Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé och ekdunge vid esplanaden i Borensberg Motala kommun 2012-07-18
1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3 1.4 Syfte... 4 2. Metod... 4 2.1 Restaureringsplan... 4 2.2 Inventeringsmetodik... 4 3. Resultat... 5 3.1 Beskrivning... 5 3.2 Förslag till restaureringsåtgärd... 6 4. Källhänvisning... 7 Bilaga 1... 8 Bilaga 2... 9 Bilaga 3... 10 Bilaga 4... 11 Bilaga 5... 12 Sida 1 (12)
1. Inledning 1.1 Bakgrund Träden i våra städer har stor betydelse för oss. De skapar en trivsel genom att göra staden grön och frodig. En grönare miljö ger psykiskt och fysiskt friskare invånare, träden renar luften, jämnar ut temperaturen och de är årstidsspeglande. Utan vegetation i staden skulle den vara sig lik nästan året om. Träden och speciellt alléer kan berätta så mycket om en plats historia och den är det viktigt att ta hand om och lära av. Idén och strukturen av en allé kommer från början från Frankrike under barockens storhetstid på 1600-talet. Det var menat att allén skulle ge ett pampigt och ståtligt intryck och de skulle knyta samman trädgårdar med parker. I Sverige planterades de första alléerna på 1600-talet men det blev mer vanligt på 1700-talet och framåt. Från början anlade man alléer i anslutning till stora huvudgårdar och därefter till andra viktiga målpunkter i och kring sina ägor. Längre in på 1700-talet började man placera ut träd i alléer in mot städerna för att markera dess infarter. Det blev också mer vanligt under 1800-talets sista del att större lantbruksgårdar och prästgårdar fick alléer längs sin infart. En allés historia kan alltså sträcka sig långt bak i tiden och det medför att allén kan vara väldigt viktig för kultur- och naturmiljön. Ifall allén står vid ett kulturminne av något slag så skulle det göra väldigt mycket för platsen ifall allén skulle tas bort eller förändras drastiskt på något sätt. Ofta vill man bevara kulturminnet och omkringliggande marker så bra som bara är möjligt. Om det handlar om en stor allé som är rik på lavar, mossor, insekter och andra levande ting skulle naturmiljön kunna ändra sig väldigt mycket i omkringliggande marker. Det skulle även kunna förändra landskapsbilden. En allé definieras i Förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken, så som lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Enligt lagstiftningen gäller biotopskyddsbestämmelserna således för alla alléer längs vägar, längs det som tidigare har varit en väg eller i ett öppet landskap. Det innebär att även alléer längs vägar i skogsmark och tätorter kan omfattas av skydd. Syftet med biotopskyddet är att bevara mindre biotoper som är livsnödvändiga för hotade djur- och växtarter, eller som på annat sätt är värda att bevaras. Dessa biotoper ska vara avgränsade och inom ett biotopskyddsområde får inte åtgärder utföras, som kan skada biotopen. Alléer i byar, samhällen och städer omfattas av biotopskyddsbestämmelserna om alléerna står öppet eller längs en väg, och inte är belägna i omedelbar anslutning till byggnader. Alléer i tätorter kan dock omfattas av bestämmelser i detaljplaner som innebär att biotopskyddsbestämmelserna inte gäller. För mer ingående information angående biotopskydd och biotopskydd i detaljplan se bifogade filer, Biotopskydd i detaljplan, från länsstyrelsen i Skåne län och Remissversion, förslag till handbok Biotopskyddsområden från Naturvårdsverket. Enligt miljöbalken, kapitel 7 11, får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd inom ett biotopskyddsområde som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. De åtgärder som behövs för att vårda ett biotopskyddsområde får vidtas av kommunen, om den har bildat området, och i fråga om andra områden av den myndighet som regeringen bestämmer. Sida 2 (12)
