6 2012 trafikverkets infrastrukturinformation
Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 Trafikverket Helsingfors 2012
Omslagsbild: Simo Toikkanen Webpublikation pdf (www.liikennevirasto.fi) ISSN-L 1798-8276 ISSN 1798-8284 ISBN 978-952-255-240-2 Trafikverket PB 33 FI-00521 Helsingfors, Finland Tel. +358 (0)20 637 373
Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 3 Förord Trafikverket publicerar i enlighet med järnvägslagen en beskrivning av bannätet (=nätbeskrivning) för tidtabellsperioden 2014, vilken är den elfte beskrivningen av bannätet i Finland. I nätbeskrivningen redogörs för förutsättningarna för tillträde till bannätet, statens bannät, förfarandet vid tilldelningen av bankapacitet, tjänsterna som tillhandahålls järnvägsföretag och grunderna för fastställandet av banavgiften. Nätbeskrivningen publiceras för varje enskild tidtabellsperiod och är avsedd för dem som ansöker om bankapacitet. Den här nätbeskrivningen gäller för tidtabellsperioden 15.12.2013 13.12.2014. Till grund för nätbeskrivningen 2014 ligger föregående nätbeskrivning som har utvecklats utgående från användarnas kommentarer samt nätbeskrivningar av andra europeiska bannätsförvaltare. Beskrivningen av bannätet följer en gemensam europeisk innehållsstruktur. Nätbeskrivningen består av följande kapitel: 1. Allmänt 2. Förutsättningarna för tillträde till bannätet 3. Bannätet 4. Tilldelningen av bankapacitet 5. Tjänster som tillhandahålls järnvägsföretag 6. Banavgiften I fortsättningen publiceras Nätbeskrivningen endast som pdf-version på Trafikverkets webbsidor. Ändringen innebär att läsarna alltid har tillgång till den uppdaterade versionen av Nätbeskrivningen. Vid Trafikverket är det avdelningen Trafiktjänster inom verksamhetsområdet Trafikledning som ansvarar för att nätbeskrivningen utförs. Samtliga experter vid Trafikverket, och flera experter utanför organisationen, har deltagit i arbetet. Helsingfors den 7 december 2012 Trafikverket Trafikledning, Trafikjänster
4 Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 Innehållsförteckning 1 ALLMÄNT... 7 1.1 Introduktion... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Rättslig grund... 7 1.4 Juridisk status... 8 1.4.1 Allmänt... 8 1.4.2 Giltighet... 8 1.4.3 Förfarande vid ändringssökande... 8 1.5 Nätbeskrivningens struktur... 8 1.6 Bannätsbeskrivningens giltighetstid och uppdatering... 9 1.6.1 Giltighetstid... 9 1.6.2 Uppdatering... 9 1.7 Publicering... 9 1.8 Kontaktuppgifter... 10 1.9 RailNetEurope - Samarbetet mellan infrastrukturförvaltarna... 11 1.9.1 One Stop Shop... 12 1.9.2 RNE-verktyg... 13 1.10 Defitioner, märkningar och förkortningar...14 2 FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR TILLTRÄDE TILL BANNÄTET... 17 2.1 Introduktion... 17 2.2 Allmänna förutsättningar för tillträde till bannätet... 17 2.2.1 Allmänna förutsättningar för utövande av järnvägstrafik... 17 2.2.2 Allmänna förutsättningar för utnyttjande av bannätet... 19 2.2.3 Koncession för järnvägsföretag... 19 2.2.4 Säkerhetsintyg... 20 2.2.5 Försäkringar... 21 2.3 Övriga villkor för tillträde till bannätet... 21 2.3.1 Ramavtal... 21 2.3.2 Avtal om utnyttjande av bannätet... 21 2.4 Föreskrifterna och anvisningarna om trafikering... 22 2.5 Specialtransporter... 22 2.6 Transport av farliga ämnen... 22 2.7 Godkännande av rullande järnvägsmateriel... 22 2.8 Kompetensen hos personer som sköter trafiksäkerhetsuppgifter... 24 3 BANNÄTET... 26 3.1 Introduktion... 26 3.2 Bannätets omfattning... 26 3.2.1 Det befintliga bannätet... 26 3.2.2 Anslutande bannät... 26 3.3 Beskrivning av bannätet... 27 3.3.1 Geografisk beskrivning... 27 3.3.2 Bannätets egenskaper... 31 3.3.3 Systemen för trafikledning och kommunikation... 32 3.4 Trafikrestriktioner... 35 3.4.1 Särskild bankapacitet... 35 3.4.2 Begränsningar som beror på miljöskydd... 36 3.4.3 Farliga ämnen... 36
Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 5 3.4.4 Begränsningar som beror på tunnlar... 37 3.4.5 Begränsningar som beror på broar... 37 3.4.6 Övertunga transporter... 38 3.5 Bannätets användbarhet... 38 3.6 Stationerna för passagerartrafik... 38 3.7 Godstrafikterminalerna... 38 3.8 Tjänster som stöder järnvägstrafiken... 38 3.8.1 Rangerbangårdar... 38 3.8.2 Uppställningsspår... 39 3.8.3 Service- och underhållstjänster... 39 3.8.4 Bränsletankningsplatser... 39 3.8.5 Tekniska anordningar... 39 3.9 Utvecklingsplanerna för bannätet... 39 4 TILLDELNING AV BANKAPACITET... 41 4.1 Introduktion... 41 4.2 Processbeskrivning... 41 4.3 Tillvägagångstidtabell för ansökan om bankapacitet... 42 4.3.1 Ansökan om bankapacitet för en tidtabellsperiod... 42 4.3.2 Ansökan om bankapacitet för tillfällig trafik... 43 4.4 Tilldelning av bankapacitet... 44 4.4.1 Uppgörande av förslag för tilldelning av bankapacitet... 44 4.4.2 Rättelseyrkande i beslut om bankapacitet... 45 4.4.3 Överbelastad bankapacitet och därmed förknippad prioriteringsordning46 4.4.4 Ramavtalens inverkan... 47 4.5 Bankapacitet vid underhåll och banarbeten... 47 4.6 Outnyttjad bankapacitet... 48 4.7 Specialtransporter och farliga ämnen... 48 4.8 Åtgärder i händelse av störningar... 48 4.8.1 Principer... 48 4.8.2 Instruktioner... 49 4.8.3 Sannolika situationer... 49 4.8.4 Osannolika situationer... 49 5 TJÄNSTER SOM TILLHANDAHÅLLS JÄRNVÄGSFÖRETAG... 51 5.1 Introduktion... 51 5.2 Tjänster som Trafikverket erbjuder... 51 5.3 Tjänster som erbjuds av andra... 51 6 BANAVGIFTEN... 53 6.1 Grunderna för prissättning samt de tjänster som banavgiften inkluderar... 53 6.2 Banavgiftssystemet... 53 6.3 Banavgiftens storlek... 53 6.4 Incitamentssystem för bästa möjliga utförande... 54 6.5 Ändringar av banavgiften... 54 6.6 Debitering av banavgiften... 54
