Till kommunstyrelsen Förslag till framtida gemensam organisation för besöksnäringen i MittSkåne Bakgrund Turismen är en basindustri i Sverige med potential att växa ytterligare. På nationell nivå finns en ambition att fördubbla omsättningen mellan åren 2010 och 2020. Turismen är också en av de näringar där många unga får sin första kontakt med arbetsmarknaden. Besöksnäringen i MittSkåne består av många små aktörer med stor bredd och flera större besöksmål, totalt sett i storleksordningen 300 aktörer. Tillsammans ger det en stor utvecklingspotential där de små företagen har behov av gemensam kompetensutveckling och marknadsföring, och de stora anläggningarna gynnas av tillgången till fler aktiviteter och boende hos andra aktörer. 2010 omsatte besöksnäringen i MittSkåne 498,5 miljoner kronor och antalet årsanställda uppgick till 385 personer räknat som årssysselsatta. En destination slutar inte vid en kommungräns, utan består av det område som turisten tolkar som besöksmålet. Det är därför viktigt att öppna upp möjligheterna för att samordna många aktörer och erbjuda ett större utbud utan att vara begränsad av kommungränser. Under flera år har ett systematiskt utvecklingsarbete i projektform bedrivits i MittSkåne. Exempelvis bedrevs MittSkåne på kartan under åren 2010-2012, med systematiska insatser i form av affärsutveckling och kompetensutveckling. Sammantaget har effekten varit att företagen nu är mognare, mer professionella och redo att ta nya kliv. Dock är projektmedel kortsiktiga och Leaderprojekt Destinationsnav MittSkåne har haft som syfte att undersöka möjligheterna att bilda ett gemensamt Destinationsnav i MittSkåne. Med destinationsnav menar vi en plats där utvecklingen inom besöksnäringen kan samordnas, allt i syfte att samordna resurser och kompetenser för att skapa en utvecklingskraft i näringen. Projektet har i samråd med representanter för besöksnäringen försökt definiera de behov som finns hos besöksnäringens aktörer för att MittSkåne ska kunna uppfylla den nationella målsättningen att fördubbla omsättningen i besöksnäringen. Det står klart att nya arbetssätt och en förändring av dagens organisation i alla tre kommunerna krävs för att möta företagens behov och förväntningar. Sammanfattningsvis beskriver företagen behovet av en fokusförflyttning, från ett mer passivt mottagande till ett aktivt utvecklingsarbete. Underlag för organisationsförslag För att utröna vilken form av samverkan som är lämpligast har studiebesök gjorts till Familjen Helsingborg, Helsingborgs stad och Eksjö kommun/höglandets turism. Dialog har förts med Svalövs kommun, representanter från Ystad/Österlen, Siljansbygdens Turism och Rättviks kommun. Dialog har också förts med SKL och personer med bakgrund i Södertörnkommunernas samarbete. Mot bakgrund av den samlade erfarenheten har projektet tagit fram en så kallad SWOT-analys för olika organisationsformer. I en SWOT-analys kartläggs styrkor, svagheter, möjligheter och hot - i det här fallet med respektive form för samverkan. Den fullständiga SWOT-analysen redovisas i slutrapporten för projektets strategiska del (Slutrapport i kortversion för Leaderprojekt Destinationsnav MittSkåne) som bifogas detta ärende.
Viktiga parametrar för ett kommande samarbete är att kommunerna garanteras insyn och påverkansmöjligheter, att organisationen har möjlighet att arbeta så effektivt som möjligt och med tydligt utvecklingsfokus samt att aktörerna i området har tydlig möjlighet till delaktighet och påverkan. Mot bakgrund av erfarenheterna i projektet, den samlade bilden av aktörernas behov och den analys som styrgruppen för projektet har gjort bedöms ett gemensamt aktiebolag med de tre kommunerna som ägare tillsammans med alla besöksnäringens aktörer organiserade i en förening som den mest gynnsamma samarbetsformen för att främja besöksnäringen i MittSkåne. Förslag till organisation Figur 1 ger en översiktlig bild av den föreslagna gemensamma organisationen. Grundförslaget för samverkan är gemensamt bolag ägt av de tre kommunerna Eslöv, Höör och Hörby tillsammans med områdets alla aktörer inom besöksnäringen organiserade i en ekonomisk förening. Struktur för den gemensamma organisationen Eslöv, Höör och Hörbys kommuner bildar tillsammans med företag inom turistnäringen i de tre kommunerna ett företag med särskild vinstbegränsning, MittSkåne Turism AB svb. Kommunerna äger 25% vardera och näringen 25% via en ekonomisk förening (MittSkåne Turism ek.för). Aktörerna i besöksäringen organiseras i en ekonomisk förening MittSkåne Turism ek. för. har som huvudsyfte att vara delägare i MittSkånesTurism AB för att aktivt påverka utvecklingen av turistnäringen. Föreningen har följande uppgifter; Turistföreningens styrelse skall utse två personer till styrelsen för MittSkåne Turism AB. En av dessa skall av bolagsstämman utses till styrelseordförande i aktiebolaget MittSkåne Turism AB. Föreningen skall utse en person att representera föreningen vid bolagstämman för aktiebolaget MittSkåne Turism AB. Stadgarna för föreningen anger syftet med föreningen och vilken roll föreningen har gentemot aktiebolaget MittSkåne Turism AB. Medlemsavgifter i den ekonomiska föreningen sätts till ett lågt belopp, förslagsvis 350 kronor per företag, så att alla aktörer i kommunerna har möjlighet att deltaga. Föreningen har sitt säte i Hörby kommun. Aktiebolaget MittSkåne Turism AB Bolagsordningen hanterar kravet på begränsad vinstutdelning. Det reglerar också det kommunala syftet med bolaget som är att i allmännyttigt syfte bidra till att främja besöksnäringen i kommunerna Eslöv, Höör och Hörby genom att medverka till en utveckling av aktörerna i besöksnäringen, mottagningen av turister och affärsresenärer samt samverka på regional nivå. Ägarna garanteras insyn i bolaget (förutom den generella transparensen som regleras i aktiebolagslagen) genom två stycken årliga ägarsamråd, genom paragrafer i ägardirektiv och bolagsordning som gäller insyn samt genom respektive styrelseledamots insyn i bolaget.
