Säkerhet i statliga byggnader Grundskydd

Byggnadsstyrelsens informationer T: 139 1992-02 Säkerhet i statliga byggnader Grundskydd

Dokumentets utgivare tu» SBYGGNADSSTYRELSEN Projektledare, upphovsman (mån), konsult(er), etc Ola Selin, Th Göran Berg, konsult, TEAM TSP Konsult AB Håkan Berg, Rikspolisstyrelsen Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens informationer T: 139 Dokumentets datum 1992-02 Projektnamn (ev förkortat) Säkerhet i statliga byggnader. Grundskydd Uppdragsgivare Byggnadsstyrelsen Dokumentets titel Säkerhet i statliga byggnader Grundskydd Denna publikation ger information om grundskydd i statliga byggnader. Informationen behandlar byggnaders omslutningsyta upp till 4 m över ståplan. Under vissa rubriker har byggnadstekniska åtgärder redovisats som syftar till att t ex enbart lås och glas behöver bytas ut vid framtida förstärkning av grundskyddet. Nyckelord Dörrenhet, glas, golv, grundskydd, kanalisation, lås, omslutningsyta, tak, utrymningsväg, vägg. Försäljningsställen ISSN Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet Omfång Svensk byggtjänst Stockholm 08-734 50 00 24 sidor Göteborg 031-81 00 85 Malmö 040-709 55 Umeå 090-12 59 10 Red Marieanne Adsjö Byggnadsstyrelsen 1992 Ref Ola Selin Denna skrift är utgiven av Byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens Innehållet i denna skrift får inte återges utan Byggnadsstyrelsens medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungö - samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättsrelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner. lagen (SFS 1960:799). Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan 30 08-78310 00 104 46 build S 08-7831180 106 43 STOCKHOLM

BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER T:139 INNEHÅLL SÄKERHET 1 STATLIGA BYGGNADER 1 Inledning 3 1.1 Grundskydd 3 1.2 Hotbild 3 1.3 Inbrottsvägar 3 1.4 Vegetation och ytterbelysning 3 1.5 Geografi 4 1.6 Förstärkt grundskydd 4 1.7 Rådgivning 4 2 Omslutningsyta 4 2.1 Vägg 4 2.2 Golv 5 2.3 Tak 5 2.4 Dörrenhet (port och lucka) 5 2.5 Glasade ytor i omslutningsyta 6 2.6 Inkrypningsskydd 6 3 Lås och beslag 7 3.1 Lås och beslag, dörrar 7 3.2 Lås och beslag, fönster 7 3.3 Bakkantsäkring 7 4 Brandskydd och nödutrymning 7 5 Handikappanpassning 7 6 Kanalisation 8 6.1 Entredörr 8 6.2 Övriga dörrar 8 6.3 Väggar 8 7 Passerkontrollsystem 9 7.1 Elslutbleck och motorlås 9 8 Larmsystem 9 Förteckning över åberopad litteratur 10 Svensk Standard Återgivna med vederbörligt tillstånd. Officiellt gällande är endast senast av SIS publicerad utgåva. SS3522 Byggnadsbeslag - Lås för fast montering - 11 Klassindelning ss 224425 Byggnadsglas - Säkerhetsrutor - 15 Klassindelning ss 81 73 45 Dörrar - Inbrottsskydd - Klassindelning, 19 kravoch provning sid Byggnadsstyrelsens informationer T:139

2 Byggnadsstyrelsens informationer T:139

1 Inledning Denna information behandlar ett minimikrav på grundskydd för ny- och ombyggnader av statliga byggnader. Lägre grundskydd än den som redovisas i denna information rekommenderas inte. Åberopad Svensk Standard bifogas denna information. 1.1 Grundskydd Grundskyddet avser att skydda mot obehöriga som använder sig av enkla inbrottsmetoder och som nyttjar enkla verktyg (exempelvis 25-30 cm långt bräckjärn). Grundskyddet omfattar byggnadens omslulningsyta upp till 4 m över ståplan. Skärmtak eller dylikt inom 4 m över ståplan höjer ståplanet ytterligare 4 m. Se fig 1. Med omslutningsyt avses väggar, golv, tak, dörrar, portar, luckor, glasade ytor i omslutningsyta samt ventilationsöppningar med inkrypningsskydd. 1.2 Hotbild Inbrotti statliga byggnader ärvanliga, särskilt i universitet och högskolor. Generellt ökar den svenska brottsligheten relativt stabilt från år till år. Sedan 1950 har antalet polisanmälda inbrott ökat mer än sju gånger, från 21000 till över 154 000 år 1990. Se fig 2. De vanligaste stölderna år tillgrepp av kapitalvamr, handkassor, medicin och sprutor. Ofta leder inbrotten till betydande skadegörelse på byggnad och inredning. Fig 2 Antal anmälda inbrott 1950-1990 (BRÅ- Brottsutveckling 1989 och statistik från SCB) oa 0 000 0 000 Fig 1 Omslutningsyta 4 m 1.3 Inbrottsvä gar De vanligaste inbrottsvägamaär genom dörrar och fönster. För att skapa ett bra inbrottsskydd är det viktigt att byggnaden har så få entreer som möjligt. 1.4 Vegetation och ytterbelysn ing Inbrottkräver ostörd arbetsmiljö. Tillse att träd och tät vegetation inte planeras i direkt anslutning till byggnaden. Ytterbelysning bör anordnaså att mörka prång undviks. 1950 1955 1960 1965 1910 1975 1990 1985 1990 Byggnadsstyrelsens informationer T:139 3

