Nyckeltals jämförelse 2015

Nyckeltals jämförelse 2015 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2015-02-09

Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen... 2 Framtida tankar kring rapporten... 4 Projektgruppens analys av nyckeltalen... 4 Hållbar utveckling... 6 Ekonomisk hållbarhet... 7 Ekologisk hållbarhet... 14 Social hållbarhet... 17 Övergripande nyckeltal... 27 Personalnyckeltal... 44 Verksamhetsnyckeltal... 46 Övergripande verksamhet... 46 Förskola... 50 Grundskola... 52 Gymnasieskolan... 57 Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning... 62 Ekonomiskt bistånd... 66 Hemtjänst för äldre... 81 Särskilt boende för äldre... 86 Trafik och Mark... 92 Kultur och Fritid... 95 Energi, vatten och återvinning... 101 Appendix - Nyckeltal i rapporten... 103 Projektgrupp Anders Engström, IT-kontoret Angela Poroli, Folkhälsostrateg Christina Fredricks, Ekonomikontoret Jonas Hampus, Omvårdnadsförvaltningen Karin Perers, Tillväxtstrateg Malin Bäckrud, Miljö- och samhällsförvaltningen Malin Adolphson, Ekonomikontoret Margareta Gustafsson, Skolförvaltningen Ove Stenberg, Socialförvaltningen Per Eriksson, Ekonomikontoret, avg projektledare Peter Sjöstrand, Ekonomikontoret, ny projektledare Ussi Jonsson-Kjellberg, Kultur & Fritid 1

Inledning Bakgrund och syfte Det finns ett utvecklingsbehov kring styrmodellen och verksamheternas användande av jämförelser och nyckeltal i uppföljningen. Det finns också ett behov av att skapa en bättre helhetsbild av all information som sammanställs och koppla detta till fastställda mål och till ledning och styrning. Hösten startade Ekonomikontoret ett projekt för att stödja denna utveckling. Projektets uppdrag uppdelades i tre etapper: 1. Ta fram en rapport som på ett enkelt sätt gör nationella jämförelser tillgängliga med kommunens egna kommentarer. Utvalda nyckeltal skall ge en övergripande bild av Falun i jämförelse med andra kommuner och användas som en del i planeringsarbetet och för ledning och styrning. 2. Inventera vilka nyckeltal som krävs för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av kommunens verksamheter. 3. Med hjälp av systemstöd möjliggöra kontinuerlig uppföljning av de nyckeltals som tagits fram för kommunens verksamheter. Denna rapport är resultatet av den första etappen av uppdraget. Hur har nyckeltalen valts ut till rapporten? En viktig ambition har hela tiden varit att inte använda för många nyckeltal. Samtliga nyckeltal som finns i rapporten är hämtade från Kolada 1. I Kolada finns förutom nyckeltalen även olika rapportpaket. Ett av dessa rapportpaket (fyra kommunrapporter) har använts som utgångspunkt vid valet av lämpliga nyckeltal: 1. Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi 2. Verksamhet i översikt 3. Hållbar utveckling 4. Jämställd verksamhet Strukturen kring rapporten och nyckeltalen Vilka kommuner jämför sig Falun med? I rapporten har valts jämförelser med tre olika kommungrupperingar: Samtliga kommuner i Sverige (Riket) Kommunerna i Dalarna Likutsökta kommuner enligt förslag från RKA (olika kommuner beroende på verksamhet) Kolada har ett bra stöd för att lätt ta fram likutsökta kommungrupper 2 vilket underlättar jämförelsearbetet medliknande kommuner avsevärt. Nedan följer en förteckning över vilka likutsökta kommungrupper som finns i rapporten och vilka kommuner som ingår i respektive grupp. 1 Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen, sköts av RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser. Kolada innehåller offentlig statistik från bl.a. Statistiska centralbyrån, Skolverket och Socialstyrelsen. Det finns ca 2 100 kommunala nyckeltal i Kolada. 2 I likutsökta kommungrupper utjämnas strukturella skillnader. I strukturella skillnader tas hänsyn till socioekonomiska faktorer, demografiska faktorer, dvs åldersstrukturen, geografiska faktorer, dvs om kommunen är en glesbygdskommun eller om befolkningen bor samlat. 2

Jämförelsegrupp Liknande kommuner, övergripande Liknande kommuner, förskola. och skolbarnomsorg Liknande kommuner grundskola Liknande kommuner gymnasieskola Liknande kommuner IFO Liknande kommuner LSS Liknande kommuner äldreomsorg Kommun Enköping Norrtälje Nyköping Skellefteå Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Borlänge Kalmar Karlskrona Skövde Uddevalla Örnsköldsvik Östersund Borlänge Hässleholm Karlskrona Nyköping Trollhättan Varberg Örnsköldsvik Borlänge Falkenberg Hässleholm Järfälla Norrtälje Trollhättan Örnsköldsvik Hässleholm Kalmar Motala Nyköping Trelleborg Tyresö Uddevalla Gotland Kungälv Mölndal Norrtälje Skövde Upplands Väsby Örnsköldsvik Borlänge Gislaved Karlskrona Norrtälje Piteå Skellefteå Solna Rapporten uppdateras två gånger per år De nyckeltal som finns i rapporten offentliggörs vid ett 25-tal tidpunkter under året. Att uppdatera rapporten lika ofta är praktiskt omöjligt. Beslutet är att rapporten ska uppdateras två gånger per år, februari och augusti. För att du som läsare lätt ska kunna se vilka nyckeltal som uppdateratssedan tidigare rapport markeras dessa i rubriken med en bokstav och färgad bakgrund (se Appendix Nyckeltal i rapporten). Hur läser du nyckeltalen Genom att följa nyckeltalet tio år ges en bra bild över trenden och om värden ligger stadigt eller inte. Samma intervall visas även för de nyckeltal som inte har tio års data tillgängligt i databasen och visar 3

