bön Österhaninge församling nr 5/14 Tema: Att leva i bön. Inger och Ann-Christine om samtal med Gud, bön för medmänniskor och bönesvar.

Österhaninge församling Tänd ett digitalt ljus. Sidan 9 Gud, ge mig sinnesro... Sidan 8 Att be med barn. Sidan 10 bön Tema: Att leva i bön. Inger och Ann-Christine om samtal med Gud, bön för medmänniskor och bönesvar. Sidan 4-6 NR 05 nr 5/14 Fira advent och jul i din församling. Sidan 12

ÖSTERHANINGE FÖRSAMLING Besöksadress Runstensvägen 14 Postadress Box 113, 136 22 Haninge Telefon växel 08-555 670 00 telefontid: månd-torsd kl 08.15-12.00, 13.00-16.30 fred kl 08.15-12.00, 13.00-16.00 Telefax 08-555 670 03 HEMSIDA www.osterhaningeforsamling.se E-POST: osterhaninge.forsamling@svenskakyrkan.se PLUSGIRO 10 00 04-1 BOKNING AV DOP 08-555 670 21 BOKNING AV VIGSEL ELLER BEGRAVNING Marika Guhrén 08-555 670 04 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN Kyrkogårdschef Gustav Tivegård 08-555 670 01 Assistent Carolina Hösöyen 08-555 670 02 osterhaninge.kyrkogard@svenskakyrkan.se BEHÖVER DU PRATA MED NÅGON SOM HAR TYSTNADSPLIKT? En präst fi nns alltid tillgänglig måndag-fredag kl 10.00-12.00. Ring vår växel 08-555 670 00 eller besök oss. Mellan kl 21.00-06.00 kan du nå Jourhavande präst på telefon 112. KYRKOHERDE Krister Stenberg, tel 08-555 670 23 REDAKTION & INFORMATION Ansvarig utgivare Krister Stenberg Redaktör/Informatör Charlotte Persson 08-555 670 36 Informationsassistent Catharina Fredrikson 08-555 670 35 Grafi sk produktion AD Design, Stockholm Tryck Åtta.45, Solna Omslagsfoto Jonas Tobin/IKON Österhaninge Församlingsblad distribueras av Posten AB som samhällsinformation. VÅRA KYRKOR S:T ESKILS KYRKA Runstensvägen 14, Handen ÖSTERHANINGE KYRKA Klockarlötsvägen 28 JORDBRO KYRKA Moränvägen 17 VENDELSÖ KYRKA Skomakarvägen 18 Notiser GEMENSKAP I JULETID Välkommen till julfirande på Kryckan, Vallakyrkan, Sleipnervägen 111. Kryckan har öppet på Julafton 24.12 kl 12-15. Kom och lyssna till en julsaga. Julbord står uppdukat, kostnad 30 kronor. OPTIMISTKÖREN Att sjunga ger energi! Optimistkören är öppen för alla som vill prova på att sjunga i kör och känna glädjen i att sjunga tillsammans. Vi övar följande lördagar kl 10-12 i Jordbro kyrka: 7.2, 21.3, 11.4 och 9.5. Vid det sista tillfället har vi en kördag och en vår konsert kl 15 tillsammans med kören Audite. Anmälan och frågor till körledare Sara Bjäde Jarl. VAR MED OCH STÖD KAMPEN MOT EBOLA! Ge en egen gåva via Svenska kyrkans internationella arbete, pg 900122-3 eller sms:a ebola100 till nummer 72905 och skänk 100 kronor eller sms:a ebola och skänk 50 kronor. Uppmana vänner och familj att göra detsamma. Be för de eboladrabbade och för dem som kämpar mot sjukdomen. Julmarknad 1 advent Försäljning av handarbeten, lotterier och servering i S:t Eskils kyrka och Vendelsö kyrka efter gudstjänsterna den första advent, söndag 30 november. Välkomna hälsar Arbetskretsen i Handen och Vendelsö kyrkliga syförening SMS:a LJUS till 72905 och ge 50 kr Det farligaste som finns är att födas in i fattigdom. Varje år dör närmare 7 miljoner barn som inte hunnit fylla fem år. Tänd ett femte ljus i jul för alla barns rätt till en framtid. SMS:a LJUS till 72905 och ge 50 kr! pg 90 01 22-3 bg 900-1223

NYANSTÄLLDA Hanna Eklund, administratör Jag jobbar med bokningar, kyrkobokföring, diarieföring m.m. Jag har tidigare jobbat med ekonomi på olika företag. Jag kommer från Åbo i Finland och har bott i Sverige i 9 år. På fritiden fotar jag gärna natur och olika vackra föremål. Jag tycker om att röra på mig och ta långa promenader. Andrea Isaksson, församlingsassistent Jag känner mig väldigt inspirerad att börja jobba med barn och unga i Öster haninge församling. Jag är tjugo sex år och bor tillsammans med min sambo i Nacka. Min hjärtefråga i livet är rättvisa och jämställdhet, därav mitt stora engagemang i Fairtrade. Jag älskar att uttrycka mig i musik. Hedda (Hedvig) Hasselström, vikarierande kantor Jag är kyrkomusiker och leder barnoch ungdomskörerna i Vendelsö kyrka. Jag är också utbildad operasångare och har sånguppdrag runt om i landet. Min lediga tid spenderar jag med f amilj och vänner. Promenader, en spännande film och båtliv är sådant som förlänger livet! John Rojas Hansson, församlingsassistent Jag ansvarar för miniorer och 57:an i Jordbro kyrka, där jag också ska starta upp ungdomsverksamheten. Jag är uppväxt i norra Stockholms förorter och bor nu med min fästmö och dotter i Älta. Jag ser fram emot att jobba i Jordbro jag har längtat ut till förorterna igen och till det mångkulturella Sverige som finns här. Lucas Forsberg, projektanställd assistent i församlingsarbete Jag jobbar med barn och konfirmander i S:t Eskil och Vendelsö kyrka. Jag har jobbat med barn och ungdomar nu i fem års tid och mitt mål är att de ska kunna trivas och känna gemenskap. Att få sätta ord på sina innersta tankar Det finns undersökningar som visar att många människor regelbundet ber till Gud. Många fler än vi tror. Personer som kanske inte räknar sig till gruppen aktivt kristna men som ändå uttrycker att bönen är en naturlig del av deras liv. Betraktelse Krister Stenberg, kyrkoherde Bönen är ett av fundamenten i det kristna livet. I evangelierna kan vi läsa om hur Jesus ständigt ber. Det berättas om hur han drog sig tillbaka i enskildhet för bön. Förmodligen bad Jesus och hans lärjungar böner utifrån psaltarpsalmerna. Fortfarande används dessa psaltar psalmer i kyrkan. Hur skall vi be? I Matteusevangeliet säger Jesus att vi inte skall stå i gathörnen och be högt så att alla ser och hör. Nej, när ni ber så gå in i er kammare, stäng dörren och be sedan till er fader som är i det fördolda (Matteus 6:5-15). Sedan ger han oss bönen Fader vår som visar att Gud är på samma nivå som vi. Bön är relation. En form av kommunikation. Jag riktar mina ord och tankar mot Gud och får samtidigt ta emot. Bön förändrar. Att få sätta ord på sina innersta tankar och känslor är ett sätt att lyfta fram tunga saker som jag bär på och som jag kanske behöver befrias ifrån. Mina innersta tankar blir då något som bara finns mellan mig och Gud. Då kan bön bli till förändring. Det förändrar mig och helar mitt inre. Idag talar vi om att vara ständigt uppkopplade. Med det menar vi att vi hela tiden är tillgängliga och kan kommunicera med varandra oavsett var vi befinner oss. Med hjälp av datorer, surfplattor och mobiltelefoner kan vi hela tiden ha kontakt med varandra. När det gäller Gud så talar vi om den perfekta täckningen. Det finns ingen satelitskugga eller bergstoppar som hindrar Guds signaler. Vi lever i Gud. Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand (Psaltaren 139:5). Våra liv omsluts av Gud oberoende av var vi befinner oss eller hur vi känner oss. När vi samlas i kyrkan till gudstjänst är Gud där. När vi är hemma är Gud där. När vi är på jobbet är Gud där. När vi åker och handlar är Gud där. Vi lever våra liv inför Guds ansikte.

