Studie av fågellivet kring Råstasjön

Studie av fågellivet kring Råstasjön Solna Stad Inför upprättande av detaljplan för Arenastaden

Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte! 4 Fågelstudie metod! 4 Resultat 7 Bedömning, lövskogen som fågelbiotop 11 Mindre hackspett! 11 Insektsätande tättingar! 13 Rastande och övervintrande fågel! 14 Bedömning av Råstasjön med skrattmåskolonin 16 Solna stads skådareldorado 17 Referenser 18 Beställare: Iterio Rapporten kan citeras som: Hebert, M. 2013. Studie av fågellivet kring Råstasjön. Solna Stad. Calluna AB, Stockholm. Projektledning: Mova Hebert Rapport: Mova Hebert Inventering: Mova Hebert Kvalitetsgranskning: J-O Helldin Intern projektbeteckning: MHT0057 Version: Slutrapport Denna rapport hör ihop med följande två rapporter: Fågelstudie - metod och resultat och Fågelstudie - utdrag Artportalen. 2

Sammanfattning I samband med framtagande av detaljplan för området kring Råstasjön har flera naturinventeringar utförts. Denna fågelstudie utfördes med syftet att få information om vilka arter som häckar i Råstasjön och i skogen norr om Råstasjön, och som kan komma att påverkas av planerade exploateringar. En fågelinventering av skogen norr om Råstasjön har utförts. Den har kompletterats med uppgifter från Svalan (Artportalen). I skogsområdet häckade 2013 enligt inventeringen 24 arter (trolig eller säker häckning). Det finns uppgifter om sammantaget ett 40-tal häckande arter om man tittar på perioden 1973-2013. Mindre hackspett häckar i området. Den är rödlistad i kategorin (NT). I Råstasjön häckar årligen ett 15-tal arter, bland annat finns en av Stockholms läns största skrattmåskolonier med cirka 300 häckande par. Två rödlistade arter häckar i sjön: silltrut och brunand. Skogen och sjön är båda mycket produktiva miljöer och det ger en bred bas för ett rikt fågelliv. Sammanfattningsvis bedöms lövskogen vara individrik och relativt artrik för att vara ett till ytan så begränsat skogsområde särskilt under häckningssäsong. Råstasjön bedöms vara en regionalt viktig fågelsjö med den stora skrattmåskolonin. Sjön är också en regionalt betydande sjö för brunand. I Solna kommun finns ingen motsvarighet när det gäller vanliga fåglar som antal häckande skäggdoppingar, rörhönor osv. 3

Bakgrund Syfte Studie av fågellivet kring Råstasjön; Solna Stad Inför upprättande av detaljplan för Arenastaden I oktober 2007 antog kommunfullmäktige en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Solna stationsområde. Inom området för den fördjupade översiktsplanen ligger Råstasjön med omgivningar. Inom området för den fördjupade översiktsplanen pågår arbete med att ta fram en detaljplan för Arenastaden. Förslag till detaljplan (inklusive miljökonsekvensbeskrivningen) var på samråd mellan 19 december 2012 och 28 februari 2013. Samrådet visade på behov av fördjupad naturmiljöutredning. Calluna AB fick i maj 2013 i uppdrag att genomföra kompletterande artinventeringar och förnyad naturmiljöutredning som underlag till fortsatt planprocess och revidering av det detaljplaneförslag som varit på samråd. I föreliggande rapport redovisas studie av fågellivet. Uppdraget är genomfört på uppdrag av Iterio AB. Syftet med fågelstudien var att få information om vilka arter som häckar kring och i Råstasjön och som kan komma att påverkas av planerade exploateringar. Fågelstudie metod Fågelinventering Inventeringen skedde genom att området genomströvades och observerade arter registrerades löpande. Registrering skedde genom att arten noterades med häckningskriterie. För att få information om vilka arter som förekom i skogen gjordes stopp vid ett antal punkter där noteringar av förekommande arter skedde. När inga nya fåglar hördes fortsatte förflyttningen. Skogen och angränsande miljöer norr om Råstasjön genomströvades. Sjöfågel inventerades översiktligt från stränderna. Tabell 1:Datum för besök, fågelinventering Datum Tid Väder 8/5 04:30-7:30 +5, klart, ingen vind 9/5 04:30-7:30 +6, 20% moln, ingen vind 11/5 5:00-8:00 +8, 10 % moln, svag vind 23/5 04:30-7:30 +8, 100 % moln, ingen vind 24/5 5:00-8:00 +10, 100 % moln, ingen vind Rekognoscering skedde under förmiddagen den 7/5 tillsammans med Veronica Boström och ett kompletterande besök skedde med Hasse Ivarsson den 21/5. Vid några tillfällen (11/5, 23/5 och 24/5) besöktes miljöerna söder om sjön och räkning av skrattmås skedde den 23/5 och 24/5. Då efterspanades även häckande änder, doppingar osv. För kategorisering av häckande fågel har kriterier från häckfågeltaxeringen använts (tabell 2). Varje observation som indikerar häckning ger en viss poäng, ju högre poäng desto säkrare indikation om häckning. För varje art presenteras det högsta kriteriet (tabell 3). 4