För aktiebolaget MittSkåne Turism AB reglerar ett aktieägaravtal de inbördes förhållandena mellan de fyra delägarna (Höörs kommun, Hörby kommun, Eslövs kommun och MittSkåne Turism ekonomiska förening). Ägardirektivet anger målsättningarna för bolaget på för perioden 2014 till 2020. Bolagsstämman för MittSkåne Turism AB utgörs av av kommunfullmäktige utsedd kommunrepresentant från respektive kommun och en representant från den ekonomiska föreningen. Aktiebolagets styrelse utgörs tre tjänstemän som utses av respektive kommun tillsammans med två representanter från föreningen. En av föreningsrepresentanterna skall av bolagsstämman utses till ordförande. Bolaget har sitt säte i Höör. Finansiering Kommunala driftsavtal Bolagets grundfinansiering utgörs av kommunala driftsavtal på fem år. Grundnivån för ersättningen för driften motsvarar summan av de kostnader de tre kommunerna betalar till driften av den egna organisationen för turistnäringen 2013. För Hörby kommun omprövas årligen beslutet att lämna mottagningen utanför den gemensamma organisationen och kommunen kan inom tre år från 2014 besluta att lägga över mottagningen i den gemensamma organisationen. Då justeras Hörby kommuns finansiering så att alla kommuner betalar lika belopp. Under år 1 (2014) betalar respektive kommun dessutom 100 000 SEK utöver grundfinansiering för startkostnader som exempelvis bolagsbildning, rekrytering av personal, ny hemsida, lokal, utrusning med mera. För 2014 utgörs det kommunala bidragen till MittSkåne Turism AB till 900 000 för Eslöv och Höörs kommun samt 700 000 från Hörby kommun. Finansiering från aktörerna i besöksnäringen Övrig finansiering i bolaget utgörs av årliga serviceavgifter baserade på omsättning för respektive aktör. Dessutom kan aktörerna inom besöksnäringen välja att köpa till tjänster i form av exempelvis affärsutveckling, kurser och coaching. Dessa tjänster byggs upp löpande i nära dialog med användarna. Under år 1 beräknas dessa på grund av föreningens och bolagets etablering till cirka 200 000 SEK för att därefter öka till i storleksordningen 700 000 SEK inom tre år. Förslag till beslut
Mot bakgrund av ovanstående föreslås kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att att att att att att att att att att att att tillsammans med Höör, Hörby och Eslövs kommun och MittSkåne Turism ek.för. bilda aktiebolaget MittSkåne Turism AB, fastställa bolagsordningen för MittSkåne Turism AB, fastställa bolagets aktiekapital till 100 000 SEK i enlighet med bolagsordningen utse XXX till lekmannarevisor för bolaget. Uppdraget gäller till nästa ordinarie bolagsstämma för bolaget ingå aktieägaravtalet för MittSkåne Turism AB, godkänna ägardirektivet för MittSkåne Turism AB, fastställa antalet styrelseledamöter till fem stycken, fastställa antalet suppleanter till tre stycken utse näringslivschefen/utvecklingschefen som styrelseledamot. Uppdraget som styrelseledamot gäller till nästa ordinarie bolagsstämma i aktiebolaget MittSkåne Turism AB, utse XXX som suppleant till styrelsen. Uppdraget gäller till nästa ordinarie bolagsstämma för bolaget ingå driftsavtalet för MittSkåne Turism AB samt besluta att avsätta medel i budget 2014 medel i budgeten för 2014 för drift av bolaget enligt bilagt driftsavtal. Beslutet gäller under förutsättning att likalydande beslut fattas av kommunfullmäktige i XX och XX. För Eslöv också Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att överföra en 75% tjänst som turistinformatör från XXX till MittSkåne Turism AB enligt 6b Lagen om anställningsskydd. Undertecknas förslagsvis av resp kommundirektör Bilagor 1. Projektets förslag till framtida gemensam organisation för besöksnäringen i MittSkåne Slutrapport, Kortversion, 2013-11-26 2. Organisationsskiss 3. Affärsplan 2014 för MittSkåne Turism AB 4. Förslag till budget 2014 för MittSkåne Turism AB 5. Förslag till bolagsordning för MittSkåne Turism AB 6. Förslag till aktieägaravtal för MittSkåne Turism AB 7. Förslag till ägardirektiv för MittSkåne Turism AB 8. Förslag till driftsavtal för MittSkåne Turism AB
Bilaga 1 till missiv Förslag till framtida gemensam organisation för besöksnäringen i 2013-11-26
Projektorganisation för Leaderprojekt Destinationsnav MittSkåne 2012-11 2013-12 Projektorganisationen har bland annat arbetat med att ta fram ett förslag på hur besöksnäringen i MittSkåne ska kunna effektiviseras och utvecklas genom att skapa en gemensam organisation. Styrgrupp Ordförande Lisa Stevens, Höörs Turistförening Gertrud Elisabet Bohlin, Näringslivschef Eslövs kommun Karin Kroon Gunnarsson, Näringslivsansvarig Hörby kommun Peter Wollin, Utvecklingschef Höörs kommun Från 15 september 2013 Margareta Edlund, Linderödsåsens Turism (adjungerad) Projektledare Camilla Jönsson Destinationsutvecklare Pernilla Colhag Referensgrupp Anna Nilsson, Kvarnbacka islandshästar Cecilia Timner, Nyrups Osteria Hanna Persson, Ringsjöstrand Fredrik Öhman, Frostavallen Hotell och konferens Johan Hjertberg, Eslövs golfklubb Michael Wehtje, Ellinge slott
Inledning Turismen är en basindustri i Sverige med potential att växa ytterligare. Besöksnäringen är en mycket bred bransch som omfattar allt som turister gör när de lämnar sin normala hemvist. Totalt omfattar näringen minst 31 SNI-koder. På nationell nivå finns en ambition att fördubbla omsättningen mellan åren 2010 och 2020. Med stor sannolikhet kommer det strategiska arbete som nu pågår i hela Sverige att ge positiva effekter på ekonomin både lokalt, regionalt och nationellt. Turismen är också en av de näringar där många unga får sin första kontakt med arbetsmarknaden en ambitiös utveckling av turismen skapar många arbetstillfällen. Enligt Tillväxtverkets rapporter står turismen idag för 3% av Sveriges totala BNP och under 2012 ökade antalet sysselsatta inom turismen med 5,7% medan den totala sysselsättningen endast ökade med 0,9%. En destination slutar inte vid en kommungräns, utan består av det område som turisten tolkar som besöksmålet. Det är därför viktigt att öppna upp möjligheterna för att samordna många aktörer och erbjuda ett större utbud utan att vara begränsad av kommungränser. Besöksnäringen i MittSkåne består av många små aktörer med stor bredd och flera större besöksmål, totalt sett i storleksordningen 300 aktörer. Tillsammans ger det en stor utvecklingspotential där de små aktörerna har behov av gemensam kompetensutveckling och marknadsföring, och de stora anläggningarna gynnas av tillgången till fler aktiviteter och boende hos andra aktörer. 2010 omsatte besöksnäringen i MittSkåne 498,5 miljoner kronor och antalet årsanställda uppgick till 385 personer räknat som årssysselsatta. Vad hände under föregående Leaderprojekt? Under åren 2010-2013 har MittSkåne haft förmånen att kunna använda relativt stora summor som projektmedel, både i MittSkåne på kartan och nu också i Destinationsnav MittSkåne för att utveckla besöksnäringen. Syftet med MittSkåne på kartan var att stärka och utveckla MittSkåne som destination genom kunskapssupport och affärsutveckling. Fördelarna har varit stora och aktörerna som deltagit i arbetet har utvecklats kraftigt, nya arbetstillfällen har skapats och samarbetet och kännedomen om varandra har ökat. Ett nätverk har skapats. Sammantaget har effekten varit att aktörerna nu är mognare, mer professionella och redo att ta nya kliv. Dock är projektmedel kortsiktiga och Leaderprojekt Destinationsnav MittSkåne syftar därför till att undersöka möjligheterna att bilda ett gemensamt Destinationsnav i MittSkåne. Med destinationsnav menar vi en plats där utvecklingen inom besöksnäringen kan samordnas, allt i syfte att samordna resurser och kompetenser för att skapa en utvecklingskraft i näringen.