4 Att leva i bön Bönen är en del av deras liv, ett sätt att be om kraft och att hålla fokus på vad som är viktigt. Inger Backentorn och Ann-Christine Kindt har varit vänner i tjugo år, sedan de började på diakoniutbildningen, och när livet utmanar någon i deras närhet, då startar de en bönetelefonkedja. För några år sedan samlades hundratals tibetanska munkar från hela världen i Chicago för en retreat. Under dagarna som de mediterade gick krimi naliteten tillfälligt ner i staden. Man kan välja att avfärda det som en slump eller fundera över om det faktum att så många per soner samlades för att meditera påverkade det kollektiva undermed vetna. Jag vet en präst som reflekterade över något liknande; att om Stockholms kyrkor skulle sluta fira gudstjänst så trodde han att det skulle märkas i brottsstatistiken. Han förmodade att vi skulle bli oroligare. Jag arbetade med Martin Lönnebo på 90-talet i Linköping. Han brukade säga att om vi inte ber så tar mörkret över. För bönen är män niskans direkta kanal till Gud, säger Inger när vi träffas en förmiddag i okto ber hemma hos Ann-Christine Kindt. Förmiddagen är grådisig, luften krispig och hösten börjar ge sig till känna. Ann-Christine har tänt några ljus och vi slår oss ner i soffan för att tala om bönen och vad den betyder för dem. Även om de i viss mån är tränade i att be bönen har varit en del av deras yrkesliv som diakoner så understryker de att bönen aldrig är något som kan läras in. För i bönen vittnar vi om allting som spänner i en män niska, från de djupaste molltonerna till dem i skiraste dur. I bönen kan vi lyfta både det sårigaste, det bräck ligaste men också sätta ord på vår glädje och tacksamhet. Bön ett samtal med Gud För Inger har bönen alltid funnits med. Hon minns hur hennes mamma brukade fatta Ingers och syskonens händer och be för småoch stora ting. Ingers mamma bad i stillhet och i rörelse; när hon hämtade andan vid köksbordet och när hon bakade eller lagade mat. Jag minns också hur farfar, när jag var fyra år, tog med oss barn upp på en kulle och läste ur postillan, en predikosamling. Han brukade alltid be för oss efter det och sen fick vi gå in på farfars rum och ta en karamell ur en sirlig pors linsskål. Så man längtade dit, om det var bönen eller kara mellerna som drog vet jag inte, säger Inger och skrattar. Jag är uppväxt i USA och där är det natur ligt att gå i kyrkan alla tillhör en kyrka även om du inte är särskilt troende, säger Ann-Christine. Men däremot bad vi inte hemma. Trots det har jag alltid haft ett ständigt på gående samtal med Gud. Jag ber ofta och det blir som mest strukturerat när jag väver. Vävstolen står i Ann- Christines arbets rum och där har hon vävt allt ifrån bonader till stolor*. Innan hon fattar skytteln tänder hon ett ljus, läser en betraktelse med ett bibel ord och sjunger en psalm. På tyg bommen har hon låtit texta namnen på alla som hon regelbundet ber för. För några år sedan blev jag utbränd och var sjuk skriven. Det var en sådan skam för mig, jag som hade l ovat att tjäna som diakon, och inte förmådde det. Då blev vävandet ett sätt att få tjäna men på ett nytt sätt. Vävandet I bönen kan vi lyfta har blivit heliga både det sårigaste, stunder för det bräckligaste mig. Förra året men också sätta gjorde jag ord på vår glädje bland annat och tacksamhet. stolan till prästen som döpte prinsessan Leonora och för * Stola är det långa band som bärs kring halsen, som en del av prästens och diakonens klädsel.

