Hästholmen 1:67 Torhamns socken, Karlskrona kommun

Relevanta dokument
Stenen vid Gissla sträte

Borgen 2. Sölvesborgs socken, Sölvesborgs kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2009:38 Mikael Henriksson

Påtorp 2:1. Ronneby socken, Ronneby kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2007:9 Mikael Henriksson

Yxnarum 21:1. Listerby socken, Ronneby kommun. Särskild utredning. Blekinge museum rapport 2007:11 Mikael Henriksson

Edestad 229 Förundersökning i samband med återställande

VA-Ledning Kartorp-Listerby

Strömma1:7 samt Asarum 13:37 resp. 13:67

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg

Pumpgrop i V.Vång Johannishus 1:2

Kalleberga 30:1 Arkeologisk undersökning av fyndplats för eventuellt fornfynd

Verstorp 2:20. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild utredning. Blekinge museum rapport 2009:42 Mikael Henriksson

Hakarp 2:1 m.fl. Bräkne-Hoby socken, Ronneby kommun. Särskild utredning. Blekinge museum rapport 2008:33 Mikael Henriksson

Frostentorp 5:5. Asarum socken, Karlshamn kommun. Särskild utredning. Blekinge museum rapport 2006:1 Mikael Henriksson

Marielund 3:2. Särskild utredning. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi

Kristianopel 10:26. Kristianopels socken, Karlskrona kommun. Särskild undersökning. Blekinge museum rapport 2005:10 Mikael Henriksson

Västra Rödeby 3:1 Bubbetorp

P-plats Hjortsberga kyrka

VA-ledning Hosaby Särskild utredning

Pagelsborg 6:1. Arkeologisk förundersökning. Bräkne-Hoby socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2011:7 Björn Nilsson

Yxnarum 19:1. Listerby socken, Ronneby kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2005:12 Mikael Henriksson

RAÄ Mjällby 74:1. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2009:23 Mikael Henriksson

Asarum 3:2 resp 4:2. Asarums socken, Karlshamns kommun. Kulturmiljöutredning. Blekinge museum rapport 2009:15 Mikael Henriksson

Cirkulationsplats E22 väg 121

Lampan 2 och 3. Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun. Kulturlandskapsutredning. Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson

Drottninggatan etapp 3

Hälleviksäng 1:14. Kristianopels socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2005:15 Mikael Henriksson

Sölve 3:26. Arkeologisk förundersökning. Sölvesborgs socken, Sölvesborgs kommun. Blekinge museum rapport 2013:16 Arwo Pajusi

Grevagården. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg

Lörby 7:4 och 7:32. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Särskild utredning. Blekinge museum rapport 2009:29 Mikael Henriksson

Kristianopels camping

Återställande av skadade. skadade fornlämningar RAÄ Förkärla 58:158:1-2, Vambåsa 1:4

Blekinge flygflottilj F17

VA-ledning Sandviken - etapp I

Schaktning för avlopp i Årdala

Vattenledning Jämjö-Ramdala

Kv Hector 8 och kv Havfrun 12

Arsenalen. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2009:33 Mikael Henriksson

Mjällby fjärrvärme 2010

Projekt Inlängan II. Torhamns socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2005:14 Mikael Henriksson

Rapport 2017:6. Torstäva 9:2. Arkeologisk undersökning 1983 av rest sten, RAÄ Ramdala 81:1. Thomas Persson

Lindholmen/Söderstjärna Karlskrona 4:17, 4:48 och 2:29

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Nättraby - Måstad 1:1 m.fl.

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Sölvesborgs fjärrvärme I anslutning till slottslängorna

Nättraby kyrkogård. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild utredning. Blekinge museum rapport 2007:19 Mikael Henriksson

Listerby 4:1. Listerby socken, Ronneby kommun. Särskild arkeologisk undersökning. Blekinge museum rapport 2007:22 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman

Anläggande av skyddsvall inom RAÄ 12 Elleholms sn

Påtorp - Fornanäs. Ronneby socken, Ronneby kommun. Kulturmiljöutredning. Blekinge museum rapport 2006:14 Mikael Henriksson

Sölvesborg 4:5. Sölvesborgs socken, Sölvesborgs kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2010:10 Mikael Henriksson

Schaktningsövervakning i Rotbrunna

Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7:1

Kråkerum 7:3 m.fl. Särskild utredning. Jämjö socken, Karlskrona kommun. Blekinge museum rapport 2014:2 Arwo Pajusi

Sölvesborg 5:46. Sölvesborgs socken, Sölvesborgs kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2004:4 Mikael Henriksson

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

E22 Karlskrona- Kalmar delen Lösen - Jämjö

Anglemåla 1:2. Edestad socken, Ronneby kommun. Särskild utredning. Blekinge museum rapport 2009:1 Mikael Henriksson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Lösen 7:2. Lösen socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:37 Mikael Henriksson

