UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard åren 2003-2010? Dessa andelar nedbrutet på länsnivå önskas? Promemorian är indelad i följande avsnitt: Sammanfattning... 1 Hushållens försörjningsbörda... 2 60 % av medianinkomsten... 3 fattigdomsgräns - Normen för ekonomiskt bistånd... 5 Bilaga: Data och beräkningsförutsättningar... 7 Tabellbilaga: och nedbrutet på län... 8 Sammanfattning Någon allmänt accepterad gräns för vem som ska räknas som fattig finns inte. I denna PM används både en relativ fattigdomsskala där man är fattig om man har en inkomst under 60 % av medianinkomsten och en mer skala som ser till nivån för ekonomiskt bistånd. Med inkomst avses ens disponibla inkomster justerat för försörjningsbördan. Barn anses i denna undersökning vara den som är 18 år eller yngre. en i under den relativa fattigdomsgränsen, mätt -skalan 1, har successivt ökat under perioden 2003-10, jfr figur 1 nedan. en i med ensamstående förälder under den relativa fattigdomsgränsen är högre än motsvarande andel sett till alla familjer. Barn med utländsk härkomst har en högre andel än samtliga men något lägre än till ensamstående föräldrar. Med utländsk härkomst avses om et eller någon av de vuxna i et är fött utomlands. Den relativa skalan ska dock mer ses som ett spridningsmått, familjernas ekonomiska standard i relation till standarden hos samtliga. en som lever i familjer som någon gång under året fick ekonomiskt bistånd (a ) befinner sig på en konstant nivå (7-8 procent) men andelen beräknas öka från och med 2008. 1 Enligt -skalan har den första vuxna i et vikten 1 och övriga familjemedlemmar över 13 år har vikten 0,5 och övriga medlemmar under 14 år har vikten 0,3.
I figur 1 nedan visas utvecklingen av andelen den relativa (-skalan) och den a fattigdomsgränsen. Figur 1: en och, 2003-2008 med prognos för 2009-2010, procent 20 15 (under socialbidragsnormen) R elativt (-skalan) 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Riksdagens utredningstjänst I tabellbilagan framgår en stor variation över utvecklingen av över riket under perioden 2003-2010. en ökar i samtliga län med den största ökningen återfinns i Gotland och den lägsta i Halland. Hushållens försörjningsbörda Hushållens disponibla inkomster är summan av ens inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet, inkomst av kapital samt skattepliktiga transfereringar med tillägg för olika bidrag, såsom bl.a. bidrag bostadsbidrag och bostadstillägg till pensionärer m.fl., reducerat med den slutliga skatten (exkl. kyrkoavgiften). Redovisningen av andelen (18 år eller yngre) sker för kost 2. För att bättre kunna jämföra inkomster mellan olika av olika storlek och sammansättningar brukar den disponibla inkomsten justeras för försörjningsbördan. Hushållets disponibla inkomst delat med antalet konsumtionsenheter ger disponibel inkomst justerat för försörjningsbörda, som benämns ets ekonomiska standard. 2 Med kost menas alla personer som bor i samma bostad och har gemensam ekonomi och kostning. I ett kost ingår t.ex. hemmavarande som är 18 år och äldre. Ett kost kan också bestå av flera generationer, syskon eller kamrater som bor ihop och har gemensam ekonomi och kostning. 2