5 Namn Inger Backentorn (bilden) Ålder 74 år Bor På södermalm Familj Gift med Christer, en dotter och två barnbarn Bästa bönbok Nästan allt av Wilfrid Stinissen och Anders Pilz Namn Ann-Christine Kindt Ålder 65 år Bor I Sundbyberg Familj Gift med George, en dotter och en son, två barnbarn Bästa bönbok Böner från S:t Davidsgården

6 honom spelade det en stor roll att den hade tillverkats under bön. Vilken funktion har bönen i ditt liv? Bönen är en del av min dag. Jag kan inte somna om jag inte har haft min stund på kvällen där jag tänder ett ljus och ber för släkt och vänner. Att det ska gå bra för dem och att de ska ledas av Herrens hand, säger Inger. Det är en livlina vid kriser och har blivit en integrerad del när jag väver, säger Ann-Christine. Men det har inte alltid varit så. När jag kom till Sverige från Amerika som 15-åring och frågade vilken kyrka folk gick i, tittade de på mig som jag kom från månen. Det stängde dörren för ett tag. Men så började jag sjunga i kör och psalmerna blev en kanal till att växa i tro. Det är så många av texterna som fungerar som böner. Ta till exempel Ylva Eggehorns fina När livet inte blir som vi har tänkt oss, vad gör vi med vår bitterhet och skam, säger Ann-Christine och fortsätter att recitera psalmtexten: Om hoppets Gud fårbära oss igenom/kan trots allt nåt nytt få växa fram./vi ska springa fram mot nya möten/och bli lurade minst en gång till./men tilliten som Kristus vunnit åt oss/är större än all makt och ondska vill. Det är starka ord som förmedlar något av essensen i det många ber om. Att inte förlora tilliten och att våga hoppas. Trots att livet mitt i sin härlighet och för under lighet också innehåller smärta, lidande och förluster. Jag har en barnslig tro att Gud finns där för mig och för oss. Sedan blir det inte alltid som vi vill alla gånger, men jag har en glasklar förvissning om att Gud finns där, säger Ann-Christine. När livet har varit som trasigast har jag alltid bett. Jag vet inte hur jag skulle ha klarat mig annars, säger Inger. Många gånger har jag också bett i bilen när jag har något stort framför mig. De tillhör en bönegrupp som ses ibland och ber tillsammans. Men när någon har det extra svårt i deras närhet bildar de en telefonkedja och ringer runt till sitt nätverk. Det kan vara en bön för någon som just fått ett sjukdomsbesked eller någon som prövas i sin kärleksrelation. Så fort det är något behjärtansvärt sätter vi fart på telefonkedjan, säger Inger. Bönesvar Bönen är ett samtal där var och kan ta upp det som skaver, gör ont och slukar energi. Men bönen är också ett tillfälle att tacka. För allt det som fungerar i livet och för de män niskor och uppbyggande situationer som ger livet en känsla av mening. För i någon form får Inger och... ett kvitto på ett bönesvar är när lugnet breder ut sig och du fylls av frid. Du behöver inte formulera dig på något särskilt sätt utan be med dina egna ord. Ann-Christine bönesvar även om det inte alltid gestaltar sig som de eller per sonen de ber för hade föreställt sig. I bönegruppen bad vi för en släkting som hade varit ensam i många år och det tog lång tid. Men det blev bra för den släktingen, hon har en fin relation idag. Sedan handlar det om timing också att träffa någon som är rätt för dig men som också är ledig, säger Ann-Christine. Jag är en ganska ivrig människa och vill att det ska gå fort, fortsätter Inger. Men ett kvitto på ett bönesvar är när lugnet breder ut sig och du fylls av frid. Min man och jag har nyligen flyttat, vi van trivdes där vi bodde och behövde byta vår hyresrätt mot en likvärdig. Jag bad att Gud skulle visa oss en väg. Kort därefter var vi och tittade på en lägenhet som kändes hemma på alla sätt och vis! När jag haft det jobbigt och stått inför stora beslut har jag bett om vägledning Nu, Herre lämnar jag över till dig. Det kan vara svårt att peka ut exakta händelser, men när jag ser till baka på mitt liv anar jag en röd tråd. Då ser jag aha där fick jag hjälp. Ibland talar Gud genom andra män niskor, andra gånger genom musik, film, litteratur eller ett stycke i Bibeln. Återkopplingarna kan vara direkta eller mer diffusa. När Ann-Christine var sjukskriven för utbrändhet blev det så tydligt hur Gud talade genom andra människor. Jag har aldrig känt mig så omsluten av Guds när varo som då och jag fick stöd från det mest oväntade håll. Ibland är du ett redskap för andra och andra gånger är andra det för dig. Har ni något råd till den som vill be men inte riktigt vet hur hon ska göra? Var inte rädd, Gud har redan hört dina böner, säger Inger och Ann- Christine. Du behöver inte formulera dig på något särskilt sätt utan be med dina egna ord. Du kan hämta stöd från bönewebben, en bönbok eller be spontant. TEXT: ANN THÖRNBLAD FOTO: MAGNUS ARONSON

7 Gud, ge mig sinnesro... Tack Gud för fredagskväll, för pizza och nöjd dotter. Hjälp mig att ta hand om henne på bästa sätt. Hon är det finaste jag har. Så ber en okänd kvinna eller man på Svenska kyrkans bönewebb. Några rader som sammanfattar tacksamhet över några av pusselbitarna till ett gott liv; tid för återhämtning, vårt dagliga bröd och nära relationer. Bönen i sig speglar också en relation. Ett samtal som vi har med Gud, eller en högre kraft som rymmer ett perspektiv som går bortom tid och rum. Kanske är bönen den yttersta formen av tillit. När vi formulerar vår förtvivlan, frustation, sorg eller oro så lämnar vi i samma stund över det vi upplever och uttrycker att vi inte klarar detta på egen hand. Livet är för svårt och smärtsamt just nu. Vi sträcker ut en hand och ber om hjälp att komma över på andra sidan av smärttröskeln. Bönen kan ta sig många uttryck och behöver inte vara entydigt med att knäppa sina händer i kyrkbänken en söndagsförmiddag kl 11. En bön kan uttalas högt eller i vårt inre, i bilen eller på jobbet. Ett tänt ljus som brinner på köksbordet kan i sig vara en bön och en symbol för både lugn, värme och stillhet. Ljusbäraren har ofta en central plats i våra kyrkor. När livet utmanar kan det vara trösterikt att tända ett ljus. Att trots en skavande ovisshet om framtiden kunna tända hoppets låga och tyst formulera en tanke, en bön om ett ljusare gryningsläge. Min vän Alicia och hennes man Mikael har en ritual, när dagen svalnat och plikterna avklarats, då de tänder ett ljus och drar varsitt affirmationskort.* Det kan vara enkla meningar som Jag är sann mot mig själv och andra eller Jag lyssnar till min intuition. Ibland, om du har haft en dålig dag, bli orden bara provocerande. Men då pratar jag och Micke om varför efter det känns det ofta lite lättare. En gång fick jag kortet Jag är modig och vis och insåg att det var precis det jag behövde vara, men som jag tappat bort i min rädsla över att inte vara omtyckt. De sista tio åren har marknaden för kort, smycken och kylskåpsmagneter med kloka och hoppfulla budskap ökat väsentligt. Det säger något om vårt behov av både tröst och ljuspunkter i en tid som ställer allt större krav på oss. På sitt sätt fungerar de som en slags moderna böner om man så vill. Med några korta ansatser kan de hjälpa oss att se att livet är större än vardagsbekymmer och känslor av otillräcklighet och vanmakt. Bönen kan hjälpa oss att vandra i ljuset, att hålla kursen när stress och tillkortakommanden skymmer sikten. Karmelitmunken Wilfrid Stinissen skriver i en av sina böneböcker Idag är Guds dag: Mörkret är bara en liten smal skugga, men på båda sidor om den lyser det fulla solskenet. Det enda du behöver göra för att lämna mörkret är att ta ett litet steg ut ur dig själv. I bönen kan vi uttrycka allt det som ryms inom oss. Rädsla, sorg, ilska, glädje, kärlek, hopp om en förändring. Men också tacksamhet. Att det blev bra trots allt. Kanske inte som vi hade tänkt oss men gott nog. På min armled vilar ett silversmycke med sinnesrobönen ingraverad. Den är skriven av den amerikanske prästen och teologen Reinhold Niebuhr. Jag bär den varje dag och läser repetitivt orden som en stilla bön för att de med tiden ska integreras i mig. För i sin enkelhet sammanfattar den något av det allra svåraste: Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. TEXT: ANN THÖRNBLAD *En affi rmation är ett positivt påstående om dig själv eller din omgivning. Idag fi nns kort att köpa med olika budskap. Ordet affi rmation betyder bekräftelse, bejakelse.