6 Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 BILAGOR Bilaga 1 Infrastrukturregister Bilaga 2 Trafikplatsregister Bilaga 3 Trafikeringsföreskrifter för banavsnittet Torneå-Haparanda Bilaga 4 Lastprofil Bilaga 5 Normalsektionen för fria rummet Bilaga 6 Banornas överbyggnadsklasser, ur överbyggnadsklasserna härledda EN-klasser och tillåtna hastigheter för olika axeltryck Bilaga 7 Säkerhetssystemen Bilaga 8 Hastighetsbegränsningar som beror på vibrationer Bilaga 9 Maximal hastighet i tunnlar Bilaga 10 Restriktioner till följd av broar Bilaga 11 Banarbeten som påverkar trafiken 2014 Bilaga 12 Passagerarinformation på trafikplatserna på statens bannät Bilaga 13 GSMR nätet (RAILI)
Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 7 1 Allmänt 1.1 Introduktion Beskrivningen av bannätet (nedan även nätbeskrivning) publiceras i enlighet med järnvägslagen (304/2011) 1 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU 2 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde. Denna nätbeskrivning för tidtabellsperioden 2014 är den elfte nätbeskrivningen som publicerats i Finland. 1.2 Syfte I nätbeskrivningen beskrivs förutsättningarna för tillgång till statens bannät, tilldelningen av infrastrukturkapacitet, vilka tjänster som skall tillhandahållas järnvägsföretagen samt på vilka grunder banavgiften bestäms. I nätbeskrivningen beskrivs detaljerat de allmänna bestämmelserna, tidsfristerna, tillvägagångssätten och grunderna för avgiftssystemen och beviljandet av bankapacitet. Järnvägsföretagen kan ansöka om bankapacitet för inrikes godstrafik samt för internationell trafik som bedrivs inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. VR Group kan bedriva inrikes persontrafik med ensamrätt på de banavsnitt i det finländska bannätet som avses i avtalet om ensamrätt mellan kommunikationsministeriet och VR Group Ab. På andra banavsnitt än de som avses i avtalet kunde redan något annat järnvägsföretag börja bedriva persontrafik. Endast VR Group kan bedriva inrikes persontrafik och förbindelsetrafik till Ryssland på det finländska bannätet. 1.3 Rättslig grund Nuvarande lagstiftning Trafikverket publicerar i enlighet med järnvägslagen uppgifter om bestämmelser som utfärdats i järnvägslagen, i lagen om järnvägssystemets driftskompatibilitet och i lagen om banskatter samt uppgifter om bestämmelser och föreskrifter i lagar i anslutning till dessa även som uppgifter om övriga bestämmelser som berör: 1. rätten till tillgång till bannätet 2. grunderna för bestämmandet av banavgifter 3. ansökan om bankapacitet och tidsfrister i anslutning därtill 4. kraven på och godkännande av rullande järnvägsmateriel 5. övriga faktorer som ansluter sig till bedrivande av järnvägstrafik samt förutsättningarna för inledande av järnvägstrafik. Trafikverket publicerar i nätbeskrivningen uppgifter om bannätets kvalitet och omfattning för varje tidtabellsperiod. Dessa uppgifter ingår i kapitel 3 i denna bannätsbeskrivning. I nätbeskrivningen offentliggörs även Trafikverkets föreskrifter om: 1. särskild bankapacitet med stöd av järnvägslagen (punkt 3.4.1), 1 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110304?search%5btype%5d=pika&search%5bpika%5d=j%c3%a4rnv%c3%a4gslag 2 http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2012:343:0032:0077:sv:pdf
8 Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 2. prioritetsarrangemang som skall tillämpas på överbelastad bankapacitet med stöd av järnvägslagen (punkt 4.4.3) 3. tröskelkvoterna för minimianvändning av bankapacitet på respektive järnvägslinjer i enlighet med järnvägslagen (punkt 4.6). 1.4 Juridisk status 1.4.1 Allmänt Nätbeskrivningen är inte en föreskrift som Trafikverket utfärdat, utan ett dokument som innehåller information. 1.4.2 Giltighet De uppgifter som publiceras i nätbeskrivningen påverkar inte de föreskrifter som Trafikverket eller Trafiksäkerhetsverket utfärdat. De uppgifter som gäller tredje part i nätbeskrivningen kan också ändras under tidtabellsperioden. 1.4.3 Förfarande vid ändringssökande Enligt järnvägslagen är det möjligt att söka rättelse i Trafikverkets beslut hos regleringsorganet, som i Finland är Trafiksäkerhetsverket. Ändring i regleringsorganets beslut får sökas om beslutet gäller: 1. prioritetsordningen i enskilda fall vid tilldelning av bankapacitet 2. debitering av banavgiften 3. tilldelning av bankapacitet 4. beviljande av brådskande bankapacitet 5. beviljande av bevis om överensstämmelse eller granskningsbevis för det anmälda organet 6. avtal om utnyttjandet av bannätet. Rättelseyrkandet skall tillställas Trafiksäkerhetsverket inom 30 dagar efter att sökanden fått del av beslutet. Reglerings organet skall avgöra en rättelsebegäran inom två månader efter att sökanden har tillställt reglerings organet alla behövliga uppgifter. När ett krav om rättelse gäller enskilda prioritetsordningar, tilldelning av bankapacitet och brådskande bankapacitet skall ett beslut dock ges inom tio dagar efter att alla behövliga uppgifter tillställts. 1.5 Nätbeskrivningens struktur Beskrivningen av bannätet är upplagd enligt de europeiska infrastrukturförvaltarnas organisations RailNetEuropes gemensamma struktur för bannätsbeskrivningar. Nätbeskrivningen består av fem kapitel utöver detta. I det andra kapitlet behandlas förutsättningarna för tillträde till bannätet, i det tredje kapitlet bannätets egenskaper, i det fjärde kapitlet aspekter i samband med tilldelningen av bankapacitet, i det femte kapitlet tjänster som tillhandahålls järnvägsföretag och i det sjätte kapitlet banavgiften och grunderna för bestämningen av den. I nätbeskrivningens bilagor ges en närmare beskrivning av bannätets egenskaper och trafikeringen.
Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 9 1.6 Bannätsbeskrivningens giltighetstid och uppdatering 1.6.1 Giltighetstid En nätbeskrivning gäller för en tidtabellsperiod i sänder och den publiceras fyra månader före tidsfristen för inlämningen av ansökningarna om bankapacitet går ut, dvs. 12 månader innan övergången till ny tidtabellsperiod. Denna beskrivning av bannätet är avsedd för tidtabellsperioden 2014, dvs. tidtabellsperioden 15.12.2013 13.12.2014. Nätbeskrivningen för tidtabellsperioden 2015 publiceras senast den 13.12.2013. 1.6.2 Uppdatering Om uppgifterna i nätbeskrivningens kapitel 1.3 ändras, publicerar Trafikverket de nya uppgifterna på sina webbsidor http://www.trafikverket.fi 3. I nätbeskrivningens bilaga 11 presenteras en uppskattning över de banarbeten som utförs under tidtabellsperioden 2014 och som eventuellt påverkar trafiken. Arbetsprogrammet, avpassningen av arbetstidtabellerna och de nödvändiga banarbetena ändras i och med att finansieringen och planeringen preciseras. Trafikverket publicerar en förteckning över banarbetena och uppdaterar den på sina webbsidor http://www.trafikverket.fi 4. Det kan förekomma ändringar i texten och i bilagorna till nätbeskrivningen efter att den har publicerats. De ställen som berörs av uppdateringarna nämns i texten och i bilagorna. Uppdateringarna görs i publikationen Beskrivning av bannätet (pdf) på Trafikverkets webbsidor http://www.trafikverket.fi 5. 1.7 Publicering Bannätsbeskrivningen publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. Om språkversionerna avviker från varandra, gäller den finskspråkiga versionen. Alla språkversioner av publikationen Beskrivning av Finlands bannät finns i pdf-format på Trafikverkets webbplats http://www.trafikverket.fi 6. De långsiktigare utvecklingsplanerna för bannätet för åren 2013 2016 framgår av Trafikverkets ekonomi- och verksamhetsplan 7. Statistikuppgifter för bannätet och järnvägstrafiken finns i Finlands järnvägsstatistik 8 som Trafikverket publicerar varje år. 3 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/s/tjanster_yrkestrafik/beskrivning_bannat 4 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/f/ammattiliikenteen_palvelut/rataverkolla_liikennointi/liikennesuunnittelu/ratatyot 5 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/s/tjanster_yrkestrafik/beskrivning_bannat 6 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/s/tjanster_yrkestrafik/beskrivning_bannat 7 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/f/liikennevirasto/tapamme_toimia/sunnittelu_seuranta 8 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/f/aineistopalvelut/tilastot/rautatietilastot
10 Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 1.8 Kontaktuppgifter Trafikverket Trafikverket är ett ämbetsverk som lyder under kommunikationsministeriet och som ansvarar för att upprätthålla och utveckla statens bannät, bevilja bankapacitet, leda samt styra trafiken. Trafikverket ansvarar också för underhållet av landsvägarna samt för att utveckla och trygga verksamhetsförutsättningarna för handelssjöfarten och annan sjötrafik. Trafikverkets organisation Generaldirektör Kommunikation Stab ELY-samordnare Juridiska tjänster Internrevision Trafiksystem Investering Drift och underhåll Trafikledning Administration Trafikplanering Strategi Trafik- och trafikledsdata Styrning av investeringar Projektplanering Byggherreverksamhet Trafikledshållning Infrastrukturteknik Sjökortläggning Trafiktjänster Trafikstyrning Ekonomi Personal ICT-infra Administrativa tjänster Bild 1. Schema över Trafikverkets organisation. PB 33 (Besöksadress: Semaforbron 12 A) FI-00521 HELSINGFORS FINLAND E-post: kirjaamo(at)trafikverket.fi Internet: http://www.trafikverket.fi 9 I frågor som gäller marknadsintroduktion och järnvägstrafik kan man ta kontakt per e-post på adressen: oss(at)liikennevirasto.fi. Mer kontakt information på Trafikverkets webbplats http://wwww.trafikverket.fi 10. Kommunikationsministeriet Kommunikationsministeriet svarar för två stora sektorer: trafikpolitik och kommunikationspolitik. Till ministeriets ansvarsområde hör transportsystem, transportnät, gods- och persontrafik, trafiksäkerhet och klimat- och miljöfrågor inom trafikområdet. Ministeriet sva- 9 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/s/ 10 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/s/trafikverket/kontaktuppgifter
Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 11 rar också för kommunikationsnät, dataskydd och informationssäkerhet, politik som gäller informationssamhället samt massmedier och postverksamhet. PB 31 (Besöksaddress: Södra Esplanaden 16-18) FI-00023 STATSRÅDET FINLAND E-post: kirjaamo(at)lvm.fi Internet: http://www.kommunikationsministeriet.fi Trafiksäkerhetsverket Trafiksäkerhetsverket är ett ämbetsverk på centralnivå inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde som svarar för reglerings- och övervakningsuppgifter inom trafiksystemet, främjar trafiksäkerheten och en hållbar utveckling i trafiksystemet samt producerar myndighetstjänster inom trafiken. PB 320 (Besöksadress: Gumtäktvägen 9) FI-00101 HELSINGFORS FINLAND E-post: kirjaamo(at)trafi.fi Internet: http://www.trafi.fi 11 Konkurrensverket Konkurrensverket lyder under arbets- och näringsministeriet. Dess verksamhetsidé är att trygga en sund och fungerande ekonomisk konkurrens samt att öka den ekonomiska effektiviteten genom att främja konkurrensen och undanröja hinder för den. PB 332 (Besöksadress: Långbrokajen 3 A) FI-00531 HELSINGFORS FINLAND E-post: kirjaamo(at)kilpailuvirasto.fi Internet: http://www.kilpailuvirasto.fi 12 1.9 RailNetEurope - Samarbetet mellan infrastrukturförvaltarna RailNetEurope (RNE) 13 bildades i januari 2004. Den ideella föreningen som utgörs av infrastrukturförvaltare och kapacitetsfördelare har som uppgift att underlätta den internationella trafiken i det europeiska järnvägsnätet. RNE strävar efter att stöda järnvägsföretagens internationella verksamhet (både i fråga om frakt och passagerare) och effektivera infrastrukturförvaltarnas olika förfaringssätt. RNE:s medlemmar samarbetar för att förenhetliga villkoren för internationell järnvägstrafik och få till stånd ett gemensamt förhållningssätt som främjar sådan europeisk järnvägsverksamhet som gagnar järnvägsindustrin i hela Europa. 11 http://www.trafi.fi/sv/ 12 http://www.kilpailuvirasto.fi/cgi-bin/svenska.cgi?luku=konkurrensverket&sivu=konkurrensverket 13 http://www.rne.eu/
