Beställare: VKS Ann-Sofi Laurin. Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Breberg inför tillståndsansökan för vindkraftpark

Beställare: VKS Ann-Sofi Laurin Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Breberg inför tillståndsansökan för

Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Breberg inför tillståndsansökan för 1.Sammanfattning 3 1.1 Uppdrag och syfte 3 1.2 Resultat av förstudien 3 2.Bakgrund 5 2.1 Uppdrag och syfte 5 3. Metod 5 4. Resultat och slutsatser för analysen Biologisk infrastruktur 6 4.1 Värdetrakter av nyckelbiotoper 6 4.2 Analys av potentiella fågelhabitat knutna till stora myrar 6 5. Resultat för analys av kända naturvärdesområden. 6 6. Förekomst av hotade eller skyddskrävande arter, ej fåglar 7 7. Resultat av förstudie för fågel 7 8. Resultat av förstudie för fladdermöss 8 9. Planerade inventeringar 9 9.1 Fågelinventeringar 9 9.2 Fladdermusinventeringar 10 9.3 Naturvärdesinventering 11 Källor/referenser 12 Kartbilagor 13 Rapporten bör citeras som: Björklind, R. 2012. Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Breberg inför tillståndsansökan för Calluna AB 2012. I löpande text: (Björklind, 2012) Projektets organisation: Robert Björklind (Projektledare och rapport), Christoph Kircher (GIS och kartor). Kontaktperson för denna rapport: Robert Björklind,robert.bjorklind@calluna.se eller 073-8115283. Adress: Linköpings slott, 582 28 Linköping Intern projektbeteckning Calluna: RBD0025 Breberg 2012 2

1.Sammanfattning 1.1 Uppdrag och syfte Calluna AB fick i uppdrag av VKS att genomföra en förstudie av naturmiljöaspekter inför en planerad vid Breberg. I förstudien ingick att genom analysen biologisk infrastruktur visa på ekologiska samband för att utreda hur en kan påverka dessa. I förstudien undersöks känd information om vilka fågelarter som förekommer i området med fokus på arter förekommande i fågeldirektivets bilaga 1 samt rödlistade arter. Vi kan även med hjälp av Callunas fågelinventeringar göra en preliminär bedömning av fågellivet i området. För Fladdermöss tittar vi på tidigare kända observationer samt hur landskapet ser ut och vad det har för förutsättningar för att hysa en en artrik fladdermusfauna eller känsliga arter. Vi undersöker vilka arter som förekommer i området och som finns med i art-och habitatdirektivet genom datainhämtning från artportalen. Kända naturvärden inhämtas från Länsstyrelsens GIS-data och även naturvärdesskogar från Sveaskogs skogsdata. Förstudien ska ge underlag till projekteringen genom att peka ut områden där vindkraftverk inte bör placeras och vara ett underlag till kommande naturinventeringar. Förstudien ska även vara ett stöd vid kommande samråd. 1.2 Resultat av förstudien 1.1.1 Biologisk infrastruktur Inom det planerade området är stora delar av området utan några förtätningar av nyckelbiotoper och där förtätningar förekommer är värdekärnorna glest spridda vilket ger en medelhög förtätning enligt skalan. Analysen Biologisk infrastruktur visar således att stora delar av det planerade området för vindkraft inte har några förtätningar av nyckelbiotoper och således att de skogliga värdena är begränsade. Även i en större skala är skogen i det stora delområdet inte någon viktig del för att knyta samman andra värdetrakter enligt analysen. 1.1.2 Potentiella fågelhabitat knutna till stora myrar Analysen av potentiella fågelhabitat knutna till stora myrar visar att det i landskapet norr och väster om den planerade en förekommer områden med både mycket stor potential för ett rikt fågelliv och med stor potential. Inom Laxåområdet förekommer ett område med mycket stor potential som sträcker sig in norrifrån in i områdets östra delar. Området kan eventuellt behöva ges särskild hänsyn. Callunas pågående fågelinventering visar att det över etableringsområdet förekommer en för inlandet tämligen stor förflyttning av sträckande fågel över området. 1.1.3 Skogliga värden Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Breberg inför tillståndsansökan för Analysen av data från Länsstyrelsen visar att det i området förekommer ca 151 ha sumpskogar som ligger ganska jämt spridda över området. Dessa områden har potential att hysa naturvärden men de är inte naturvärdesklassade och är ofta bara avgränsade från flygfoton. För att bedöma dess värden behövs fältbesök. Det förekommer även ca 19 ha som ingår i skogliga värdetrakter som omfattar de nordliga delarna av området. I denna nordliga del gränsar etableringsområdet även mot ett naturreservat. Inom utredningsområdet är 82,2 % av skogen inte upptaget att ha några skogliga naturvärden utan är produktionsskog enligt Sveaskogs skogsdata. Enligt Sveaskog är 110 ha av skogen av kvaliteter som kan likställas med nyckelbiotoper, 13 ha har något mindre värden och bedöms ha 3

