FÖRSVARSMAKTEN 2009 1

Relevanta dokument
Försvarsmaktens Helikopterflottilj

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns.

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

MARINen. För säkerhet och fred.

Norrbottens regemente

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FMV. Marinens utveckling

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten

Försvarsmaktens svar på uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning

Det talade ordet gäller

Norrbottens regemente 2016/2017

Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter

Redovisning rörande ekonomi prognos

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader

DET FINNS MYCKET VÄRT ATT SLÅSS FÖR

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev

ÖB Sverker Göransons anförande i Helsingfors 6 oktober 2010

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Värnpliktskongressen

Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader

VI UTVECKLAR DIN PERSONAL KOSTNADSFRITT

F 21. Mål & Vision 2015

Redovisning av arbetsläget avseende utarbetandet av ny organisation i Försvarsmakten

Ett användbart försvar

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm

Försvarsreform i en föränderlig värld- anförande av ÖB, general Sverker Göransons, ryska Generalstabsakademin, Moskva den 18 oktober 2013

2010 UNDERBILAGA 2.1 PERSONALTABELLER FÖRSVARSMAKTEN ÅRSREDOVISNING

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

FM :13 Sida 1 (6) Åldersstruktur för yrkesofficerare. Svar Bilaga 2

MARINEN för säkerhet och fred

Svensk författningssamling

Försvarsmakten och våra krigsförband verkar, syns och respekteras i Sverige och utomlands FÖRSVARSMAKTEN ÅRSREDOVISNING

Naznoush Habashian, Försvarsmaktens Hållbarhetschef. Försvarsmaktens arbete på energioch klimatområdet

Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Försvarsmaktens ÅRSREDOVISNING 2009

Regeringens proposition 2014/15:109

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009

C4 VECKOBREV

ÅRSREDO VISNING FÖRSVARSMAKTEN

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens helikopterresurser. Dir. 2008:118. Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Svensk författningssamling

Ny regering! Ny försvarspolitik? Vad betyder det för Försvarsmakten?

Omvärldsanalys MRS. Sjukvård i det civila försvaret Räddsam MRLäk S

F 17 en flottilj i utveckling!

Styrning och struktur FMV Systemledning

Försvarsmaktens omstrukturering Nuläge och förbundets syn

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

ETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare

Sverige har ett försvar som används och levererar effekt.

Försvarsmaktens interna bestämmelser om utbildning i folkrätt avseende krigets lagar; beslutade den 28 maj 1997.

Sammanställning av redovisningar enligt uppdrag i regleringsbrev och andra regeringsbeslut

Innehåll. Inledning...2. Världen är förändrad...4. Verksamhetsidé och vision...6. Insatsorganisation Internationell verksamhet Armén...

,5 miljarder till försvaret

Bildtexter Försvarsmakten. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Under de senaste månaderna har försvarsdebatten

Försvarsmakten Årsredovisning foto: försvarets bildbyrå / andreas karlsson

Underbilaga 3.1 PERSONALTABELLER. Försvarsmakten. Årsredovisning 2008

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarsmakten

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare:

C4 VECKOBREV

Genlt Sverker Göranson

C4 VECKOBREV

FÖRSVARSMAKTENS MILJÖREDOVISNING 2010

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

Redovisning avseende beredskap

Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Försvarsmaktens ÅRSREDOVISNING 2010

Arméinspektör Generalmajor Berndt Grundevik

General Bengt Andersson var övningsledare för FMÖ17 och eftersom han gjorde det så bra fick han även planeringsansvaret för FMÖ20 och under förra veck

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Fördjupningsseminarium till Försvarsföretagsdagarna

Generalläkaren april 2010

hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten.

Personalavvecklingsutgifter under överskådlig framtid

Referat från Årsmöte Föreningen för Göteborgs Försvar, 2010

Försvarsberedningen lämnade sin säkerhetspolitiska rapport den 4 december 2007 och sin försvarspolitiska rapport den 13 juni 2008.

Försvarspolitiska ställningstaganden

Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid

För vårt förband med i princip bara anställd personal är detta begrepp inte så svårt att förhålla sig till då all personal är på plats och kan leverer

Utveckling av bidrag till EU:s snabbinsatsförmåga (Nordic Battle Group) beskrivning av verksamhet samt därtill knutna kostnader

Regional ledning HÖGKVARTERET

Anförande av överbefälhavaren, general Håkan Syrén, vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 14 januari 2007

Bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband

Personalredovisning för Försvarsmakten efter genomförd planering

Förslag till möjlig struktur Battle Group 2011.