12 Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 RNE:s uppgifter handhas av fyra permanenta arbetsgrupper samt av ad hocprojektgrupper, som koordineras av det gemensamma kontoret för samordning (RNE Joint Office) i Wien, Österrike. Till RailNet Europe hör för närvarande 37 infrastrukturförvaltare/kapacitetsfördelare, som antingen är fullvärdiga medlemmar, associerade medlemmar eller kandidatmedlemmar. Medlemmarnas järnvägsnät omfattar sammanlagt mer än 230 000 km. I sitt dagliga arbete strävar RailNetEurope efter att förenkla, förenhetliga och optimera sådana internationella järnvägsförfaranden som: tidtabellerna för hela Europa, gemensamma tillvägagångssätt för marknadsföring och försäljning (inklusive Nätbeskrivningarna) samarbetet mellan infrastrukturförvaltarna inom verksamhetsområdet utbytet av gränsöverskridande trafikinformation i realtid servicen efter försäljning (t.ex. rapportering). 1.9.1 One Stop Shop RNE har etablerat en OSS kontaktpunkt i varje medlemsland. Varje kund erbjuds de internationella järnvägstjänster som den behöver vid den OSS-kontaktpunkt som kunden själv önskar. Allt från de inledande frågorna om tillgången på järnvägskapacitet till ansökningar om internationella tåglägen och efterhandsutvärderingen av tågets gång bland andra dessa ärenden i fråga om hela den internationella tågresan behandlas med tanke på kundernas bekvämlighet vid en kontaktpunkt. Kunderna till sådana RNE-medlemmar som tillhandahåller internationella järnvägstjänster kan därför dra nytta av de tjänster som erbjuds vid RNE:s One Stop Shop: Ett nätverk av kontaktpunkter som hjälper kunderna genom sådana förfaranden som tilldelningen av järnvägskapacitet, planeringen av effektiva internationella järnvägstransporter, samordningen av internationella tåglägen (ITPM) och efterhandsutvärderingen av tågets gång. Svarstiderna har standardiserats till en kundvänlig nivå och för närvarande testas det om servicenivåerna har uppnått önskad nivå. OSS försäljnings- och tidtabellsexperter sammanslår sin expertis inom dessa områden för att tillsammans med OSS-kontaktpunkterna kunna betjäna kunderna. Därtill hjälper IT-verktygen sökanden genom att ge prisuppskattningar för användningen av järnvägsinfrastruktur, genom att samordna förfaringssätten för beställandet av och tillgången på tåglägen samt genom att följa med och söka upp internationella tåg i realtid. En lista på OSS-kontaktpersoner finns på http://www.rne.eu 14 14 http://www.rne.eu/oss_network.html
Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 13 Övriga länders nätbeskrivningar Internet-adresserna till nätbeskrivningarna som infrastrukturförvaltarna i andra länder publicerar finns på http://www.rne.eu 15. 1.9.2 RNE-verktyg Path Coordination System (PCS) PCS är en webbapplikation som RNE erbjuder infrastrukturförvaltare, kapacitetsfördelare och sökande av tåglägen. PCS handhar kommunikationen och samordningsprocesserna vid ansökningen om och tilldelningen av internationella tåglägen. Dessutom är PCS till hjälp för järnvägsföretag och sökanden i de uppgifter som föregår samordningen i fråga om utredningen av och ansökan om internationella tåglägen. I korthet har PCS-verktyget samma filosofi som RNE:s OSS (One Stop Shop), dvs. att erbjuda hjälp vid affärsprocesser och den dagliga verksamheten. RNE:s system för samordning av tåglägen (PCS) används vid ungefär 95 % av alla ansökningar om internationella tåglägen inom passagerarbranschen. Användningen av PCS inom godstransporten förbättrades märkbart 2008 genom utvecklingen och tillämpandet av 'Integrationsplattformen PCS' - den nya modulen för bättre kommunikation med infrastrukturförvaltarnas/kapacitetsfördelarnas och järnvägsföretagens nationella system. Härigenom erbjuder RNE en ny direkt kommunikationskanal mellan PCS och de inrikes system som används av järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare/kapacitetsfördelare, och som tillåter tvåvägs datautbyte. Tack vare denna modul har ett av de största hindren för att använda PCS inom godstrafiken undanröjts: Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare/kapacitetsfördelare behöver inte längre lämna samma information om en ansökan om tågläge för internationell tågtrafik två gånger (en gång i det nationella systemet och ytterligare en gång i PCS). Nu är det möjligt att automatiskt synkronisera datan om ansökan om tågläge för internationell tågtrafik mellan de nationella systemen och PCS. För att kunna dra nytta av denna förbättring måste infrastrukturförvaltarna/kapacitetsfördelarna och järnvägsföretagen koppla sina nationella system till integrationsplattformen. För ytterligare information, gå in på PCS webbsida: http://www.rne.eu 16 eller kontakta helpdesk-funktionen: support.pcs(at)rne.eu. Charging Information System (CIS) CIS (Charging Information System) är RNEs (RailNetEurope) internationella avgiftskalkylator, planerad för att förse kunderna med prisuppgifter om tillträdet. Det är ett webbaserat, övergripande system för de olika nationella prissättningsystemen för utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen. På några sekunder, dygnet runt, kan det räkna ut priset för användningen av internationella tåglägen, inklusive tågläges-, stationsoch rangeringsavgifter. För tillfället är målet med utvecklandet av CIS att anpassa informationen som fås via CIS till informationen i beskrivningarna av bannäten. 15 http://www.rne.eu/ 16 http://pcs.rne.eu/
14 Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 CIS webbsida finns på adressen http://www.rne.eu 17 och helpdesk-funktionen kan kontaktas per e-post: support.cis(at)rne.eu. Train Information System (TIS) TIS är en webbaserad applikation som är lätt att använda och som åskådliggör internationella tåg från avfärd till ankomst. Den stöder den internationella tågtrafikstyrningen genom att ge information om internationella passagerar- och godståg längs RNE -korridorerna. TIS används inte för nationella tågtjänster. TIS informerar användarna i realtid om tågen via Internet och framställer rapporter som grundar sig på historiska data. De två TIS-produkterna baserar sig på samma rådata: översikten över tåginformationen i realtid samlar, koncentrerar och publicerar information om tågens gång i de flesta RNE järnvägskorridorer (i ett växande antal länder, inkl. Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Slovenien och Schweiz), som t.ex.: o information om tågets nuvarande och tidigare position o information om den överenskomna dagliga tidtabellen o information om och orsakerna till förseningar rapporteringsfunktionen gör det möjligt att följa tåg- och förseningsinformationen under en viss tid. Ytterligare en tredje produkt är under planering och den kommer att möjliggöra datautbyte i realtid mellan banhållarna (IM) och järnvägsföretagen (RU) som använder TAFs (trafiktelematik för godstrafiken) TSI-format (teknisk specifikation för interoperabilitet). TIS har valts som stödverktyg för European Performance Regime (EPR), som är ett gemensamt projekt mellan RNE och Internationella järnvägsunionen (UIC). Tillgång till TIS kan fås via: http://www.rne.eu 18. och helpdesk-funktionen kan kontaktas per e-post: support.tis(at)rne.eu. 1.10 Defitioner, märkningar och förkortningar Banhållning avser byggande, underhåll och utveckling av banan och därtill hörande byggnader, konstruktioner och anläggningar samt den fasta egendom som banhållningen kräver. Bannätsförvaltare avser Trafikverket samt förvaltare av privata spåranläggningar som omfattas av Järnvägslagens (304/2011) 19 tillämpningsområde. Bankapacitet avser den förmåga att förmedla tågtrafik under en viss period som en järnvägslinje har vilken följer av bannätets egenskaper samt avser en viss period. Bedrivande av järnvägstrafik innebär trafik som bedrivs av järnvägsföretag, trafik i anslutning till banunderhåll, museitrafikoperatörers trafik, trafik som bedrivs av före- 17 http://cis.rne.eu/ 18 http://tis.rne.eu/ 19 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110304?search%5btype%5d=pika&search%5bpika%5d=j%c3%a4rnv%c3%a4gslag
Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 15 tag eller sammanslutning som såsom annan än sin huvudsakliga verksamhet bedriver trafik och bannätsförvaltares trafik på bannätet. I Systemet för förhandsinformation (ETJ) upprätthålls förhandsplanerna för banarbetet samt information om ändringar som påverkar trafiken, vilka i annat fall skulle meddelas av trafikledningen. Järnvägsföretag är ett offentligt eller privaträttsligt företag eller någon annan sammanslutning som med stöd av en koncession som beviljats inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet såsom sin huvudsakliga verksamhet bedriver person- eller godstrafik på järnväg och som är skyldig att tillhandahålla dragkraft; med järnvägsföretag avses också företag som enbart tillhandahåller dragkraft. LIIKE är ett datasystem, med vilket man ansöker bankapacitet. Museitrafik avser sådan mindre omfattande trafik som en sammanslutning utan vinstsyfte bedriver på bannätet med museimateriel. Med museimateriel avses materiel som i Trafiksäkerhetsverkets materielregister registrerats som museimateriel. Privat spåranläggning avser spåranläggning i annan än Trafikverkets ägo. Ratapurkki är en databank för bandata, som tillhandahåller information om järnvägsinfrastrukturen för företag och datasystem inom järnvägsbranschen. Som användargränssnitt används ett webbläsarprogram, med hjälp av vilket man kan söka information via en karta eller databasrapporterna. RATO avser bantekniska anvisningar, vilka innefattar basuppgifter om planering, granskning och underhåll av banan och bananläggningarna. RATO baserar sig på Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter. RATO 20 publiceras av Trafikverket. Samordning avser det förfarande som används då det organ som svarar för beviljandet av bankapacitet och sökanden försöker avgöra situationer där ansökningar konkurrerar om samma bankapacitet. Tekniska beskrivningen av bannätet (Rataverkon kuvaus) är en beskrivning av bannätets tekniska egenskaper. Uppgifterna som publiceras i beskrivningen är uppdaterade på publiceringsdagen och beskriver nuläget. Tekniska beskrivningen av bannätet publiceras minst två gånger om året, i början av juni och i början av december, på Trafikverkets webbplats http://www.liikennevirasto.fi 21. Trafikledning innebär säkring av trafiken på järnvägssträckorna. Utöver säkringen av färdvägarna innefattar trafikledningen även beviljande av tillstånd och meddelanden som är nödvändiga i trafiken. Trafikledningen inbegriper även säkringen av banarbetsplatserna, beviljande av tillstånd för banarbete och mottagande av meddelande om att arbetet avslutats. I enlighet med trafikens omfattning, behov och säkerhetsanläggningarnas struktur, kan även ställverks eller växelkarl, ledare för växlingsarbete, förare, person som svarar för ett arbetes trafiksäkerhet eller annan person som anses nödvändig, delta i trafikledningen motsvarande sin kompetens. TURO avser säkerhetsanvisningar för banhållningen. Trafikverket publicerar anvisningarna på sin webbplats http://www.trafikverket.fi 22. Fler specifika definitioner finns i RATO (Bantekniska anvisningar) 23. 20 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/f/urakoitsijat_suunnittelijat/vaylanpidon_ohjeet/rakennuttaminen/rautatiet 21 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/f/aineistopalvelut/julkaisut/vaylatietoja 22 http://www2.liikennevirasto.fi/julkaisut/pdf3/lo_2012-01_turo_web.pdf 23 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/f/urakoitsijat_suunnittelijat/vaylanpidon_ohjeet/rakennuttaminen/rautatiet
16 Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 (Bild: Pertti Tapola)
Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 17 2 Förutsättningarna för tillträde till bannätet 2.1 Introduktion I detta kapitel beskrivs förutsättningarna för tillträde till bannätet. Förutsättningar för utövande av trafik är en koncession, säkerhetsintyg, beviljad bankapacitet och avtal för användning av bannätet. I detta kapitel beskrivs dessutom bl.a. förfarandet för godkännande av rullande materiel samt vilka krav som ställs på personal inom trafiksäkerheten. 2.2 Allmänna förutsättningar för tillträde till bannätet Den rättsliga grunden för tillträde till bannätet beskrivs i järnvägslagen (304/2011) 24. På statens bannät skall Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter och Trafikverkets instruktions följas. Information om vilka av Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter som är i kraft finns på myndighetssidorna i Statens författningssamling Finlex http://www.finlex.fi 25. Trafikverkets instruktions kan fås via Trafikverkets webplats http://www.trafikverket.fi 26. I statsrådets förordning om järnvägssystemets säkerhet och driftskompatibilitet (372/2011) 27, föreskrivs bl.a. om de väsentliga krav som gäller järnvägssystemet. Separata bestämmelser kan utfärdas som komplement till de väsentliga kraven. Loken som trafikerar statens bannät bör ha fungerande fordonsbaserad utrustning för automatisk tågkontroll. Detta gäller inte sådan materiel för vilken Trafiksäkerhetsverket har beviljat undantag. Museimateriel kan trafikera på en del av bannätet utan fordonsbaserad utrustning för automatisk tågkontroll. Ytterligare information finns i stycket 3.3.3.6, Automatisk tågkontroll. 2.2.1 Allmänna förutsättningar för utövande av järnvägstrafik För utövande av järnvägstrafik på statens bannät skall järnvägsföretag och internationella sammanslutningar av järnvägsföretag uppfylla följande villkor: 1. Järnvägsföretaget eller den internationella sammanslutningen av järnvägsföretag skall ha ett i järnvägslagen avsett eller motsvarande järnvägsföretags tillstånd som beviljats inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 2. Järnvägsföretaget skall ha ett i järnvägslagen avsett, av Trafiksäkerhetsverket beviljat eller godkänt säkerhetsintyg som täcker alla de järnvägslinjer på vilka trafiken skall bedrivas. 24 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110304?search%5btype%5d=pika&search%5bpika%5d=j%c3%a4rnv%c3%a4gslag 25 http://www.finlex.fi/sv/viranomaiset/normi/499001/ 26 http://www.trafi.fi/sv/jarnvagar 27 http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110372
