Hur mår svensk elitfotboll? En analys av den finansiella ställningen i Allsvenskan

Hur mår svensk elitfotboll? En analys av den finansiella ställningen i Allsvenskan

2 Hur mår svensk elitfotboll?

Innehåll 01 Förord... 4 02 Sammanfattning... 5 03 Analys av Allsvenskan... 6 04 Analys av klubbarna...24 04 Malmö FF...26 04 AIK...28 04 IFK Norrköping...30 04 IFK Göteborg...32 04 IF Elfsborg...34 04 Kalmar FF...36 04 Djurgårdens IF...38 04 Östersunds FK...40 04 Örebro SK...42 04 BK Häcken...44 04 Hammarby IF...46 04 Jönköpings Södra IF...48 04 GIF Sundsvall...50 04 Helsingborgs IF...52 04 Gefle IF...54 04 Falkenbergs FF...56 05 Slutlig analys...58 Upplysningar...64 Hur mår svensk elitfotboll? 3

Förord Fotboll är en av Sveriges största publiksporter och utgör en tredjedel av all idrott i Sverige*. Allsvenskan är den högsta serien i svensk fotboll. Många elitföreningar i Allsvenskan driver delar av sina verksamheter via ett eller flera aktiebolag. Klubbarna måste ofta ta stora finansiella risker, samtidigt som de ska uppfylla verksamheternas ideella mål. EY har analyserat de allsvenska klubbarnas årsredovisningar från de senaste fem åren. Syftet med analysen var att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Under arbetets gång blev det tydligt att de allsvenska klubbarna står inför flera utmaningar. Vår förhoppning är att denna rapport ska fungera som ett beslutsunderlag i klubbarnas arbete med att utveckla sina verksamheter på ett hållbart sätt både på kort och lång sikt. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till Sanna Lindén, Max Almgren, Emil Wik och Carl Bergsten som varit en viktig del i framtagandet av årets allsvenska fotbollsrapport. Stockholm den 24 april 2017 Carlos Esterling Ansvarig partner, EY Sport Business Services Sverige Mikael Bergsten Ansvarig partner, EY Sport Business Services Sverige Sport Business Services Sport Business Services är ett rikstäckande nätverk med medarbetare från EY som stödjer idrottsföreningar, klubbar, förbund och deras intressenter med EY:s tjänster inom revision, affärsrådgivning, skatt och transaktioner. Våra medarbetare har bred erfarenhet från många olika idrottsområden och bland våra kunder finns såväl enskilda idrottare som klubb- och landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med de flesta elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom med flera stora idrottsförbund. O1Om 4 Hur mår svensk elitfotboll? *) http://fogis.se/om-svff/nationalsporten

Sammanfattning O2 Under 2016 gör hela Allsvenskan ett positivt resultat om 110 miljoner kronor sett till total omsättning. På klubbnivå gör 14 av 16 klubbar ett positivt resultat. Det bästa resultatet har Djurgårdens IF med drygt 36 miljoner kronor. Två klubbar går med underskott, BK Häcken med drygt 7 miljoner kronor och Helsingborgs IF med drygt 3 miljoner kronor. Resultatet har minskat med 150 miljoner kronor jämfört med 2015. Då gick fem klubbar med förlust. Bäst under 2015 gick Malmö FF som hade ett resultat på 232 miljoner kronor i och med sin kvalificering till Champions League. Allsvenskans totala nettoomsättning under 2016 uppgår till 1 541 miljoner kronor. Snittet per klubb ligger på 96 miljoner kronor. Den totala nettoomsättningen har minskat med 7 procent jämfört med 2015. Minskningen förklaras främst av Malmö FF:s extraordinära år 2015, då klubben ensam stod för 30 procent av Allsvenskans totala nettoomsättning. Om vi jämför 2016 med 2013 har nettoomsättningen ökat med 447 miljoner kronor, en ökning motsvarande 41 procent. Varje år får klubbarna i Allsvenskan en ersättning från Föreningen Svensk Elitfotboll (SEF) som avser prispengar och intäkter från tv-rättigheter. Denna ersättning fördelas enligt en särskild fördelningsnyckel utifrån tabellplaceringen i Allsvenskan. Som tabelletta 2016 fick Malmö FF en ersättning om 17,0 miljoner kronor, medan Falkenbergs FF som kom sist fick 9,7 miljoner kronor. Vad gäller klubbarnas kostnader under 2016 kan vi se ett avvikande mönster jämfört med omsättningen. Kostnaderna har ökat med 5 procent jämfört med 2015. Drygt hälften av Allsvenskans kostnader 52 procent är personalkostnader, vilket innebär att det är klubbarnas överlägset största kostnadspost. Sammanfattningsvis mår Allsvenskan bra totalt sett. Det totala egna kapitalet för 2016 uppgår till 827 miljoner kronor och soliditeten ligger på 35 procent. En generell rekommendation till företag inom näringslivet brukar vara att ha en soliditet runt 30 procent. Andelen intäkter från tv-rättigheter har ökat till 11 procent under 2016 och andelen förväntas öka ännu mer framöver till följd av ett nytecknat tv-avtal. Ytterligare kategorier inom nettoomsättningen är publikintäkter som står för 22 procent samt reklam och sponsring som står för 27 procent av den totala nettoomsättningen. En annan väsentlig intäktspost är spelarförsäljningar som under 2016 uppgick till 247 miljoner kronor. Vår rapport visar att klubbarna generellt sett är beroende av intäkter från spelarförsäljningar. För en långsiktigt hållbar ekonomi bör dock de totala intäkterna, exklusive spelarförsäljningar, täcka samtliga kostnader. Vi menar därför att klubbarna inte borde budgetera för intäkter i form av spelarförsäljningar, utan i stället se dem som en bonus utöver den ordinarie verksamheten. Hur mår svensk elitfotboll? 5

6 Hur mår svensk elitfotboll?

Analys av Allsvenskan På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i Allsvenskan som helhet. 03 Hur mår svensk elitfotboll? 7

03 Total nettoomsättning Den totala nettoomsättningen i Allsvenskan uppgick 2016 till 1 541 miljoner kronor (1 651 miljoner kronor), vilket motsvarar en minskning på 110 miljoner kronor eller 7 procent. Nettoomsättningen i snitt per klubb uppgick till 96 miljoner kronor (103 miljoner kronor). Minskningen av omsättningen förklaras främst av Malmö FF:s extraordinära år 2015. Då omsatte klubben på egen hand totalt 503 miljoner kronor, vilket motsvarade 30 procent av samtliga klubbars totala nettoomsättning (se figur 2). Nettoomsättning 2016 (tkr) 83 662 69 596 66 992 54 068 53 749 50 786 40 421 34 673 33 353 1 109 504 102 430 154 466 153 831 145 606 140 053 247 747 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Under 2015 satsade Malmö FF allt på Champions League. Det innebar stora intäkter, samtidigt som klubben gick miste om den allsvenska titeln. Som en följd av detta minskade omsättningen under 2016 med 256 miljoner kronor, motsvarande 51 procent, då klubben inte fick chans att kvala in till Champions League. Om vi bortser från Malmö FF:s omsättningstapp har omsättningen egentligen ökat med 146 miljoner kronor motsvarande 13 procent. Se vidare vår analys på sida 60 avseende Malmö FF:s påverkan på Allsvenskan. De granskade klubbarnas totala nettoomsättning har ökat väsentligt under de fyra senaste räkenskapsåren. År 2013 uppgick nettoomsättningen till 1 094 miljoner kronor. Under 2014 ökade nettoomsättningen med 311 miljoner kronor eller 28 procent. Det syns tydligt att 2015 var ett extraordinärt år tack vare Malmö FF:s prestationer i Europaspelet. Om vi jämför 2016 med 2013 har nettoomsättningen ökat med hela 447 miljoner kronor, vilket motsvarar 41 procent. 2 000 000 1 500 000 1 000 000 1 093 963 1 404 540 3 1 650 922 1 540 937 Nettoomsättning 2015 (tkr) 2 503 268 50 0000 68 373 87 784 103 183 96 309 157 494 155 877 132 684 0 2013 2014 2015 2016 102 901 Nettoomsättning Snitt per klubb 99 023 93 329 79 140 57 064 55 747 52 255 40 740 34 157 32 364 30 250 24 629 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 8 Hur mår svensk elitfotboll? *) Denna analys omfattar de klubbar som spelade i Allsvenskan under 2016 och deras historiska siffror utifrån koncern-/årsredovisningar. Således har vi inte beaktat årsredovisningarna för andra klubbar som spelade i Allsvenskan under 2013-2015.

03 Rörelseresultat Totalt sett gör klubbarna i Allsvenskan ett negativt rörelseresultat om 4,2 miljoner kronor under 2016 vad gäller nettoomsättning i förhållande till totala kostnader. Om engångsposter räknas in, till exempel realisationsvinster vid avyttring av tillgångar, är dock rörelseresultatet positivt och uppgår till 110 miljoner kronor för 2016. Ersättningar för spelare redovisas vanligtvis som en del av nettoomsättningen. De utgör inte en engångspost i det här sammanhanget, även om de skulle kunna betraktas som en sådan. Om vi jämför samma klubbars rörelseresultat utifrån nettoomsättning 2015 har resultatet minskat med 188 miljoner kronor. Det beror främst på Malmö FF:s fantastiska år 2015 när de drog in många miljoner kronor i samband med spel i Champions League. På totalnivå kan vi konstatera att det finns en god balans mellan klubbarnas kostnader och intäkter. Totalt sett gör en klar majoritet av klubbarna, 11 av 16, ett positivt rörelseresultat under 2016. Siffran var betydligt sämre under 2015 då 7 av 16 klubbar gjorde ett positivt rörelseresultat. Om vi i stället beaktar resultatet efter skatt på sista raden är siffran ännu högre. 14 av 16 klubbar gör ett positivt resultat efter skatt. För 2015 var siffran något sämre då 11 av 16 klubbar gjorde ett positivt resultat efter skatt. Således har majoriteten av klubbarna under 2016 återkommande intäkter som överstiger löpande kostnader, vilket är en förutsättning för en hållbar ekonomi på sikt. Det är dock ofrånkomligt att reflektera kring hur ekonomin skulle ha sett ut om klubbarna inte hade sålt så många spelare under de senaste åren. Mångmiljonbeloppen från försäljningarna räknas in i de återkommande intäkterna. Är Allsvenskan dopad? Under 2016 gör de allsvenska lagen ett negativt rörelseresultat om 4,2 miljoner kronor jämfört med 2015 års positiva rörelseresultat om 183,8 miljoner kronor. De totala spelarförsäljningarna uppgår till 247,1 miljoner kronor under 2016 och 207,8 miljoner kronor under 2015. Om spelarförsäljningarna inte tas i beaktande skulle rörelseresultatet minska ytterligare och uppgå till -194,8 miljoner kronor (+4,6 miljoner kronor). Detta skulle innebära ett negativt rörelseresultat under 2016, men ett positivt rörelseresultat under 2015 tack vare Malmö FF:s framgångar i Champions League. Det bör dock noteras att klubbarna redovisar spelarförsäljningar på lite olika sätt. Helsingborgs IF och IF Elfsborg redovisar spelarförsäljningar som en övrig omsättning, medan IFK Norrköping redovisar försäljningar som en finansiell post. För dessa tre klubbar ingår spelarförsäljningar således inte i nettoomsättningen, vilket siffrorna ovan tar hänsyn till. Resterande klubbar redovisar spelarförsäljningar som en del av nettoomsättningen. Ser vi till rörelseresultatet relaterat till totala intäkter med avdrag för totala kostnader uppgår det under 2016 till 110,1 miljoner kronor (259,8 miljoner kronor). Gör vi sedan samma avdrag som ovan och räknar bort spelarförsäljningar för de 15 klubbar som redovisar detta i sin totala omsättning får vi även här ett negativt resultat för 2016 (-90,7 miljoner kronor). Resultatet för 2015 är positivt (+52,6 miljoner kronor), vilket återigen förklaras av Malmö FF:s succéår 2015. Om vi exkluderar siffran för Malmö FF 2015 ur denna analys ser alltså resultaten betydligt sämre ut. Utifrån resonemanget ovan kan vi konstatera att klubbarna generellt sett är beroende av intäkter från spelarförsäljningar. Det kan dock finnas en risk med detta. Klubbarna bör därför inte räkna med dessa intäkter i samband med budgetering, utan i stället se intäkterna som en bonus. För en långsiktigt hållbar ekonomi bör de totala intäkterna exklusive spelarförsäljningar täcka samtliga kostnader. Klubbarna bör även se över hur de redovisar denna typ av intäkter och huruvida intäkterna är hänförliga till den ordinarie verksamheten. Spelarförsäljning 2016 (tkr) 4 14 121 12 829 11 971 10 559 8 234 7 602 3 446 2 296 7 58 0,0 0,0 Spelarförsäljning 2015 (tkr) 22 070 49 165 40 514 32 152 30 822 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 5 24 678 23 538 21 109 20 788 8 779 7 467 4 669 3 696 1 215 683 243 0,0 0,0 0,0 87 516 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 Hur mår svensk elitfotboll? 9