ett bevarandevärde och 69 ha är skogsområden som ska ges hänsyn men som kan bytas ut mot andra områden. Sveaskogs data visar på en betydligt större förekomst av naturvärden i området än skogsstyrelsens inventeringar visar (data hämtat från Länsstyrelsen). Området i stort är dock till klart övervägande del präglat av skog som inte har registrerats som naturvärdesskogar. Sveaskogs skogåldersdata visar på en övervägande ung skog i området som visar på att det finns mindre arealer av värdefull skog inom etableringsområdet. Hela 78,5 % av området har en skogsålder på under 60 år och endast 5,3 % av skogen har en ålder på över 100 år. 1.1.4 Förekomst av hotade eller skyddskrävande arter, ej inkluderat fåglar Från artportalen har vi uppgifter om förekomst av hasselmus, vanlig groda och åkergroda inom området. Dessa ingår i EU: s art- och habitatdirektiv. I förstudien har det även ingått att ta utdrag från artdatabanken för att registrera var rödlistade arter finns i området. Förutom fåglar (se nedan) finns bara ett fynd registrerat och det är av vecktickan (NT). 1.1.5 Fågellivet i området Vid förstudien har vi undersökt tidigare kända fynd i området genom att i artportalen söka ut arter funna inom atlasrutorna 09E6h, 09E7h, 09E6i, 09E7i vilket täcker in vindkraftetableringsområdet. I dessa altlasrutor har det rapporterats in tretton arter som ingår i bilaga 1 i Fågeldirektivet och sex rödlistade arter. I Callunas pågående fågelinventering har vi registrerat nio arter som ingår i fågeldirektivet och tre rödlistade arter. Calluna har även kunnat se att det för att vara i inlandet sträcker fågel i relativt stor omfattning. De fåglar som tillkommit från tidigare inrapporteringar är Smålom, tjäder och Sädgås. Några av de områden som visat sig intressanta för fågellivet i Callunas inventeringar är området vid Gäddsjön samt Bredmossen. Via information från Länsstyrelsen i Örebro län har det framkommit att det sker en smålomshäckning med en årsunge i tjärnen Stubbakolken, som ligger 4 km rakt öster om Stora Stavsjön och sannolikt flyger smålommen regelbundet mellan Stubbakolken och Stora Stavsjön. 1.1.5 Förutsättningarna för fladdermöss i området Utredningsområdets geografiska läge bidrar till att praktiskt taget alla i landet förekommande arter kan förekomma i området, om vi utgår från utbredningen i riket, och gör undantag för arter som är sällsynta i landets södra delar t.ex nymfladdermus, större musöra, grå långörad fladdermus och bechsteins fladdermus. Förekomsten av habitat för de mer krävande arterna bedömer vi som lågt inne i utredningsområdet men att det till viss del kan vara tillgodosett i kulturlandskapet öster om utredningsområdet. Inne i området finns flera komponenter som kan bidra med insektsproduktion. Vid studier av kartor hittas Stora Sandbäcken, flera små sjöar/gölar i och omkring utredningsområdet, flera mossar med anslutande sumpskogsmiljöer. När det gäller boplatser för fladdermöss så finns det mindre ytor med skog som är äldre än hundra år vilket skulle kunna bidra med ett inslag av ihåliga träd. Annars så saknas bebyggelse inne i utredningsområdet men det finns boställen i anslutning till området. Inslaget av jordbrukslandskap är sparsamt i närmiljön. Mindre inslag finns strax norr om området vid Breberg och Söder om området vid Vinna. På längre avstånd ligger i öster kulturlandskapet vid Norra Hunna och Svinnerstad. Vi kan, utifrån det geografiska läget, inslaget av insektsproducerande miljöer, möjligheten att det finns barbastell samt närheten till kulturlandskap, inte bedöma området som ett s.k. lågriskområde där ingen vidare utredning i fält krävs. 4