1.5 Geografi Byggnadens läge i sig kan motivera en förstärkning av grundskyddet. Om byggnaden är ensligt belägen kan enförstärkning av skyddetvarabefogadoavseuhyresgäst. 1.6 Förstärkt grundskydd En förs " ' g av grundskyddet kan komma ifråga närkännedom om vilken hyresgäst som ska disponera byggnaden föreligger. Det är dessa hyresgästers(myndigheters ) aktuella hotbild som avgörvilken fö ' ' gav grundskyddet som behöver utföras. För följande lokaler som kan komma att inrymmas i statliga byggnaderhar speciella Krav och Råd utarbetats: - Polislokaler i centralvaktområde, häfte Cl. - Tingsrättslokaler, häfte C2. - Slutna lokalanstalter, häfte C3. - Polislokaler i lokalvaktområde, häfte C6. 2.12 Betongelement (sandwichelement). Armerad betong (t1+t2). Elementen förbundna med kramlor. Se fig 4. Fig 4 fil + t2 =60 2.13 Murverk - enkelt. Betongmurblock, betongmursten, kalksandsteneller tegel (t). Se fig 5. 1.7 Rådgivnin g Säkerhetsfrågor kan i tillämpliga delar där så krävs behandlas i enlighet med bestämmelseri FA SAK. Vid utformning av gnuidskydd rådfrågas vid behov Byggnadsstyrelsens tekniska enhet. 2 Omsiutnin gsyta Denna information beskriver byggnadens omslutningsyta i tak, golv och fasader. Föreligger kännedom om vilka hyresgäster som ska inrymmas i byggnaden, kan kraven enligt denna information gälla avgränsande ytor mellan olika hyresgäster. Fig 5 t=200 2.14 Murverk - dubbelt, Betongmurblock, betongmursten, kalksandsten eller tegel (tl +t2). Se fig 6. 2.1 Vägg Följande material och konstruktion motsvarar minst skyddsklass 2, enligt RUS 200. 2.11 Platsgjuten betong eller enkelt betongelement. Armerad eller oarmerad(t). Se fig 3. 0 Fig 6 Fig 3 t=100 2.15 Murverk eller vägg av autoklaverad lättbetong, lättklinkerbetong. Autoklaverade lättbetongblock, lättklinkerbetongblock eller autoklaverade lättbetongelement, lättidinkerbetongelement (t). Se fig 7. 4 Byggnadsstyrelsens informationer T:139

'Jv 0 Fig 7 t t=250 Fig 1 D =120 2.1 b Kombination av 2.13 och 2.15 med mellanliggande isolering. Murverk av betongblock, betongmursten, kalksandsten eller tegel (ti). Murverk av autoklaverade lättbetongblock, lättklinkerbetongblock eller vägg av autoklaverade lättbetongelement, lättklinkerbetongelement (t2). Se fig 8. 2.19 Regelvägg - stålplåt. Regelkonstiuktionmed dubblabyggskivorpåbådasidor. Mellanbyggskivoma -på ena altemativt båda sidoma- stålplåt som skarvas över och fästs i reglama. Sammanlagd plåttjocklek (t). Se fig 11. Fig 8 00 00 0 00 0 0 00 00 f. + t2 =120 Fig 11 stålplåt t=1 2.17 Murverk enligt nr 2.13 i kombination med plank- eller brädstomme. Murverk (fl). Massivträ (t2). Se fig 9. 2.2 Golv GOLVBJÄLKLAG som är del av omslutningsyta. Likvärdigt utförande som för vägg enligt 2.1. 2.3 Tak TAKBJÄLKLAG somar del av omslutningsyta. Likvärdigt utförande som för vägg enligt 2.1. Fig 9 t1,,t2 t1=120 t2=25 2.18 Murverk enligt nr 2.13 i kombination med enkel regelstomme av trä för inbrädning eller skivbeklädnad. Murverk (ti). Regelkonstruktion inklusive värmeisolering och invändig bekl" ad (t2). Se fig 10. 2.4 Dörrenhet (port och lucka) Med dörrenhet avses både dörrblad (dörr) och dörrkarm (karm). Vad som nedan sägs om dörr gäller i tillämpliga delar för port och lucka. Dörr utförs enligt Svensk Standard SS 8173 45 klass 2. Hållfasthet och infästningar för karmar utförs så att de ger minst samma motstånd mot uppbrytning som fordras för genombrytning av aktuell dörrklass enligt Svensk Standard SS 8173 45. För att försvåra uppbändning får dörrspringor me!- Byggnadsstyrelsens informationer T:139 5