Kungliga Krigsvetenskapsakademien

Veckan har för min del genomförts på resande fot med chefsmöten med ÖB och C PROD under måndag och tisdag följt av deltagande i NOAK konferensen

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

CHEFEN HAR ORDET

Transkript:

FÖRSVARSMAKTEN 2009 1

INNEHÅLL Försvarsmakten 2009... 2 Nationella insatser... 3 Internationella insatser... 4 Afghanistan (Isaf)... 4 Kosovo - KFOR... 5 Adenviken Atalanta... 5 Observatörer och andra experter... 6 Förband i beredskap... 6 Nordic Battlegroup... 6 Nordiskt samarbete... 6 Övningar... 7 Dagny II... 7 Indian summer... 7 Cold Response 2009... 7 Forskning och utveckling... 9 Materiel...10 Personalförsörjning...11 Karriärväxling...12 Ekonomisk redovisning...13 2 Omslagsfoto: Sergeant Mattias Hultin/Combat Camera

Totalt 23 374 män och 3 390 kvinnor var anställda i Försvarsmakten 2009. De arbetade bland annat som yrkesofficerare, reservofficerare, gruppbefäl, soldater och civila. FÖRSVARSMAKTEN 2009 Foto: Sergeant Alexander Karlsson/Combat Camera Försvarsmaktens verksamhet 2009 genomfördes med goda resultat. Den personalförsörjningsreform som regeringen initierade var den viktigaste och svåraste uppgiften för Försvarsmakten under 2009. Under det gångna året hade Försvarsmakten för första gången enheter ur såväl mark-, sjö- som luftstridskrafter insatta i internationella insatser i Afghanistan, Kosovo och Adenviken. Försvarsmakten arbetade under året med att utveckla den ekonomiska och interna styrningen. Övergången till det nya resursoch ekonomiledningssystemet Prio fortsatte. Utvecklingen stöds av den HR-transformation som inletts. Det ekonomiska utfallet 2009 var i huvudsak enligt Försvarsmaktens planering.försvarsmaktens arbete med värdegrunden fortsatte under 2009. Förutom konkreta förbättringsåtgärder vid förband, skolor och centra har arbetet skapat ökad kunskap om hur värdegrund, arbetsmiljö och verksamhetssäkerhet påverkar varandra. Sammanfattningsvis har Försvarsmakten under 2009 lagt en god grund för fortsatt utveckling. 2

2009 gjorde Försvarsmakten 87 insatser i enlighet med Lagen om skydd mot olyckor och 248 insatser enligt Förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet. Det handlar exempelvis om sjöräddning, brandbekämpning och minröjning. NATIONELLA INSATSER Foto: Sergeant Niklas Ehlén /Combat Camera Övervakning av det svenska territoriet Under 2009 var Försvarsmakten redo att hävda Sveriges territoriella integritet på land, till sjöss och i luften genom övervakning och beredskap. På land var beredskapsstyrkor ständigt avdelade. Sjöterritoriet övervakades och sjöbevakningsfartyg fanns tillgängliga för identifiering och ingripande mot överträdelser. Luftrummet övervakades med fasta sensorer kompletterade med flygburen radarspaning. Flygplan med hög startberedskap fanns tillgängliga under årets alla dagar. Antalet kränkningar av svenskt territorialvatten och luftterritorium var 2009 på samma nivå som under föregående år. Skydd mot olyckor och stöd till civil verksamhet Försvarsmakten stödde under året samhället i enlighet med förordningarna om skydd mot olyckor och Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet. Färre brandbekämpningsinsatser gjorde att antalet insatser minskade något jämfört med föregående år. Försvarsmakten gjorde 87 insatser enligt förordningen om skydd mot olyckor och 248 insatser i enlighet med förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet. 3