Tabell 2. De häckningskriterier som innebär möjlig, trolig respektive säkerställd häckning. Från häckfågeltaxeringen. Möjlig häckning 2 Observerad under häckningstid och i lämplig biotop 3 Spel/sång 4 Par observerat under häckningstid och i lämplig biotop Trolig häckning 5 Permanent revir sannolikt genom observation av revirbeteende (t.ex. sång) eller motsvarande på samma plats under minst två olika dagar 6 Parningsceremonier och spel, inklusive parning 7 Besök vid sannolik boplats 8 Ängsligt, eller oroligt beteende eller varningsläten från gamla fåglar tydande på ägg eller ungar i närheten 9 Ruvfläckar på gamla fåglar studerade i handen Säker häckning 10 Bobyggande eller utgrävande (uthackande) av bohål 11 Avledningsbeteende eller fågel som spelar skadad 12 Använt bo påträffat 13 Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare) 14 Gammal fågel som lämnar eller flyger in i eller till bo eller bohål under omständigheter eller på sätt som tyder på att boet är bebott 15 Gammal fågel som bär exkrementsäck 16 Gammal fågel med föda åt ungar 17 Äggskal påträffade 18 Bo där gammal fågel iakttagits ruvande 19 Ungar hörda i bo 20 Ägg eller ungar sedda i bo 5

Information från andra källor För att få heltäckande information om vilka arter som förekommer kring Råstasjön har uppgifter sökts på Svalan (Artportalen). Bild 1. Sökfönster för utdrag av rödlistade arter från Svalan från 2013 Det finns flera fågelskådare som är mycket kunniga och som under lång tid noterat observationer de gjort i området. Hasse Ivarsson har inkommit med en lista över sammantaget 13 arter som konstaterats häcka i Råstasjön och 40 arter i skogsmiljöerna norr om sjön. Noteringar från Atlasinventeringen i Uppland har kompletterat dessa uppgifter. Kunskap om rödlistade eller på annat sätt känsliga arter har sammanställts. 6