8 Att be är som att andas Genom meditation kan vi få hjälp att nå stillhet, att öppna oss för Guds kärlek och därmed för bönen. Meditation leder bort från de många ordens böner, mot det ordlösa att låta andetagen bli till en bön: Du i mig, Gud inandning och Jag i dig, Gud utandning. Det räcker långt och den enkla bönen påminner oss om att Gud finns alldeles nära, lika nära som luften vi andas. Genom meditationen lär vi också känna vår kropp och oss själva. MEDITATION TISDAGAR KL 19-20 LAUDES FREDAGAR KL 7.30 Ingenting är så enkelt som att be att be är som att andas och ingenting är heller så svårt därför att vi har blivit så komplicerade. Orden kommer från karmelitmunken Wilfrid Stinissen. Med komplicerade menar han att vi vant oss att leva med huvudet, att kontrollera, förstå och verifiera. Han menar att vi då förlorat förmågan till ett intuitivt, djupare vetande som utgår från hjärtats enkelhet. En som praktiserar meditation regel bundet är Annika Spalde, diakon och boende i Brandbergen. Varannan tisdag leder hon meditationen i församlingslokalen i Brandbergen, dit alla som vill prova på är välkomna. Vad betyder meditationen för dig? Det är många saker, men det viktigaste för mig är nog att öva mig i att vara stilla så att det ska bli lite lättare för mig att höra Guds röst. Det är ett sätt att förflytta sig från hjärnan, den ständiga tankeverksamheten, till kroppen, till att känna in andning och andra förnimmelser i kroppen. Därmed blir man också mer närvarande i nuet. Kan du beskriva hur det går till att meditera? Det finns olika traditioner och metoder. Det som vi övar i Brandbergen på tisdagkvällar kallas för mindfulnessmeditation eller insiktsmeditation. Grunden är att vara uppmärksam på det som händer i nuet, att lägga märke till tankar utan att gå in i dem, att känna in de förnimmelser som dyker upp. Det hjälper sinnet att sakta ner och lugna sig litegrann. Dessutom lär man känna sig själv bättre när man är uppmärksam på vilken sorts tankar som ofta återkommer, till exempel. Vad vill man uppnå när man mediterar? Det är nog olika från person till person. För en del är det mest stresshantering, för andra en del av en andlig väg. Kan man säga att meditation är en form av bön? Ja, om det är i den andan man mediterar så är det det. Till exempel är det många kristna som börjar meditations stunden med att be en bön om att den Helige Ande ska verka i ens hjärta. När jag sitter i meditation så försöker jag minnas att jag sitter inför Guds ansikte, i Guds närvaro. Och min önskan och längtan är att meditationen ska göra mig till ett bättre redskap i Guds händer. TEXT: CHARLOTTE PERSSON FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON Vill du meditera tillsammans med andra? I Brandbergens församlingslokal, Jungfruns gata 415, finns möjlighet att prova på meditation i tystnad på tisdagar kl 19-20 jämna veckor t.o.m 9 decem ber, startar igen 20 januari. Kontakta Annika Spalde för info och portkod: 076-246 19 94. Tidegärdsbön Tidegärds bönerna innebär ett regelbundet böne liv under dagen med morgonbön, middagsbön, kvällsbön och aftonbön. Bönerna har sin fasta form med en psalm, läsning ur Psaltaren, en bibeltext, f örbön, Herrens bön och Välsignelsen. Fredagar varje vecka kl 7.30 Laudes morgonbön enligt tidegärden hålls i församlings lokalen i Brandbergen, ca 20 min. Välkommen att delta. Pågår t.o.m 19 december och startar igen 9 januari. Kontakta Katarina Lamos för info och portkod: 073-976 84 06.