på så sätt hur länge nyckeltalet funnits eller hur ofta det rapporteras. Det är viktigt att nyckeltalen analyseras och kommenteras av personer som är väl insatta i den verksamhet nyckeltalet berör. Den kontaktperson som finns angiven för ett nyckeltal har på något sätt medverkat i arbetet kring analys och kommentar. Jämförelsegrupperna i diagrammen är framräknade med ovägt medel. En fördel med ovägt medel är att dessa medelvärden alltid kan beräknas. Med ovägt medel menas att alla kommuner ges samma vikt oavsett storlek på kommun. Saknas värde för någon kommun som ingår i jämförelsegruppen tas inte kommunen med i medelvärdesberäkningen. Den nyckeltalsbeskrivning som finns under varje diagram är hämtad från källan där nyckeltalet är publicerad. Vissa beskrivningar har förenklats när de upplevts som svår att förstå. I dessa fall kommenteras detta i beskrivningen. Fullständig beskrivning kan fås från Kolada. För varje nyckeltal i rapporten ska på sikt finnas en kort beskrivning av gjord analys med kommentar. I de fall det kan vara av intresse finns också Faluns placering under tre år i förhållande till andra kommuner enligt RKAs rankningsystem. Kvartilsuppdelning används där den nedre kvartilen ger rött, de två mellersta kvartilerna ger gult och den övre kvartilen ger grönt. Se exempel nedan. Placering 1 av 72 Placering 73 av 217 Placering 218 av 290 Tänk på att nyckeltalsjämförelser ger en bild av hur kommunen fördelar sina resurser och vad som fås ut av resurserna. Tänk också på att bakom kostnadsnyckeltalen kan det finnas strukturella skillnader samt skillnader i ambitionsnivå, effektivitet och avgifter mellan kommunerna. Under rubriken mätning och publicering får du uppgifter om när själva mätningen av nyckeltalet görs och när uppgiften publiceras i Kolada. Under rubriken kontaktperson finner du den person som bäst kan svara på eventuella frågor kring nyckeltalet. Framtida tankar kring rapporten I dagsläget är de flesta nyckeltal kommenterade. Ett förbättringsarbete är att utveckla analyser kring de avvikelser som finns i nyckeltalen. I övrigt har vi gått från 73 till 96 nyckeltal i och med att nyckeltal från hållbarhetsprogrammen har tillkommit. Har vi nått taket på hur många nyckeltal vi kan presentera i denna form? Synpunkter på innehåll och förslag på förbättringar kan lämnas till projektledare Peter Sjöstrand (86768) eller ekonomichef Kjell Nyström (86450). Projektgruppens analys av nyckeltalen Valda nyckeltal i rapporten ger en bred men inte komplett bild av kommunen och dess medborgare, hållbarhetsprogrammen, och de verksamheter som kommunen bedriver. Det är viktigt att inte tolka nyckeltalen som absolut sanning utan mer som en indikation på var man kan hitta förbättringsmöjligheter. Vi har utifrån nyckeltalen i rapporten gjort en avvikelseanalys och lyft fram några områden som bör diskuteras och analyseras vidare. 4

Medborgarna Falun har betydligt fler högutbildade. Högutbildade lever längre och håller statistiskt sett sig friskare och har hög tillit till andra människor. I Falun är andelen i arbetsför ålder (21 64 år) hög. Falun har en förhållandevis hög andel av äldre 35 64 år som jobbar. I Falun är andelden som är 64 år och äldre färre. Befolkningen ökar i snitt med ca 200 personer varje år vilket är i underkant i jämförelse med liknande kommuner. I SCB:s medborgarundersökning är de flesta medborgare positiva till Falun som plats att bo på. Kommunens långsiktiga ekonomi Falun har i jämförelse med andra kommuner höga skatteintäkter. En bidragande orsak till detta är att vi har en hög skattesats. Skulle Falun ha samma skattesats som rikssnittet skulle vi ha runt 210 mnkr mindre att röra oss med. Ur ett långsiktigt hållbart ekonomiskt perspektiv finns det några nyckeltal som bör diskuteras - kommunens soliditet, borgensförbindelser, långfristiga skulder och självfinansieringsgraden vid ett fortsatt högt investeringsbehov. Ett annat viktigt övergripande område är att skapa tillgänglighet, dialog och delaktighet Falun är inte bra på att svara i telefon eller på att svara på mail. Vi tillhör inte heller topparna när det gäller att informera våra medborgare via hemsidan. I det självuppskattade delaktighetsindex kan vi konstatera att vi inte är så bra på systematiskt arbete kring delaktighet. I SCB:s medborgarundersökning bekräftas också att medborgarna ger oss underkänt när det gäller vårt arbete att skapa inflytande och dialog. Verksamheternas resurstilldelning SKL har tagit fram en standardkostnad 3 för alla stora verksamheter. Standardkostnaden tar hänsyn till kommunens strukturella förutsättningar. Genom att använda beräkningen får man en bild av om kommunen har rätt kostnadsnivå. Grundskolan har kostnader som ligger under standardkostnaden med -3,4 % vilket motsvarar 18 mnkr. Falun har historiskt uppvisat goda resultat när det gäller behöriga elever till gymnasiet men trenden pekar under de senaste åren nedåt. Gjorda undersökningar i bl.a. i klass 8 visar att eleverna trivs och tycker utbildningen är bra. I SCB:s medborgarundersökning tycker medborgarna att grundskolan ska prioriteras. Satsar vi för lite resurser på grundskolan? Gymnasieskolan har kostnader som ligger över standardkostnaden med 12,3 % vilket motsvarar 28 mnkr. När det gäller betygspoäng och andelen behöriga till universitet och högskola uppnår Falun höga resultat. Kan Falun komma till rätta med det höga kostnadsläget? Individ och familjeomsorgen har kostnader som ligger 17,2 % över standardkostnaden vilket motsvarar 38 mnkr. Invånare som någon gång under året fått bistånd ligger högt vilket också återspeglar sig i resurstilldelningen. Detsamma gäller också missbrukarvård för vuxna. Det finns nyckeltal som visar hur länge man får ekonomiskt bistånd och hur långa handläggningstider kommunen har. Falun har förhållandevis många bistånd som varar länge och ligger kring snittet vad gäller handläggningstider. Kan vi hitta goda exempel bland andra kommuner? 3 Standardkostnaden ger en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än det som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. Exempel på strukturer är åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, bebyggelsestruktur med mera. Skillnaden mellan kommunens kostnad och den beräknade strukturkostnaden kan utgöra skillnader i effektivitet eller ambitionsnivå. 5

