Underlag utökat samråd

Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version Rapport verksamhet Skapat 2004-03-31 1828894 / 1.0 Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1 Öppen PSG / FSG enl dok.nr Ersätter Alt. dokument-id 2 Handläggare Granskat av Frisläppt av Soldéus Ulf PRRSM Underlag utökat samråd 1 INLEDNING Barsebäcks kärnkraftverk består av två stycken reaktorer, B1 och B 2 färdigställda 1975 resp. 1977. Tillstånd till de båda reaktorerna har lämnats av regeringen enligt den tidigare gällande atomenergilagen. Med stöd av lagen om kärnkraftens avveckling (1997:1320) och efter beslut av regeringen stoppades driften av Barsebäck 1 1999-12-01. Det finns även ett politiskt beslut att driften av reaktor B2 skall upphöra men det är ännu inte bestämt när detta skall ske. 1999 fick Sverige en ny miljölagstiftning en miljöbalk som innebär en samordnad och breddad lagstiftning på miljöområdet. En nyhet i förhållande till äldre lagstiftning är att även driften av bl.a befintliga kärnkraftverk skall miljöprövas. För befintliga verksamheter som ännu inte har tillståndsprövats enligt miljöbalken skall en ansökan om tillstånd ha lämnats in till prövningsmyndigheten före utgången av år 2005. Det innebär för Barsebäcks del, att en ansökan om tillstånd till reaktor B2 måste ha givits in till Miljödomstolen vid Växjö tingsrätt senast vid denna tidpunkt. En ansökan enligt miljöbalken kommer att avse den nuvarande verksamheten vid reaktor B2. Några planer på att utöka driften i form av ökning av den termiska effekten finns således inte. Verksamheten regleras även av Lagen om kärnteknisk verksamhet samt föreskrifter från SKI och SSI. Dessa tillstånd gäller till 2010 och är oberoende från denna miljöprövning En ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och ett tillstånd enligt miljöbalken till reaktor B2 kommer sannolikt inte att påverka det politiska beslutsfattandet om upphörande av driften vid reaktorn. Barsebäck Kraft AB (BKAB) har sedan många år bedrivit ett aktivt miljöarbete och miljöfrågorna är tillsammans med reaktorsäkerhet, miljö, ekonomi och kompetens definierade som strategiskt viktiga frågor. Låg miljöpåverkan är ett av våra viktigaste mål. BKAB är certifierat enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Därmed har vi åtagit oss att ständigt förbättra oss, att verksamhetens totala miljöbelastning kontinuerligt minskar och att ledningen har god kontroll över miljöarbetets utveckling. 1 (4)