Ekonomisk standard = Disponibel inkomst Antal konsumtionsenheter För att beräkna försörjningsbördan används en s.k. ekvivalensskala som ger varje en viss konsumtionsvikt, antal konsumtionsenheter, beroende på hur många vuxna och som lever tillsammans. Antal konsumtionsenheter eller den ekvivalensskala som används varierar mellan olika rapporter. I den internationella inkomstfördelningsstatistiken utnyttjas ofta den s.k. -skalan. Enligt skalan har den första vuxna smedlemmen vikten 1 och övriga familjemedlemmar över 13 år tilldelas vikten 0,5 och övriga medlemmar 13 år eller yngre får vikten 0,3. Antalet konsumtionsenheter för et motsvaras av summan av dessa tilldelade vikter. Ett med två vuxna och ett under 14 år med en disponibel inkomst på 200 000 kronor har efter hänsyn till försörjningsbörda, -skalan, en disponibel inkomst per konsumtionsenhet omkring 111 110 kronor [ 200 000/1,8]. Nämnaren på 1,8 anger antalet konsumtionsenheter -skalan. 60 % av medianinkomsten I de fördelningsstudier som görs av bl.a. Eurostat räknas ett som fattigt om det har en disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten justerad för ets försörjningsbörda -skalan. Med 60 % av medianinkomsten som gräns för fattigdom kommer det alltid att finnas även i mycket rika samhällen. Måttet skall därför ses som en indikator på inkomstojämlikheten och är framförallt användbart för att studera förändringen av inkomstfördelningen över tiden. Detta mått på andelen uttrycker mer familjernas ekonomiska standard (se bilaga) i relation till standarden hos samtliga. Enligt ekonomen Amartya Sen är fattigdom givetvis brist på ekonomiska resurser för att upprätthåll grundläggande konsumtion av näringsintag, god hälsa och boende. Men brist på ekonomiska resurser ger även andra konsekvenser som att kunna upprätthålla sociala relationer och inte samma möjlighet att integreras i den allmänna livsstilen i samhället. Hur mycket resurser som behövs för att hålla sig ovanför denna grund är inte konstant och varierar mellan samhällen och över tid. 60 procent av medianinkomsten har därför blivit det gängse sättet att mäta fattigdom inom EU och. I tabell 1 redovisas andelen i som hamnar under den relativa fattigdomsgränsen samt förändringen över tiden 2003-2010 skalan. Nivån på andelen beror på val av skala. Måttet är dock till sin natur varför det intressanta inte är nivån utan förändringen av andelen över tiden. 3
Tabell 1: en i under den relativa fattigdomsgränsen (60 % av medianinkomsten) samt förändring över tiden, för alla familjer resp. ensamstående med, utlandsfödda samt i Norrland, år 2003-2010, -skalan År Barn Antalet fattig a 2003 125 000 6,2-1,2 2004 157 000 7,7 1,5 2005 184 000 9,1 1,4 2006 207 000 10,2 1,1 2007 219 000 10,9 0,6 2008 241 000 11,9 1,1 2009 257 000 12,7 0,8 2010 264 000 13,1 0,4 År Varav till ensamstående Varav till utlandsfödda Antalet Antalet fattig a fattig a Förändringen från året innan, procentenheter Förändringen från året innan, procentenheter Förändringen från året innan, procentenheter 2003 42 000 10,1-3,1 57 000 12,9-4,6 2004 62 000 15,9 5,8 81 000 18,0 5,2 2005 73 000 16,5 0,6 105 000 22,2 4,2 2006 88 000 20,2 3,7 108 000 24,3 2,1 2007 90 000 21,7 1,5 128 000 26,3 2,0 2008 112 000 28,5 6,9 122 000 25,7-0,6 2009 116 000 29,1 0,6 135 000 27,1 1,4 2010 122 000 30,6 1,5 139 000 27,6 0,5 Kursiv stil: 2009-10, beräknat utifrån ett framskrivet material, se bilaga Data och beräkningsförutsättningar Notera att uppgifterna ovan kommer från en urvalsundersökning om ens ekonomi varför en statistisk osäkerhet råder. I bilaga redovisas motsvarande uppgifter nedbrutet på län 3. Uppgifterna för de olika länen råder dock en större osäkerhet om, eftersom stickprovet omfattar färre observationer. en i med en disponibel inkomst justerad för försörjningsbördan under den relativa fattigdomsgränsen, mätt -skalan, ökar under den studerade perioden. en i med ensamstående förälder och med utländsk härkomst under den relativa fattigdomsgränsen är högre än motsvarande andel sett till samtliga familjer. 