18 Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 3. Järnvägsföretaget har för sin trafik beviljats sådan bankapacitet som det behöver för sin trafik. 4. Järnvägsföretaget skall ingå ett avtal med Trafikverket om utnyttjande av tjänster av central betydelse vid utövningen av järnvägstrafik. 5. De villkor för järnvägstrafik som ställs i järnvägslagen skall i övrigt uppfyllas. 6. Förutsättningarna för tillträde till bannätet och de olika skedena för inträde på marknaden har framställts i form av ett processdiagram i bild 2. Bild 2. De olika skedena för tillträde till marknaden. Museitrafik Kraven i nätbeskrivningen gäller även museitrafik, med undantag av koncessionen. För museitrafikoperatörer krävs ett säkerhetsintyg som beviljas av Trafiksäkerhetsverket. Säkerhetsintyget beviljas efter ansökan för högst fem år i taget. För att säkerhetsintyg skall beviljas krävs det att museitrafikoperatören har tillräckligt omfattande ansvarsförsäkring och riskhanteringssystem, dess materiel har godkänts av Trafiksäkerhetsverket och att personalen som sköter trafikeringen har den behörighet som krävs för arbetet. Bankapacitet för museitrafik ansöks endast som brådskande bankapacitet. Trafikverket har utfärdat en föreskrift för operatörer av museitrafik som gäller handläggningen av ärenden för tillträde till bannätet och trafikering. Loken som trafikerar statens bannät bör ha fordonsbaserad utrustning för automatisk tågkontroll enligt det finska systemets (ATP-VR/RHK) B-klass eller erhålla motsvarande funktion genom en kombination av fordonsbaserad utrustning enligt det euro-
Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 19 peiska tågkontrollsystemet och en anpassningsmodul (ETCS+STM). Museimateriel kan trafikera på en del av bannätet utan fordonsbaserad utrustning för automatisk tågkontroll. I Trafiksäkerhetsverkets bestämmelse om museitrafik (RVI/295/411/2008) 28 finns de banavsnitt uppräknade där fordonsbaserad utrustning för automatisk tågkontroll är obligatorisk. Läs mer i stycket 3.3.3.6, Automatisk tågkontroll. 2.2.2 Allmänna förutsättningar för utnyttjande av bannätet Följande järnvägsföretag och internationella sammanslutningar av järnvägsföretag kan använda statens bannät för utövande av järnvägstrafik: 1. ett järnvägsföretag eller en internationell sammanslutning av järnvägsföretag som avses i järnvägslagen och som bedriver internationell järnvägstrafik mellan länderna inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller inrikes godstrafik 2. ett järnvägsföretag som är dotterbolag till ett sådant aktiebolag som avses i lagen om ombildande av Statsjärnvägarna till aktiebolag (20/1995) 29 (VR-Group) har rätt att bedriva inhemsk persontrafik samt samtrafik på järnväg mellan Finland och Ryssland Dessa järnvägsföretag och internationella sammanslutningar av järnvägsföretag (senare järnvägsföretag) har rätt att utnyttja bannätet i enlighet med järnvägslagen och Trafikverkets trafikplatser för den trafik som de bedriver enligt separat avtalade villkor (avtal om utnyttjande av bannätet). Också andra företag eller sammanslutningar får utnyttja en enskild trafikplats på bannätet för järnvägstrafik under förutsättning att trafikeringen betjänar en privat spåranläggning med anslutning till trafikplatsen och att ett avtal om trafikering har ingåtts med Trafikverket. 2.2.3 Koncession för järnvägsföretag Kommunikationsministeriet beviljar en sökande som etablerat sig i Finland koncession för utövande av järnvägstrafik. Den beviljade koncessionen är i kraft tillsvidare, och ministeriet ser över koncessionen och dess villkor vart femte år. En koncession som beviljats i en stat som hör till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gäller på Europas hela ekonomiska samarbetsområde. Koncession som beviljats annorstädes skall tillställas kommunikationsministeriet för kännedom. För att ett företag skall beviljas koncession krävs det att företaget bedriver järnvägstrafik som huvudsyssla, att företaget har ett av Trafiksäkerhetsverket beviljat eller godkänt säkerhetsintyg, att företaget är tillräckligt solitt och att företaget har en kompetent ledning och tillräckligt omfattande ansvarsförsäkring. Koncessionsansökan tillställs kommunikationsministeriet. 28 http://www.finlex.fi/data/normit/33637-40018museom R_YS1184105590.pdf 29 http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1995/19950020
20 Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 2.2.4 Säkerhetsintyg Säkerhetsintyget beviljas av en nationell säkerhetsmyndighet. I Finland beviljas säkerhetsintygen av Trafiksäkerhetsverket. Om järnvägsföretaget har beviljats säkerhetsintygets del A i något annat land som ingår i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall det ansöka om säkerhetsintygets B-del av Trafiksäkerhetsverket innan det kan börja utöva järnvägstrafik eller banhållning i Finland. Säkerhetsintyget beviljas eller godkänns för högst fem år i taget. När säkerhetsintygets giltighetstid löpt ut skall företaget ansöka om nytt säkerhetsintyg. Säkerhetsintyget omfattar två delar. Med A-delen godkänns säkerhetsledningssystemet och med B-delen de dokument och arrangemang som innehavaren av säkerhetsintyget tillställt för att uppfylla stadgade förutsättningar. Med säkerhetsintyget försäkras att sökanden uppfyller de säkerhetskrav som ställs på verksamheten och att företaget har förutsättningar att verka på ett säkert sätt på bannätet. Dessa krav har framställts i järnvägslagen. Säkerhetsintyget kan även i övrigt innehålla villkor beträffande järnvägstrafikens säkerhet, som grundar sig på säkerställande av järnvägstrafiken med beaktande av karaktären och omfattningen av den järnvägstrafik som sökanden bedriver. Dessa krav har specificerats och förklarats i Trafiksäkerhetsverkets föreskrift avseende ansökan om säkerhetsintyg. Trafiksäkerhetsverket kräver uppgifter om följande ärenden: sökanden har ett kravenligt säkerhetsledningssystem sökanden påvisar att han uppfyller de regler och bestämmelser som gäller användningen av bannätet och som rör den del av bannätet där sökanden avser bedriva trafik eller trafikera och sökanden påvisar att han kan säkerställa att stadgandena och bestämmelserna följs sökanden påvisar att hans personalgrupper och underentreprenörers personalgrupper är utbildade och kompetenta till sina uppgifter i enlighet med vederbörliga bestämmelser [som gäller nätet]; sökanden påvisar att hans rörliga materiel är sakenlig enligt bestämmelser [som gäller nätet] och att service och underhåll av hans rörliga materiel har ordnats på vederbörligt sätt. Trafiksäkerhetsverket har utfärdat en föreskrift för ansökan av säkerhetsintyg. Trafiksäkerhetsverket tillhandahåller blanketter med vilka man kan ansöka om säkerhetsintyg. En skriftlig ansökan inkl. bilagor levereras till Trafiksäkerhetsverket. Trafiksäkerhetsverket behandlar ansökan och ber vid behov kompletterande utredningar av sökanden. Trafiksäkerhetsverket avgör om säkerhetsintyget skall beviljas eller godkännas inom fyra månader räknat från det att sökanden har levererat de uppgifter som behövs för avgörandet. Trafiksäkerhetsverket kan bevilja eller godkänna ett säkerhetsintyg som omfattar statens hela bannät eller enskilda järnvägsrutter. Verket kan revidera ett säkerhetsintyg eller dess del om stadgandena eller bestämmelserna som rör järnvägssystemets säkerhet ändras avsevärt. Om innehavaren av säkerhetsintyg ändrar karaktären eller omfattningen av sin verksamhet märkbart, skall han ansöka om att säkerhetsintyget godkänns på nytt till den del ändringen påverkar förutsättningarna för säkerhetsintyget.
Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 21 2.2.5 Försäkringar En operatör inom järnvägstrafiken skall ha en tillräcklig ansvarsförsäkring eller motsvarande ifall operatören orsakar annan skada som operatören ansvarar för utgående från lag eller avtal. När man bedömer om en försäkring eller motsvarande arrangemang är tillräckligt omfattande skall man beakta verksamhetens karaktär och omfattning samt riskerna i samband med den. Försäkringen eller motsvarande arrangemang skall vara i kraft hela den tid som järnvägstrafik bedrivs.. Ytterligare information om Trafiksäkerhetsverkets anvisning om ansvarsförsäkring 30. 2.3 Övriga villkor för tillträde till bannätet 2.3.1 Ramavtal Trafikverket kan med den som ansöker om bankapacitet ingå ett ramavtal om utnyttjande av bankapacitet, där särdragen i den bankapacitet som sökanden behöver definieras. Ramavtalet berättigar emellertid inte sökanden till i avtalet angiven bankapacitet. Järnvägsföretaget bör ansöka om bankapacitet enligt ramavtalet för varje tidtabellsperiod. Trafikverket beviljar även i ramavtalet angiven bankapacitet på ansökan genom förfarande som anges i järnvägslagen. På motsvarande sätt ingås avtal om utnyttjande av bannätet för varje tidtabellsperiod utan hänsyn till ramavtalet. Ramavtalet begränsar dock inte tillämpningen av bestämmelserna i järnvägslagen på andra som ansöker om bankapacitet. Ett ramavtal ingås för högst fem år. Trafikverket kan dock av särskilda skäl ingå ramavtal för en längre tid. Grunden för avtal som ingås för längre tid än fem år kan dock endast utgöras av avtal som har samband med en parts transportverksamhet, särskilda investeringar eller särskilda affärsrisker samt synnerligen vägande skäl som baserar sig på avtalspartens omfattande och långsiktiga investeringar och de avtalsförpliktelser som ingår i sådan verksamhet. 2.3.2 Avtal om utnyttjande av bannätet Järnvägsföretaget och museitrafikoperatören skall ingå ett avtal med Trafikverket om utnyttjande av bannätet (s.k. access contract) avseende användningen av statens bannät och centrala tjänster i anslutning till järnvägstrafiken. Dylika tjänster är utnyttjandet av rangerbangårdar, uppställningsspår och övriga spår samt användningen av trafikledningstjänster. Parterna kan även ingå avtal om övriga nödvändiga praktiska arrangemang vid utövandet av järnvägstrafik. Trafikoperatören skall kontakta Trafikverket för beredning av koncession och för avtalsförhandlingar i ett så tidigt skede som möjligt, helst redan före ansökan om bankapacitet. Trafikverket ingår avtal om utnyttjande av bannätet med trafikoperatören med beaktande av karaktären och omfattningen av den bankapacitet som beviljats operatören. Avtalet om utnyttjande av bannätet görs separat för varje tidtabellsperiod, och det kan ändras om beslut som fattats under tidtabellsperioden avseende fördelningen av bankapacitet förutsätter det eller övriga exempelvis faktorer i anslut- 30 http://www.trafi.fi/filebank/a/1327667636/d582c3ee14540cf9601cad2e3d3e6401/9079-ohje_rautatieliikenteen_harjoittajan_vastuuvakuutuksesta.pdf
22 Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 ning till bannätets skick eller tillgänglighet kräver det. Avtal kan ingås när alla villkor för utövande av järnvägstrafik i enlighet med järnvägslagen uppfylls. Trafikeringen på statens bannät kan inledas efter att avtalet ingåtts. 2.4 Föreskrifterna och anvisningarna om trafikering Anvisningarna om trafikering finns på Trafikverkets webbplat http://www.trafikverket.fi 31 och Trafiksäkerhetsverkets föreskrifterna på sin webbsidor http://www.trafi.fi 32. Andra föreskrifterna i Statens författningssamling Finlex http://www.finlex.fi 33. 2.5 Specialtransporter Begränsningar som gäller specialtransporter behandlas i kapitel 3.4 Trafikbegränsningar och i bilaga 6. Föreskrifter avseende järnvägstrafik och järnvägsmateriel finns på myndighetssidorna i Statens författningssamling Finlex http://www.finlex.fi 34 och på Trafiksäkerhetsverkets Internetsidor http://www.trafi.fi 35. De övriga anvisningarna finns på Trafikverkets Internetsidor http://www.trafikverket.fi 36. Tillstånd för specialtransporter beviljas av Trafikcentralen på Trafikverket. Ytterligare information i Tekniska beskrivning av bannätet 37 (Rataverkon kuvaus) och bilaga 6. 2.6 Transport av farliga ämnen Transport av farliga ämnen behandlas i kapitel 3.4.3. Föreskrifter beträffande järnvägstrafik och järnvägsmateriel finns på myndighetssidorna i Statens författningssamling Finlex http://www.finlex.fi 38 och på Trafiksäkerhetsverkets Internetsidor http://www.trafi.fi 39. 2.7 Godkännande av rullande järnvägsmateriel För ibruktagande av rullande materiel krävs att Trafiksäkerhetsverket beviljar ett tillstånd för ibruktagande. Tillstånd för ibruktagande kan beviljas rullande materiel som uppfyller kraven i gällande lagstiftning i Finland. 31 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/f/aineistopalvelut/julkaisut/ohjeita 32 http://www.trafi.fi/sv/jarnvagar 33 http://www.finlex.fi/fi/viranomaiset/normi/499001/ 34 http://www.finlex.fi/fi/viranomaiset/normi/499001/ 35 http://www.trafi.fi/sv/jarnvagar 36 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/f/aineistopalvelut/julkaisut/ohjeita 37 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/f/aineistopalvelut/julkaisut/vaylatietoja 38 http://www.finlex.fi/fi/viranomaiset/normi/499001/ 39 http://www.trafi.fi/sv/jarnvagar
Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 23 Kraven baserar sig på Europeiska gemenskapens rättsenliga driftskompatibilitetskrav, och Trafiksäkerhetsverket har givit noggrannare instruktioner som kompletterar dem. Kravenligheten kan bevisas med en EG-kontrollförklaring eller motsvarande förklaring som beviljats inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. För att fastställa eventuella begränsningar innan tillståndet beviljas begär Trafiksäkerhetsverket om ett utlåtande av Trafikverket beträffande materieltypens eller materielenhetens lämplighet för bannätet. För att främja järnvägssystemets säkerhet och identifiera rullande materiel upprätthåller Trafiksäkerhetsverket ett register med hjälp av vilket man övervakar den rullande materielens skick och trafiksäkerhet. Den rullande materielen registreras i Trafiksäkerhetsverkets register om den beviljats tillstånd för ibruktagande i Finland. I registret antecknas även sådan rullande materiel som används på statens bannät, som beviljats tillstånd för ibruktagande i en stat inom eller utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. I registret antecknas även rullande materiel som används på privata spår. Trafiksäkerhetsverket kan även registrera rörlig materiel för viss tid. Också sådan rörlig materiel som har beviljats tillstånd för ibruktagande i annan stat kan registreras för viss tid om den har beviljats tillstånd för ibruktagande i Finland och den endast tillfälligt används på statens bannät. I registret för rörlig materiel skall antecknas uppgifter om rörliga materielens ägare, innehavare och hyrestagare. Om övriga uppgifter som antecknas i registret för rörlig materiel fastställs i förordning av statsrådet. När det gäller den rörliga materiel som används i den gemensamma järnvägstrafiken mellan Finland och Ryssland skall i registret antecknas uppgifter om fordonets ägare eller hyrestagare, eventuella begränsningar i användningen av fordonet samt uppgifter om fordonets serviceprogram med väsentlig betydelse för säkerheten. Trafiksäkerhetsverket delger närmare information om krav och andra frågor med anknytning till materiel. Rörlig materiel, som endast används för banarbete, godkänns av Trafikverket. Om materielen i något skede används som tåg eller för växling, godkänns materielen av Trafiksäkerhetsverket. Man kan läsa om bestämmelserna och anvisningarna som gäller banarbetsmaskiner i del 6 av LIMO 40 (Bestämmelser och anvisningar beträffande rörlig materiel). 40 http://www.trafi.fi/rautatiet/saadokset/kansalliset_maaraykset/osittain_kumotut_maaraykset
24 Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 2.8 Kompetensen hos personer som sköter trafiksäkerhetsuppgifter Personer som sköter trafiksäkerhetsuppgifter skall ha ett sådant hälsotillstånd, sådan utbildning och kompetens som krävs för tillbörlig skötsel av uppgifterna. Behörigheten regleras närmare i lagen om järnvägssystemets trafiksäkerhetsuppgifter som trädde i kraft 1.1.2010 (1664/2009) 41. Personer som sköter dessa uppgifter skall även uppfylla de hälso-, utbildnings- och andra lämplighetskrav som ställs i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter. Lämplighetskraven varierar beroende på uppgifterna. För att ett säkerhetsintyg skall beviljas eller godkännas skall järnvägsföretaget eller museitrafikoperatören tillställa Trafiksäkerhetsverket uppgifter om kompetensen hos de personer som arbetar inom trafiksäkerhetsuppgifter. Trafiksäkerhetsverket kan i samband med beviljandet av säkerhetsintyg även undersöka närmare om en person eller grupp av personer som är anställd av eller arbetar tillsammans med järnvägsföretaget (entreprenören) uppfyller de vederbörliga kompetenskraven. 41 http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2009/20091664
Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 25 (Bild: Teemu Peltonen)
26 Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 3 Bannätet 3.1 Introduktion Med bannätet avses statens bannät som förvaltas av Trafikverket. Trafikverkets banhållning inkluderar byggandet och underhållet av banan och därtill hörande byggnader, anläggningar och anordningar samt den fasta egendom som banhållningen kräver. 3.2 Bannätets omfattning 3.2.1 Det befintliga bannätet Järnvägslinjerna i statens bannät har framställts på kartan över statens bannät i början av tidtabellsperioden 2014 (bild 3) och i infrastrukturregistret (bilaga 1). Följande banavsnitt är avstängda för trafik: Ruosniemi-Niinisalo Kihniö Haapamäki Pesiökylä Taivalkoski Kolari Äkäsjoki Niesa Rautuvaara Kiukainen-Säkylä Isokylä-Kelloselkä Lautiosaari Elijärvi Eventuella ändringar meddelas på Trafikverkets webbplats http://www.trafikverket.fi 42. 3.2.2 Anslutande bannät Från Finland går en järnvägsbana till Sverige via Torneå. Huvuddragen i trafikskötseln av banavsnittet Torneå Haparanda beskrivs i bilaga 3. I Sverige är Trafikverket förvaltare av infrastrukturen. Finland har järnvägsförbindelser till Ryssland via Vainikkala, Imatrankoski, Niirala och Vartius. Järnvägstrafiken mellan Finland och Ryssland regleras i samtrafikavtalet om järnvägstrafik länderna emellan. Rysslandstrafiken utgör inte en del av den internationella trafiken inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Endast VR Group har tillträde till det finska bannätet i samtrafiken med Ryssland. 42 http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/s/tjanster_yrkestrafik/beskrivning_bannat
Trafikverkets infrastrukturinformation 6/2012 27 3.3 Beskrivning av bannätet 3.3.1 Geografisk beskrivning 3.3.1.1 Järnvägslinjerna De befintliga järnvägslinjerna finns på bild 3 (kartan över bannätet) samt i infrastrukturregistret, bilaga 1. 3.3.1.2 Spårvidden Den nominella spårvidden som används på bannätet är 1524 mm. De hastighetsrelaterade gränsvärdena för spårvidden framgår ur Trafiksäkerhetsverkets föreskrift "Järnvägssystemets delsystem Infrastruktur" (Trafi/18888/ 03.04.02.00/2011). Föreskriften finns på Finlex http://www.finlex.fi 43. 3.3.1.3 Stationer och trafikplatser Trafikplatserna på statens bannät har återgetts på bild 4 (järnvägstrafikplatserna) och i bilaga 2 (registret över järnvägstrafikplatser). 43 http://www.finlex.fi/sv/viranomaiset/normi/499001/35207