Skattereduktion. Bör arbetskostnaden regleras i lag? Masteruppsats i affärsjuridik

Skattereduktion Bör arbetskostnaden regleras i lag? Masteruppsats i affärsjuridik Författare: Emma Danielsson Handledare: Björn Westberg Framläggningsdatum 2013-12-02 Jönköping Dec. 2013

Masteruppsats i affärsjuridik Titel: Skattereduktion- bör arbetskostnaden regleras i lag Författare: Emma Danielsson Handledare: Björn Westberg Datum: 2013-12-02 Ämnesord Skattereduktion, arbetskostnad, hushållsarbeten, förutsebarhet Sammanfattning I Inkomstskattelagen är det stadgat vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att erhålla skattereduktion av hushållsarbeten. Hushållsarbete är ett gemensamt samlingsnamn för ROT- och RUT-arbeten. Syftet med skattereduktion är bland annat att öka arbetsmöjligheterna och motverka att svarta arbeten utförs. Skattereduktionen syftar därmed till att subventionera vit arbetskraft. Det är endast arbetskostnaden som skattereduktion ges för. Begreppet arbetskostnad definieras i lag såsom att det inte innefattas av utgifter för material, utrustning eller resor. I förarbeten ges ingen närmre förklaring vad arbetskostnad innefattar. Det kan skapa problematik i förutsebarheten när en lagtext är otydlig och därmed kan få skilda tolkningar. Att arbetskostnaden inte har fått en klar definition på vad eller hur den ska beräknas, kan bli särskilt svår när det erbjuds fasta priser eller paketpriser. När sådana priser erbjuds kan arbetskostnaden beräknas vad som anses förmånligast för kunden. Med andra ord finns en ökad risk att viss del av materialkostnaderna kan ligga i begreppet arbetskostnad. När sådana situationer förekommer, kan det undras huruvida det ska anses som att säljaren skriver in en oriktig uppgift i sin ansökan till Skatteverket. Förutsebarheten brister när en lag är otydlig. Skatteverket kan inte kontrollera huruvida en uppgift i ansökan är felberäknad på vad som är arbetskostnad och övriga kostnader. Därmed blir det svårt att påvisa huruvida det kan anses som en oriktig uppgift lämnas, när lagtexten har en sådan lucka. För att det ska finnas en konkurrensneutralitet i samhället bör arbetskostnaden regleras så att begreppet blir tydligare i lag.

Masteruppsats i affärsjuridik Title: Tax credit- Should labor cost be defined in law Author: Emma Danielsson Tutor: Björn Westberg Date: 2013-12-02 Subject Heading Tax credit, labor cost, household work, predictability Abstract The Income Tax Act is enacted what criteria must be met to obtain a tax reduction of household work. Household work is the common term for ROT- and RUT-works. The purpose of the tax reduction is to increase job opportunities and to discourage that undocumented work performs. It is only for the labor cost as tax reduction is given for. The concept of labor cost is defined in law as it is not comprised of cost of materials, equipment or travel. The preliminary work provides no closer explanation what the labor cost includes. It can create problems in the predictability when a law is unclear and can lead to different interpretations. The labor cost has not a clear definition of what or how it is calculated. That can be a problem when a fixed price or a pacet deal is offered. When such prices are offered, the labor cost can be calculated what is considered advantageous for the customer. In other words, there is an increased risk that some of the material costs may lies in labor cost. When such situations occur, it wondered whether it shall be deemed that the seller enters a false statement in his application to the Swedish Tax Authority. Predictability weaknesses when a law is unclear. The Swedish Tax Authority can not verify whether a thing in the application is miscalculated on what is the labor cost and other expenses. This makes it difficult to demonstrate whether it can be considered a false statement submitted when law has such a gap. For it to be a competitive neutrality between companies, should the labor cost be changed so that the concept becomes clearer in law..

Förkortningslista Dnr Diarenummer IL Inkomstskattelag (1999:1229) RF Regeringsform (1974:152) ROT Reparation, underhåll och om- och tillbyggnad RUT Rengöring, underhåll och tvätt Skv Skatteverket SN Skattenytt SOU Statens offentliga utredning i

Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 2 1.3 Avgränsning... 2 1.4 Metod och material... 2 1.5 Disposition... 3 1.6 Definitioner... 4 2 Rättssäkerhet... 5 2.1 Lagtolkning... 5 2.1.1 Ordalydelsen... 5 2.1.2 Lagtolkningsmetod... 6 2.2 Rättssäkerhetsbegreppet... 7 2.3 Rättsliga Principer... 8 2.3.1 Inledning... 8 2.3.2 Legalitetsprincipen... 9 2.3.3 Likhetsprincipen... 11 2.4 Sammanfattning... 12 3 Skattereduktion... 14 3.1 Utvecklingen... 14 3.1.1 Historia... 14 3.1.2 2006 års proposition... 15 3.1.3 2008 års proposition... 16 3.2 Inkomstskattelagen 67 kap.... 17 3.2.1 Inledning... 17 3.2.2 ROT-arbete... 18 3.2.3 RUT-arbete... 19 3.3 Ansökan om Skattereduktion för hushållsarbete... 19 3.3.1 Ansökningsförfarande... 19 3.3.2 Fakturamodell... 20 3.3.3 Godkänd för F-skatt... 22 3.3.4 Närståenderegel... 23 3.3.5 Preliminärt avdrag... 23 3.4 Sammanfattning... 23 4 Arbetskostnad... 25 4.1 Definition... 25 4.2 Innebörd... 26 4.2.1 Problem... 26 4.2.2 Vad arbetskostnad inte är... 27 4.2.3 Fasta priser... 28 4.2.4 Markarbeten... 28 4.3 Skattebrott... 29 4.4 Skatteverkets funktion och kontroll... 30 4.5 Sammanfattning... 32 5 Analys och Slutsats... 34 5.1 Analys... 34 ii

5.1.1 Syftet... 34 5.1.2 Uppfyller lagen sitt syfte?... 34 5.1.3 Vad händer när en lag är otydlig?... 35 5.2 Slutsats... 36 Referenslista... 38 iii

