(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR



Relevanta dokument
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av rådets förordning (EU) nr 43/2014 vad gäller vissa fångstbegränsningar

Förslag till RÅDETS BESLUT

B C1 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004 om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet (EUT L 150, , s.

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Förslag till RÅDETS BESLUT

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

L 337/56 Europeiska unionens officiella tidning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Fiskeriutskottet. Föredragande: Alain Cadec A8-0149/2018

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) 2016/72 vad gäller vissa fiskemöjligheter

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) 2019/124 vad gäller vissa fiskemöjligheter

Förslag till RÅDETS BESLUT

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den om upprättande av en utkastplan i Östersjön

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) nr 43/2014 vad gäller vissa fiskemöjligheter

A7-0475/ Förslag till förordning (COM(2013)0185 C7-0091/ /0097(COD)) EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG *

Europeiska unionens råd Bryssel den 7 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 augusti 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT

B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1542/2007 av den 20 december 2007 om landning och vägning av sill och strömming, makrill och taggmakrill

Europeiska unionens officiella tidning FÖRORDNINGAR

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Europeiska unionens officiella tidning. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

Förslag till RÅDETS BESLUT

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Europeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 6 juli 2017 (OR. en)

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den

BILAGA. till. om konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal: unionens samordnade strategi

Förordning 1523/2007, päls av katt och hund [7281]

Europeiska unionens officiella tidning FÖRORDNINGAR

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 mars 2013 (OR. en) 7141/13 ENV 174 ENT 71 FÖLJENOT. Europeiska kommissionen. mottagen den: 4 mars 2013

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2019 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Svarta havet

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2012 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Svarta havet

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel

Förslag till RÅDETS BESLUT

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 31 juli 2013 (1.8) (OR. en) 12878/13 ENER 381 ENV 760

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

ARBETSDOKUMENT. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU)

Europeiska unionens officiella tidning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

Förslag till RÅDETS BESLUT

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Förslag till. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ]

(Text av betydelse för EES)

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)

För delegationerna bifogas dokument D034098/02. Bilaga: D034098/ /14 /ss DGB 4B. Europeiska unionens råd Bryssel den 23 juli 2014 (OR.

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Förordning 975/2013, EUT L 272,

Europeiska unionens officiella tidning

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) / av den

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS BESLUT

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)

Europeiska unionens råd Bryssel den 20 augusti 2014 (OR. en)

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

(Text av betydelse för EES) (9) På grundval av de framlagda uppgifterna fann myndigheten

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2016 (OR. en)

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript:

21.8.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 223/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 793/2013 av den 20 augusti 2013 om åtgärder avseende Färöarna för att säkerställa bevarandet av det atlantoskandiska sillbeståndet (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1026/2012 av den 25 oktober 2012 om vissa åtgärder i syfte att bevara fiskbestånd i fråga om länder som tillåter ohållbart fiske ( 1 ), särskilt artikel 4, och av följande skäl: (3) De avtalsarrangemang som kuststaterna enats om genom samråd omfattar sedan 2007 slutgiltiga regler om fördelningen av den totala tillåtna fångstmängden och ett åtagande att upprätthålla relativ stabilitet vad avser andelarna under kommande år. De andelar som fastställdes för beståndet av atlantoskandisk sill var 5,16 % för Färöarna, 14,51 % för Island, 6,51 % för unionen, 61 % för Norge och 12,82 % för Ryssland. Kuststaterna hade dessutom en mångårig överenskommelse om att endast tillsammans se över och revidera de gemensamt överenskomna förvaltningsåtgärderna på grundval av nya vetenskapliga rön och senast ett visst datum. (4) För att underlätta fastställande av totala tillåtna fångstmängder godkände och genomförde kuststaterna, på grundval av tillgängliga vetenskapliga kunskaper, en långsiktig förvaltningsplan baserad på försiktighetsmetoden, vars syfte är att hålla fångsterna inom säkra biologiska gränser och säkra ett hållbart fiske. (1) Beståndet av atlantoskandisk sill (även kallad norsk vårlekande sill) är det största sillbeståndet i världen. Det ger fångster på en till två miljoner ton. Ett kraftigt överfiske ledde emellertid till beståndskollaps och till upphörande av allt fiske under mer än två decennier mellan början 1970-talet och mitten av 1990-talet, med mycket allvarliga konsekvenser för de flottor som fiskade detta bestånd. (5) Den långsiktiga förvaltningsplanens syfte var att förhindra beståndets biomassa från att minska till en nivå under 2 500 000 ton och att sätta in alla krafter för att hålla den över 5 000 000 ton, den nivå vilken man ansåg skulle medge ett maximalt hållbart uttag. Detta skulle ske genom att fångsterna begränsades på ett sätt som var förenligt med en fiskeridödlighet på 0,125. Man enades om att i den händelse biomassan sjönk under 5 000 000 ton skulle fiskeridödligheten minskas för att säkerställa en snabb återhämtning av beståndet. (2) Sedan beståndet återhämtat sig och fisket återupptogs 1996, har beståndet av atlantoskandisk sill förvaltats genom samråd mellan de fem parter genom vars exklusiva ekonomiska zon (EEZ) den aktuella arten passerar under migrationscykeln: Ryssland, Norge, Färöarna, Island och Europeiska unionen (nedan kallade kuststaterna). ( 1 ) EUT L 316, 14.11.2012, s. 34. (6) I september 2012 rekommenderade Internationella havsforskningsrådet (Ices) i enlighet med den försiktighetsmetod som anges i förvaltningsplanen, att den totala tilllåtna fångstmängden (TAC) för de fem kuststaterna borde vara högst 619 000 ton år 2013, vilket innebär en minskning med 26 % jämfört med den högsta tillåtna fångstmängd som fastställts för 2012.