lankarm och dörr aldrig överstiga 3 mm. Dörrspringa i framkantäcks på utsidan med överfals. Glasad entredörr förses med horisontell mittförstyvning för att låsenheten kräver det eller för att ge dörren tillräcklig styrka mot bändning. Se fig 12. Samtliga bågar utfonnas så att komplettering med säkerhetsglas, klass B 1 kan göras. När fönster kompletteras med säkerhetsglas bör detta i regel placeras innanför den eller de befintliga rutorna. Säkerhetsglasär avsevärtdyrareän vanligt glas och bör därför skyddas mot åverkan. I de fall då larm installeras i samband med säkerhetsglaset minskas risken för falska lann om rutan sitter på insidan av befintliga glasel I utsatta lägen (t ex centra) och där stora rutor används kan det vara lämpligt att placera s" erhetsglaset ytterst I sådana fall minskar risken för skärskador vid incidenter i anslutning till fönstren. Dessutom väljs i regel tjockare rutor som är mindre känsliga för falska lann när större fönster monteras. Beträffande lås och beslag hänvisas till respektive rubrik. 2.51 Glas i entredörr Glas i entr&dörr och i förekommande fall även angränsande glasparti ska uppfylla kraven enligt Svensk Standard lägst klass Bl. Glasning utförs med lister som inte kan demonteras utifrån. Med angränsande glasparti avses glasyta som när den krossas medför attvred, öppningstryckknapp m m kommer inom räckhåll. Fig 12 Hög brythållfasthet med spröjs som är uppstyvad i linje med låset Infästning i byggnadsstomme ska vara av samma styrka som dörrkonst ruktion. Dörrbladet ska vara så utformat att det medger utrymme för modullås enligt Svensk Standard. Beträffande lås och beslag, glas, handikappanpassning och kanalisation hänvisas till respektive rubrik. Förslagtillutformningaventreri andra avseenden än säkerhet framgår av Byggnadsstyrelsens rapport 166 "Entreer". 2.6 lnkrypningsskydd Brandventilatorska vara stängd och reglad med endast från insidan åtkomlig mekanisk reglingsanorning. Annan öppning än ovan angiven ventilator som är större än 100 x 300 mm, ska ha inkrypningsskydd. Inkrypningsskyddet ska ej vara demonterbart från oskyddad sida. Inkrypningsskyddet kan utgöras av pressat trådgaller0 10 med en maskvidd av 100 x 300 mm. Se fig 13 2,41 Specialdörr Skjutdörrar och karuselldörrar måste från säkerhetssynpunkt specialstuderas, från fall till fall, då utförandet varierar och någon standard ännu ej finns upprättad. 2.5 Glasade ytori omslutnings yta Glas ska uppfylla krav enligt Svensk Standard SS 22 44 25, lägst klass Al. Beträffande dörrar se separat rubrik. Hållfasthet och infästningar för karmar och bågar utförs så att de ger minst samma motstånd mot uppbrytning som fordras för genombrytning av aktuell glasklass enligt Svensk Standard SS 22 44 25. Glaslist får ej vara demonterbar från utsidan. Fig 13 Ventilationsgaller 6 Byggnadsstyrelsens informationer T:139

3 Lås oc h bes lag Beträffande brandskydd och nödutrymning hänvisas till särskild rubrik. 3.1 Lås och beslag, dörrar Öppningsbara fönster i omslutningsyta ska ur s" erhetssynpunkt vara förberedda med av försäkringsbolagen godkända fönsterlås (s" erhetsspanjolett med låsbart handtag), för atti efterhand kunna kompletteras med cylinder. öppningsbara fönster i omslutningsyta "r ur säkerhetssynpunkt undvikas där så kan ske utan olägenhet. Fönster som öppnas för ventilation ska vara försedda med ventilationsbeslag som inte lämnar större öppning ån 100 mm. Se fig 14. Fig 14 Stoppbom 10 Lm 3.3 Bakkantsäkring Utåtgående dörrar, luckor och fönster ska vara försedda med bakkantsbeslag, med en utskjutande längd av minst 20 mm. 4 Brandskydd oc h nödutrymni ng Dörr ska förses med lås lägst klass 2 (dagläs) enligt Svensk Standard35 22 med förreglingsfunktion. I dörr ska dessutom finnas utrymme för modullås klass 3 (nattlås) som kompletteringslås. Där cylinderlås används ska låset ha eget låssystem. Några krav på så Förebyggande av brands uppkomst och tryggande av utrymningsvägar "r alltid vara vägledande oavsett kallade högsäkerhetscylindrar s " s inte i denna handling. verksamheten i byggnaden. Fönster i nedre planen kan i vissa fall vara avsett Såväl laglåsning som nattlåsning kan vara möjlig. som nödutrymningsväg. Låskraven måste i sådana fall Nattlåset betraktasom dörrens huvudlås från säkerhetssynpunkt och ska vara placerat på dörrens star- anpassas till detta. Dörrar för nödutrymning "r endast användas vid kaste plats. utrymning samt vara öppningsbara med n" utrymningsbehör från insidan. I vissa lokalermedförkrav på Nattlås "r helst vara manuellt men där krav på automatisk låsning förekommer, kan ett fjärrmanövreratlåsmed signalkontaktanvändas. Denspär- tillträdesskydd att dörrar för nödutrymning måste låsas under natten när människor inte vistas i lokalerna. rande kolvens utlåsning ska vara minst 20 mm. Utrymningsvägamas upplåsning måste då säkerställas på något sätt. Föreskrifter härom ges i Nybygg- Utrymningslåskavamutförtenligtmodulstandard och försett med nödtrycke istället för nödvred. nadsregler (NR1) avsnitt Utrymningslås ska vara försett med signalkontakt/ 1:332.Aven detkommunala brandförsvaret kan stila krav påhurnödutrymningen indikering. ska ordnas. 3.2 Lås och beslag, fönster Dörr i utrymningsväg ska öppnas i utrymningsriktningen. Inåtgående dörr godtas i speciella fall enligt Nybyggnadsregler (NR 1),1:332. Utformningen av säkerhetsinstallationer i brandavskiljande byggnadsdelar till exempel dörrenheter får inte försämra brandskyddet. Regler som styr detta finns i Nybyggnadsregler, avsnitt 8:4 och Boverkets godkännandelista A förbranddörrar. Installerad materiel måste vara godkänd från brandskyddssynpunkt. 5 Han dikappanpassning I nybyggnadsregler (NR1) har betr" ande dörrar angivits följande. Dörr med eller utan dörrstängare ska som regel öppnas med en dragkraft som inte överstiger 25N (ca 2,5 kg), vilket ofta medför att dörröppningsautomatik erfordras. "rrs ängare/dörröppningsautomatik ska förses med stängningsfördröjning att inte försvåra passage med bland annat rullstol. (Dörren bör hållas öppen minst 20 sekunder för att en rullstolsburen person eller person med gångsvårigheter ska hinna igenom dörren innan den stängs.) "rröppnare ska ha inställd fördröjning så att det dröjer 5 sekunder innan dörren öppnas (förattundvika okynnesanvändning av dörröppningsautomatiken). Kan det i något fall anses vara ett problem från säkerhetssynpunkt attdörren hålls öppen relativtlänge når en handikappad person ska passera måste detta lösas på annat sätt. Exempelvis kan en port- Byggnadsstyrelsens informationer T:139 7

