186 147 168 163 154 176 166 153 159 168 175 170 189 156 192 177 176 170 181 190 Otterstad (Kållandsö), Skarab. 1.... Ottravad, Skarab. 1 Ousby, se Osby. Ova, Skarab. 1 Ovanbrodelen ar Stora Tunn, Kopp. 1. Ovansiljans domsaga, Kopp. 1.... Ovansiljans fögderi, Kopp. 1 Ovansjö, Gävleb. 1 Ovanåker, Gävleb. 1 Oviken, Jämtl. ] Ovikens o. Hallens, Suune, tg, Jämtl. 1. Oxbergs kapell, Västerås st Oxelösunds m:e, Söderm. 1 Ozie, Malm. 1 Oxie härad, Malm. 1 Oxie kontrakt, Lunds it Oxie och Skytts domsaga, Malm. I.. Pajala, Norrb. J Fajala tingslag, Norrb. 1 Partille, Göteb. 1 Pataholms köping, Kalmar 1 Pauli, S:t, i Malmö, se under Malmö. Felarne, Kalmar 1 Per, S:t, se S:t Per. Persnäs, Kalmar 1 Perstorp, Krist. 1 Peter, S:t (Gamla Lödöse), se S:t Peter. Fetri, S:t, i Malmö, se under Malmö. Petri, S:t, i Ystad, se Ystads stadsförs. Pilhamn, se Ingarö. Piteå domsaga, Norrb. 1 Piteå fögderi, Norrb. 1 Piteå landskommun, Norrb. 1 Piteå stad, Norrb. 1 Piteå tingslag, Norrb. 1 Pjätteryd, Kronob. 1 Porla hälsobrunn, Strängnäs st.... Prins Karls, Storamiralen, kyrka, (Loftahammar), Linköp. st Prosterier, se för varje stift tab. 9. Pnottaure kapell, Luleå st P&bo kapell, G6teb. st Påskallaviks köping, Kalmar 1.... Q, se K. Backeby, Skarab. 1 Ragunda, Jämtl. 1 Ragunda tingslag, Jämtl. 1 Rakered, se Vikingstad, Österg. 1. Ramdala, Blek. 1 Ramkvilla, Jönk. 1 Ramlösa, se Hälsingborg. Ramlösa landsfisk., Malm. 1 Ramnäs, Västm. 1 Ramsberg, Örebro 1 Ramsbergs, Lindes och, härad, Örebro 1. Ramsele, V.-norrl. 1 Ramsele o. Resele tingslag, V.-norrl. 1. 54 55 54 70 188 118 72 72 77 77 11 87 37 133 82 82 45 24 24 24 33 140 123 82 82 82 22 24 54 77 77 30 20 107 65 68 63 75 75 149 186 167 188 170 154 170 188 188 164 156 189 181 170 185 175 170 165 165 185 189

226 RAMSJÖ RÅNGEDALA. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Ramejö, Gävleb. 1 Eamsta, Upp». 1 Ramaasa, Malm : 1 Ramundeboda, Örebro ) Ramberg, Skarab. 1..., Ransäter, Vjirml. J Rappestad, Österg. 1 Rasbo, Uppe. 1 Raibo Kärad, Uppe. 1 Raibokil, Uppe. 1. Rau», te Hälsingborgs Råna före. Ravlu&da, Krist. 1 Rebbelberga, Krht. 1 Redslarad, Älvsb.., 1 Redväga härad, Älvsb. 1 Resväg» kontrakt, Skara»t..... Reftele, Jönk. 1. Regna, Öiterg. 1 Rekarne fögderi, Söderm. 1 Rekarne, Husby-, Söderm. 1 Rekarne, Väster-, härad, Söderm. 1.. Rekarne, Öster-, härad, Söderm. 1... Rekarne, Råby-, Söderm. 1 Rekarne, Väster-, kontr., Strängs, st.. Rekarne, Öiter-, kontr., Strängs, it. Reijmyre landafisk., Österg. 1 Rejmyra brak, Linköp. st Remmarlöv,, Malm. 1 Remmene, Älvsb. I Reng, se Rang. Rengsjö, Gävleb. 1 Repplinge, se Räpplinge. Resele, V.-norri. 1. Resele, Ramsele o,, tingalag, V.-norri. 1. Res)6v, Malm. 1 Reamo, Kalmar 1.' Sesteröd, Göteb. 1 Reaö kapell, Göteb. at. Revesjö, Älvab. 1 Revinge, Hall. 1 w Rävinge. Revinge, Malm. 1 Revsnnd, Järatl. 1,. Revsunda, Hrunflo o. Nä», ig, Jlratl. 1. Riala, Stookh. 1 Riddarbolmskyrkan i Stookholm... Rimbo, Stookh. 1 Rimbo m:e, Stookh. 1 Ringamäla,.Blek. 1 Ringaram, Österg. 1 Riukaby, Krist. 1... Rinkaby. (Ringkarleby), Örebro 1... Rinna, Öiterg. 1 Ripaa, Söderm. 1 Risback» kapell, V.-bott. 1 Rlaebarga, Krist. 1 Hiaekatslosa, Malm. 1... RisiDge, Österg. 1 Roasjo, Älvab. 1. Robertators brak, V.-bott. 1...... Rookesholms brak, ge Grythyttan, Or. K Rookneby landsflsk., Kalm. 1 Bogberga, Jönk. 1 Rogslösa, Österg. 1 78 8 88 62 56 59 16 8 8 8 33 33 50 51 19 14 98 11 11 11 11 99 86 50 72 75 75 36 25 45 51 37 77 77 4 4 4 80 14 32 63 15 11 79 83 86 14 50 79 10S 19 15 149 147 163 154 147 147 176 163 163 163 159 186 139 170 185 147 192 147 176 168 176 163 154 188 163 188 163 Rogsta, Guvleb. 1 Rolfstorp, Hall. 1 Roma, Gottl. 1 Romelanda,..Götcb. 1 Rommele, Älvsb. 1 Romfartnna, Västm. 1 Ron», Gottl. 1 Ronneby fögderi, Blek. 1 Ronneby landskommun, Blek. 1.... Ronneby stad, Blek. 1.. Roslaga-Bro,.Stockb. 1 Roslags-Kulla, Stockh. 1 Roslaga, Mellersta, domsaga, Stoekh. 1. Roslags, Mellersta, fögderi, Stoekh. 1. Roslags, Norra, domsaga, Stockh. 1.. Roslags, Norra, fögderi, Stockh. I... Roslags, Södra, domsaga, Stookh. 1.. Roslags västra kontrakt, Upps. ärkest. Roslags östra kontrakt, Upps. ärkest,. Rotar i Stockholms stad Bottna landsflak., Väral. 1 Rudikoga, Värml. 1 Rumskulla, Kalmar 1 Runsten, Kalmar 1 Runstens härad, Kalmar 1 Rnntnna, Söderm. 1, Ruta, Gottl. 1 Rata ting, Gottl. 1 Rya, Krist. 1 Ryd, Skarab. L Ryä, Västra, Upps. 1 Ryd, Västra, Österg. L Ryd, Östra, Stookh. 1 Ryd, Öttra, Österg. 1 Ryds landsflsk., Krouob. 1 Ryds m:e, Kronob. 1 Byd», Skarab. 1 Rydabolm, Jönk. 1 Bydboholms kyrka, Göteb. at Bydag&rda landsfisk., Malm. 1.... Hyr, Lane-, Göteb. 1 Ryr, Sundals-, Älvab. 1 Ryr, Valbo-, Älvsb. 1 Ryr, Väoe-, Älvsb. 1 Ryssby, Kalmar 1. Rysaby, Kroaob. 1 Bystad, Österg. 1 Hytten», Västm. 1 Rabel&v, se Fjälkestad. Raby-Rek&rne, Söderm. 1 R&by-Bönö, Söderm. L Rlby, Stora, Malm. 1 Rad», Göteb. 1 Bada, Skarab. 1,. Bada, Norra, Varad'. 1 Rida, Södra, Värml. 1. Badene, Skarab. 1 Rldmansö,, Stookh. 1. Haggärd, Älvsb. 1 BIhna, se Råna. Btnea, Norrb. 1... Blneå tingslag, Norrb. 1...' Ringedala, Älvab. 1 72 48 28 45 49 66 29 104 30 30 4 4 128 128 96 128 2 115 59 24 25 26 11 28 2» 33 56 8 16 4 14 102 22 64 19 108 46 49 49 49 24 22 14 66 11 11 86 45 64 60 59 56 4 49 88 82 50 149 190 166 190 176 176 147 147 164 170 190 168 164 153 188 183 167 170 153 166 168 168 168 147 188 188 168