9 Råd för usla bedjare Uppgiften för dessa rader är att göra livet lätt och lyfta av bördor. Ibland blir bönen ett dåligt samvete istället för en möjlighet. Vi vet att vi borde, men det kommer annat emellan. I vår tid går allt så snabbt. Att stilla sig en stund kan kännas välbehövligt, men långt borta. Här följer några enkla råd för att förena bönen med vardagslivet. Börja med ögats bön En äldre dam, som brukade besöka de äldre och ofta gick i kyrkan, blev sängliggande. Hon kände sig alldeles värdelös. Men prästen kom på råd, för damen hade en pigtittare i fönstret så att hon kunde se ned på gatan: Låt pigtittaren vara din bönbok, sade han. Efter en tid var den sjuka damen förmodligen församlingens viktigaste medlem. Hon såg dem som kom på gatan och hon sände blicken vidare mot den Osynliges ansikte: Kom ihåg dem. Förbarma dig. Tack för att de finns. Bevara deras kärlek. Hur många böneämnen ser vi inte varje dag? Man kan till och med använda teverutan som bönbok. Ögats bön kommer efter en tid att förvandla dina ögon: Elak heten, rädslan, meningslösheten tonar bort och ersätts av det varma medlidandet, den uppmuntrande vördnaden samt hoppet. Tänd ett digitalt ljus För fem år sedan lanserade Svenska kyrkan bönewebben. Sedan dess har 132 000 böner skrivits på sajten, ett snitt på 50-100 böner per dag. Nu har bönewebben uppdaterats med ny design och möjligheten att tända ljus. Bön och ljuständning tillhör de djupaste uttrycken för vår oro, längtan och tacksamhet. Allt fler människor besöker våra kyrkor just för enskild andakt och det känns bra att vi kan ge rum för människors andlighet även på nätet, säger Svenska kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg. På bönewebben kan besökaren skriva in sina egna böner, men också se andras ljus och läsa andras böner. Genom bönewebben har man för första gången fått en inblick i män niskors samtal med Gud. De vanli gaste bönerna är för de närmaste och i bönerna kan man också urskilja sam hällstendenser och större händelser eller katastrofer i världen. Sedan starten har bönewebben blivit en plats för många människor med olika övertygelse och olika nationaliteter. Den nya sidan är anpassad för att fungera både i mobil, surfplatta och dator. TEXT: CHARLOTTE PERSSON Handens och beröringens bön Sedan kan du fortsätta med ännu enklare böneformer: handens bön och beröringens bön. Handens bön kan vara ett handslag eller en kram, en beröring med handen mot kinden, ett handtag: trädgården är rensad när de kommer hem, bilen är skrapad från is när hon kommer ut, vägen är skottad. Allt detta fordrar inte ett enda ord, handlingarna talar långt bättre. Handens bön kan vara beröringen av tändstickan när du tänder ett böneljus, sedan tar lågan över och ber sin brinnande bön framför din blick. Tänk så enkelt, det blir du inte trött av. Målet är att liv och bön skall bli ett Ett liv som levs tillsammans med Gud kan bli alltigenom bön, även om inte ett enda ord sägs. Bortom orden finns den heliga tystnadens bön. Den är helt ordlös och tanklös, den bara är, och närmar sig därmed Guds existensform. Skriv gärna följande på en lapp och sätt den inom synhåll från din säng. När du är trött och inte orkar med orden, vila då i den heliga tystnaden: I Guds tystnad får jag vara ordlös, stilla, utan krav. Fakta bönewebben Bönewebben startade i augusti 2009. Böner finns på ett tjugotal olika språk och är inskickade från 98 olika länder. Bönskrivaren har möjlighet att adressera sin bön till sin närmaste dom kyrka. Bönerna skrivs sedan ut och bärs fram till altaret under näst kommande högmässa. http://be.svenskakyrkan.se

10 Gud som haver barnen kär Bön är ett uttryck för tron att en vanlig människa här på jorden kan leva sitt liv i en slags dialog med den som skapat universum. Att hon kan luta sig bakåt där hon sitter och låta rymden inom henne möta den som i sig rymmer alltet. Att be är att tro att själva Livet har ett öra för människans tankar och frågor. Det är tro att Gud är någon Större som lyssnar och svarar. Hur vägleds ett barn in i det landskap vi kallar bön? Vad kan ge en liten män niska ett sådant förtroende för den som är Livets ursprung att hon vågar närma sig och forma sina tankar i ord, i trygg förväntan om att bli hörd? Vi börjar på sätt och vis våra liv som bedjare. Allt hos det nyfödda barnet är en enda vädjan om att någon ska se, höra och ta hand om. Utan att veta så mycket om bön bara uttrycker barnet sina behov, eftersom det är det enda som finns att göra. Beroende på hur omgivningen svarar skapar sig barnet en bild av hur tillvaron är och anpassar så småningom sitt sätt att bedja efter det. Responsen formar den fortsatta dialogen. Tidigt, tidigt formas bilderna som hjälper eller stjälper tron på en God Lyssnare. Vi lär oss mönster för relationer och övar in relevanta beteenden. Men det verkar som om något inom oss redan från allra första början vill tro att det finns en lyssnare, att vi föds med ett frö av tro. Barnet buret Den som vill lära ett barn att be gör klokt i att förstå att hon redan har att göra med en bedjare. Det vill säga, en människa som spontant uttrycker sina behov i relation till någon som är större och har mer möjligheter. Det är inte främmande för barnet att be, däremot behöver hon eller han få hjälp att lära känna Gud. Barnets beroende är så uppenbart, och man behöver inte förstärka känslan av litenhet. Det som hellre bör stärkas är känslan av att vara buren och älskad. Den vuxne bedjaren behöver förstå att det bästa hon kan göra för att främja bönen, är att själv vara en god och lyhörd lyssnare. Genom sitt gensvar speglar den vuxne barnets eget värde och den omsorg som bär livet. Att vi sedan är föräldrar som brister många gånger hör också till livets villkor. Tillvaron är inte enkel Inom samtida andlig vägledning talas om att två saker är avgörande för hur bönen ser ut i en människas liv, nämligen bilden av mig själv och bilden av Gud. Vem är jag som ber och vem är det jag ber till? I varje relation präglas umgänget av hur jag ser på mig själv, hur jag ser på den andre och hur jag tror att den andre ser på mig. Gudsrela tionen är inget undantag. Dessa bilder formas till stor del när vi är barn. De kan förändras senare i livet, men det är betydelsefullt vad vi får med oss från början. Vad som reflekteras när andra ser på oss och vad vi tycker oss läsa i deras ögon. Därför är det naturligtvis värdefullt om de vuxna reflekterar kring sin uppgift som speglar i mötet med barnen. Vad förmedlar vi och vad vill vi förmedla? Vilka bilder av Gud ger vi dem och hur ser de sig själva genom oss? Att få känna att man är någon som är värd att lyssna på och att det finns någon som vill höra, det är det viktigaste av allt. Det är viktigare än aldrig så många väl valda ord om Gud. Det är, tror jag, själva vägen in i en bön som bär hela livet. Gunnar Edman har fångat det väsentliga i en mening: Barnet buret bär den vuxne. Lekfullhet i bönen Bönen är ett öppet landskap och det bör få vara så, med fri sikt och plats för egna tankar och erfarenheter. Men när man färdas i ett öppet landskap behöver man vägvisare, för att inte vidderna och gränslösheten ska göra själen vilsen. Det är sådana vägmärken vi kan ge barnen. Det kan vara i form av de gemensamma traditionella bönerna. Gud som haver barnen kär... eller någon liknande bön. Redan när barnet är nyfött kan man be aftonbön när kvällen kommer. Man kan se det som en välsignelse, som ett uttryck för en önskan om Guds beskydd över mitt barn. Rutinen skapar också igenkänning och trygghet, och så småningom kan barnet förknippa bönen med något som är just välbekant och tryggt. Den enkla aftonbönen leder så småningom vidare till det egna samtalet. En god vägvisare för bedjare i alla åldrar är biskop Martin Lönnebos radband Frälsarkransen (se artikel på baksidan). Den enkla barnboken Martin och frälsarkransen är ett bra