De krav som samhället ställer på oss som stor elproducent måste omsättas till interna miljö- och säkerhetsrutiner. Det gäller såväl den dagliga driften som utsläpp och avfallshantering. Den kommande prövningen enligt miljöbalken ger oss en bra möjlighet att få en samlad bedömning av verksamhetens miljöpåverkan och därmed ytterligare förbättra vårt miljöarbete. Miljöprövningen inleddes med tidigt samråd i november 2003. Under våren 2004 kommer Barsebäck att genomföra utökat samråd med myndigheter, miljöorganisationer och närboende. I miljöbalken finns regler om prövningsförfarandet. Detta inleds med arbetet med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen består kortfattat av följande moment - tidigt samråd med Länsstyrelsen och den lokala miljönämnden samt i detta fall även med Statens kärnkraftinspektion och Strålskyddsinstitutet, - tidigt samråd med särskilt berörda enskilda, - Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan, - utökat samråd med miljökonsekvensbedömning. Det utökade samrådet sker med berörda myndigheter, berörd allmänhet och organisationer samt - miljökonsekvensbedömning Tidigt samråd med myndigheter och särskilt berörda enskilda har hållits. Länsstyrelsen har också fattat beslut om betydande miljöpåverkan. En ansökan om tillstånd, i vilken miljökonsekvensbeskrivningen ingår, ges därefter in till Miljödomstolen. Detta planeras ske under senare delen av hösten 2004. Miljödomstolen remitterar ansökan till berörda myndigheter och kungör den för synpunkter från berörd allmänhet, organisationer m.fl. Domstolen kommer också att hålla en offentlig förhandling innan målet avgörs. Med stöd av artikel 3 i konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbo-konventionen) och artikel 7 i MKB-direktivet (85/337/EEG med ändring 97/11/EG) samt motsvarande Svenska bestämmelser - 6 kap miljöbalken (SFS 1998:808) och förordningen (SFS 1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar - överenskoms vid det förberedande mötet i Köpenhamn den 26 mars att även berörda Danska myndigheter skall bjudas in att delta i det samrådsmöte med myndigheter som har bestämts till den 15 april 2004. Detta dokument utgör tillsammans med broschyren teknisk information underlag för det utökade samrådet. Materialet som används vid samråden skall ses som diskussionsunderlag. Öppen 2 (4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 3 KRAFTVERKETS LÄGE OCH MARKANVÄNDNING I OMGIVNINGEN... 6 4 VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH UTFORMNING... 7 5 KORTFATTAD BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 5.1 Kärnkraftreaktorer... 7 5.2 Radioaktivt avfall... 8 5.3 Vätgasfabrik... 8 5.4 Hamn... 8 5.5 Verkstäder... 8 6 UTSLÄPP... 8 6.1 Utsläpp till luft... 8 6.1.1 Utsläpp av radioaktiva ämnen... 8 6.1.2 Övriga utsläpp till luft... 9 6.2 Utsläpp till vatten... 9 6.2.1 Utsläpp av radioaktiva ämnen... 9 6.2.2 Övriga utsläpp till vatten... 9 6.3 Utsläpp till mark... 9 6.4 Reningsanläggningar... 10 6.4.1 Rening av radioaktivt spillsvatten... 10 6.4.2 Rening av radioaktiva gaser och frånluft... 10 6.4.3 Oljeavskiljare... 10 6.4.4 Dekontaminering av radioaktivt gods... 10 7 AVFALLSHANTERING... 11 7.1 Konventionellt avfall till deponering, förbränning, biologisk behandling... 11 7.2 Konventionellt avfall till återanvändning/återvinning... 11 7.3 Farligt avfall... 11 7.4 Radioaktivt avfall... 11 8 UTSLÄPPS- OCH OMGIVNINGSKONTROLL... 12 8.1 Utsläppskontroll radioaktiva ämnen till luft och vatten... 12 8.2 Utsläppskontroll miljöstörande ämnen till luft och vatten... 12 8.3 Fiskekontroll... 12 8.4 Öresunds vattenvårdsförbund... 13 8.5 Radiologiskt omgivningskontrollprogram... 13 8.6 Mätningar av aktivitet i omgivningen... 13 9 ÖVRIG MILJÖPÅVERKAN... 13 Öppen 3 (4)

9.1 Buller... 13 9.2 Transporter... 13 9.3 Lukt... 14 10 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR... 14 10.1 Förbättring av verkningsgrad... 14 10.2 Förändring angående radioaktivt avfall... 14 10.3 Ny tvättanläggning... 14 11 PLANER FÖR NEDLÄGGNING... 14 12 TILLSYNSMYNDIGHETER... 15 Öppen 4 (4)

2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Platsnamn Barsebäck kärnkraftverk Lokalisering Barsebäck 19:2, Kävlinge, Skåne län Platsnummer 1261-112 A Huvudman Barsebäck Kraft AB Organisationsnummer 556094-5197 Postadress Box 524 246 25 Löddeköpinge Besöksadress Barsebäcksverket Telefonnummer 046-72 40 00 Hemsida www.barsebackkraft.se Kontaktpersoner vvd och platschef Leif Öst Miljöing. Ulf Soldéus 046-72 40 00 ulf.soldeus@ringhals.se Juridiskt ombud: Mats Ericsson, advokat, Alrutz Advokatbyrå AB e-mail: mats.ericsson@alrutz.se SNI koder för nuvarande verksamhet: Huvudbransch Kärnkraftsverk 40.1-1, Övriga branscher Radioaktivt avfall 90.004-4 Gasformiga bränslen 40.2-1 Hamn 63.22-1 Verkstadsindustri m2 Rivning 45.110-1 Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Skåne Län Vid BKAB finns inte farliga ämnen enligt SFS 1998:899. Öppen 5 (4)