RÅNÄS BRUK SIBBARP. 227 Adm. Eekl. Adm. Eckl. Rånäs brak, Upp», st R&sunda m:e, Stockh. 1 Ramen (Ram, Nasriim), Värml. 1... Rang, Malm.,1 Räimelanda, Älrsb. 1 Ränneslör, Hall. 1 Ripplinge, Kalmnr 1 Rätan, Jamtt. 1 Rättrlk, Kopp. 1.. Rättviks kontrakt, Västerås it... Rättviks m:e, Kopp. 1 Rättviks tingslag, Kopp 1 Rävinge, Hall. 1 Rö, Stockh. 1 RSdbo, GSteb. 1 Rödeby, Blek. 1 Rödene, Älrsb. 1 Röddinge, Malm. 1 Rödön, Jamtl. 1 Rfldöns, Lits och, tingslag, Järatl. 1.. Rök, Österg. 1 Röke, Krist. 1 Rölanda, Älvsb. 1 Rönnebergs härad, Malm. 1 Rönnebergs kontrakt, Lunds st.... Rönnebergs, Onsjö o. Harjagers doms., Malm. 1 Rönninge m:e, Stoekb. 1 Rönnängs kapell, Göteb. 1 Rönnöfors bruk,' Härnös. it.... Rönö, Österg. 1 Rönö härad, Söderm. 1 Rönö, Råby-, Söderm. 1 Röra, Göteb. 1 Rörbäcksnäs kapell, Västeras st.... Rörum, Krist. 1 Rörum, Norra, Malm. 1 Rörum, Södra, Malm. 1 Röstatiga, Malm. 1 Sabbatsberga ålderdomshem i Stockholm Sal, Skarab. 1 Sala kontrakt, Västerås st Sala landskommun, Väitm. 1 Sala stad, Västm. 1 Salbergs-Väsby fögd., Västm. 1.... Saleby, Skarab. 1 Salem, Stockh. 1 Saleras (Sparlösa o.slädene)kyrka,s'k.st. Sallernp, Södra, Malm. i Sallernp, Västra, Malm. 1 Sallernp, Östra, Malm. 1 Saltsjöbadens k:g, Stockh. 1 Sanda, Gottl. 1 Sandarne kapell i Söderhamn, Gävl. 1. Sandby, Kalmar 1 Sandby, Norra, Krist. 1 Sandby, Södra, Malm. 1 Sandhamns tallstation, Upps. arkest.. Sandhem, Skarab. 1 Sandbult, Älvsb. 1 Sandseryd, Jönk. 1 5 69 87 49 43 24 77 68 68 68 48 4 45 30 49 88 77 77 15 33 49 36 183 5 45 14 11 11 45 32 38 38 36 8 64 65 66 117 55 5 87 86 88 5 88 78 85 33 86 55 60 19 150 183 170 185 165 165 147 175 159 185 154 175 183 186 165 167 166 166 166 159 190 149 170 176 151 Sandsjö, Norra, Jönk. 1 Sandsjö, Södra, Kronob. 1. Sandrik, Jönk. 1 Sandriks kapell, se Hosjö kapell. Sandrikens brak, Gärleb. 1 Sandön, Gotska, Visby st....... S:t Agneta kyrka (Dal), Härnös. st.. S:t Anna, Österg. 1. S:t Birgittas (Klippans) kapell i Gbg. S:t Gertruda eller Tyska fört. i Stockh. S:t Görans kap. i Stockholm.... S:t Ibb (ön Ven), Mata. 1 S.-t llian (Västerås), Vistat. 1..... S:t Jakob 1 Stockholm S:t Johannes kyrka i Göteborg... S:t Johannes förs. i Malmö, Malm. 1. S-.t Johannas i Stockholm...... S:t Johannes i Norrköping, Österg. 1. S:t Katarina i Stockholm S.-t Klara i Stockholm S:t Lars i Linköping, Österg, 1.... S:t Laurentii kyrka (Lnad), Lunds st. S:t Maria kyrka i Visby S:t Mari re i Ystad, Lunds st S:t Maries kapell, se Ottersted. S:t Mattens i Stockholm...... S:t Mattens kyrka (i Norrköp.), Link. st. S:t Nikolai (Nyköpings landsf.), Söd. 1 S:t Nikolai (Storkyrkoförs.) i Stockholm S:t Nikolai kyrka, Västerås st.... S:t Olai i Norrköping, Österg. 1... S:t Olof, Krist. 1 S:t Olof, Stockh. 1 S:t Pauli församling i Malmö, Malm. 1. S:t Pauli kyrka (Gamlestaden), Göt. st. S:t Per, Steokh. I S:t Per, Österg. 1.... S:t Peter (Gamla Lödöse), Alrsb. 1.. S:t Petri församl. i Malmö, Malm. I. S:t Peter i Ystad, Lunds st S:tl'eterskloster(seLandsS:tPet:skU>sttr) S:t Sigfrid, Kalmar 1 Sanne, Göteb. 1 Sannäs m:«, Göteb. 1 Saxtorp, Malm. 1 Segersta, Gärleb. 1 Segerstad, Kalmar 1 Segerstad, Skarab. 1 Segerstad^ Värml. 1 Seglora, Älvsb. 1 Sclebo härad, Söderm. 1. Selånger, V.-norrl. 1 Selö, Ytter-, Söderm. 1 Selö, Örer-, Söderm. 1 Seminghundra härad, Stockh. 1 Semlnghundra kontrakt, Upps. ärkert. Senäte, se Otterstad. Seskarö, Luleå st Sevalla, Västm. 1 Serede härad, Kalmar 1 Sevede o. Tuualäns doms., Kalm. 1.. Sexdrega, Älrsb. 1. Sibbarp, Hall. 1 90 92 19 72 14 1 36 66 1 88 1 16 1 1 15 1 11 1 15 82 4 88 4 16 49 88 24 46 46 86 72 26 56 59 50 11 76 11 11 4 65 24 131 50 48 170 ISO 186 163 180 192 192 165 192 180 192 153 192 192 153 176 190 176 192 155 192 167 153 147 180 147 153 176 170 170 185 189 166

228 SICKLAÖ SKÅNINGS-ÅSAKA. Adm. Eokl. Adm, Eckl. Slcklaö, te Nacka. Sidensjö, V.-norrl. 1 Siende härad, Västra. 1 Siene, Älvsb. 1 Sigfrid, S:t, Kalmar 1 Sigtuna stad, Stookh. 1 Sil, hkerab. 1 Silbodal, Värml. 1 Siliansnäs, Kopp. 1 Siljans, Nedan-, doms., Kopp. 1... Slljani, Nedan-, fögd., Kopp. 1.... Siljans, Ovan-, domg., Kopp. 1.... Siljans, Ovan-, fögd., Kopp. 1.... Sillerad, Värml. 1 Sillhövda, Blek. 1 Silte, Gottl. 1 Sikberg, Kopp. J Silvakra, Malm. 1 Simlingc, Malm. 1 Simonstorp, Österg. 1 Simris, Krist. 1 Simrishamn» fögderi, Krist. 1.... Simrishamns stad, Krist. 1 Simtuua, Västm. 1 Simtuna härad, Västm. 1 Singö, Stockh. 1 Sireköpinge, Malm. 1 Sjogerstad, Skarab. 1 Sjonhem, Gottl. 1 Sjongdnäsets kapell, Härnos. st.... Sjuhundra härad, Stookh. 1 Sjuhundra kontrakt, Uppi. ärkest... Sjutolft, Hnsby-, Upps. I Själevad, V.-norrl. 1. Själevads o. ArnäB doms., V.-norrl. 1. Själevads o. Arnäi tingslag, V.-norrl. 1. Sjöbo fögderi, Malm. 1 Sjöbo m:e, Malm. 1 Sjögestad, Österg. 1 Sjörnp, Malm. 1 Sjösas, Kronob. 1 Sjötofta, Älvsb. 1 Skabersjö, Malm. 1 Skaftö, Qöteb. 1 Skagens fiskeläget bönehus, Härnäs, st. Skagershult, Örebro 1 Skallmeja, Skarab. 1 Skallsjö, Älvsb. 1 Skalunda, Skarab. 1 Skanörs atadsförsaml., Malm. 1.... Skara fögderi, Skarab. 1 Skara domprosten, Skara st Skara landskommun, Skarab. i.... Skara stad, Skarab. 1 Skara stift Skaraborgs län Skarhnlt, Malm. 1 Skarke (Värnhem), Skarab. 1 Skärstad, Skarab. 1 Skartofta, se Öved. Skatelör, Kronob. 1 Ska 11 un ge kapell, Kopp. 1 Skeby, Skarab. 1 75 65 50 24 5 54 59 68 138 118 138 118 59 80 28 68 37 87 14 32 105 83 66 65 4 86 55 28 4 "i 75 139 76 108 38 15 87 22 51 37 45 62 55 49 54 38 113 55 56 54 38 55 51 22 68.54 185 159 170 147 167 165 175 190 166 153 147 147 190 185 147 147 185 154 186 168 168 165 Skeda, Österg. 1 Skede, Göteb. 1., se Skec. Skede, Jönk. 1 Skederid, Stookh. 1... Skcdeskamma, se Karl Gustav, Älvsb. 1. Skedevi, Österg. 1 Skedvi, Stora, Kopp. 1 Skedvi, Västra, Västm. 1 Skee, Göteb. 1 Skegliuge, Malm. 1 Skegrie, Malm. 1 Skellefteå fögderi, V.-bott. 1 Skellefteå landskommun, V.-bott. 1.. Skellefteå stad, V.-bott. 1 Skellefteå tingslag, V.-bott. 1 Skepparslöv, Krist. 1 Skepperstad^Jönk. 1 Skepphnlt, Älvsb. 1 Skepplanda, Älvsb. 1 Skeppsholms (Karl Johans) förs. i Sthlin Skeppsås, Österg. 1 Skepptuna, Stockh. 1 Skeppsmalens fiskläges bönehus, Hur. st. Skerike. Västm. 1 Skillingaryda m;e, Jönk. 1 Skillinge m:e, Krist. 1 Skillingmark, Värml. 1 Skinberga, se Skönberga. Skinnskatteberg, Västm. 1 Skinnakattebergi härad, Västm. 1... Skirö, Jönk. 1 Skivarp, Malm. 1 Skofteby, se Norra Härene. Skog, Gävleb. 1 Skog, V.-norrl. 1 Skogens fögderi, V.-norrl. 1 Skogsbygden, Älvsb. 1 Skogs-Tibble, Upps. 1 Skokloster, Upps. 1 Skorped, V.-norrl. 1 Skottorps landsfisk., Hall. 1 Skrea, Hall. 1 Skredsvik, Göteb. 1 Skrukeby, Västra, se Högby, Österg. 1. Skrukeby, Östra, Österg. 1 Skrävlinge, Norra, Malm. 1 Skrävlinge, Västra, se Malmö Västra Skrävlinge. Skultuna, Västm. 1 Skummeslöv, Hall. 1 Skurnp, Malm. 1 Skumpa köping, Malm. 1 Skutskärs kapell, Upps. 1 Sknttunge, Upps. 1 Skyllinge, se Sköldinge. Skytts härad, Malm. 1 Skytts kontrakt, Lunds st Skå, Stockh. 1 Skållernd, Älvsb. 1 Skånela, Stookh. 1 Skånings härad, Skarab. 1 Skånings, Vilske o. Valle doms, Skar. 1. Skånings-Asaka, Skarab. 1 14 20 4 14 68 65 46 38 37 123 79 79 79 32 20 50 49 1 14 4 65 19 32 59 65 65 20 37 72 75 120 49 8 8 75 109 43 46 14 36 65 43 37 87 9 8 37 6 49 4 66 185 65 153 170 147 153 166 165 188 188 175 170 192 153 186 165 165 170 149 185 159 147 185 153 165