L 223/2 Europeiska unionens officiella tidning 21.8.2013 (7) I de samråd mellan kuststaterna (med början oktober 2012 och fram till slutet av januari 2013) där man förhandlade om villkoren för 2013, upprepade Färöarnas företrädare konsekvent sin vägran att fortsätta det nuvarande fördelningsavtalet. Arrangemang för 2013 ingicks slutligen den 18 januari 2013 av endast fyra kuststater, i syfte att så långt som möjligt bibehålla kuststaternas samordnade förvaltning av beståndet. I de godkända slutsatserna från samråden, daterade den 23 januari 2013, anges följande: Delegationerna uttryckte sin oro över att Färöarna har dragit sig ur kuststatsavtalet utan föregående anmälan. Då det var omöjligt att enas om ett avtal med fem parter efter det att Färöarna dragit sig ur samråden, enades de kvarvarande fyra parterna om att beakta Färöarnas fiskeintressen och avsätta deras traditionella andel, dvs. den andel som Färöarna har sedan 2007 och som motsvarar 31 000 ton (5,16 % av TAC). (10) Genom dessa åtgärder har Färöarna underlåtit att samarbeta med unionen och med de andra kuststaterna om förvaltningen av ett bestånd av gemensamt intresse, atlantoskandisk sill och har underlåtit att uppfylla skyldigheterna enligt artiklarna 61.2, 63.1 och 63.2, 118, 119 och 300 i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 (Unclos) och artiklarna 5, 6, 8.1 och 8.2 i Förenta nationernas avtal om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande fiskbestånd och långvandrande fiskbestånd (Unfsa). (11) Om de fångstgränser som fastställts av de fyra kuststaterna och Färöarna uppnås kommer den totala fångsten att uppgå till 692 290 ton; detta skulle innebära överfiske jämfört med rekommenderad TAC. Enligt de bedömningar och fångstprognoser som gjordes av Ices i samband med de utlåtanden som ligger till grund för förvaltningen av 2013 års fiskesäsong ( 1 ), skulle en sådan fångst leda till att lekbeståndets biomassa (SSB) hamnar på 4 200 000 ton i början av 2014, dvs. gott och väl under de 5 000 000 ton som är den nivå som anses förenlig med ett maximalt hållbart uttag. (8) Under kuststaternas samråd fram till den 23 januari 2013 gjorde Färöarnas företrädare inte anspråk på någon exakt andel, de kom inte med några skriftliga eller muntliga förslag till ett nytt fördelningsavtal, de sökte ingen dialog med de fyra andra parterna och de gjorde inga ansträngningar att samarbeta i samband med diskussionen om ett avtal för 2013. (12) Dessutom bekräftar nya allmänt tillgängliga vetenskapliga rön från Ices i maj 2013 ( 2 ) att den långsiktiga förvaltningsplanen med dagens utformning (med sikte på en fiskeridödlighet på 0,125) överensstämmer med försiktighetsmetoden. En ökning av målnivåerna för fiskeridödligheten till värdet 0,15 (vilket motsvarar det värde som följer av ökningen av Färöarnas andel) kommer att göra att planen inte överensstämmer med försiktighetsmetoden med tillhörande ökad risk för beståndskollaps. (9) Färöarnas fiskeminister offentliggjorde i ett uttalande av den 26 mars 2013 att en fångstbegränsning på 105 230 ton hade fastställts ensidigt för den färöiska flottan, vilket motsvarar 17 % av rekommenderad TAC eller en mer än tre gånger så stor andel jämfört med andelen enligt de tidigare avtalen och en ökning med 145 % av deras andel 2012. Det ensidiga uttalandet måste bedömas mot bakgrund av den ovannämnda vetenskapliga rekommendationen att minska fångsterna med 26 % under 2013. Med det uttalandet överger Färöarna också rent faktiskt den gemensamt antagna förvaltningsplanen. (13) Enligt artikel 3 i förordning (EU) nr 1026/2012 får ett land identifieras som ett land som tillåter icke hållbart fiske om a) det underlåter att samarbeta i förvaltningen av ett bestånd av gemensamt intresse i full överensstämmelse med bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 (Unclos) och Förenta nationernas avtal om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd av den 4 augusti 1995 (Unfsa), eller något annat internationellt avtal eller någon annan norm i internationell rätt, och och b) det antingen i) underlåter att vidta nödvändiga fiskeriförvaltningsåtgärder, eller ii) vidtar fiskeriförvaltningsåtgärder utan att beakta andra länders och unionens rättigheter, intressen och skyldigheter, och dessa fiskeriförvaltningsåtgärder, när de beaktas tillsammans med åtgärder som har vidtagits av andra länder och unionen, leder till fiskeverksamheter som skulle kunna resultera i att beståndets tillstånd blir ohållbart. ( 1 ) http://www.ices.dk/sites/pub/publication%20reports/advice/2012/ 2012/her-noss.pdf ( 2 ) http://www.ices.dk/sites/pub/publication%20reports/advice/2013/ Special%20requests/NEAFC%20NSS%20herring%20MP.pdf