11 sätt för yngre barn att lära känna kransen. Radbandet är laddat med tradition och innehåll, men kan också bära de alldeles egna tankarna och användas i stor frihet. Det är bra. Ett barn som får följa med till kyrkan ibland lär sig en del om bön där också. Barnet får här en erfarenhet av att bön är både något vardagligt och något lite annorlunda, kanske heligt. Det är inte så dumt om de erfarenheterna får finnas sida vid sida. För bönen är ju både något alldeles vanligt och något hisnande märkligt. Foto: Linda Mickelsson/IKON När Gud inte svarar Så småningom börjar barn be om det ena och det andra, det ligger i sakens natur. På något sätt verkar vi ha nära till detta, att uppfatta Gud som en god trollkarl eller som Aladdins anden i lampan. Det gäller för både barn och vuxna. Men barn är ofta mer frimodiga. De ber både om leksaker och om fint väder, om att få kompisar och om att vinna sina fotbollsmatcher. Så länge det verkar som om Gud svarar ja går allt bra, men ound vikligen kommer till sist erfarenheten av att det inte blir som man ber. Problemen kan tyckas banala i den vuxnes ögon, men för barnet står ibland tillvaron på sin spets och frågorna måste ställas: Bryr sig Gud inte om mig? Kan han inte fixa allt? Finns Gud? Är det mig eller Gud det är fel på? Det är här någonstans som det kan bli svårt att be tillsammans med barn. Bönens smärtpunkt är övergivenheten. För ett barn behövs inte många ensamma sekunder i en situation man inte överblickar för att man ska tro att alla har övergett en. Varenda en av oss har upplevt det, mer eller mindre smärtsamt. Barnets raka frågor kan röra vid sådana minnen. Den tyngsta bönen av alla är Jesus bön när han hänger på korset: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Vad säger man till ett barn som känner sig sviket av Gud? Jag tänker mig att svaret måste likna det vi ger varandra som vuxna. Vi förstår inte riktigt det här med bön. Det är magiskt, men inte magi. Det är okej att säga allt man önskar sig till Gud, men man kan inte ta för givet att man får som man vill. Gud är alltid större än vi förstår. Och är man besviken och ledsen gör man bäst i att vara det tillsammans med Gud. Det finns ett öra för sådana känslor också. Troligen är det mycket viktigt att vi som barn får lära oss av våra vuxna att det här med kärlek inte hör ihop med att få som man vill. Den som älskar kan också säga nej. Vet vi det orkar vi med besvikelserna bättre. Botten går inte ur. Barnets företräde Kristen tro förmedlas alltid bäst nedifrån. I förhållande till barnet befinner sig den vuxne på så många sätt i överläge, vilket medför ansvar och kräver eftertanke. Jesus vänder bestämt upp och ned på överordningen. Vuxna behöver bli som barn, säger han. Barnen har företräde till Guds rike. Ett nyckelord i relation till barn är respekt. Barn ska inte utnyttjas, inte på något sätt. Det är en kränkning att tvinga barn in i slutna religiösa världar. Oavsett hur kärleksfull avsikten är. Det är så lätt att låta barnets behov av gränser och tydlighet bli en ursäkt för trångsynthet och indoktrinering. Barnets entusiasm och naiva tro är så frestande att utnyttja. Det kan alltså vara värre att tala för mycket om Gud än att säga väldigt lite. Tiga kan vara guld. Det bör finnas mycket plats för frågor och egna tankar, mycket rymd och lätthet i den gudsrelation som växer fram. Jag har stort förtroende för Guds vägar till en liten människa och för den lilla människans längtan efter Gud. Det kan vara alldeles nog att sitta en stund vid vägkanten och se hur de möter varandra. Det kan vara alldeles nog. Det vi är betyder mer än det vi säger till våra barn. Att bära dem, att i sin ofullkomlighet älska dem, är det första och det viktigaste. Texten har varit publicerad i tidskriften Pilgrim och är skriven av Lena Bergström, författare till boken Att ge plats för en annan - om andlighet, föräldraskap och vardagsliv.