Drottninggatan och kv Måns

Saxemara 18:1 och 1:90

Frostentorp 4:3 och Asarum 40:1

Gång och cykelväg i Hall

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Stenig terräng i Kista äng

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:11. Herrevad. Särskild utredning. Herrevad 4:14 Kolbäcks socken Västmanland. Jan Ählström

Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget

Rapport nr: 2015:08 Projekt nr: 1505

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

Under Rocklundas bollplaner

M Uppdragsarkeologi AB B

FORS MINIPARK ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Skogs-Ekeby, Tungelsta

arkivrapport Rapport 2016:15

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

En stensättning i Skäggesta

Höör väster, Område A och del av B

Fjärrvärme i Kyrkogatan

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

En villatomt i Badelunda

Borgmästargatan Stora hotellet i Nora

Fjärrvärme i Klostergatan och kv Pollux

Grävning för elkabel på gravfält

Planerade bostäder inom Ullstämma 5:8. Rapport 2018:54 Arkeologisk utredning, etapp 2

Stenålder vid Lönndalsvägen

Siretorp 3:33 Sandviken

Ifyllning av hällristningar 2014

BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ

Anläggande av värmepump inom RAÄ 12 Elleholms sn

Yxnarum 7:9. Listerby socken, Ronneby kommun. Särskild utredning. Blekinge museum rapport 2008:17 Mikael Henriksson

Nya tomter i Gällinge detaljplaneområde i Gällinge-Skår. Rapport 2017:107 Arkeologisk utredning

Tillberga Prästgård ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:4 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Kaklösa backe. Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer

Torhamn 9:2. Torhamns socken, Karlskrona kommun. Särskild utredning. Blekinge museum rapport 2010:11 Mikael Henriksson

Ett hålvägssystem på Finnslätten

VATTENPRODUKTION I JOHANNESLÖT

Tägneby i Rystads socken

Boplats och åker intill Toketorp

Ultuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll

Transkript:

Hästholmen 1:67 Torhamns socken, Karlskrona kommun Arkeologisk efterundersökning Blekinge museum rapport 2015:4 Mikael Henriksson och Björn Nilsson

Bakgrund I samband med Arkeologidagen den 31 augusti 2014 fick Blekinge museum, via ombud, kännedom om en tidigare okänd fyndplats på ön Öppenskär. Enligt uppgiftslämnaren hade en mindre mängd klippta silvermynt påträffats helt ytligt på platsen. Upphittaren fann för bäst, att via ombudet kontakta Blekinge museum för att överlämna fragmenten och samtidigt säkerställa en mer korrekt, antikvarisk hantering av ärendet. För att förhindra en plundring av fyndplatsen för en möjlig skatt, beslutade länsstyrelsen att en efterundersökning skulle utföras skyndsamt, samt att denna skulle kombineras med erforderlig dokumentation av fyndförhållandena (431-2876-14). Efterundersökningen utfördes genom Blekinge museums försorg 2014-09-05, och föreliggande avrapportering utgör en teknisk redovisning av aktuella fyndförhållanden och tillvarataget fyndmaterial. Utöver arkeologerna Mikael Henriksson (Blekinge museum) och Björn Nilsson (Lunds Universitet) deltog detekteringsexpert Jonas Paulsson under fältarbetet, och det insamlade fyndmaterialet konserverades av Max Jahrehorn, Oxider AB. Arbetet har i sin helhet bekostats av länsstyrelsen genom belastning av det statliga 7:2- anslaget. Fig.1 Undersökningsområdet markerat på Översiktskartan. 1

Topografi, fornlämningsbild och kulturhistoria Undersökningsområdet ligger inom fastigheten Hästholmen 1:67, på ön Öppenskär i Torhamns socken (fig.1). Ön är belägen i den yttre delen av Östra skärgården, 15 km SO om Karlskrona tätort. Fyndplatsen ligger på öns södra del, vilken uppvisar en i huvudsak flack topografi med en i hög grad exponerad berggrund, ställvis bevuxen med enbuskar. Utöver detta präglas närområdet av strandängar och det ligger en mindre mosse direkt N om fyndplatsen. Ett antal fornlämningar är registrerade, främst stensättningar från bron- och järnålder samt Fyndplats Fig.2 Öppenskär med registrerade fornlämningar samt fyndplatsens läge. tomtningar av både förhistorisk och historisk karaktär. Ett av gravkomplexen (Torhamn 80:1, 2, 3) ligger i anslutning Gastaviken, vilken torde utgöra det bästa bosättningsområdet på ön, under den senare delen av förhistorien. Kulturhistoriskt har ön uteslutande nyttjats för slåtter och bete. Under 1900-talet har ön använts av militären som övningsområde och som plats för större skyttevärn. Detta har bidragit till att ön präglas av en ställvis mycket orörd miljö, ställvis kraftigt omgestaltad. Under hösten 2014 genomfördes en renoveringsplan på Öppenskär inom ramen för Life + projektet GRACE. 2