telefonapparat placeras utanför entren på sådant sättatt en handikappad person kan kalla på en vakt som hjälper till. 6 Kana lisation 6.1 Entredörr Dörr och/eller kam börvara försedd med kanalisation och dragtråd för elslutbleck, motordrivet lås, indikeringfrånu ' slås,motordtivnadörröppna tsamt larm (magnet- och låskolvskontakt, lammkrets i glasskikt). Se fig 15:1 och 2. 6.2 Ovriga dörrar Dörr och/eller karm bör vara försedd med kanalisation och dragtråd för lann (magnet- och låskolvskontakt). Se fig 16. 6.3 Väggar I anslutning till entidörrbörkanalisation och för passerkontmllsystem och porttelefon dras fram till byggnadens kanalisationssystem. Se fig 15:1. UTSIDA INSIDA 3 150 1503 r-------- -- 1 III å 4 Lfl a m 0 16 17 8 å 0 0 Fig 15:1 Entredörr förssedd med kanalisation 4 Porttelefon Passerkontrollsystem 9 Lysdiod Fig 15:2 Entredörr försedd med kanalisation 3 Magnetkontakt 8 Elslutbleck/motorslutbleck O Lysdiod o Tryckknapp 15 Karmöverpöring 16 Motorlås 7 Låsindikering mekaniskt lås 8 Byggnadsstyrelsens informationer T:139

ALTERNA TIV 1 UTSIDA 3 150 150 3 ALTERNATIV 2 0 N 1, IT' 15 2 \ a 0 0 0 0 2 Fig 16 Övriga dörrar Låskolvskontakt 3 Magnetkontakt 15 Karmöverföring 7 Passerkontrol lsystem Entre med behov av passerkontroll blir fiirses med passerkontrollsystem. 7.1 Elsiutbieck och motorlås Modullås enligt Svensk Standard ochmed tillhörande elslutbleck kan användas för daglåsning. Kannutförandet ska medge att elslutbleck med djup av minst 50 mm kan inrymmas. Hållfasthetskraven på motorlås/motorslutbleck ska uppfylla Svensk Standard35 22, klass 3. 8 Larmsystem Som extra skydd av ovan nämnd omslumingsyta kan en inbrouslarmanläggning installeras. Ett kompletterande skalskydd kan exempelvis utföras med magnet- och låskolvskontakter i dörrar, och med inbyggd larmslinga i glasrutor. Lann från anläggningen kan antingen indikeras i lokal reception och/elleröverföras till polis/vaktbolag. Byggnadsstyrelsens informationer T:139 9

Förteckning över åberopad litteratur Byggnadsstyrelsens Krav och Råd Polislokaler i centralvaktomr åde, häfte Cl, 1985-05 Tingsrättslokaler, häfte 02,1979-07 Slutna lokalanstalter, häfte C3, 1985-08 Polislokaler i lokalvaktområde, häfte C6, 1986-06 1.6 Förstärkt grundskydd Byggnadsstyrelsens Rapporter Entrer, 1988-01 2.4 Dörrenhet (port och lucka) FA SÄK Föreskrifter, anvisningar och allmänna råd om tillämpningen av säkerskyddsförordningen 1982 årsupplaga. Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag (ESAB) RUS 200 Regler för mekaniskt inbrottsskydd, Stockholm 1985 2.1 Vägg Nybyggnadsregler Boverkets nybyggnadsregler (Föreskiifter och allmännaråd) BFS 1988:18 4 Brandskydd och nödutrymning S Handikappanpassning Boverket Boverkets g ' delista A 1991:1. 4 Brandskydd och nödutrymning Brottsförebyggande rådet (brå) Brottsutvecklingen 1989 Fig 2. Antal " inbrott 1950/1990 10 Byggnadsstyrelsens informationer T:139

SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige SVENSK STANDARD SS 3522 Standarden utarbetad av Första giltighetsdag Utgåva Sida Registrering SMS SVERIGES MEKANSTANDARDISERING 1986-06-25 1 1 (3) SMS reg 522.102 SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER Byggnadsbeslag - Lås för fast montering - Klassindelning Door and window fittings - Fixed mounted locks - Classification Orientering 1 denna standard sammanställs egenskaper hos låskomponenter som individuellt har definierats i flera andra standarder. 1 Omfattning och tillämpning 1 standarden anges de krav som ställs på låsenheter och förstärkningsbehör som skall uppfylla olika nivåer av inbrottsskydd. 2 Referenser 1 standarden hänvisas till följande standarder. De som markerats med * är nödvändiga komplement. SMS 2218 (SMS reg 522.013), Lås för fast montering i dörrar - Nomenklatur ss 3078 (SMS reg 522.193), Byggnadsbeslag - Lås för fast montering - Provning * SS 3079 (SMS reg 522.133), Byggnadsbeslag - Lås för fast montering - Inbrottsskydd - Fordringar ss 3556 (SMS reg 522.195), Byggnadsbeslag - Slutbleck - Inbrottsskydd - Provning * SS 3557 (SMS reg 522.153), Byggnadsbeslag - Slutbleck- Inbrottsskydd - Fordringar ss 3558 (SMS reg 522.197), Byggnadsbeslag - Dörrförstärkningsbehör till lås för fast montering - Provning * SS 3559 (SMS reg 522.173), Byggnadsbeslag - Dörrförstärkningsbehör till lås för fast montering - Fordringar 3 Definition Med låsenhet avses låshus inklusive spärrande kolv och tillhörande spärranordning (t ex cylinder eller tillhållarpaket) och för låsets funktion erforderliga behör jämte till låshuset hörande slutbleck. Utöver de behör som är nödvändiga för låsenhetens funktion finns i vissa fall krav uppställda på s k fdrstärkningsbehör, avsedda att ge ett extra skydd mot inbrott. UDK 683.33 Beteckningen SS för svensk standard infördes 1978. Svensk standard med beteckning SEN. SIS eller SMS får beteckningen SS vid revidering. Byggnadsstyrelsens informationer T:139 11