INTERNATIONELLA INSATSER Foto: Kapten Henrik Eskilsson /FS18 Försvarsmaktens internationella uppgifter löstes väl och utlandsstyrkan uppfyllde de krav som ställts vad gäller organisation, utrustning och bemanning. Den uppfattningen har inte minst cheferna för de insatser där de svenska förbanden ingått. Dessutom fick Försvarsmakten många nyttiga erfarenheter under året. En ny marin insats, ME 01 i Adenviken, utfördes med framgång och planering för ME 02 som genomförs under 2010 påbörjades. I Kosovo (KFOR) bidrog Sverige till insatsen med cirka 250 personer, ungefär lika många som under 2008. Genom samordning och rationalisering minskades kostnaderna för insatsen under året utan att detta påverkade effekten. Afghanistan Isaf Sverige hade under 2009 fortsatt ledningsansvar för den internationella enhet som arbetar med återuppbyggnaden av norra Afghanistan, Provincial Reconstruction Team, i Mazar-e-Sharif. Ansvarsområdet omfattar de fyra provinserna Balkh, Samangan, Jowzjan och Sar-e-Pul och den sammanlagda ytan motsvarar ungefär en femtedel av Sveriges. Den svenska truppen utökades under året från cirka 370 personer till totalt cirka 500 personer. Utöver Sverige bidrar Finland med runt 145 personer. Säkerhetsläget i området försämrades och antalet attacker ökade jämfört med tidigare år. Försvarsmakten förbättrade under året skyddsnivån för förbandet. Detta bland annat genom att anpassa taktiken, utöka antalet soldater och tillföra materiella re- 4

surser både i luften och på marken. Detta har också bidragit till att höja effekten i insatsområdet. Kosovo - KFOR Under 2009 fortsatte Sverige den insats i Kosovo, KFOR som påbörjades 1999. KFOR är en Nato-ledd internationell styrka som ansvarar för att etablera och upprätthålla fred och säkerhet i Kosovo. Sverige deltog under 2009 med cirka 250 befattningar. Förbandet genomförde ett stort antal operationer med syfte att vidmakthålla säkerheten i området. Adenviken Atalanta Sverige ingick i den EU-ledda marina styrkan Eunavfor som med FN-mandat opererar i Adenviken utanför Somalia. Försvarsmakten bidrog med tre fartyg, korvetterna HMS Malmö och HMS Stockholm samt stödfartyget HMS Trossö. Besättningen och underhållspersonal bestod av totalt 152 personer. Förbandets uppgift var att eskortera och skydda FN:s mattransporter mot anfall från pirater som kapar fartygen och kräver stora lösensummor för att släppa lasten och besättningen. 5 Foto: Sergeant Mats Nyström/Combat Camera

OBSERVATÖRER OCH ANDRA EXPERTER Försvarsmakten skickade observatörer, rådgivare och andra experter på freds- och säkerhetsfrämjande uppdrag i olika delar av världen. Enskilda insatser var i huvudsak kopplade till FN. Vid utgången av 2009 deltog 32 officerare i enskilda insatser. Verksamheten har gett möjligheter till svensk insyn och påverkan. Foto: Sergeant Mats Nyström/Combat Camera FÖRBAND I BEREDSKAP Nordic Battlegroup 2011 leder Sverige för andra gången i EUsnabbstridsstyrkan Nordic Battlegroup. Under 2009 har Försvarsmakten planerat och utvecklat den nordiska stridsgruppen NBG11. Totalt ingår ca 2100 soldater från fem länder. Första halvåret 2011 ska drygt 1600 av dem vara svenskar. Styrkans högkvarter som ska leda Nordic Battlegroup vid en eventuell insats aktiverades vid Ledningsregementet under hösten. Vid slutet av 2009 arbetade 72 officerare och specialister från fem länder: Sverige, Estland, Finland, Irland och Norge vid högkvarteret. NORDISKT SAMARBETE Försvarsmakten fortsatte etableringen och integreringen av nordiskt samarbete som en naturlig del i Försvarsmaktens verksamhet. Stor vikt lades vid att fortsätta och fördjupa redan pågående samarbete. Samarbetsaktiviteterna har exempelvis bestått av studier, informationsutbyten, utbildning, forskning, materielanskaffning, samt gemensamma övningar. 6