Resultat Vid inventeringen 2013 noterades totalt 23 fågelarter med trolig eller säkerställd häckning i skogen norr om Råstasjön. I sjön med tillhörande vassmiljöer häckade cirka 15 arter. De flesta av de arter som häckade i skogsmiljöerna är vanliga och förekommer spritt i parker och i lövskogsmiljöer i södra och mellersta Sverige. I skogen norr om Råstasjön påträffades mindre flugsnappare. Den är upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 som särskilt skyddsvärd. Vid inventeringen noterades även några arter med minskande trend som häckar i området (trolig eller säker häckning): näktergal, kråka, trädkrypare, grå flugsnappare och sävsparv. På Svalan finns uppgifter om häckning av mindre hackspett (par med ungar) 2009 och 2013. 2008 rapporterades den första gången med häckningskriterium (möjlig häckning, kriterie 3) i området, då i lövskogen mellan Råstasjön och Lötsjön i Sundbybergs kommun. 2010-2012 har den registrerats med kriteriet möjlig häckning norr om Råstasjön (utdrag från Svalan för mindre hackspett se rapporten Fågelstudie - utdrag Artportalen). Skrattmåskolonin i Råstasjön har 2013 haft cirka 300 häckande par skrattmås och är en av länets största skrattmåskolonier. Den stora skrattmåskolonin ger goda förutsättningar för förekomst av skäggdopping, rörhöna och änder. Bland de observerade arterna i sjön är brunand och silltrut rödlistade och fisktärna upptagen på fågeldirektivets bilaga 1. I Svalan anges de rödlistade arterna brunand, gråtrut, silltrut, svarthakedopping och mindre hackspett med häckningskriterier (trolig eller säker förekomst) för 2013. Av dessa kommenteras silltrut, brunand och mindre hackspett i denna rapport eller rapporten Fågelstudie - metod och resultat. Gråtrut och svarthakedopping bedöms inte häcka i Råstasjön. 7

Tabell 3: Observerade arter vid inventeringen i Råstasjön och skogsmiljön norr om sjön, angivna med det starkaste häckningskriteriet (se tabell 1), samt observationer av rödlistade arter 2013 och uppgifter från 1973-2013. Art Hotstatus 2013 Västra Centrala Östra Sjön 1973-2013 Backsvala NT, FD Födosök** Björktrast 16 16 16 Häckar Blåmes 16 16 16 Flera par Bofink 13 13 13 Häckar Brunand NT 13 1-2 par Buskskvätta 50 % Några par* Drillsnäppa NT 2 Rastande Fisktärna FD 18 1-2 par Fjällvråk NT, FD Förbiflygande** Gulparv 5 5 Häckar Grå flugsnappare 50 % 5 Några par Gråsparv Häckar* Gråtrut NT Födosök** Gräsand 13 13 Flera par Gräshoppsångare NT Möjlig häckning* Grönfink 13 Häckar Grönsiska Flera par* Gärdsmyg 5 3-5 par Havsörn NT, FD Födosök** Kanadagås 13 5-10 par* Knipa 13 1-2 par Knölsvan 13 1-2 par Koltrast 16 16 16 Häckar Kråka 50 % 13 13 Häckar Lövsångare 5 5 5 Flera par Mindre flugsnappare FD Rastande Mindre hackspett NT, FD 1-2 par ** Myrspov VU, FD Sträckande Näktergal - 50% 5 5 5 4-7 par Nötskrika 5 5 5 Häckar Nötväcka 13 13 Flera par Pilfink 16 16 Häckar Pungmes EN 1 par häckade 1990** 8

Ringduva 5 5 5 Flera par Rödhake 5 5 5 Flera par Rödvingetrast Några par* Rörhöna 13 4-6 par Rörsångare 5 2-4 par Salskrake NT Rastande** Skata 16 16 Häckar Skogsduva Några par Skrattmås 50 % 13 Ca 300 par Skräntärna VU, FD Förbiflygande** Skäggdopping 13 Ca 3 par Silltrut NT 13 Häckar Snatterand 5 1 par, häckar vissa år Sothöna 13 Ca 10 par Stare 50 % Häckar Steglits 3 Några par Stenknäck 3 Några par Stenskvätta Några par** Större hackspett 13 13 13 3-5 par Svarthakedopping Rastande* Svarthätta 5 5 3-7 par Svartvit flugsnappare 5 5 5 Några par Sädesärla 13 Flera par Sädgås Förbiflygande Sävsparv 50 % 5 5 Häckar Sävsångare 5 2-4 par Talgoxe 16 16 16 Flera par Taltrast Några par Trastsångare 2 Möjlig häckning Trädgårdssångare 5 5 5 3-7 par Trädkrypare 2 2-5 par Törnsångare 4 Några par Vattenrall 1 par** Vigg 13 4-7 par Ärtsångare Några par* Antal arter trolig eller säker häckning 19 21 16 16 9