Enligt plan- och bygglagen krävs det marklov för trädfällning och skogsplantering inom ett område med detaljplan, om kommunen har bestämt det i planen. Det kan till exempel bli aktuellt med marklov om det finns ett behov av att skydda träd som utgör värdefulla inslag i den bebyggda miljön. Det kan vara både enstaka träd och en grupp av träd, t.ex. en allé. Om allén utgör någon trafiksäkerhetsrisk får länsstyrelsen besluta att träden eller buskarna skall avlägsnas eller kvistas genom väghållningsmyndighetens försorg enligt väglagen, 53. I samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs. 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap I Motala kommun finns det 143 stycken alléer som är inventerade men det finns fler över det men som inte är inventerade. 1995 utfördes en alléinventering av Annica Pettersson. Då gjordes en förteckning över alléerna i Motala kommun som inte ligger i trädgårdar eller inom stadsplanlagt område. Arbetet utfördes som en del i Motala kommuns naturvårdsprogram. Vägverket, nuvarande trafikverket har även gjort en allé inventering på alléerna på deras mark i Motala kommun. Samtidigt som trafikverket inventerade sina alléer gjorde Motala kommun sitt första naturvårdsprogram. Vissa av dessa alléer som deltar i denna restaureringsplan är även inlagda som objekt i kommunens naturvårdsplan. Naturvårdsprogrammet är ett strategiskt dokument som beskriver hur kommunen ska arbeta med att utveckla och bevara Motalas natur- och kulturmiljöer till glädje för såväl boende som besökare. Enligt naturvårdsverkets råd ska naturvårdsprogrammet bland annat utgöra underlag för den fysiska planeringen på kommunal nivå, ligga till grund för ställningstaganden i olika natur- och miljövårdsfrågor och peka ut de områden som har stora värden för naturvård och friluftsliv och som är representativa och kännetecknande för landskapet. Det har även utförts tidigare inventeringar. Lantmäteriet på kommunen har bland annat gjort inmätningar och då lagt till en del träd med en markering i grundkartan i GIS. Länsstyrelsen har gjort en inventering på grova träd i hela länet. 1.3 Brister och problem De brister och problem man kan stöta på vid restaureringsplanarbetet kan vara att det är oklart vem som står som markägare eller förvaltare, det kan vara oklart om biotopskyddet gäller, om en kostnadsberäknad plan saknas, det kan behövas en tidsplan för åtgärderna eller att naturvärdena som är knutna till alléerna ska klargöras och värnas. Säkerhetsfrågan är en av de största frågorna och den måste prioriteras först. Den frågan styr mycket när man ska se över vad och i vilken ordning åtgärderna ska ske. Ännu ett problem är trädens sjukdomar. Exempelvis almen och asken har väldigt ofta fått dödliga sjukdomar som tar ut trädet. Ibland kan det gå jättefort och ibland kan trädet vara sjukt en längre tid. I brist på kunskap angående sjukdomarna blir de ett problem när man inte kan avgöra hur länge trädet kan stå kvar innan de blir en risk för sin omgivning och hur sjukdomen sprider sig. Sida 3 (12)