SKÅRBY STIFT, SKARA. 229 Adm. EckL Adm. Eckl. Skårby, Malm. 1 Skäftbftmmar, Upps. 1 Skälvnm, Skarab. 1 Skälllnge, Hall. 1 Skällvik, Ö«terg..1 Skänninge stad, Osterg. 1 Skärbamns.mie, Göteb. 1 Skälkind, Osterg. 1 Skärkinds härad, Osterg. 1 Skärkinds kontrakt, Linköp. st.... Skärstad, Jönk. 1 Skärv, Skarab. 1 Skärvangens bönehus, Hiirnös. st... Sköldinge,.Söderm. 1 Skölvene, Älvsb. 1 Sköllersta, Örebro..l Sköllersta härad, Örebro 1 Skön, T.-norrl. 1 Sköns tingslag, V.-norrl. 1 Skönberga, Osterg. 1 Skönsbergs m:e, V.-norrl. 1..... Skönsmons kapell oob m:e, V.-norrl. 1. Skörstorp, Skarab. 1. Skövde, Ale-, Älvsb.. 1 Skövde, KuUiugs-. Älvsb. 1 Skövde fögderi, Skarab. 1 Skövde stad, Skarab. 1 Skövde kyrka (Tambergs o. Kullings- Skövde), Skara st Slaka, Osterg. 1 Slimminge, Halm. 1 Slite landsfisk., Gottl. 1 Slottskapellet, Knngl., i Stockholm.. Sl&garp, Lilla, Malm. 1 Slägarp, Stora, Malm. 1 Slädene, Skarab. 1. Släp, Hall. 1 Slättbo härad, Kalmar J Slättens m:e, Göteb. 1 Slätthög, Kronob. 1 Slättåkra, Hall. 1 Slättängs landsfisk., Skarab. 1.... Slöinge. Hall. 1 Slöta, Skarab. 1 Smedby, Kalmar 1 Smedjebackens köping, Kopp. 1.... Smedstorp, Krist. 1 Smedstorps m:e, Krist. 1 Smula, Älvsb. I Smålands art.-ieg:es, Knngl., förs., Jönk. 1. Smögeas m:e, Göteb. 1 Snavlunda, Örebro 1 Snevringe härad, Västm. 1 Snarestad, Malm. 1 Snöstorp, Hall. 1 Sofia, se Jönköpings Sofia förs. Sofia Albertina kyrka (Sloka), link. st. Sofia Albertina kyrka (Voma), Upps. st. Sofia Magdalena, Hall. 1., se Drängsered. Sofia Magdalena kyrka (Arjeplog),Lul. st. Sofia Magdalena kyrka (Hjorted), Link. st. Sona Msgdalenakyrka(SolJerön), Väst. st. Sofia Magdalenakrka (Söder&kra), Väi. st. 88 8 54 48 14 15 45 14 14 19 f>5 11 50 62 62 75 75 14 75 75 55 49 50 na 56 14 37 104 87 87 54 48 24 46 22 48 118 48 56 26 68 32 82 51 20 46 62 65 38 43 147 153 154 153 153 170 187 159 163 185 153 185 159 161 153 192 170 165 168 180 163 155 152 189 156 167 172 Sofia förs. ni Stockholm Solberga, Älvsb. 1 Solberga, Göteb. 1 Solberga, Malm. 1 Solberga, Norra, Jönk. 1 Solberga, Södra, Jönk. 1 Solhems m:e, Stockh. 1 Sollefteå landskommnn, V.-norrl. 1. Sollefteå stad, V.-norrl. 1 Sollefteå tingslag, V.-norrl. 1 Sollentuna, Stockh. 1 Sollentuna härad, Stockh. 1 Sollerön, Kopp. 1.. Solna, Stockh. 1.... Sorsele, V.-bott. I Sornnda, Stockh.!... Sotenäs härad, Göteb. 1 Sotholms härad, Stoekh. 1 Spannarp, Hall. 1 Sparlösa, Skarab. 1 Sparreholms m:e, Söderm. 1 Sparrsätra, Upps. I Spekeröd, Göteb. 1 Spelvik, Söderm. 1 Spjutstorp, Krist. 1 Sproge, Gottl. 1 Spånga, Stockh. 1 Staffans förs., se Gävle Staffans förs. Stafsinge, Hall. 1 Ståla, Göteb. 1 Stamnared, Hall. 1 Starby, Krist. 1 Starrkärr, Älvsb. 1 Stavby, Upps. 1 Stavnäs, Värml. 1 Stefanskapellet i Stookholm Stehag, Malm. 1 Stenberga, Jönk. 1......... Stenbrohnlt, Kronob. 1 Stenby, Västra,.Osterg. 1 Stenby, Östra, Osterg. 1 Steneby, Älvsb. 1 Stenettad, Krist. 1 Steng&rdshult, Jönk. 1 Steninge, Hall. 1 Stenkumla, Gottl. 1 Stenkumla ting, Gottl. 1 Stenkvista, Söderm. 1 Stenkyrka, Gottl. 1 Stenkyrka, Göteb. 1 Stensele, V.-bott. 1 Stenstorp, Skarab. 1 Stennm, Skarab. 1 Stennngsunds m:e, Göteb. 1 Stenlsa, Kalmar 1 Stiby, Krist. 1 Stift, Göteborgs Härnösands Karlstads. Linköpings Lule» Lunds Skara 1 51 45 87 19 20 5 75 76 75 6 5 68 4 79 5 46 5 43 54 11 8 46 11 82 28 5 43 45 43 33 49 8 59 86 20 22 16 14 49 88 19 43 28 28 11 28 45 79 56 55 45 25 82 192 154 170 185 185 165 188 147 190 147 192 170 153 168 190 163 190 188 170 185 153 188

230 STIFT, STRÄNGNÄS SVEA TRÄNGKÅR. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Stift, Strängnäs...., Uppsala ärke- Vjsby "Västerås Viiijö Stigsjö, V.-norrl. 1. Stigtomta, Söderm. 1 Stjärnholms. kapell, Strängnäs et... Stjärnorp, Osterg. 1 Stjärnsunds kapell, Västerås st.... Stoby, Krist. 1 Stockaryd, Jö.nk. 1 Stoekens m:e, Göteb. 1.... Stockholms län StockholmB läns västra dom»., Stockh. 1. Stockholms-Näs, Upps. 1 Stockholms stad Stockholms stads församlingar... Stockholms stads konsistorium... Stockholms stads rotar Stocksunds köping, Stockh. 1 Stora Dyröns m;e, Göteb. 1 Stora Hammar, Malm. 1.. Stora Harrie, Malm. 1 Stora Herrestad, Malm. 1 Stora Kil, Värml. 1 Stora Köpinge, Malm. 1 Stora Lundby, Älvsb. 1 Stora Malm, Söderm. 1, Stora Mellby, Älvsb. 1 Stora Mellösa, Örebro 1 Stora Råby, Malm. 1 Stora Skcdvi, Kopp. 1 Stora Slågarp, Malm. 1 Stora Tuna, Kopp. 1 Stora Tuna kontrakt, Västerås st... Stora Uppäkra, se Uppåkra. Stora Aby, Osterg. 1 Storamiralen 1'rins Karls kyrka (Loftahammar), Linköp. st Storfors laudsfisk., Värml. 1 Storkyikotörs. ($:t Nikolai), i Sih\m. Storsjö, Jämtl. 1 Storviks fögderi, Gävleb. 1 Storviks in:c, Gävleb. 1 Stranda härad, Kalmar 1 Stranda kontrakt, Växjö st Strå, Osterg. 1 Stråvalla, Hall. 1 Strängnäs domprosten, Striipgn. st... Strängnäs landskommun, Söderm. 1.. Strängnäs stad, Söderm. 1 Strängnäs stiff Strängsered, Alvsb. 1 Strö, Skarab. 1 Strö, Norra, Krist. 1......... Strö, Västra, Malm. 1 Strö, Östra, Malm. 1 Ström, Jämtl. 1 Strömsbro, Upps. ärkest Strömsfors bruk, Göteb. st Strömsholms slottskapell, Västerås st.. Strömsnäs bruks m:e, Kronob. 1.... 75 n 14 68 33 20 45 4 128 8 1 2 5 45 37 36 38 59 38 49 12 49 62 36 68 37 68 15 114 1 77 119 72 24 15 43 11 12 51 54 32 36 38 77 22 1«2 147 190 165 185 163 166 175 170 192 192 192 163 166 166 166 154 156 192 186 170 153 175 185 151 165 Strömstads stad, Göteb. 1 Strömsunds m:e, Jämtl. 1 Strövelstorp, Krist. 1 Stugan, Jämtl. 1 Stusrkö,. Blek. 1 Styra, Osterg. 1, Styreatad, Osterg. 1 Styrnäs, V.-norrl. 1 Styrsö, Göteb. 1 Stånga, Gottl. 1 Ståugby, Malm. 1 Stångenäs härad, Göteb. 1 Stavie, Malm. 1 Stöde, V.-norrl. 1 Stödhav, se Stehag. Snnd, Västra, se Sunne, Värml. 1. Sund, Östra, se Sunne, Värml. i Sund, Osterg. 1. Sunda?s fögderi, A.Vv8b. 1 Sundals härad,,. Älvsb. 1 Sundals-Ryr, Älvsb. 1 Sundbo härad, Örebro 1 Sundborn, Kopp. L Sundby, Söderm. 1 Sundbybergs köping, Stockh. 1..., Sundhede ktr., Upps. st Sundre, Gottl. 1 Sundsjö, Jamtl. 1 Sundsvalls stad, V.-norrl. 1 Suune, Jämtl. 1 Sunne, Värml. 1 Sunne köping, Vhrml. 1 Sunne, Ovikens o. Hallens tg., Jämtl. 1. Suunemo, Värml. 1 Sunnerbo domsaga, Kronob. 1.... Sunnerbo fögderi, Kronob. 1 Sunnerbo härad, Kronob. 1 Sunnerbo kontrakt, Växjö st Sunnersberg, Skarab. 1 Sunuervikens domsaga, Göteb. 1.... Snnnervikens fögderi, Göteb. 1.... SnnUk, SkaT&b. 1 Suntetorp, se Sventorp, Skarab. 1. Sura, Västm. 1 Surteby, Älvsb. 1 Svabensverks kapell, Gävleb. 1.... Svalöv, Malm. 1 Svanshals, Osterg. 1 Svanskog, Värml. 1. Svartcborg, Göteb. 1 Svartlösa härad, Stockh. 1 Svartnäs kapell, Kopp. 1 Svartrå, Hall. 1 Svartsjö fögderi, Stockh. 1 Svartsjö kontrakt, Upps. ärkest.... Svarttorp, Jöuk. 1 Svartviks f. d. kapell, se Njurunda.. Svarta landsiisk., Örebro 1 Svartöstadens m:e, Norrb. 1 Svea artilleri-reg:es, Kungl., förs... Svea ingenjörkårs, Kungl., förs.... Svea livgardes, Kungl., förs..... Svea trängkårs, Kungl., förs., Öreb. 1. 46 77 33 77 30 15 14 75 45 29 36 46 36 75 15 111 49 49 62 68 11 5 29 77 76 77 60 60 77 60 131 102 22 54 134 110 55 65 50 72 36 15 59 46 5 68 43 96 19 116 82 1 1 1 63 185 175 153 153 185 190 185 154 183 166 163 149 190 185 185 185 165 149 154 166 192 192 192 163