03 Jämförelse Allsvenskan och SHL Nettoomsättningen i Allsvenskan ligger på nivåer som är jämförbara med SHL och tycks följa samma uppåtgående trend under de senaste fyra åren. Nettoomsättningen i SHL har legat strax över nettoomsättningen i Allsvenskan under tre av de senaste fyra åren. Allsvenskans extraordinära år 2015, med Malmö FF:s Champions League-spel, var enda året där resultatet var det omvända. Det bör dock noteras att SHL från och med 2016 utökat antalet klubbar från 12 till 14 klubbar. Sett till snittomsättning per klubb ligger SHL-lagen betydligt högre. En förklaring kan vara att man i SHL spelar 52 matcher per klubb i grundserien jämfört med 30 matcher per klubb i Allsvenskan. Till detta kommer slutspelet i SHL, som kan resultera i ytterligare upp till 24 matcher för en klubb. Nettoomsättningen i Allsvenskan vs SHL (tkr) 6 Publikintäkterna står för 22 procent av den totala nettoomsättningen. Det är på samma nivå som under 2015, trots ett marginellt lägre publiksnitt under 2016. Förklaringen är att dessa intäkter även styrs av biljettpriser. Ett exempel är IFK Norrköping som haft ett liknande publiksnitt både 2016 och 2015, men som ändå ökat sina publikintäkter med 4,3 miljoner kronor, motsvarande 30 procent. nettoomsättning 2016 40% 22% 7 27% 1 376 170 1 093 963 1 436 176 1 404 540 1 594 295 1 650 922 1 687 910 1 540 937 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 11% Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 2013 2014 2015 2016 0 Allsvenskan SHL nettoomsättning 2015 8 Intäktsfördelning i Allsvenskan 22% Som vi ser i cirkeldiagrammet för 2016 (figur 7) utgör övrig nettoomsättning 40 procent av den totala nettoomsättningen för de allsvenska lagen 2016. I övrig nettoomsättning ingår bland annat spelarförsäljningar, UEFA-ersättningar och egna arrangemang som till exempel BK Häckens Gothia Cup. 2015 stod den övriga nettoomsättningen för 44 procent, vilket främst förklaras av att Malmö FF fick 200 miljoner kronor i UEFA-ersättning för Champions League. 44% 9% 25% Intäkter från reklam och sponsring står för den näst största delen av nettoomsättningen och uppgår till 27 procent (25 procent). Det är ett resultat av det ökade intresset för Allsvenskan och förbättrade förutsättningar för sponsorer att bistå klubbarna (1). Exempelvis har flera klubbar flyttat till större och mer moderna arenor. Samtidigt har C More gjort stora satsningar på att tvsända allsvenska fotbollsmatcher samt Svenska Cupen och träningsmatcher på försäsongen (2). Som en följd av detta har även andelen intäkter från tv-rättigheter ökat, från 9 procent 2015 till 11 procent 2016. Denna andel förväntas öka ytterligare framöver. Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 10 Hur mår svensk elitfotboll? (1) www.fotbollskanalen.se (2) www.idrottensaffarer.se

03 Kostnadsfördelning i Allsvenskan Det sker ingen större förändring mellan åren när det gäller fördelningen av kostnader i Allsvenskan. Drygt hälften av alla kostnader är fortfarande personalkostnader. Under 2016 går 52 procent av de totala kostnaderna till personal. Totalt uppgår personalkostnaderna till 806,6 miljoner kronor och genomsnittet per klubb ligger på 50,4 miljoner kronor. Ökningen av personalkostnader under 2016 uppgick till drygt 23,3 miljoner kronor totalt och 1,46 miljoner kronor per klubb. Läs mer om personalkostnadernas förhållande till totala kostnader på sidan 17. Samtliga kostnadskategorier har ökat för de allsvenska klubbarna och totalt sett ökade kostnaderna med 78 miljoner kronor. Det är en utveckling som går åt fel håll om vi jämför med den totala nettoomsättningen. Framför allt är det kategorin övriga kostnader som har ökat under 2016. Här inkluderas bland annat kostnader för arenor och matcher samt spelarförsäljningar och marknadsföring. Avskrivningskostnaderna har ökat med knappt 6 miljoner kronor, men är oförändrade i relation till de totala kostnaderna. kostnader 2016 9 kostnader 2015 10 43% 52% 42% 53% 5% 5% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Hur mår svensk elitfotboll? 11

03 Publiksnitt i Allsvenskan Publiksnittet i Allsvenskan har under de senaste fem åren varierat med som mest 40 procent. Från 2012 till 2014 låg publiksnittet på drygt 7 000 personer. Under 2015 och 2016 har snittet legat på drygt 9 000 personer. För publiksnitt per klubb se sidan 22-23. Höjningen av publiksnittet kan till viss del förklaras av vilka klubbar som kvalificerat sig för spel i Allsvenskan. Hammarby IF:s inträde i Allsvenskan innebar en höjning av publiksnittet år 2015. En annan förklaring till att publiksnittet ökat under senare år är förändringar av arenakapacitet som möjliggör en större publik på flera arenor. 10000 8000 6000 4000 Publiksnitt i Allsvenskan 7 210 7 627 7 132 11 9 967 9 127 Publiksnittet följer ungefär samma trend som den totala nettoomsättningen i Allsvenskan (se figur 3 på sidan 8). Ett undantag är 2014 då publiksnittet var 495 personer lägre än 2013, motsvarande 6 procent, medan nettoomsättningen var 28 procent högre. I likhet med utvecklingen av den totala nettoomsättningen under denna femårsperiod är 2015 det bästa året. Under 2015 låg publiksnittet på 9 967 personer. 2000 0 12 Hur mår svensk elitfotboll?

03 Ersättning för kommersiella rättigheter från Svensk Elitfotboll Klubbarna i Allsvenskan får årligen en ersättning från Föreningen Svensk Elitfotboll (SEF) som avser intäkter från tvrättigheter och prispengar. Denna ersättning fördelas enligt en särskild fördelningsnyckel utifrån klubbarnas sportsliga placeringar i Allsvenskan. Tabellettan i Allsvenskan får 9,35 procent av den totala ersättningen, medan de fyra sämst placerade lagen får 5,4 procent vardera (1). Resterande klubbar ligger på procentsatser däremellan. Utifrån denna fördelning fick den klubb som kom sist i tabellen 2016 9,7 miljoner kronor. Malmö FF fick som tabelletta 17,0 miljoner kronor. Jämfört med 2015 har dessa intäkter ökat totalt sett. Under 2016 ökade intäkterna med 52,6 miljoner kronor, motsvarande 41 procent. Då denna fördelningsnyckel började användas 2014 har vi valt att analysera treårsperioden 2014-2016. Skillander i redovisning av ersättning Hur klubbarna redovisar ersättningen från SEF i sina årsredovisningar varierar väldigt mycket. Det är därför svårt att återge detta på ett rättvisande sätt i förhållande till den information om total ersättning som SEF lämnar. I klubbarnas årsredovisningar uppgår intäkterna avseende tv-rättigheter till totalt 176 miljoner för 2016 och 152 miljoner för 2015. Detta avviker från SEF:s utgivna ersättning om 180 miljoner kronor respektive 128 miljoner kronor. Avvikelsen för 2016, då klubbarnas totala ersättning understiger utgiven ersättning från SEF, tolkar vi som att klubbarna redovisar intäkter från tv-rättigheter och prispengar även under övriga intäkter. Årsredovisningarna ger oss inte tillräckligt med information för att vi ska kunna urskilja dessa. För 2015 är förhållandet det omvända, det vill säga klubbarnas totala intäkter från tv-rättigheter överstiger totalt utgiven ersättning från SEF. Detta tolkar vi som att flertalet klubbar har fått ersättningar för liknande rättigheter utöver SEF och att dessa redovisas tillsammans i årsredovisningen. I genomsnitt står ersättningen avseende tv-rättigheter* för 11 procent av de allsvenska klubbarnas nettoomsättning under 2016. För samma klubb är andelen 9 procent under 2015. Detta visar att det är en stor ekonomisk smäll för en klubb att bli nedgraderad till Superettan. Ett ungefärligt mått visar att klubbarna tappar cirka 15 miljoner kronor på en nedflyttning från Allsvenskan till Superettan (3) och cirka 4 miljoner kronor på en nedflyttning från Superettan till division 1 (4). En nedgradering innebär inte bara förlorade intäkter för tv-rättigheter och prispengar. Troligen innebär det även att försäljningen minskar och att det blir svårare att knyta till sig sponsorer. Sammantaget innebär detta att intäkterna minskar med ovan angivna belopp. Kan omställningsbidrag vara ett alternativ? Om en klubb under en säsong riskerar att hamna på fel sida av strecket i tabellen ökar risken för chansningar. Klubben sätter allt på ett kort genom att värva in ytterligare kvalitet i spelartruppen till högre kostnader än budgeterat. Denna typ av risktagande kan medföra att klubbar agerar kortsiktigt, utan att beakta de långsiktiga ekonomiska effekterna. Som en följd av detta har klubbarna i ishockeyns motsvarighet till Allsvenskan (SHL) infört ett så kallat omställningsbidrag från och med 2014/2015. Syftet med ett omställningsbidrag är att fallet en division ner ska bli något mjukare. Detta innebär att en klubb som avancerar till SHL avstår cirka 6 miljoner kronor av sin ersättning för den kommande säsongen. Dessa pengar tillfaller i stället den klubb som degraderats från SHL. Effekten av omställningsbidraget är troligen att befintlig organisation och spelartrupp kan bibehållas i större utsträckning än vad som annars skulle vara möjligt första året efter en degradering. I dagsläget finns inte något motsvarande i Allsvenskan. Kanske kan ett bidrag vara värt att beakta med tanke på den kommande ökningen av intäkter till följd av det nya tv-avtalet. Sändningsrättigheterna för Allsvenskan har sedan 1997 tillhört TV4-gruppen/C More, tidigare Canal Plus. Från och med 2020 kommer SEF:s intäkter att fördubblas då Discovery Networks Sweden har köpt tv-rättigheterna för 540 miljoner kronor per år (2). Avtalet innebär att SEF har en säkrad ekonomi och en sändningsplattform till och med 2025. I och med det nya avtalet kommer klubbarnas intäkter avseende tv-rättigheter att öka. Det är dock oklart med hur mycket. Frågan blir då om även klubbarnas kostnader, och då främst personalkostnader, kommer att öka i samma takt? Eller kommer de ökade intäkterna leda till att klubbarna redovisar bättre resultat och därmed stärker sina finansiella ställningar? (1) www.fotbollskanalen.se (2) www.svenskfotboll.se (3) dn.se (4) svt.se *) Avser siffror från klubbarnas årsredovisningar. Några klubbar redovisar tv-rättigheter tillsammans med liknande avtal, det vill säga posten innehåller fler intäkter än ersättningen från SEF. I vissa fall redovisas prispengarna från SEF som en övrig nettoomsättning. Hur mår svensk elitfotboll? 13

03 Intäktsöversikt Malmö FF är ohotad etta både 2016 och 2015 på listan över total nettoomsättning i de 16 undersökta klubbarna. På andra plats ligger BK Häcken, också under både 2015 och 2016. Största avancemanget står Djurgårdens IF för. De har klättrat från sjunde till fjärde plats, tack vare flera större spelarförsäljningar som resulterat i en högre nettoomsättning (läs mer om detta i separat avsnitt för Djurgårdens IF). Både Östersunds FK och Jönköpings Södra IF, som spelade i Superettan under 2015, har ökat i nettoomsättning och avancerat två placeringar vardera. AIK, IF Elfsborg och Helsingborgs IF hade en lägre nettoomsättning under 2016 och har därför tappat två placeringar vardera. Även Gefle IF har tappat två placeringar, trots att de inte har minskat sin omsättning. I övrigt är det inga stora förändringar vad gäller placering i listan över nettoomsättning. De slutade på en tredje respektive åttonde plats i Allsvenskan, trots att de ligger längre ner i listan över nettoomsättning. Malmö FF, GIF Sundsvall, Gefle IF och Falkenbergs FF är andra exempel på att nettoomsättningen kan spela in vad gäller tabellplacering. Dessa klubbar slutade på samma plats i den allsvenska tabellen som i listan över nettoomsättning. Totalt 11 av 16 klubbar ökar i nettoomsättning från 2015 till 2016, vilket tyder på en god utveckling. På sidorna 26-57 går vi igenom respektive klubbs utveckling under de senaste två säsongerna. Genomgången omfattar intäkter, kostnader och andra parametrar. Vad gäller nettoomsättning i förhållande till placering i den allsvenska tabellen sticker några klubbar ut under 2016. BK Häcken och Hammarby IF ligger högt upp vad gäller nettoomsättning, men slutade båda två i den nedre halvan av tabellen. IFK Norrköping och Östersunds FK visar att förhållandet även kan vara det omvända. 14 Hur mår svensk elitfotboll?