1 Inledning 1.1 Bakgrund För att erhålla skattereduktion ska vissa kriterier vara uppfyllda. Dessa är stadgade i Inkomstskattelagen (1999:1229), (härefter IL). En skattereduktion kan medges för bland annat hushållsarbeten. Hushållsarbeten är ett gemensamt begrepp för ROT- och RUTarbeten. ROT-arbete är ett samlingsord för reparation, underhåll och om- och tillbyggnad medans RUT-arbete innefattar rengöring, underhåll och tvätt. Utnyttjandet av skattereduktion i form av hushållsarbete är en välanvänt tjänst i Sverige. Under första halvåret av 2013 har ca 8,1 miljarder betalats ut i hushållsarbeten, varav ca 6,9 miljarder omfattas av ROT-arbeten. 1 Syftet med skattereduktion i form av hushållsarbeten var bland annat att få ner arbetslösheten och motverka svart arbete, men även ge ökade arbetsmöjligheter och främja svensk ekonomi. Arbetskostnaden (underlaget) för skattereduktion definieras i 67 kap. 18 IL som följande: Underlag för skattereduktion består av 1. belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskattningsåret enligt 17 första stycket 1 lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 2. värdet av förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige under beskattningsåret, och 3. sådan ersättning för hushållsarbete och arbetsgivaravgifter för denna ersättning som har redovisats för beskattningsåret i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 skatteförfarandelagen (2011:1244). I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in. Lag (2011:1256). Det är endast för arbetskostnaden som en skattereduktion kan ges. Begreppet arbetskostnad definieras enbart utifrån vad det inte är. Det kan skapa problematik i den betydelsen att begreppet arbetskostnad kan tolkas på olika sätt. Det uppstår därmed frågetecken om arbetskostnad anses vara antal timmar som säljaren har varit hos kunden eller att det är alla kostnader förutom de som ingår i materialet, utrustning eller resor ska inräknas. Det är Skatteverket som beslutar huruvida en skattereduktion medges. I den fakturan Skatteverket erhåller från företaget står vilken kostnad som härrör sig till arbetskostnad respek- 1 Skatteverkets statistik Utbetalt belopp 2013-01-01 2013-06-30. 1

tive material. Det framkommer emellertid inte mer underlag såvida Skatteverket inte begär det. Företag, främst inom byggbranschen, kan erbjuda sina kunder paketpriser eller fasta priser för att utföra hushållsarbeten åt kundens vägnar. Risken torde finnas att företag kan placera en del av materialkostnaderna till arbetskostnaden när dessa priser erbjuds. Ingen praxis eller förarbeten anger vad skälig arbetskostnad kan vara eller hur den ska beräknas. Med anledning av det, finns möjlighet för såväl företag och kunder att använda det till sin fördel. 2 Kunden som köper tjänsten av den dyraste kan bli den billigaste vid slutskedet på grund av att arbetskostnaden är hög. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är försöka utreda huruvida begreppet arbetskostnad bör definieras mer tydligt i lag. Detta med anledning av att förutsebarheten brister när en lagtext är otydlig samt om det kan föranleda att oriktig uppgift lämnas till Skatteverket när olika tolkningar sker. Uppsatsen syftar senare till att ge en större förståelse om hushållsarbetenas utveckling för att få en större helhetsbild inom området. 1.3 Avgränsning Avgränsningen i uppsatsen kommer att ske med hänsyn till ordalydelsen arbetskostnad i lagregleringen. Då arbetskostnad är ett led i skattereduktion, beskrivs innebörden av skattereduktion och vem som kan erhålla skattereduktion. Skattereduktion kan fås vid hushållsarbete Med hushållsarbete innefattas ROT- och RUT-arbete. Då Skatteverket beslutar huruvida en skattereduktion ges, förklaras deras kontroller samt funktion i samhället. I ett rättsäkert samhälle ska de enskilda betraktas likartad gentemot varandra. Det ska finnas en förutsebarhet i en lagtext. Med anledning av detta kommer det avgränsas till rättsliga principer som anses vara skäliga att uppta, samt förslag på hur lagtolkning kan göras. 1.4 Metod och material Uppsatsen kommer som utgångspunkt följa gällande rätt, de lege lata. Det föranleds till hur rättsläget ser ut idag. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida arbetskostnaden bör regleras mer tydligt i lag, de lege ferende. I skrivande stund finns inget som anger hur arbets- 2 Tv programmet Uppdrag granskning, episod 14, 2013-05-01. 2

kostnaden ska beräknas eller vad det ska beräknas på. Det finns ingen vägledning i praxis att tillgå. Arbetskostnaden definieras bara utifrån vad det inte är. För att läsaren ska få en större helhetsbild av rättsläget kommer uppsatsen till större del skrivas genom en deskriptiv 3 metod. Genom att skriva en deskriptiv metod i uppsatsen kommer övriga rättskällor användas, såsom förarbeten, artiklar och doktrin. Förarbeten kommer att ha störst betydelse i uppsatsen, då de förklarar det bakomliggandet syftet till lagtexten. Gällande rätt beskriver enbart hur rättsläget ser ut. Artiklar och doktrin används i den mån det anses behövande för att ge en deskriptiv uppsats och för att läsaren ska få en större helhetsbild vilka situationer arbetskostnaden anses inneha betydelse. Inom skatteområdet, fyller Skatteverket en viktig funktion. Det är exempelvis Skatteverket som beslutar huruvida en skattereduktion godkänns. Därmed används Skatteverkets elektroniska hemsida för en större förståelse hur ett godkännande av skattereduktionen ges men även för den deskriptiva delens skull i uppsatsen. Några principer inom juridiken kommer att belysas, då dessa kan tas till hjälp i analysen huruvida en lagreglering bör ske. Detta med anledning av att förutsebarheten är en viktig del i ett rättssäkert samhälle. Skattebrott och innebörden av oriktig uppgift belyses i kapitel fyra, då författaren i analysen vill undersöka ifall problematiken med arbetskostnad kan falla inom oriktig uppgift. 1.5 Disposition Disponeringen i uppsatsen är uppdelad i kapitel. Kapitel två upplyser om hur en lagtolkning sker vid otydlig formulering samt rättssäkerhetsbegreppet. Men även några rättsliga principer som anses vara relevanta för att belysa förutsebarheten i ett rättssäkert samhälle. Kapitel tre fortsätter sedan med att förklara innebörden av skattereduktion av hushållsarbeten. Vidare i kapitel tre förklaras utvecklingen av några propositioner, hur en ansökning av skattereduktion har ändrats genom utvecklingen samt en beskrivande bild av ROT- och RUT-arbeten. 3 Sandgren C, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare-ämne material och metod s.66. 3

Kapitel fyra belyser begreppet arbetskostnad och hur problematiken kring begreppet har utvecklats. Vidare tar kapitlet upp vad som anses utgöra skattebrott samt Skatteverkets funktion och kontroll. Det femte och sista kapitlet innehåller en analys och slutsats av vad författaren anser utifrån syftet i uppsatsen. I slutet på kapitel två till fyra ges en sammanfattning av kapitlet för att läsaren lättare ska få en översikt. 1.6 Definitioner Vid flertal tillfällen nämns några uttryck i uppsatsen. För att öka en förståelse hos läsaren finns här en definition för några av de vanligaste utrycken. Syftet med skattereduktion har främst varit att främja vit sysselsättning/vit arbetskraft. Det innebär att betalningen av arbeten som utförs av individen beskattas. Till skillnad från vit arbetskraft finns även svart arbete. När svart arbete utförs sker ingen beskattning av betalningen för utfört arbete. 4