Byggnadsbeslag - Lås för fast montering - SVENSK STANDARD SS 3522 Klassindelning Utgåva 1 Sida 2 4 Klassindelning Låsenheterna är uppdelade i fem klasser med avseende på de kompletta och monterade enheternas inbrottsskyddande funktion: Klass l Låsenhet för användning där inga krav på inbrottsskydd finns uppställda Klass 2 Låsenhet för användning där kraven på inbrottsskydd i vissa delar måste underordnas kravet på snabb utrymning Klass 3 Låsenhet för användning där kraven på inbrottsskydd är väsentligare än kraven på snabb utrymning Klass 4 Låsenhet för samma användningsområde som klass 3 men med borrskydd för låshuset och med kraftigare dörrförstärkning Klass 5 Låsenhet för användning där kraven på inbrottsskydd är extra höga De krav som gäller för låsenhetens olika komponenter i olika klasser anges i separata standarder och i tabell på vidstående sida. Sambandet mellan denna standard och övriga standarder beskrivs i nedanstående schema. 1 ett och samma nyckelsystem får ingå låsenheter av olika klasser. För varje enskild låsenhet gäller dock att den skall uppfylla samtliga krav som gäller för den aktuella klassen. SS 3522 Lås Slutbleck Förstärkningsbehär Fordringar Fordringar Fordringar SS 3079 SS 3557 SS 3559 Provning Provning Provning SS 3078 SS 3556 SS 3558 Terminologi SMS 2218 12 Byggnadsstyrelsens informationer T:139

Byggnadsbeslag - Lås för fast montering - Klassindelning SVENSK STANDARD SS 3522 Utgåva 1 Sida 3 Klass Låshus, spärranordning, behör Slutbleck Förstärkningsbehör 1 Lås utan krav på inbrottsskydd Inga krav Inga krav 2 Enligt SS 3079 med följande undantag : Enligt SS 3557 Inga krav - 3.2 tillämpas inte låset skall i stället kunna öppnas från insidan med vred eller motsvarande - Lägre dyrkmotstånd (sista meningen i 3.8 utgår) - Borrskydd krävs ej (avsnitt 7 utgår) - Provning krävs inte mot angrepp med lätta handverktyg (avsnitt 6 utgår) 3 Enligt SS 3079 Enligt SS 3557 Enligt SS 3559, låsklass 3 4 Enligt SS 3079 med tillägg av följande: Enligt SS 3557 Enligt SS 3559, låsklass 4 - Angrepp får vid provning enligt avsnitt 7 även ske mot ej synliga delar och fortsättas in i låshuset - Efter provning enligt 7.2-7.4 skall borrprovning utföras mot spärrande kolvs förregling, varefter kolven skall ha en utlåsning av minst 6 mm 5 Samma som klass 4 men med följande ändringar: Enligt SS 3557 Enligt SS 3559, 3.3 Nyckelvariationstal men med följan- låsklass 5 Gäller med minst 10 000 varianter de hållfastoberoende av låstyp hetsvärden 5 Låshusets hållfasthet 4 Hållfasthet F2=12kN F3=12kN F4=12kN F1=12kN F2=12kN F3=12kN 6 Angrepp med lätta handverktyg Angreppstiden förlängs till 600 sekunder och tillåtet antal stötar, vridningar och dragningar fördubblas Byggnadsstyrelsens informationer T:139 13