03 12 Position Position föregående år Klubb Tabellplacering 2016 Nettoomsättning 2016 (tkr) 1 1 Malmö FF 1 247 747 2 2 BK Häcken 10 154 466 3 4 IFK Göteborg 4 153 831 4 7 Djurgården IF 7 145 606 5 3 AIK 2 140 053 6 5 Hammarby IF 11 109 504 7 8 IFK Norrköping 3 102 430 8 6 IF Elfsborg 5 83 662 9 10 Kalmar FF 6 69 596 10 11 Örebro SK 9 66 992 11 9 Helsingborgs IF 14 54 068 12 14 Östersunds FK 8 53 749 13 12 GIF Sundsvall 13 50 786 14 16 Jönköpings Södra IF 12 40 421 15 13 Gefle IF 15 34 673 16 15 Falkenbergs FF 16 33 353 13 Position Klubb Tabellplacering 2015 Nettoomsättning 2015 (tkr) 1 Malmö FF 5 503 268 2 BK Häcken 7 157 494 3 AIK 3 155 877 4 IFK Göteborg 2 132 684 5 Hammarby IF 11 102 901 6 IF Elfsborg 4 99 023 7 Djurgården IF 6 93 329 8 IFK Norrköping 1 79 140 9 Helsingborgs IF 8 57 064 10 Kalmar FF 13 55 747 11 Örebro SK 9 52 255 12 GIF Sundsvall 12 40 740 13 Gefle IF 10 34 157 14 Östersunds FK 18 32 364 15 Falkenbergs FF 14 30 250 16 Jönköpings Södra IF 17 24 629 Spelade i Superettan 2015 Hur mår svensk elitfotboll? 15

03 Sponsorkrona per vunnen poäng För att se vilken utväxling sponsorer får på sina investerade pengar har vi valt att jämföra totala sponsorintäkter med antal vunna poäng under en säsong. På så vis får vi ett mått på vad varje vunnen poäng kostar. Vi är medvetna om att sponsorer inte bara är intresserade av poäng, utan att det kan vara allt från exponering av varumärket till ingångar i olika affärsnätverk. Måttet ger ändå en intressant inblick i skillnaderna mellan klubbarna. Tabell 14 visar klubbarnas placeringar i fallande ordning under 2016. Det allsvenska genomsnittet låg då på 639 tusen kronor per vunnen poäng. Det är en ökning sedan 2015 då genomsnittet var 556 tusen kronor per vunnen poäng. Det är svårt att hitta någon korrelation mellan sponsorkrona och tabellplacering. Stora klubbar med stora budgetar placerar sig ofta högt upp i tabellen, samtidigt som klubbar med mindre sponsorintäkter hamnar i den nedre halvan av tabellen. Detta motbevisas dock flertalet gånger. Till exempel har IFK Norrköping lägre sponsorintäkter i jämförelse med andra topplag och får på så sätt en lägre sponsorkrona, faktiskt lägst i hela Allsvenskan 2016. Även Östersund ger sina sponsorer mycket inspelade poäng per investerad krona. 14 Antal poäng 2016 Antal poäng 2015 Malmö FF 66 54 AIK 60 61 IFK Norrköping 60 66 IFK Göteborg 50 63 IF Elfsborg 48 55 Kalmar FF 44 31 Djurgårdens IF 43 51 Östersunds FK 42 ET Örebro SK 41 37 BK Häcken 40 45 Hammarby IF 39 33 Jönköpings Södra IF 35 ET GIF Sundsvall 30 32 Helsingborgs IF 29 37 Gefle IF 27 36 Falkenbergs FF 10 25 Tabell 16 visar att tre klubbar sticker ut med väldigt höga siffror under 2016. Falkenbergs FF, Helsingborgs IF och Malmö FF har samtliga hög sponsorkrona per vunnen poäng. För de två förstnämnda lagen beror det på dålig poängskörd. För Malmö FF:s del beror det snarare på väldigt höga intäkter. Vi kan därför inte säga att hög sponsorkrona per vunnen poäng per automatik är något dåligt. Detta snitt tar inte hänsyn till avancemang i Svenska Cupen eller framgångar i Europacupspel. Malmö FF hade till exempel en extremt hög sponsorkrona per vunnen poäng under 2015. Detta kan inte ses som något dåligt med tanke på att klubben syntes tillsammans med storklubbar som Paris Saint Germain och Real Madrid i gruppspelet av Champions League. Malmö FF har ligans i särklass högsta intäkt från reklam och sponsring. Klubbens sponsorintäkter är nästan dubbelt så höga som tvåan IFK Göteborgs. Malmö FF:s sponsorintäkter uppgick under 2016 till 65,6 miljoner kronor, följt av IFK Göteborg, 38,8 miljoner kronor, IF Elfsborg, 34,8 miljoner kronor och AIK, 31,2 miljoner kronor. Minst intäkter från sponsorer har Falkenbergs FF med 9,4 miljoner kronor, Gefle IF med 11,6 miljoner kronor och Jönköpings Södra IF med 16,0 miljoner kronor. Sponsorkrona per vunnen poäng 2015 15 1 519 835 772 730 671 629 536 535 526 497 465 369 295 214 154 146 0 500 1 000 1 500 2 000 Sponsorkrona per vunnen poäng 2015 Sponsorkrona per vunnen poäng 2016 16 1 016 990 941 776 765 725 692 641 586 559 520 481 457 429 370 282 Sponsorkrona per vunnen poäng 2016 16 Hur mår svensk elitfotboll? www.svenskfotboll.se. Avser antal poäng.

03 Personalkostnader i förhållande till totala kostnader Tidigare presenterades en kostnadsuppdelning för hela Allsvenskan. Av tabellen framgick att personalkostnaderna uppgick till 52 procent av klubbarnas totala kostnader under 2016 och 53 procent under 2015. De allsvenska klubbarna ökade sina personalkostnader med 21 miljoner kronor under 2016, en ökning med 3 procent jämfört med 2015. Totalt sett hade klubbarna personalkostnader på 806,6 miljoner kronor. I tabell 17 ser vi varje klubbs personalkostnader i förhållande till totala kostnader under de senaste två säsongerna. De klubbar som sticker ut i tabellen är framförallt lagen som blev klara för nedflyttning till Superettan, Falkenbergs FF och Gefle IF. Lagen som ligger sist respektive näst sist i tabellen har högst personalkostnader i relation till totala kostnader, 66 procent respektive 65 procent. I topp ser vi klubbar som AIK med 45 procent, IFK Göteborg med 47 procent och Örebro SK också med 47 procent. Av detta kan vi dra slutsatsen att de två klubbar med högst personalkostnader i förhållande till totala kostnader har varit bottenlag under en längre tid, medan klubbar som AIK och IFK Göteborg har varit etablerade topplag under lång tid. Den största skillnaden i personalkostnader mellan åren står Jönköpings Södra IF för. Klubben ökade sina personalkostnader med hela 69 procent från 2015 till 2016. Östersunds FK var precis som Jönköpings Södra IF en av årets nykomlingar i Allsvenskan. Östersunds FK ökade sina personalkostnader under sitt första år i högsta serien med 24 procent. Även IFK Norrköping ökade sina personalkostnader med 32 procent under året. I Helsingborgs IF minskade de med 20 procent och i AIK med 14 procent, vilket innebär att de lyckades sänka sina personalkostnader ordentligt. Högst kostnader av alla klubbar har Malmö FF. Klubbens personalkostnader uppgick till 125,2 miljoner kronor. Klubben med lägst personalkostnader var tabellens jumbo, Falkenbergs FF med 19,6 miljoner kronor. Det lönar sig alltså att lägga mycket pengar på sin personal, så länge det görs i sund relation till klubbens totala kostnader. 17 2016 2015 Falkenbergs FF 66% Falkenbergs FF 65% Gefle IF 65% Östersunds FK 64% Kalmar FF 59% Gefle IF 64% IF Elfsborg 58% Kalmar FF 60% GIF Sundsvall 55% GIF Sundsvall 60% Hammarby IF 55% Helsingborgs IF 59% IFK Norrköping 55% IF Elfsborg 59% Östersunds FK 54% Hammarby IF 58% Helsingborgs IF 53% IFK Norrköping 54% Malmö FF 52% Örebro SK 52% Jönköpings Södra IF 52% Malmö FF 52% Djurgårdens IF 51% IFK Göteborg 51% BK Häcken 50% Djurgårdens IF 50% IFK Göteborg 47% Jönköpings Södra IF 50% Örebro SK 47% AIK 50% AIK 45% BK Häcken 45% Totalt Allsvenskan 52% Totalt Allsvenskan 53% Hur mår svensk elitfotboll? 17

03 Lönekostnad och lönekostnad per vunnen poäng För att kartlägga de allsvenska klubbarnas avkastning i form av poäng i ligan har vi jämfört antal poäng med klubbarnas lönekostnader. Vi har tagit med samtliga anställda då det inte enbart är spelare och ledare inom det sportsliga som genererar framgång i en klubb. Malmö FF hade en väldigt hög lönekostnad per vunnen poäng under 2015 på grund av klubbens tapp i Allsvenskan när Champions League-spel prioriterades. Under 2016 minskade denna post till 1,8 miljoner kronor per vunnen poäng. Trots nedgången är Malmö FF:s lönekostnader per poäng bland de högsta. Under den gångna säsongen hade BK Häcken högst lönekostnad per vunnen poäng, 2 miljoner kronor. Under 2016 satsade klubben mycket på sin trupp, men misslyckades i den allsvenska tabellen. Med Allsvenskans nästa största post för lönekostnader, 81,5 miljoner kronor, hamnade BK Häcken på tionde plats i Allsvenskan. Bara Malmö FF hade högre lönekostnader. Efter BK Häcken i tabellen över lönekostnad per vunnen poäng under 2016 följde Falkenbergs FF med 1,9 miljoner kronor och Malmö FF. Lägst lönekostnad per vunnen poäng hade Jönköpings Södra IF med 569 tusen kronor per vunnen poäng, följt av Örebro SK med 672 tusen kronor och Östersunds FK med 687 tusen kronor. IFK Norrköping vann då Allsvenskan och hade en lönekostnad om 635 tusen kronor per vunnen poäng. IFK Norrköping ökade sina lönekostnader under 2016, men lyckades ändå hålla sig under 1 miljon kronor per vunnen poäng. Det är något som inget av de andra topplagen mäktar med. Det kan tyckas att detta nyckeltal är en aning missvisande. Hade Malmö FF kunnat vinna Allsvenskan 2016 med lägre lönekostnader för hela organisationen? Om vi ser till statistiken kostade det Malmö FF drygt 700 tusen kronor per match att placera sig sex poäng före AIK i tabellen och knipa det allsvenska guldet. Malmö FF har råd med höga löner, tack vare sina stora intäkter. Samtidigt kan vi fråga oss om de höga lönerna behövs? För att kunna svara på den frågan måste man veta hur klubbens målsättning ser ut. Om Malmö FF bara haft som mål att vinna SM-guld hade kanske lönekostnaderna varit aningen höga. Nu är så inte fallet då Malmö FF storsatsar inför stundande Champions League-kval. Malmö FF:s ambition är att bli en klubb att räkna med i Europacupspel år ut och år in. Det är alltså Jönköpings Södra IF, Örebro SK och Östersunds FK som får bäst avkastning när det gäller lönekostnad per vunnen poäng. Dock hamnade samtliga av dessa klubbar i ett mellanskikt i den allsvenska tabellen. Bättre gick det 2015 när IFK Norrköping hade näst lägst lönekostnad per vunnen poäng (Jönköpings Södra IF och Östersunds FK exkluderade). Lönekostnad per vunnen poäng 2015 (tkr) 18 Lönekostnad per vunnen poäng 2016 (tkr) 19 2 443 1 694 1 533 1 263 1 234 1 229 1 116 1 113 1 010 758 757 671 635 576 376 188 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Lönekostnad per poäng 2015 2 038 1 961 1 834 1 451 1 450 1 411 1 216 1 195 1 120 922 865 813 789 687 672 569 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Lönekostnad per poäng 2016 18 Hur mår svensk elitfotboll? *) Östersunds FK och Jönköpng Södra IF spelade i Superettan 2015

03 Lönekostnad versus placering Graf 20 visar lönekostnader i förhållande till tabellplacering i de klubbar som spelade i Allsvenskan säsongen 2016. Nyckeltalet baseras på ett genomsnitt av de senaste två åren. Lönekostnaderna avser samtliga anställda i föreningen eller bolaget. Vi kan se att det finns en koppling mellan lönekostnader och slutplacering i tabellen. Klubbar som ligger på eller nära linjen presterar enligt vad som förväntas av dem med hänsyn till klubbens lönekostnad. Tre klubbar ligger i princip på linjen, AIK, Djurgårdens IF och GIF Sundsvall. Klubbar som ligger under linjen presterar över förväntan sett till utbetalda löner. Här är IFK Norrköping den klubb som fått ut mest av sitt lag, men även IF Elfsborg, Örebro SK, Östersunds FK och Jönköpings Södra IF presterar bättre än vad lönekostnaderna säger att de bör göra. Det ska dock tilläggas att Östersunds FK och Jönköpings Södra IF spelade i Superettan under 2015. Därför räknas endast deras allsvenska placering från 2016 in i analysen. Trots att tidsintervallet är mycket kort kan vi dra slutsatsen att klubbar med högre lönekostnader tenderar att placera sig högre upp i tabellen än klubbar med lägre lönekostnader. Det kan låta självklart då bättre spelare och ledare bör vara bättre betalda och således gå till klubbar som kan betala den högre lönen. Men både IFK Norrköping som tog guld 2015 och nykomlingarna från Superettan under 2016 visar att matchen avgörs på planen och inte på banken. Om en klubb hamnar över linjen behöver det inte betyda att klubben har underpresterat. Att säga att Malmö FF har underpresterat med spelarlönerna som utgångspunkt är inte sant. Under de senaste åren har Malmö FF gått från att vara en storklubb i Sverige till att ta klivet ut i Europa. Klubbens målsättning för 2017 är att försvara SM-guldet och kvalificera sig för Champions League. Detta kostar pengar och är med största sannolikhet bra för Allsvenskan i det långa loppet. Men Malmö FF är inte det enda klubben som hamnar ovanför linjen. Det gör även BK Häcken och Hammarby IF. Till skillnad från Malmö FF, som vunnit tre SM-guld på fyra år, har dock BK Häcken och Hammarby IF underpresterat. BK Häckens lönekostnader hamnar i den absoluta toppen bland de allsvenska klubbarna och de senaste två årens ligaplaceringar, plats tio respektive sju, kan inte ses som något annat än ett misslyckande. Genomsnittlig lönekostnad vs genomsnittlig tabellplacering 2015-2016 (tkr) 20 140 000 120 000 Malmö FF 100 000 80 000 60 000 BK Häcken Hammarby IF IFK Göteborg AIK IF Elfsborg 40 000 20 000 GIF Sundsvall Falkenbergs FF Kalmar FF Djurgårdens IF Helsingborgs IF Örebro SK Östersunds FK Jönköpings Södra IF IFK Norrköping Hur mår svensk elitfotboll? 19

03 Eget kapital Graf 21 visar de allsvenska klubbarnas egna kapital per 31 december 2016. Eget kapital speglar klubbens finansiella ställning och visar totala tillgångar minus totala skulder. Det egna kapitalet består av tidigare års upparbetade vinster och förluster, externa kapitaltillskott samt uppskrivningar av tillgångar (vanligtvis arenor). Det är en gräns som fem allsvenska klubbar inte klarar. Att Helsingborgs IF minskat sitt egna kapital med 97 procent under de senaste fem åren hade kunnat undvikas om Allsvenskan krävt att klubbar ska ha ett visst eget kapital för att få behålla sin elitlicens. En baksida med detta system skulle kunna vara att nykomlingar i Allsvenskan får svårt att klara kravet om deras verksamheter inte är lika utvecklade som i de etablerade klubbarna. Sveriges rikaste klubb är Malmö FF. Övriga klubbar hamnar inte ens i närheten av Malmö FF:s egna kapital. Faktum är att Malmö FF har 87 miljoner kronor mer i eget kapital än vad de övriga allsvenska klubbarna har tillsammans. Malmö FF hade per 31 december 2016 ett eget kapital som uppgick till hela 457 miljoner kronor. På andra plats hamnade IFK Norrköping med 70,7 miljoner kronor, följt av BK Häcken med 59,1 miljoner kronor och Djurgårdens IF med 53,4 miljoner kronor. I botten hamnade Jönköpings Södra IF med 434 tusen kronor, GIF Sundsvall med 646 tusen kronor och Helsingborgs IF med 822 tusen kronor. Helsingborgs IF utmärker sig då klubben har gått från ett eget kapital år 2011 på 28 miljoner kronor till 822 tusen kronor per 31 december 2016. Ingen klubb har negativt eget kapital till skillnad från 2015. Under året har GIF Sundsvall åtgärdat det negativa egna kapital som klubben redovisade per 31 december 2015. Det är svårt att ge en rekommendation om hur stort eget kapital en klubb bör ha för att betraktas som finansiellt stabil. Svensk Elitfotboll kräver att klubbarna har positivt eget kapital per 31 december. Om en klubb inte klarar detta måste en handlingsplan vara Licensnämnden till handa senast den 31 mars. Ett alternativ är att liksom SHL ha ett lägsta krav för eget kapital, då det tidigare höjer varningsflaggor för klubbar som har negativa ekonomiska trender. I SHL får klubbarnas egna kapital inte understiga 4 miljoner kronor. Eget kapital (tkr) 2016 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 21 Malmö FF IFK Norrköping BK Häcken Djurgårdens IF IF Elfsborg AIK Hammarby IF Kalmar FF IFK Göteborg Örebro SK Falkenbergs FF Östersunds FK Helsingborgs IF GIF Sundsvall Jönköpings Södra IF 20 Hur mår svensk elitfotboll?

