Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark



Relevanta dokument
Kulturlämningar och skogsbruk

Bilaga till Vägledning Samråd och tillståndsprövning i samband med skogs- och jordbruk m.m.

FMIS och fastighetskartan. Manual för korrekta aviseringar till fastighetskartan. Ver

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Låt historien få en framtid

Kulturmiljö i Miljöbalken och PBL

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.

Grimstorp 1:20 m.fl. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:57 Jörgen Gustafsson

Månsarp 1:69 och 1:186

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Gummarpsnäs, Edshult

Västra Rödeby 3:1 Bubbetorp

Norra Vi Ombyggnad av elnätet

Resultatsammanställning av utredning inför nybyggnad av kraftledningar mellan Midskog och Trekilen, Östersunds och Strömsunds kommuner, Jämtlands län.

Kulturmiljö och laserskanning: Människans spår i landskapet

Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1

Boplats och åker intill Toketorp

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Efter stormen. Inventering och efterundersökning

Ett boplatsläge i utkanten av Bålsta

Förbifart Stockholm. Lars Andersson. Kompletterande inventeringar i samband med. Kompletterande inventeringar på Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland

Tägneby i Rystads socken

Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker

Historiska lämningar i Kråkegård

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN. Arkeologisk utredning. Hille socken Gävle kommun Gästrikland Bo Ulfhielm

Arkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

P 4061 ANTIKVARISK KONTROLL

Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

Södra Bränninge. Arkeologisk utredning inför bostadsbebyggelse inom fastigheten Bränninge 1:2 m.fl., Habo socken och kommun, Jönköpings län

Bakgrund. Syfte och metod. Utredningsområdet.

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.

ARKEOLOGISK UTREDNING

Lekplats vid Slestadskolan

Rapport 2004:38. Frivillig utredning. Snällebo 1:1. Tryserums socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län. Clas Ternström

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland Maria Björck

Lönshult 1:4. Arkeologisk utredning, etapp 1, inför planerad täktverksamhet, Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2

RAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr

KULTURMILJÖVÅRD Fjärås 152:1 Stensättning Övrig kulturhistorisk lämning Konstruktion: Övertorvad Form: Rund

Kulturmiljöutredning inför upprättande av detaljplan inom fastigheten Säffle 6:18. By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2017:9

Fågelsta-Sjökumla Ombyggnad av ledningsnätet

Fossil åkermark i Rydsnäs

ANTIKVARISK KONTROLL

Multisportarena vid Himmelstalund

Yxnarum 21:1. Listerby socken, Ronneby kommun. Särskild utredning. Blekinge museum rapport 2007:11 Mikael Henriksson

Planerad bergtäkt i Stojby

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Frivillig arkeologisk utredning vid Kusberget i Jämtlands län 2014

Väg 47, Vetlanda Sjunnen

Riksintressen och fornminnen

Väg 657 Backaryd-Hjorthålan

Vindkraftparken Våsberget

RAPPORT 2014:1. Västra Rosersberg. ARKEOLOGISK UTREDNING Rosersberg 11:8 OCH Lindsunda 8:6, Sigtuna kommun, Uppland. Anna Ulfhielm.

Skogsbruk och fornlämningar i Jämtland - - På väg framåt mot 0-resultat? Olle Hörfors, Länsstyrelsen

Rapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten

Nya tomter i Gällinge detaljplaneområde i Gällinge-Skår. Rapport 2017:107 Arkeologisk utredning

Skicka in ärenden via Mina sidor

Torp, backstugor och stenbrott i Vrinnevi

Strömsholm. Intill boplatsen Sofielund. Arkeologisk förundersökning

Kulturmiljöutredning inför planerad kraftledning mellan Stöllet och Stöllsäterberget, Torsby kommun 2017 PROJEKT: STÖLLSÄTERBERGET

Fållinge-Nygård. Arkeologisk utredning etapp 1 inför byggnation av VAledning, Villstad socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Sökschakt vid Kvarns övningsområde

Brunna-Björnbro. Tilläggsinventering. Arkeologisk utredning, etapp 1. Lundby 1:2 m.fl. Yttergrans socken Håbo kommun Uppland

RAPPORT 2014:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 BERGTÄKT I MALMA ÖM 1 OCH 2 MALMA REGNA SOCKEN FINSPÅNGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG

Nöbbele 2:3. Arkeologisk utredning inför etablering av industrimark inom fastigheten Nöbbele 2:3, Reftele socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län

ANTIKVARISK KONTROLL

Tre gc-vägar i Stockholms län

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:02 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING

Gettinge 6:5. Arkeologisk utredning inför planerad bergtäkt, Vetlanda socken i Vetlanda kommun, Jönköpings län