21.8.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 223/3 (14) Mot bakgrund av ovannämnda överväganden uppfyller Färöarna alla kriterier för att identifieras som ett land som tillåter ohållbart fiske, och kommissionen kan därför anta de åtgärder som föreskrivs i förordning (EU) nr 1026/2012. de skäl som ligger till grund för kommissionens underrättelse och att de inte utgör ett objektivt skäl som kan motivera landets bristande samarbete. Denna slutsats, tillsammans med oviljan att korrigera de ensidiga fångstbegränsningarna för 2013, föranledde kommissionen att dra slutsatsen att Färöarna fortfar att uppfylla kriterierna för att identifieras som ett land som tillåter ohållbart fiske. (15) Kommissionen beslutade att, i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 1026/2012, genom beslut av den 17 maj 2013 ( 1 ) och en skrivelse av samma datum underrätta Färöarnas landsstyre och Danmarks regering om sin avsikt att identifiera Färöarna som ett land som tilllåter ohållbart fiske, ange skälen för denna identifiering och beskriva möjliga åtgärder som kan vidtas i enlighet med den förordningen. Färöarnas landsstyre bekräftade mottagandet av skrivelsen samma dag. (19) Kommissionen anser därför att det är nödvändigt att vidta åtgärder i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) nr 1026/2012. (16) Färöarnas landsstyre besvarade underrättelsen den 17 juni 2013 och bestred kommissionens argument med sina egna argument, nämligen att de har inte har dragit sig ur samråden, att de fortfarande försöker att finna en förhandlingslösning när det gäller fördelningen av bestånden och att EU inte har rätt att använda tvångsmedel. De uttryckte dock ingen avsikt att ändra sitt beslut om de ohållbara fångstbegränsningarna för 2013 och uppgav inte heller något klart skäl för sin höga fångstbegränsning för 2013, utöver ett icke underbyggt påstående om ökad förekomst av detta bestånd under de senaste åren i havsområden under färöisk jurisdiktion. (20) Åtgärderna antas i bevarandesyfte och måste därför vara effektiva och proportionella, och de bör förhindra att Färöarna utnyttjar unionens marknader, hamnar och anläggningar för att upprätthålla sitt ohållbara fiske efter sill. (21) Kommissionen har dessutom granskat de miljömässiga, handelsmässiga, ekonomiska och sociala effekterna (både på kort och på lång sikt) av de åtgärder som får vidtas i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1026/2012, liksom den administrativa börda som är förknippad med deras tillämpning. (17) Kommissionen granskade befintlig vetenskaplig litteratur i ämnet och fann endast utlåtanden som pekar på att sill tillfälligtvis förekommer under längre tid i färöiska vatten under fiskesäsongen. Den fann emellertid inga uppgifter som gjorde det möjligt att tolka detta fenomen som en stabil eller permanent ökning av förekomsten. När det gäller Färöarnas argument att beståndet kommer att hamna under nivån för maximalt hållbart uttag under 2014 under alla omständigheter, och inte som en följd av deras ökade ensidiga andel, bör det noteras att beståndet, enligt det senaste vetenskapliga utlåtandet (se skäl 12 ovan), skulle kunna återhämta sig till en nivå som är förenlig med maximalt hållbart uttag. Det kommer dock att stanna under den nivån under en längre tid och löpa högre risk för kollaps om den nuvarande fiskedödligheten ökar till en nivå motsvarande den som följer av den ökade färöiska andelen. (18) Efter en grundlig analys av Landsstyrets argument drog kommissionen slutsatsen att argumenten inte vederlägger ( 1 ) Beslut C(2013) 2853 av den 17 maj 2013. (22) På grundval av denna utvärdering förefaller det lämpligt att som ett första steg anta vissa åtgärder som förtecknas i leden c, d, e och i, i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1026/2012. Skulle dessa åtgärder visa sig vara ineffektiva och skulle Färöarna fortsätta att tillåta ohållbart fiske, kan ytterligare åtgärder fastställas. (23) Det färöiska sillfisket sker med flyttrål och kan under årets kallare månader vara riktat fiske, men är som regel blandfiske under senvåren och sommaren då sill och makrill fångas i ungefär lika stora volymer. Båda arterna kan fångas av samma fartyg i samma drag, under samma fiskeresa eller i samma fiskeområden under hela säsongen. Makrill är därför en associerad art till sill. Genom att fortsätta att fånga och exportera makrill skulle Färöarna därför ledas till att också fortsätta att fånga stora mängder av sill, som är en nödvändig bifångst, även om sill inte skulle kunna exporteras till unionen. Om åtgärderna inte även omfattar makrillimporten undergrävs importförbudet mot sill och blir mindre effektivt som medel