4 i 1 14 Byggnadsstyrelsens informationer T:139

SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige SVENSK STANDARD SS 22 44 25 Standarden utarbetad av Första giltighetsdag Utgåva Sida BST, BYGGSTANDARDISERINGEN 1986-01 -01 1 1 (3) SIS FASTSTALLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÅLJER NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER Byggnadsglas - Säkerhetsrutor - Klassindelning Building glass - Safety glazing - Classification 0 Orientering Denna standard överensstämmer med norsk standard NS 3217. Klassindelningen för motstånd mot tung stöt F1, F2 och F3 överensstämmer med klasserna C, B respektive A i den brittiska standarden BS 6206. Klassindelningen och klassbeteckningarna för motstånd mot hård och skarp stöt och motstånd mot projektiler överensstämmer med den tyska standarden DIN 52 290. 1 Omfattning och tillämpning Standarden fastlägger krav på säkerhetsrutor i sammanlagt 19 klasser men anger inte användningsområden för de olika klasserna. Kraven gäller även för säkerhetsrutor av annat material än glas. 2 Referenser SS 22 44 26, Byggnadsglas - Säkerhetsrutor - Provning av motstånd mot tung stöt SS 22 44 27, Byggnadsglas - Säkerhetsrutor - Provning av motstånd mot hård stöt SS 22 44 28, Byggnadsglas - Säkerhetsrutor - Provning av motstånd mot skarp stöt SS 22 44 29, Byggnadsglas - Säkerhetsrutor - Provning av motstånd mot projektiler 3 Klassindelning Rutor kan anses tillhöra samma klass som den provade ruttypen även om de har andra färger i enskilda skikt. Rutor av samma typ tillhör samma klass oberoende av leveransformat. 3.1 Motstånd mot hård stöt Motståndet mot hård stöt bestäms enligt SS 22 44 27. Ruta hänförs till den klass enligt tabell 1 som svarar mot fallhöjden vid provningen. För godkänt prov får rutan inte ha fallit igenom någon av provkropparna. Tabell 1. Klasser för motstånd mot hård stöt Klass Fallhöjd, mm Energi, J Al 3 500 141 A2 6 500 262 A3 9 500 383 U D K 666.185:691.6 Sf b Ro BSAB 07 Beteckningen SS för svensk standard infördes 1978. Svensk standard med beteckning SEN, S/S eller SMS får beteckningen SS vid revidering. Byggnadsstyrelsens informationer T:139 15

Byggnadsglas- Säkerhetsrutor - SVENSK STANDARD SS 22 44 25 Klassindelning Utgåva 1 Sida 2 3.2 Motstånd mot skarp stöt Motstånd mot skarp stöt bestäms enligt SS 22 44 28. Ruta hänförs till den klass enligt tabell 2 som svarar mot minsta antalet hugg på någon av de tre provkropparna. Tabell 2. Klasser för motstånd mot skarp stöt Klass Antal hugg Bl 30 till 50 B2 51 till 70 B3 mer än 70 3.3 Motstånd mot projektiler Motstånd mot projektiler bestäms enligt SS 22 44 29. Ruta hänförs till den klass enligt tabell 3 som svarar mot projektiltyp vid provningen. För godkänt prov krävs att - ingen del av projektilen får tränga igenom provkroppens bakre yta (om projektilen fastnar i provkroppen) - projektilen får inte åstadkomma ett genomgående hål (om projektilen inte fastnar i provkroppen) - inget splitter får finnas i splitterfångaren för rutor i SF-klasserna. Samtliga provkroppar skall klara ovanstående krav för aktuell klass. Dessutom skall de klara kraven för lägre klasser, dvs klasser högre upp i tabellen. Tabell 3. Klasser för motstånd mot projektiler Klass C1-SA 1 C1-SF 1 C2-SA 2 C2-SF 2 C3-SA 3 C3-SF 3 C4-SA 4 C4-SF 4 C5-SA 5 C5-SF 5 Projektiltyp nr 3.4 Motstånd mot tung stöt Motstånd mot tung stöt bestäms enligt SS 22 44 26. Ruta hänförs till den klass enligt tabell 4 som svarar mot fallhöjden vid provningen. För godkänt prov får ingen av provkropparna uppvisa brott men får ha ofarliga brott. Provkropp som inte fått brott tillåts för godkänt prov att falla ur ramen efter stöten. Asymmetriska rutor klassificeras efter provning mot den sämsta sidan. Tabell 4. Klasser för motstånd mot tung stöt Klass Fallhöjd, mm Energi, J Fl 305 135 F2 457 202 F3 1 219 538 1 6 Byggnadsstyrelsens informationer T:139

Byggnadsglas - Säkerhetsrutor - SVENSK STANDARD SS 22 44 25 Klassindelning Utgåva 1 Sida 3 4 Beteckning Säkerhetsrutor enligt denna standard betecknas med följande uppgifter i nämnd ordning - säkerhetsruta - denna standards nummer - motståndsklass Exempel: Säkerhetsruta SS 22 44 25-C2-SF F3 5 Märkning Säkerhetsrutor enligt denna standard skall vara märkta med aktuella klassbeteckningar. Märkningen skall vara varaktig och placeras på avståndet mellan 25 mm och 75 mm från ena kanten. Ruta som skall monteras vänd på ett särskilt sätt skall märkas så att märkningen blir rättvänd när den läses från angreppssidan. 6 SIS-märkning Säkerhetsrutor enligt denna standard far efter tillstånd av SIS förses med märket i. Byggnadsstyrelsens informationer T:139 17