Fig.3 Jonas Paulsson utför metalldetektering på fyndplatsen. Arbetets genomförande Efterundersökningen inriktades i ett första skede på en okulärbesiktning av den utpekade fyndplatsen och dess absoluta närhet. Härpå följde en metalldetektering av området och punktvis handgrävning i de fall tidigare grävda fyndgropar kunde konstateras. Parallellt med dessa moment utfördes en löpande fotodokumentation. Avslutningsvis upprättades en plan i skala 1:20 över fyndplatsen. Fixar i form av öglespjut lämnades i marken, detta för att möjliggöra en framtida, mer noggrann positionsbestämning av den dokumenterade fyndplatsen. Resultat och diskussion I samband med den mer noggranna ytbesiktningen noterades 10 st nedgrävningar genom grästorven (bilaga 1). Dessa mätte 0,15 0,30 m. i diameter och var överlag 0,10 m djupa. Torven var nogsamt återlagd, och i 5 av groparna påträffades fynd i form av 16 myntklipp av silver, ett svärdshjalt av järn och ett par ringspännen av brons. Åtminstone de sistnämnda tolkades som återlagda i 3

groparna. Dessa fynd tolkades vara av sådan storlek att de helt säkert redan påträffats, men likväl alltså inte avlägsnats från platsen. Fynden var rumsligt koncentrerade till en ca 8 m 2 stor yta inom en Ö-V orienterad, rektangulär stenram om 8 x 4 m (bil. 2). Denna bestod av 0,2-0,5 m stora, delvis övertorvade stenar. Några av stenarna var ordentligt tuktade. På rimliga grunder förefaller det här röra sig om en rektangulär stensättning från yngre järnålder, vilken utifrån fyndmaterialet grovt bör gå att datera till vikingatidens mitt. Detekteringen resulterade i ett 30-tal utslag som markerades med skedar och dokumenterades. Strax SV om fyndplatsen låg vad som föreföll vara en flack, övertorvad stensättning om uppskattningsvis 5 m i diameter. Utöver detta noterades tre fornlämningsliknande stenkoncentrationer ytterligare några meter åt SV. Oavsett om det i samtliga fall handlar om faktiska gravlämningar eller inte, speglar närområdet en antikvariskt intressant kulturmiljö, vilken hyser en stor vetenskaplig potential. En slutsats som kunnat dras mot bakgrund av resultaten från 2014 års efterundersökning är att påträffade fyndgropar på platsen med största sannolikhet tillkommit vid bruk av metalldetektor. Uppgiftslämnarens beskrivning av fyndomständigheterna förefaller överensstämma väl med de observationer som kunnat göras i efterhand. Mot bakgrund av detta finns det ingen större anledning att misstänka att någon del av fyndmaterialet avlägsnats från platsen, utöver det som senare, via ombud, inlämnats till Blekinge museum. Själva fyndet, som preliminärt bedöms vara resterna efter en gravläggning daterad till 900-talet, är anmärkningsvärt och märkligt. Inga direkta regionala paralleller finns. Den förhållandevis stora mängden myntfragment är ytterst ovanlig. I de gravar som innehåller myntfragment påträffas vanligtvis endast ett fåtal (muntl. Ingrid Gustin, Inst. för Arkeologi och Antikens Historia, Lunds universitet). Ringspännena, i synnerhet det större, indikerar att det rör sig om en mansgrav. Det större spännet kan dateras till 900-tal, och är av en vanligare sort. Det mindre spännet med omböjda (svanhalsformade?) ändar är ovanligare och bör undersökas 4

närmare efter konservering (muntl. Anders Carlsson, Arkeologiska inst, Stockholms universitet). Det är Blekinge museums mening att en vidare undersökning av gravmiljön på Öppenskär bör komma till stånd snarast. Det är då önskvärt att en sådan, riktad insats kombineras med en omfattande kartering och kulturhistorisk analys av miljöerna på ön. I vidare bemärkelse kan en sådan forskningsinsats bidra till en fördjupad kunskap kring och möjligen en reviderad syn på östra Blekinge under yngre järnålder. Anmärkning De röjningsarbeten som utfördes på ön under senhösten resulterade tyvärr i att graven ånyo kom att skadas, liksom även en möjlig gravanläggning direkt söder om denna. Vid en besiktning den 14 november kunde det konstateras att flera av kantstenarna i den förstnämnda graven rubbats och till och med krossats av skogsmaskinerna. Hjulspåren gick ca.10 centimeter djupt ned i graven, inom det område som uppvisat störst mängd fynd och utslag. Alla fixpunkter (öglespjut) utom ett var dessutom uppryckta, vilket medför att 2014 års dokumentation får fixeras genom 3D-modellering. En kompletterande 3D-dokumentation gjordes därför vid återbesöket. 5