3 KRAFTVERKETS LÄGE OCH MARKANVÄNDNING I OMGIVNINGEN Barsebäcksverket är ett kärnkraftverk som ligger vid kusten mellan Malmö och Landskrona. I nära anslutning till det egentliga kärnkraftområdet, är två gasturbiner med tillhörande oljecisterner placerade. Gasturbinerna ägs av Sydkraft Gasturbiner AB. Vid Barsebäck finns ett ställverk som ansluter Barsebäck till 400 kv nätet. Huvudägare till 400 kv-ställverket är Sydkraft Eldistribution. På kraftverksområdet finns ett hamnområde för in- och uttransporter. I närområdet finns fiskehamn, jordbruk, permanentboende och fritidsboende. Utanför kraftverksområdet finns ett barack- och campingområde, som i huvudsak användes som arbetarbostäder under revisionsavställningarna. Närmast belägna permanentbostäder finns i Barsebäcks hamn på ca 1500 m avstånd. En antagen översiktsplan samt fastställda detaljplaner visar hur området får utnyttjas. Bild över anläggningen redovisas nedan. Öppen 6 (4)

4 VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH UTFORMNING Barsebäck Kraft AB (BKAB) är ett helägt dotterbolag till Ringhals AB (RAB). Ringhals AB ägs till 74,2% av Vattenfall AB och till 25,8% av Sydkraft Kärnkraft AB 25,8 %, ett dotterbolag till Sydkraft AB. Sydkraft kärnkraft AB, SKK, är ägare av reaktorerna B1 och B2, byggnader, samt fastigheten Barsebäck 19:2. Barsebäcksverket är ett kärnkraftverk för elproduktion. Normalt arbetar cirka 360 personer på anläggningen. Under revisionsperioden som infaller under april-oktober och omfattar ca 4 veckor, kan tillfälligtvis cirka 1000 personer arbeta på verket. De två bolagen BKAB och RAB är skilda juridiska enheter med gemensam styrning. BKAB innehar tillstånd för kärnteknisk verksamhet i Barsebäck enligt lagen om kärnteknisk verksamhet. VD för RAB och BKAB är Jan Edberg. VD är ansvarig för att verksamheten bedrivs på ett ur miljösynpunkt säkert sätt och att gällande lagar, förordningar föreskrifter samt interna regler följs i tillämpliga delar. BKAB styrs av en platschef, Leif Öst, som tillika är vvd, stationerad i Barsebäck. BKAB består av en produktionsavdelning, en avdelning för avveckling av reaktorn B1, samt en bolagsstab. Från VD är arbetsuppgifter inom miljöområdet för BKAB delegerade till platschefen samt till produktionschefen och chefen för avveckling. Övriga avdelningar, som är organiserade under RAB, svarar för underhåll, utveckling och administration inkl. miljöfrågor, på uppdrag från BKAB. Staberna på respektive bolag är fristående från övrig verksamhet och har till uppgift att följa upp att myndigheternas krav tillgodoses. Successivt kommer Barsebäck att ställa miljökrav och påverka leverantörer till miljöförbättringar exempelvis för transporter. 5 KORTFATTAD BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 5.1 Kärnkraftreaktorer Barsebäcksverket består av två stycken reaktorer, B1 och B 2 färdigställda 1975 resp. 1977. Reaktor B2 är på 1800 MWt. (termisk effekt). Reaktorn producerar ånga som driver turbin och generator med effekten 615 MWe (elektrisk effekt). Ångan kondenseras med hjälp av en kondensor, som kyls av havsvatten. Reaktorn drivs kontinuerligt med undantag av en avställning om ca 3-4 veckor under revisionsperioden då bränslebyten och översyn av anläggningarna sker. Öppen 7 (4)