SVEDALA SÖDRA ÅSBO HÄRAD. 231 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Svedala, Malm. 1 Svedala köping, Malm. 1 Svedvi, Västm. 1 Sveg, Jämtl. 1 Svegs tingslag, Jämtl. 1 Svegmons m:e, Jämtl. 1 Svenljunga, Älvsb. 1 Svennarum, Jönk. 1 Svenneby, Göteb. 1 Svenneby, Skarab. 1 Svennevod, Öiebro 1 Svensköp, Malm. I Svenstorp, Malm. 1 Sventorp, Skarab. 1 Svinhnlt, Österg. 1 Svinnegarn, Uppå. 1 Svinstad, te Bankekind. Svärdsjö, Kopp. 1 Svärta, Söderm. 1 Sya, Osterg. 1 Sydöstra Hälsinglands doms.,.gävi. 1. Synnerby, Skarab. 1 Sanga, Stockh. 1 Sanga, V.-norrl. 1 Säbrå, V.-norrl. 1 Säby, Jönk. 1 Säby, Malm. 1 Säby, Västm. 1 Säffle köping, Värml. 1 Säfsnäs, Kopp. 1 Sällstorp, Hall. 1 Sam, Norra, Älvsb. 1 Säm, Södra, Alvsb. 1 Särestad, Skarab. 1 Särna, Kopp. 1 Särna och ldre tingslag, Kopp. 1... Särslöv, Malm. 1 Säter, Skarab. 1 Säterbo, Västm. 1 Säters landskommun, Kopp. 1.... Säters stad, Kopp. 1 Sätersta,. Södenn. 1 Sätila, Älvsb. 1 Sätra hälsobrunn, Västeras st Sättna, V.-norrl. 1 Sätuna, Skarab. 1 Sävar, V.-bott. 1 Sävore, Skarab. 1 Säve, Göteb. 1 Sävedals härad, Göteb. 1 Sävsjö ra:e, Jönk. 1 Söderala, Gävleb. 1 Söderby, se Söderby-Karl. Söderby-Knrl, Stockh. 1 Söderbärke, Kopp. 1...,, (Gävleb. 1 Söderfors, j j Söderhamns fögderi, Gävleb. 1.... Söderhamns stad, Gävleb. 1 Söderköpings stad, Osterg. 1 Södermanlands län Södersysslets doms., Värml. 1 Södersysslets fögderi, Värml. 1.... 37 37 65 77 77 77 50 20 46 56 62 38 37 56 15 8 68 11 15 138 55 5 75 75 19 36 65 59 68 43 50 51 54 68 68 37 56 65 68 69 11 50 75 56 79 54 45 45 20 72 4 68 72 9 119 72 15 11 136 114 165 185 170 163 175 154 147 166 154 185 185 154 165 165 159 165 165 166 166 168 185 188 147 165 149 153 Södertälje kontrakt, Stränga, tt... Södertälje landslöm., Stockh. 1.... Södertälje stad, Stockh. 1 Södertörns domsaga, Stockh. 1.... Södertörns fögderi, Stockh. 1 Södertörns kontrakt, Strängn.»t... Sodervidinge, Malm. 1 Söderåkra, Kalmar 1 Södra Bergnäs.kap., Luleå tt Södra Björke, Alvsb. 1 Södra Dals kontrakt, Karlstads st... Södra Finnskogs. ViinnJ. 1 Södra Fagelas, Skarab. 1 Södra, Gottlands, domsaga, Gottl. 1.. Södra, Gottlands, fögderi Södra, Gottlands, härad, Gottl. i... Södra, Hallands läns, domsaga, Hall. 1. Södra Hestra, Jönk. j Södra Härene, Älvsb. ] Södra, Jämtlands, fögderi, Jämtl. 1.. Södra. Jämtlands, kontrakt, Härnöi. st. Södra Kedum, Skarab. 1 Södra kontraktet, Visby st Södra Kyrketorp, Skarab. 1 Södra Ljunga, Kronob. 1 Södra Lundby, Skarab. 1. Södra Mellby, Krist. 1 Södra möts, Ölands, tingslag, Kalmar 1. Södra Möckleby, Kalmar 1 Södra Möre domsuga, Kalmar I.... Södra Möre fögderi, Kalmar 1.... Södra Möre härad, Kalmar 1 Södra Möre kontrakt, Växjö st.... Södra Ny, Värml. 1 Södra Roslags domsaga, Stockh. 1... Södra Hyr. se Vune-Kvr. Södra Häda, Värml. 1.' Södra Rörum, Malm. 1 Södra Sallerup, Malm. 1 Södra Sandby, Malm. 1 Södra Sandsjö, Kronob. 1 Södra Solberga, Jönk. 1 Södra Säm, Älvsb. 1 Södra Tjusts härad, Kalmar 1.... Södra Tjusts kontrakt, linköp. st... Södra Unnaryd, Jönk. 1 Södra, Uppsala lans, domtnga, Upps. 1. Södra, Vadsbo, domsaga, Skarab. 1. Södra Vadsbo kontrakt, Skara st... Södra Vedbo härad, Jönk. 1 Södra Vedbo kontrakt, Ijinköp. st... Södra Vi, Kalmar 1 Södra Villie, se Villie. Södra Ving, Älvsb. 1 Södra Vrum, Malm. 1 Södra Vånga, Älvsb. 1 Södra, Västerbottens, domsaga, V..bott. 1. Södra, Västmanlands, domsaga, Västm. 1. Södra 4 D y, Malm. 1 Södra Akarp, Malm. 1 Södra, Ångermanlands,doms, V.-norrl. 1. Södra Asarp, Älvsb. 1 Södra Äsbo härad, Krist. 1 7 5 128 97 36 24 50 60 56 131 104 29 133 19 50 122 54 56 22 54 32 131 25 131 103 24 59 128 59 38 37 36 22 20 51 24 19 128 135 19 24 50 36 50 140 137 37 37 139 51 33 170 189 159 im 159 185 190 170 170 170 154 154 154 159

232 SÖDRA ÅSBO KONTRAKT TORSHÄLLA STAD. Adm. Eckl, Adm. Eckl. Södra Åsbo kontrakt, Lunds st.... Södra 4* D0 h Bjäro domanga, Kriat. 1. Södra Aaum, Malm. 1 Södre, Inlands, bänd, Göteb. 1.... Sölvesborg» landskommun, Blek. 1... Sölvesborg» stad, Blek. 1 5'öndrum, Hall. 1 3Öne, Skarab. 1 Sönnaralöv, Västra, Krist. 1 Sönnarslöv, Östra, Krist. 1 Säraby, Kronob. 1 Särby, Krist. 1 Sörby, Skarab. 1 Särby, Osterg. 1., «e Mjölby. Sörbygdena härad, Göteb. 1 Sösdnla nr.e, Kriit. 1 Sövde, Malm. 1 Söve»tad, Malm. 1 Tann&ker, Jönk. 1 Tannm, Göteb. 1 Tanums härad, Göteb. 1 Tarsled, Älvsb. 1 Tavelsjö kapell, Luleå st Taxinge, Söderm. 1 Teckomatorps m:e, Malm. 1 Teda, Uppi. 1 Tegelsmora, Upps. 1 Tegnaby, Kronob. 1 Tegneby, Göteb. I.. Tengene, Skarab. 1 Teneta, Uppi. 1 Tlarp, Skarab. 1 Tibble, H&bo-, Upp». 1 Tibble, Skogs-, Upps. 1 Tidaholms stad, Skarab. 1 Tidavad, Skarab. 1. Tiderarom (Tirsernm), Osterg. 1... Tierp, Upp». 1 Tierp» köping, Upps. 1 Tillberg», Väitm. J Tillinge, TJpp». 1 Timmele, Älvsb. 1 Timmersdala, Skarab. 1 Timrå, V.-norrl. 1 Tingslag, se för varje län tab. 5. Tingstad, Osterg. 1 Tingstads m.e, Göteb. 1 Tingitade, Gottl. 1 Ttngså», Kronob. 1... Tingaryd» köping, Kronob. 1 Tirsernm, se Tidersrum. Tirup, Malm. I Tisselskog, Älvab. 1 Tiunda fögderi, Upp». 1 Tiunda tingslag, Upp». 1 Tived, Skarab. 1 Tjolöbolma slottskapell, Göteb.»t... Tjnrbo, Ytter-, härad, Västm. 1.... Tjnrbo, Över-, härad, VS»tm. 1.... Tjureda, Kronob. 1 Tjnrkö, Blek. 1 132 38 45 80 30 43 64 83 82 22 83 55 46 33 88 88 19 46 46 50 11 86 8 8 22 45 54 8 55 8 8 56 56 15 9 9 65 8 51 56 75 14 45 28 22 22 86 49 97 128 56 65 65 22 30 175 175 175 175 159 188 147 147 168 154 165 147 168 185 153 190 175 Tjnsts domsaga, Kalmar 1 Tjnsts fögderi, Kalmar J Tjusts, Norra, härad, Kalmar 1..,. Tjust», Norra, kontrakt, Linköp. st.. Tjusts, Södra, härad, Kalmar 1.... Tjusts, Södra, kontrakt, Linköp. st.. Tjällmo, Öaterg. 1 Tjärby, Hall. 1 Tjärnö, Göteb. 1 Tjärstad, Öaterg. 1. Tjörnarp, Krist. 1 Tjörnehuvuds (Rönnängs) kap., Göt. st. Tjörnekalvs m:e, Göteb. 1 Tjörn», Ornats och, doms., Göteb. 1.. Tjörn», Orusts och, fögderi, Göteb. 1. Tjörn» härad, Göteb. 1 Tjörn» (forna) pastorat, Göteb. st... Toarp, Älv»b. 1 Tofta, Gottl. 1 Tofta, Malm. 1 Tofteryd, J8nk. 1 Tolfta, Upp». 1 Tolg, Kronob. 1 Tollarps m:e, Krist. 1 Tollarps fögderi, Krist. 1 Tollstad, Väatra, Osterg. 1 Tollstad, Östra, Osterg. 1 Tolånga, Malm. 1 Tommarp, Västra, Malm. 1 Tommarp, Östra, Krist. 1 Tomelilla köping, Krist. 1 Torbjörntorp, Skarab. 1 Torekov, Krist. 1 Torekovs m:e, Kriat. 1 Toreitorp, Älvsb. 1 Torcannd, Söderm. 1 Torhamn, Blek. 1 Torna härad, Malm. 1 Torna kontrakt, Lund» at Torna och Bara doms., Malm. 1... Torne! domsaga, Norrb. 1 Torne! fögderi, Norrb. 1 Torneå tingalag, Norrb. 1 Tornea, Neder-, Norrb. 1 Torneå, Över-, Norrb. I Torp, Göteb. 1 Torp, V.-norrl. I Torp, Älvsb. 1 Torp, Östra, Malm. 1 Torpa, Hall. 1 Torpa, Kronob. 1 Torpa, Vä»tm. 1 Torpa, Älvsb. 1., se Borås. Torpa, Öaterg. 1 Torpa kapell, Göteb. st Torpe, Inlands, härad, Göteb. 1.... Torrlösa, Malm. 1 Torrskog, Älvsb. 1 Torrnm, se Torhamn. Toraby, Göteb. 1 Toraby m:e, Värml. 1 Torahälla landskommun, Söderm. 1... Torshälla stad, Söderm. 1 181 102 24 24 14 43 46 15 33 46 184 110 46 50 28 36 19 9 22 32 105 15 15 38 37 32 82 56 33 33 50 11 30 87 188 141 124 82 82 82 45 75 49 87 48 22 65 15 45 36 49 45 60 11 12 153 164 153 154 175 180 180 190 154 161 175 175 188 188 185 183 154