L 223/4 Europeiska unionens officiella tidning 21.8.2013 att förhindra ytterligare skada för sillbeståndets hållbarhet. Makrillen lever så ofta tillsammans med makrill att det, vid fisken som står under färöiskt överinseende, alltid finns en risk att fånga sill vid makrillfiske. All makrill som fångas under överinseende av Färöarna kan sålunda ha fångats tillsammans med sill. Därför bör handelsåtgärderna, för att kunna vara effektiva, omfatta både sill och makrill. (24) I samband med bedömningen av huruvida åtgärderna var proportionella, särskilt vid beslutet om huruvida restriktionerna för handel med de viktigaste arter som fångas under sillfisket borde begränsas till en viss mängd eller om all import skulle förbjudas, undersökte kommissionen om alternativa åtgärder till ett totalt förbud mot import av alla produkter framställda av eller innehållande sill eller makrill skulle kunna anses vara mer proportionella åtgärder. Tre möjliga alternativ har bedömts: i) en kvantitativ restriktion för alla produkter, som begränsar importen till den traditionella handeln, ii) ett totalförbud endast mot färsk och fryst fisk och fiskkonserver som inte inbegriper mer bearbetade produkter som t.ex. fiskmjöl och fiskolja, och iii) ett importförbud enbart begränsat till sill och sillprodukter. Det första av dessa tre alternativ skulle visserligen kunna vara mycket effektivt med tanke på den omfattande fiskmjölsexporten från Färöarna till EU, men det anses vara alltför betungande i detta skede. Särskilt med beaktande av att det å ena sidan kan påverka sektorer i den färöiska fiskeindustrin som inte har något direkt samband med den pelagiska fångstsektorn och det å andra sidan kommer att skapa en hög administrativa börda i samband med analysen av prover av fiskmjöl och fiskolja i specialiserade laboratorier när man ska fastställa deras sammansättning i fråga om arter. Det tredje alternativet enligt ovan anses ineffektivt så länge dess potentiella ekonomiska konsekvenser lätt kan uppvägas av makrillexporten. Det andra alternativet erbjuder därför den bästa balansen mellan medel och önskad effekt, och det finns inga mindre betungande åtgärder att tillgå om man vill uppnå nödvändiga resultat. (25) Vid bedömningen av proportionaliteten undersökte kommissionen också om det är nödvändigt med andra åtgärder utöver importrestriktionerna, särskilt restriktioner vad gäller utnyttjande av hamnar. Eftersom utnyttjandet av hamnar för tankning, landning, utbyte av besättningar, reparationer och vila utgör löpande och nödvändig verksamhet i samband med sillfångst, drog kommissionen slutsatsen att sådana åtgärder också är nödvändiga och att det inte finns några alternativa mindre begränsande åtgärder för att undvika att Färöarnas fiskeflottor utnyttjar EU:s anläggningar och resurser för att bedriva ohållbart sillfiske. (26) Vid en utvärdering av de miljömässiga, handelsmässiga, ekonomiska och sociala effekterna av åtgärderna på kort och