Äldreomsorgen har kostnader som ligger 9,2 % över standardkostnaden vilket motsvarar 51 mnkr. Förhållandevis stor andel pensionärer beviljas hemtjänst. I den årliga brukarenkätundersökningen får både hemtjänsten och särskilt boende ett bra resultat. I SCB:s medborgarundersökning tycker medborgarna att äldreomsorgen ska prioriteras. Kostnaden för hemtjänsten har ökat kraftigt i Falun. När det gäller särskilt boende är kostnaden relativt låg. Är mixen mellan hemtjänst och särskilt boende optimal? Två förbättringsområden som vi vill lyfta är arbetet med att förebygga fallskador bland äldre och antal personal som en brukare träffar under en 14-dagarsperiod. När det gäller fritidsverksamheten är resurstilldelningen 50 % över rikssnittet. Detta innebär att Falun satsar 33 mnkr mer än snittkommunen. Det finns inga bra offentliga resultatnyckeltal som kan jämföras med andra kommuner. I SCB:s medborgarundersökning tycker man att fritidsmöjligheter och idrotts- och motionsanläggningar kan förbättras om möjligt. Vad står detta för? Det finns mer information om Faluns standardkostnader vid nyckeltal 28 i rapporten. Där kan du se Falun i jämförelse med jämförelsekommunerna. När det gäller resurstilldelningen mellan de olika verksamheterna i Falun (kr/inv) är det två verksamheter som tilldelats ca 50 % mer än rikssnittet, Fritidsverksamheten och Individ och familjeomsorgen. Är detta ett medvetet val? För mer information se nyckeltal 27. Hållbar utveckling Avsnittet hållbar utveckling ger en samlad bild av utvecklingen i kommunen när det gäller ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. De hållbarhetsnyckeltal (alternativt nyckeltal) som presenteras är utvalda för att ge en bred bild av utvecklingen i Falun. För att nå det övergripande målet Hållbar utveckling finns tre strategiska styrdokument. Ett tillväxtprogram för den ekonomiska dimensionen, ett miljöprogram för den ekologiska dimensionen och ett folkhälsoprogram för den sociala dimensionen. 6

Ekonomisk hållbarhet 1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Källa: Bolagsverket och SCB. Kolada N00941. 76 av 290 83 av 290 51 av 290 Faluns mål är varje år öka nettosiffran för antal företag och jobb. Detta diagram visar konjunktursvängningars påverkan på antalet nystartade bolag. Trenden från och fram till idag är uppåtgående. Falun håller en hög nivå jämförbart med andra kommuner och riket vilket till viss del kan bero på att Lagerbolaget AB Grundstenen har sin hemvist här och som bildar nya bolag och säljer dem till företagare här och i andra delar av landet. Både uppgångar och nedgångar förstärks därmed. Publicering i Kolada under februari. Karin Perérs, tel: 023-822 04 eller e-post: karin.perers@falun.se 7

2. Demografisk försörjningskvot, kommun Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år. Källa: SCB. Kolada N00927. 45 av 290 46 av 290 44 av 290 Falun har relativt bra förutsättningar att bära det samlade ekonomiska ansvaret för personer 0-19 och och äldre än 65 år. Diagrammet visar att en falubo (20-64 år) år ska försörja ytterligare 0.75 person (0-19, >65år). Falun har en relativt andra kommuner stor befolkning i åldersgruppen 20-64 år i förhållande till personer 0-19 och äldre än 65 år. Förutsatt alla faktorer jämförbara med de andra kommunerna avseende arbetsmarknad, arbetslöshet, utbildningsnivå och lön etc har en arbetande falubo en mindre försörjningskvot. Publicering i Kolada under februari. Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 8

3. Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) N Antal förvärvsarbetande i åldern 20-64 år dividerat med antal invånare i åldern 20-64 år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Kolada N00914. 123 av 290 123 av 290 115 av 290 Antalet förvärvsarbetande ökar årligen från 2009. Från en är trenden mer positiv Falun och Dalarna än i jämförbara kommuner och riket. Det kan troligen härledas till att Dalarna har landets äldsta befolkning och är först i landet att påbörja det omfattande generationsskiftet. Publicering i Kolada under februari. Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 9

4. Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) N Invånare med eftergymnasial utbildning 25-64 år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB. Kolada N01982. 38 av 290 39 av 290 40 av 290 Andel innevånare med eftergymnasial utbildning ökar möjligheterna för befolkningen att ta förvärvsarbete eller ha egen förvärvsinkomst. På så vis påverkar denna indikator arbetsmarknaden och den värdeskapande tillväxten i Falun. Publicering i Kolada under februari. Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 10

5. Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) N Andel av kommunens invånare i åldern 20-64 år den 31/12 som är födda i annat land än Sverige. Källa: SCB. Kolada N01950. Andelen utrikes födda i Falun ligger på knappt tio procent av befolkningen. Det är en mindre andel än Sverige totalt, men en högre andel jämfört med övriga kommuner i Dalarna förutom Borlänge kommun. Om man fördjupar sig i de utrikes föddas ursprungsländer, kommer ca en tredjedel från Norden, en tredjedel från Europa inkl EU/EES-länderna och en tredjedel från övriga världen. Under 2014 har KS tagit beslut om att öka andelen flyktingar från 120 till 152, inklusive ensamkommande flyktingbarn. Under tog Falun emot 134 personer, inklusive ensamkommande flyktingbarn. Det totala antalet inflyttade utrikes födda under var 340. Denna siffra omfattar förutom flyktingar, arbetskraftsinvandrare bl a på grund av den fria rörligheten inom EU, partners till svenskar som gift sig med utrikes födda och utländska studenter vid Högskolan Dalarna. Sett till den demografiska utvecklingen skulle befolkningen minska om inte kommunen tog emot flyktingar. Falun har ett boendesegrationsindex som enligt Kolada ligger på samma nivå som Danderyds kommun. Det betyder att Falun inte är en segregerad kommun. Den svenskfödda befolkningens utbildningsnivå är jämförbar med de utrikes föddas. Andelen med eftergymnasial utbildning ligger t o m någon procent högre hos utrikes födda än hos den svenska befolkningen. Däremot har den svenskfödda befolkningen en större andel med gymnasial utbildning. Tre områden får ses som betydelsefulla för att integrationsprocessen ska fungera bra - arbetsmarknaden, där det finns anledning intensifiera möjligheterna för flyktingarna att få arbete, utbildningsområdet, där det är viktigt att hitta former för snabbare validering av betyg eller praktik för att pröva kunskaper hos de vuxna och inom stadsbyggnadsområdet för att förhindra segregation. I allmänhet går integrationsprocessen snabbare för de yngre och det är särskilt märkbart för de ungdomar som kommer till kommunens boenden för ensamkommande flyktingbarn." Publicering i Kolada under februari. Laila Edholm, tel 023-86026 eller e-post laila.edholm@falun.se 11

6. Skattesats totalt kommun, (%) N Skattesats totalt. Källa: SCB. Kolada N00900. 222 av 290 256 av 290 2014 242 av 290 Skattesatsen i Falun ligger högt. En hög skattesats påverkar indirekt andra indikatorer såsom Svenskt Näringslivs mätning av det lokala företagsklimatetet där skattesatsen är en parameter. Publicering i Kolada under februari. Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 12

7. U. Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning Totalt N Nöjd Kund Index, Företagsklimat - Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen (skala 0-100)\n. Källa: SKL. Kolada U07451. 181 av 290 194 av 290 Denna mätning kallad Insikt görs genom enkätundersökning hos företag som haft ärenden som beslutats av kommunen under verksamhetsåret. Falun har bara deltagit i denna mätning vid två tillfällen. De båda mätningarna uppvisade liknande värden på översiktlig nivå. På underliggande nivåer kan de verksamhetsområden som ingår se mer detaljerade uppgifter. De verksamhetsområden som ingår är miljö- och hälsoskydd, bygglov, serveringstillstånd samt brandtillsyn. Även markupplåtelse mäts. Publicering i Kolada under februari. Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 13

Ekologisk hållbarhet 8. U. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enligt MFS, % N Andel personbilar och lätta lastbilar som uppfyller miljöbilskrav enligt förordning. För fordon registrerade före 1 jan används tidigare miljöb FS 2004:1364). Avser bilar som enligt vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. Möjlighet har getts att komplettera med fordon i operationell leasing samt för andra avvikelser. Källa: Miljöfordon Syd (MFS). Kolada U00437. 52 av 131 90 av 153 136 av 176 Den kraftiga ökningen av antalet miljöbilar under åren 2009- som diagrammet visar beror på en konsekvent tillämpning av kommunens resepolicy och de krav som fanns där. Då skedde en övergång till mindre och effektivare dieselbilar som också blev billigare för användarna. I siffrorna för dessa år ingår dock inte bolagen som då hade bara enstaka miljöbilar. För ingår Kopparstadens fordon och från även FEV. Bolagens bilar var i första hand servicefordon och utbudet av funktionella arbetsfordon var inte lika bra som för personbilar. Bolagen har nu ökat sin miljöbilsandel och prioriterar elbilar där så är möjligt. Kopparstadens miljöbilsandel är 2014 11 % och Falu Energi & Vattens 26 %. ifördes en ny miljöbilsdefinition. Den innebar att en del tyngre fordon blev miljöklassade trots att de släppte ut mer koldioxid och vissa lättare fordon som tidigare var miljöfordon inte längre godkänndes trots att deras utsläpp var mindre. skaffades en del bilar som uppfyllde den gamla miljöbilsnormen men inte den nya vilket innebar att andelen miljöbilar sjönk till under 50 %. Vid nyförvärv är det nu den nya definitionen som gäller. För att utvecklingen ska fortsätta gå åt rätt håll är det viktigt att kommunen har en tydlig policy för vilka fordon som skaffas. Ambitioner finns även att kommunen ska ha ett antal elbilar. För det behövs en tydlig politisk viljeinriktning. Publicering i Kolada under november. Ola Bergeå, tel 023-82115 eller e-post ola.bergea@falun.se 14