12 Suomenkielinen toiminta Finskspråkig verksamhet Kalendarium Iloa adventin aikaan Jeesus lähti toisten edellä nousemaan Jerusalemiin vievää tietä. Kun hän oli tulossa Öljymäeksi kutsutulle vuorelle ja oli jo lähellä Betfagea ja Betaniaa, hän lähetti edeltä kaksi opetuslastaan ja sanoi: Menkää tuolla näkyvään kylään. Kun tulette sinne, te näette kiinni sidotun aasinvarsan, jonka selässä ei kukaan vielä ole istunut. Ottakaa se siitä ja tuokaa tänne. Jos joku kysyy, miksi te otatte sen, vastatkaa, että Herra tarvitsee sitä. Miehet lähtivät ja havaitsivat kaiken olevan niin kuin Jeesus oli heille sanonut. Kun he olivat irrottamassa varsaa, sen omistajat kysyivät: Miksi te viette varsan? He vastasivat: Herra tarvitsee sitä. He toivat varsan Jeesukselle, heittivät vaatteitaan sen selkään ja auttoivat Jeesuksen ratsaille. Kun hän sitten ratsasti, opetuslapset levittivät vaatteitaan tielle. Jeesuksen lähestyessä sitä paikkaa, mistä tie laskeutuu Öljymäen rinnettä alas, koko opetuslasten joukko alkoi riemuissaan suureen ääneen ylistää Jumalaa kaikista niistä voimateoista, jotka he olivat nähneet. He huusivat: Siunattu hän, kuningas, joka tulee Herran nimessä! Taivaassa rauha, kunnia korkeuksissa! (Luuk 19: 28-38) Jeesus, adventin Herra, sinä kehotit opetuslapsiasi hakemaan aasinvarsan, jonka selässä ei kukaan ollut vielä istunut. He ottivat tehtävän vastaan ja vastasivat kyselijöille: Herra tarvitsee sitä Mekin haluamme antaa käyttöösi itsemme ja kaiken, mitä meillä on. valmista meissä tietä joulun sanomalle. Murra esteet ja saavu sydämiimme. (Kirjasta Rukouksen aika) ADVENTTIAJAN JA JOULUN TOIMINTAA S:T ESKILIN KIRKOLLA 30/11 klo 15.00 Jumalanpalvelus 14/12 klo 15.00 Kauneimmat joululaulut 25/12 klo 9.00 Jouluaamun jumalanpalvelus 18/1 klo 15.00 Ehtoollisjumalanpalvelus 21/1 klo 18.00 Laulu-ilta Tiistai tapaamiset alkavat 13/1 klo 13.00 Gudstjänster och konserter För utförligt program, se annonsering i Mitt i Haninge eller www. osterhaningeforsamling.se SÖNDAG 23 NOVEMBER 17.00 S:t Eskils kyrka Pianokonsert Unga solister Lilla Akademin Fortepiano filharmoni 1 I ADVENT 30 NOVEMBER Gudstjänst Carl Henrik Widlund Malin Persson Österhaninge kyrkokör Fredrik Ohlsson, trumpet Arbetskretsens julmarknad 11.00 Vendelsö kyrka Gudstjänst Leif Wiking Vendelsö kammarkör Vendelsö kyrkas barnkörer Syföreningens julmarknad Foto: Catharina Fredrikson 11.00 Österhaninge kyrka Krister Stenberg Mathias Brorson, sång och Anders Kästel, trumpet 15.00 S:t Eskils kyrka Finsk gudstjänst Eija Alpimaa Magnusson Ensemble ur Österhaninge kyrkokör Fredrik Ohlsson, trumpet 16.00 Jordbro kyrka Gudstjänst med små och stora Veronica Willner Audite Perolof Hellström, trumpet 18.00 Österhaninge kyrka Musikgudstjänst Advent går in Leif Wiking Österhaninge kyrkokör Elin Back och Gabriel Hällqvist, sångsolister Kyrkbuss Foto: Magnus Aronson/IKON 2 I ADVENT 7 DECEMBER Gudstjänst med små och stora Kjell Erik Amorelius Luciatåg S:t Eskils barnkör, Catharina Ekeberg Avslutning för barnverksamheten 11.00 Vendelsö kyrka Gudstjänst Magnus Crispin Back FREDAG 12 DECEMBER 7.00 S:t Eskils kyrka L u c i a fi r a n d e Haninge sångklasser 9.30 Jordbro kyrka Småbarnsgudstjänst med Lucia Carl Henrik Widlund

13 23.00 Österhaninge kyrka Julnattsmässa Leif Wiking Österhaninge kyrkokör 23.30 Jordbro kyrka Julnattsmässa Veronica Willner Ann-Christine Wilund, sång NYÅRSAFTON 31 DECEMBER 17.00 S:t Eskils kyrka Nyårsbön Attila Neumerker Mikael Fahlstedt, sång 17.00 Vendelsö kyrka Nyårsbön Magnus Crispin Back LÖRDAG 13 DECEMBER 15.00 och 17.00 Vendelsö kyrka Luciafirande med Vendelsö kyrkas barnkörer 18.00 Vallakyrkan Sinnesrogudstjänst Vi fikar från 17.00 3 I ADVENT 14 DECEMBER Carl Henrik Widlund 11.00 Vendelsö kyrka Leif Wiking 15.00 S:t Eskils kyrka De vackraste julsångerna på finska Eija Alpimaa Magnusson Österhaninge kyrkokör 16.00 Jordbro kyrka Luciahögtid Veronica Willner Luciakören Jan Lindberg flöjt, Mattias Pettersson, bas/gitarr Lussefika 19.00 S:t Eskils kyrka Julkonsert AcQuire och Anders Klint ONSDAG 17 DECEMBER 19.00 Vendelsö kyrka Julkonsert Vendelsö kammarkör solister, instrumentalister Foto: Josefin Casteryd/IKON 4 I ADVENT 21 DECEMBER Attila Neumerker 11.00 Vendelsö kyrka Gudstjänst Magnus Crispin Back 16.00 Österhaninge kyrka Julkonsert Österhaninge församlings vuxenkörer och Haninge Sinfonietta 19.00 S:t Eskils kyrka Julkonsert Österhaninge församlings vuxenkörer och Haninge Sinfonietta JULAFTON 24 DECEMBER Samling vid krubban Kjell Erik Amorelius Charlotta Lindholm, tvärflöjt 11.00 Jordbro kyrka Samling vid krubban alla små och stora Carl Henrik Widlund Ulrika Goliats, sång 11.00 Vendelsö kyrka Samling vid krubban med små och stora Leif Wiking, barnkör 17.00 S:t Eskils kyrka Julbön Attila Neumerker Catharina Ekeberg, sång JULDAGEN 25 DECEMBER 7.00 S:t Eskils kyrka Julotta Krister Stenberg Österhaninge kyrkokör 7.00 Österhaninge kyrka Julotta Carl Henrik Widlund sångsolist 7.00 Vendelsö kyrka Julotta Magnus Crispin Back 9.00 S:t Eskils kyrka Julotta på finska Eija Alpimaa Magnusson Per Krook, sång Foto: Gustaf Hellsing/IKON ANNANDAG JUL 26 DECEMBER Attila Neumerker 17.00 Vendelsö kyrka Julens psalmer och sånger Musikgudstjänst Vendelsö kammarkör Leif Wiking SÖNDAG 28 DECEMBER Carl Henrik Widlund NYÅRSDAGEN 1 JANUARI Krister Stenberg SÖNDAG 4 JANUARI Kjell Erik Amorelius TRETTONDEDAGEN TISDAG 6 JANUARI Anneli Ekström Körensemblen Vocal 5.2 11.00 Vendelsö kyrka Temagudstjänst med julspel Vendelsö kyrkas barnkörer Hedvig Hasselström 16.00 Jordbro kyrka Julsånger från hela världen Julens budskap i ord, musik och bild Veronica Willner, ensemble ur Österhaninge kyrkokör, Audite, Mikael Fahlstedt, Sara Bjäde Jarl Kontakt För telefonnummer till respektive kontaktpersoner se sidan 15.