TORSKINGE TÄVELSÅS. 233 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Torskinge, Jöok. 1 Toislonda, Göteb. 1 Torslunda, Kalmar l Torstnna, Västm. 1 Torstnna härad, Västm. 1 Torsyi, Upp». 1 ToriEker, Gävleb. 1 Torsaker, Söderm. 1 Tors&ker, V.-norrl. 1 Torsång, Kopp. 1 TorsiU, Kalmar 1 Torsås m:e, Kalmar 1 Torsås, Västra, Kronob. 1 Torsås, Östra, Kronob. 1 Torso, Skarab. 1 Tortnna, Västm. 1 Torup, Hall. 1 Tomp, Krist. 1 Torö, Stookh. 1 Tosjö, Krist. 1 Tossene, Göteb. 1 Tostared, Älvsb. 1 Tostarp, Ingel stads b:d,kr.l.,8etosterup. Tostarp, N. Åsbo härad, Krist. 1... Tosterup, KriBt. 1 Tottarp, Malm. 1 Traberyd, se Traryd. Tranebergs.(Otterstads) kap., Skara st. Tranemo, Älvsb. 1 Trankil, Vurml. 1 '. Transtrand, Kopp. 1 Tranum, Skarab. 1 Tranas, Krist. 1 Tranås stad, Jönk. 1 Traryd (Traberyd), Kronob. 1 Trefaldighets, Heliga, förs. (Bondkyrka), Upps. 1... Trehörna, Österg. 1 Trehörningsjö, V.-norrl. 1 Tragareds kapell, Skara st Trolle-Ljnngby, Krist. 1 Trollenäs, Malm. 1. Trollhättans stad, Alvsb. 1 Trosa landskommun, Söderm. 1.... Trosa stad, Söderm. 1 Tryde, Krist. 1 Trysernm. Kalmar 1 Trysnnda fiskeläges bönebns, HämÖB. st. Travad, Skarab. 1 Trdkumla, Gottl. 1 Trälleborgs stad, Malm. 1 Träne, Krist. 1 Trängkårs, K. Norrlands, förs., V.-norrl. 1. Trängkårs, K. Skånska, förs., Krist. 1. Trängkårs, K. Svea, förs., Örebro 1.. Trängkårs, K. Västmanlands, f., Västm. 1. Träslöv, Hall. 1 Trässberg, Skarab. 1 Trästena, Skarab. 1 Trävattna, Skarab. 1 Trögdi fögderi, Uppi. 1 Trögds härad, Upps. 1 Trögds kontrakt, Upps. arkest.... 19 45 26 65 66 8 72 11 75 68 24 24 22 22 56 65 43 33 5 33 46 50 33 32 87 51 59 68 54 82 20 22 8 15 75 32 86 51 11 12 32 24 54 28 38 32 75 34 63 66 43 55 66 56 97 8 170 147 147 168 185 166 170 166 175 175 175 160 165 154 147 154 185 161 176 186 190 176 185 176 168 166 147 Träkorna, Skarab. 1 Trönningo, Hall. 1 Trönö, Gävleb. 1 Tnhnndra härad, Västm. 1 Tullstorp, Malm. 1 Tumba m:e : Stockb. 1 Tumberg, Älvsb. 1 Tnrabo, Söderm. 1 Tun, Skarab. 1 Tuna, Kalmar 1 Tnna, Söderm. 1 Tuna, Upps. 1 Tuna, V.-norrl. 1 Tnna, Gävleb. 1., se Hälsingtuna. Tuna, Stora, Kopp. 1 Tuna, Stora, kontrakt, Västerås st... Tnnaberg, Söderm. 1 Tunaläns härad, Kalmar 1 Tunaläns ocb Sevede fögd., Kalm. 1.. Tunaläns och Sevede kontrakt, Lin k. st. Tunge, Älvsb. 1 Tunge härad, Göteb. 1 Tnnbem, Västra, Älvsb. 1 Tnnhem, Östra, Skarab. 1 Turinge, Stookh. 1 Turtola bönehus, Luleå st Tutaryd, Kronob. 1 Tuva, Göteb. 1 Tveta, Kalmar 1 Tveta, Stookh. 1 Tveta, Värml. 1 Tveta härad, Jönk. 1 Tveta kontrakt, Väijö st.". Tveta, Vista ocb Mo doms., Jönk. 1.. Tveta, Vista o. Mo härads fögd., Jönk. 1. Tving, Blek. 1 Tvååker, Hall. 1 Tvärred. Älvsb. 1 Tydje, Älvsb. 1 Tygelsjö, Malm. 1 Tynderö, V.-norrl. 1 Tyngsjö kapell, Kopp. 1 Tyresö, Stockh. 1 Tyska förs. i Göteborg, Göteb. 1... Tyska (S:t Gertruda) förs. i Stookholm Tysslinge, Örebro 1.. Tystberga, Söderm. 1 Tåby, Österg. 1 Tådene, Skarab. 1 Tångens m:e, Göteb. 1 Tångeråsa, Örebro 1 Tånnö, Jönk. 1 Tåsjö, V.-norrl. I Täby, Stockh. 1 Täby, Örebro 1 Tämta, Älvsb. 1 Täng, Skarab. 1 Tännäs, Jämtl. 1 Tärby, Älvsb. 1 Tärendö, Norrb. 1 Tärna, Västm. 1 Tärna, V.-bott. 1 Tävels&s, Kronob. 1 54 43 72 65 37 5 50 11 54 24 11 8 75 68 11 24 102 49 46 49 56 5 22 45 24 5 59 19 130 100 30 43 51 49 37 76 68 5 46 1 62 11 14 64 46 62 19 76 5 62 50 64 77 60 82 65 79 22 149 159 154 147 185 166 166 154 189 154 176 185 165 192 163 163 168 163 186 163 167 186 168 188 147 188

234 TÖCKSMARK VALTORP. Adm. Eekl. Adm. Eckt. Töckemark, Värml. L Töftedsl,..Alvsb. 1 Töllsjö, Alvsb. 1 Tölö, Hall. 1 Tönnersjö, Hall. 1 Tönnersjö härad, Hall. 1 Tore, Norrb. 1 Töreboda köping, Skarab. 1.... Törnevall», Osterg. 1 Törnsfall, Kalmar 1 Tömnge, Malm. 1, Tössbo härad, Alvsb. 1.... Tössbo och Vedbo doms., Alvsb. 1. Tösse, Alvsb. 1 Tövc, se Södra Ving. Ubbhnlts kapell, Götcb.»t Ucklum, Göteb. 1 Uddevalla stad, Göteb. 1 Uddeholms landsfisk., Värml. ).... Uddevalla stadsförä., Göteb. 1 Ugglebo, se Ockelbo. Ugglum, Skarab, 1 Ukna, Kalmar 1 UUared, Hall. 1 Ullasjö, Alvsb. 1 Ullene, Skarab. 1 Ullernd, Nedre, Värml. 1 Ullernd, Övre, Värml. 1 Ulleruds pastorat, Karlstads st... Ullervad, Skarab. 1.. Ullerakers burad. Upps. 1 Ulleräkers kontrakt, Upps. ärkest... Ullstorp, Krist. 1 UUftnger, V.-norrl. 1 Ulricehamns stad, Alvsb. 1 Ulrika, Osterg. 1 Ulrika Eleonora (Kungsholms) f. i Sthlm Ulrika Eleonora kyrka (Ulrika), Link. st. Ulriksdals slottskapell, Upps. ärkest.. TJlvöns liskeliiges bönehus, Härnös. st. Umeå domsaga, V.-bott. 1 Umeå fögderi, V.-bott. 1 Umeå landskommun, V.-bott. 1.... llmeä län, se Västerbottens län. Umeå stad, V.-bott. 1 Umeå tingslag, V,-bott. 1 Undenns, Skarab. 1 Uudersvik, Gävleb. 1 Undersöker, Jätntl. 1 Undersakers lappförs., Jäuitl. 1.... Undersåkers o. Offerdalstingsl., Jämtl. 1. Unnaryd, Norra, Jönk. 1 Unnaryd, Södra, Jönk. 1 Ununge, Stockh. 1 Upphärad, Alvsb. 1 Upplands art.-regrs, K., förs., Upps. 1. Uppsala domkyrkoförsaml., Upps. 1.. Uppsala domprosten, Upps. ärkest... Uppsala ärkestift Uppsala län Uppsala läns mellersta domsaga, Upps. 1. 59 49 50 43 43 43 82 56 14 24 37 49 134 49 45 46 115 46 56 24 43 50 55 59 59 56 8 32 75 51 15 1 140 122 79 79 79 56 72 77 77 77 19 19 4 49 9 9 8 128 183 ' J88 153 154 181 153 185 154 192 156 185 188 188 149 186 183 147 147 117 147 147 Uppsala läns norra domsaga, Upps. 1. Uppsala läns södra domsaga, Upps. 1. Uppsala-Nös, Upps. 1 Uppsala stad Uppsala, Gamla, Upps. 1 Uppvidinge fögderi, Kronob. 1.... Uppvidinge härad, Kronob. 1 Uppvidinge kontrakt, Växjö st.... Uppåkra, Malm. 1 Urshnlt, Kronob. 1 Urasa, Kronob. 1 Utby, Skarab. 1 Utby kapell, Göteb. st Utombrodelen av Stora Tuna.... Utvängstorp, Skarab. 1 Utö, Stockh. 1 Uvered, Skarab. 1 Vad, Skarab. 1 Vada, Stockh. 1 Vadensjö, Malm. 1 Vadsbo härad, Skarab. 1 Vadsbo norra domsaga, Skarab. 1... Vadsbo, Norra, kontrakt, Skara Bt... Vadsbo södra domsagn, Skarab. 1... Vadsbo, Södra, kontrakt, Skara st... Vadsbro, Söderm. I Vadstena klosterkyrka, Linköp. st... Vadstena stad, Osterg. 1 Vaggeryds m:e, Jönk. 1 Vagnhärad, Söderm. 1 Vagnsbro härad, Västm. 1 Vaksala, Upps. 1 Vnksala härad, Upps. 1 Vaksala kontrakt, Upps. ärkest.... Valbo, Gävleb.. 1 Valbo härad, Alvsb. 1 Valbo-Kyr, Älvsb. 1.. Valdcrnarsviks köping, Osterg. 1... Valdshult, Jönk. 1 Valinge, Hall. 1... Valkebo härad, Osterg. 1 Vall, Gottl. 1 Valla, Göteb. 1 Valla nv.e, Söderm. 1 Valla landsflsk., Söderm. 1 Valla, Binnebergs och, tingslag, Skarab. 1. Vallbo (Movallens) bönehus, Härnös. st. Vallby, Krist, 1 Vallby, Söderm. 1 Vallby, Upps. 1 Valida, Hall. 1 Valle härad, Skarab. 1 Vallebergn, Krist. 1 Vallentuna, Stoekh. 1 Valleutuna härad, Stockh. 1 Vallerstad, Osterg. I Vallkärrn, Malm. 1 Vallsjö, Jönk. 1 Vallstena, Gottl. 1 Valstad, Skarab. 1 Valtorp, Skarab. 1 129 12» 8 9 8 101 522 37 22 22 56 70 55 5 54 56 4 36 56 135 135 11 15 19 11 65 8 8 72 49 49 14 19 43 15 28 45 11 98 185 32 11 8 43 55 32 4 4 14 36 20 28 55 56 147 180 155 153 147 147 183 153 190 187 163 147 153 170 190