Detta dokument redovisar den process som lett fram till organisationsförslaget för Destinationsnavet samt redovisar förslag till gemensam organisation för besöksnäringen i MittSkåne. Hur har vi arbetat med Destinationsnav MittSkåne? Under vintern 2012/2013 hölls arbetsmöten med ett sextiotal olika aktörer (totalt 75 olika personer). Deltagarna diskuterade utifrån en öppen men styrd fråga Hur kan vi samarbeta för att dubblera omsättningen i besöksnäringen till 2020? Följdfrågan var sedan När ett samarbete är sjösatt och i drift, vilket området skulle du vilja prioritera? Och därefter har de deltagande aktörerna fått definiera vilka förutsättningar de tror krävs för att åstadkomma ett permanent samarbete. Sammanställning visar att de mest prioriterade områdena att samarbeta kring är: Affärsutveckling/Kompetensutveckling Nätverkande Marknadsföring/Mottagarapparat (där Marknadsföring är marknadsföring utåt mot kunder utanför området och Mottagarapparat är marknadsföring och mottagning på plats i området) De större aktörerna samlades också särskilt för att diskutera - Vad händer om vi inte lyckas skapa ett permanent gemensamt samarbete inom besöksnäringen? De lyfte samfällt fram en bild med minskade affärsmöjligheter, lägre utvecklingstakt och en förlust av samordning, struktur och kreativitet som enligt dem leder till att MittSkånes besöksnäring stagnerar. Parallellt genomfördes en kartläggning av nuvarande turistorganisation i de tre kommunerna. Totalt används idag offentliga medel på drygt 2,5 miljoner kronor för besöksnäringen i de MittSkånska kommunerna. Övervägande delen av medlen används för att bemanna Turistbyråerna. Dessa har cirka 30 000 besökare, varav cirka 22 000 till Höörs Turistbyrå, enligt uppgifter från Turistbyråerna för 2012. Intervjuer med de anställda på turistbyråerna i de tre kommunerna visar att dagens organisation framförallt arbetar med att ta emot besökare som kommer in på Turistbyrån. Arbetet med destinationsutveckling, företagsutveckling, marknadsföring och försäljning har en lägre prioritet. För att uppfylla den nationella målsättningen att fördubbla omsättningen i besöksnäringen och då möta aktörernas behov och förväntningar krävs en förändring av dagens organisation och arbetssätt för att skapa utvecklingskraft och samordna resurserna i området. Sammanfattningsvis beskriver aktörerna behovet av en fokusförflyttning, från ett mer passivt mottagande till ett aktivt utvecklingsarbete. Benchmarking hur har andra gjort? Under projektet har andra organisationer studerats. Studiebesök har genomförts hos Familjen Helsingborg och Eksjö (där också Höglandets turism studerades). Telefonkontakter och intervjuer har genomförts med representanter för Södertörnkommunerna, SKL, Siljansbygdens turism och Österlen. Olika organisationsformer har studerats och matchats mot krav och förväntningar som finns hos stora aktörer, små aktörer och kommunerna.
Här nedan presenteras en övergripande, sammanfattande SWOT-analys för olika sätt att organisera ett destinationsnav. Stiftelse Styrkan med en stiftelse är att det är en över tid oföränderlig konstruktion. Det är också relativt vanligt att verksamheter som uppfattas som positiva ur samhällssynpunkt hanteras i en stiftelse. Svagheten med en stiftelse är att den saknar externa ägare. Det är också svårt att ställa nya krav på en stiftelse och styrelsen i en stiftelse svarar mot sig själv. Det kan också finnas åsikter kring att hantera skattepengar i en stiftelse eftersom möjligheterna till insyn kan vara mindre än i exempelvis ett aktiebolag. Förändring av en stiftelse kräver beslut av länsstyrelsen eller Kammarkollegiet. Möjligheterna i en stiftelse är att det är en långsiktig organisation med tydligt uppdrag portalparagrafen i stadgarna lever under överskådlig tid. Hot med en stiftelse är att den inte fungerar i en bransch som har så hög utvecklingstakt som besöksnäringen. Kommunal drift av Turistbyråer Det är möjligt att fortsätta den drift som idag sker av turistverksamheten i de tre kommunerna där Eslöv har en helt kommunal verksamhet med turistbyrån förlagd till biblioteket, Höör har driftsavtal med Höörs Turistförening och Hörby har handlat upp driften av turistbyrån via Linderödsåsens turism. Det är möjligt att bredda uppdraget till respektive organisation att mer prioriterat arbeta med utvecklingsfrågor mot aktörerna inom och att marknadsföra MittSkåne. Styrkor är att detta är en etablerad organisationsform som allmänheten känner till. Svagheter är att varje turistbyrå blir en egen enhet och har då för lite resurser för att arbeta med utveckling. De övergripande strukturerna med tre separata kommuner kan leda till samordningsvinsterna helt uteblir eftersom det är tre separata system som ligger i bakgrunden för arbetsgivarrollen, hemsida och andra tekniska lösningar. Det finns en risk att de gemensamma strukturerna och prioriteringarna att lyfta MittSkåne som plats får en underordnad betydelse. Att hålla kvar kommungränserna i organisationen riskerar att leda till att aktörernas totala kännedom om området minskar och vinster i gemensam produktutveckling och paketering riskerar att utebli. Samordningen mot Tourism in Skåne blir som idag med tre olika kommuner som representerar sig själva med en mindre påverkansmöjlighet som följd Möjligheter En fortsatt separat drift skulle kunna utgöra en närmare aktör till respektive näring än en samlad verksamhet. Hot Samordningsvinsterna riskerar att utebli helt eller delvis vilket kan leda till en stagnation i utvecklingsarbetet. Kommunförbud eller gemensam nämnd Det är möjligt att bilda ett separat kommunalförbund eller gemensam nämnd för samverkan inom besöksnäringen. Ett kommunalförbund är en gemensam organisation för de tre kommunerna medan en nämnd måste ha en värdkommun utsedd. Någon ny juridisk person bildas inte vid samverkan i gemensam nämnd. Andra aktörer kan inte vara medlemmar i en gemensam nämnd eller kommunalförbund.