03 Soliditet Soliditet definieras som den andel av total balansomslutning som utgörs av eget kapital, det vill säga hur mycket av bolagets tillgångar som är finansierade via tidigare upparbetade vinster och externt insatt kapital i form av aktier. Resterande del av tillgångarna är finansierade via korta eller långa skulder. I många idrottsklubbar innehåller balansräkningen även avsättningar för framtida pensionsutfästelser. Dessa ligger ofta säkrade i en kapitalförsäkring med motsvarande belopp på tillgångssidan. En generell rekommendation till företag brukar vara att ha en soliditet runt 30 procent. Men eftersom det finns grundläggande skillnader mellan idrottsklubbar och vinstdrivande bolag är detta inte tillämpligt på klubbarna i Allsvenskan. Det är ett flertal andra faktorer som måste beaktas innan det går att säga om en klubb har för hög eller låg soliditet. Soliditeten visar ett bolags långsiktiga förmåga att klara av förluster enskilda år, utan att dess förmåga att återbetala externa lån och skulder påverkas. I aktiebolag är det huvudsakliga syftet med verksamheten vanligtvis att generera avkastning till ägarna. Därför bör soliditeten inte vara allt för hög, då ägarnas avkastningskrav ofta kan vara högre procentuellt sett jämfört med vad exempelvis ett banklån kostar i ränta per år. I idrottsklubbar är det lite annorlunda, eftersom klubbarna är majoritetsägda av en förening med medlemmar som inte har några avkastningskrav. Det blir dock allt vanligare med externt kapital upp till en röstandel på 49 procent i aktiebolaget (resterande 51 procent måste innehas av föreningen). Dessa finansiärer kan ha någon form av långsiktigt avkastningskrav, även om det antagligen inte är det primära syftet med investeringen. I detta sammanhang är det två klubbar som sticker ut, Hammarby IF och BK Häcken. De har båda en soliditet på över 65 procent: 66,7 procent respektive 70,7 procent. I BK Häckens fall är förklaringen att klubben under flera år genererat positiva resultat, vilket har byggt upp det egna kapitalet. I Hammarby IF:s fall beror det på att klubben har en stor andel kapital från minoritetsintressen som utgör en tredjedel av det egna kapitalet. Hammarby IF har även en relativt liten balansomslutning, vilket gör att soliditeten blir högre. 3 av 16 klubbar har en soliditet som är lägre än 10 procent. Det är samma klubbar som ligger i botten när det kommer till eget kapital. GIF Sundsvall och nykomlingen Jönköpings Södra IF har en soliditet på 6,9 procent respektive 5,9 procent. För GIF Sundsvalls del beror den låga soliditeten på ett negativt eget kapital 2015 som man sakta försöker att stabilisera. För Jönköpings Södra IF:s del beror den låga soliditeten på att verksamheten inte är så utvecklad än. Därför har klubben inte lyckats bygga upp ett eget kapital i form av upparbetade vinster. Sämst soliditet av alla allsvenska klubbar har Helsingborgs IF med 3,0 procent. Klubben har de senaste åren visat allt sämre resultat och det egna kapitalet har minskat från 28 miljoner kronor 2011 till enbart 0,8 miljoner kronor per 31 december 2016. Klubbens ekonomi blöder, vilket kan vara en bidragande orsak till den turbulens som skakade klubben när personal fick sägas upp för att föreningen skulle klara det ekonomiska framöver. Soliditet 2016 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0 22 BK Häcken Hammarby IF Falkenbergs FF Malmö FF Djurgårdens IF AIK IFK Göteborg Örebro SK Östersunds FK IFK Norrköping IF Elfsborg Kalmar FF GIF Sundsvall Jönköpings Södra IF Helsingborgs IF Hur mår svensk elitfotboll? 21

03 Publiksnitt per klubb På sidan 12 redogjorde vi för det totala publiksnittet i Allsvenskan under de senaste fem åren. I denna del har vi jämfört publiksnittet per klubb för de senaste två åren och beläggningsgraden för respektive klubbs arena. Som tidigare nämnts kan publiksnittet till viss del förklaras av vilka klubbar som spelar i Allsvenskan. Detta syntes exempelvis 2015 då det totala publiksnittet höjdes med cirka 40 procent i samband med Hammarby IF:s avancemang. Hammarby IF hade även det högsta publiksnittet under 2015 och 2016. Under 2016 vann de publikligan med cirka 5 000 personer jämfört med tvåan Malmö FF. Under 2015 vann de över AIK med cirka 4 500 personer. Under 2015 och 2016 står publikligans sex topplag, Hammarby IF, Malmö FF, AIK, Djurgårdens IF, IFK Göteborg och IFK Norrköping, för 66 procent respektive 64 procent av det totala publiksnittet. Under 2016 ökade sex klubbar sina publiksnitt jämfört med 2015. I topp hamnar Östersunds FK som ökade sitt publiksnitt med 2 057 personer. På andra plats kommer Jönköpings Södra IF med en ökning på 1 888 personer. AIK hade under 2016 det största publiktappet sett till antal, -4 552 personer. Procentuellt tappade Gefle IF mest med ett publiktapp på 23 procent under 2016. Om vi jämför tabellplacering med publiksnitt kan vi se att topp fyra från tabellen, Malmö FF, AIK, IFK Norrköping samt IFK Göteborg, återfinns i publikligans topp sex. Djurgårdens IF hamnade på plats fyra i publikligan, men på plats sju i tabellen. Utöver detta samband är det tydligt att publiksnittet ökar för de klubbar som tar klivet upp i Allsvenskan, se till exempel Östersunds FK och Jönköpings Södra IF. För 2015 avser publiksnittet för dessa två klubbar spel i Superettan. överlägset största kapaciteten av samtliga arenor i Allsvenskan. Entréintäkter står för cirka 22 procent av de allsvenska klubbarnas totala intäkter och är en väldigt viktig inkomstkälla för klubbarna. Fyra av fem klubbar med högst publiksnitt under 2016, Hammarby IF, Malmö FF, AIK, Djurgårdens IF och IFK Göteborg, spelar på arenor som inte är byggda primärt för fotboll. Kapaciteten är alltså inte anpassad till detta ändamål. Vår bedömning är att en optimal beläggningsgrad, ur ett rent vinstmaximeringssyfte, ligger på 90 95 procent. Detta stöds av nationalekonomiska principer. Klubbar med lägre beläggningsgrad kan definitivt öka sina publikoch matchdagsintäkter, främst genom att locka nya åskådare till arenan med hjälp av kampanjer. En annan möjlighet är att få den del av publiken som inte går på matcher regelbundet att besöka fler matcher eller köpa årskort. Exakt vad som krävs för att locka fler åskådare varierar från fall till fall och här är det upp till klubbarna att identifiera vilka alternativ som finns. Faktorer som kan spela in är allt från möjligheten att ta sig till arenan, matcharrangemang samt serveringsutbud till korta köer och bekvämligheter som exempelvis wifi. Ingen klubb i Allsvenskan har en beläggningsgrad på över 95 procent. Om en sådan situation skulle uppstå kan det tyda på att klubben inte har differentierat sin prissättning tillräckligt när det gäller årskort och biljetter till enstaka matcher. Det kommer alltid att finnas supportar som går på matcher nästan oavsett vad det kostar, medan andra är väldigt priskänsliga. Det gäller för klubbarna att identifiera så många olika kundsegment som möjligt och att hitta trösklarna för respektive segment. Beläggningsgrad Flera klubbar har bytt arenor och några har dessutom bytt arena mitt under pågående säsong. En jämförelse av beläggningsgraden blir därför svår att tolka och det är svårt att utläsa tydliga trender. Arenorna som används av Allsvenskans klubbar är inte enbart konstruerade för fotboll så som hockeyarenorna i SHL. Exempelvis är Friends Arena i Solna en multi-/evenemangsarena. Det ger AIK den lägsta beläggningsgraden i Allsvenskan, trots att klubben hade det tredje högsta publiksnittet under 2016. Beläggningsgraden i Allsvenskan varierar kraftigt mellan lagen, men uppgår i snitt till 60 procent för 2016 och 61 procent för 2015. Högst beläggningsgrad under 2016 hade Jönköpings Södra IF med 90 procent, Hammarby IF med 76 procent och Malmö FF med 74 procent. Att Jönköpings Södra IF toppar statistiken beror troligen på att deras arena har näst lägst publikkapacitet i Allsvenskan. Ytterligare en förklaring är att Jönköping ligger bra till geografiskt för många av Allsvenskans supportrar. Att AIK hade den lägsta beläggningsgraden med 33 procent förklaras av att Friends Arena, med plats för 50 000 personer, har den 22 Hur mår svensk elitfotboll?

03 Publiksnitt och beläggningsgrad 2016 23 Publiksnitt och beläggningsgrad 2015 24 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 22 885 17 841 16 431 Hammarby FF Malmö FF AIK 13 393 Djurgårdens IF 11 786 10 449 Beläggningsgrad 2016 Publiksnitt 2016 7 432 7 396 7 377 6 229 5 914 4 973 4 495 3 283 3 213 2 928 IFK Göteborg IFK Norrköping IF Elfsborg Örebro SK Helsingborgs IF Kalmar FF Östersunds FK Jönköpings Södra IF GIF Sundsvall BK Häcken Falkenbergs FF 100% 80% 60% 40% 20% 0 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 25 507 17 332 20 983 Hammarby FF Malmö FF AIK 15 484 Djurgårdens IF 14 350 10 296 9 239 7 074 8138 Beläggningsgrad 2015 Publiksnitt 2015 6 163 3 857 3 085 5 050 IFK Göteborg IFK Norrköping IF Elfsborg Örebro SK Helsingborgs IF Kalmar FF Östersunds FK Jönköpings Södra IF GIF Sundsvall 4 258 3 565 3 557 BK Häcken Falkenbergs FF 100% 80% 60% 40% 20% 0 Hur mår svensk elitfotboll? 23

24 Hur mår svensk elitfotboll?

Analys av klubbarna På de följande sidorna går vi igenom den finansiella ställningen i varje enskild klubb. 04 Hur mår svensk elitfotboll? 25

O1 3 Publiksnitt och tabellplacering Malmö FF Efter att ha satsat allt på Champions League under 2015 hade Allsvenskan en lägre prioritet för Malmö FF. 2016 fokuserade klubben återigen på Allsvenskan till 100 procent. Under hösten tog de sitt tredje SM-guld på fyra år. Malmö FF låg topp två under 26 av 30 omgångar och ledde serien hela 19 av 30 omgångar. Under guldåret ökade publiksnittet en aning med 509 åskådare, vilket betydde en beläggningsgrad på imponerande 74 procent. Till skillnad från 2015 hade Malmö FF inga matcher i Europaspelet som gav extra entréintäkter och därför minskade biljettintäkterna med 27,7 miljoner kronor. Malmö FF:s satsning på Champions League har visat sig vara en ekonomisk vinstlott för klubben. Om vi ser till jämförelsetalen för 2016 och 2015 är det som två olika klubbar. Nettoomsättningen var under 2015 mer än dubbelt så stor jämfört med 2016. Detta beror på att klubben fick UEFAersättningar om drygt 200 miljoner kronor. Klubben har därför haft mindre omkostnader i samband med matchdag och lagt mindre pengar på marknadsföring. Om vi ser till Malmö FF:s resultat kan vi inte påstå att klubben gör ett dåligt år, trots en stor tillbakagång jämfört med 2015. Resultatet för 2015 slutade på 231,5 miljoner kronor, ett resultat som till stor del möjliggjordes av de ersättningar man fick från UEFA. Under 2016 blev det återigen ett positivt resultat för de svenska mästarna. Resultatet efter skatt uppgick till 1,3 miljoner kronor inklusive spelarförsäljningar. Detta innebär att klubben kan fortsätta bygga på sitt stora egna kapital som vid årets slut uppgick till 456,9 miljoner kronor. Under 2016 har klubben sänkt sina personalkostnader med 10,1 miljoner kronor, motsvarande 7,4 procent. Dessutom minskade klubben sina övriga kostnader med 13,9 miljoner kronor eller 12,9 procent. Den största skillnaden vad gäller övriga externa kostnader är att Malmö FF spelat färre matcher under 2016. kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 nettoomsättning 2015 39% 52% 41% 52% 50% 19% 67% 15% 16% 9% 7% 5% 26% 2% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 26 Hur mår svensk elitfotboll?