VALÖ VINTROSA. 235 Adm. Eckl. Adm. Eckl. Valö, Stockh. 1 Vamlingbo, Gottl. 1 Vankiva, Krist. 1 Vansbro m:e, Kopp. 1 Vanstad, Malm. 1 Vansö, Söderm. 1 Vapnö, Hall. 1 Vara, Skarab. 1 Vura köping, Skarab. 1 Varbergs fögderi, Hall. 1 Varbergs kontrakt, Göteb. st Varbergs stad, Hall. 1 Värnhem,.se Skarke. Varnum, Alvsb. 1 Varnnm (Kristinehamns landsf.), Värml. 1. Vanmins kyrka (Vara och Önums),Sk.st. Varola, Skarab. 1 Varlofta fögderi, Skarab. 1 Vartofta härad, Skarab. 1 Vartofta kontrakt, Skara st Vartofta o. Frökinds domsaga, Skarab. 1. Vartofta-Asaka, Skarab. 1 Varv, Skarab. 1 Varv, Österg. 1 Varvet, Nya, Göteb. 1 Vaismolösa landsfisk., Kalm. 1.... Vassonda, Stockh. 1. Vassända landsfisk.,. Alvsb. 1 Vassända-Naglum, Alvsb. 1 Vaxholms församling, Stockh. 1.... Vaxholms stad, Stockh. 1 Vebcröd, Malm. 1 Veberöds m:e, Malm. 1 Veekholm, Upps. 1 Vedbo fögderi, Alvsb. 1 Vedbo härad, Alvsb. 1 Vedbo, Norra, härad, Jönk. 1 Vedbo, Norra, kontrakt, Linköp. st.. Vedbo fögderi, Norra och Södra, Jönk. 1. Vedbo, Södra, härad, Jönk. 1 Vedbo, Södra, kontrakt, Linköp. st.. Vedby, Krist. 1 Veddige, Hall. 1 Veddinge, Norr-, se Norrvidinge. Veddinge, Söder-, se Södervidinge. Vedens härad, Alvsb. 1 Vcderslöv, Kronob. i Vedevågs brnkskyrka, Västerås st.. Vedum, so Järpås. Vedum, Kinne-, Skarab. 1 Vednm, Laske-, Skarab. 1 Veinge, Hall. 1 Velinge, Skarab. i Vemdalen, Jämtl. 1 Vemmenhög, Västra, Malm. 1 Vemmenhög, Östra, Malm. 1 Vemmenhögs bärad, Malm. 1 Vemmenhögs kontrakt, Lunds st.... Vemmenhögs, Ljunits o. Herrestads doms., Malm. 1 Vemmerlöv, Västra, Malm. 1..... Vemmerlöv, Östra, Krist. 1 Ven, ses:t Ibb. 4 29 33 68 38 11 43 54 54 109 44 50 59 56 113 55 135 55 55 15 45 103 4 111 49 4 5 37 37 8 111 49 19 100 19 33 43 50 22 54 54 43 55 77 37 37 37 133 37 32 147 190 175 159 153 147 147 154 154 165 186 Vena, Kalmar 1 Vendel, Upps. 1 Venj&n, Kopp. 1 Ventlinge, Kalmar 1 Verum, Krist. 1 Vesene, Alvsb. 1 Vessby, se Längjum. Vessige, Hall. 1 Veta, Österg. 1 Vetlanda landskommun, Jönk. 1.... Vetlanda stad, Jönk. 1 Vette härad, Göteb. 1 Vettle härad, se Vättle härad. Vi, Norra, Österg. 1 Vi, Södra, Kalmar 1 Viby, Örebro 1 Viby, Österg. 1 Vibyggerä, V.-norrl. 1 Vicklebv, Kalmar 1 Vidbo, Stockh. 1. Vifolka härad, Österg. 1 Vifolka och Valkebo kontrakt, Link. st. Vifolka, Valkebo o. Gull bergs doms., Öst. 1. Vika, Kopp. 1 Vikbolandets landstisk, Österg. 1... Vikbolands eller Östkinds och Björkekinds kontrakt, Linköp. st Viken, Malm. 1. Vikcrs kapell, Örebro 1 Vikingstad, Österg. 1 Viklau, Gottl. 1 Vikornas norra kontrakt, Göteb. st. Vikornas södra kontrakt, Göteb.»t. Viksala (Torso) kyrka, Skara st.... Viksjö, V.-norrl. 1 Viksta, Upps. 1 Viktoria, se Madesjö. Vilans m:e, Krist. 1 Vilhelmina, V.-bott. 1 Vilhelmina m:e, V.-bott. 1 Villands domsaga, Krist. 1 Villands härad, Krist. 1 Villands kontrakt, Lunds st Villberga, Upps. 1 Villie, Malm. 1 Villstad, Jönk. 1 Villåttinge härad, Söderm. 1 Villåttinge kontrakt, Strängnäs st... Vilske härad, Skarab. 1 Vilske-Kleva, Skarab. 1 Vimmerby landskommun, Kalmar 1. Vimmerby stad, Kalmar 1 Vinberg, Hall. 1 Ving, Norra, Skarab. 1 Ving, Södra, Alvsb. 1 Vingåker, Västra, Söderm. 1 Vingåker, Östra, Söderm. 1 Vingåkers m:e, Söderm. 1 Vinköl, Skarab. 1 Vinnerstad, Österg. 1 Vinslöv, Krist. 1 Vinslöv m:e, Krist. 1 Vintrasa, Örebro 1 24 9 68 25 33 50 43 15 20 20 46 15 24 62 15 75 25 4 15 129 68 99 36 62 15 28 75 8 32 79 79 132 32 8 38 19 11 55 55 24 25 43 55 50 12 12 12 55 15 33 33 62 154 165 170 175 159 154 170 170 154 154 163 154 185 170 154 166 153 165 154 190 160 185 188 175 147 154 154 153 175 163

236 VIREDA VÄSTERBOTTEN. Adm. Eckl. Adm. Eckl. Vireda, Jönk. 1 Virestad, Kronob. 1 Virke, Malm. 1 Virserum, Kalmar 1 Virsernnis m:e, Kalmar 1 Visby landikommun, Gottl. 1 Visby län, se Gottl. län. Visby stad, Gottl. I Vi«by stift Visingsö, Jönk. 1 Viska, se Fredrika. Viskafors bruk, Göteb. st Viske hårad, Hall. 1 Visland a, Kronob. 1 Vislanda nr.e, Kronob. 1 Visnnm, Värml. 1 Visnums härad, Värml. 1 Visnums-Kil, Värml. 1 Visnums kontrakt, Karlstads «t.... Vlseefjärda, Kalmar 1 Visseltofta, Krist. 1 Vist, Älvsb. 1 Vist, Östern. 1 Vista härad, Jönk. 1 Vista kontrakt, Växjö st Viste härad, Skarab. 1 Vlatorp, Skarab. 1... Vitaby, Krist. 1 Vitemölla m:e, Krist. 1 Vitsand, Värml. 1 Vittangl kapell, Norrb. 1 Vittaryd, Kronob. 1 Vittinge, Västa. 1 Vitträsk kapell, Luleä st Vlttsjö, Krist. 1 Vlttskövle, Krist. 1 Vivata fögderi, V.-norrl. 1 Volgsjön, se Vilhelmina. VollajÖ, Malm. 1 Voina, Gävleb. 1 V oinans kontrakt, Upps. ärkest.... Vram, Norra, Malm. 1 Vram, Södra, Malm. 1 Vram, Västra, Krist. 1 Vram, Östra, Kriit. 1 Vrena, Södenn.,. 1 Vreta kloster, Österg. 1 Vrigstad, Jönk. 1 Vra, Kronob. 1 Vrångö m:e, Göteb. 1 Våla, Väster-, Västm. 1 V&la, Öster-. Västm. 1 V&la härad, Västm. 1 V&mb, Malm. 1 Våmb, Skarab. 1 Vamhot, Kopp. 1 Vånga, Krist. 1 Vänga, Österg. 1 V&nga kontrakt, Skara st Vänga, Norr», Skarab. 1 Vfinga, Södra, Alvsb. 1 Vardinge, Stocka. 1 VardnUs, Österg. 1 19 22 36 24 24 28 29 19 43 22 32 59 69 59 24 33 51 14 19 54 55 S2 32 60 82 22 65 33 32 120 38 72 36 36 32 32 12 14 20 22 45 65 65 65 38 56 68 32 14 55 50 5 15 154 154 190 190 190 170 170 175 163 170 188 147 189 175 175 149 149 175 175 153 170 166 165 175 163 167 167 154 Vardsherg, Österg. 1 Värfrnhem, se Vämb, Skarab. 1. Vårfrnkyrka, Upps. 1 Varfrukyrkati (Skännlnge), Linköp. st. Värkumla, Skarab. 1 Varvik, Älvsb. 1 Våthnlt, Jönk. 1 Vaitorp, Hall. 1 Växtorp, Jönk. 1 Växtorp, Kalmar 1 Vä, Krist. 1 VUckelsäng, Kronob. 1 Väddö, Sfockh. 1 Väddö och Häverö skeppslag, Stockh. 1. Väderstad, Österg. 1 Vajerns m:e, Göteb. 1 Väla, Skarab. 1 Välinge, Malm. 1 Vällinge, Malm. 1 Vällinge kapell, Strängnäs it Vällinge nr.e, Malm. 1 Vällnv, Malm. J Väne fögderi,.älvsb. 1 Väne härad, Älvsb. 1 Väne kontrakt, Skara st Väne-Ryr, Älvsb. 1 Väne-Asaka, Älvsb. 1. Vänersborgs län, se. Älvsborga län. Vänersborgs stad, Älvsb. 1 Vönersnäs, Skarab. 1 Vänga, Älvsb. 1 Vänge, Gottl. 1 V&nge, Upps. 1 Vännäs, V.-bott. 1 Vännäs m:e, V.-bott. 1 Varenda, Mellersta, domsaga, Kronob. 1. Värends, Västra, domsaga, Kronob. 1.. Värends, Östra, domsaga, Kronob. 1.. Värlng, Skarab. 1 Värmdö, Stookh. 1 Värmdö fögderi, Stockh. 1 Värmdö skeppslag, Stockh. 1 Värmlands län Värmskog, Värml. 1 Värna, Österg. 1 Värnamo landskommun, Jönk. 1.... Värnamo stad, Jönk. 1. Värsås, Skarab. 1 Värö, Hall. 1 Väsby, Malm. 1 Väsby, Salbergs-, fögderi, Västm. 1.. Vase, Värml. 1 Vase härad, Värml. 1 Västanfors, Västm. 1 Väitbo fögderi, Jönk. 1 Västbo härad, Jönk. 1 Västbo kontrakt, Växjö st Västerbergslags domsaga, Kopp. 1... Vfisterbergslsgs fögderi, Kopp. 1.... Västerbergslags tingslag, Kopp. 1... Vasterbitterna, Skarab. 1 Västerbottens län Västerbottens mellersta doms., V.-bott. 1. 14 8 55 49 19 43 19 24 32 22 4 4 15 46 54 36 37 87 36 111 49 49 49 51 54 50 28 8 79 79 130 131 130 66 4 96 4 59 69 14 19 20 56 43 36 117 59 59 65 100 19 187 118 68 54 79 140 153 147 156 170 175 147 154 164 190 188 153 166 167