9. U. Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl EES, (%) N Mängd energi från förnybara källor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi i lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. Inkluderar förnybara andelar av el, fjärrvärme, fjärrkyla, samt biobränslen. Källa: Inrapportering för energieffektiviseringsstödet (EES), bearbetat av Energimyndigheten och SKL. Kolada U00464. 188 av 265 187 av 268 189 av 269 Den fjärrvärme som produceras med förnybara biobränslen är den viktigaste förnybara energikällan för energi som används för kommunen byggnader. Den värmer många av Kopparstadens hyresfastigheter och kommunens lokaler. Kopparstadens förser också de flesta av sina fastigheter med verksamhetsel från sina två vindkraftverk. Hyresgästernas står för sin egen hushållsel som inte ingår i detta nyckeltal. Byggnader som används för så kallad industriliknande verksamhet som Falu Energi & Vattens avfallshantering, VA- och kraftverksamhet ingår inte heller i nycketalet. De solceller som finns på några av kommunens fastigheter ger också ett mindre bidrag till den förnybar energi. Data har för andelen förnybar el har blivit felaktigt registrerade hos energimyndigheten vilket innebär att diagrammet är något missvisande. Korrekta värden är för är 80 procent, för 77 procent och för 79 procent. Det lägre värdet beror på några riktiga köldknäppar under vintern då fjärrvärmens värmepannor måste kompletteras med en del olja. Många kommuner har också valt att upphandla så kallad grön el som bara kommer från förnybara energikällor. Om Falun följde det exemplet skulle vi ligga mycket nära hundraprocentig förnybar energiförsörjning. Det finns även en liten mängd oljeeldning i några fastigheter som skulle kunna konverteras. Det skulle dock inte påverka nyckeltalet mer än någon tiondels procent. Publicering i Kolada under november. Ola Bergeå, tel 023-82115 eller e-post ola.bergea@falun.se 15

10. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv N Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser, ton CO2-ekvivalenter/invånare. Ibland kan enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp inom en kommuns gränser. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen. Kolada N00401. 21 av 290 24 av 290 Miljöprogrammet anger att det i Falun 2020 bara ska släppa ut 60 procent av de växthusgaser som släpptes ut 1990. hade utsläppen minskat till 69 procent. Usläppen behöver alltså minska med ytterligare 9 procentenheter för att delmålet ska nås. Minskningen av utsläpp sedan 1990 till största delen på minskade utsläpp från uppvärmning. Oljeeldning är inte längre är det vanliga uppvärmningssättet i bostäder och i industrier. Idag värms stora delar av Falun med fjärrvärme från kraftvärmeverket eller från värmepumpar eller med el. Den minskning som syns i diagrammet beror till stor del på att pappersbruket i Grycksbo bytt ut oljan mot biobränslen. De jämförelsevis låga utsläppen i Falun beror till stor del på att det inte finns några riktigt stora processindustrier inom kommunen. Det finns inte heller någon riktigt stor trafikled genom kommunen. Faluns låga utsläpp beror också på Faluns biobränsleeldade kraftvärmeverk som värmer stora delar av centrala Falun. Många bostäder värms även med värmepumpar och el. Av de utsläpp som görs i Falun kommer ungefär sextio procent från trafiken. Mängden har varit stabil sedan 2005 men från 2010 har det skett en liten minskning och den är lika stor som 1990, Minskingen beror på effektivare bilar och inblandning av fossilfria bränslen i den vanliga bensinen. Av de utsläpp som fortfarande sker kommer 13 % från oljeeldning för uppvärmning och 11 % från jordbruket. Publicering i Kolada under november. Ola Bergeå, tel 023-82115 eller e-post ola.bergea@falun.se 16

Social hållbarhet 11. Sjukpenningtalet bland kommunens invånare, antal dagar N Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan. Kolada N00938. 95 av 290 115 av 290 99 av 290 Sjukpenningtalet i Falun har minskat betydligt mellan år 2004 och år 2010. Man kan se samma trend i riket, länet och liknande kommuner. Från år 2010 har sjukfrånvaron börjat öka. Skillnaden mellan riket och Falun år var 0,7 dagar. Det gör en skillnad på 24 500 färre sjukdagar i Falun jämfört med riket. Ökningen av antal sjukdagar har framför allt skett bland kvinnor och i sjukfall med psykiska diagnoser. Kvinnor har dubbelt så många sjukpenningdagar som män. Enligt Försäkringskassans analyser kan en förklaring till den nuvarande uppgången bero på att fler individer kvarstår i sjukskrivning i stället för att flyttas över till sjukersättning. En annan förklaring är en ökning av antalet sjukfall för försäkrade med anställning. Ökningen är generell över de olika samhällssektorerna. För att förstå den nuvarande utvecklingen behövs mer kunskap om varför de psykiska diagnoserna ökar och varför kvinnor är särskilt utsatta. Publicering i Kolada under mars. Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post angela.poroli@falun.se 17

12. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/100 000 inv Avser summering av: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/100 000 inv. Källa: BRÅ. Kolada N07403. 174 av 290 190 av 290 183 av 290 Publicering i Kolada under mars. Källa: BRÅ 18

13. Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%) Antal invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Källa: SCB (LISA). Kolada N02904. 2010 155 av 290 149 av 290 143 av 290 Angela Andelen barn i Falun som levde i familjer med låg inkomststandard år var 11 procent. Det har varit relativt stabilt under den senaste 5- årsperioden. Falun ligger lägre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt Barnombudsmannens analyser är det framför allt barn med utländsk bakgrund och kort vistelsetid i Sverige samt barn vars föräldrar har förgymnasial utbildning som lever i familjer med låg inkomststandard. Även många barn till ensamstående föräldrar lever med låg inkomststandard, enligt rapporten. Åsa En konsekvens av att Falun har förhållandevis många hushåll som någon gång under året fått ekonomisk bistånd varav en andel hushåll med hemmavarande barn. Publicering i Kolada under februari. Åsa Johansson, tel 023-82776 eller e-post asa.johansson@falun.se Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post angela.poroli@falun.se 19

14. U. Förstagångsväljare som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%) Andelen förstagångsväljare, folkbokförda i kommunen, som röstade i de två senaste kommunfullmäktigevalen. Källa: SKL Kolada U17413. 2010 61 av 290 Andelen förstagångsväljare ökade från år 2006 till år 2010 i så väl Falu kommun som i riket i stort. Ett bredare politiskt spektrum, med fler partier, lockar fler ungdomar att rösta och de hittar alternativ som intresserar dem. Oklara majoritetsförhållanden i framförallt Falun och på andra håll i riket gynnar partiernas och ungdomsförbundens mobiliseringsförmåga och motiverar ungdomar att rösta, eftersom deras röst får avgörande effekt på vilka som får majoritet i kommunen. I Falun har också skolorna varit mycket aktiva med att arrangera skolval och på annat sätt informerat om valet vilket bidragit till att andelen förstagångsväljare ökat. Valdeltagandet bland ungdomar generellt är dock lägre bland övriga grupper. Främsta anledningen är att det tar tid att sätta sig in de politiska rättigheterna och vad partipolitik har för effekt på den egna vardagen och ungdomarnas egen framtid. Publicering i Kolada under september. Pernilla Nylander, tel 023-86067 eller e-post pernilla.nylander@falun.se 20

15. Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) U Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N15428. 113 av 290 114 av 289 2014 135 av 290 Faluns resultat har sjunkit rejält från föregående år, och ser man tillbaka till är fallet dramatiskt. I jämförelse med övriga dalakommuner ligger Falun fortfarande högt. Resultatförbättringar i Faluns grundskolor kommer underifrån och återfinns i lägre årskurser: årskurs 6 och 7 uppvisar förhållandevis goda resultat. En möjlig tolkning är att de effekter som kommer av det systematiskt förbättringsarbetet vad gäller undervisningens kvalitet ger effekt, men enbart långsiktig. Grundskolorna i Falu kommun behöver vara uthålliga i det utvecklingsarbete som påbörjats, men också höja siktet för att säkerställa att alla elever får rätt utmaningar och stimulans i lärandet. Mätning i samband med skolavslutning. Publicering Kolada september. Tomas Olsson tel. 023-82955 eller e-post tomas.olsson@falun.se 21

16. Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta år T, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KYutbildningar och komvux. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17434. 2010 216 av 290 173 av 290 177 av 286 I Falun är relativt låg andel ungdomar etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. Tänkbara förklaringar kan vara; Kortare arbetsperioder för att därefter kunna resa och ge sig ut i världen? Svårt för ungdomar att få jobb? Utbildningar som inte möter branschernas behov? Publicering Kolada maj. Jonatan Block tel. 023-82520 eller e-post jonatan.block@falun.se 22

17. Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år N Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i Sverige, kommun. Källa: SCB. Kolada N00925. 73 av 290 93 av 290 59 av 286 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. I Falun är medellivslängden för kvinnor 84 år (män 80, 5 år) vilket är något högre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa 2014 fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också bidragit. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till att medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika utbildningsnivå. De som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i livslängd mellan individer med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år. Publicering Kolada maj. Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post angela.poroli@falun.se 23

18. Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år N Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för män födda i Sverige, kommun. Källa: SCB. Kolada N00923. 2010 41 av 290 43 av 290 40 av 286 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. I Falun är medellivslängden för män 80,5 år (kvinnor 84 år) vilket är något högre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa 2014 fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också bidragit. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till att medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika utbildningsnivå. De som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i livslängd mellan individer med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år. Publicering Kolada maj. Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post angela.poroli@falun.se 24

19. U. Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) N Antal som i Nationella folkhälsoenkäten svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). Kolada U01405. 76 av 170 51 av 200 25 av 184 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. Av Faluborna är det 74 procent som har skattat sitt hälsotillstånd som bra. Det är större andel än riket, länet och liknande kommuner. Resultatet pekar på en något förbättrad utveckling i samtliga beskrivna kommuner sedan början av mätperioden år 2007 fram till senaste mätningen år 2014. Kvinnor i Falun anger bättre hälsa än män. I Dalarna och riket är det omvänt män anger bättre hälsa än kvinnor. Yngre anger bättre hälsa än äldre. Enligt forskning har frågan hur man skattar sin hälsa en koppling till utbildningsnivå; större andel av personer med eftergymnasial utbildning skattar sitt hälsotillstånd som gott jämfört med personer med förgymnasial och gymnasial utbildning. Studier visar att personer som skattar sin hälsa som god lever längre än de som skattar sin hälsa som dålig. Publicering Kolada maj. Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post angela.poroli@falun.se 25