18 Byggnadsstyrelsens informationer T:139

SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige SVENSK STANDARD SS 8173 45 Handliggande organ Faststilld Utgåva Sida BST, BYGGSTANDARDISERINGEN 1989-10-18 1 1 151 SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER Dörrar - Inbrottsskydd - Klassindelning, krav och provning Doors and doorsets - Burglar resistance - Classification, requirements and test 1 Omfattning I denna standard anges fyra klasser för inbrottsskyddande dörrar, oberoende av material och konstruktion, avsedda för bostäder och lokaler där krav på inbrottsskydd ställs. Med dörrar avses kombinationen karm och dörrblad. Standarden ersätter SS 8173 15 och skiljer sig från denna genom att kraven omfattar påverkan av både statisk och dynamisk belastning samt inbrottsförsök med handverktyg. Belastningsprovningarna ger en uppfattning om dörrens stabilitet och styrka medan inbrottsförsöken visar motståndsförmågan mot vissa preciserade verktyg. 2 Referenser SS 3522 Byggnadsbeslag - Lås för fast montering SS 3587 Byggnadsbeslag - Inbrottsskyddande beslag för gångjärnssidan - Fordringar och klassindelning SS-ISO 8269 SS-ISO 8270 SS 8173 26 SS 8173 27 Dörrar - Provning med statisk belastning Dörrar - Provning med stöt av mjukt tungt föremål Dörrar och fönster - Inbrottsskydd - Karminfästning - Provning Dörrar - Inbrottsskydd - Karminfästning - Fordringar 3 Klassindelning 3.1 Krav vid statisk och dynamisk belastning Vid provning enligt SS-ISO 8269 skall krafterna i ordningsföljden Fln, F2ö, F3, F4, Fl och FS enligt tabell 1 uppnås samtidigt som deformationerna (8) inte överstiga värdena enligt tabell 1 vid respektive kraft. Efter provning med tung stöt enligt SS-ISO 8270 med fallhöjd enligt tabell 1 skall dörren gå att öppna och stänga. Krafternas angreppspunkter och deformationernas innebörd anges i bilaga till standarden. Vid provning av dörrar med fler än ett lås skall alla kolvar som kan förreglas med nyckel eller motsvarande vara i ingrepp vid provning. Kraften F4 skall ansättas mot det av tillverkaren angivna huvudlåset. UDK 69.028 Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar all- Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av BST. männa upplysningar om svensk och utländsk standard. Telefon: 08-23 72 50. Telefax: 08.20 89 93 Postadress: SIS, Box 3295,103 66 STOCKHOLM Telefon: 08-23 04 00. Telefax: 08.11 70 35 Prisgrupp H Tryckt i december 1989 Byggnadsstyrelsens informationer T:139 19

Dörrar - Inbrottsskydd -- Klassindelning, SVENSK STANDARD SS 81 7345 krav och provning Utgåva 1 Sida 2 Tabell 1 - Sammanställning av provningskrafter (F) och högsta tillåtna deformationer (ö) Klass Krafter och deformationer Tung stöt F1 kn ö1 mm F2n kn ö2n mm F2ö kn ötö mm F3 kn ö3 mm F4 kn ö4 mm F5 kn ö5 mm fallhöjd mm 1 6 3 2 30 2 30 6" 30 6 30 6 3 800 2 10 3 3 30 2 30 10 30 10 30 10 3 1200 3 15 3 4 30 2 30 15 30 15 30 15 3 1600 4 20 3 6 30 2 30 20 30 20 30 20 3 2000 1) 4,5 kn vid dörrar med tre eller flera gångjärn 3.2 Krav vid angrepp med handverktyg Vid provning enligt avsnitt 4 skall dörrar ha sådan motståndsförmåga att de inte forceras vid angrepp med ändamålsenliga handverktyg under tider som anges i tabell 2. Tiderna avser varje delprov (angreppsställe). Delproven kan göras på dörrar vid följande angreppsställen: lås, slutbleck, gångjärn inklusive eventuellt inbrottsskyddande beslag på gångjärnssidan, spanjolett/kantreglar, samt på andra valfria angreppsställen på dörrblad och karm. Brytning mellan karm och dörrblad kan utelämnas då denna påverkan simulerats med statisk belastning. Dörrar skall anses forcerade då ett hål så stort att någon av tolkarna med följande mått i samma plan som dörrbladets kan föras genom hålet. Tolkarnas mått skall vara 300 mm x 400 mm, 350 mm x 350 mm och 0 400 mm, med toleransen ± 2 mm för samtliga mått. Kravet gäller inte glasytor i dörrar klass 1 enligt tabell 2, om dessa är utförda med isolerrutor monterade med fogmassa. Lås som uppfyller kraven i SS 3522 klass 3 skall vid provning av dörrar i klasserna 1 och 2 enligt tabell 2 anses vara forcerade då ett hål upptagits i dörrbladet med en storlek motsvarande halva låshusets projicerade yta mot dörrbladet, se figur 1, eller då låskolvens ändyta frilagts så att angrepp med handverktyg direkt mot denna yta kan göras. Tid för forcering av låset skall antas vara 30 sekunder och adderas till angreppstiden för att erhålla den i tabell 2 angivna tiden. Låshus 0,5 (a x b) valfritt placerad inom zonen a x b :o ru) L N L U x begränsningslinje för angrepp mot dörrlåset i 0 'Co V fl CO b= 1,5xd d = låshusets djup Figur 1 - Angreppszon för lås i dörr 20 Byggnadsstyrelsens informationer T:139