Figurförteckning Fig.1 Ön Öppenskär markerad på Översiktskartan Fig.2 Fyndplatsens läge samt registrerade fornlämningar enl. FMIS Fig.3 Metalldetektering av fyndplatsen på Öppenskär. Bilagor Bilaga 1 Metalldetektorrapport Bilaga 2 Planritning Bilaga 3 Fyndtabell Bilaga 4 Bildbilaga Bilaga 5 Utlåtande över myntfynden, Gert Rispling Källor Övriga källor FMIS Lantmäteriets kartarkiv Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-2876-14, 2014-09-04 Blekinge museum dnr: Bm 2014-179 Undersökningstid: 2014-09-05 Personal: Mikael Henriksson Läge: Fastighetskartan, 62F 1ES Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: N,E 6214005 548276 Dokumentation: Mätdata och digitala xx fotografier förvaras i Blekinge museum. Fynd: BlM 28687:1-21 Kartanvändning: LMV, Gävle, 2014, LMV Ärende nr M2005/2857, LMV 2014. Ur Historiska Kartor 6

Bilaga 1 Detekteringsrapport Metalldetekteringsrapport Metalldetektering i samband med arkeologisk efterundersökning av nyupptäckt, skadad fornlämning, i Blekinges östra skärgård. Metalldetektor som användes: Modell: C-Scope CS-1220-XDP. En mycket känslig metalldetektor som med mätar- och ljudsignal registrerar magnetiska olikheter i undergrunden ner till ett största djup av cirka 30 cm. Undersökningen: Arbetsmetod och utförande: Den nyupptäckta fornlämningen var synlig som en rektangulär stenkonstruktion. En systematisk metalldetektering genomfördes. Först avsöktes de skadade partierna. Sedan detekterades ytan innanför stenkonstruktionen två gånger och vinkelrät mot varandra. Därefter avsöktes området utanför, ut till ett avstånd av 5 meter från stenkonstruktionen. Vid detekteringen beaktades alla typer av metallutslag. De metallföremål som fanns i de skadade partierna togs upp och mättes in med handburen Gps samt dokumenterades på millimeterpapper, i ett fritt upplagt rutnät. Övriga metallutslag markerades enbart på millimeterpapper. Detekteringssituationen: (fysiska faktorer som kan påverka detekteringsresultatet) Undersökningsområdet bestod av betesmark, som vid detekteringstillfället hade en låg vegetation. En del stenar i den rektangulära konstruktionen var magnetiska och hade en störande effekt på detektorn. Undersökningen utfördes vid meteorologiskt gynnsamma förhållanden. Övrigt: Vissa intuitiva detekteringar utfördes i närområdet för att klargöra om även där finns avsatta metallföremål. Då inga utslag registrerades förmodas det inte finnas många recenta föremål på platsen, utan alla detektorutslagen i och i anslutning till stenkonstruktionen kommer sannolikt från förhistoriska metallföremål. Jonas Paulsson Arkeolog och Metalldetekteringsspecialist 7

Bilaga 2 - Planritning 8

Bilaga 3 Fyndtabell BlM 28687 Fnr FältID Kontext Material Sakord Vikt (g) Antal Anmärkning 1 Grop 9 Cu-leg Ringspänne 1 2 Grop 6 Cu-leg Ringspänne 1 3 Grop 10 Fe Spjutspets? 1 4 Grop 8 Fe Svärd 2 5 Grop 8 Fe Svärd 1 6 6:1 Oklar Ag Myntklipp/ bitsilver 7 6:2 Oklar Ag Myntklipp/ 8 6:3 Oklar Ag Myntklipp/ bitsilver 9 6:4 Oklar Ag Myntklipp/ 10 6:5 Oklar Ag Myntklipp/ 11 6:6 Oklar Ag Myntklipp/ 12 6:7 Oklar Ag Myntklipp/ bitsilver 13 6:8 Oklar Ag Myntklipp/ 14 6:9 Oklar Ag Myntklipp/ 15 7:1 Grop 3 Ag Myntklipp/ 16 7:2 Grop 3 Ag Myntklipp/ 17 9:1 Grop 8 i torven Ag Myntklipp/ 18 9:2 Grop 8 i torven Ag Myntklipp/ 19 9:3 Grop 8 i torven Ag Myntklipp/ 20 9:4 Grop 8 i torven Ag Myntklipp/ 21 8 Grop 4 Ag Myntklipp/ 1 1 1 1 1 1 1 9

Bilaga 4 Bildbilaga 10

11

12

13

14

Bilaga 5 Utlåtande över myntfynden, Gert Rispling 15