Bredband mellan Sya och Västra Harg

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

BURS VANGES 1:4, HUMMELBOS 1:6

OVANÅKER TILL MALVIK VÄG 605

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

Rapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Vindkraft Gunillaberg

VINDKRAFTPARKEN LJUSNE/VALLVIK

Lista-Åsby i Eskilstuna

Planerade bostäder inom Ullstämma 5:8. Rapport 2018:54 Arkeologisk utredning, etapp 2

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander

Berga - Snäckstavik. Ledningsarbeten vid

Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning

Inför bergtäkt i Apelskift

Humla. kompletterande arkeologisk utredning inför utbyggnad av RV 46 Västergötland, Humla socken, Humla 12:2. Gisela Ängeby UV VÄST RAPPORT 2002:6

BILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING

Arkeologisk utredning etapp 2 och förundersökning. Brokind. RAÄ 28 m fl Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003

Vindkraft vid Norra Bohult

UV ÖST RAPPORT 2007:72 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1. Väg 893. Grindtorp Mauritzberg

Röjningsrösen i Karlslund

Transkript:

1 Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark - FORNSÖK - GIS-skikt - Lagen - Hänsyn i skogen www.raa.se/fornsok

2 Inledning Denna skrift avser att informera om hur skador på forn och kulturlämningar i skogen kan undvikas. Dels genom att tala om var informationen om fornlämningar finns, dels genom att visa vilka olika typer av lämningar som förekommer och hur hänsyn ska tas till vårt förhistoriska och historiska kulturarv. Vårt gemensamma kulturarv finns ännu kvar i stor utsträckning ï skogsmarken och utgör ett hittills ganska orört arkiv. Spåren har lämnats av våra förfäder under de 14000 år som gått sedan inlandsisen började smälta bort från kusten i Halland och det blev möjligt att leva och bo här för första gången på många tusen år. De synliga rester som bestått väder och vind samt människans fortsatta påverkan, är skyddade av lagar och många är registrerade i fornminnesregistret. I Halland finns registrerat 8500 fasta fornlämningar och 9700 kulturlämningar varav fler än 4000 återfinns i skogsmark. I samband med stormarna Gudrun och Per berördes 550 forn och kulturlämningar. Inventering av stormskador har gjorts och en rapport Efter stormen finns på Länsstyrelsen Halland. Där redovisas att 75 % av lämningarna var skadade men endast 5 % grovt skadade. Problemet med skador på forn och kulturlämningar i skogen ökar efter återbeskogningsåtgärder. De grövsta skadorna utgörs av maskinskador genom körning eller markberedning men plantering på lämningar är inte heller ovanligt. Rapporter från inventeringar lokalt i Halland och nationellt visar tyvärr att skadefrekvensen ökar. En besiktning i Halland visar att andelen grovt skadade ökat till 30%. Den långa kedjan av entreprenörer i skogsbruket utgör ett problem för informationen att nå ut. I Gröna framtider 2008 anses orsaken till de ökande skadorna vara bristande kunskap om var fornlämningarna finns och hur de ska förvaltas. Därför satsar Länsstyrelsen, med medel från Riksantikvarieämbetet, på denna informationsskrift om fornlämningar som vänder sig till alla berörda inom skogsbruket. Lena Berglund Marianne Foghammar Arkeolog Bitr. Länsantikvarie Avverkningsanmälan och Hur får jag info om fornlämningar? Sidan 3. Fornsök och Hur får jag det digitala fornminnesskiktet i min datorn? Sidan 4 Kartexempel ur fornsök Sidan 5 Vad är en fornlämning? Exempel på kultur och fornlämningar Sidan 6. Hur tar jag hänsyn till lämningar i skogen? Hänsynsråd Sidan 7. Utdrag ur Miljökvalitetsmålet Levande skogar samt gällande lagstiftning i Kulturminneslagen och Skogsvårdslagen Sidan 8.