Reaktor B1 är avställd och verksamheten utgörs av servicedrift tills även reaktor B2 är avställd. Daglig verksamhet på B1 består av tillsyn och underhåll av byggnader och inventarier. Viss demontering av mekaniska komponenter skedde före 1 maj 2003 för utnyttjande i B2:ans anläggning eller på andra kraftverk. Ingen av dessa verksamheter anses medföra någon miljöpåverkan. 5.2 Radioaktivt avfall Vid drift av Barsebäcksverket uppkommer radioaktivt avfall. Detta tas omhand enligt beskrivning under avsnitt 7 nedan. 5.3 Vätgasfabrik Fabriken består av två elektrolysörer, som med hjälp av elektrolys spjälkar vatten till vätgas och syrgas. Processen kräver elektrisk kraft och närvaro av kaliumhydroxid. Produktionen förbrukar ca 300 m 3 vatten årligen. 5.4 Hamn På kraftverksområdet finns en hamn, som tar emot specialfartyget Sigyn för utlastning av radioaktivt avfall samt oljefartyg för bränsle till Sydkrafts gasturbiner. I undantagsfall anlöper även andra fartyg hamnen. Hamnen är utrustad med oljefångstgrop, som dränerar oljeledningen upp till gasturbinerna. Vid behov kan oljelänsor läggas ut. Avfall från hamnen hanteras av BKAB. 5.5 Verkstäder På BKAB bearbetas viss mekanisk utrustning, mindre plåtarbeten utförs, motorer servas och elektriska komponenter underhålls. Därför finns mekaniska och elektriska verkstäder på såväl aktivt som inaktivt område omfattande ca 1000 m 2 och 10 st. maskinbearbetningsplatser. Samtliga golvavlopp passerar oljeavskiljare. 6 UTSLÄPP 6.1 Utsläpp till luft Driften av Barsebäck medför utsläpp till luft av såväl radioaktiva som övriga ämnen. 6.1.1 Utsläpp av radioaktiva ämnen Vid Barsebäck släpps radioaktiva ämnen ut då kondensorn avluftas och i viss mån från ventilation av lokaler. Utsläppen förs via filter och skorsten till omgivningen. Barsebäcks utsläpp har en mycket god marginal till gällande myndighetskrav. Utsläppen motsvarar mindre än en hundradel av gällande gränsvärde. Utsläppen medför, för de närmast boende, en mycket liten Öppen 8 (4)

stråldos och motsvarar mindre än en tusendel av dosen från naturliga strålkällor. 6.1.2 Övriga utsläpp till luft Mindre utsläpp av andra ämnen sker bland annat i samband med provkörning av reservkraftdieslar och vid uppvärmning med naturgaspannor. Främst är det koldioxid, kväveoxider och svaveloxid som släpps ut. Vissa utsläpp sker från verkstäder i form av lösningsmedel och svetsrök. 6.2 Utsläpp till vatten Vatten används på Barsebäck för kyländamål, som processvatten och för sanitärt bruk. Verksamheten medför utsläpp till vatten både av radioaktiva ämnen och övriga ämnen, samt påverkar vattentemperaturen nära kylvattenutsläppet. 6.2.1 Utsläpp av radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktiva ämnen sker från anläggningen till Öresund med kylvattnet. Barsebäcks utsläpp har en mycket god marginal till gällande myndighetskrav. Utsläppen motsvarar mindre än en hundradel av gällande gränsvärde. Utsläppen medför, för de närmast boende, en mycket liten stråldos och motsvarar mindre än en tusendel av dosen från naturliga strålkällor. Skyddskläder som används vid arbete i kärnkraftanläggningen tvättas i en gemensam anläggning. Det vatten som släpps ut från anläggningen innehåller tvätt- och sköljmedel samt mindre mängder radioaktiva ämnen. 6.2.2 Övriga utsläpp till vatten Ett kärnkraftverk behöver stora mängder vatten för att kyla processen. En mindre del åtgår för att kyla interna kylsystem och säkerhetsutrustning. Kylvattnet tas från havet söder om anläggningen, och återförs till havet väster om anläggningen. Uppvärmt kylvatten som släpps ut har cirka 12 C högre temperatur än det vatten som tas in. Med inkommande kylvatten följer även musslor, maneter och tång som rensas bort för att inte påverka anläggningen. Till havet släpps även dagvatten. Detta består huvudsakligen av nederbördsvatten från tak och hårdgjorda markytor. Det sanitära avloppsvattnet transporteras till det kommunala nätet. Hanteringen av kemiska produkter vid Barsebäck sker på sådant sätt att riskerna för oavsiktliga utsläpp är minimala. De kemiska produkter som kan orsaka störst miljöpåverkan förvaras i tankar i invallningar. Förbrukade kemikalier samlas in och sänds till destruktion. 6.3 Utsläpp till mark Ingen egentlig påverkan på mark förekommer. På fastigheten finns en nerlagd deponi från byggtiden på 1970-talet. Ägare till marken är Sydkraft Öppen 9 (4)