lång sikt, samt den administrativa bördan i samband med deras genomförande, blir slutsatsen att åtgärderna är rimliga och inte kommer att få oacceptabla effekter eller skapar en otillbörlig börda. Miljöeffekterna av åtgärderna är sunda, eftersom de förväntas bidra till ökad hållbarhet för sillbeståndet. Handelseffekterna kommer att bli måttliga visserligen kan omedelbara ekonomiska effekter förväntas, men det går att finna alternativa handelsmekanismer på medellång sikt och i slutändan väntas försörjningen inte bli otillräcklig i EU. De ekonomiska och sociala effekterna förväntas bli måttliga på kort sikt, eftersom de kommer att följa handelseffekterna; om åtgärderna får önskat resultat kommer de på medellång och längre sikt emellertid att bli mycket positiva, särskilt för en rad flottor vars ekonomiska beroende av det pelagiska fisket är mycket stort. Den administrativa bördan till följd av åtgärderna kommer att bli relativt liten om man beaktar att de flesta kontrollmedel, inbegripet personal, som krävs för att genomföra åtgärderna i medlemsstaterna redan finns. (27) Kommissionen har slutligen undersökt huruvida åtgärderna är förenliga med internationell rätt och dragit slutsatsen att de avser bevarandet av ett uttömligt fiskbestånd och syftar till att effektivt undvika överutnyttjande av beståndet eftersom åtgärderna syftar till att bevara det atlantoskandiska sillbeståndet inom säkra biologiska gränser. Åtgärderna tillämpas tillsammans med unionens egna bevarandeåtgärder (artikel 5.1 b i förordning (EU) nr 1026/2012). Unionen reducerar i synnerhet sina fångster med 26 % i linje med Internationella havsforskningsrådets (Ices) rekommendation, och tillämpar till fullo villkoren och begränsningarna i den långsiktiga förvaltningsplan som har överenskommits och tillämpats av kuststaterna sedan 1999 och ånyo bekräftades av Ices i maj 2013 såsom varande förenlig med försiktighetsmetoden och som anses vara korrekt förvaltningsmetod för att hålla upptagningen inom säkra biologiska gränser. Några avgörande vetenskapliga belägg finns vidare inte som pekar mot att Färöarna skulle kunna ha rätt till en högre andel i fisket av atlantoskandisk sill. En minskning av detta lands fångster i enlighet med Ices rekommendationer för 2013 hade varit lämplig. (28) Därför bör de åtgärder som antas som första steg omfatta a) förbudet mot import av sill och makrill från det atlantoskandiska beståndet samt av fiskeriprodukter som innehåller eller består av sådan fisk och b) begränsningar vad gäller användningen av unionens hamnar för fartyg under kontroll av Färöarna som bedriver fiske av atlantoskandisk sill och makrill och fartyg som transporterar fisk eller fiskeriprodukter som härrör från det fisket. I syfte att underlätta genomförandet av de åtgärder som är tillämpliga på fartyg som bedriver fiske efter de relevanta sill- eller makrillbestånden eller som transporterar fisk eller fiskeriprodukter som härrör från de bestånden,