20. U. Invånare 16-84 år med låg tillit till andra, andel (%) N Andel (%) invånare 16-84 år med låg tillit till andra. Resultatet baseras på data från de fyra befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) år T-4 till år T, Liv & hälsa år T, Folkhälsa i Skåne år T samt Hälsoenkät Stockholms län frågan; Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Indikator redovisar låg tillit, det vill säga andel (%) personer som svarat nej på frågan. Kolada U01413. 22 av 172 21 av 204 16 av 184 Falun ligger bra till i jämförelse med riket, länet och liknande kommuner. Från år 2007 och fram till år har andelen invånare i Falun som har svårt att lita på andra minskat. Vid den senaste mätningen år 2014 har dock andelen ökat. Forskningen påvisar att en låg nivå av tillit i samhället hänger samman med en ökad risk för ohälsa. Det finns stora skillnader i andelen som uppgivit att de mestadels inte kan lita på andra människor. Andelen är klart högst i den yngsta åldersgruppen i jämförelse med övriga åldersgrupper. Människor med eftergymnasial utbildning har uppgivit att de litar i högre grad på andra människor än vad individer med kortare utbildning gör. Publicering Kolada maj. Angela Poroli, tel 023-82907 eller e-post angela.poroli@falun.se 26

Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun. Antal födda och döda är tämligen stabilt under perioden. Det dör ca 500 personer per år och det föds ungefär lika många barn per år. hade vi ett födelseöverskott på 44 personer. Falun hade en relativt god befolkningsutveckling åren 2009, 2010 och med en ökning av 0,6-0,7 procent årligen. Publicering i Kolada under februari. Källa: SKL 27

22. Åldersstruktur, Falun Liknande kommuner övergripande Dalarnas län, ovägt medel Alla kommuner, ovägt medel Invånare Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 0-6 år 4 525 8,0% 4 126 7,7% 1 377 7,4% 2 782 8,4% 7-15 år 5 569 9,8% 5 202 9,7% 1 743 9,4% 3 236 9,7% 16-19 år 2 735 4,8% 2 534 4,7% 866 4,7% 1 533 4,6% 20-24 år 4 023 7,1% 3 515 6,6% 1 186 6,4% 2 317 7,0% 25-64 år 28 321 49,9% 26 211 48,9% 9 028 48,8% 16 934 50,9% 65-69 år 3 845 6,8% 3 876 7,2% 1 392 7,5% 2 081 6,3% 70-79 år 4 693 8,3% 5 014 9,4% 1 745 9,4% 2 659 8,0% 80+ 3 056 5,4% 3 111 5,8% 1 152 6,2% 1 716 5,2% Totalt 56 767 100% 53 588 100% 18 490 100% 33 258 100% Antal invånare 0-6,7-15, 16-19, 20-24, 25-64, 65-69-70-79 och 80+ år den 31/12 dividerat med antal invånare totalt den 31/12, andel %. Källa: SCB. Kolada N01922, N01930, N01954, N01977, N01978, N01852, N01853, N01854, N01855, N01856, N01932, N01940, N01941, N01942 och N01957. Med denna indelning ges bättre möjlighet att följa dels de grupper som behöver kommunens stöd, dels en bild av hur många runt pensionsåldern som kan komma att jobba vidare. Publicering i Kolada under februari. Källa: SCB 28

23. Förvärvsarbetande per åldersgrupp, andel % U Förvärvsarbetande per åldersgrupp Falun Liknande kommuner övergripande Dalarnas län, ovägt medel Alla kommuner, ovägt medel Andel 16-19 år 16,6% 17,3% 21,6% 22,8% 18,3% 19,1% 20,0% 20,7% 20-24 år 57,8% 57,9% 64,9% 64,8% 63,1% 64,1% 62,2% 62,3% 25-34 år 76,8% 77,2% 78,5% 78,3% 77,2% 77,0% 76,9% 76,3% 35-49 år 87,9% 87,8% 87,8% 87,6% 86,0% 85,9% 85,7% 85,5% 50-59 år 86,1% 85,9% 84,7% 84,8% 84,1% 84,0% 82,8% 82,8% 60-64 år 72,1% 73,2% 68,6% 69,3% 68,6% 69,0% 68,1% 68,6% Andel 20-64 år 79,6% 79,7% 80,3% 80,3% 79,0% 79,1% 78,6% 78,5% Förvärvsarbetande invånare, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldersgrupp dividerat med antal invånare i åldersgrupp den 31/12. Källa: SCB. Kolada N00908, N00909, N00914, N00910, N00911, N00912 och N00913. Publicering i Kolada under december. Källa: SCB 29

24. Arbetslöshet mars månad, (%) Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern 18-64 år dividerat med antal invånare 18-64 år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N00919. Arbetslösheten i samhället har en mycket tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Den låga arbetslösheten under högkonjunkturen 2008 står i skarp kontrast till botten av lågkonjunkturen 2010. Åren därefter har konjunkturläget succesivt återhämtat sig. Faluns lägre arbetslöshet jämfört med andra kommuner undre senare år beror på en god arbetsmarknad vilken i sin tur beror på det begynnande generationsskiftet där en hög nivå av ersättningsrekryteringar har lyckats genomföras. Mätning i mars. Publicering i Kolada under april. Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 30

25. Långtidsarbetslöshet 25-64 år i kommunen, andel (%) av bef. N Antal personer 25-64 år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader, dividerat med antal invånare 25-64 år i kommunen den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N00955. 103 av 290 118 av 290 2014 109 av 290 Långtidsarbetslösheten visar en fördröjning av arbetsmarknaden vid konjunktursvängningar, Arbetsmarknaden har återhämtat sig efter att konjunkturen vände 2010. Många arbetsgivare har gjort ersättningsrekryteringar beroende av det begynnande generationsskiftet. Efterfrågan på arbetskraft är stark trots att det är en låg tillväxt. Mätning i mars. Publicering i Kolada under april. Karin Perers, tel 023-82204 eller e-post karin.perers@falun.se 31