Kärnkraft AB. På området finns även en bassäng avsedd för muddermassor från hamn och kylvattenkanal. 6.4 Reningsanläggningar För att kunna hålla låga utsläpp och optimera avfallshanteringen finns flera reningsutrustningar. 6.4.1 Rening av radioaktivt spillsvatten Alla spillvattenutsläpp som uppstår inne i reaktorbyggnaden behandlas i anläggningen för flytande radioaktivt avfall. Spillvattnet får normalt sedimentera varefter det avleds till två utsläppstankar för provtagning innan utsläpp. Uppehållstiden i utsläppstankarna är mellan 1-4 dygn. Om spillsvattnet efter sedimentation har en högre aktivitet än det internt angivna gränsvärdet filtreras vattnet innan det pumpas över till utsläppstankarna. Förnyad provtagning sker i utsläppstankarna innan utsläpp sker till havet. 6.4.2 Rening av radioaktiva gaser och frånluft Luftutsläppen utgörs huvudsakligen av radioaktiva ädelgaser. För övervakning av aktiviteten finns utrustning, vars uppgift är att ge larm vid onormala aktivitetsnivåer. Utrustningen mäter och registrerar aktiviteten kontinuerligt. Genom att avgaserna passerar en rekombinator och en sandtank, där de fördröjs ett antal timmar, hinner aktiviteten reduceras innan avgaserna når skorstenen. 6.4.3 Oljeavskiljare Oljeförorenat vatten som kan innehålla radioaktivitet separeras i en oljeseparator varefter uppsamlad olja sänds till SAKAB för förbränning. Spillvatten som ej innehåller radioaktiva ämnen men med risk för oljeförorening går via oljeavskiljare till sanitära avloppsnätet. Oljehaltiga emulsioner som uppstår i verkstäder och utomhus tas om hand av SYSAV Kemi. Vatten från golvbrunnar där reservkraftdieslar är placerade, går via oljeavskiljare. Oljefångstgrop vid kajen töms manuellt. 6.4.4 Dekontaminering av radioaktivt gods Material som kan återanvändas eller återvinnas, behandlas med hjälp av högtryckstvättning, elektrolyt mm. Avloppet avleds för behandling i anläggningen för rening av radioaktivt avloppsvatten. Erhållna restprodukter som inte skall återanvändas kan efter denna rengöring tas omhand på samma sätt som material som inte förorenats med radioaktiva ämnen. Öppen 10 (4)

7 AVFALLSHANTERING I verksamheten uppstår avfall, som källsorteras och lagras/hanteras innan transport sker till mottagare. Lokala miljöstationer finns på alla avdelningar. Interna mål bidrar till att andelen avfall som förs till deponi minimeras. Utbildning om miljöfrågor såsom avfallshantering ges till all personal. 7.1 Konventionellt avfall till deponering, förbränning, biologisk behandling Industri- och hushållsavfall källsorteras i brännbart, blandat (för deponi) och komposterbart innan det förs till SYSAV för behandling. Avfallscontainrarna finns uppställda på vår återvinningscentral. Komposterbart avfall (tång, sjögräs mm.) uppkommer vid intaget av kylvatten. Avfallet förs normalt till SYSAV för kompostering men kan även återföras till havet via kylvattenutloppet om Fiskeriverkets representant konstaterar att det finns ål bland rensmassorna. 7.2 Konventionellt avfall till återanvändning/återvinning Skrot av olika kvaliteter skickas till Stena Gotthards. SYSAV tar emot elektronikskrot (kasserad el-utrustning samt kontorsutrustning), returpapper och trä. Tonerpatroner till kopiatorer och faxar återlämnas till servicefirma enligt avtal. 7.3 Farligt avfall Kasserade smörj- och regleroljor samlas upp i SYSAV Kemi LOTSbehållare eller sugs upp direkt av tankbil. Lösningsmedel samlas i LOTSbehållare. Olja och slam från oljeavskiljare samt övriga farliga avfall omhändertas av SYSAV Kemi. På BKAB lagras endast små mängder farligt avfall exklusive radioaktivt avfall. SYSAV Kemi hämtar regelbundet avfallet. För mellanlagring på Barsebäck finns en speciellt byggd återvinningscentral innehållande en byggnad med tre separata rum för lagring av oljeprodukter, elektronikavfall och övrigt farligt avfall. 7.4 Radioaktivt avfall För omhändertagande av det radioaktiva avfallet finns speciellt utformade anläggningar. Högaktivt avfall förvaras i anslutning till reaktorn i speciella lagringsbassänger tills avfallet kan sändas till det centrala mellanlagret för använt bränsle, CLAB, lokaliserat vid Oskarshamns kärnkraftverk. Inom kraftverket paketeras det fasta brännbara medel- och lågaktiva avfallet. Avfallet komprimeras i en balpress och täcks in med plast. Balarna lastas sedan i containrar innan transport sker med bil till Studsvik Radwaste eller båt till SFR. SFR är lokaliserat vid Forsmarks kärnkraftverk. I framtiden Öppen 11 (4)