Avverkningsanmälan Alla avverkningar större än 0,5 ha anmäls till skogsstyrelsen. Om avverkningen berör forn eller kulturlämningar vidarebefordras den till länsstyrelsen som sänder ett meddelande till markägaren med en karta och uppgifter om lämningarna. Om det rör sig om en fast fornlämning uppmanas markägaren att kontakta länsstyrelsen eftersom det krävs tillstånd till föryngringsåtgärderna. För övriga kulturlämningar lämnar länsstyrelsen råd om hänsynstagandet i meddelandet. Avsikten med kartan och informationen om hur man ska ta hänsyn till lämningarna är att den ska delas ut till de verksamma i skogen. Eftersom det ofta är många olika entreprenörer inblandade i flera steg blir det tyvärr inte alltid så. Nu försöker vi lösa informationsproblemet genom denna skrift. 3 Hur får jag information om fornlämningar? Länsstyrelsen, länsmuseerna, Fornsök på Riksantikvarieämbetets hemsida samt Skogsstyrelsen kan ge information om fornlämningsförekomster. Det mest aktuella är Fornsök som alla kan få tillgång till genom Internet. Dessutom presenteras förekomsten av forn och kulturlämningar i den gröna skogsbruksplanen och även i traktdirektivet ska forn och kulturlämningar vara redovisade. Utdrag ur Fornsök med Riksantikvarieämbetes numrering.

Fornsök Fornsök är Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister och det är tillgängligt för alla på www.raa.se/fornsok alternativt skriv fornsök i google. Där finns en interaktiv karta med möjlighet att söka lämningar i hela landet. Klicka på kartan eller sök på typ av lämning eller fastighet. Klicka på vald fornlämning med infoknapp och få en utskrivbar beskrivning av lämningen. Se exempel på sid 6. Hur får jag det digitala fornminnesskiktet i min dator? Kartan i fornsök med de stora R-symbolerna är svåra att använda för fältarbete, (se sidan 3) men man kan enkelt ladda hem en fil med alla aktuella data för Halland. Detta kräver dock att man ansöker om att bli yrkesanvändare vilket man kan göra på startsidan till fornsök. För att bli yrkesanvändare krävs att man behöver tillgång till registret i arbetet. Gis-skiktet med fornlämingarna levereras i en zip-fil och kan öppnas i de flesta kartprogram, länsstyrelsen använder t ex Arc-GIS. När filen installerats i datorprogrammet visas fornlämningarna som punkter, linjer och ytor samt markeras med ett R. Skapa etiketter för att till exempel välja att få texterna fast fornlämning eller övrig kulturlämning alternativt gravhög eller fornborg, dvs antikvarisk bedömning eller typ av lämning. (se sidan 5) Du kan också välja Riksantikvarieämbetes numrering sockenvis. (se sidan 3) Om det är problem med att få datauttag från Riksantikvarieämbetets fornsök, kan GIS-skiktet beställas som en fil från Länsstyrelsen. Kartutskrifter över mindre områden kan också beställas till självkostnadspris. (se kontaktuppgifter sista sidan) 4 Förstasidan i Fornsök: lägg märke till för yrkesanvändare och öppna sökfönster

5 Kartexempel med etiketter från GIS-skikt Lämningarna presenteras som punkter, linjer eller ytor med blå färg. Lägenhetsbebyggelse StensättningStensättning Lägenhetsbebyggelse Bytomt/gårdstomt Fångstgrop Borg Boplats Färdvägssystem Område med fossil åkermark Boplats Här visas texten lämningstyp: stensättning, fossil åker eller färdvägssystem t ex. Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift omuppgift om Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt Övrig kulturhistorisk lämning Uppgift om Uppgift om Uppgift om Om man väljer att etikettera med antikvarisk bedömning får man texten: fast fornlämning, övrig kulturhistorisk lämning eller uppgift om (lämning som ej är antikvariskt bedömd.).

6 Vad är en fornlämning? En fast fornlämning är enligt lagen: lämning efter människors verksamhet under forna tider som är varaktigt övergiven och av äldre tiders bruk. Lämningar som inte uppfyller alla dessa kriterier är registrerade i samma register, fornsök, men som övrig kulturhistorisk lämning och har inte samma lagskydd som fornlämningar. De skyddas i stället av Skogsvårdslagens hänsynsparagraf, se sid 8. På tryckta kartor redovisas fornlämningar med ett run-r inklusive en punkt, linje eller yta som visar deras begränsning. Exempelvis gravar, gravfält och fossil åkermark. Inom parentes (R) markeras en boplats där fynd av flintredskap eller bitar av keramikkärl har gjorts i sådan omfattning att det kan antas vara en boplats/uppehållsplats. Boplatser saknar begränsning på kartan. Exempel på kultur och fornlämningar i skogsmark Gravar och gravfält: dösar, gånggrifter, hällkistor, högar, rösen, stensättningar, resta stenar, domarringar, skeppssättningar. Kan förekomma ensamma eller i grupper. Skålgropsstenar Fornborgar Fångstgropar och röjningsröseområden som kan bestå av terrasseringar, stensträngar, vallar, åkerytor, röjningsrösen, vägar Hålvägar Slaggvarp från järnframställning Milstenar och minnesstenar Kvarnar och andra verksamhetslämningar inklusive dammar och vallar Torplämningar, by och gårdstomter, byggnadsruiner/grunder där det kan ingå åkerytor, stenmurar, röjningsrösen och vägar. Stenvalvbroar Offerkällor I boken Kulturmiljövård i skogen finns bilder och presentationer av alla förekommande lämningar i skogen. Så här ser del av ett utdrag ur fornminnesregistret ut: RAÄ-nummer Torup 127:1 Lämningstyp Område med fossil åkermark Antal 1 Antikvarisk bedömning Beskrivning mark, inom ett område av ca 260x110 m (NÖ- SV),bestående av ca 11 oregelbundna parceller, 4x10-10x55 m st.dessa begränsas av terrasskanter, 0.3-1 m h. Ställvis är parcellerna nästan bandformiga. Inom området är talrika odlingsrösen, intill 8 m diam och 1 m h, belägna främst vidsidan av parcellerna. Området är något svåravgränsat mot NV då odlingsrösen ställvis fortsätter mot NV dock utan tydliga fossila formelement. Beväxt med granskogsplantering.