2 Rättssäkerhet 2.1 Lagtolkning 2.1.1 Ordalydelsen Den primära rättskällan i svensk rätt är lagtexten. Riksdagen beslutar lagtexten, dock ej förarbeten. 4 När lagtillämpningen av en lagtext inte har fått en sådan utformning eller tolkas oregelbundet är det enbart riksdagen som har en sådan kompetens som således kan göra den lagändring som fordras. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida arbetskostnaden bör definieras mer tydlig i lag. Därav ges en beskrivning hur en ordalydelse kan tolkas genom olika metoder. Tolkning av lag avses vanligen inte bara att bestämma innebörden utan även att omformulera tolkningen till ny meningssats som har samma innebörd. Med hjälp av en lagtextstolkning ska en uteslutning ske av andra rimliga tolkningsförslag, varför oftast vid rättstillämpning är tvungen att välja ett tolkningsalternativ. 5 Det kan uttryckas att förarbeten enbart besitter en beskrivande kvalitet på hur författarna till förarbetena har uppfattat texten som de föreslagit som föreskrifter. 6 När lagen framgår som otydlig kan lagstiftarens syfte framgå i förarbeten eller med den diskussion, vilken har förts i samband med förarbetet. Vid tolkning i Sverige av skattelag används emellertid endast lagstiftarens syfte som framkommit. Detta med anledning av förutsebarhetsskäl. 7 Emellertid krävs det grundligt tolkningsarbete vid läsning av lagtext. Semantisk analys erfordras först och avser att fastställa den betydelse som användes i lagen i ett allmänt språkbruk. 8 Dessvärre kan inte en semanistisk analys användas på varje tänkbar omständighet. Med tiden kan ord ändra sin betydelse. Därmed kan det uppstå frågan huruvida ordet ska användas i sin ursprungliga innebörd eller innebörden vid tolkningstillfället vid en rättstillämpning. 4 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN 2013, s. 17. 5 Hultqvist A, Legalitetsprincipen vid inkomstbeskattningen, s. 331. 6 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN 2013, s. 18. 7 Lodin S-O & Lindencrona, G & Melz P & Silfverberg C, Inkomstskatt en läro- och handbok i skatterätt, s. 712-713. 8 Lodin S-O & Lindencrona, G & Melz P & Silfverberg C, Inkomstskatt en läro- och handbok i skatterätt, s. 709-712. 5

2.1.2 Lagtolkningsmetod Det finns objektiva och subjektiva lagtolkningsmetoder. 9 En objektiv lagtolkningsmetod menas med att mer tyngd läggs vid lagens ordalydelse. Den subjektiva lagtolkningsmetoden innebär att förarbeten innehar stor betydelse. Dessa lagtolkningsmetoder behöver inte strida mot varandra. Istället kan båda lagtolkningsmetoderna användas i ett samspel, särskilt när en lag inte ger ett klart svar och därmed används förarbeten för att reda ut syftet. Det blir krångligt när förarbeten inte ger någon vägledning till en otydlig lagtext. Blir det fallet ska en annan metod övervägas. De metoder som därmed rekommenderas är den teologiska metoden och den fria lagtolkningsmetoden. Den teologiska metoden är omtvistad av dess betydelse, men efter namnet anses den innebära att det ska ses till ändamålet och skälet för en lagregel. Den mest kända användningen av metoden i Sverige är den Per Olof Ekelöf förespråkar. 10 Ekelöf menar att utgångspunkten är de fall en rättsregel ska användas på kan endera vara ordinära eller mindre ordinära. De mindre ordinära fallen kan leda till metodiska problem. Enligt Ekelöf bör dessa fall lösas mot lagens ändamål. Förarbeten ska därmed inte användas, då dessa var tänkta enligt lagstiftaren för de ordinära fallen. Denna tolknig anses som en objektiv tolkning, varför man går efter lagens syfte i lagtexten. Denna form av lagtolkning anses inte som riskabel för rättssäkerheten. 11 Fri lagtolkning innebär om lagen omtolkas med hänsyn till konsekvenser som domaren anses vara önskvärda, men som inte kan visas vara bestämmande för lagstiftaren. Det är den politiska, ekonomiska och den sociala utvecklingen som lagtolkningen anpassas efter. Svensk praxis och den fria lagtolkningen är dock inte överensstämmande. Därmed kan denna tolkning anses från en rättssäkerhetssynpunkt riskabel. 12 9 Lodin S-O & Lindencrona, G & Melz P & Silfverberg C, Inkomstskatt en läro- och handbok i skatterätt, s. 717-720. Hela stycket bygger på denna not. 10 Lodin S-O & Lindencrona, G & Melz P & Silfverberg C, Inkomstskatt en läro- och handbok i skatterätt, s. 720. 11 Lodin S-O & Lindencrona, G & Melz P & Silfverberg C, Inkomstskatt en läro- och handbok i skatterätt, s. 720-721. 12 Lodin S-O & Lindencrona, G & Melz P & Silfverberg C, Inkomstskatt en läro- och handbok i skatterätt, s. 721-722. 6