1.4 Syfte Projektet syftar till att inventera utvalda alléer som helt eller delvis står på kommunal mark, både inom och utom detaljplanerat område, samt att göra en kortfattad restaureringsplan för varje allé. Många av kommunens alléer är i dåligt skick och behöver ses över. Det är därför viktigt att kommunen i ett tidigt skede utreder framtida behov av avverkning och återplantering av alléträd. 2. Metod 2.1 Restaureringsplan Målet med restaureringsplanen är att vi ska komma fram till vad vi ska göra med alléerna i Motala kommun. Många alléer i Motala kommun är i dåligt skick, så för att kunna budgetera för kommande åtgärder och dela upp dem på flera år, krävs kontroller för att klassificera alléerna. I inventeringen ska alléerna beskrivas enligt följande metodbeskrivning. Särskilda riskträd ska pekas ut vilka sedan ska undersökas av en trädexpert. Experten ger sedan en rekommendation om åtgärd för varje enskilt riskträd. Restaureringsplanen ska kortfattat beskriva hur alléerna kan restaureras. Den ska vara välgrundad och baserad på en avvägning mellan värden knutna till stads- och kulturmiljö, landskapsbild och biologisk mångfald. Vilka åtgärder som föreslås för en allé kommer att variera, t.ex. beroende på om allén står i en stadsmiljö, gårdsmiljö eller jordbruksmiljö. Restaureringsplanen ska skickas på remiss till länsstyrelsen, med särskild tyngdpunkt på de alléer som omfattas av det generella biotopskyddet. 2.2 Inventeringsmetodik Bakgrundsinformation För att kunna ta fram och få reda på vilket skick allén är i, vad man skulle kunna göra, vad som borde göras och vem som ska göra det började man med att se till historiken. På det sättet kunde man få reda på hur gammal allén är, har det varit en allé på den platsen en längre tid och i så fall var den även då en dubbelsidig allé exempelvis. För att kunna avgöra vilka åtgärder som skulle passa just den aktuella allén behövde man se hur allén används idag, vilken funktion den har och vilken trafikbelastning det rör sig om. Det var väldigt viktigt att ta reda på om det generella biotopskyddet gäller för allén också. För att veta vilka områden det rör sig om och vem som ska utföra de åtgärder som krävs och även sköta allén i framtiden måste man vara helt klar över vem markägaren/förvaltare är. I de fall där det rör sig om alléer på kommunal mark behöver man besluta vilken enhet på kommunen som är ansvariga för träden. Fältbesök För uppgiften krävdes platsbesök för att kunna avgöra trädslag, om antalet träd stämmer med tidigare uppgifter och vilken klass det är på träden med hjälp av AHA-metoden. AHA står för Avslöja Hotade park- och Alléträd och är en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer. Med hjälp av ett fältprotokoll undersöks träden och där trädnummer och art noteras och sedan klassificeras träden i AHA-metoden utifrån påståenden, om de stämmer för det aktuella trädet. Sida 4 (12)
Åtgärdsplan Många frågor kan uppstå i en åtgärdsplan som man ska fundera över och värdera. Exempelvis behöver man avverka träd, ska man återplantera, vilken art det ska vara, ska man förändra alléns utseende, finns det riskträd och så vidare. Det krävs att man ser vad allén gör för landskapsbilden, kultur- och naturmiljön i sin omgivning. Förstör man en historisk plats om man skulle ta ner för mycket eller byta art i allén? En åtgärdsplan ska innehålla svaret på frågorna för att underlätta när åtgärderna ska utföras. I den ska det finnas ett förslag på vilka handlingar som ska utföras, en grov tidplan och kostnadsförslag på åtgärderna. För att få en bra överblick över vilka träd som har vilken klass, enligt AHA-metoden, och i vilka områden det finns flest träd av högt värde, gör man