Det går inte att upptäcka några tydliga ledlinjer i landskapet kring utredningsområdet därför anser vi att en studie av migrerande fladdermöss är inte är nödvändig. Vi kan dock inte utesluta förekomsten av rödlistade arter i utredningsområdets omgivningar eller bedöma mängden av arter som i vindkraftssammanhang anges som s.k. högriskarter i en skrivbordsstudie. För att utreda de verkliga förhållandena krävs en fladdermusinventering för att ta reda på vilka arter som förekommer i utredningsområdet och framför allt i nämnda angränsande miljöer och då framför allt vid Svinnersta, Norra Hunna och Spåsa. Vår arbetshypotes är dock att det inte finns några rödlistade arter i utredningsområdet och att aktiviteten i området är relativt låg. Vi bedömer också att det är osannolikt att utredningsområdet hyser sex eller flera arter, som brukar anges som riktvärde för en artrik miljö i Sverige. 2.Bakgrund 2.1 Uppdrag och syfte Calluna AB fick i uppdrag av VKS att genomföra en förstudie av naturmiljöaspekter inför en planerad vid Breberg. I förstudien ingick att genom analysen biologisk infrastruktur visa på ekologiska samband för att utreda hur en kan påverka dessa. I förstudien undersöks känd information om vilka fågelarter som förekommer i området med fokus på arter förekommande i fågeldirektivets bilaga 1 samt rödlistade arter. Vi kan även med hjälp av Callunas fågelinventeringar göra en preliminär bedömning av fågellivet i området. För Fladdermöss tittar vi på tidigare kända observationer samt hur landskapet ser ut och vad det har för förutsättningar för att hysa en en artrik fladdermusfauna eller känsliga arter. Vi undersöker vilka arter som förekommer i området och som finns med i EU:s art-och habitatdirektiv genom datainhämtning från artportalen. Kända naturvärden inhämtas från Länsstyrelsens GIS-data och även naturvärdesskogar från Sveaskogs skogsdata. Förstudien ska ge underlag till projekteringen genom att peka ut områden där vindkraftverk inte bör placeras och vara ett underlag till kommande naturinventeringar. Förstudien ska även vara ett stöd vid kommande samråd. 3. Metod Inom denna förstudie har vi använt oss av ett nationellt underlagsmaterial med inventeringar från skogsstyrelsen (nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar) samt data från Länsstyrelsens GIS-datatjänst med underlag som riksintressen, våtmarksinventeringen, Ängoch betesinventeringen. Från artdatabanken har vi inhämtat information om rödlistade arter. Från artportalen har vi inhämtat data om förekomst av arter som är kopplade till art-och habitatdirektivet. Utifrån nyckelbiotopsinventeringen och våtmarksinventeringen har vi utfört analysen biologisk infrastruktur. Biologisk infrastruktur beskriver de funktionella sambanden i landskapet. Genom denna analys kan man påvisa hur en fragmentering påverkar värdefulla naturområden på landskapsnivå. Analysen bygger på att organismer måste kunna sprida sig i landskapet för att få bibehålla eller skapa ett hållbart ekologiskt system. För att analysera de skogliga värden har vi även använt data från Sveaskog inkluderande olika typer av naturvärdesskogar samt skogåldersdata. För att analysera vilka fågelarter och fladdermusarter som förekommer i området har vi använt oss av observationer inrapporterade till artportalen. För att göra en bedömning av fågellivet har vi även använt oss av Callunas pågående fågelinventering. 5