kommer avfallet att transporteras till Ringhals kärnkraftverk för deponering i markförvaret. En separat tillståndsprocess pågår för detta. Medel- och lågaktivt vätskehaltigt avfall, t.ex. jonbytarmassor och slam, hanteras i eller i anslutning till anläggningen för flytande radioaktivt avfall. En ny anläggning för ingjutning av aktivt avfall är under uppförande. Den nya anläggningen bygger på principen om ingjutning av avfallet i cement. Även detta avfall mellanlagras på BKAB innan transport till SFR. Medel- och lågaktivt skrot, rostfritt, aluminium och kolstål, förpackas i containrar innan transport sker till Studsvik för omsmältning. 8 UTSLÄPPS- OCH OMGIVNINGSKONTROLL Barsebäck utför olika kontroller av utsläpp och i omgivningen mätning av radioaktiva ämnen i utsläpp till luft och vatten mätning av miljöstörande ämnen i utsläpp till luft och vatten fiskekontroll kontroll via Öresunds vattenvårdsförbund radiologiskt omgivningskontrollprogram on-line-mätning av aktivitet i omgivningen. 8.1 Utsläppskontroll radioaktiva ämnen till luft och vatten Utsläpp till luft och vatten övervakas kontinuerligt. Gasformiga och luftburna radioaktiva ämnen avskiljs och fördröjs inne i anläggningen, för att en del av radioaktiviteten skall avta, innan utsläpp sker via skorstenen, där storlek och sammansättning mäts. Vattenburna radioaktiva ämnen tas om hand, avskiljs, fördröjs och kontrollmäts innan de släpps ut till havet. 8.2 Utsläppskontroll miljöstörande ämnen till luft och vatten Utsläpp av övriga ämnen kontrolleras direkt vid utsläppspunkten, alternativt beräknas utsläppen utifrån förbrukade mängder av respektive kemisk produkt. 8.3 Fiskekontroll Fiskekontroll utförs av Fiskeriverket och omfattar utsättning av ålyngel, kontroll av skadad ål, provfiske med småryssjor (fångstmängd/tillfälle), sjukdomskontroll och journalförning av yrkesfisket. Utsättning av ålyngel skedde senast 1994 med 200 kg. Tungmetallanalyser utfördes 2001 och kommer att utföras nästa gång 2006. Öppen 12 (4)

8.4 Öresunds vattenvårdsförbund Barsebäck kraft är medlem i Öresunds vattenvårdsförbund. Förbundet driver sedan 1985 en samordnad miljöundersökning längs den svenska Öresundskusten. Mätprogrammet omfattar fem delprogram; hydrologi, växtplankton, ålgräs, bottenfauna och sediment med miljögifter i sediment. Utöver detta samlas data in omfattande diffus tillförsel samt punktutsläpp av närsalter, BOD och miljögifter. Förbundet sammanställer årligen en rapport. 8.5 Radiologiskt omgivningskontrollprogram Det radiologiska omgivningskontrollprogrammet omfattar provtagning av radioaktiva nuklider på land och i vatten kring BKAB. Prov tas på vegetation, animaliska produkter, rötslam, sediment, alger, mollusker samt fisk. Provresultaten kontrolleras av oberoende myndigheter och årsrapport sammanställs och redovisas till Statens strålskyddsinstitut. 8.6 Mätningar av aktivitet i omgivningen Känsliga dosimetrar för mätning av stråldoser finns utplacerade längs industristaketet kring Barsebäcks kärnkraftverk. Utöver detta så finns online-mätning av strålning i mätpunkter på land och till havs utanför kärnkraftverket. Syftet med dessa mätningar är att tidigt få indikation på förhöjda utsläpp av radioaktiva ämnen. Mätresultaten överförs direkt till BKAB kontrollrum, SSI och danska myndigheter. 9 ÖVRIG MILJÖPÅVERKAN 9.1 Buller Verksamheten vid Barsebäck medför ytterst begränsat buller i den närmaste omgivningen. Bullret underskrider de nivåer som anges i Naturvårdsverkets riktlinjer. 9.2 Transporter Alla godstransporter till Barsebäck kraft sker med lastbil. Utgående godstransporter sker med lastbil och för visst radioaktivt avfall med båt. Barsebäck övervakar och kontrollerar att bestämmelserna för transport av farligt gods uppfylls. Personalens arbetsresor sker främst med personbil men det är vanligt med samåkning. Viss möjlighet till kollektivtrafik finns med en busspendel, som kör två turer per dag. Samgåendet med Ringhals AB innebär att tjänsteresor med bil mellan kärnkraftverken sker. Olika förslag för att hålla nere resandet diskuteras. Öppen 13 (4)