3 OBS uppgifterna är nedbrutna på länen vilket innebär att den relativa fattigdomen utgår från 60 procent av medianinkomsten för riket. 4
Under perioden 2003-2010 visar vår analys, under avsnittet fattigdom, att andelen familjer och dessa familjemedlemmar som någon gång under året fick ekonomiskt bistånd visar en annan utveckling än. Detta talar för att ett fattigdomsbegrepp, så som 60 procent av medianinkomsten, mer är ett mått på inkomstspridningen och hur spridningen varierat över tiden samt hur olika familjers ekonomi förhåller sig till de övrigas än ett mått på andelen. Samtidigt visar dock det relativa fattigdomsstrecket att fler riskerar att inte ha råd att konsumera och göra sådant som de flesta andra ser som självklarheter. Barn till ensamstående föräldrar är i större omfattning än samboende. Nämnas kan att även till unga föräldrar är mer men även med utländsk bakgrund 4. fattigdomsgräns - Normen för ekonomiskt bistånd Ett mer mått på fattigdom är de som har en disponibel inkomst under normen för ekonomiskt bistånd (socialbidragsnormen). Till skillnad från den föregående relativa gränsen ger detta en mer fattigdomsgräns. I tabell 3 ges andelen i som någon gång under respektive år har fått (kommer att få) ekonomiskt bistånd. Tabell 3: en i som någon gång under året har fått ekonomiskt bistånd samt förändring över tiden, år 2003-2010 År Barn Antalet fattig a Förändringen från året innan, procentenheter 2003 136 000 6,8-1,0 2004 133 000 6,6-0,2 2005 151 000 7,5 0,9 2006 143 000 7,1-0,4 2007 119 000 5,9-1,2 2008 124 000 6,1 0,2 2009 138 000 6,8 0,7 2010 141 000 7,0 0,2 en som lever i familjer som någon gång under året fick ekonomiskt bistånd (a ) avtar under perioden 2003-2004 och under perioden 2006-07 för att därefter öka fram till 2010. 4 Med utländsk bakgrund avses om et eller någon av de vuxna i et är fött utomlands. I artikeln Barn till heltidsarbetande riskerar sällan fattigdom, SCB och Välfärd 2008 nr 4, nämns att även till föräldrar med kort utbildning innebär en ökad risk att vara fattig. 5
6
Bilaga: Data och beräkningsförutsättningar Analysen över antalet grundar sig på Statistiska centralbyråns årliga undersökning om kostens ekonomi (HEK) från respektive år 5. Åren 2008-2010 är dock framtagen med hjälp av 2007 års urval framräknad till respektive år med avseende på befolkning, ekonomi och gällande regelverk eftersom 2008 och senare års undersökning ännu inte finns tillgängliga. Urvalen består av ca 20 000 med ca 40 000 familjemedlemmar. För dessa smedlemmar finns uppgifter insamlade om bl.a. arbetsinkomster, arbetslöshetsersättningar, föräldrapenning, sjukpenning, pensioner etc. samt kapitalinkomster, förmögenheter och betalda skatter och olika skattefria bidrag såsom t.ex. - och bostadsbidrag. En del av informationen kommer från deklarationsuppgifterna varför materialet eftersläpar ca två år i tiden. Individerna och en i urvalet tilldelas en vikt, omvänt proportionellt mot