en karta över allén där man märker ut träden och gör en tillhörande tabell för att där skriva vilken klass träden har, art, vilka åtgärder som krävs och om der ett riskträd som experthjälp bör titta närmare på. 3. Resultat 3.1 Beskrivning Borensberg är en tätort i östra delen av Motala kommun, cirka 18 km från Motala stad, nära Boren. Både Göta kanal och Motala ström går genom samhället. Ekallén och ekdungen i Borensberg står längsmed Skolgatan och Ekvägen. Det är en tvåsidig allé bestående av 34 ekar som avslutas med en dunge av 14 ekar, fyra björkar, ett klarbärsträd och en lönn. Det finns en del luckor i allén där det tidigare har stått ekar. På en plats finns det en stubbe kvar, markering nummer tolv. Det är gräsmatta kring alla ekarna och någon bilväg och någon cykelväg går rakt över området. Ekallén i Borensberg De flesta ekar ser friska, stora och fina ut medan ett par av dem har lite glesa kronor och ser ut att må lite mindre bra. Men det finns inga riskträd. Ett par av de ekar som ser ut att må lite mindre bra verkar ha någon sjukdom på sina blad där bladen har rullat ihop sig och fått bruna fläckar. Se bild 1. Sida 5 (12)
3.2 Förslag till restaureringsåtgärd Många av ekarna är riktigt stora och gamla, speciellt i den bortre delen, i ekdungen. Några enstaka ekar har en del torra grenar som man skulle kunna ta bort. Eftersom det är gräsmatta under och den klipps regelbundet finns det inget sly runt träden. Inne i ekdungen finns det någon mindre och yngre ek som kan agera föryngringsträd i fall det skulle ske någon förändring bland ekarna men annars finns det inga nya ekar som kommer upp. För att bibehålla trädkontinuiteten i allén bör man återplantera i luckor som uppkommit. I detta fall finns det en del luckor, bland annat mellan träd nummer 54 och 34, 34 och 31, 27 och 23, fyra och sju och mellan träd nummer tio och sex. Luckorna är ganska stora på sina ställen men en ekkrona behöver mycket plats och därför bör man eventuellt lämna dessa luckor öppna för att lämna plats. Luckorna är inget som stör eller förstör utseendet på allén. Om man skulle behöva avverka en ek av någon anledning kanske det skulle passa sig att plantera nytt om det finns gott om plats. Självklart ska man välja ek om det ska planteras. Det är redan planerat sedan tidigare att plantera fem nya ekar i allén. Denna åtgärd är beställd och kommer att genomföras nu till hösten 2012. Bild 1, ek nummer 28, brunfläckiga blad Runt träd nummer 45 står det små klarbärsträd som nästan bara blir som sly. Det ska tas bort för att inte medverka i att det växer igen för mycket i dungen så det blir för mörkt. Kostnadskalkyl för skötsel- och restaureringsåtgärder, se bilaga. Allén står på kommunalmark och har park- och naturenheten som förvaltare. Dungen står på Klockrike och Brunneby församlings mark. Se bifogad fastighetsinformation. Den kommunala allén sköts av park- och naturenheten. Det är tveksamt om biotopskyddet gäller på ekallén i Borensberg. Det har aldrig gått en väg mellan ekarna men samtidigt kan det vara två ensidiga alléer. Det är inte heller i ett öppet landskap. Man bör kontakta länsstyrelsen innan åtgärder utförs. Sida 6 (12)