VÄSTERBOTTEN YSBY. 237 Adm. Eckl.j Adm. Eckl. Västerbottens norra domsaga, V.-bott. 1. Västerbotten! norra kontrakt, Härnös. st. Västerbotteaa södra domsaga, V.-bott. 1. Västerbottens södra kontrakt, Härnös. st. Västerbottens västra domsaga, V.-bott. 1. Västerdals fögderi, Kopp. I Väster-Dals kontrakt, Västerås st... Västerfärnebo, Västra. 1 Västergarn, Gott. 1 Västerhaninge, Stockh. 1 Västerbejde, Gottl. 1 Västerlandn, Göteb. 1 Västerljung,.Soderm. 1 Västerlosa, Österg. 1 Västerlövsta, Viistra. 1 Västermo, Söderm. 1... Västernärkes domsagn, Örebro 1.... Västernorrlands län Västerplana, Skarab. 1 Västerrekarne härad, Söderm. 1.... Västerrekarne kontrakt, Strängnäs st.. Västerram, Kalmar 1 Västerstad, Malm. 1 Västersysslets fögderi, Vitrml. 1.... Väatertälje, Stockh. 1 Västertuna kapell, Västerås st Västerviks stad, Kalmar 1 Väaterv&la, Västm. 1 Västeråker, Upps. 1 Västerås-Barkarö, Västm. 1 Västerås domkyrkoförsamling, Västm. 1. Västerås domprosten, Västerås st... Västerås fögderi, Västm. 1 Västerås län, se Västmanlands län. Västerås stad, Västm. 1 Västerås stift Västkinde, Gottl. 1 Västland, Upps. 1 Västmanlands län Västmanlands norra domsaga, Västm. 1. Västmanlands södra domsaga, Västm. 1. Västmanlands västra domsaga, Västm. 1. Västmanlands östra domsaga, Västm. 1. Västra Alstad, Malm. 1 Västra Broby, Krist. 1 Västra Dals kontrakt, Karlstads st... Västra Ed, Kalmar 1 Västra Kmtervik, Värml. 1 Västra Eneby, Österg. J Västra Frölunda, Göteb. 1 Västra Fågelvik, Varml. 1 Västra Gerum, Skarab. 1 Västra, Gästriklands, tingslax, Gävleb. 1. Västra Göinge domsaga, Krist. 1... Västra Göinge härad, Krist. 1.... Västra Göinge.kontrakt, Lunds st... Västra Harg, Österg. 1 Västra Hälsinglands domsaga, Gävleb. 1. Västra Hislngs härad, Göteb. 1.... Västra Hoby, Malm. 1 Västra Husby, Osterg. 1 Västra härad, Jönk. 1 Västra härads domsaga, Jönk. 1.... 140 140 140 118 66 23 5 2b 45 11 15 65 11 186 75 54 11 24 38 114 5 25 65 8 65 66 117 66 28 9 65 137 137 137 137 37 33 24 60 15 45 59 55 138 132 33 15 138 45 36 14 20 130 188 188 165 166 190 190 153 147 154 167 154 166 147 165 165 165 165 190 188 153 154 175 154 153 Västra härads kontrakt, Växjö st... Västra Ingelatad, Malm. i Västra, Jämtlands, domsaga, Jäiutl. 1. Västra, Jämtlands, fögderi, Jämtl. 1.. Västra, Jämtlands, kontrakt, Härnös. it. Västra Karaby, se Västra Karleby. Västra Karleby(Vöstra Karaby), Malm. 1. Västra Kamp, Krist. 1 Västra K lagstorp, Malm. 1 Västra Kärrstorp, Malm. 1 Västra Ljungby, se Trolle-Ljungby. Västra, Medelpads, domsaga, V.-norrl. 1. Västra, Medelpads, kontrakt, Härnös. st. Västra Ny (Nykyrka), { g. l \ ] Västra Nöbbelöv, Malm. 1 Västra Odaralöv, se Odarslöv. Västra, Orusts, härad, Göteb. 1.... Västra, Roslags, kontrakt, Upps. ärkest. Västra Byd, Upps, l.. Västra Byd, Österg. 1 Västra Sallerup, Malm. 1 Västra Skedvi, Västm. 1 Västra Skrävlinge, se Malmö Västra Skrävlinge församl. Västra Skrukeby,..se Högby, Ostarg. 1. Västra Stenby, Österg. 1 Västra, Stookh. läns, domsaga, Stockh. 1. Västra Strö, Malm. 1 Västra Sund, Varml. 1., se Sunno. Västra Sönnarslöv, Krist. 1 Västra Tollstad, Österg. 1 Västra Tommarp, Malm. 1 Västra Tors&s, VLronob. \ Västra Tunhera, Älvsb. 1 Västra Vemmenhög, Malm. 1 Västra Vemmerlöv, Malm. 1 Västra. Västerbottens, doms., V.-bott 1. Västra, Västmanlands, doms., Västm. I. Västra Vingåker, Söderm. 1 Västra Vram, Krist. 1 Västra Varenda domsaga, Kronob. 1.. Västra, Ångermanlands doms., V.-norrl. 1 Väte, Gottl. 1 Vättak, Skarab. 1 -..- Vättle, Ale o. Knllings doms., Älvsb. 1. Vättle härad, Älvsb. 1 Vättlösa, Skarab. 1 Vätö, Stockh... 1 Väversnnda, Österg. 1 Växjö domkyrkoförsaml., Växjö st... Växjö landskommun, Kronob. 1..., Växjö Östregårds m:e, Kronob. 1... Växjö län, se Kronobergs län. Växjö stad, Kronob. 1 Växjö stift Ydre härad, Österg. 1 Ydre kontrakt, Linköp. st Yllestad, Skarab. 1 Yngsjö kapell, Lunds st Ysane, Blek. 1 Ysby, Hall. 1 37 140 122 36 88 87 37 139 62 16 87 45 8 15 36 65 16 128 86 33 15 37 28 49 87 87 140 137 12 32 131 139 28 55 134 49 65 4 15 22 22 22 16 56 80 43 170 185 175 185 153 154 165 168 164 167 175 190 167 147 153 154 176 175

238 YSTAD ÄLVKARLEBY. Adm. EcklJ Adm. Eckl. Ystads fögderi, Malm. 1 Ystads stad, Malm. 1 Ytterby, Götcb. 1 Ytterenhörna, Söderm. 1....... Yttergran, Upps. 1 Ytterhogdal, Jämtl. 1 Ytterjärna, Stockh. 1 Ytterliinnäs, V.-norrl. 1 Yttermalung, se Malung. Ytterselö, Söderm. L Yttertjnrbo härad, Västm. 1 Yxnerura, Österg. 1 Zireköpinge, se Sireköpinge. Å, Österg. 1 Åby, Kalmar 1 Åby-Klippans^ m:e, Krist. 1 Åby, Stora, Österg. 1 Äby, Södra, Malm. 1 Adul» fögderi, V.-norrl. 1 Adals-Liden, V.-norrl. 1 Åhus, Krist. 1 Ahns köping, Krist. 1 Ahus m:e, Krist. 1 Åkarp, Norra, Krist. 1 Åkarp, Södra, Malm. 1 Åkarps m:e, Malm. 1 Åker, Jönk. 1 Åker, Söderm. 1 Åker, Väster-, Upps. 1. Åker, Öster-, Stockh. 1 Åker, Öster-, Söderm. 1 Åker» härad, Söderm. 1....... Åkers skeppslag, Stockh. 1 Åkerbo, Bankekinds o. Hanekiuds doms., Österg. 1 Åkerbo härad, Kalmar 1 Åkerbo härad, Viistm. 1 Åkerbo härad, Österg. 1 Åkerby, Upps. 1 Ål, Kopp. 1 Åland, Upps. 1... Ålem, Kalmar 1 Amots kapell, Gävleb. 1 Åmots m:e, Värml. 1.. Amsele kapoll, Luleå st Åmäls landskommun, Älvsb. 1.... finals stad, Älvsb. 1.Angarp, se Agnetorp. Ångermanlands mell:a doms., V.-norrl. 1. Angermanl. nordvästra kontrakt,härn. st. Angermanl. nordöstra kontrakt, Härn.»t, Angermanl. sydvästra kontrakt, Häru. st. Angermanl. södra domsaga, V.-norrl. 1. Angermanl. södra doms:s t:g, V.-norrl. 1. Angermanl. södra kontrakt, Härnös. st. Angermanl. västra domsaga, V.-norrl. 1. Angermanl. västra kontrakt, Härnös. st. Ångermani. östra kontrakt, Härnös. st. Ånimskog, Älvsb. 1. 108 38 45 11 8 77 5 75 11 65 14 14 24 33 15 37 121 75 32 32 82 33 37 37 19 11 8 4 12 11 4 129 24 65 14 8 68 8 24 72 59 49 51 139 139 75 139 49 186 185 153 153 170 154 185 175 175 175 147 165 147 170 188 185 185 185 185 185 185 Anstå, Örebro 1 Ardala, Söderm. 1 Åre, Jämtl. 1 Årjängs landsfisk., Värml. 1 Årstad, Hall. 1 Årstads härad, Hall. 1 Årsunda, Gävleb. 1 Åryd, Blek. 1 Ås, Hall. 1 ka, Jämtl. 1 Ås, Jönk. 1 Ås, Kalmar 1 Ås, Skarab... 1 Ås härad, Älvsb. 1 As kontrakt, Skara st Åsaka, Barne-, Skarab. 1 ^saka, Kallands-, Skarab. 1 Asaka, Skånings-, Skarab. 1 Åsaka, Vartofta.7, Skarab. 1 ^.saka, Väne-, Älvsb. 1 tåsarne, Jämtl..1 sarp, Norra, Älvsb. 1 osarp, Södra, Älvsb. 1.. Åsbo, Österg. 1 Åsbo, Norra, härad, Krist. 1 Åsbo, Norra, kontrakt, Lnnds st... Åsbo, Södra, härad, Krist. 1 Åsbo, Södra, kontrakt, Lunds st.... Asbräcka, Älvsb. 1 härad, Skarab. 1 tse se, Viste, Barne o. Loske doms., Skarab. 1 Åsedn, Kronob. 1 Aseda m:e, Kronob. 1 Åselc, V.-bott. 1 Asele lappmarks tingslag, V.-bott. 1.. ^aele nv.e, V.-bott. 1....... Åsenhöga, Jönk. 1 ^.sens kapell, Västerås st Asle, Skarab. 1 Åstols m:e, Göteb. 1 Åstorps nv.e, Krist. 1 Åsnm, Norra, Krist. 1 Äsum, Södra, Malm. 1 Asundu härad, Upps. 1 Åsunda kontrakt, Upps. ärkest.... Åsnndens landsnsk., Älvsb. 1.... Åtvid, Österg. 1.... Åtvidabergs m:e, Österg. 1 Alekulla, Älvsb. 1 Älgarås, Skarab. 1 Älghult, Kronob. 1 Älg», Värml. 1 Älmeboda, Kronob. 1 Almhnlts köping. Kronob. 1 Älvdalen, Kopp. 1 Älvdals fögderi, Värml. 1 Älvdals härad, Värml. 1 Älvdals kontrakt, Karlstads st.... Älvdals och Nyeds domsaga, Värml. 1. Älvdals tingslag, Kopp. 1 Älvestad, Österg. 1., Älvkarleby, Upps. 1 62 11 77 114 43 43 72 30 43 77 19 25 54 50 54 54 55 55 49 77 51 51 15 33 33 49 54 135 22 22 79 79 79 19 55 46 83 32 38 8 112 14 14 50 56 22 59 22 22 68 115 60 136 68 14 9 163 186 175 185 170 159 185 154 175 188 165 175 147 153 165 153