Markus Rosenberg Malmö FF 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 247 747 503 268 Årets resultat (tkr) 1 334 231 524 Eget kapital (tkr) 456 983 482 624 Tabellplacering 1 5 Vunna poäng 66 54 Arenakapacitet 24 000 24 000 Publiksnitt 17 841 17 332 Beläggningsgrad 74% 72% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 834 2 443 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 990 1 519 Hur mår svensk elitfotboll? 27

O2 Publiksnitt och tabellplacering AIK AIK placerade sig för sjätte året i rad bland topp fyra. Dessutom kvalificerade man sig för fjärde året i rad för kvalspel till UEFA Europa League. I Allsvenskan hamnade AIK till slut på andra plats, sex poäng efter mästarna Malmö FF. AIK tappade ordentligt i publiksnitt under året från 20 983 åskådare 2015 till 16 431 åskådare under 2016. Detta märktes som mest då publiken svek på derbymatcherna mot Hammarby IF och Djurgården IF. Avsaknaden av en långdragen guldstrid bidrog också till att intresset var lägre under 2016 jämfört med föregående säsong. I övrigt var förändringen på kostnadssidan mycket liten. Trots intäktsbortfallet blev resultatet för 2016 bättre än föregående år. Resultatet ökade från -1,6 miljoner kronor till 4,6 miljoner kronor. AIK utnyttjade även en uppskjuten skattefordran om 11 miljoner kronor, vilket gjorde att årets resultat blev positivt. I och med det positiva resultatet ökade koncernens egna kapital till 34,2 miljoner kronor (29,6 miljoner kronor). Publiktappet märks i årsredovisningen från 2016. Intäkterna från matcher i form av entré och dylikt sjunker från 56,6 miljoner kronor till 49,1 miljoner kronor, en minskning med knappt 7,5 miljoner kronor. Intäkterna från AIK:s spelarförsäljningar minskade också under 2016 och uppgick till 10,6 miljoner kronor jämfört med 23,5 miljoner kronor 2015. Under 2016 sålde AIK spelare som Mohammed Bangura och Fredrik Brustad, medan man under 2015 sålde U21-landslagsspelare som Alexander Milosevic och Robin Quaison. I övrigt var intäkterna snarlika, vilket betyder att nettoomsättningen backade till 140,1 miljoner kronor jämfört med 155,9 miljoner kronor under 2015. AIK:s kostnader minskade i takt med intäkterna och klubben lyckades framför allt minska sina personalkostnader till 69,1 miljoner kronor (80,2 miljoner kronor). kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 nettoomsättning 2015 51% 45% 47% 50% 30% 35% 32% 36% 4% 3% 13% 22% 11% 21% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 28 Hur mår svensk elitfotboll?

Alexander Isak AIK 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 140 053 155 877 Årets resultat (tkr) 4 574-1 595 Eget kapital (tkr) 34 155 29 581 Tabellplacering 2 3 Vunna poäng 60 61 Arenakapacitet 50 000 50 000 Publiksnitt 16 431 20 983 Beläggningsgrad 33% 42% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 120 1 263 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 520 526 Hur mår svensk elitfotboll? 29

O3 Publiksnitt och tabellplacering IFK Norrköping Efter att ha slutat långt ner i tabellen under några års tid vann IFK Norrköping 2015 års upplaga av Allsvenskan. Vinsten följdes upp med en tredje plats under 2016. Det sportsliga lyftet har inneburit mer publik och snittet har legat på över 10 000 åskådare under de två senaste säsongerna. Beläggningsgraden uppgick till 66 procent under 2016. Trots att klubben hade samma publiksnitt under 2016 som året innan har publikintäkterna ökat med 4,3 miljoner kronor, motsvarande 30 procent. Det förklaras främst av att klubben höjde biljettpriserna med 5 10 procent efter SM-guldet 2015. Nettoomsättningen har ökat med 23,3 miljoner kronor eller 29 procent och fördelar sig likt tidigare år. Övrig nettoomsättning står för 50 procent av den totala nettoomsättningen under 2016. Den övriga nettoomsättningen ökade med 11 miljoner kronor, vilket förklaras av UEFA-ersättningar om 10,9 miljoner kronor i samband med kvalspel till Champions League. Resterande del av ökningen förklaras av ökade publikintäkter, 4,3 miljoner kronor, samt ökade intäkter från sponsring och tv-rättigheter, 8 miljoner kronor. Personalkostnader är den största kostnadsposten och den ökade med 13,8 miljoner kronor eller 32 procent. Det kan delvis förklaras av att klubben hade fler anställda under 2016 12 personer motsvarande 22 procent. IFK Norrköping har även sålt spelare under 2016 för ett sammanlagt värde av 32,2 miljoner kronor. Tack vare försäljningarna uppgick årets resultat efter skatt till imponerande 30,1 miljoner kronor (-5,9 miljoner kronor). Pengarna kommer främst från försäljningen av Christoffer Nyman och Arnor Ingvi Traustason som varit tongivande i klubben. Klubben har ett eget kapital på 70,7 miljoner kronor (40,5 miljoner kronor). I samband med ökningen av intäkterna har även kostnaderna ökat med 23,4 miljoner kronor, motsvarande 29 procent. IFK Norrköping hade ett rekordår under 2016, vilket främst beror på ökat intresse till följd av SM-guldet året innan och kvalspel till Champions League. kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 nettoomsättning 2015 35% 55% 36% 54% 50% 18% 17% 51% 18% 18% 10% 10% 15% 13% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 30 Hur mår svensk elitfotboll?

Daniel Sjölund Daniel Sjölund IFK Norrköping 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 102 430 79 140 Årets resultat (tkr) 30 129-5 929 Eget kapital (tkr) 70 677 40 548 Tabellplacering 3 1 Vunna poäng 60 66 Arenakapacitet 15 734 15 734 Publiksnitt 10 449 10 296 Beläggningsgrad 66% 65% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 922 635 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 282 214 Hur mår svensk elitfotboll? 31

O4 Publiksnitt och tabellplacering IFK Göteborg IFK Göteborg tappade något i den allsvenska tabellen under 2016. Klubben slutade på fjärde plats jämfört med andra plats 2015. Klubben kunde inte heller följa upp bedriften med 2015 års cupguld, utan åkte ut redan i gruppspelet. Det gick också sämre i publikligan med ett publiksnitt på 11 792 personer, motsvarande -17,8 procent. Därmed sjönk klubbens beläggningsgrad från 78 procent till 64 procent. Under året gick IFK Göteborg till sista kvalomgången i Europa League, vilket gav fler hemmamatcher med intäkter för klubben. Publikintäkterna för 2016 slutade på 36,5 miljoner kronor, vilket är en minskning med 3,3 miljoner kronor, motsvarande 8,2 procent, jämfört med 2015. Medan publikintäkterna minskade, ökade intäkterna från sponsorer och reklam. Intäkterna ökade från 33,7 miljoner kronor till 38,8 miljoner kronor, en ökning med 5,1 miljoner kronor, motsvarande 15,1 procent. Dessutom ökade övriga intäkter tack vare UEFA-ersättningarna för fyra spelomgångar i Europa League-kvalet. Totalt sett ökade nettoomsättningen med 9,4 miljoner kronor eller 9,3 procent. Klubbens kostnader ökade också under året och uppgick totalt till 5,3 miljoner kronor, en ökning motsvarande 3,7 procent. Personalkostnaderna sjönk däremot och uppgick till 69,5 miljoner kronor (71,7 miljoner kronor). Årets resultat för klubben förbättrades och uppgick till 5,8 miljoner kronor (2,5 miljoner kronor). Detta betyder att klubbens egna kapital ökade och vid årsskiftet uppgick det till 22,6 miljoner kronor. kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 nettoomsättning 2015 47% 47% 41% 51% 45% 24% 38% 30% 6% 8% 6% 25% 7% 25% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 32 Hur mår svensk elitfotboll?

Tobias Hysén IFK Göteborg 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 153 831 132 684 Årets resultat (tkr) 5 820 2 479 Eget kapital (tkr) 22 572 16 013 Tabellplacering 4 2 Vunna poäng 50 63 Arenakapacitet 18 416 18 416 Publiksnitt 11 792 14 350 Beläggningsgrad 64% 78% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 411 1 116 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 776 535 Hur mår svensk elitfotboll? 33

O5 Publiksnitt och tabellplacering IF Elfsborg IF Elfsborg har slutat i den övre halvan av tabellen under de senaste fem åren. Publiken har dock minskat och under 2016 uppgick beläggningsgraden till 44 procent jämfört med 55 procent under 2015. Publiktappet visar sig inte minst på intäkterna där nettoomsättningen har minskat med 15,4 miljoner kronor, motsvarande 16 procent. Den största delen av intäkterna kommer från reklam och sponsring som utgör 42 procent av den totala nettoomsättningen. IF Elfsborg är en av tre klubbar i Allsvenskan som inte redovisar spelarförsäljningar inom nettoomsättningen. IF Elfsborg redovisar i stället detta som en övrig omsättning. Under 2016 uppgick spelarförsäljningarna till 22 miljoner kronor och motsvarande siffra under 2015 var 21 miljoner kronor. Kostnaderna har minskat med 4,6 miljoner kronor eller 4 procent. Det beror främst på att personalkostnaderna minskade med 3,8 miljoner kronor. Personalkostnaderna står för den enskilt största delen av de totala kostnaderna. Klubben gör dock ett positivt resultat och eget kapital är fortsatt stabilt och uppgår till 39,0 miljoner kronor (34,1 miljoner kronor). Det stabila egna kapitalet är även en följd av att klubben har sålt spelare. Spelarförsäljningar har varit nödvändiga för att uppnå positiva resultat under de senaste två åren. Under 2016 såldes Marcus Rohdén, Sebastian Holmén och Simon Hedlund. Årets resultat uppgick till 4,9 miljoner kronor (14,5 miljoner kronor). Det är en minskning jämfört med föregående år som förklaras av att omsättningen minskat mer än vad kostnaderna har gjort. kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 nettoomsättning 2015 31% 58% 32% 59% 26% 22% 33% 22% 11% 9% 10% 42% 10% 35% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 34 Hur mår svensk elitfotboll?

Lasse Nilsson IF Elfsborg 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 83 662 99 023 Årets resultat (tkr) 4 967 14 549 Eget kapital (tkr) 39 030 34 063 Tabellplacering 5 4 Vunna poäng 48 55 Arenakapacitet 16 899 16 899 Publiksnitt 7 432 9 239 Beläggningsgrad 44% 55% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 195 1 113 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 725 629 Hur mår svensk elitfotboll? 35

O6 6 208 Publiksnitt och tabellplacering 5 771 6 144 10 4 11 13 6 6 163 6 229 Kalmar FF Kalmar FF avancerade rejält i den allsvenska tabellen under 2016 och klättrade från plats tretton 2015 till plats sex. Framgången under 2016 var inte bara sportslig, utan även ekonomisk då Kalmar FF ökade sin omsättning med 25 procent, från 55,7 miljoner kronor till 69,6 miljoner kronor. Kalmar FF redovisade ett positivt resultat före skatt på 38 tusen kronor, en förbättring med 15,7 miljoner kronor jämfört med 2015. Kalmar FF har även minskat sina rörelsekostnader med 2,4 miljoner kronor. Av dessa utgör 2,5 miljoner kronor minskade lönekostnader, en minskning med 7 procent jämfört med 2015. Denna kostnadsminskning tillsammans med den ökade omsättningen har lett till det positiva resultatet. Kalmar FF äger sin egen arena (Guldfågeln arena) genom sitt bolag Kalmar FF Fastigheter AB. Detta innebär att koncernens resultaträkning belastas med relativt stora avskrivningar. Under 2016 uppgick avskrivningarna till totalt 7,6 miljoner kronor (8,6 miljoner kronor). Årets resultat före skatt är positivt och uppgår till 38 tusen kronor (-15,7 miljoner kronor), vilket främst förklaras av ovan nämnda spelarförsäljning. Eget kapital är fortsatt starkt och uppgår till 32,9 miljoner kronor för såväl 2016 som 2015. Under 2016 ökade intäkterna från spelarförsäljningar markant, tack vare försäljningen av Markus Antonsson. Detta var den tredje största transfern i Kalmar FF:s historia och den enskilt största anledningen till årets positiva resultat. Under 2016 hade Kalmar FF ett publiksnitt på 6 229 personer per match, en liten ökning med 66 personer eller 1 procent jämfört med 2015. Denna lilla ökning har inte påverkat beläggningsgraden som uppgick till 51 procent under både 2015 och 2016. Trots ett marginellt högre publiksnitt under 2016 minskade publikintäkterna med 406 tusen kronor eller 3 procent till följd av många kampanjer med billiga biljetter. kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 nettoomsättning 2015 30% 58% 27% 60% 33% 18% 20% 16% 23% 12% 13% 18% 31% 41% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 36 Hur mår svensk elitfotboll?