*Uppgifter från Hans Ivarsson, observerade från 1973-2013, personlig kommunikation 2013 ** Uppgifter från Svalan (Artportalen), utdrag av rödlistade arter 2013 FD=Arten omfattas av fågeldirektivet NT= Arten är rödlistad i kategorin nära hotad. VU= Arten är rödlistad i kategorin Sårbar EN = Arten är rödlistad i kategorin Starkt hotad Några av arterna har en vikande populationstrend de senaste 30 åren (-50 %) (Ottosson m.fl. 2012) Karta 1. Områden som avses i tabell 3, uppdelning av skogen norr om Råstasjön Noteringar av rödlistade arter från 2013, se tabell 3. Rödlistade arter och arter som omfattas av fågeldirektivet som häckar i Råstasjön eller skogen norr därom kommenteras vidare i rapporten Fågelstudie - metod och resultat. I övrigt rör sig observationerna av rödlistade arter och arter skyddade av fågeldirektivet enbart om tillfälliga observationer, av förbiflygande eller rastande fåglar. 10

Bedömning, lövskogen som fågelbiotop I lövskogen norr om sjön domineras häckfågelfaunan av insektsätande tättingar. Trädgårdssångare, näktergal och grönsångare är exempel från denna grupp. Miljön i väster bedöms som mycket värdefull för denna grupp liksom för mindre hackspett och större hackspett. Här förekommer även häckning av fler arter knutna till bomiljöer i död ved och insektsätande fåglar varav flera har en minskande trend, såsom grå flugsnappare och trädkrypare (se karta 2). Sparvhök häckar så gott som årligen i skogen. 2013 påträffades två sparvhöksbon (ett i västra och ett i östra delen) varav inget var aktivt, och även flera platser där sparvhök hade plockat bytesdjur. Där miljön är mer lundartad (västra delen) häckar stare, skogsduva och grönsångare. Mindre hackspett Mindre hackspett är rödlistad i kategorin nära hotad på grund av minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Mindre hackspett förekommer i lövrika miljöer. Idealbiotopen är lövskog med stort inslag av stående döda träd. De döda träden används för födosök, bohål och för att trumma på vid revirmarkering. Mindre hackspett har ett relativt stort revir för sin kroppsstorlek, cirka 40 hektar, som kan vara spritt på ett cirka 200 hektar stort område. Bo-området kan vara mindre. Med mer uppsplittrad lövskog ökar storleken på reviret (Pettersson m. fl. 2011). Mindre hackspett är insektsätare i mycket stor utsträckning. På sommaren äter den insekter och insektslarver som den plockar i lövverket och ytligt från stam, grenar och kvistar. Till exempel äter den gärna larver av häggspinnarmal som vissa somrar helt kan drapera hägg och andra arter av släktet Prunus. Perioder under hösten med mycket bär kan den äta t.ex. fläder eller rönn. Vintertid är mindre hackspett beroende av att kunna hitta larver av vedlevande insekter, t.ex. skalbaggslarver (Gorman 2004). Mindre hackspett förekommer i hela Sverige, med störst koncentrationer i östra och södra Sverige. Fram till 1990 hade arten en minskande trend. Sedan dess tros den dock att ha ökat. I Stockholms län uppskattas antalet par vara 220 stycken. Arten häckar i västra delen av skogen (Ivarsson, personlig kommunikation), men hela skogen används för födosök. Med utgångspunkt från artens krav har ett landskapsobjekt avgränsats (karta 4). 11

Karta 3.Arter i skogen norr om Råstasjön med minskande trend som noterats vid inventeringen 2013. 12