Styrkor En kommunal nämnd eller ett kommunalförbund gör det möjligt för kommunerna att fortsätta finansiera de medel som idag går till besöksnäringen i en form där de har full kontroll. I ett kommunalförbund kan alla tre kommunerna vara jämnbördiga medlemmar. Båda varianterna av kommunala organisationer kommer att leda till att det finns anställda inom organisationen, vilket både möjliggöra samordningsvinster och förenklar kontakterna med Tourism in Skåne Svagheter Om man väljer att bilda en kommunal nämnd är det rimligt att anta att den kommun som utses som värdkommun kommer att få en större tyngd i samarbetet. Både en kommunal nämnd och ett kommunalförbund är ett kommunalt organ styrda i sin helhet av kommunerna vilket minimerar aktörernas inflytande på det långsiktiga arbetet. Det är inte möjligt för andra aktörer att bli medlemmar vilket gör det omöjligt att erbjuda aktörerna medlemsplats i organisationen. Kommunalförbundet och en kommunal nämnd är en del av respektive kommuns processer för budget och uppföljning. Möjligheter Både en kommunal nämnd och ett kommunalförbund leder till ett nära samarbete i turist- och näringslivsutvecklingsfrågor mellan de tre kommunerna vilket ger en möjlighet för fortsatt utvecklingsarbete. Hot Denna variant är en renodlad kommunal verksamhet utan större möjligheter för aktörerna att påverka. Det finns ett uppenbart hot att aktörerna kommer att uppleva detta negativt i längden. Ekonomisk förening Denna version finns bland annat i Visit Åland. Dessutom är Linderödsåsens Turism en ekonomisk förening. Kommunerna och alla aktörer skulle gemensamt kunna bilda en ekonomisk förening. Styrkorna med en ekonomisk förening är att alla är samlade i en organisation. Då kan alla vara påverka föreningens arbete. Svagheter med en ekonomisk förening är att det lätt kan bli tungrott. Starka särintressen kan få oproportionellt inflytande. Kommunerna kan uppleva att de har för litet mandat att påverka. Möjligheter med en ekonomisk förening är att alla känner sig delaktiga och att engagemanget kan bli väldigt stort. Hot i en ekonomisk förening är att regelverket är mindre tydligt än i ett aktiebolag. Ytterligare hot är att de större aktörerna i näringen kan välja bort samarbetet i en förening om det blir för ineffektivt. Lösare projektstruktur Man skulle kunna bilda en lösare projektstruktur likt den i Familjen Helsingborg. Här satsar de 11 kommunerna särskilda medel baserat på antal invånare till utveckling och marknadsföring. Helsingborgs stad är motor i arbetet och samordnar de mindre kommunerna. Styrkor med en lösare projektstruktur är att varje kommun får behålla en del av den egna handlingsfriheten. Styrkorna är också att fokus ligger på frågor som ses som prioriterade just nu och det är en relativt lättrörlig organisation.
Svagheter med en lösare projektstruktur är att den totala samordningen minskar. En lösare projektstruktur kan inte vara arbetsgivare utan arbetsgivaransvaret ligger kvar på respektive kommun. Det finns en uppenbar risk att arbetet projektifieras eftersom löpande arbete pågår i respektive moderorganisation och det gemensamma arbetet enbart har utvecklingskaraktär. Medel (både tid och pengar) som finns tillgängliga för gemensamt arbete är troligen väldigt små eftersom samordningseffekterna är små. En lösare projektstruktur är en renodlad kommunal verksamhet där aktörerna inte har någon naturlig ingång. Aktörernas inflytande över den långsiktiga processen blir väldigt liten eftersom de inte har någon given plats i det dagliga samarbetet. Om man inte utser någon kommun till huvudansvarig har Tourism in Skåne fortsatt tre kontaktvägar och utspridda resurser att hantera. Möjligheter förändringen mot dagens organisation. Styrgruppen har utifrån den samlade erfarenheten från MittSkåne på kartan och Destinationsnav MittSkåne svårt att definiera möjligheterna med denna organisation. Hot En lösare projektstruktur riskerar att bli projektifierad, att tappa kraft och resurser eftersom samordningseffekterna är väldigt små. En kommun måste ta på sig huvudansvaret för administration vilket lätt kan orsaka slitningar. Arbetsgivaransvaret är utspritt på flera huvudmän vilket medför att risken för ineffektivitet är hög. Det är mycket tveksamt om gemensam struktur kan etableras i form av gemensam webb och liknande eftersom det inte finns något huvudmannaskap. Aktörerna kan bli missnöjda eftersom deras inflytande i det dagliga arbetet blir väldigt litet och eftersom organisationen blir väldigt liten om inte mer medel uppstår till utveckling. En samägd projektledare och en anställd i respektive kommun Man skulle kunna låta en kommun anställa en projektledare och sedan avsätta medel för en person i respektive kommun med en därtillhörande budget lite likt Familjen Helsingborg men med lite större gemensam tyngd. Styrkor Kommunerna kan hålla kvar lite av den egna profileringen vilket kan ses som en styrka för kommunerna. Tourism in Skåne får en tydlig motpart i utvecklings- och marknadsföringsarbetet. Svagheter Det otydliga mandatet och det faktum att det innefattar tre olika arbetsgivare gör det hela tungrott. Det är också sannolikt att den kommun som 'äger' projektledaren får en större tyngd än de andra två vilket kan ge slitningar. Det är oklart hur aktörernas insatser ska kunna hanteras i denna typ av organisation eftersom hemkommunen inte äger tjänsten som aktören köper. Eventuellt kan man fördela respektive i hemkommunen. Risken finns dock att kommungränserna i samarbetet kan upplevas som ett hinder för aktörerna och minska utvecklingskraften. Aktörerna får en väldigt låg inflytandegrad över långsiktiga prioriteringar eftersom de inte har en naturlig plats i organisationen utan den är rent kommunal. Det kan finnas förväntningar i respektive kommuns organisation att medlen ska gå till vissa saker vilket kan göra prioriteringar svåra. Den gemensamma budgeten blir troligen väldigt liten vilket gör organisationen kraftlös. Möjligheter Denna typ av organisation kan upplevas som mindre definitiv än andra strukturer för de som är ovana exempelvis av en bolagsform. En utsedd projektledare gör att det finns en tydlig kontaktperson mot Tourism in Skåne.