Gällande fladdermöss har vi studerat terrängkartan, flygbilder och gjort en bedömning efter hur naturen ser ut, vi har studerat genomförda inventeringar från trakten, talat med kommunekolog, länsstyrelse och forskare. Calluna kommer att utföra en fladdermusinventering under sommaren 2012. 4. Resultat och slutsatser för analysen Biologisk infrastruktur 4.1 Värdetrakter av nyckelbiotoper Analysen av värdetrakter grundar sig på skogliga värdekärnor som är nyckelbiotoper. Analysen bygger på en generell spridningssträcka på 1000 m för arter knutna till dessa miljöer. Värdetraktsanalysen (karta 1) visar med styrkan på färgen var tätheten av nyckelbiotoper är som störst, ju starkare färg desto mer procentuell del nyckelbiotoper i landskapet. Inom det planerade området är stora delar av området utan några förtätningar av nyckelbiotoper och där förtätningar förekommer är värdekärnorna glest spridda vilket ger en medelhög förtätning enligt skalan. De förtätningar som finns förekommer i de östra delarna och sydöstra delarna av området Myggedalen. De närmaste värdetrakterna, med stor förtätning enligt skalan, ligger ca 2 km norr om Myggedalsområdet. Det förekommer större förtätningar både norr om Myggedalen och söder om denna med en förlängning österut. Det finns dock ingen tydlig spridningsväg, med avseende på hur förtätningarna är placerade, som visar på att vindkraftområdet ligger i vägen för någon potentiell spridningsväg. De förtätningar som finns visar på en värdefullare spridningsväg öster om det planerade vindkraftsområdet. Väster om vindkraftetableringsområdet saknas värdetrakter med nyckelbiotoper. Analysen Biologisk infrastruktur visar således att stora delar av det planerade området för vindkraft inte har några förtätningar av nyckelbiotoper och således att de skogliga värdena är begränsade. Även i en större skala är skogen i det stora delområdet inte någon viktig del för att knyta samman andra värdetrakter enligt analysen. 4.2 Analys av potentiella fågelhabitat knutna till stora myrar På karta 2 visas större myrkomplex i landskapet. De mörkgröna områdena visar mycket potentiella myrar för ett värdefullt fågelliv och de ljusgröna områdena visar en stor potential för ett rikt fågelliv. Analysen är baserad på känsliga arter knutna till stora myrar som t.ex. ljungpipare och storspov. Analysen visar att det i landskapet norr och väster om den planerade en förekommer områden med både mycket stor potential för ett rikt fågelliv och med stor potential. Inom Laxåområdet förekommer ett område med mycket stor potential som sträcker sig in norrifrån in i områdets östra delar. Området kan eventuellt behöva ges särskild hänsyn. Callunas pågående fågelinventering visar att det över etableringsområdet förekommer en för inlandet tämligen stor förflyttning av sträckande fågel över området. 5. Resultat för analys av kända naturvärdesområden. I förstudien har vi använt oss av kända naturvärden som har inhämtas från Länsstyrelsens GISdata samt Sveaskogs naturvärdesskogar. Analysen av data från Länsstyrelsen Karta 3 visar att det i området förekommer ca 151 ha sumpskogar som ligger ganska jämt spridda över området. Dessa områden har potential att hysa naturvärden men de är inte naturvärdesklassade och är ofta 6