7 Hur ska jag ta hänsyn till lämningarna i skogen? Länsstyrelsen ger råd och anvisningar för hur hänsyn ska tas till forn och kulturlämningar. Det gäller både vid gallring, markberedning och plantering. Generellt för alla lämningar i skogsmark är att gallring och avverkning inte kräver tillstånd från Länsstyrelsen men tillstånd krävs för återbeskogningsåtgärder. Hänsynstagande vid markberedning och plantering kan vara att ett skyddsområde bestäms för fornlämningar av Länsstyrelsen. Detta görs efter fältbesök och varierar beroende på typ av lämning och topografi. För kulturlämningar gäller generellt ett avstånd om minst två meter för markberedning och plantor kan alltså sättas med ett avstånd om minst två meter ifrån en lämning. Yttäckande lämningar som fossil åker som är fornlämning får oftast inte markberedas medan vissa röjningsröseområden, de som klassats som kulturlämningar, eventuellt får markberedas med skonsam fläckmetod. Det framgår i meddelandet från Länsstyrelsen vad som gäller för forn och kulturlämningar på aktuellt skogsskifte. I annat fall kontaktas Länsstyrelsen. För fasta fornlämningar se markägarens beslut från Länsstyrelsen. För övriga lämningar gäller följande: Forn och kulturlämningar ska synas och får inte skadas. NOKÅS-bidrag kan sökas från Skogsstyrelsen för röjning av t ex ett gravfält. Ta ner växande träd och buskar på lämningar. Ta bort ris och annat avfall från lämningar. Kör när underlaget är torrt eller fruset. Kör parallellt och minst en meter ifrån lämningar som murar, stensträngar och hålvägar så att de inte skadas. Kör inte i onödan över stenmurar och andra långsträckta lämningar, men om nödvändigt endast på ett ställe. Markberedning får inte skada lämningar och skall helst undvikas i områden med lämningar. Plantera inte på lämningar, lämna ett avstånd om 2 meter för att undvika framtida skador av rotvältor.

8 Miljömål och lagstiftning Utdrag ur Miljömålet Levande skogar för Halland Delmål 3: Skogsmarken skall brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010. (2006) Utdrag ur Kulturminneslagen 1989: 2 kap. 1 Fasta fornlämningar är skyddade enligt denna lag. Fasta fornlämningar är följande lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna: gravar, gravfält, resta stenar, bergytor med inskrifter, lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser, ruiner av borgar, kyrkor mm, färdvägar och broar, vägmärken (med flera, tillämpliga exempel i skogsmark). 6 Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. 10 Den som avser att uppföra en byggnad eller en anläggning eller genom ett annat arbetsföretag bör i god tid ta reda på om någon fast fornlämning kan beröras av företaget och i så fall snarast samråda med länsstyrelsen. Hänsyn till kulturmiljön enligt 30 Skogsvårdslagen 1979 Kulturmiljön måste värnas. Undvik att skada värdefulla kulturmiljöer. Litteraturtips Kulturmiljövård i skogen 1992. Skogsstyrelsens förlag. Svenskarna och skogen. Lars Kardell 2003. Skogsstyrelsens Förlag Grönare skog 1999. Skogsstyrelsens förlag Gröna framtider 2008. LRF, SLA, SLU Riksantikvarieämbetets fornsökssupport: 08 5191 8571 fornsok@raa.se NOKÅS- natur och kulturvårdsåtgärder i skogen, bidrag kan sökas från Skogsstyrelsen. Länsstyrelsen i Hallands län 035-13 20 00 länsstyrelsen@n.lst.se www.raa.se/fornsok