26. Skatteintäkter kommunen, kr/inv Skatteintäkter kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. De statliga utjämningssystemen redovisas inte under generella statsbidrag och utjämning. Källa: SCB. Kolada N03010. 35 av 290 33 av 289 34 av 290 Faluns skatteintäkter per invånare följer samma trend som övriga landets kommuner. Faluns skattesats har varit oförändrad, 22,31 kr, under perioden 2008-. Skattesatsen befinner sig i den övre kvartilen av samtliga Sveriges kommuner. överfördes ansvaret för hemsjukvården från landstinget Dalarna till Dalarnas kommuner. För Faluns räkning innebar detta en ökning med 0,23 kr till 22,54 kr. För att förklara Faluns högre skatteintäktsnivå kan bl.a. också nämnas att medianinkomsten i Falun är betydligt högre än Sverigemedel. Publicering i Kolada under mars. Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 32

27. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner, (%) Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB. Kolada N00095, N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N20001. Falu kommun avviker framför allt inom fyra verksamheter: Fritidsverksamheten kostar ca 50 procent mer per invånare i Falun än vad alla kommuners totala medelvärde (ovägt) per invånare kostar. Framför allt p.g.a. att Falun satsar stort i Lugnetverksamheten. Sedan rapportering i Kolada började (1996) har Falu kommun alltid lagt ner mer resurser (kr/invånare) på individ- och familjeomsorg än övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde per invånare. Den trenden håller i sig även, då individ- och familjeomsorg kostade 4 846 kr/invånare i Falun och 3 100-3 400 kr/invånare i övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde. Kostnader för politisk verksamhet innebär medel till nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt revision. Särskilt riktade insatser avser medel till flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder. Faluns lämnade statistik för dessa verksamheter gör att osäkerhet finns om siffrorna och bör kontrolleras innan de kommenteras. Mätning i samband med årsbokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år. Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 33

28. Avvikelse redovisad kostnad strukturårsjusterad standardkostnad, (%) Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad per verksamhet, andel (%). Kolada N10003, N15001, N17001, N30001 och N20900. En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Falu kommun har en för hög kostnadskostym inom gymnasieskolan (12,3 %), individ- och familjeomsorg (17,2 %) och äldreomsorgen (9,2 %). Individ- och familjeomsorgens kostnadsavvikelse motiverad av kommunens struktur har så långt det har funnits statistik varit för hög och har ökat varje år sedan 2007, men bryts, då den höga kostnadsnivån minskas från en avvikelse på 40,5 % () till 17,2 %. Det motsatta förhållandet gäller för grundskolan (-3,4 %). Men för gymnasieskolan och äldreomsorgen ökar kostnadsavvikelsen från 2010 till och är högre än vad strukturen motiverar. Förskola och skolbarnomsorg (+-0 %) ligger på den kostnadsnivå som kommunens struktur motiverar. Avvikelserna kan bero på att Falu kommun bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. När det gäller äldreomsorgen så beror den relativt stora förändringen av avvikelsen på kommunaliseringen av hemsjukvården från. Mätning i samband med årsbokslutsarbetet. Publicering Kolada juni kommande år. Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 34

29. Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%) Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB. Kolada N03002. 259 av 290 257 av 290 255 av 290 Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder. När man inkluderar pensionsåtagandena intjänade före 1998 i balansräkningen uppstår ett negativt balanserat resultat, -27,4%, vilket skulle innebära att Falu kommun behöver låna till 100 % för att klara av sina åtaganden eller sälja av tillgångar. Övriga kommuner i Dalarna sammantaget (ovägt medel) befinner sig i samma situation. Publicering i Kolada under juni. Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 35

30. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv Övriga borgens- o ansvarsförbindelser kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus och egnahemsägare. Källa: SCB. Kolada N03004. 262 av 290 275 av 290 276 av 290 Utvecklingen av kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser ligger vid jämförelser på en hög nivå. Detta främst mot de helägda kommunala bolagen. Ökningen de två senaste åren beror till största delen på två genomförda förändringar. Lugnet i Falun AB har bildats vilket inneburit att kommunala lån överförts till bolaget respektive nya lån tagits med en utökad kommunal borgen. Moderbolaget Falu Stadshus AB har återbetalat en revers till Falu kommun. För att kunna göra detta har lån överförts till bolaget och nya lån tagits med utökad kommunal borgen. Kommunens handlingsfrihet kommer att begränsas framöver om inte utvecklingen hejdas. Bengt Thored, tel 023-82972 eller bengt.thored@falun.se 36

31. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) Årets resultat före avskrivningar, dividerat med nettoinvesteringarna i kommunen. Visar hur stor del av nettoinvesteringarna som finansieras med årets resultat. Värden som är negativa sätts till lika med 0. Värden som överstiger 100 sätts till lika med 100. Källa: SCB. Kolada N03103. Självfinansieringen beräknas som resultat efter extraordinära poster plus avskrivningar i förhållande till nettoinvesteringsutgifter. och påverkas resultaten positivt av AFA återbetalning av försäkringspremier, i storleksordning 48-49 mnkr per år. Det som även påverkar kommunernas egen finansieringsgrad är försäljning av tillgångar. Så var fallet då anläggningstillgångar fördes över från trafik- och fritidsnämnden till det nystartade bolaget Lugnet i Falun AB. Detta innebar att kommunen behövde mindre finansiering detta år. För övrigt är de planerade investeringsbehoven i kommunen fortsatt höga och överstiger den investeringsvolym som kan anses ekonomiskt hållbar över tiden. Christina Fredricks, tel 023-868 60 eller christina.fredricks@falun.se 37