Rasmus Elm Kalmar FF 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 69 596 55 747 Årets resultat (tkr) 38-15 684 Eget kapital (tkr) 32 893 32 855 Tabellplacering 6 13 Vunna poäng 44 31 Arenakapacitet 12 182 12 182 Publiksnitt 6 229 6 163 Beläggningsgrad 51% 51% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 813 1 234 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 481 730 Hur mår svensk elitfotboll? 37

O7 Publiksnitt och tabellplacering Djurgårdens IF 2016 slutade Djurgårdens IF på sjunde plats i tabellen. Det var i nivå med förväntan sett till de senaste fyra åren då klubben befunnit sig i mitten av tabellen. Publiksnittet sjönk dock med ungefär 14 procent, vilket minskade beläggningsgraden med 7 procentenheter. Publiksnittet för 2015 kan dock ses som ovanligt högt. Det beror på klubbens flytt från Stockholms stadion till Tele2 Arena. Årets resultat efter skatt är positivt och uppgår till 36,7 miljoner kronor (2,0 miljoner kronor), vilket främst förklaras av tidigare nämnda spelarförsäljningar. Eget kapital uppgår till 53,4 miljoner kronor (16,7 miljoner kronor). Trots uteblivna sportsliga framgångar ökade nettoomsättningen med 52,3 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 56 procent. En förklaring är att klubben under året sålde spelare som Emil Bergström, Sam Johnson och Omar Colley för cirka 49,2 miljoner kronor. Intäkterna från sponsring, tv-rättigheter och övrig omsättning ökade, medan publikintäkterna minskade med 2,6 miljoner kronor. Övriga intäkter stod för den största delen av intäkterna under 2016 och utgjordes främst av spelarförsäljningar. Kostnaderna ökade med 14,5 miljoner kronor, motsvarande 14 procent. Av denna ökning stod personalkostnaderna för den största delen. Personalkostnaderna ökade med 10,9 miljoner kronor då man hade i snitt 7 personer fler anställda under 2016 jämfört med 2015. Resterande del av kostnadsökningen förklaras av ökade agentkostnader som uppgick till 4,9 miljoner kronor (0,9 miljoner kronor). Personalkostnaderna står för den största delen av kostnaderna under 2016. kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 nettoomsättning 2015 45% 51% 47% 50% 50% 24% 8% 22% 41% 20% 4% 3% 6% 29% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 38 Hur mår svensk elitfotboll?

Andreas Isaksson Djurgårdens IF 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 145 606 93 329 Årets resultat (tkr) 36 665 2 012 Eget kapital (tkr) 53 421 16 746 Tabellplacering 7 6 Vunna poäng 43 51 Arenakapacitet 30 000 30 000 Publiksnitt 13 393 15 484 Beläggningsgrad 45% 52% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 451 1 010 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 692 536 Hur mår svensk elitfotboll? 39

O8 1 695 Publiksnitt och tabellplacering 3 320 3 022 33 26 21 18 8 3 857 5 914 Östersunds FK Östersunds FK grundades 1996 och så sent som 2012 spelade klubben i division 1 Norra. Det är därför extra imponerande att klubben lyckades komma på åttonde plats under sin första säsong i Allsvenskan. I och med det norrländska klubbens avancemang i seriesystemet har publiken successivt ökat. Under 2016 uppgick publiksnittet till 5 914 personer per match, vilket motsvarar en beläggningsgrad på 70 procent. Årets resultat efter skatt uppgick till 416 tusen kronor (242 tusen kronor) och klubben har ett eget kapital om 2,1 miljoner kronor (1,6 miljoner kronor). Det bör tilläggas att klubben har sålt spelare för 7,6 miljoner kronor (8,8 miljoner kronor), något som varit nödvändigt för att uppnå positiva resultat. Nettoomsättningen ökade med 21,4 miljoner kronor under 2016, motsvarande 66 procent, jämfört med året innan i Superettan. Ökningen förklaras främst av uppflytten till Allsvenskan, som även ledde till ökade kostnader om cirka 16,9 miljoner kronor. Den enskilt största inkomstkällan är reklam och sponsring som står för 29 procent av den totala nettoomsättningen. På kostnadssidan är personalkostnader den största posten och står för 54 procent av de totala kostnaderna. Östersunds FK är en av få klubbar som inte har specificerat hur stor del av intäkterna från Svensk Elitfotboll som avser tv-rättigheter. Vi antar dock att merparten av intäkterna från SEF avser intäkter från tv-rättigheter. kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 nettoomsättning 2015 46% 54% 35% 64% 22% 28% 41% 15% 0% 1% 21% 29% 16% 28% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 40 Hur mår svensk elitfotboll?

Saman Ghoddos Östersunds FK 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 53 749 32 364 Årets resultat (tkr) 416 242 Eget kapital (tkr) 2 050 1 634 Tabellplacering 8 2 Vunna poäng 42 62 Arenakapacitet 8 466 8 466 Publiksnitt 5 914 3 857 Beläggningsgrad 70% 46% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 687 376 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 370 146 Spelade i Superettan 2015 Hur mår svensk elitfotboll? 41

O9 Publiksnitt och tabellplacering Örebro SK Örebro SK upprepade sin tabellplacering från i fjol och hamnade på nionde plats. Klubbens publiksnitt gick från 7 074 åskådare per match till 7 396 åskådare. Det är en uppåtgående trend som startade när klubben kom tillbaka till Allsvenskan 2014. I och med ett högre publiksnitt har klubben ökat matchintäkterna till 11,4 miljoner kronor (10,7 miljoner kronor). Matchintäkterna utgör nu 18 procent (21 procent) av klubbens samtliga intäkter. Under säsongen sålde Örebro SK ett antal spelare, vilket gjorde att intäkterna från spelarförsäljningar ökade till 12,0 miljoner kronor (243 tusen kronor). De försäljningar som gav dessa intäkter var försäljningen av Jacob Rinne, drygt 8 miljoner kronor, samt försäljningarna av Alhassan Kamara, Kalle Holmberg och Daniel Gustavsson som gav Örebro SK 4 miljoner kronor. Totalt sett gick Örebro SK bra under 2016. Resultatet förbättrades och klubben slutade på ett positivt resultat om 2,6 miljoner kronor (1,3 miljoner kronor). Det är spelarförsäljningarna som har gjort resultatet möjligt och som är skillnaden mellan plus och minus. Under året skedde även en nyemission i koncernen. Nyemissionen ökade koncernens egna kapital som nu uppgår till 12,2 miljoner kronor (5,6 miljoner kronor). Precis som i många andra klubbar har Örebro SK:s personalkostnader ökat jämfört med 2015. Klubbens kostnader uppgick till 30,1 miljoner kronor (26,2 miljoner kronor). Något som däremot har minskat är personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna. Under 2016 utgjorde personalkostnaderna 47 procent (51 procent) av klubbens totala kostnader. Detta beror dels på högre matchkostnader till följd av ökade matchintäkter, dels på högre agentkostnader i samband med spelarförsäljningar. kostnader 2016 50% 47% kostnader 2015 44% 52% nettoomsättning 2016 17% 25% nettoomsättning 2015 4% 21% 20% 19% 39% 3% 4% 55% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 42 Hur mår svensk elitfotboll?

Nordin Gerzic Örebro SK 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 66 992 52 255 Årets resultat (tkr) 2 561 1 303 Eget kapital (tkr) 12 202 5 562 Tabellplacering 9 9 Vunna poäng 41 37 Arenakapacitet 12 645 12 645 Publiksnitt 7 396 7 074 Beläggningsgrad 58% 56% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 672 671 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 641 772 Hur mår svensk elitfotboll? 43

10 Publiksnitt och tabellplacering BK Häcken De senaste åren har varit lite upp och ner för BK Häcken, men klubben har hela tiden lyckats placera sig i mitten av tabellen. 2016 kom klubben på tionde plats, trots stora skadeproblem under året. Publiksnittet sjönk en aning och Bravida Arena, som invigdes sommaren 2015, hade i snitt 3 213 åskådare per match. Det motsvarar en beläggningsgrad på 49 procent. Under året kvalade BK Häcken till Europa League, men blev utslagna redan i första omgången mot irländska Cork City. Den snarlika publiksiffran förklarar den knappa nedgången av publikintäkter under året. I övrigt har samtliga kategorier i nettoomsättningen ökat. BK Häcken har fått in mer pengar från reklam och sponsring och klubben har även högre intäkter från tv-rättigheter. Totalt minskade ändå nettoomsättningen till 64,7 miljoner kronor (67,2 miljoner kronor). Minskningen förklaras främst av att spelarförsäljningarna inte var lika inkomstbringande under 2016. Under 2015 sålde man bland annat talanger som Carlos Strandberg och Oscar Lewicki. Totalt sett minskade intäkterna från spelarförsäljningar från 24,7 miljoner kronor till 12,8 miljoner kronor. Vid sidan av nettoomsättning kommer en stor del av BK Häckens totala omsättning från ungdomsturneringen Gothia Cup. Turneringen arrangeras av klubben och intäkterna för 2016 uppgick till 89,7 miljoner kronor (90,3 miljoner kronor). Gothia Cup är viktig för BK Häckens verksamhet, då intäkterna från turneringen med råge är större än klubbens totala nettoomsättning. Med högre nettoomsättning följde även högre personalkostnader. Under året fick BK Häcken förstärkning av två välmeriterade spelare Rasmus Lindgren och Alexander Farnerud. Dessutom anslöt John Owoeri och Alhassan Kamara från andra svenska klubbar. Dessa högprofilerade värvningar kan förklara att klubbens personalkostnader ökade med 19,3 procent. De totala kostnaderna ökade med 11,2 miljoner kronor, motsvarande 7,1 procent. Klubbens totala omsättning var lite lägre än föregående år, -3 032 tusen kronor, samtidigt som kostnaderna ökade. 2016 års resultat slutade därför på -7,7 miljoner kronor. Det är en nedgång med 13,9 miljoner kronor jämfört med föregående års resultat, 6,2 miljoner kronor. Klubbens egna kapital minskade, men ligger fortfarande på stabila 59,1 miljoner kronor. kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 2% 15% nettoomsättning 2015 2% 13% 7% 49% 50% 54% 45% 8% 75% 78% 1% 1% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 44 Hur mår svensk elitfotboll?

Alexander Farnerud BK Häcken 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 154 466 157 494 Årets resultat (tkr) -7 695 6 241 Eget kapital (tkr) 59 098 66 793 Tabellplacering 10 7 Vunna poäng 40 45 Arenakapacitet 6 500 7 000 Publiksnitt 3 213 3 565 Beläggningsgrad 49% 51% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 2 038 1 533 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 586 465 Hur mår svensk elitfotboll? 45

11 Publiksnitt och tabellplacering Hammarby IF Hammarby IF gjorde comeback i allsvenskan 2015 efter att ha vunnit Superettan 2014. Hittills har Hammarby IF haft en stabil placering i Allsvenskan med två elfte platser. Hammarby IF delar sin hemmaarena, Tele2 Arena, med Djurgårdens IF. Under 2015 2016 har Hammarby IF haft ett publiksnitt på mellan 22 800 25 500 personer. Hammarby IF har publikrekordet på Tele2 Arena med 31 700 personer under den allsvenska premiären 2016 mot Östersunds FK. Hammarby IF:s tapp i publiksnitt med cirka 2 600 personer under 2016 har minskat entréintäkterna med cirka 3,8 miljoner kronor. Det egna kapitalet fortsätter dock att stärkas och uppgick per 31 december 2016 till 33,2 miljoner kronor (26,4 miljoner kronor). Det innebär en soliditet på 66,6 procent. Soliditeten har därmed stärkts väsentligt jämfört med 48 procent 2015. Trots att Hammarby IF ökade sin nettoomsättning med 6 procent under 2016 har deras resultat efter skatt minskat med 33 procent. 2016 uppgick resultatet efter skatt till 8,8 miljoner kronor. Bakgrunden till de ökade intäkterna, som även innebar att Hammarby IF överträffade sina budgeterade intäkter, var en stark sponsorförsäljning, försäljning av spelarna Måns Söderqvist och Lars Saetra och intäkter från UEFA avseende EM-spel. Resultattappet kommer från ökade rörelsekostnader på 9,7 procent under 2016. De ökade rörelsekostnaderna utgörs bland annat av kostnader i samband med byte av tränare och ökade avskrivningskostnader för spelartruppen. kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 nettoomsättning 2015 43% 55% 41% 58% 17% 47% 18% 9% 7% 54% 2% 1% 27% 21% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 46 Hur mår svensk elitfotboll?

Kennedy Bakircioglu Hammarby IF 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 109 504 102 901 Årets resultat (tkr) 8 766 13 037 Eget kapital (tkr) 33 169 26 403 Tabellplacering 11 11 Vunna poäng 39 33 Arenakapacitet 30 000 30 000 Publiksnitt 22 885 25 507 Beläggningsgrad 76% 85% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 450 1 694 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 765 671 Hur mår svensk elitfotboll? 47

12 Publiksnitt och tabellplacering Jönköpings Södra IF Jönköpings Södra IF var nykomlingar i Allsvenskan inför säsongen 2016 och slutade på tolfte plats i tabellen. Det var en jämn säsong av nykomlingen och det var aldrig nära att klubben skulle åka ur. J-Södra var långtifrån bäst i Allsvenskan rent spelmässigt, men när det kommer till beläggningsgraden på hemmamatcherna slutade klubben i topp. Med ett publiksnitt på 4 973 åskådare per match hade Jönköpings Södra IF en beläggningsgrad på hela 90 procent. Publiksnittet var en rejäl höjning från säsongen i Superettan, något som inte bara gav idrottslig, utan även ekonomisk framgång. Under säsongen ökade publikintäkterna till 7,6 miljoner kronor (2,4 miljoner kronor), vilket betyder en ökning med 222 procent. Även reklamintäkterna ökade ordentligt, från 9,7 miljoner kronor till 16,0 miljoner kronor. Totalt sett ökade klubben sin omsättning från 24,6 miljoner kronor till 40,4 miljoner kronor, en ökning med 15,8 miljoner kronor eller 39,1 procent. Jönköpings Södra IF är en av få klubbar som inte specificerar hur stor del av intäkterna från Svensk Elitfotboll som avser tv-rättigheter. Vi antar dock att merparten av intäkterna från SEF avser intäkter från tv-rättigheter. Under 2016 har även klubbens kostnader ökat. Personalkostnaderna ökade till 20,7 miljoner kronor (12,2 miljoner kronor) under året, vilket motsvarar en ökning om 8,5 miljoner kronor eller 69,4 procent. Även övriga externa kostnader ökade med 4,3 miljoner kronor, motsvarande 34 procent. Totalt sett ökade kostnaderna exakt i takt med intäkterna och kostnaderna uppgick till 40,1 miljoner kronor (24,4 miljoner kronor), en uppgång med 15,7 miljoner kronor, motsvarande 64,6 procent. Då intäkter och kostnader ökade i samma takt hamnade årets resultat i nivå med föregående år. Årets resultat landade till slut på 236 tusen kronor (93 tusen kronor). Detta innebär att klubbens egna kapital ökade till totalt 434 tusen kronor. kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 nettoomsättning 2015 47% 1% 52% 49% 1% 50% 25% 17% 39% 19% 26% 25% 10% 39% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 48 Hur mår svensk elitfotboll?