sannolikheten att bli utvald, som representerar antalet individer/ i riket. Materialet avser således ekonomin och förhållande under ett helt inkomstår. Befolkningen justeras för förändringen i befolkningsstrukturen och bygger på att vikterna för olika kön och åldersgrupper räknas om med förändringen i åldersstrukturen Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik. Vikterna kalibreras också mot förändringen i arbetslösheten, antalet med sjukpenning och föräldrapenning senaste prognoser från Konjunkturinstitutets och Försäkringskassan. Framskrivningar av ekonomiska variabler sker till en del med konsumentprisindex. Löneinkomster justeras med förändringen i löneutvecklingen för olika sektorer. Vissa uppgifter såsom t.ex. småhusens taxeringsvärden hämtas dock in från faktiska uppdaterade register. Modellen justeras även för respektive års regler. Modellens styrka är att simulera den finansiella effekten för enskilda individer och samt effekten för bl.a. kommunerna och staten av olika regeleffekter. Dessa analyser är dock statiska och tar inte hänsyn till s.k. beteendeförändringar. en beräknade av modellens framskrivna inkomstår är osäkra eftersom det är ett schablonmässigt framskrivet urval. Framskrivningarna tar dessutom inte specifikt hänsyn till olika familjers försörjningsbörda utan är mer schablonberäknade med förändringarna i stort. Med avses de som är under 18 års ålder den 31 december. Urvalet har bl.a. information om födelseland. Med utländsk härkomst avses i denna promemoria om et eller någon av de vuxna i et är fött utomlands. 5 2001 startade SCB med undersökningen om kostens ekonomi. Tidigare år avsågs en annan definition på en. Sedan 2003 har ens disponibla inkomster definierats på samma sätt. 7
Tabellbilaga: och nedbrutet på län 99 Riket i, % 2003 125 300 6,2 136 200 6,8 2004 156 500 7,7 133 500 6,6 2005 183 800 9,1 151 400 7,5 2006 207 000 10,2 142 900 7,1 2007 219 300 10,9 119 400 5,9 2008 240 800 11,9 123 700 6,1 2009 256 900 12,7 137 900 6,8 2010 263 500 13,1 140 600 7,0 1 Stockholm i, % 2003 28 300 7,1 25 800 6,4 2004 35 700 8,7 25 800 6,3 2005 45 900 10,5 40 200 9,2 2006 37 300 8,7 22 600 5,3 2007 47 200 10,8 17 700 4,0 2008 44 600 10,0 21 800 4,9 2009 47 400 10,6 24 400 5,4 2010 50 600 11,2 25 100 5,5 8
3 Uppland i, % 2003 4 300 6,2 4 900 7,1 2004 6 900 9,7 3 000 4,2 2005 3 900 5,4 3 700 5,2 2006 11 300 15,2 8 000 10,7 2007 9 800 12,1 10 000 12,4 2008 5 900 7,5 2 600 3,3 2009 7 800 10,0 2 900 3,7 2010 7 700 10,0 2 800 3,6 4 Södermanland i, % 2003 1 500 2,9 4 400 8,2 2004 4 700 8,2 3 600 6,2 2005 3 300 6,1 4 300 7,8 2006 10 800 13,9 9 700 12,5 2007 4 900 7,6 5 200 8,1 2008 11 200 16,9 5 800 8,8 2009 12 800 18,9 6 100 9,1 2010 13 200 19,5 5 900 8,7 9
5 Östergötland i, % 2003 3 500 4,0 4 800 5,4 2004 4 300 4,5 6 500 6,8 2005 9 200 9,8 9 600 10,2 2006 10 200 9,9 5 200 5,1 2007 9 300 10,7 6 000 6,9 2008 8 900 11,7 3 700 4,8 2009 9 200 11,7 4 400 5,5 2010 9 200 11,7 4 100 5,2 6 Jönköping i, % 2003 800 1,0 2 100 2,7 2004 3 600 4,9 2 100 2,9 2005 9 500 13,2 3 100 4,3 2006 3 900 4,9 4 500 5,7 2007 5 300 6,9 4 600 5,9 2008 6 100 7,5 3 500 4,3 2009 6 600 8,6 3 900 5,1 2010 7 000 9,3 4 100 5,5 10
7 Kronoberg i, % 2003 1 500 5,0 300 0,9 2004 2 900 6,8 1 600 3,8 2005 2 300 5,2 1 700 3,7 2006 2 300 6,7 2 100 5,9 2007 3 400 10,7 2 600 8,2 2008 4 000 11,5 2 500 7,0 2009 4 200 12,2 2 500 7,4 2010 4 000 12,1 2 500 7,5 8 Kalmar i, % 2003 2 000 4,1 3 600 7,5 2004 1 000 1,8 2 800 4,9 2005 4 900 9,5 3 000 5,9 2006 4 300 8,2 3 800 7,2 2007 7 200 11,7 3 300 5,4 2008 4 900 9,4 4 100 7,9 2009 5 200 10,4 4 300 8,5 2010 6 000 12,2 4 200 8,5 11