4. Källhänvisning Miljöbalken (1998:808), Notisum, URL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm#r24, Hämtad 2012-06-26 Väglagen (1971:948), Notisum, URL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19710948.htm, Hämtad 2012-06-26 Plan- och bygglagen (2010:900), Notisum, URL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.htm, Hämtad 2012-06-26 Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen (2010) Biotopskydd: -bråkiga begrepp Vollbrecht, Klaus E.F. (2000) Träd: deras biologi och vård, SLU Alnarp Pettersson (1995) Alléinventering i Motala kommun Sörensen, Mikael: AHA- en enkel metod för prioritering av vedentomologiska naturvärden hos träd i sydsvenska park- och kulturmiljöer Entomologisk Tidskrift 129 (2): 81-90. Uppsala, Sweden Naturvårdsverket (2012) Remissversion Förslag till handbok, Biotopskyddshandbok Länsstyrelsen i Skåne län (2008) Biotopskydd i detaljplaner Foto Samtliga foton är tagna av Matilda Johansson Sida 7 (12)
Bilaga 1 Ekallé och ekdunge i Borensberg Träd- Art Klass enligt Åtgärd Kommentar nummer AHA-metoden 1 Ek IV 2 Ek IV 3 Ek IV 4 Ek IV lite ytliga rötter, se bild 1 5 Ek IV 6 Ek IV en del små skador, lite ytliga rötter 7 Ek IV 8 Ek IV 9 Ek IV lite ytliga rötter 10 Ek IV 11 Ek IV 12 Ek stubbe, nertagen ek 13 Ek IV mindre, glesare i kronan 14 Ek IV lite gles krona, smal, bild 2 15 Ek IV någon enstaka torr gren 16 Ek IV kanske dumt beskuret eller gått av? Bild 3 17 Ek IV lite ytliga rötter, bild 4 18 Ek IV en del torra grenar men utgör ingen risk 19 Ek IV någon torr gren, bild 5 20 Ek IV mindre skada på gren 21 Ek IV någon torr gren, bild 6 22 Ek IV några enstaka torra grenar 23 Ek IV 24 Ek IV 25 Ek IV 26 Ek IV ev. begynnande hålighet, bild 10 27 Ek IV 28 Ek IV brunfläckiga blad, skrumpna. en del torra grenar, bild 7 29 Ek IV 30 Ek IV något enstaka torrt 31 Ek II öppet i barken, bild 8 32 Ek IV Beskär glest i krona, större torra grenar, bild 9 33 Ek IV fläckiga blad, en del ytliga rötter 34 Ek IV ett par mindre torra grenar 35 Ek II stor ek, skada vid stambasen, bild 11 +12 36 Ek IV 37 Lönn II 38 Ek IV Beskär en del torra grenar, bild 13, 14 39 Klarbär IV mindre klarbärsträd, skada vid stambas 40 Björk IV äldre, stor björk 41 Ek IV 42 Ek IV 43 Ek IV bild 15 44 Ek IV en del torrt, smal och hämmad, bild 16 45 Ek IV stor gamal ek med små klarbärsträd runt, bild 17 46 Ek IV mindre, yngre ek, bild 18 47 Ek II Beskär större torr gren 48 Björk IV stor, äldre björk 49 Björk IV stor, äldre björk 50 Ek I stor, gamal ek, bild 19 51 Ek IV stor 52 Björk IV 53 Ek IV stor, gamal jätteek 54 Ek IV Art Antal Ek 48 Björk 4 Lönn 1 Klarbär 1 Åtgärd Antal Art ersättningsträd Ta bort Ersätt Beskär 3 Högstubbe Ny plantering Slyröjning Markering Antal Benämning I 1 Klass I, högsta bevarandeprioritet II 4 Klass II, hög bevarande prioritet III - Klass III, viss bevarandeprioritet IV 49 Klass IV, ingen bevarande prioritet R - Resursklass, har potential att bli klass I - III Sida 8 (12)
Bilaga 2 Kostnadskalkyl för skötsel- och restaureringsåtgärder för Borensberg ekallé och ekdunge Åtgärd Antal Art ersättningsträd Ta bort Ersätta Beskära 3 Högstubbe Ny plantering Slyröjning Åtgärdskostnader Åtgärder Antal Kostnad Ta bort Ersätta Beskära 3 8 400 kr Högstubbe Ny plantering Slyröjning 10 500 kr Total restaureringskostnad 18 900 kr Sida 9 (12)
Bilaga 3 FASTIGHETSINFORMATION BRUNNEBY-HÄLLA 1:42 FRN 050011861 Församling: BORENSBERG DATUM: 7/11/2012 12:00:00 PM TYPKOD: 498 Industrienhet, gatu- eller parkmark TAXERINGSVÄRDE: 0 ANTAL DELAR: 1 LAGFARNA ÄGARE: NAMN ADRESS ANDEL KLOCKRIKE OCH BRUNNEBY FÖRSAMLING Adressuppgifter saknas 1/1 ADRESSER PÅ FASTIGHETEN: ADRESS KOMMUNDEL Sida 10 (12)
Bilaga 4 Bild 1 Bild 3 Bild 2 Bild 6 Bild 4 Bild 5 Bild 9 Bild 7 Bild 8 Bild 10 Sida 11 (12)
Bilaga 5 Bild 13 Bild 11 Bild 12 Bild 14 Bild 15 Bild 16 Bild 17 Bild 18 Bild 19 Sida 12 (12)