Tommy Thelin Jönköpings Södra IF 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 40 421 24 629 Årets resultat (tkr) 236 93 Eget kapital (tkr) 434 198 Tabellplacering 12 1 Vunna poäng 35 63 Arenakapacitet 5 500 5 500 Publiksnitt 4 973 3 085 Beläggningsgrad 90% 56% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 569 188 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 457 154 Spelade i Superettan 2015 Hur mår svensk elitfotboll? 49

13 Publiksnitt och tabellplacering GIF Sundsvall Med ett nödrop lyckades GIF Sundsvall undvika kvalspel med endast en poäng till godo på Helsingborgs IF. Både årets placering och poäng var mycket snarlika föregående års resultat. Klubben gick bra under första halvan av säsongen, men tappade under sommaren och drogs till slut in i kampen om förnyat allsvenskt kontrakt. Publiksnittet minskade med ungefär 11 procent. Klubben sålde dock fler säsongskort under 2016, vilket gjorde att publikintäkterna inte sjönk i samma takt som publiksnittet. Klubben förbättrade sitt resultat för året, från -402 tusen kronor i fjol till 3,2 miljoner kronor i år. Det betyder också att klubbens egna kapital per 31 december 2016 hamnar över det viktiga nollstrecket med 646 tusen kronor. Under 2015 hade GIF Sundsvall ett negativt eget kapital, men i enlighet med kriterierna för att få elitlicens från Svensk Elitfotboll har det egna kapitalet stabiliserats under 2016. Klubben lyckades rädda ekonomin och förlänga sin elitlicens för 2017. Totalt sett ökade klubbens nettoomsättning med 6 481 tusen kronor eller 18 procent. En stor del av ökningen kan härledas till det bidrag som UEFA betalar till klubbar som släpper spelare till EM och övriga landslagsuppdrag. GIF Sundsvall fick 4,4 miljoner kronor från UEFA under 2016. Klubbens kostnader ökade också under året med totalt 6,4 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning på 15,7 procent. Personalkostnaderna ökade med 1,8 miljoner kronor, motsvarande 7,3 procent. Övriga kostnader ökade med 4,7 miljoner kronor eller 28,9 procent. kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 nettoomsättning 2015 45% 55% 40% 60% 37% 12% 25% 15% 0% 0% 18% 33% 21% 39% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 50 Hur mår svensk elitfotboll?

Tommy Naurin GIF Sundsvall 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 50 786 40 740 Årets resultat (tkr) 3 150-402 Eget kapital (tkr) 646-3 424 Tabellplacering 13 12 Vunna poäng 30 32 Arenakapacitet 8 500 8 500 Publiksnitt 4 495 5 050 Beläggningsgrad 53% 59% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 865 758 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 559 497 Hur mår svensk elitfotboll? 51

14 Publiksnitt och tabellplacering 8 138 Helsingborgs IF 2016 slutade Helsingborgs IF på fjortonde plats i Allsvenskan, vilket innebar kvalspel för att hålla sig kvar. Kvalspelet slutade med förlust mot Halmstad och nedflyttning till Superettan. Det tunga sportsliga året 2016 innebar även utmaningar för ekonomin, då publiksnittet minskade från 8 138 personer under 2015 till 7 377 personer under 2016. Nettoomsättningen minskade med 3 miljoner kronor, vilket främst förklaras av minskade intäkter från reklam, sponsring och tv-rättigheter. Reklam och sponsring stod för 55 procent av den totala nettoomsättningen under 2016. Under 2016 sålde Helsingborgs IF spelare för 2,9 miljoner kronor (7,5 miljoner kronor). Försäljningen ingår inte i nettoomsättningen ovan. Årets resultat är ändå negativt och uppgår till -3,2 miljoner kronor, en förbättring jämfört med 2015 års resultat på -5,5 miljoner kronor. Eget kapital uppgår till 0,8 miljoner kronor, vilket är en minskning från föregående år, då eget kapital uppgick till 4 miljoner kronor. På kostnadssidan lyckades klubben minska sina personalkostnader avsevärt under 2016. Personalkostnaderna minskade med totalt 8,8 miljoner kronor eller 10 procent, vilket var nödvändigt då klubben gjort negativa resultat de senaste åren. Under 2011 hade Helsingborgs IF ett eget kapital på 28 miljoner kronor som efter räkenskapsåret 2016 är nere på 822 tusen kronor. Minskningen av personalkostnader möjliggjordes genom att klubben minskade antalet anställda med 8 personer, en minskning motsvarande 13 procent. kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 nettoomsättning 2015 44% 53% 37% 59% 17% 2% 26% 20% 2% 24% 3% 4% 55% 54% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 52 Hur mår svensk elitfotboll?

Jordan Larsson Helsingborgs IF 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 54 068 57 064 Årets resultat (tkr) -3 228-5 482 Eget kapital (tkr) 822 4 050 Tabellplacering 14 8 Vunna poäng 29 37 Arenakapacitet 10 800 15 300 Publiksnitt 7 377 8 138 Beläggningsgrad 68% 53% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 216 1 229 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 1 016 835 Hur mår svensk elitfotboll? 53

15 Publiksnitt och tabellplacering Gefle IF De senaste säsongerna har Gefle IF lyckats hålla sig strax över nedflyttningsstrecket. Men 2016 hamnade de på femtonde plats i tabellen, vilket innebar nedflyttning till Superettan. De uteblivna sportsliga framgångarna under 2016 visade sig även på läktarna. Gefle IF hade i genomsnitt 3 283 personer per match (4 258 personer), vilket motsvarar en minskning av beläggningsgraden med 23 procent. Det bör dock noteras att Gavlevallen som invigdes under 2015 innebar ett uppsving för publiksnittet. Årets resultat uppgår till 821 tusen kronor (387 tusen kronor), vilket förklaras av en ökad omsättning till följd av ökade UEFAersättningar. Klubbens egna kapital är stabilt och uppgår till 3,6 miljoner kronor (2,8 miljoner kronor). Det lägre publiksnittet syns även på intäkterna. Under 2016 minskade intäkterna från entrébiljetter med nästan 2,2 miljoner kronor eller 32 procent. Däremot ökade intäkterna från reklam och sponsring med ungefär 1 miljon kronor och övriga intäkter med 1,7 miljoner kronor. Totalt sett ökade intäkterna marginellt med 1,5 procent under 2016. Intäkter från sponsring och tv-rättigheter har varit klubben största inkomstkälla under de två senaste åren. Klubbens kostnader ligger i nivå med 2015 och personalkostnaderna har endast ökat med 2 procent. Kostnader för personal står för majoriteten av klubbens kostnader och uppgår till 65 procent (64 procent). kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 nettoomsättning 2015 33% 2% 65% 35% 2% 63% 25% 29% 13% 33% 20% 29% 20% 31% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 54 Hur mår svensk elitfotboll?

Johan Oremo Gefle IF 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 34 673 34 157 Årets resultat (tkr) 821 387 Eget kapital (tkr) 3 576 2 755 Tabellplacering 15 10 Vunna poäng 27 36 Arenakapacitet 6 500 6 500 Publiksnitt 3 283 4 258 Beläggningsgrad 51% 66% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 789 576 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 429 295 Hur mår svensk elitfotboll? 55

16 Publiksnitt och tabellplacering Falkenbergs FF Falkenbergs FF kom sist i Allsvenskan 2016, efter att ha kvalat sig kvar året innan. Publiken minskade och publiksnittet per match gick från 3 557 personer 2015 till 2 928 personer 2016. Klubbens beläggningsgrad var fortsatt hög och uppgick till 73 procent (89 procent). Publiktappet påverkade publikintäkterna som minskade till 3,9 miljoner kronor (5,3 miljoner kronor). Intäkterna från tv-rättigheter och sponsring ökade marginellt. Övriga intäkter ökade med 3,2 miljoner kronor, vilket gjorde att intäkterna totalt sett ökade jämfört med föregående år. Ökningen förklaras till stor del av spelarförsäljningar om 3,4 miljoner kronor (1,2 miljoner kronor). Under året såldes bland annat anfallstalangen Gustaf Nilsson till Bröndby IF. De övriga intäkterna består bland annat av UEFA-ersättningar, bidrag, medlemsintäkter och övriga arrangemang. Under 2016 fördelar sig intäkterna likt föregående år. Övriga intäkter står för störst andel följt av tv-rättigheter, sponsring och publikintäkter. Årets resultat efter skatt är positivt och uppgår till 3,8 miljoner kronor (0,9 miljoner kronor), medan eget kapital uppgår till 5,6 miljoner kronor (1,9 miljoner kronor). Falkenbergs FF verkar alltså ha en förhållandevis god grund att stå på inför nedflyttningen till Superettan, något som oftast brukar innebära en utmaning för ekonomin. Kostnaderna ligger i nivå med 2015 och består främst av personalkostnader som uppgår till 66 procent. Den resterande delen utgörs av övriga kostnader, exempelvis kostnader i samband med match och träning. Avskrivningar utgör endast 2 procent av de totala kostnaderna. kostnader 2016 kostnader 2015 nettoomsättning 2016 nettoomsättning 2015 32% 2% 66% 33% 2% 65% 38% 22% 12% 28% 31% 21% 18% 30% Personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader Entrébiljetter Reklam och sponsring TV-rättigheter Övrigt 56 Hur mår svensk elitfotboll?

Stefan Rodevåg Falkenbergs FF 2016 2015 Nettoomsättning (tkr) 33 353 30 250 Årets resultat (tkr) 3 764 949 Eget kapital (tkr) 5 617 1 854 Tabellplacering 16 14 Vunna poäng 10 25 Arenakapacitet 4 000 4 000 Publiksnitt 2 928 3 557 Beläggningsgrad 73% 89% Lönekostnad per vunnen poäng (tkr) 1 961 757 Sponsorkrona per vunnen poäng (tkr) 941 369 Hur mår svensk elitfotboll? 57

58 Hur mår svensk elitfotboll? Slutlig analys

05Hur mår svensk elitfotboll? 59

05 Bolagsstruktur elitverksamhet i en förening versus ett idrottsaktiebolag För att Svenska Fotbollsförbundets licensnämnd ska bevilja elitlicens måste bolaget eller föreningen som ansöker uppfylla en rad ekonomiska kriterier. Bolaget eller föreningen får till exempel inte ha ett negativt eget kapital per den 31 december (1). I Svenska Fotbollsförbundets (SvFF) stadgar står det att bolag och föreningar ska bedriva sin verksamhet med sund ekonomi och iaktta god redovisningssed. Det innebär bland annat att gällande lagar, regler och rekommendationer inom redovisningsområdet ska följas. Samtliga klubbar i Allsvenskan ägs till minst 51 procent av en medlemsstyrd förening. Den största skillnaden mellan att driva en verksamhet i ett aktiebolag jämfört med i en förening är möjligheten att sprida ägandet och ta in externt kapital. Föreningen måste dock fortsätta att äga minst 51 procent av rösterna i aktiebolaget. Kortsiktigt möjliggör detta att kapital tillskjuts bolaget. Långsiktigt är den ekonomiska effekten mer osäker, då externa investerare kan kräva avkastning på sitt insatta kapital i form av aktieutdelningar. Detta kan således påverka bolagets egna kapital negativt. Det finns ytterligare en skillnad mellan att bedriva elitverksamheten i ett bolag jämfört med i en förening aktiebolaget blir momspliktigt och ska betala utgående moms på all momspliktig försäljning. Samtidigt får klubben dra av ingående moms på inköp. En stor del av bolagets kostnader utgörs dock av lönekostnader och sociala avgifter som inte är belagda med moms. Det innebär en övervikt på utgående moms. När utgående moms ska betalas på försäljning blir effekten något av följande: Om motparten är en privatperson får denne stå för momsdelen, vilket innebär ett högre pris för kunden. Om motparten är ett företag (exempelvis sponsring och reklam) har företaget i fråga avdragsrätt för momsen. Det gör att effekten blir noll i slutändan trots ett högre försäljningspris. Klubben får stå för momsdelen, vilket innebär lägre marginal på sålda produkter och tjänster. Hur mår Allsvenskan? Allsvenskan mår bra, i alla fall om vi jämför ligans ekonomiska situation med SHL, Allsvenskans motsvarighet i hockey. Den största anledningen till att fotbollens elitklubbar mår bättre ekonomiskt jämfört med sina motsvarigheter i hockeyn är att klubbarna inte har lika höga personalkostnader. I den studie som EY publicerade i december 2016 Hur mår svensk elithockey? framgick det att 61 procent av SHL-klubbarnas kostnader utgörs av personalkostnader. I Allsvenskan ligger motsvarande siffra på 52 procent. Lönetrenden i SHL-klubbarna pekar uppåt i takt med att ersättningen från SHL ökar. Här kan Allsvenskan dra lärdom från SHL och undvika att hamna i den situation som hockeyklubbarna befinner sig i. Allsvenskan med och utan Malmö FF I våra analyser av klubbarnas omsättning och resultat utmärker sig Malmö FF till följd av Champions League-spelet under 2015. Klubben fick då 200 miljoner kronor i UEFA-ersättningar och stod själva för 30 procent av samtliga allsvenska klubbars totala omsättning. Detta väcker frågan om hur Allsvenskan skulle se ut ekonomiskt exklusive Malmö FF, då UEFA-ersättningen är så gigantisk i förhållande till all annan omsättning. Utifrån siffrorna ovan kan vi konstatera att Allsvenskan utan Malmö FF skulle vara mycket svagare ekonomiskt. Under 2016 gör Allsvenskan inklusive Malmö FF ett negativt rörelseresultat på 4,2 miljoner kronor. Utan Malmö FF skulle Allsvenskan gå ännu mer back med ett negativt rörelseresultat på 10,5 miljoner kronor. Malmö FF:s nettoomsättning under 2016 uppgick till 16 procent av den totala nettoomsättningen i Allsvenskan och det egna kapitalet uppgick till 55 procent av det totala egna kapitalet i de allsvenska klubbarna. Under 2015 då Malmö FF spelade i Champions League var Allsvenskan totalt sett ännu mer beroende av Malmö FF. Klubben stod då för 30 procent av den totala nettoomsättningen i Allsvenskan. Utan Malmö FF skulle Allsvenskan gjort ett negativt rörelseresultat på 57,7 miljoner kronor. Inklusive Malmö FF var rörelseresultatet positivt och uppgick till 183,8 miljoner kronor. Malmö FF stod för 64 procent av det totala egna kapitalet i de allsvenska klubbarna. Resonemanget ovan visar på några av skillnaderna mellan att bedriva elitverksamheten i ett aktiebolag jämfört med i en förening. Extern finansiering kan vara av godo på lång sikt, men det beror till stor del på motpartens syfte med investeringen. Oavsett vilken väg man väljer att gå handlar det om att klubben ska kunna bära sina egna kostnader på lång sikt och göra positiva resultat för att överleva ekonomiskt. 60 Hur mår svensk elitfotboll? (1) Anvisningar till elitlicensens ekonomikriterier, Svenska Fotbollsförbundet