2.2 Rättssäkerhetsbegreppet Rättssäkerhet är ett välanvänt uttryck inom juridiken, däremot är det ingen som kan ge någon klar eller entydig innebörd rörande vad rättssäkerhet betyder utan det är ständigt omdiskuterat. Att begreppet rättssäkerhet inte är definierat med en specifik innebörd är av anledning att begreppet ändrar sig hela tiden och att många skilda aspekter spelar in. Under 1800- talet växte rättsstatsbegreppet fram och därmed började utvecklingen av rättsäkerhetsbegreppet uppkomma. Sammantaget kan det utgås från att begreppet rättssäkerhet innebär att det ska ge ett skydd för den enskilde mot obefogade krav från staten. Att den enskilde ska kunna förutse de konsekvenserna som framkommer av sitt handlande är en av de mest grundläggande aspekterna av rättssäkerheten, vilket även framgår av legalitetsprincipen som beskrivs nedan. 13 Rättssäkerhet är angivet i lagtext såsom att lagrådets granskning ska avse hur ett förslag förhåller sig till rättssäkerhetens krav samt som en rubrik. 14 Rättssäkerhetskraven beskrivs i lagkommentar till regeringsformen såsom att den innefattar att varje part ska bli hörd inför domstol, parterna ska vara likställda gentemot varandra och att domstolen ska vara opartisk och oavhängig. 15 Kraven sammanfattar många av de olika principerna som går att finna i regeringsformen. Som ovan nämnts är det emellertid förutsebarheten som är en av de grundläggande men även kanske den viktigaste i ett rättssäkert samhälle. Ärenden som rör den enskilde och det allmänna kan inneha en form av rättssäkerhet. Skattereduktion påverkar staten på ett sådant vis att flera miljoner betalas ut till olika näringsidkare varje år. Att näringsidkare inte beräknar en lagregel på ett likadant sätt, kan det leda till en viss oförutsebarhet i användandet. Vid olika bedömningar kan det lätt leda till missförstånd och eventuellt att ett fuskande förbehåller sig. I en rättssäker stat bör varje lagregel vara utformad på ett sådant sätt, vilket leder till en likadan rättsbedömning görs. Detta antagas vara i ett led av förutsebarheten. Kunden, såväl säljaren ska kunna förutse vad en lagregel innebär och hur den tolkas i ett rättssäkert samhälle. 13 Prop. 1993/94:151 s. 69. 14 8 kap 22 3p. Regeringsform(2011:109) (RF) och rubrik till 2 kap. 9-11 RF. 15 2 kap. 11 RF. Lagkommentar not 39, ( 2013-10-21, Karnov Internet). 7

2.3 Rättsliga Principer 2.3.1 Inledning Rättssäkerheten återspeglas till viss del av principer. Inom skatterätten finns flera rättsliga principer. De jurister som vanligtvis inte jobbar med beskattningsrätt finner det i regel som många tekniska regler utan några direkta sammanfogade principer. Mycket talas om skatterättsliga principer. Några exempel på principer som kan vara skatterättsliga men även civilrättsliga är legalitetsprincipen, likhetsprincipen och neutralitetsprincipen. 16 Det finns även principer med allmän karaktär som har relevans inom stora delen av rättssystemet, dessa kan vara exempelvis objektivitesprincipen och skälighetsprincipen. 17 Några av de vanligare principerna kan återfinnas i regeringsformen. Det är vanligt att hänvisa till vissa principer inom den skattepolitiska debatten, därmed är det lagstiftaren eller lagberedaren som då är adressaten. Ett exempel på sådan princip kan vara legalitetsprincipen 18, denna princip kan verka som ett skattepolitiskt argument men även ha en normativ betydelse på lagstiftningsområdet. 19 Att principen har en normativ inverkan innebär att man använder principen som en del av rättslig grund i beslut eller underlag. Principer kan användas i ett normativt eller ett deskriptivt syfte, eller i båda. 20 Har en princip en deskriptiv funktion anses det att principens roll ska vara ett hjälpmedel för att beskriva och tolka lagen. Rättskällor kan delas in i bindande och tillåtna källor. Principerna hör närmast till de tillåtna källorna, dock kan det inte uteslutas att lagtillämparen kan anse principen vara bindande. Det kan följaktligen anses att principerna har ett varierande stöd i det rättsliga systemet. I många länder anses legalitetsprincipen och likhetsprincipen ligga på ett konstitutionellt stadgande. Formellt har dessa principer ett stark rättsligt stöd, men kan på grund av allmän ordalydelse inte ge erforderligt med vägledning. 21 16 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 656. 17 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 656. 18 Legaliseringsprincipen beskrivs närmre nedan. 19 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 657. 20 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 657. 21 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 657. 8

Det går att konkurrera mellan de olika rättsprinciperna. Ett exempel är vid en sammanstötning mellan legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen. I en lagtolkningsrelation ska de stridiga principerna vägas mot varandra när en kollision kan tänkas uppstå. 22 2.3.2 Legalitetsprincipen Ingen skatt utan lag, nullum tributum sine lege, formuleras allmänt legalitetsprincipen inom skatterätten. 23 Inom straffrätten, vilket principen har varit mest behandlad inom, uttrycks legalitetsprincipen istället för nulla poena sine lege och nullum crime sine lege. 24 Principen är stadgad i svensk grundlag såsom den offentliga makten utövas under lagarna. 25 Legalitetsprincipen är en av de mest relevanta inom skatterätten bland alla principer. Sedan lång tid tillbaka är det tänkt att det ska vara folkets rätt att beskatta sig själva genom valda ombud, vilket i dagsläget är den demokratisk valda riksdagen. 26 Principen har används som ett rättsäkerhetsargument. 27 Legalitetsprinpen innebär att en beskattning ska ha stöd i lag och ge den enskilde ett visst skydd. 28 En förutsebarhet ska således finnas i olika situationer. Dessvärre är samhället sedan lång tid tillbaka så pass komplicerat att det inte tydligt framgår i varje enskilt fall huruvida skatt ska tas ut eller inte. Detta är en tolkningsfråga av den regel som är så pass generell att ett avgörande behövs. 29 Beskattningsmakten inordnades under den obligatoriska lagstiftningsmakten efter en omfattande diskussion inför 1974 års regeringsform. 30 22 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 657. 23 Rabe G och Hellenius R, Det svenska skattesystemet, s. 45. 24 Hultqvist A, Legalitetsprincipen vid inkomstbeskattningen, s. 3. 25 1 kap. 1 3 st. RF. 26 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN 2013, s. 20. 27 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN 2013, s. 15. 28 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 658. 29 Rabe G och Hellenius R, Det svenska skattesystemet, s. 45. 30 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN 2013, s. 16. 9

Föreskriftkrav, analogiförbud, retroaktivitetsförbud och bestämdhetskrav är fyra infallsvinklar som det vanligen sägs att principen har. 31 Föreskriftkravet regleras i regeringsformen och beskriver att Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag. 32 Vidare i regeringsformen framgår att om det avser den enskildes personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes ska föreskrifter lämnas genom lag. 33 I regeringsformen går det att utläsa att riksdagen är det organ som beslutar om skatt till staten. 34 Av detta går det att utläsa att riksdagen är det enda offentliga organ som har beskattningskompetensen att ålägga skattskyldighet, då riksdagen inte kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter när det rör sig om skatt. 35 Det hindrar dock inte domstolar att senare precisera en skattenorm genom rättstillämpning, men uppkommandet kan endast ges genom föreskrift i lag. 36 Analogiförbudet är omtvistat i svensk skatterätt huruvida det verkligen finns eller om det bara kan göras en analogi tillämpning om det är till den skattskyldiges fördel. 37 Enligt Hultqvist anser flera att analogiförbudet är en följd av föreskriftskravet och innebär att om en situation uppstår där ingen får beskatta om det inte följer av en föreskrift får det därmed inte göras då situationen är jämförbar eller nästan likadan 38 Att det är en följd av föreskriftskravet betyder att, omfattas inte en situation av föreskrifterna är det inte skattepliktigt. Vidare är även retroaktivitetsförbudet reglerat i grundlag såsom Skatt eller statlig avgift får ej uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste 31 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN 2013, s. 15. 32 8 kap. 1 RF. 33 8 kap. 2 1p. RF. 34 1 kap. 4 RF. 35 8 kap 3 2p. RF. 36 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN 2013, s. 20. 37 Lodin S-O & Lindencrona G & Melz P & Silfverberg C, Inkomstskatt en läro- och handbok i skatterätt, s. 723-724. 38 Hultqvist A, Legalitetsprincipen och lagtolkning några reflexioner med anledning av 5/6- delsmålet, SN 2013, s. 16. 10