bara avgränsade från flygfoton. För att bedöma dess värden behövs fältbesök. Placering av verk i sumpskogar undviks generellt på grund av missgynnsamma markförhållanden och för att undvika naturvärden. Det förekommer även ca 19 ha som ingår i skogliga värdetrakter och som omfattar de nordliga delarna av området. I denna nordliga del gränsar etableringsområdet även mot ett naturreservat. Vindkraftetableringsområdet består av två etableringsområden, Laxå i Låxå kommun och Myggedalen i Askersund kommun, Den totala ytan av dessa båda områden är 1846,3 ha. Inom området är 82,2 % av skogen inte upptaget att ha några skogliga naturvärden utan är produktionsskog, karta 4. Enligt Sveaskogs data är 110 ha av skogen av kvaliteter som kan likställas med nyckelbiotoper, 13 ha har något mindre värden och bedöms ha ett bevarandevärde och 69 ha är skogsområden som ska ges hänsyn men som kan bytas ut mot andra områden. Sveaskogs data visar på en betydligt större förekomst av naturvärden i området än skogsstyrelsens inventeringar visar (data hämtat från Länsstyrelsen). Området i stort är dock till klart övervägande del präglat av skog som inte har registrerats som naturvärdesskogar. Sveaskogs skogåldersdata visar på en övervägande ung skog i området som visar på att det finns mindre arealer av värdefull skog inom etableringsområdet. Hela 78,5 % av området har en skogsålder på under 60 år och endast 5,3 % av skogen har en ålder på över 100 år. 6. Förekomst av hotade eller skyddskrävande arter, ej fåglar Från artportalen har vi uppgifter om förekomst av hasselmus, vanlig groda och åkergroda inom området. Dessa ingår i EU: s art- och habitatdirektiv. I förstudien har det även ingått att ta utdrag från artdatabanken för att registrera var rödlistade arter finns i området. Förutom fåglar finns bara ett fynd registrerat och det är av vecktickan (NT). 7. Resultat av förstudie för fågel Vid förstudien har vi undersökt tidigare kända fynd i området genom att i artportalen söka ut arter funna inom atlasrutorna 09E6h, 09E7h, 09E6i, 09E7i vilket täcker in vindkraftetableringsområdet. I dessa altlasrutor har det rapporterats in tretton arter som ingår bilaga 1 i Fågeldirektivet och sex rödlistade arter. Arter från fågeldirektivet är Järpe, Spillkråka, Storlom, Trana, Tretåig hackspett, Törnskata, Fiskgjuse, Orre, Sparvuggla, Trädlärka, Pärluggla och Sångsvan. De rödlistade arterna som rapporterats in är Tornseglare, Tretåig hackspett, Gråtrut, Göktyta, Drillsnäppa och Kungsörn. I Callunas pågående fågelinventering har vi registrerat nio arter upptagna i fågeldirektivet och tre rödlistade arter. De som hör till fågeldirektivet är, Smålom, Sångsvan, Orre, Tjäder, Trana, Sparvuggla, Spillkråka och Tretåig hackspett. De rödlistade arterna är Smålom, Sädgås och tretåig hackspett. Calluna har även kunnat se att det för att vara i inlandet sträcker fågel i relativt stor omfattning. De fåglar som tillkommit från tidigare inrapporteringar är Smålom, tjäder och Sädgås. Några av de områden som visat sig intressanta för fågellivet i Callunas inventeringar är området vid Gäddsjön samt Bredmossen. Via information från Länsstyrelsen i Örebro län har det framkommit att det sker en smålomshäckning med en årsunge i tjärnen Stubbakolken, som ligger 4 km rakt öster om Stora Stavsjön och sannolikt flyger smålommen regelbundet mellan Stubbakolken och Stora Stavsjön. 7

Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Breberg inför tillståndsansökan för 8. Resultat av förstudie för fladdermöss Bedömning av behovet av en fladdermusinventering Utredningsområdets geografiska läge bidrar till att praktiskt taget alla i landet förekommande arter kan förekomma i området, om vi utgår från utbredningen i riket, och gör undantag för arter som är sällsynta i landets södra delar t.ex nymfladdermus, större musöra, grå långörad fladdermus och bechsteins fladdermus, se vidare i Ahlén 2011. Förekomsten av habitat för de mer krävande arterna bedömer vi som lågt inne i utredningsområdet men att det till viss del kan vara tillgodosett i kulturlandskapet öster om utredningsområdet. Inne i området finns flera komponenter som kan bidra med insektsproduktion. Vid studier av kartor hittas Stora Sandbäcken, flera små sjöar/gölar i och omkring utredningsområdet och flera mossar med anslutande sumpskogsmiljöer. När det gäller boplatser för fladdermöss så finns det mindre ytor med skog som är äldre än hundra år vilket skulle kunna bidra med ett inslag av ihåliga träd. Annars så saknas bebyggelse inne i utredningsområdet men det finns boställen i anslutning till området. Inslaget av jordbrukslandskap är sparsamt i närmiljön. Mindre inslag finns strax norr om området vid Breberg och Söder om området vid Vinna. På längre avstånd ligger i öster kulturlandskapet vid Norra Hunna och Svinnerstad. Efter en kontakt med Ingemar Ahlén, som har erfarenheter av fladdermusfaunan i ett vidare perspektiv i regionen, bedömer vi att det inte är uteslutet att t.ex barbastell kan finnas i omgivningarna. Möjligheten är liten, arten är aldrig tidigare påträffad i Närke, men kan inte uteslutas. Arten övervintrar i större mängder vid Karlsborgs fästning i Västergötland (Ahlén 2011) och sprider under sommaren ut sig i landskapet. Vi kan, utifrån det geografiska läget, inslaget av insektsproducerande miljöer, möjligheten att det finns barbastell samt närheten till kulturlandskap, inte bedöma området som ett s.k. lågriskområde där ingen vidare utredning i fält krävs. Angående lågriskområde se vidare i Ahlén 2010. Det går inte att upptäcka några tydliga ledlinjer i landskapet kring utredningsområdet därför anser vi att en studie av migrerande fladdermöss inte är nödvändig. Vi kan inte utesluta förekomst av rödlistade arter i utredningsområdets omgivningar eller bedöma mängden av arter som i vindkraftssammanhang anges som s.k. högriskarter (Rydell m.fl. 2011). Vår arbetshypotes är att det inte finns några rödlistade arter i utredningsområdet och att aktiviteten i området är relativt låg. Vi bedömer också att det är osannolikt att utredningsområdet hyser sex eller flera arter, som brukar anges som riktvärde för en artrik miljö i Sverige (Ahlén 2011). För att konsekvenserna för fladdermusfauna ska kunna bedömas i kommande MKB rekommenderar vi att en fladdermusinventering genomförs med ambition att ta reda på vilka arter som förekommer i utredningsområdet och framför allt i nämnda angränsande miljöer och då framför allt vid Svinnersta, Norra Hunna och Spåsa. Arbetet bör genomföras under reproduktionsperioden, ca slutet av juni till ca 10 augusti. Vi föreslår att arbetet genomförs främst med hjälp av s.k. auto- boxar som automatiskt registrerar förbiflygande fladdermöss och kompletteras med manuella insatser i de finaste delarna, se ovan. För att på ett tidseffektivt sätt eftersöka sällsynta arter bedömer vi också att en 8

insats med ett flertal auto-boxar är en förutsättning. Vi föreslår också att arbetet genomförs på ett sätt som mäter aktiviteten på utvalda platser i utredningsområdets närhet. För det senare föreslår vi också att auto-boxar används. Då sällsynta arter är svåra att få kontakt med föreslår vi att inspelningsutrustningen sitter ute under två dygn i de lägen där förutsättningarna är som bäst. Mäts aktiviteten i utredningsområdet på ett upprepbart sätt kan så kan en upprepning av högsommarens inventering på ett jämförbart sätt senare under säsongen vara värdefull. Vår erfarenhet är att fladdermössen kan söka sig bort från mindre insektsrika miljöer (barrskogsmiljöer) under sensommaren/ hösten för att leta föda på mer insektsrika platser. Data av den här karaktären kan vara värdefull när en konsekvensbeskrivning ska upprättas. Åtgärden behöver enbart genomföras om aktiviteten under högsommaren visar sig vara hög. 9. Planerade inventeringar 9.1 Fågelinventeringar Calluna AB kommer att under våren och sommaren 2012 att utföra fågelinventeringar i området. Uppdraget innefattar inventering av fåglar, rovfåglar, ugglor, skogshöns och eventuellt nattskärra om det finns behov. I uppdraget ingår linjetaxering, punkttaxering från höjdområden, nattbesök med fokus på ugglor (och senare eventuellt nattskärra) samt eftersök av spelplatser för skogshöns. Inventeringarna utförs i omfattning utför enligt nedan Skogshöns, rovfåglar och ugglor Tre besök görs tidig morgon under perioden mars-april för att inventera spelplatser samt förekomst av skogshöns. I samband med dessa besök eftersöks även rörelser av rovfåglar under dagtid samt förekomst av berguv kvällstid. Inventeringen sker på platser inom det aktuella vindkraftsområdet där förekomst kan antas. Varje besök består av två morgnar och en dag/ eftermiddag/kväll och innefattar cirka 16 h inventeringstid Häckfågel Ett besök tidigt på häckningssäsongen under perioden 15 april-25 april samt ett besök under perioden 15 maj-15 juni för att inventera häckande fåglar. Häckningskriterier redovisas enligt metodik för Atlasinventering. Inventeringen sker som en kombination av linje- och punkttaxering utefter befintliga vägar och kring de planerade verksplatserna. Varje besök består av tre morgnar/förmiddagar och innefattar cirka 15 h inventeringstid. Övrigt I samband med de planerade besöken kommer även förekomst av eventuella flyttstråk att noteras. Resultatet av detta kan visa på eventuellt behov av inventering av höststräck. Vid inventeringarna kommer även behovet av eventuell inventering av nattskärra undersökas. 9