ÄLVROS ÖSTERSYSSLET. 239 A 3m. Eckl. Ad in Eckl. Älvros, Jiiintl. 1 Alvsbacka, Värml. 1 Alvsborg» län Älvsby, ivorrbi 1 Alvsby tingslag,. Norrb. 1 Älvsered, Älvsb. ]. Älvsyssels norra kontrakt, Göteh st.. Älvsvssels södra kontrakt, Göteb. et.. Älvsäker, Hall. 1 Ängclholms fögderi, Krist. 1 Angdbolms stad, Krist. 1 Ängersjö kapell, Härnös. st Ängsö, Västm. 1.... Ankhös, Borgerskapets, i StoekhiJm.. Äppelbo, Kopp. i Ärentuna,.Upps. 1 Ariln, se Arla. Arja, se Åker, Söderm. 1. Arla, Söderm. ] Arlinghnndra, Husby-, Stockh. 1... Arlinghnndra härad, Stockh. 1.... Arlinghundra kontrakt, Upps. ärkest.. Arteniark, Alvsb. 1 Aspered, Alvsb. 1 Asphult, Krist. 1 Aspinge, Östra, Malm. 1 Äspö, Malin. 1 Ookerfi, Göteb. 1 Ödeborg. Älvsb. 1 Ödeby, Örebro 1 Odenäs, Alvsb. 1 Odesbög, Österg. 1 Ödestuga, Jönk. 1 Ödakölt, Älvsb. 1 Ödsmål,.Göteh. 1 Öggestorp, Jönk. 1 Ögluudn, Skarab. 1 Öja, Gottl. 1 Öja, Kronob. 1 Öja, Malm. 1 Öja, Södern). 1 Öjaby, Kronob. I Öjareds kapell, Göteb. st Oje kapell, Västerås st Öjungs kapell, Upps. ärkest Ökna, Jönk. 1 Öknebo härad, Stockh. 1 Ölands domsaga, Kalmar 1 Olands fögderi, Kalmar 1 Ölands medel-kontrakt, Växjö st.... Ölands norra kontrakt, Växjö st.... Ölands norra möts tingslag, Kalmar 1. Ölands södra kontrakt, Växjö st.... Olunds södra möts tingslag, Kalmar 1. Öljchult, Blek. I Ölrae, Värm. 1 Öline härad, Värm. 1 Ölmestad, Jönk. 1 Olmevalla, Hall. 1 Ölserud, Viinnl. I Ölsreimna, Alvsb. 1 77 60 49 82 82 51 43 106 33 65 3 68 8 11 4 4 49 50 32 38. 37 45 49 62 49 15 20 49 45 19 55 29 22 38 11 22 20 5 131 103 131 131 30 59 59 19 43 59 51 185 188-. 175 186-165 165 163 147 147-175 188 168 159 154 190 181 166 149 170 170 170 170 175 170 Öm, Skarab. 1 Onnarp, Malm. 1 OnnesUd, Krist. 1 Önnm, Skarab. 1 Ör, Kronob. 1 Or, Älvsb. 1 Öra, Älrsb. 1 Orbergn, Österg. 1 Örby, ÄLvsb. 1 Orbyhus fögderi, Upps. 1 Orbyhus härad, Upps. 1 Orbyhus kontrak», Upps. ärkest..... Örebro fögderi, Örebro 1 Örebro härad, Örebro 1 Örebro kontrakt, Strängnäs st Örebro län Örebro stad, Örebro 1........ Örebro södra stadsf. (Nikolai),,Örebro.1. Örobro norra stadsf. (Olaus Petri), Öreb. 1. Oragrunds stad, Stockh. 1 Öraryd, Jönk. 1. Orgryte, Göteb. 1 Örja, Malm. 1 Örkelljuuga, KriM. I Orkelljunga m:e, Krist. 1 Orkened, Krist. 1 Ornsköldsviks. stad, V.-norrl 1 Örsjö, Kalmar l Örsjö, Malm. i Örslösa, ; _ Skarab. 1 Orsäs, Älvsb. 1 Örtofta, Malm. 1 Örtomta, Österg. 1 Örträsk, V.-bott. 1 Ösino, Stockh. 1 Osseby, se Össeby-Garu. Osscby-Garn, Stockh. i Ossjö; Krist. 1... Östad, Älvsb. 1 Östbo fögderi, Jönk. 1.. Östbo och Västbo domsaga, Jönk. 1.. Östbo härad, Jönk. 1 Östbo kontrakt, Växjö st Osterbitterna, Skarab. 1 Österby bruk, Upps. iirkest Österfärnebo, Gävieb. 1 Östergarn, Gottl. 1 Östergötlands län Österhaninge, Stockh. 1 Osterlövsla, Upps. 1 Östermalm, se Hedvig Eleonora f. i Sthm. Oslernärkes domsaga, Örebro 1...'. Österplana, Skarab. 1 Osterrtkarne härad, Söderm. 1.... Österreknrne kontrakt, Strängnäs st.. Ostersidans ni.'e, Göteb. 1 Osterslöv, Krist. 1 Öslcrsnnds garnisonsförsamliiig, se K. Norrlnnds artillerireg:s förs. Östersunds län, se Jämtlands län. Östersunds stad, Jämtl. 1 ÖstersyssleU domsaga, Värml. 1.... Östersysslcts fögderi, Värml. 1.... 56 37 33 54 2'i 49 50 15 50 98 9 115 62 62 63 63 63 5 19 45 36 33 33 32 76 24 37 54 51 36 14 79 5 4 33 49 101 130 19 54 72. 38 14 5 9 136 54 11 45 32 77 136 114 175 153 163 163 163 163 147 175 185 170 153 188 163 175 190 163 175 185

240 ÖSTERTÄLJE ÖXNEVALLA. Adm. Eckl.; Adm. Eckl. Östertälje, Stockh. 1 Österimda, Västm. 1 Oslervnllskog, Värinl. I Östervåla, Västm. 1 Österåker, Stockh. 1 Österåker, Söderm. 1 Österåkers landsfisk., Stockh. J.... Östhammars stad,.stockh. 1 Östkinds härad, Osterg. 1 Östkinds och Björkekind» kontrakt = Vikholands, Linköp. st. Östmark, Värml. ] Östra Broby, Krist. 1 Östrabv, Malm. 1 Östra Ed, Kalmar 1 Östra Emtervik, Värml. 1... Östra Eneby, se Nnrrköp. Östra Eneby. Östra frölunda, Älvsb. 1 Östra Fågelvik, Värml. 1 Östra Gerum, Skarsvb. 1 Östra Grevie, Malm. 1 Östra, Gästriklands, tingslag, Gävlcb.). Östra Göinge domsaga, Krist. I.... Östra Göinge härad, Krist. 1 Östra Göinge.kontrakt, Lunds st... Östra Harg, Osterg. i Östra Herrestad, Krist. 1 Östra Hisings härad, Götcb. 1.... Östra Hoby, Krist. 1 Östra Husby, Osterg. 1 Östra härad, Blek. 1 Östra härad, Jönk. 1 Östra härads domsaga, Jönk. 1.... Östra härads domsaga, Blek. 1.... Östra härads kontrakt, Luudä st... Östra härads kontrakt, Väijö st.... Östra Ingelstad, Krist. 1 Östra, Jämtlands, domsaga, Jämtl. 1.. Östra, Jämtlands, fögderi, Jämtl. 1. Östra, Jämtlands, kontrakt, Härnäs, st. Östra Karab.v, se Östra Karleby. Östra Karleby (Östra Karaby), Malm. 1. Östra Karup, Hall. 1 Östra Klngstorp, Malm. 1 Östra Kärrstorp, Malm. 1 Östra Ljungby, Krist. 1 Östra, Medelpads, domsaga, V.-norrl. 1. Östra, Medelpads, kontrakt, Härnös. st. 5 65 59 65 4 12 96 5 14 60 82 38 24 60 51 59 55 37 138 132 33 14 82 45 32 14 30 20 130 132 32 139 121 36 43 37 88 33 139 147 147 175 153 175 153 153 175 170 185 185 Östra Ny, Osterg. 1 Östra Nöbbelöv, Krist. 1 Östra, Orusts, härad, Göteb. 1.... Östra, Koslags, kontrakt, Upps. ärkest. Östra Kyd, Stockh. 1 Östra Ryd, Osterg. 1 Östra Sallerup, Malm. 1 Östra Skrukeby, Osterg. 1 Östra Stenby, Osterg. 1 Östra Strö, Malm. 1 Östra Sund, se Sunne, Värml. 1. Östra Sönnarslör, Krist. 1 Östra Tollstad, Osterg. 1... :.. Östra Toinmarp, Krist. 1 Östra Torp, Malm. 1 Östra Torsås, Kronob. 1 Östra Tnnhem, Skarab. 1 Östra Vemmenhög, Malm. 1 Östra Vemmerlöv, Krist. 1 Östra Vingåker, Söderm. 1 Östra Vrara, Krist. 1 Östra Värends domsaga, Kronob. 1... Östra, Västmanlands, domsaga, Västm. 1. Östra Äspinge, Malm. 1 Östuna, Stockh. 1 Öttum, Skarab. 1 Öved, Malm. 1 Övcrenhörna, Söderm. 1 Övergran, Upps. 1 Överhogdal, Jäiutl. 1 Överjärna, Stockh. 1 Överkalix, Norrb. 1 Överkalii tingslag, Norrb. 1 Överklintens kapell, Luleå st Överluleå, Norrb. 1 Öveiluleå tingslag, Norrb. 1 Overläuiiäs, V.-norrl. 1 Övennalunif, se Malung. Överrums brukskapell, Linköp. st... Överselö, Söderm. 1 Övertjurbo härad, Västm. 1 Övertorneå, Norrb. 1 Övraby, Hall. 1 Övraby, Krist. 1 Övre Gautsträsks kapell, Luleå st... Övre Ullernd, Värml. 1 Öxabäck. Älvsb. 1 Öxnevalla, Älvsb. 1 14 32 45 4 14 38 14 14 38 32 15 32 37 22 56 37 32 12 32 130 137 38 4 55 38 11 8 77 5 82 82 82 82 75 11 65 82 43 32 59 50 50 153 153 153 153 175 154 175 147 186 188 189 188 185 153 188 189