21.8.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 223/5 bör medlemsstaterna ges förteckningar över sådana fartyg. För att avgöra huruvida sill och makrill har fångats under överinseende av Färöarna bör det fångstcertifieringssystem användas som anges i kapitel III i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999 ( 1 ). c) makrill: fisk av arten Scomber scombrus som har fångats i de områden där atlantoskandisk sill förekommer. d) som fångats under överinseende av Färöarna: som fångats av fartyg som för färöisk flagg eller av fartyg som för en annan stats flagg som har fått tillstånd att fiska i Färöarnas exklusiva ekonomiska zon eller som har hyrts av ett färöiska företag eller av färöiska myndigheter. (29) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för fiske och vattenbruk. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 4 Identifiering Färöarna ska identifieras som ett land som tillåter ohållbart fiske av det atlantoskandiska sillbeståndet. Artikel 1 Syfte Genom denna förordning identifieras Färöarna som ett land som tillåter ohållbart fiske av det atlantoskandiska sillbeståndet och fastställs åtgärder avseende Färöarna för att säkerställa bevarandet av detta bestånd. Artikel 5 Åtgärder 1. Det ska vara förbjudet att till unionens territorium, även för omlastning i hamn, föra in fisk eller fiskeriprodukter som anges i bilagan och som består av, är tillverkade av eller innehåller atlantoskandisk sill eller makrill som har fångats under överinseende av Färöarna. Artikel 2 Tillämpningsområde och mål Denna förordning ska vara tillämplig på fiske efter atlantoskandisk sill som utförs under Färöarnas överinseende. Målet är att säkerställa långsiktig hållbarhet för beståndet av atlantoskandisk sill. Artikel 3 Definitioner I denna förordning gäller följande definitioner: a) atlantoskandiskt sillbestånd: beståndet av sill och strömming (Clupea harengus) i Ices (Internationella havsforskningsrådet) delområden I, II, V, XII och XIV ( 2 ). 2. Utnyttjande av unionens hamnar ska vara förbjudet för fartyg som för färöisk flagg och som fiskar efter atlantoskandisk sill eller makrill och för fartyg som transporterar fisk eller fiskeriprodukter som härrör från atlantoskandisk sill eller makrill som har fångats antingen av fartyg som för färöisk flagg eller av fartyg med det landets tillstånd, men som för en annan flagg. Detta förbud ska inte gälla vid force majeure eller i nödsituationer i den mening som avses i artikel 18 i Förenta nationernas havsrättskonvention, 1982, för tjänster som är strikt nödvändiga för att komma till rätta med dessa situationer. Artikel 6 Genomförande 1. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska använda det fångstcertifieringssystem som fastställs i kapitel III i förordning (EG) nr 1005/2008 för att identifiera produkter som omfattas av förbudet enligt artikel 5.1 i den här förordningen. b) atlantoskandisk sill: fisk från det atlantoskandiska sillbeståndet. ( 1 ) EUT L 286, 29.10.2008, s. 1. ( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70). 2. I syfte att underlätta genomförandet av förbudet enligt artikel 5.2 ska medlemsstaterna få tillgång till vägledande förteckningar över fartyg som, enligt tillförlitliga uppgiftskällor, har fiskat eller för närvarande fiskar efter atlantoskandisk sill eller makrill under överinseende av Färöarna.

L 223/6 Europeiska unionens officiella tidning 21.8.2013 Artikel 7 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den 20 augusti 2013. På kommissionens vägnar José Manuel BARROSO Ordförande

21.8.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 223/7 BILAGA Förteckning över fisk och fiskeriprodukter som det är förbjudet att föra in på unionens territorium Art Produkter (Harmoniserade systemet [HS] nomenklatur) Sill (Clupea harengus) ex 0302 41 ex 0302 90 ex 0303 51 ex 0303 90 90 ex 0304 59 50 ex 0304 86 ex 0304 99 23 ex 0305 42 ex 0305 59 30 ex 0305 61 ex 0305 72 ex 0305 79 ex 1604 12 ex 1604 20 90 Makrill (Scomber scombrus) ex 0302 44 ex 0303 54 ex 0304 49 90 ex 0304 89 49 ex 0304 99 99 ex 0305 49 30 ex 1604 15 ex 1604 20 50