Försvarsmakten deltar i ett antal internationella övningar varje år. Syftet är att upprätthålla ett gott samarbete med andra länders försvarsmakter. ÖVNINGAR Foto: Sergeant Niklas Ehlén/Combat Camera Nationella och internationella övningar är en naturlig del av Försvarsmaktens förbandsverksamhet. De är en förutsättning för Försvarsmaktens förmåga att utveckla och upprätthålla sina förmågor. Försvarsmakten genomförde ett antal nationella övningar som krävde samordning mellan förband, skolor och centra. Dessutom genomfördes övningar tillsammans med utländska aktörer, och vissa övningar har helt eller delvis utspelat sig på utländskt territorium. Dagny II Främmande makt på Gotland det var det fiktiva scenariot för Dagny II, en av de största beredskapsövningar som har genomförts i Sverige under de senaste årtiondena. Övningen pågick mellan 28 september och 1 oktober och sammanlagt deltog cirka 1600 personer från hela Försvarsmakten. Syftet var att öva en av Försvarsmaktens huvuduppgifter skyddet av Sveriges nationella integritet. Vid övningen tränades strategiska förflyttningar av förband och ledning av gemensamma marin-, armé- och flyginsatser. Indian summer I augusti genomfördes övningen Indian Summer i Stockholms södra skärgård, Västerviks skärgård och runt Gotland. I övningen ingick enheter ur Amfibieregementet som deltar med stridsbåtar, svävare och stödfartyget HMS Loke. Deltog gjorde även korvetter ur fjärde sjöstridsflottiljen, 172.a JAS-divisionen från Ronneby med JAS Gripen samt helikopterflottiljen med helikopter 15. Övningen var indelad i olika moment; eskort, skydd av basområden, sjötrafikkontroller och undsättning av personal. Cold Response 2009 Cold Response 2009 genomfördes 16-25 mars. Totalt deltog 7 500 soldater från 14 olika nationer. Övningsaktiviteterna i sjö och luft ägde rum i norra Norge, från Bodö i söder till Tromsö i norr. 7

Huvuddelen av övningsaktiviteterna på landsidan tog plats i området mellan Setermoen och Nordkjosbotn i Troms fylke. Sverige deltog totalt med cirka 300 personer. 100 av dessa var personal ur Norrbottens flygflottilj, F 21 och närmare 200 tillhörde Norrbottens regemente, I 19. Även ett antal officerare från Artilleriregementet, A 9 deltog i övningen. Norrbottens regemente deltog med ett insatskompani bestående av drygt 160 hemvärnssoldater samt ett 40-tal stabsmedlemmar och förbandsinstruktörer. Insatskompaniet med sin stab underställdes under övningen en finsk mekaniserad bataljon. Det svenska insatskompaniet var sammansatt av soldater ur hemvärnsbataljonerna som tillhörde regementets fem utbildningsgrupper från Härnösand i söder till Kiruna i norr. 8 Foto: Löjtnant Marcus Ollson/Combat Camera

Foto: Försvarsmakten FORSKNING OCH UTVECKLING En ny strategi för forskning och utveckling inom Försvarsmakten fastställdes februari 2009. Inriktningen är tydligare fokus mot leverans av kunskap och resultat till insatsorganisationen. Exempel på aktiviteter under året är medverkan i ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram och studier inom mark-, sjö- och luftarenorna samt inom ledning, information och logistik. Syftet med studierna har varit att ge underlag för att utveckla Försvarsmaktens operativa förmåga. Med anledning av utvecklingen i Afghanistan utvärderades det svenskledda Provincial Reconstruction Team (PRT) i Mazar-e-Sharif på uppdrag av insatsledningen. Resultatet från Försvarsmaktens forskning och teknikutveckling under 2009 är genomgående av hög kvalitet. Inom flera områden håller forskningen internationell toppkvalitet. Verksamheten möjliggör informations- och kunskapsutbyte med andra länder och organisationer. 9