Insektsätande tättingar För tre arter avgränsades revir med observationer av arterna som grund och med kunskap om vilka biotoper arterna föredrar samt genom bedömning av skogsmiljön. I väster förekommer trädgårdssångare, näktergal och grönsångare i överlappande revir. Det indikerar en produktiv miljö och en mosaikartad skog med strukturer som täta buskage, ädellöv och vattensamlingar. Alla tre arterna livnär sig på insekter. Trädgårdssångare och näktergal häckar i buskrika miljöer, medan grönsångaren vill ha skog med högre krontak och mindre buskar (Johnsson, 1992). I den västra delen av Karta 3. Kartan visar revir för näktergal, grönsångare och trädgårdssångare 13

skogen finns dessa miljöer, samtidigt som området är mycket produktivt på insekter och ger en god bas för födosök för insektsätarna. I centrala och östra delen förekommer trädgårdsångare och även grönsångare, men inte i överlappande revir. I öster finns flera revir för näktergal. Miljön här är passande för arterna som häckar i snåriga miljöer. Den täthet av näktergal som finns i skogen norr om Råstasjön med 6-8 revir på cirka 10 hektar skog ligger i samma klass som de områden med de tätaste dokumenterade förekomsterna av näktergal i Sverige (Ottoson m.fl.. 2012). Rastande och övervintrande fågel Skogsmiljön är även rik på rastande fågel. 2013 noterades t. ex. mindre flugsnappare i den västra delen. Mängder av tättingar som trastar, olika sångare och andra arter rastar årligen. Tack vare den bär- och insektsrika skogen, tillgången på öppet vatten och de generösa matningsplatserna övervintrar också många arter. Nötväcka, större hackspett och grönfink kommer ofta till fågelmatningen som finns på vägen mellan sjön och tennishallen. Vattenrall övervintrar i videbuskagen vid ett av inloppen. Sammanfattningsvis bedöms lövskogen vara individrik och relativt artrik för att vara ett till ytan så begränsat skogsområde särskilt under häckningssäsong. 14

Studie av fågellivet kring Råstasjön; Solna Stad Inför upprättande av detaljplan för Arenastaden Karta 4. Mindre hackspett använder troligen hela lövskogen norr om Råstasjön för födosök. Vintertid är den beroende av död ved som främst finns i de norra delarna av avgränsat landskapsobjekt samt inom den avgränsande häckningsbiotopen. Reviret för mindre hackspett sträcker sig utanför inventeringsområdet då arten behöver ett större område för födosök. 15

Bedömning av Råstasjön med skrattmåskolonin Skrattmås häckar kolonivis i vassrika sjöar, på öar och skär längs kusten och på myrar. Kolonierna kan innehålla upp till flera 1 000 fåglar. Under slutet av 1900-talet (1970-1995) minskade arten kraftigt, men därefter tycks minskningen stannat upp och antalet har stabiliserats. I Sverige finns uppskattningsvis 98 000 par och i Stockholms län uppskattningsvis 6 000. Råstasjön hade 2013 länets näst största koloni av skrattmås, med 300 fåglar observerade. Kolonin producerade 2013 cirka 300 ungar (Ivarsson, personlig kommunikation). Skrattmåsen häckar helst på öar eller dybankar utan landkontakt. Bona placeras på marken och är ibland bara en fördjupning i vegetationen. Ofta är underlaget vass. Trots att många fåglar häckar tillsammans och kolonin ser oordnad ut så råder ordning och fåglarna markerar revir inom kolonin. Så småningom lär de känna sina närmaste grannar och revirmarkeringarna mot dessa blir färre, men de reagerar om nya fåglar dyker upp. Skrattmåsen flyttar men återkommer oftast till sina häckningsplatser. Tendensen att återkomma är starkare för fåglar som häckar i stora kolonier. Fördelarna med att häcka i koloni är uppenbara, de ingående fåglarna hjälps åt att vakta och jaga bort predatorer. De täta bestånden med fåglar kan dock innebära större utsatthet för parasiter och snabbare spridning av sjukdomar (animaldiversity.ummz.umich.edu). Äggen i kolonin läggs i början av maj och ruvningstiden är cirka tre veckor. Ungarna är flygga efter fem-sex veckor. Efter att ungarna blivit flygga blir fåglarna mer rörliga och rör sig i många olika miljöer för att finna föda. I juli-augusti går flytten söderut. I skrattmåskolonin häckar flera andra fågelarter som drar fördel av kolonins skydd t. ex. brunand. Ytterligare andra arter häckar i närheten av kolonin: silltrut, fisktärna och knölsvan. Flera av arterna häckar både intill kolonin och på annat håll i sjön: gräsand, sothöna och rörhöna. Även de arter som inte häckar i kolonin drar fördel av skrattmåskolonin. De blir uppmärksammade på hot av skrattmås som varnar för rovfåglar (hotstatus och fakta om förekomst av de olika arterna se rapporten Fågelstudie - metod och resultat). Under flytten rastar många arter vid Råstasjön. Bland annat flockar med sångsvan, bläsand, skedand och dvärgmås. Även vadare rastar här: rödbena, drillsnäppa och skogssnäppa. Vid in- och utloppet finns öppet vatten året om. Här övervintrar andfåglar och vattenrall, vilket är sällsynt i denna del av landet. På isen och i träden kring vassöarna vistas gråhäger under vintern. Råstasjön bedöms vara en regionalt viktig fågelsjö med den stora skrattmåskolonin. Sjön är också en regionalt betydande sjö för brunand. I Solna kommun finns ingen motsvarig het när det gäller vanliga fåglar som antal häckande skäggdoppingar, rörhönor osv. 16