Hot Den lilla gemensamma budgeten riskerar att göra verksamheten kraftlös och svårmanövrerad. Aktörerna kan uppleva att de har svårt att synas i det dagliga arbetet och att arbetat går väldigt långsamt. Utvecklingsbolag utan att införliva mottagningsverksamheten Denna variant användes i stort av Höglandets Turism. Styrkor Ett bolag med tydligt utvecklingsuppdrag och med kommunal representation i styrelsen har gedigen förankring. Beslutsvägarna är korta och tempot kan vara relativt högt. Ett aktiebolag ger med stöd av aktiebolagslagen möjlighet till god insyn och god struktur. Tourism in Skåne får en tydlig motpart i utvecklings- och marknadsföringsarbetet. Svagheter Att enbart utvecklingsuppdraget ligger i bolaget riskerar att skapa slitningar mellan utveckling och kommunernas mottagarapparat. Det var bland annat detta som gjorde att Höglandets turism till sist avvecklades. Enbart kommunägt bolag gör att aktörernas inflytande över prioriteringar och långsiktigt arbete blir väldigt litet om de inte bjuds in. Om respektive kommun ska äga mottagningsfrågan separat förloras alla samordningsvinster och de totala gemensamma resurserna blir väldigt små. Bolaget tappar både syfte och utvecklingskraft. Möjligheter Ett tydligt utvecklingsuppdrag ger möjlighet för god fart. Hot Slitningarna mellan den dagliga verksamheten i respektive kommun och utvecklingsbolaget riskerar på sikt bolagets möjligheter att arbeta konstruktivt. Ett rent kommunägt bolag gör att aktörerna riskerar att bli missnöjda på grund av små möjligheter till inflytande. Utvecklingsbolag med totalansvar för besöksnäringen ägt av enbart en ekonomisk förening Organisationen skulle kunna utgöras av en ekonomisk förening där kommunerna och aktörerna samlas och som sedan äger ett aktiebolag tillsammans. Denna driftsform finns i är lik den som finns i Södertörnskommunernas gemensamma utvecklingsbolag. Styrkor en gemensam förening ger alla möjligheter att påverka på relativt lika villkor vilket kan skapa ett stort engagemang. Vissa aktörer, exempelvis universitet och högskolor, kan delta i arbetet genom att bli medlemmar i föreningen vilket är positivt. Att själva verksamheten drivs i form av aktiebolag gör att det finns klara riktlinjer för bolagsstyrning och transparens genom aktiebolagslagen. Aktiebolagsformen gör arbetet relativt lättrörligt. Att organisationen har totalansvar för besöksnäringen gör samordningsvinsterna stora och möjligheten att hålla en tillräckligt stor organisation för utvecklingsarbete är goda. Tourism in Skåne får en tydlig motpart i utvecklings- och marknadsföringsarbetet. Svagheter Det är tveksamt om kommunerna är beredda att föra in motsvarande summor som idag finns i besöksnäringen i denna typ av organisation eftersom de har samma mandat som de minsta aktörerna. I Södertörn har de bland annat erfarenheter av att arbetet blir ineffektivt eftersom man löpande måste säkra medel på hemmaplan. Det finns en uppenbar risk att föreningen i längden blir en svag ägare medlemsavgiften måste sättas väldigt låg för att låta alla vara med och det gör att möjligheten att bygga kapital som kan ta vid om aktiebolaget skulle behöva mer kapital är väldigt liten. Möjligheter Möjligheterna är att alla kan vara delaktiga på lika villkor och att man driver verksamheten i aktiebolagsform.
Hot Risken är uppenbar att den ekonomiska föreningen blir en svag ägare både strukturmässigt när alla ska komma överens och ekonomiskt eftersom medlemskapitalet är litet. Risken är också stor att arbetet stagnerar och blir ineffektivt eftersom medel troligen måste säkras löpande under arbetet. Utvecklingsbolag med totalansvar för besöksnäringen ägt enbart av kommunerna Styrkor Att själva verksamheten drivs i form av aktiebolag gör att det finns klara riktlinjer för bolagsstyrning och transparens genom aktiebolagslagen. Aktiebolagsformen gör arbetet relativt lättrörligt. Att organisationen har totalansvar för besöksnäringen gör samordningsvinsterna stora och möjligheten att hålla en tillräckligt stor organisation för utvecklingsarbete är goda. Kommunerna är troligen positiva till att föra in motsvarande summor som dagens verksamhet drivs med i denna typ av organisation eftersom de har kontroll över hur medlen används. Tourism in Skåne får en tydlig motpart i utvecklings- och marknadsföringsarbetet. Svagheter Det finns en uppenbar risk att aktörerna ser denna typ av organisation som mindre lämplig eftersom de i stort saknar mandat att påverka om de specifikt inte bjuds in självklart kan styrelseplatser upplåtas till besöksnäringens aktörer, men ägardirektiv och bolagsordning upprättas av enbart kommunerna. Delaktigheten i utvecklingsarbetet riskerar att bli låg och därmed finns också en risk för lågt förtroende i förlängningen. Möjligheter är att organisationen i form av ett av de tre kommunerna helägt bolag blir effektivt och transparent. Hot Den svaga förankringen i näringen kan leda till att avståndet mellan organisationen och aktörerna i besöksnäringen blir för stort. Då riskerar utvecklingskraften att förminskas. Utvecklingsbolag med totalansvar för besöksnäringen ägt av aktörerna organiserade i en ekonomisk förening och de tre kommunerna Siljansbygdens turism har denna organisation i full drift idag, dock med 68% ägande av den ekonomiska föreningen. Styrkor i denna organisation är att mandatet är en tydlig ägarstruktur med jämnt fördelat ägarmandat. Både kommunerna och aktörerna är delaktiga i utarbetandet av aktieägaravtal, ägardirektiv och bolagsordning. Besöksnäringens aktörer är samordnade i en ekonomisk förening som har som uppgift att engagera och koordinera besöksnäringens aktörer och kanalisera deras kraft in i bolaget. Bolagets styrelse utgörs av både kommunrepresentanter och aktörer vilket ger en god grund för förankring i respektive hemorganisation. Större aktörer kan se denna lösning som positiv eftersom föreningen har som uppgift att samordna aktörerna och föra deras talan i bolaget vilket minskar risken för långbänkar i föreningen. Att själva verksamheten drivs i form av aktiebolag gör att det finns klara riktlinjer för bolagsstyrning och transparens genom aktiebolagslagen. Aktiebolagsformen gör arbetet relativt lättrörligt. Att organisationen har totalansvar för besöksnäringen gör samordningsvinsterna stora och möjligheten att hålla en tillräckligt stor organisation för utvecklingsarbete är goda. Kommunerna är troligen positiva till att föra in motsvarande summor som dagens verksamhet drivs med i denna typ av organisation eftersom de har kontroll över hur medlen används. Tourism in Skåne får en tydlig motpart i utvecklings- och marknadsföringsarbetet.