skatt- eller avgiftsskyldigheten. 39 Underförstått bygger även denna på föreskriftkravet. Det ska erinras att det finns undantag mot detta om lag inte finns för tidpunkten såsom huruvida särskilda skäl föreligger, kan skatt tas ut om regeringen lämnat detta förslag till riksdagen. 40 Bestämdhetskravet eller obestämdhetsförbudet, som det även kallas för, är inte reglerat i grundlag. Områden där föreskriftskravet gäller ska normerna vara tydliga. Detta för att riksdagen ska ha beslutat vad som ska beskattas på ett tydligt sätt och inte låter myndigheter eller domstolar beskatta när det är anses vara skäligt. Vid tillfällen när oklarheter uppstår bör det åberopas till den enskildes fördel. 41 2.3.3 Likhetsprincipen I svensk grundlag är likhetsprincipen stadgad i regeringsformen 1 kap. 9 ; Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Principen tar sikte på kravet att tillämpa opartisk lagtillämpning. Med andra ord ska principen tillämpa en rättvis bedömning för alla i den mån det är möjligt. Principen kan även göra sig gällande vid val av olika tolkningsalternativ, dock kan den således innebära svårigheter huruvida vad som anses betraktas som lika. 42 Inom skatterätten kallas principen för likformighetspincipen. Tidigare var likformighetsprincipen skriven i taxeringslagen 1 som en praktisk anvisning. Paragrafen löd då Därvid skall iakttas, att taxeringarna bliva överensstämmande med skatteförfattningarna samt i möjligaste måtto likformiga och rättvisa. 43 Principen kan delas in i en mer övergripande del och en mera inriktad på detaljutformningen av skattesystemet. 44 Att beskattningen ska vara likformig sedd i ett samhällsperspektiv 39 2 kap. 10 2 st. RF. 40 2 kap. 10 2 st. RF. 41 Hultqvist A, Sambandet redovisning och beskattning i ett konstitutionellt perspektiv, Svensk skattetidning 3, 2009 s. 250. 42 Tikka Kari S, Om principer vid tolkningen av skattelag, SN 2004 s. 659. 43 Taxeringslagen har numera upphört och ersatts av Skatteförfarandelagen. 44 Rabe G och Hellenius R, Det svenska skattesystemet, s. 46. 11

ingår i den övergripande delen och innebär kortfattat att skatten ska fördelas på ett sådant sätt att den blir likformig och rättvis fördelad i samhället. Som mycket annat kan det bli svårt att göra något rättvist, då alla individer har olika uppfattningar rörande begreppet. Därav har beslut tagits att uppfattningen är att det ska vara likhet mellan majoriteten av samhällets medborgare. 45 Detaljutformningen av skattesystemet menas att skattereglerna ska skapas för att leda till en likformig och rättvis beskattning. Ett förtydligande skulle innebära att de som befinner sig i samma ekonomiska och sociala position ska få beskattas likartat. Det ska därmed saknas betydelse hur en inkomst uppbärs och hur utgifterna betalas. 46 Detta är en princip som har haft stor betydelse, många regler motiveras att kraven på likhet och rättvisa ska finnas. Dock kommer principen i skymundan då många skatteregler bygger på att de ska vara enkla och lätta att använda. Det kan emellertid skapa komplicerande regler och därmed tillämpningsproblem ifall ett skattesystem som enbart bygger på likhetsprincipen tillämpas. 47 2.4 Sammanfattning I svensk rätt är den primära rättskällan lagtexten. Riksdagen beslutar lagtexten, dock ej förarbeten. Tolkning av lag kan vara ett svårt moment, lagen ska tillämpas så att alla ska behandlas lika på ett rättvist sätt. Det finns olika tillvägagångssätt vid tolkning om varken lagen eller dess förarbeten ger någon vägledande funktion. Enligt den teologiska metoden anses en tolkning göras efter syftet med lagstiftningen. Det är riksdagen som besitter den kompetens att göra en lagändring när det inses att en lagtillämpning inte fått en sådan utformning som ursprungligen var tänkt eller tolkas oregelbundet. Ett rättsäkert samhälle har stor betydelse för att en stat ska fungera. Rättsäkerhet är ett välanvänt uttryck inom juridiken. Dessvärre är det ingen som kan ge en klar eller entydig innebörd utan begreppet är ständigt diskuterat. Grunden till detta ligger i att ingen definition finns att tillgå då begreppet ändras i takt med samhällets förändring. Rättssäkerhetskraven återfinns i regeringsformen. Förutsebarheten är emellertid den främsta i ett rättssäkert samhälle. Ärenden som rör den enskilde och det allmänna kan inneha en form av rättssäker- 45 Rabe G och Hellenius R, Det svenska skattesystemet, s. 46. 46 Rabe G och Hellenius R, Det svenska skattesystemet, s. 46. 47 Rabe G och Hellenius R, Det svenska skattesystemet, s. 47. 12

het. När näringsidkare inte beräknar en lagregel på likadant sätt, kan det leda till en viss oförutsebarhet i användandet. Den enskilde ska kunna förutse händelser i förväg. Vid olika bedömningar kan det lätt leda till missförstånd och eventuellt att ett fuskande förbehåller sig. Ur rättssäkerheten återspeglas olika rättsliga principer. Några principer framkommer i Sveriges grundlag, regeringsformen. En princip kan ha en normativ betydelse på lagstiftningsområdet, vilket innebär att principen kan användas som en del av rättslig grund i ett beslut eller underlag. En princip kan även ha en deskriptiv funktion, vilket menas att den används mer som ett hjälpmedel för att beskriva och tolka en lag. Principens syfte kan vara antingen deskriptivt, normativt eller båda. Legalitetsprincipen är den mest relevanta inom skatterätten. Den innebär att en beskattning ska ha stöd i lag och ge den enskilde ett visst skydd. Föreskriftkravet, analogiförbudet, retroaktivitetsförbudet samt bestämdhetskravet är fyra infallsvinklar som legalitetsprincipen har. Likhetsprincipen tar sikte på att det ska förekomma en rättvis bedömning i den mån det är möjligt. 13