9.2 Fladdermusinventeringar Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Breberg inför tillståndsansökan för Kända förutsättningar Tabell 1. Tabellen anger de personer, organisationer och andra källor som vi kontaktat i samband med utredningsarbetet. Källa Länsstyrelsen Örebro län Sydnärkes miljöförvaltning Uppsala universitet Kartor och flygbilder Artportalen Inventeringar Kommentar Vid kontakt med Henrik Josefsson framkom att inga inventeringar genomförts på regional nivå som berör området, förutom de som tidigare genomförts av Calluna i länet. Han kontrollerade med länsstyrelsens handläggare av vindkraft om några andra inventeringar genomförts i samband med exploatering i närmiljön, vilket inte var fallet. Vid en kontakt med Stefan Johnsson och kommunekolog Carolina Hillerdal Ljungqvist framkom att inga andra er har utretts med avseende på fladdermöss i närmiljön. Ingen fler inventering av fladdermöss på läns- eller regionnivå har genomförts som berör utredningsområdet. Vid en kontakt med Ingemar Ahlén, professor emeritus SLU, framkom att han inte kände till andra undersökningar i området. Det kan inte uteslutas att det inte finns en möjlighet att påträffa barbastell i området. Arten är upptagen i bilaga 2 till Habitatdirektivet. Det är däremot långt till närmast kända reproduktion. I samband med arbetet har vi använt oss av underlag från eniro.se och lst GIS för att få en uppfattning om hur det ser ut i området. Vid en kontroll mot artportalen från 1980 och framåt så hittades inga uppgifter om fladdermöss i eller i anslutning till utredningsområdet. Enligt Henrik Josefsson, länsstyrelsen Örebro län, finns all kunskap som länsstyrelsen har om fladdermöss inmatad i artportalen. Fyra arbeten påträffades i samband med skrivbordsstudien som berör Askersunds kommun, se vidare under referenser. I sammanfattning kan sägas att inga tidigare genomförda inventeringsinsatser är genomförda i direkt närhet till den planerade en. De närmaste inventeringarna är genomförda vid Tjälvesta Säteri, Tjälvesta ängar i närmiljön. Vid båda platserna påträffades som mest fem arter. Sex arter eller flera brukar anses som en rik fladdermusfauna i Sverige (Ahlén 2011). Förslag till genomförande Fladdermusinventeringen innefattar en undersökning av vilka arter som förekommer i området och bedömer aktiviteten i området genom manuellt arbete och genom att placera ut automatisk inspelningsutrustning s.k. auto-boxar under fyra nätter och räknar med att inventera minst 15-20 punkter med auto-boxar. Auto-boxarna ger förutom information om vilka arter som finns även ett mått på aktiviteten på platsen. Vi räknar med att arbeta med ca 7-10 auto-boxar i området. De placeras först i de mest intressanta partierna i området och flyttas under natt två till en vidare radie kring parken. Vilket 10

gör att många provpunkter i de planerade verkens omgivningar kommer att studeras med automatisk registrering och åtta till 12 områden genomströvas med manuell insats. Utifrån resultatet från insatsen bedöms behovet av att genomföra utökade eller minskade insatser. Utökade insatser kommer att föreslås är om det påträffas en rödlistad art, som kan påverkas av vindkraft, i den planerade parkens omgivningar. Utifrån tidigare erfarenhet av regionen bedömer vi det som en låg risk som dock inte kan uteslutas med t.ex en skrivbordsstudie. Är aktiviteten hos s.k. högriskarter hög i området eller att vi i samband med fältbesöket bedömer att det kan vara lämpligt att studera migration i området kan det vara en utgångspunkt för utökade studier. Det senare tror vi är osannolikt utifrån studier av kartor och flygbilder. Inga tydliga ledlinjer finns i eller i anslutning till området. 9.3 Naturvärdesinventering När en layout på en är färdigställd kommer vi att utföra en naturinventering kring de planerade verken och tillfartsvägar. Kring verken kommer det att inventeras minst 100 m radie och kring vägar 20 m på varje sida. I inventeringen kommer områden med naturvärden att undersökas och redovisas. De eventuella naturvärdesområden som hittas kommer att ges ett förslag till åtgärd som innebär att den bästa lösningen för områdets bevarandevärden kan göras. I förarbetet ingår att titta på tidigare fynd av rödlistade arter detta kommer att göras med utdrag från artdatabanken samt artportalen. Även arter knutna till artskyddsförordningen och habitatdirektivet kommer att sökas efter i dessa källor. 11