Svagheter Det finns en risk att besöksnäringens aktörer tycker att möjligheten till inflytande blir mindre i denna lösning än i en ren förening. Möjligheter Möjligheterna till ett effektivt och välförankrat arbete är goda i denna typ av organisation. Det finns också goda möjligheter till en hållbar organisation eftersom ägarförhållandena och finansieringen kan göras mycket tydlig. Hot kan utgöras av att driftsavtalen för bolaget sägs upp och eller försämras. Förslag till framtida gemensam organisation för besöksnäringen i MittSkåne Studien resulterar i följande förslag till organisation för besöksnäringen i MittSkåne: Struktur för den gemensamma organisationen Eslöv, Höör och Hörbys kommuner bildar tillsammans med aktörer inom turistnäringen i de tre kommunerna ett företag med särskild vinstbegränsning, MittSkåne Turism AB svb. Kommunerna äger 25% vardera och näringen 25% via en ekonomisk förening (MittSkåne Turism ekonomiska förening). Aktörerna i besöksnäringen organiseras i en ekonomisk förening MittSkåne Turism ek. för. har som huvudsyfte att vara delägare i MittSkåne Turism AB för att aktivt påverka utvecklingen av turistnäringen. De utser två personer till styrelsen för MittSkåne Turism AB. En av dessa ledamöter ska av aktiebolagsstämma utses till ordförande för styrelsen i aktiebolaget. Valberedningen för föreningen skall också utse en person att representera föreningen vid bolagstämman för aktiebolaget MittSkåne Turism AB. Stadgarna för föreningen anger syftet med föreningen och vilken roll föreningen har gentemot aktiebolaget MittSkåne Turism AB. Medlemsavgifter i den ekonomiska föreningen sätts till ett lågt belopp, förslagsvis 350 kronor per medlem, så att alla aktörer i kommunerna har möjlighet att deltaga. Föreningen har sitt säte i Hörby kommun. Aktiebolaget MittSkåne Turism AB För aktiebolaget MittSkåne Turism AB reglerar ett aktieägaravtal de inbördes förhållandena mellan de fyra delägarna (Höörs kommun, Hörby kommun, Eslövs kommun och MittSkåne Turism ek. för.). Bolagstämman för MittSkåne Turism AB utgörs av en representant från respektive kommun och en representant från den ekonomiska föreningen. Ägardirektivet anger uppdraget för aktiebolaget, hur gränssnitten ska definieras mot Tourism in Skåne, samarbete med övriga kommuner, tematiska samarbetspartners och så vidare. Aktiebolagets styrelse utgörs av näringslivscheferna eller motsvarande i respektive kommun tillsammans med två representanter från föreningen. En av föreningsrepresentanterna skall av bolagsstämman utses till ordförande.
Bolagsordningen hanterar kravet på begränsad vinstutdelning. Ägardirektivet utgör riktlinjerna för bolagets verksamhet och ligger till grund för den affärsplan och budget som styrelsen lägger fram till stämman för beslut varje år. Två gånger om året genomförs ägarsamråd för att ytterligare öka insynen och skapa förutsättningar för god strategisk hantering. Bolagets VD är adjungerad till styrelsen för MittSkåne Turism ek. för. Bolaget har sitt säte i Höör. Finansiering Kommunala driftsavtal Bolagets grundfinansiering utgörs av kommunala driftsavtal på fem år. Ersättningen för driften motsvarar summan av de kostnader de tre kommunerna betalar till driften av den egna organisationen för turistnäringen 2013 2,7 miljoner kronor totalt för de tre kommunerna Höör, Hörby och Eslöv. Respektive kommun bidrar med i storleksordningen en tredjedel av totalsumman vardera. Därefter sker i samråd med kommunerna en årlig indexuppräkning av beloppet. Under år 1 (2014) betalar respektive kommun dessutom 100 000 SEK utöver grundfinansiering för startkostnader som exempelvis bolagsbildning, rekrytering av personal, ny hemsida, lokal, utrusning med mera. Finansiering från aktörerna i besöksnäringen Övrig finansiering i bolaget utgörs av årliga serviceavgifter baserade på omsättning för respektive aktör. Dessutom kan aktörerna inom besöksnäringen välja att köpa till tjänster i form av exempelvis affärsutveckling, kurser och coaching. Under år 1 beräknas dessa på grund av föreningens och bolagets etablering till cirka 200 000 SEK för att därefter öka till i storleksordningen 700 000 SEK inom tre år.