3 Skattereduktion 3.1 Utvecklingen 3.1.1 Historia I svensk ekonomi har tjänstesektorn en stor betydelse. 48 Denna sektor har vuxit under större delen av 1900- talet. Det som bidragit större del av utvecklingen är expansionen inom tjänsterna i den offentliga sektorn men även ökat inom den privata tjänstesektorn. Förklaring till expansionen är att efterfrågan på tjänster har ökat i takt med ökade inkomster. Detta har även bidragit till att efterfrågan på hushållstjänster har ökat. I början av 1990- talet gavs en undersökning ut för att se hur många som var intresserade av hjälp med hushållstjänster och sedan kunna dra av dessa kostnader i deklarationen och närmare 25 % medgav då att de var intresserade. 49 Huvudsakligen beståd kostnaderna för tjänsterna av arbetskostnader men även tillkommande kostnader för såsom material och resor. I Sverige infördes ROT-arbete 50 för första gången år 1993. 51 Förutsättningen var då att den som utförde tjänsten skulle inneha F-skattsedel. ROT-arbete hade under denna tid som huvudsyfte att öka resursutnyttjandet inom byggsektorn, öka arbetsmöjligheter och under en begränsad tid främja sysselsättningen i ett lågkonjukturläge i svensk ekonomi, genom exempelvis tidigareläggning av beslut om vissa reparationsåtgärder. 52 Skattereduktionen skulle bara gälla för arbetskostnaden och inte för materialkostnader. ROT-arbetet begränsades dock och avsåg endast åtgärder på de som används som bostadsändamål samt fritidshus under tidsperioden 15 februari till den 31 december 1994. En skattereduktion uppgick under denna tid till 10 500 kr alternativt 20 000 kr, beroende på småhus respektive hyreshus. 53 År 1996 återinfördes ROT-arbete, även denna gång med konjunkturpolitiska motiv. 54 Denna omfattade mer vad bostadsrättinnehavare fick lov att utföra, annars var det i stor ut- 48 Prop. 2006/07:94 s. 23. 49 SOU 1994:43 s. 59. 50 Se betydelse i kap. 3.2.2. 51 Prop.1992/93:150. 52 Prop. 2006/07:94 s. 25. 53 Prop 2006/07:94 s. 25. 54 Prop. 1995/96:229. 14

sträckning samma tillämpningar och regler som tidigare. 55 Tidsperioden för skattereduktionen var för de byggnadsarbeten som utfördes mellan 15 april 1996 till 31 december 1997. Skattereduktionen för år 1996 förlängdes att gälla till och med 31 mars 1999. Sista gången skattereduktionen återinfördes för en begränsad tid, även denna gång med liknande regler, var under år 2004. 56 3.1.2 2006 års proposition År 2006 lade regeringen fram en proposition till riksdagen där det föreslogs att utgifter för hushållsarbete skulle medföra skattereduktion. 57 RUT-arbete infördes första gången 1 juli 2007. 58 ROT-arbete omfattades inte under denna reform, då regeringen ansåg att Sverige vid tidpunkten var så pass konjukturmässigt starkt att det inte fordrades. 59 Att omvandla svart arbete till vitt arbete samt att kunna möjliggöra för kvinnor och män att öka sin tid på arbetsmarknaden var syftet med skattereduktionen. 60 Det fanns även en avsikt för de korttidsutbildade att lättare kunna komma ut på arbetsmarknaden samt att kvinnor och män skulle kunna kombinera familjeliv och arbetsliv på lika villkor. Det var endast RUT-arbeten som bestämmelserna skulle gälla för. Tjänsterna som skulle innefatta skattereduktion skulle vara sådana tjänster såsom städare, vård av kläder, snöskottning och dylikt som innefattar hushållet. Ytterligare kriterier som skulle föreligga enligt förslaget var att skattereduktion skulle enbart ges om den utfördes av någon som innehade F-skattesedel. Detta med anledning att det annars skulle strida mot den fria rörligheten inom EU rätten. Förslaget gav en begränsning att på grund av vissa kontrollsvårigheter skulle skattereduktionen enbart gälla tjänster som utförs inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 61 Det framhölls att underlaget, dvs. arbetskostnaden inte skulle innefatta utgifter för material, utrustning och resor. Att skattereduktionen endast skulle omfatta arbetskostnaden var med anledning till att regeringen ansåg att de ville subventionera vit sysselsättning. 62 I propositionen framla- 55 Prop 2006/07:94 s. 26. 56 Prop 2003/04:163. 57 Prop. 2006/07:94. 58 Prop 2006/07:94 s. 63. 59 Prop. 2006/07:94 s. 36-37. 60 Prop. 2006/07:94 s. 1. 61 Prop 2006/07:94 s.38. 62 Prop 2006/07:94 s. 48. 15

des en undersökning, gjord av Skatteverket rörande svarta inkomster och hur svenska folket ter sig mot svarta köp. 63 Dessvärre visade det sig mycket vanligt att detta förekommer i samhället. En kultur som byggs upp där detta förfarande inte anses vara fel kan vara svår att ändra på. Oftast sker dessa arbeten efter arbetstid för den som utför jobbet. När arbeten som sker utanför arbetstid eller helger antagas således ge mer betalt för den som utför tjänsten. En skattereduktion skulle därmed ske med 50 % av underlaget. Anledningen till att skattereduktionen skulle ske med 50 % av underlaget var att regeringen ansåg att det skulle medföra att köparen av tjänsten skulle möta ett pris som ligger nära det svarta priset. 64 Därmed förmodade regeringen att nya vita jobb kunde skapas. 65 Begränsningarna med skattereduktionen skulle dock ske med högst 50 000 kr per person och lägst 1000 kr per person under ett beskattningsår. Ett beslut bestäms av Skatteverket huruvida en skattereduktion skulle medges. 66 I samband med att skattereduktion tidigare införts under begränsade perioder gjorde riksdagens revisorer en utvärdering rörande om skattereduktionen i verklighet minskade svart arbete och ökade arbetsmöjligheter. 67 Deras granskning visade att sysselsättningen under den tidsperioden förvisso hade ökat, dessvärre påvisade inget att antalet svart arbete hade minskat. 3.1.3 2008 års proposition Under år 2008 förde regeringen fram två propositioner som berörde skattereduktion. 68 Den första propositionens förslag var att den lägsta beloppsgränsen borde slopas och efter ansökan skulle ersättas med en så kallad fakturamodell. Regeringen föreslog sedan i samma proposition, ny lagtext där reglerna skulle formuleras i ett nytt kapitel i IL. 69 Den andra propositionen som regeringen lade fram som förslag var att skattereduktion för hushållstjänster skulle innefatta även ROT-arbete, men denna gång inte med avsikt att vara tidsbegränsad. 70 Det ansågs vara en lämplig tidpunkt att införa en skattereduktion då svensk kon- 63 Prop 2006/07:94 s. 24-25. 64 Prop 2006/07:94 s. 39. 65 Prop 2006/07:94 s. 24-25 66 Prop 2006/07:94 s. 1. 67 Prop 2006/07:94 s. 26. 68 Prop. 2008/09:77 och prop. 2008/09:178. 69 Prop. 2008/09:77 s. 17. 70 Prop 2008/09:178. 16