9 Gotland i, % 2003 1 400 7,1 2 800 14,6 2004 1 300 10,4 1 700 13,4 2005 1 000 10,3 200 1,8 2006 2 900 19,6 300 1,8 2007 3 500 29,3 500 4,0 2008 3 900 32,4 1 100 8,9 2009 4 300 33,8 1 500 11,4 2010 4 200 33,0 1 500 11,8 10 Blekinge i, % 2003 2 900 6,7 1 700 4,0 2004 1 700 5,1 900 2,8 2005 1 400 3,8 1 300 3,4 2006 10 700 28,8 3 000 8,1 2007 1 700 5,1 500 1,5 2008 3 200 11,0 700 2,4 2009 3 100 11,2 900 3,2 2010 4 300 15,6 1 200 4,2 12
12 Skåne i, % 2003 18 900 7,4 21 700 8,5 2004 27 900 11,2 23 200 9,3 2005 27 400 11,3 16 600 6,9 2006 30 300 12,1 20 700 8,3 2007 30 500 12,1 15 600 6,2 2008 41 600 16,2 22 500 8,8 2009 44 400 17,1 24 900 9,6 2010 43 700 16,9 25 000 9,7 13 Halland Barn Barn i, % 2003 3 100 5,1 3 900 6,4 2004 1 400 2,1 700 1,0 2005 2 400 3,6 2 300 3,4 2006 4 300 6,6 2 700 4,1 2007 2 300 3,5 1 400 2,2 2008 3 300 4,8 1 900 2,8 2009 3 500 5,2 2 100 3,1 2010 3 400 5,1 2 100 3,2 13
14 Västra Götaland i, % 2003 20 600 6,0 16 300 4,7 2004 29 700 8,8 20 600 6,1 2005 28 500 8,5 27 900 8,3 2006 41 400 13,4 27 700 9,0 2007 38 700 10,9 23 800 6,7 2008 40 700 11,6 19 400 5,5 2009 42 700 12,2 21 300 6,1 2010 41 800 12,2 21 200 6,2 17 Värmland i, % 2003 5 200 7,6 7 200 10,6 2004 3 400 6,4 2 200 4,1 2005 6 500 10,6 5 000 8,2 2006 1 600 2,9 2 500 4,4 2007 12 200 21,4 5 600 9,8 2008 6 600 13,7 3 200 6,5 2009 7 500 15,6 3 700 7,6 2010 8 300 17,2 4 100 8,5 14
18 Örebro i, % 2003 4 200 7,5 8 300 14,6 2004 6 100 9,7 7 300 11,6 2005 5 800 10,7 4 200 7,7 2006 6 300 11,0 5 900 10,3 2007 6 900 12,1 2 300 4,1 2008 12 600 18,3 6 300 9,2 2009 13 500 19,4 7 600 11,0 2010 14 000 19,8 8 500 12,1 19 Västmanland i, % 2003 5 900 9,0 3 600 5,5 2004 7 200 11,6 6 400 10,3 2005 7 600 11,0 11 100 16,0 2006 4 100 7,6 3 700 6,9 2007 4 400 8,3 3 000 5,6 2008 6 600 12,0 5 400 9,8 2009 6 900 12,8 5 600 10,3 2010 7 500 14,0 5 800 10,8 15
20 Kopparberg i, % 2003 3 700 6,3 4 800 8,3 2004 3 900 6,9 4 600 8,1 2005 5 400 8,5 3 300 5,2 2006 5 600 8,8 4 600 7,3 2007 6 400 11,4 5 600 9,9 2008 12 800 19,6 7 600 11,5 2009 13 300 20,6 8 300 12,7 2010 13 000 20,4 8 100 12,7 21 Gävleborg i, % 2003 5 900 9,4 8 700 13,8 2004 4 200 5,8 6 300 8,6 2005 3 300 6,2 2 000 3,8 2006 5 400 7,2 3 600 4,7 2007 8 800 14,9 4 100 6,9 2008 4 500 9,6 5 100 10,7 2009 5 400 11,5 6 200 13,2 2010 5 900 12,6 6 600 14,2 16
22 Västernorrland i, % 2003 3 800 5,6 4 900 7,4 2004 4 200 6,8 4 900 8,0 2005 7 000 12,5 4 300 7,7 2006 2 400 5,4 3 000 6,6 2007 4 600 9,6 2 300 4,8 2008 7 900 12,3 3 500 5,4 2009 7 500 11,5 4 300 6,6 2010 7 000 10,8 4 600 7,1 23 Jämtland i, % 2003 800 3,3 1 300 5,6 2004 600 1,8 3 500 10,0 2005 1 000 3,7 1 300 4,7 2006 2 800 7,9 4 700 13,4 2007 3 500 14,8 1 800 7,7 2008 1 000 4,0 1 000 3,7 2009 1 400 5,6 1 000 3,7 2010 1 500 5,8 900 3,7 17
24 Västerbotten i, % 2003 700 1,3 2 100 3,7 2004 2 200 4,1 1 900 3,4 2005 3 200 6,0 2 000 3,7 2006 2 800 4,5 3 200 5,2 2007 4 900 10,1 2 100 4,4 2008 6 300 14,5 1 600 3,7 2009 5 000 11,5 1 600 3,7 2010 5 500 12,8 1 600 3,8 25 Norrbotten Barn Barn i, % 2003 6 300 10,3 2 800 4,6 2004 3 500 6,6 4 000 7,4 2005 4 000 7,0 4 200 7,2 2006 6 200 14,2 1 400 3,2 2007 3 700 6,6 1 600 2,8 2008 4 000 8,1 600 1,3 2009 5 200 10,2 600 1,2 2010 5 900 11,1 600 1,2 18