Ägarandel 25% MittSkåne Turism ek.för Huvudsyfte; att äga bolaget Låg medlemsavgift Utser två styrelseledamöter för bolaget Utser en person till bolagsstämman MittSkåne Turism AB (svb) 25% Eslövs kommun Aktieägaravtal Bolagsstämma; representant från respektive kommun samt en utsedd representant från MittSkånes Turism ek.för Styrdokument; Bolagsordning Ägardirektiv Styrelse; Näringslivscheferna 2 st föreningsmedlemmar varav en väljs till ordförande av bolagsstämman Affärsplan Interna kontrollsystem 25% Höörs kommun Intäkter Kommunala driftsavtal 5 år 25% Hörby kommun Egenalstrade intäkter (serviceavgifter, utbildningar mm)
Bilaga 3 till missiv Turism AB (svb) Affärsplan 2014
Övergripande målsättning - fördubbla omsättningen i besöksnäringen i MittSkåne till 1 miljard 2020
Fo k u s b e s ö k s n ä r i n g e n s o m basindustri och samhällsbyggare Besöksnäringen bygger platsens varumärke Besöksnäringen bygger platsens attraktivitet Besöksnäringen är en tillväxtbransch arbetsmarknadsintensiv, instegsjobb Besöksnäringen går inte att utlokalisera
Styrkor i området Naturen Närheten Stor tillgänglighet Målmarknader Sydsverige Danmark Sverige (PR) Tyskland (PR) Målgrupper Aktiva familjer WHOPS äldre med utflugna barn Mötesmarknaden Vuxna äventyrliga som inte är ute efter kickar
Ny organisation säkra det långsiktiga utvecklingsarbetet genom att etablera en stabil, gemensamt ägd organisation för MittSkånes besöksnäring Insatser Skapa och etablera organisationen utveckla organisationen öka antalet delaktiga medlemsföretag Mätbara mål En gemensam organisation för besöksnäringen är etablerad för Höör, Hörby och Eslöv 150 medlemsföretag i MittSkåne turism ekonomiska förening
Tematiserad destinationsutveckling Genom att regionalt utveckla produkter kan vi skapa tillväxt för hela området Insatser Delta i det regionala utvecklingsarbetet Utveckla cykelturismen i området Arbeta med hästturismen i området Stimulera till utvecklingen av naturrelaterade produkter Arbeta med att skapa ställplatser för husbil i MittSkåne Mätbara mål Två cykelpaket är framtagna och det finns förslag på cykelturer från 10 av våra boendeanläggningar. Minst 1 hästprodukt är framtagen för den danska marknaden. MittSkåne har minst 5 ställplatser för husbil utanför våra campingar
Nätverkande öka aktörerna i områdets kännedom om varandra Skapa plattformar där aktörerna kan nätverka Insatser Sprida information till aktörerna genom olika informationkanaler Genomföra en intern visningsresa Genomföra träffar för aktörerna där information och nätverkande kombineras. Genomföra en speedating Mätbara mål Visningsresa är genomförd med minst 20 deltagare Speedating är genomförd med minst 40 deltagare 4 nätverksträffar är genomförda
Kompetensutveckling ge möjligheter till utveckling och professionalisering Insatser Affärsutveckling för 15-20 företag Arbete med storytelling MittSkåne berättar caféer för utvecklingsarbete inom sociala medier entreprenörsforum med fokus på utbildning Mätbara mål 15 företag genomgått affärsutveckling 8 företag deltagit i storytelling 4 utvecklingscaféer 2 entreprenörsforum
Marknadsföring marknadsföra innehållet i MittSkåne, med fokus på sydsverige och Danmark, Insatser samordna resurser för marknadsföring Delta i kampanjer med Tourism in Skåne Utveckla den gemensamma marknadsföring av området Genomföra två marknadskampanjer lokalt Skapa gemensam hemsida för MittSkåne Delta i TiS arbete med att marknadsföra området mot bussresearrangörer Mätbart mål Gemensam hemsida framtagen Antalet bokningsbara produkterna på webben ökar med 10 st från 2013 1 visningsresa för buss 2 marknadskampanjer genomförda
PR-arbete Öka PR-arbetet i området för att få mer utrymme i media Insatser Skapa plan för och genomföra PR -arbete Delta aktivt i Tourism in Skånes PR arbete Ha beredskap för att ta emot intresserade journalister Mätbara mål Ha gett program förslag till 4 pressresor arrangerade av Tourism in Skåne Skickat ut riktade förslag till media vid 10 tillfällen Haft 4 journalister som besökt området
Utveckling av turistmottagning nå fler av de besökare som är på plats i området få besökarna att stanna längre Insatser utveckla gemensam turistbyråverksamhet där vi når fler turister involvera besöksnäringens aktörer i mottagningen av turister på ett strukturerat sätt skapa gemensam broschyr för området som komplement till hemsida Mätbara mål Det finns 3 st grönvita turistbyråer Det finns minst 3 turistbyråer som drivs på anläggningar Det finns informationsställ på minst 9 platser Den portabla turistbyrån är ute vid minst 15 tillfällen Dubblering av antalet nådda turister/besökare jmf med 2013 Den gemensamma broschyren finns på nästan alla besöksmål
Utveckla arbetet med evenemangen Samarbete med evenemangsarrangörer utvecklar området och ger fler gästnätter Insatser Identifiera evenemang med potential att öka besöksnäringens omsättning Genomföra utvecklingsinsatser på fem evenemang Utvärdera 2014 års arbete tillsammans med evenemangsägarna Träff med evenemangsarrangörer för att synliggöra deras roll i besöksnäringen Delta i regionala eventarbetet för att vara en leverantör vid större event i Skåne Mätbart mål Fem evenemang har varit delaktiga i utvecklingsarbetet under 2014 Boende widget på minst 4 evenemang under året 1 st träff med evenemangsarrangörer
Mötesmarknaden Detta är en målgrupp som passar bra att kombinera med privatresandet Affärsresenären skapar ofta volymer Insatser Visning/säljresa i samarbete med konferensanläggningar Inleda arbetet med att grundlägga en positionering för MittSkånes mötesanläggningar Mätbart mål Minst en visnings/säljresa genomförd tillsammans med mötes- anläggningarna
Utgifter 2014 Personalkostnader Auktorisation och medlemskostnader Hyra och drift Kostnader knutna till bolaget Marknadsföring Förklaring 1790300 Personalkostnader 100000 Styrelsekostnader 47000 Resor 20000 Kompetensutveckling och övriga personalkostnader 20700 Medlemsavgifter Visita m fl samt auktorisation tre grönvita byråer 202000 Lokalhyra, omkostnader drift 60000 Bokföring och administration 50000 Redovisningskostnad 200000 Marknadsföring Tabell1 Utvecklingskostnad Total kostnad 160000 Webb och digitala kanaler, utvecklingskostnad 100000 Utvecklingskostnad mot aktörer 120000 Synkroniserad mottagning i de tre kommunerna, uppbyggnad 2870000 Sida 1
Tabell1 Intäkter 2014 Driftsbidrag kommun 2700000 1000000 från Höör och Eslöv, 700 000 från Hörby Anslutningsavgifter 170000 Räknat på 100 aktörer snittkostnad 1700:-/aktörer aktörer Total intäkt 2870000 Sida 2