junktur vid tidpunkten hade en nedgång. 71 I propositionen gjordes en analys hur statens skatteintäkter skulle påverkas. Det beräknades minska med ca 3,5 miljarder kr per år i arbetskostnad med anledning av att den inte är tidsbegränsad. 72 ROT-arbete började gälla med de nya reglerna 30 juni 2009 för arbeten som utförts och betalats efter den 7 december 2010. 73 Syftet med ROT-arbete är detsamma som med RUT-arbete. Regeringen önskade att kunna ge ökade arbetsmöjligheter, kunna konkurrera ut dem som arbetar svart samt kunna öka konjunkturen i staten. I likhet med RUT-arbete innefattas inte utgifter för material, utrustning eller resor till och från det utförda arbetet. Det ansågs inte att dessa ytterligare kostnader skulle innebära att fler arbetsmöjligheter skapades. Skattereduktion skulle enbart ges för arbetskostnaden. Någon mer utförlig förklaring med vad arbetskostnad ansågs innebära gavs inte i propositionen, utan det ansågs att en ytterligare definition inte var nödvändig. 74 3.2 Inkomstskattelagen 67 kap. 3.2.1 Inledning 67 kap. IL 75 behandlar skattereduktion, dock ska det erinras att det även finns bestämmelser i lag (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. De mest relevanta lagarna i kapitlet för uppsatsen, dvs. de som tar upp hushållsarbete finns att hitta i 11-19 IL. I samlingsnamnet hushållsarbeten delas de in i ROT- och RUT- arbeten. Den stora skillnaden mellan beteckningarna är att ROT- arbeten sker på en bostad medan RUTarbeten sker mer i anslutning till hemmet, exempelvis matlagning. I 67 kap 13 IL beskrivs vad det är för arbete som räknas in till RUT-arbete respektive ROT-arbete i 67 kap 13 a och 13 b IL. 13 c i samma kapitel beskrivs vidare vilka arbeten som inte ger rätt till skattereduktion. Arbeten som inte ger rätt till skattereduktion kan till exempel vara arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner, arbeten för vilket försäkringsersättning lämnats eller arbete för vilket ett bidrag eller annat stöd har lämnats ut av staten, kommun eller landsting. 71 Prop 2008/09:178 s. 24. 72 Prop 2008/09:178 s. 53. 73 Prop 2008/09:178. 74 Prop. 2006/07:94 s. 48-49. 75 Kapitlet infördes år 2009 genom prop. 2008/09:178. 17

Vidare anges i 67 kap IL, vem och vad som har rätt till skattereduktion för hushållsarbeten. Efter en begäran kan den som vid beskattningsårets utgång fyllt 18 år, är obegränsat skattskyldig under någon del av beskattningsåret, fått förmån av hushållsarbete som ska tas upp i inkomstslaget tjänst eller har redovisat ersättning för utfört hushållsarbete i en förenklad arbetsgivardeklaration få rätt till skattereduktion för hushållsarbete. 76 Begränsat skattskyldiga får begära rätt till skattereduktion efter vissa förutsättningar och även dödsbon i de fall hushållsarbetet skedde före dödsfallet. 77 I inkomstdeklarationen ska begäran göras om skattereduktion för hushållsarbete. Det ska ske för det beskattningsåret då utgifter för utfört hushållsarbete har betalats, förmån av hushållstjänster tillhandahållits eller ersättningen för förmånen har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration. 78 3.2.2 ROT-arbete ROT-arbete är ett samlingsord för reparation, underhåll och om- och tillbyggnad. Detta ska ske i eller i nära anslutning till en bostad som den skatteskyldige själv äger och bor i. Grundstommen är att den skatteskyldige själv äger bostaden, men det hindrar inte att bostaden är en fritidsbostad eller att föräldrar bor där. 79 ROT-arbete anses emellertid inte till att bygga ett nytt hus eller om- och tillbyggnad av ett nytt hus. Definitionen av ett nybyggt hus syftar till småhus som är befriade från fastighetsavgift. Huset anses som nybyggt de första fem åren. 80 I de fall bidrag har erhållits (från stat, kommun eller landsting) eller fått försäkringsersättning för utgifter som hänför sig till ROT-arbeten, kan ingen skattereduktion ges. Ett exempel kan således vara att inget rotavdrag kan erhållas för de utgifter som det samtidigt erhålls bostadsanpassningsbidrag för. 81 En kund kan som nämnts ovan bara erhålla 50 000 kr i skattereduktion per person och beskattningsår, det hindrar dock inte att det kan erhållas mera under ett beskattningsår om det är flera som äger bostaden tillsammans. 76 67 kap. 11 1 st. IL. 77 67 kap. 11 2-3 st. IL. 78 67 kap. 12 IL. 79 67 kap. 15 IL och Prop. 2008/09:178 s. 20. 80 67 kap. 13 c 4p. IL. 81 Broberg A & Svensson U, Rot & Rut- Reglerna om rotavdrag och hushållstjänster. s. 52. 18