05 Nettoomsättning 2016 Eget kapital 2016 84% 16% 45% 55% Malmö Övriga lag Malmö Övriga lag Nettoomsättning 2015 Eget kapital 2015 70% 30% 36% 64% Malmö Övriga lag Malmö Övriga lag Slutsatsen vi kan dra av detta är att Allsvenskan har varit i stort behov av klubbar som Malmö FF som drar in intäkter från framgångar i Champions League. Framöver kommer Allsvenskan att vara fortsatt beroende av att svenska klubbar presterar i Europaspel alternativt fortsätter att sälja spelare för stora summor till andra klubbar runt om i världen. Hur mår svensk elitfotboll? 61

05 Nytt tv-avtal med mångmiljonbelopp för Allsvenskan Svensk Elitfotboll (SEF) har tecknat ett nytt avtal för Allsvenskans tv-rättigheter. Avtalet gäller från 2020 och sex år framåt. Det nya avtalet innebär att den ersättning som betalas ut kommer att uppgå till mer än det dubbla varje år (1). Vi ser det som en möjlighet att stärka klubbarnas egna kapital och soliditet för att på så sätt få en långsiktig och hållbar ekonomi. Med ökade intäkter från sändningsrättigheter kan klubbarna spara en del av kakan de får ta del av. Det skulle förhindra liknande problem som i SHL med löner som stiger till ohälsosamma nivåer. Högre löner behöver inte höja ligans kvalitet, speciellt inte på kort sikt då det finns ett begränsat antal fotbollsspelare på elitnivå. Vår analys av lönekostnader per vunnen poäng visar att ett klubb i Allsvenskans topp inte nödvändigtvis måste ha de högsta lönekostnaderna. Det nya tv-avtalet betyder väldigt mycket för klubbarna. Om klubbarnas styrelser fattar rätt beslut kan de öka det egna kapitalet och soliditeten för framtida investeringar och få en hållbar och långsiktigt god ekonomisk situation. Ta vara på UEFA:s uppställning för att öka jämförbarheten mellan klubbarna I dagsläget är variationen stor vad gäller hur klubbarna redovisar den finansiella ställningen i sina årsredovisningar. Redovisningen varierar både i utförlighet, kvalitet och uppställning, vilket gör jämförelser svåra. Vi skulle önska att fler klubbar redovisade sina intäkter och kostnader utifrån UEFA:s uppställning, något som bland annat BK Häcken och Kalmar FF gör. Denna uppställning innefattar följande poster på intäktssidan: publikintäkter, sponsor- och reklamintäkter, sändningsintäkter, övrig omsättning, UEFA-ersättning och övriga rörelseintäkter. På kostnadssidan specificeras följande poster: försäljnings- och materialkostnader, personalkostnader, avskrivningar, nedskrivningar och övriga rörelsekostnader. Om SEF införde ett krav på att samtliga klubbar ska följa denna uppställning i sina årsredovisningar skulle jämförbarheten mellan specifika intäkts- eller kostnadsposter bli mer transparant. Vi anser även att det skulle vara intressant med en särskild post för klubbarnas agentkostnader. Det specificerar exempelvis Djurgårdens IF i en särskild not i sin årsredovisning. sponsor hoppar av för att klubben ska stå vid ruinens brant. Genom att kräva mer av elitklubbarna kan SEF påverka klubbarnas ekonomi och finansiella ställning. SEF kan se till att en del av den ersättning som klubbarna får sparas för framtiden. Ansvaret för att detta sker bör naturligtvis ingå i styrelsens ansvar i respektive klubb och SEF ska inte behöva agera myndighet. Men med den erfarenhet vi har från SHL är det kanske en väg att gå? Resonemanget ovan är självklart enkelt att föra när man inte har en position där sportsliga prestationer är A och O. Vi anser dock att det är det rätta sättet att resonera om man vill eftersträva en sund ekonomi i fotbollssverige. Genom att föreslå en lägsta gräns för eget kapital sätter man press på klubbarna att spara pengar och bygga upp det egna kapitalet och öka soliditeten. Det är inte orimligt att idrottsklubbar ska försöka sträva efter en soliditet på 30 procent likt bolag i näringslivet. Med ett golv för eget kapital eller soliditet måste klubbarna spara till sundare nivåer än att bara gå precis plus. Om klubbarna sparar pengar kan de investera i sig själva på längre sikt. Då behöver de inte vara lika beroende av att sälja spelare eller nå cupspel ute i Europa. Just nu måste klubbar sälja spelare dyrt eller vinna, gärna båda delarna, för att lyckas ekonomiskt. Klubbar som har höga intäkter från spelarförsäljningar placerar sig högt i den allsvenska tabellen på längre sikt och om klubben placerar sig högt i tabellen får de mer pengar från SEF och så småningom kanske även från UEFA. I Allsvenskan har vi Europas näst bäst publiksnitt Vår analys av publiksnittet för Allsvenskan, totalt och per klubb, visar att publiksnittet i stor utsträckning påverkas av vilka klubbar som spelar i ligan. Ett exempel från denna rapport är Hammarby IF:s inträde i Allsvenskan. I SHL hade Leksands IF motsvarande effekt och bidrog till att höja publiksnittet. Stockholmslagen Hammarby IF, Djurgårdens IF och AIK hade tillsammans Europas näst bästa publiksnitt på hemmamatcher under 2014/2015 (sett till städer). Vinnaren i denna liga var Bayern München (2). När det gäller omsättning är skillnaden mellan klubbarna i Allsvenskan och andra ligor i Europa däremot extremt stor. Ligorna i Europa har intäkter från exemplevis sponsring, souvenirförsäljning och tv-rättigheter som ligger på helt andra nivåer än de som förekommer i de allsvenska klubbarna. Ta vara på det nya tv-avtalet och stärk finanserna för framtiden Klubbarna bör tänka långsiktigt och undvika för höga spelarlöner. Med det nya tv-avtalet kommer en möjlighet för klubbarna att bygga upp sitt egna kapital och lägga en stabil ekonomisk grund att stå på när det blåser som värst. SEF, som betalar ersättning till samtliga elitklubbar i Sverige (Allsvenskan och Superettan), får gärna ta ansvar för att klubbarna mår bra ekonomiskt. I dag är SEF:s krav att klubbarna ska ha ett positivt eget kapital. Detta krav skulle kunna höjas till ett visst belopp likt det krav på 4 miljoner som finns i SHL. Om det egna kapitalet är lågt kan det räcka med att en 62 Hur mår svensk elitfotboll?

05 Allsvenskan bidrar till ett bättre samhälle Flertalet klubbar i Allsvenskan gör satsningar inom samhällsengagemang. Deras engagemang visar på ett tydligt sätt att klubbarna tar ansvar för sin omgivning och samhällspåverkan socialt, miljömässigt eller ekonomiskt (3). Några exempel är IFK Göteborg som genom Aktiv Göteborg ger arbetslösa, unga människor en möjlighet att med fotbollen som plattform ta ett kliv in på arbetsmarknaden. AIK har startat projektet Integration på riktigt som bidrar till integration för ensamkommande flyktingbarn inom Solna Stad. Djurgårdsandan, vars värderingar genomsyrar alla Djurgårdens verksamheter, är ett initiativ för att uppmuntra en positiv supporterkultur. BK Häcken arrangerar årligen Gothia Cup där barn från andra delar av världen reser till Sverige för att delta i världens största fotbollsturnering för ungdomar. Gothia Cup spelades för första gången 1975 och genom åren har över en miljon spelare från sammanlagt 143 länder deltagit i turneringen (4). Östersunds FK har via sitt projekt Team 12 17 nyligen skrivit kontrakt med 234 ungdomar. De får ett årskort till Östersund FK:s hemmamatcher om de förbinder sig att avstå droger, alkohol och tobak under hela året (5). Budgetera inte med spelarförsäljningar De senaste årens spelarförsäljningar är bra för Allsvenskan, men bara så länge klubbarna är realistiska med sina förhoppningar på framtiden och sina spelare. Klubbarna får inte ta för givet att de ska kunna gräva fram talanger varje år som säljs vidare dyrt till klubbar ute i Europa. Klubbarna mår inte bra av att räkna med spelarförsäljningar för att kunna gå runt ekonomiskt. De måste kunna överleva även utan dessa. Under 2016 såldes spelare för nästan en kvarts miljard kronor, något som gav rejält klirr i kassan för de inblandade klubbarna. Intäkterna är självklart en del av klubbarnas nettoomsättning och räknas till den rörelse som klubbarna bedriver. Men att budgetera för intäkter i form av spelarförsäljningar och att räkna med dem i sina prognoser kan bli ödesdigert. Här gäller det att anamma en form av försiktighetsprincip och inte ta sig vatten över huvudet när klubben har sålt ett par bra spelare till ett högt värde. Klubbarna bör i stället vara återhållsamma och investera långsiktigt i sina verksamheter. Det handlar om att satsa på ungdomsverksamhet och egen talangutveckling, scouting och träningsfaciliteter samt att investera i personerna bakom klubbens spelare (6). Det krävs dock att klubbarna sätter av tillräckligt med resurser för att detta ska vara långsiktigt hållbart. De allsvenska klubbarna är generellt sett beroende av att sälja spelare. Trots detta bör försäljningarna ses som en bonus utöver klubbens ordinarie verksamhet, för att skapa en långsiktigt god och hållbar ekonomi. Det är inte varje år man får fram en ny Alexander Isak ur sin talangutveckling eller väl scoutade guldkorn som Michael Olunga som kan säljas till klubbar i den övriga fotbollsvärlden. (1) www.fotbollskanalen.se (2) Daniel Malmgren, Verksamhet och Affärsområdeschef, Försäljning Djurgårdens IF (3) www.allsvenskan.se (4) www.gothiacup.se (5) www.matchdax.se (6) Martin Carlsson, idrottensaffarer.se Hur mår svensk elitfotboll? 63

Upplysningar Vi har i så stor utsträckning som möjligt baserat vår rapport på koncernsiffror för respektive klubb. Detta för att kunna visa en klubbs finansiella ställning på ett rättvist sätt, utan att koncerninterna transaktioner inkluderas åt något håll. Dessutom finns det i många fall flera bolag kopplade till en klubb utöver den juridiska enhet som har elitlicensen för spel i Allsvenskan. Syftet med dessa bolag är att på ett eller annat sätt utgöra ett stöd till elitverksamheten och på sikt generera intäkter och vinster till denna. 64 Hur mår svensk elitfotboll?

Siffrorna i denna rapport har hämtats från nedanstående källor, vilket måste tas i beaktning när jämförelser görs. AIK: Koncernredovisning AIK Fotboll AB 2016 BK Häcken: Koncernredovisning BK Häcken 2016 Djurgårdens IF: Koncernredovisning för Djurgårdens IF Fotbollsförening 2016 Falkenbergs FF: Årsredovisning Falkenbergs Fotbollsförening 2016 Gefle IF: Årsredovisning Gefle IF Fotbollsförening 2016 GIF Sundsvall: Koncernredovisning för GIF Sundsvall Hammarby IF: Koncernredovisning Hammarby IF 2016 Örebro SK: Koncernredovisning för Örebro Sportklubb fotbollsklubb 2016 Östersund FK: Årsredovisning Östersunds fotbollsklubb 2016 Kursiv text visar vilka klubbar som inte upprättar koncernredovisning. I vår rapport har vi då utgått från respektive förening där elitverksamheten ligger. Detta avser Falkenbergs FF, Gefle IF, Jönköpings Södra IF och Östersund FK. Dessa klubbar upprättar inte koncernredovisning då det inte är nödvändigt givet verksamhetens storlek. I vår granskning har vi jämfört åren 2015 och 2016 på totalnivå och på klubbnivå. Jämförelserna omfattar klubbar som spelade i Allsvenskan under 2016. I de fall någon av klubbarna inte spelade i Allsvenskan under något av våra jämförelseår har vi angett detta. Helsingborgs IF: Koncernredovisning Helsingborgs IF 2016 IF Elfsborg: Koncernredovisning IF Elfsborg 2016 IFK Göteborg: Koncernredovisning IFK Göteborg 2016 IFK Norrköping: Koncernredovisning IFK Norrköping Fotbollsklubb 2016 Jönköpings Södra IF: Årsredovisning Jönköpings Södra IF 2016 Kalmar FF: Koncernredovisning Kalmar FF 2016 Malmö FF: Koncernredovisning Malmö Fotbollsförening 2016 Hur mår svensk elitfotboll? 65

Anteckningar

EY Assurance Tax Transactions Advisory Om EY EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person. 2017 Ernst & Young AB. All Rights Reserved. ey.com/se EY material on this page has been prepared for general informational purposes only and is not intended to be relied upon as accounting, tax, or other professional advice. Please refer to your advisors for specific advice.