Källor/referenser Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Breberg inför tillståndsansökan för Ahlén, I. 2011. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. [The Bat fauna of Sweden. Present knowledge on distribution and status.] Fauna och Flora 106(2): 2 19 Ahlén, I. 2010. Vind- kraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. - Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3 2010: 22-27. Gärdenfors U (ed) 2005, Rödlistade arter i Sverige 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Nitare J, 2005. Signalarter. Skogsstyrelsens förlag. Rodrigues, L., L. Bach, M.-J. Dubourg-Savage, J. Goodwin & C. Harbusch 2008: Guidelines for consideration of bats in wind farm projects. EUROBATS Publication Series No. 3 (English version). UNEP/EUROBATS Secretariat, Bonn, Germany, 51 pp. Rydell, J. Engström, H. Hedenström, A. Kyed Larsen, J. Pettersson, J. & Green, M. 2011. VINDVAL, RAPPORT 6467 Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport Övriga referenser Data från LST GIS: gis.lst.se/lstgis/ : våtmarksinventeringen och riksintresse för naturvården. Utdrag ur artdatabanken 2010 enligt avtal. www.skogsstyrelsen.se (skogens pärlor) områden registrerade som nyckelbiotoper, naturvärden. och sumpskogar av skogsstyrelsen 2010. Data från rapportsystemet för fåglar i artportalen:http://artportalen.se/birds/ Holmberg M. 1996, Inventering av fladdermöss i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län. Natur- vård. Rapport 1996:2. Ignell H. 2006. Inventering av fladdermöss i Örebro län 2005. Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr 2006: 19 Ignell, H. & Josefsson, H. 2007. Inventering av fladdermöss i Örebro län 2006 och 2007. Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr. 2008:46 Ignell H. 2008. Inventering av fladdermöss i del av Askersunds kommun. Genomförd i samband med kommunens arbete med översiktsplan 2008. 12

Kartbilagor Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Breberg inför tillståndsansökan för Karta 1 visar värdetraktanalysen av nyckelbiotoper i landskapet. Värdetraktsanalys nyckelbiotoper Teckenförklaring Etableringsområde Nyckelbiotop Låg Hög km 0 3 6 13

Karta 2 visar myrmarker i landskapet med potential för rikt fågelliv. Potential för rikt fågelliv Teckenförklaring Etableringsområde Myrmarker Stor potential för rikt fågelliv Mycket stor potential för rikt fågelliv km 0 3 6 14

Karta 3 skogsdata från Länsstyrelsens GIS-databas veckticka göktyta gråtrut tornseglare göktyta smålom Vindkraftsområde Breberg Teckenförklaring Rödlistade arter >1990 Etableringsområde 1846,3 ha Biotopskydd Skogliga värdetrakter Naturreservat Naturvårdsprogram Naturvärde Nyckelbiotop Sumpskog Natura 2000 Naturvård Naturvärden inom Etableringsområdet (ha) : Skogliga värdetrakter: 18,94 Naturreservat: 0,000094 Sumpskog: 151,9 0 1 2 km 15

Karta 4 skogsdata från Sveaskog 0 1 2 km Vindkraftsområde Breberg Naturvårdsskog Teckenförklaring Etableringsområde 1846,3 ha Naturvårdsskog Status Nyckelbiotopstatus 110 ha / 7,3% Högt bevarande värde 13 ha / 0,9% Hänsynsområden (ev.utbytbar) 69 ha / 4,6% Produktionsskog 1309 ha / 87,2% 16