Solna stads skådareldorado Råstasjön är en av länets mest besökta fågellokaler. Det är den mest lättåtkomliga fågelsjön för många som bor i Solna med grannkommuner. Den är lätt tillgänglig för barn och personer som inte går eller inte kan gå så långa sträckor. Här kan man uppleva skrattmåskolonins dynamik och se en del sällsynta änder och mängder med fågelungar i sjön. I skogen kan man njuta av fågelsång från tidig vår fram till de ljusa sommarnätterna i mitten på juni. Under vintern kan man titta på hägrarna, övervintrande änder och kanske även få syn på de hemlighetsfulla vattenrallarna. Fågelmatningarna bjuder vintertid på många olika arter av mesar större hackspett, rödhake och nötväcka. Fågelskådning och utevistelse i en rik miljö är en möjlighet som Solnaborna får tack vare den rika biologiska mångfalden i och kring Råstasjön. Den produktiva miljön ger positiva spinn-off effekter även för människan. 17

Referenser Litteratur Fredriksson Rickard och Tjernberg Martin 1992: Artfaktablad om silltrut ArtDatabanken, SLU 2012-01-13 Gorman Gerard, 2004: Woodpeckers of Europe, A study of European Picidae, Bruce Coleman förlag Jonsson Lars 1992: Fåglar i Europa med Nordafrika och Mellanöstern. W&W Ottoson Ulf, Otvall Richard, Elmberg Johan, Green Martin, Gustafsson Rolf, Haas Fredrik, Holmqvist Niklas, Lindström Åke, Nilsson Leif, Svensson Mikael, Svensson Sören och Tjernberg Martin: 2012: Fåglarna i Sverige - antal och förekomst. Sveriges ornitologiska förening.halmstad Petterson, Börje 1987: Artfaktablad om mindre hackspett. Rev. Sven G. Nilsson 1995, 2001 & 2006. ArtDatabanken, SLU 2011-12-22 Svensson, Mikael 2002. Artfaktablad om brunand. Rev. Mikael Svensson 2005. ArtDatabanken 2011-12-22 Tjernberg Martin 1991.Artfaktablad om svarthakedopping ArtDatabanken, SLU 2011-12-22 Wiktander, U. 1998. Reproduction and survival in the lesser spotted woodpecker. Effects of life history, mating system and age. Doktorsavhandling, Lunds universitet. Digitalt Atlasinventering, häckfågel i Sverige: http://www.artportalen.se/birds/atlas/start.asp? atlasruta=10i5f Svalan (Artportalen):http://www.artportalen.se/birds/default.asp Europaparlamentet, 2009: Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/ EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar: http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l: 2010:020:0007:0025:SV:PDF Information om skrattmåsens ekologi: http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/ Larus_ridibundus/ Instruktion för inventering av kombinerad linje och punkttaxering: http://www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring/metod-standard.htm 18

Personlig kommunikation Hasse Ivarsson, kunskap om fågellivet vid Råstasjön maj 2013 Veronica Boström Solna kommun, kunskap om fågellivet och förhållandena kring sjön. 19