Bolagsordning MittSkåne Turism AB (svb) organisationsnummer XXXXXX-XXX, Antagen 2014-XX-XX 1. Firma Bolagets firma är MittSkåne Turism AB (svb). 2. Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte i Höörs kommun, Skåne län. 3. Verksamhetsföremål Bolaget skall arbeta med utvecklingsinsatser för besöksnäringen i MittSkåne. Bolaget skall också utveckla en gemensam mottagning av turister och affärsresenärer samt samordna och utveckla marknadsföringen för besöksnäringens aktörer i MittSkåne. 4. Ändamål med bolagets verksamhet samt de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten Det kommunala ändamålet är att i allmännyttigt syfte bidra till att främja besöksnäringen i kommunerna genom att medverka till en utveckling av besöksnäringsaktörerna, mottagningen av turister och affärsresenärer samt samverka på regional nivå. Verksamheten ska, inom ramen för kommunallagen och de utökade befogenheter som följer av lagen om vissa kommunala befogenheter, följa de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. kommunallagen, innebärande lokaliseringsprincipen, likabehandlingsprincipen och förbud att lämna stöd till enskild. 5. Särskild vinstutdelningsbegränsning Bolaget drivs enligt självkostnadsprincipen och är ett bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Eventuella överskott i bolaget ska återinvesteras i verksamheten för att användas i utvecklingen av destinationen. 6. Aktiekapital Aktiekapitalet i bolaget skall vara minst 100 000 SEK och högst 1 miljon SEK. 7. Antal aktier Antal aktier ska vara lägst 500 och högst 5000. 8. Styrelse Bolagets styrelse ska bestå av fem ordinarie ledamöter samt totalt fyra suppleanter en från respektive kommun och en från MittSkåne Turism ek.för. Kommunens ordinarie ledamöter skall utgöras av näringslivschef eller motsvarande tjänsteman och utses liksom de kommunala
suppleanterna av kommunfullmäktige i respektive kommun. Föreningens representanter utses av föreningens styrelse. Styrelsens sammansättning diskuteras vid ett av de årliga ägarsamråden. 9. Tid och sätt för kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma samt kallelse till extra bolagsstämma där fråga om ändring av bolagsordningen kommer att behandlas, skall utfärdas senast tre veckor före stämman. Kallelsen skall ske genom brev med posten eller epost till aktieägarna. Bolagsstämman är öppen för allmänheten. Kommunstyrelsen i respektive kommun utser kommunens representant på bolagsstämman. Föreningens styrelse utser en representant för föreningen till bolagsstämman. 10. Ärenden på årsstämma På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av en eller två justeringsmän 5. Godkännande av dagordning 6. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad 7. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse 8. Beslut om a) fastställelse av resultaträkning och balansräkning b) dispositioner av bolagets vinst och förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna 10. Val av styrelse och vid revisors mandatperiods utgång, val av revisor samt lekmannarevisorer från respektive kommun. 11. Beslut i annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen 11. Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 12. Firmateckning Firman skall tecknas, förutom av styrelsen, av två (2) styrelseledamöter, varav minst en kommunrepresentant i förening. 13. Aktieslag Aktier ska kunna utges av ett slag och en aktie utgör en röst 14. Förköp Aktier får inte överlåtas till ny ägare genom köp, byte eller gåva innan övriga aktieägare erbjudits att köpa aktien. Ett erbjudande om förköp kan endast utnyttjas avseende samtliga de aktier som erbjudandet omfattar. Den som avser att överlåta en aktie som skall erbjudas till förköp skall före överlåtelsen skriftligen anmäla detta hos styrelsen. I anmälan skall aktieägaren ange de villkor som han eller hon ställer för förköp.
15. Ändring av bolagsordningen Bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i de kommuner som är delägare i Bolaget och av styrelsen i MittSkåne Turism ek.för.
Aktieägaravtal MittSkåne Turism AB (svb) Mellan MittSkåne Turism ek. för., Höörs kommun, Eslövs kommun och Hörby kommun har följande av tal upprättats. Bilagor Avtalet består av detta huvudavtal samt följande dokument; 1. Bolagsordning 2. Aktieinnehavsförteckning 3. Ägardirektiv för MittSkåne Turism AB (svb) 4. Affärsplan för MittSkåne Turism AB (svb) 5. Driftsavtal för perioden 2014-2018 För det fall att handlingarnas innehåll inte överensstämmer har huvudavtalet företräde framför bilagorna. Bilagorna har företräde enligt den ovanstående ordningen. Definitioner I avtalet skall nedan angivna termer ha följande betydelse; Med Avtalet avses detta huvuddokument och vid var tid gällande bilagor. Med Bolaget avses MittSkånes Turism AB (svb) med organisationsnummer XXXXXX-XXXX. I de fall aktörerna benämns gemensamt används begreppet Parter. Benämns de enskilt används begreppet Part. Avtal 1. Bolagets ändamål Det kommunala ändamålet är att i allmännyttigt syfte bidra till att främja besöksnäringen i kommunerna genom att medverka till en utveckling av besöksnäringen, mottagningen av turister och affärsresenärer samt samverka på regional nivå. Bolaget skall arbeta med utvecklingsinsatser för aktörerna inom besöksnäringen i kommunerna. Bolaget skall också utveckla en gemensam mottagning av turister och affärsresenärer i kommunerna. Bolaget skall också samordna och utveckla marknadsföringen för aktörerna i besöksnäringen i MittSkåne. Bolaget företräder alla kommunerna mot Tourism in Skåne AB och samordnar kontakter och marknadsföringsinsatser mot den regionala nivån.
Inledningsvis hanterar Hörby kommun mottagning av turister utanför bolaget. Dock kan Hörby inom tre år från 2014 införliva mottagningen i bolaget. Finansieringen skall då regleras så att alla kommunerna bidrar med lika belopp. Parterna har överenskommit att verksamheten under åren 2014-2015 skall bedrivas i enlighet med affärsplanen i bilaga 4. 2. Rätt att delta i bolagsstämman Kommunstyrelsen i respektive kommun utser den person som representerar kommunen vid bolagsstämman. MittSkånes Turism ek.för. representeras av en person som utses av styrelsen för föreningen. Bolagsstämman är öppen för allmänheten. 3. Ägarsamråd Förutom bolagsstämman skall bolaget två gånger om året kalla till ägarsamråd. Till ägarsamråden skall styrelsen för MittSkåne Turism ek.för. och kommunstyrelsens presidium i respektive kommun kallas. Ett av ägarsamråden skall hållas i direkt anslutning till ordinarie bolagsstämma. Det andra samrådet hålls vid lämplig tidpunkt under andra halvåret. Vid ägarsamråden ska avstämning ske kring företrädarskapet mot Tourism in Skåne. Höstens ägarsamråd skall som fast punkt omfatta diskussion angående styrelsens sammansättning och förbereda eventuella val i respektive ägarorganisation. 4. Inspektionsrätt MittSkåne Turism ek. för. och kommunstyrelserna i kommunerna Eslöv, Höör och Hörby äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 5. Styrelse Styrelsen skall bestå av fem ordinarie ledamöter och fyra suppleanter. Tre av dessa ledamöter utgörs av tjänstemän i respektive kommun (Eslöv, Höör och Hörby). Två av styrelseledamöterna ska komma från föreningen MittSkånes Turism ek. för. Av suppleanterna ska varje kommun utse en suppleant och MittSkåne Turism ek. för. utser en suppleant. Bolagsstämman utser en av ledamöterna från MittSkåne Turism ek. för. till ordförande för styrelsen. 6. Eventuella omröstningar Vid lika röstetal i styrelsens avgörande av en fråga skall den mening som ordföranden biträder gälla. 7. Styrelsemöten Styrelseordförande skall tillse att styrelsens möten schemaläggs för ett (1) år i taget. Under 2014 skall styrelsen sammanträda minst en gång i månaden, därefter anpassas antalet möten efter bolagets behov. Om styrelseledamot, revisor, den verkställande direktören eller någon av Parterna i Avtalet skriftligen kräver att styrelsen sammankallas för att behandla en viss fråga, skall styrelsen genast sammankallas.