9.3 Lukt Transporter inom närområdet sker främst med eldrivna fordon. Företaget äger elmopeder för mindre transporter inom driftområdet samt hyr två eldrivna distributionsbilar. Besvärande lukt uppkommer normalt inte vid verksamheten på Barsebäck. 10 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR 10.1 Förbättring av verkningsgrad Framtida planer finns på att modernisera turbinanläggningen. Genom denna förändring på turbinanläggningen kan verkningsgraden ökas något. Därmed nyttogörs lite mer av den värme som produceras i reaktorn och mindre värme förs därigenom ut i havet. 10.2 Förändring angående radioaktivt avfall Ett projekt pågår för att modernisera hanteringen av radioaktivt avfall. Under åren 2001-2002 har mekanisk och elektrisk utrustning samt styrutrustning moderniserats. Projektet pågår även under år 2003 och kommer att leda till utbyte av bitumeningjutningen mot cementingjutning. Ombyggnaden av anläggningen för avfallshanteringen kommer att ta något längre tid än tidigare planerat och utrustningen kommer troligen att testköras under hösten för att stå klar till december 2003. Brännbart lågaktivt avfall har tidigare sänts till Studsvik AB för destruktion. Fr.o.m. 2002 mellanlagras detta på Barsebäck i väntan på tillstånd från myndigheterna för deponering i Ringhals deponi för lågaktivt avfall. 10.3 Ny tvättanläggning Ett projekt pågår för att utreda effekterna av att stänga Barsebäcks tvättstuga och skicka tvätten till Ringhals istället. Befintlig tvättstuga på Ringhals kommer i så fall att moderniseras eller ersättas av en ny. Tvättstugan i Ringhals kommer att förses med modern reningsutrustning. 11 PLANER FÖR NEDLÄGGNING Förr eller senare måste en kärnreaktor avvecklas eftersom anläggningen blir olönsam att underhålla. De reaktorer som finns idag har en tekniskekonomisk livslängd på 40-60 år. Några mindre kärntekniska forskningsanläggningar i Sverige har redan avvecklats helt eller delvis. Utöver detta har planer för framtida avveckling kommit längst för Barsebäck 1. Reaktorn stängdes permanent den 30 november 1999 efter ett politiskt beslut. En strategisk avvecklingsplan har tagits fram för Barsebäck 1 Avvecklingen av Barsebäck 1 slutförs inte så länge Barsebäck 2 är i drift. Öppen 14 (4)

Med utgångspunkt från 40 års livslängd kommer inte Barsebäck 2 att ställas av före år 2017. När Barsebäck i framtiden skall rivas, finns fonderade medel som svarar för kostnaderna för denna hantering. 12 TILLSYNSMYNDIGHETER Tillsynsmyndigheter för Barsebäck är Statens kärnkraftinspektion, Statens strålskyddsinstitut och Länsstyrelsen i Skåne. Kävlinge kommun och Fiskeriverket kontrollerar att vissa specifika krav uppfylls för drift av anläggningen. I Kävlinge kommun finns Lokala säkerhetsnämnden som är ett organ för dialog med kärnkraftverket. Ledamöterna har förordnats på förslag av kommunstyrelserna i Kävlinge och Lomma kommuner. Nämnden lyder under miljödepartementet. Öppen 15 (4)