3.2.3 RUT-arbete RUT-arbete innefattar rengöring, underhåll och tvätt. 82 RUT-arbeten anses innefatta vad som kan uppfattas som hushållsarbetets kärnområden. 83 Dessa arbeten kan exempelvis innefatta barnpassning, läxhjälp och enklare trädgårdsarbeten. 84 Arbetena som ska omfattas ska inte vara sådana där en specialistutbildning krävs. 85 Vad som ytterligare innefattas kan man utläsa mer i 67 kap. 13 IL. Likhet med ROT-arbete gäller att tjänsten ska utföras i en bostad som man bor i eller använder som fritidsbostad. Bostaden kan även användas av föräldrar eller vara deras fritidsbostad för användning av RUT-avdrag. 86 3.3 Ansökan om Skattereduktion för hushållsarbete 3.3.1 Ansökningsförfarande För att erhålla skattereduktion var reglerna innan fakturamodellen att köparen av hushållstjänster var tvungen att betala hela kostnaden och sedan särskilt ansöka skriftligt. 87 Den som köpte tjänsten kunde få ligga ute med pengarna upp till 23 månader, vilket skapade svårigheter för köparen och ansågs vara alldeles för lång tid. 88 För en ansökan av skattereduktion, skulle en faktura eller dylikt bifogas. Det skulle framgå personuppgifter av den sökande, vad det var för arbete som hade utförts, hur stor del av utgiften som belöpte för material och andra utgifter samt arbetskostnaden. Skulle material inte framgå av den bifogade blanketten utan bara innefattade arbetskostnad, fick ansökaren på annat sätt visa som ansågs vara arbetskostnad respektive materialkostnad. Detta förfarande fick kritik av några remissinstanser i propositionen på grund av att det blev för många uppgifter att bifoga. 89 Exempelvis ansåg Skatteverket att kravet på att bifoga kopior av fakturor i en ansökan skulle slopas. Istället ansåg Skatteverket att den som sökte skattereduktion därmed skulle vara beredd att styrka sina kostnader för den berörda myndigheten. I de fall den sökande inte 82 www.skatteverket.se, Privat, Rot- & Rutarbete. 83 Broberg A & Svensson U, Rot & Rut- Reglerna om rotavdrag och hushållstjänster. s. 29. 84 67 kap. 13 IL. 85 Prop. 2006/07:94 s. 41. 86 67 kap. 13 b IL. 87 Prop 2008/09:77 s. 33. 88 Prop 2008/09:77 s. 33. 89 Prop. 2006/07:94 s. 50. 19

kunde styrka sina kostnader skulle en kontrollavgift påföras. 90 Regeringen bedömde kritiken, att detta var nödvändiga uppgifter som behövdes för att Skatteverket skulle kunna utöva sina kontrollmöjligheter på ett så bra sätt som möjligt. 91 3.3.2 Fakturamodell Fakturamodellen började gälla 1 juli 2009 för hushållsarbeten. 92 Till skillnad från ansökningsförfarandet som tidigare gällde, fick denna modell positiv respons från olika remissinstanser i förarbetet. De fann det bra att hushållen inte skulle behöva ligga ute med stora summor och att fler hushåll därmed fick större möjligheter att kunna utnyttja skattereduktionen. 93 Däremot ansåg andra remissinstanser att förslaget skulle innebära likviditetsproblem för mindre företag. Regeringen bedömde för- och nackdelarna med varandra och kom sedan fram till beslutet att affärsrisken som säljaren utsätts för, ansågs vara acceptabel. 94 I och med att ROT-arbeten innefattades i denna modell, skulle dock säljaren av tjänsten få ligga ute med större summor, då arbetskostnaden för ROT förväntas att vara högre än för RUT-arbeten. Regeringen menade således, att inget hinder fanns för säljaren att löpande debitera kunden för utfört arbete. 95 Skatteverket menade emellertid att det torde medföra en ökad risk för fusk med en sådan metod, då endast en enkel begäran från Skatteverket fordras. 96 En önskan från Skatteverkets sida skulle innebära att fler uppgifter från den som utförde arbetet borde medskickas i ansökan. Regeringen anförde vilka uppgifter som skulle medskickas i en begäran och dessa är exempelvis kundens personnummer, debiterad ersättning för hushållsarbetet, betalt belopp för arbetet, den dag som betalningen kom säljaren tillhanda och det belopp säljaren begär från Skatteverket. I fall säljaren har flera köpare ska en specifikation göras för varje köpare. 97 Regeringen ansåg vidare att ingen skyldighet för säljaren bör finnas med att skicka med fakturor till Skatteverket. Skatteverket 90 Prop. 2006/07:94 s. 50. 91 Prop. 2006/07:94 s. 49-50. 92 Prop. 2008/09:77. 93 Prop. 2008/09:178 s. 44. 94 Prop. 2008/09:178 s. 44. 95 Prop. 2008/09:178 s. 45. 96 Prop. 2008/09:77 s. 37-38. 97 Prop. 2008/09:77 s. 38. 20

ska anses ge tillfälle att gå igenom och granska underlaget för skattereduktionen. Emellertid, om det erfordras ska säljaren kunna visa fakturor. 98 Fakturamodellen innebär att kunden betalar halva arbetskostnaden till säljaren. Säljaren kan senare erhålla resterande arbetskostnad inklusive mervärdesskatt från Skatteverket, efter en ansökan. 99 Skattereduktionen för kunden får enbart avse arbetskostnaden, vilket innebär att varken material, utrustning eller resor får medräknas i underlaget. Beloppet utgör kundens skattelättnad och blir tillgodoräknat som preliminär skattelättnad. 100 Det finns dock bestämmelser för att kunna få preliminär skattereduktion som kund. Säljaren ska ansöka om detta belopp hos Skatteverket. Skatteverket beslutar sedan och underrättar huruvida skattereduktion ges eller inte. 101 Blir fallet att säljaren inte får ut något belopp av Skatteverket, av olika anledningar, blir kunden skyldig att betala den resterande arbetskostnaden till säljaren. Det är emellertid säljaren som står för risken i de fall Skatteverket nekar att betala ut beloppet. 102 Den privatperson som köper hushållsarbete av en fysisk person som saknar F-skatt och inte är registrerad till mervärdesskatt, kan skattereduktion tillgodoräknas. Dock tillgodoräknas skattereduktionen i dessa fall bara med ett belopp som stämmer med vad kunden har redovisats för arbete i en förenklad skattedeklaration för arbetsgivaravgifter. 103 En säkerhetsventil fanns då fakturamodellen infördes under ett löpande kalenderår. Säkerhetsventilen innebar ifall kunden köpte hushållstjänst under kalenderåret 2009, hade kunden möjlighet att välja mellan att betala hela arbetskostnaden, för arbeten mellan 1 juli till 31 december 2009, till säljaren och sedan ansöka om skattereduktionen i deklarationen eller använda fakturamodellen. 104 Använder kunden fakturamodellen, kan kunden från och med den 1 juli 2009 få vetskap om hur mycket skattereduktion kunden har utnyttjat via fakturamodellen under ett kalenderår genom ett intyg från skatteupplysningen. Intyget inger bara ett belopp men inget om 98 Prop. 2008/09:77 s. 39. 99 Prop. 2008/09:178 s. 44. 100 Prop. 2008/09:178 s. 44. 101 Prop. 2008/09:178 s. 44. 102 Prop. 2008/09:178 s. 44. 103 2013-02-19 Dnr. SKV M 2013:04, Skatteverkets information om skattereduktion för husarbete fr.o.m. 2013. 104 www.skatteverket.se, Företag & Organisationer, Förutsättningar för att få utbetalning. 21