Dörrar - Inbrottsskydd - Klassindelning, SVENSK STANDARD SS 81 7345 krav och provning Utgåva 1 Sida 3 Tabell 2 - Verktyg och angreppstider Klass Verktyg, typ och dimension Lägsta angreppstid, s Slag/brytverktyg - Hammare, M = 0,7 kg, 1 = 0,3 m - Huggmejsel 2 st, skruvmejsel, bräckjärn, stämjärn 2 st och kniv, l = 0,3 m Sågverktyg 1 - Sticksåg och bågfil med snabbstålsblad 180 och blad för sågning i trä Gripverktyg - Rörtångoch skiftnyckel, l = 0,3 m Klippverktyg - Plåtsax och hovtång, l = 0,3 m 2 Lika klass 1 600 Lika klass 1 men med följande tillägg Slag/brytverktyg - Handslägga, M = 1,6 kg - Kofot, l = 0,6 m Klippverktyg - Bultsax, l = 0,6 m 3 Eldrivna verktyg - Borrmaskin, nätansluten ca 500 W med borrar av snabbstål <_ 10 mm - Vinkelkapskiva, nätansluten ca 625 W med slipskiva 0 115 mm av corund Gripverktyg - Rörtång och skiftnyckel, l = 0,6 m 600 4 Lika klass 3 1200 4 Provning med handverktyg Vid provningen skall dörren monteras enligt tillverkarens anvisningar i en fixtur på samma sätt som den avses bli monterad vid normalt bruk. Operatören skall före provningens början ha studerat ritningar på dörren eller på annat sätt gjort sig förtrogen med denna. Under provningen skall operatören ha tillgång till erforderliga verktyg för respektive klass. Om något verktyg går sönder under provningen skall detta ersättas med ett likadant. Tiden för eventuellt byte av verktyg skall inräknas i angreppstiden med högst följande värden; 10 sek för borr, 20 sek för bågfilsblad och 30 sek för vinkelkapskiva. Faktisk tid för byte av andra verktyg inräknas i angreppstiden. Delprovens ordningsföljd får fritt väljas av operatören. Vid varje delprov får endast en operatör utföra provningen. Inget avbrott för vila eller liknande får ske under ett delprov. Operatören skall vara utvilad före varje delprov, och skall under provningen arbeta med normal intensitet. Angreppstiden för varje delprov räknas från det operatören ansätter verktyg mot dörren tills dörren forcerats eller tills låset frilagts för direkt angrepp mot låskistan eller låskolven. Om dörren inte forcerats eller låshuset frilagts inom angiven angreppstid avbryts provningen. Lås som uppfyller kraven i SS 3522 klass 3 skall inte angripas med sådana verktyg som använts vid provning av själva låset. Vid provning av dörrar med fler än ettlås skall samtliga kolvar som kan förreglas med nyckel eller motsvarande vara i ingrepp vid provningen. Gångjärn som uppfyller kraven i SS 3487 klass 2 eller 3 skall angripas endast vid infästningen i dörrbladet. Byggnadsstyrelsens informationer T:139 21

Dörrar - Inbrottsskydd - Klassindelning, SVENSK STANDARD SS 81 7345 krav och provning Utgåva 1 Sida 4 5 Godkännande För att dörrar skall uppfylla kraven i denna standard skall samtliga delkrav vara uppfyllda. Provning med statisk och dynamisk belastning kan ske på annan provkropp än angreppen med handverktyg. Vid underkänt delprov får en omprovning av detta delprov göras på annan provkropp. 6 Beteckning Dörrar som klassats enligt denna standard betecknas: Inbrottsskyddande dörr klass 1(2-4) enligt SS 817345 Dörren kan efter tillstånd av Sveriges Standardiseringskommission, SIS, förses med märket0. 7 Rapport Provningsrapport skall innehålla minst följande uppgifter - uppgifter om dörrens tillverkare, typ, dimension, konstruktion, material, beslagning, monteringsanvisningar och ytbehandling - datum för dörrens tillverkning - alla mätresultat samt uppgift om dörren klarat alla krav för viss klass - datum för provning 22 Byggnadsstyrelsens informationer T:139

Dörrar - Inbrottsskydd - Klassindelning, SVENSK STANDARD SS 81 7345 krav och provning Utgåva 1 Sida 5 BILAGA Denna bilaga är inte en del av standarden. F1 F1 F2ö F3 e F3 8 F4 Krafterna F1 - F4 refererar till SS-ISO 8269. Krafterna F1 - F4 skall ansättas i dörrens öppningsriktning. Kraften F5 ansätts i karmfalsen. F2n F3 F3 Slutbleck F3 F4 e F2ö F3 e F3 e B F3 a Karmsidstycke F3 a = avstånd mellan upplagen enligt SS 81 73 27 8 F3 F4 8 2n 8 eller enligt tillverkarens anvisningar Figur 1 - Illustration av krafterna F1 - F5:s angreppspunkter. Krafterna F2 - F4 skall ansättas i dörrens öppningsriktning. Deformationerna b1 b2 b3 (S) vid största krafter (F) avser följande avser deformation, lägesförändringen, i dörrbladets plan vid låsets läge avser deformation, utböjning, vinkelrätt mot dörrbladets plan vid låssidans övre respektive nedre hörn avser deformation, förskjutning, vinkelrätt mot dörrbladet vid läget för gångjärnen 84 avser deformation, förskjutning, av respektive spanjolett/kantregel vinkelrätt mot dörr-bladet vid läget för låset (låsen) b5 avser deformation, lägesförändring, av karmen i dörrbladets plan vid läget för låset (låsen) Tabell 3 - Exempel på användningsområden Dörrar Lås Exempel på användningsområde Klass enl Klass enl SS 81 73 45 SS 3522 1 3 Entreer till bostäder och lokaler 2 3 + 2 Lika klass 1 men med högre skyddsvärde 3 3 + 3') Lika klass 1 men med stor säkerhet mot inbrott 4 3 + 31) För skydd av lokaler där inbrott med mer kvalificerade verktyg och längre inbrottstider kan antas 1) låsen måste integreras i konstruktionen Byggnadsstyrelsens informationer T:139 23

24 Byggnadsstyrelsens informationer T:139

á

Byggnadsstyrelsens informationer T: 139 1992-02 SSTYRELSEN Säkerhet i stadiga byggnader. Grundskydd, är framtagen vid Byggnadsstyrelsens tekniska enhet och ingår i skriftserien"byggnadsstyrelsens publikationer. Redigering och layout: Informationssektionen, Byggnadsstyrelsen. Upplaga: 2 500 ex. Tryckeri: Gamisonstryckeriet, Stockholm, febnuari 1992. Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas av informationssektionens biblioteks- och dokumentationsservice, tel 08-783 13 71. Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontorsservice/publikationsförrådet, tel 08-783 1153. Adress: Byggnadsstyrelsen, 106 43 Stockholm.