Försvarsmakten levererade under året ett sextiotal pansarterrängbilar och stridsfordon till Afghanistan samt tre svävare och två nya korvetter till sjöstridskrafterna. MATERIEL Foto: Sergeant Niklas Ehlén /Combat Camera Liksom under tidigare år levererades kvalificerad materiel till Försvarsmakten under 2009. Bland annat kan nämnas splitterskyddade fordon till Afghanistan, leveranser som innebär att skyddsnivån vid Isaf höjdes avsevärt. Sjöstridskrafterna fick två nya korvetter av Visby-klass och Försvarsmakten fick tillgång till transportflygplan C-17 genom ett internationellt samarbete. I mitten av maj levererade Försvarets materielverk (FMV) den sista av 20 helikoptrar av typen Helikopter 15 till Försvarsmakten enligt plan. Helikoptertypen finns i två versioner, en för markoperativ verksamhet och en för sjöoperativ verksamhet. En viktig framgång i Försvarsmaktens miljöarbete var övergången till fossilfri el. Beslutet fattades i samarbete med Fortifikationsverket som är Försvarsmaktens största hyresvärd. Försvarsmakten står för cirka 95% av Fortifikationsverkets elförbrukning. 10

Under 2009 anställde Försvarsmakten cirka 570 yrkesofficerare och 66 reservofficerare. Cirka 1 500 soldater anställdes, vilket motsvarar drygt 800 årsarbetskrafter. 117 civila anställdes tills vidare, 1 034 civila visstidsanställdes och 862 personer timanställdes. PERSONALFÖRSÖRJNING Foto: Sergeant Anna Norén/Combat Camera Attraktion och rekrytering är centrala begrepp i den personalförsörjningsreform som regeringen initierat för Försvarsmakten. För att trygga personalförsörjningen behöver Försvarsmakten öka antalet sökande till olika yrkeskategorier. Det som gjordes under 2009 har gett positiva resultat. Inom vissa bristkompetenser krävs särskilda åtgärder även i fortsättningen. Försvarsmaktens mål är att vara känd som en attraktivarbetsgivare. Konkurrensen med den civila arbetsmarknaden kommer att bli en utmaning, speciellt när värnplikten ersätts av rekryterat försvar. De som anställs eller kontrakteras som gruppbefäl, soldater och sjömän ska successivt fylla insatsorganisationen. De måste vara beredda på att ta aktiv del i Försvarsmaktens verksamhet, både inom och utom landets gränser. HR-transformationen fortsätter inom Försvarsmakten. Det innebär ett ändrat arbetssätt på lokal och central nivå, men också att chefs- och arbetsgivarrollen förändras. Införandet av System Prio ger nya möjligheter att styra och följa upp en komplex och viktig personalförsörjningsprocess. 11

KARRIÄRVÄXLING Foto: Matton Genom karriärväxling kan officerare såväl som civilt anställda inom Försvarsmakten efter ett internt livs- och karriärutvecklingsprogram lämna sin anställning i Försvarsmakten. Karriärväxling underlättar avveckling för att komma till rätta med obalanser i åldersstrukturen och avveckling av personal vars kompetens inte längre behövs. Under 2009 beviljades tio yrkesofficerare och en civil karriärväxling. Av dessa elva sade nio upp sig och började nytt jobb utanför Försvarsmakten. För två personer förlängdes programmet med tre månader. Tre deltagare beviljades betald utbildning eller stöd i samband med att starta eget företag. Snittåldern för yrkesofficerare var under 2009 42 år. Snittåldern för civilanställda var 46 år. 12

EKONOMISK REDOVISNING Anslagens fördelning på verksamheter 2009 6 597 18% 8 629 23% 977 3% 1 734 5% 18 910 51% Förbandsverksamhet inklusive Frivilligverksamhet med mera Materielanskaffning med mera Forskning och teknikutveckling med mera Internationella insatser inklusive observatörsverksamhet Materielunderhåll med mera Försvarsmaktens anslag för 2009 var cirka 39,3 miljarder kronor. Utfallet blev cirka 36,8 miljarder kronor, vilket innebär ett underutnyttjande på drygt 2,4 miljarder kronor. Cirka 800 miljoner kronor är pengar som Försvarsmakten planerat att spara och får behålla. Pengarna ska användas som en förstärkning under 2010 och 2011 vid omställningen från värnplikt till frivillighet. Övrigt överskott beror på inför året okända förhållanden och lägre kostnader för verksamheten än väntat. Figuren ovan visar hur pengarna fördelats på olika verksamheter i Försvarsmakten under 2009. För att kunna genomföra internationella insatser, vilka utgör cirka 5 procent av Försvarsmaktens verksamhet, krävs ett omfattande arbete i Sverige. Detta görs inom ramen för förbandsverksamheten i form av exempelvis utbildning, övningar, rekrytering och förrådshållning. 13