14 Körer Träffpunkter LUNCHMUSIK OCH SOPPA S:t Eskils kyrka Varje onsdag kl 12.00 lunchmusik, t.o.m 17.12, start 7.1 kl 12.30 Sopplunch SOPPA PÅ MUSIK Jordbro kyrka En tisdag i månaden kl 12.00 musik, soppa och trevligt sällskap 16.12 Soppa på musik kl 12.00 Ulrika Zettersten, sång och Niclas Steeve, piano och sång. ÖPPET KYRKTORG Vendelsö kyrka Onsdagar kl 13.00-15.00 t.o.m 17.12, start 14.1 En träffpunkt för daglediga i alla åldrar, möjlighet till en kopp kaffe, en sång, en berättelse, samtal och gemenskap. ANDAKTER Träffpunkt Tallhöjden Runstensvägen 13 3.12 kl 14.00 Adventsandakt med önskepsalmer. CAFÉ TISDAG Jordbro kyrka Varannan tisdag kl 9.30-11.30 Öppen träffpunkt med kaffe, småprat, gemenskap, andakt, olika program. 25.11 Samtal och gemenskap 9.12 Julens budskap i dikt och ton Malin Persson, diakon och Sara Bjäde Jarl, kantor 13.1 Samtal och gemenskap KRYCKAN Sleipnervägen 111 En mötesplats för hemlösa, missbrukare och utsatta. Julfirande se sidan 2. Stängt 25.12 6.1 Öppettider: ti, ons, tors kl 8.00-14.00 café kl 8 frukost, kl 12 lunch fre kl 8.00-13.00 café. MUSIKLUNCH Vendelsö kyrka Tisdagar kl 12.00-13.00 16.12 Tomtejazz med Haninge musikskola 20.1 Klingande friskvård Duo Francett TORSDAGSCAFÉ Brandbergens seniorcenter Jungfruns gata 419 Fika, gemenskap, samtal och program varje torsdag kl 13.00 t.o.m 11.12, start 8.1. Kontaktperson: Malin Persson ARBETSKRETSEN I HANDEN S:t Eskils kyrka Fika och gemenskap varannan måndag kl 13.00, t.o.m 1.12, start 19.1 Vi inleder med andakt i kyrkan. Nya och gamla medlemmar är välkomna. Kontaktperson: Malin Persson VENDELSÖ KYRKLIGA S Y F Ö R E N I N G Vendelsö kyrka Syföreningen träffas varannan tisdag kl 13.00-15.00 jämna veckor och Stödstrumporna varannan torsdag kl 18.00-21.00 jämna veckor. Nya och gamla medlemmar är välkomna. Vuxenkörer ÖSTERHANINGE KYRKOKÖR S:t Eskils kyrka Tisdagar kl 18.30-21.00, start 13.1 Körledare: Mikael Fahlstedt VENDELSÖ KAMMARKÖR Vendelsö kyrka Onsdagar kl 18.30-20.30, start 14.1 Körledare: Maria Wackt AUDITE Jordbro kyrka Tisdagar kl 18.30-20.30, start 20.1 Körledare: Sara Bjäde Jarl Barn- och Ungdomskörer VENDELSÖ KYRKA Hedvig Hasselström Lilla kören 5-6 år Tisdagar 15.00-15.30, start 13.1 Barnkören åk 1-3 Tisdagar 16.00-16.45, start 13.1 Stora kören åk 4-6 Måndagar 17.00-18.00, start 12.1 Ungdomskören Från 13 år Måndagar 18.30-20.00, start 12.1 S:T ESKILS KYRKA Catharina Ekeberg S:t Eskils barnkör 5-6 år Onsdagar kl 16.00-16.30, start 21.1

15 Barn och ungdom Fasta grupper Anmälan sker till respektive kyrka, se kontakter sid 19. Ändringar kan förekomma, se hemsidan för aktuell information: www. osterhaningeforsamling.se BABYRYTMIK S:t Eskils kyrka 0-1 år Måndagar 13.30-15.00, start 19.1 SMÅBARNSRYTMIK S:t Eskils kyrka 1-2 år Onsdagar 9.30-11.30 6 ggr, start 21.1 BABYMASSAGE Jordbro kyrka 0-10 mån Tisdagar 10.00-11.30 5 ggr, start 20.1 BARNTIMMAR Jordbro kyrka 3-5 år Ons, fre 9.00-11.30, start 14.1 S:t Eskils kyrka 3-5 år Mån, ons, fre 9.00-11.30, start 12.1 MINIORER Jordbro kyrka åk 1-4 Torsdagar 14.30-16.30, start 15.1 S:t Eskils kyrka åk 1-3 Tisdagar 14.30-17.30, start 13.1 JUNIORER S:t Eskils kyrka åk 4-5 Onsdagar 15.00-17.00, start 14.1 Vendelsö kyrka åk 4-6 Tisdagar 14.00-16.00, start 13.1 57:AN OCH 67:AN Jordbro kyrka åk 5-7 Måndagar 15.00-17.00, start 12.1 S:t Eskils kyrka åk 6-7 Torsdagar 15.00-17.00, start 15.1 FRITIDSGRUPP Vendelsö kyrka åk 1-4 Mån, ons 13.00-16.00, start 12.1 eller tis, tor 13.00-16.00, start 13.1 Öppna grupper Ingen anmälan. PYSSELGRUPP Vendelsö kyrka 0-8 mån Tisdagar 9.30-11.30, start 13.1 ÖPPET BABYCAFÉ S:t Eskils kyrka 0-10 mån Onsdagar 13.00-15.30, start 14.1 Vendelsö kyrka med rytmik 0-8 mån Onsdagar 9.30-11.30, start 14.1 MINISÅNG Jordbro kyrka 3-6 år Onsdagar 14.30-15.30, start 21.1 ÖPPEN BARN- OCH FÖRÄLDRAGRUPP S:t Eskils kyrka 0-3 år Mån, tis, tors 9.00-11.30, torsdagar 13.00-15.30, start 12.1 Jordbro kyrka 0-5 år Måndagar 9.30-12.00, start 19.1 Torsdagar 9.30-12.00, inkl babyrytmik kl 10.00, start 22.1 Vendelsö kyrka 0-5 år Mån-tor 9.00-11.30, start 12.1 MÖTESPLATS FÖR ADOPTIONSFAMILJER Vendelsö kyrka Lördagar 10.30-13.00: 6.12, 24.1, 21.2, 21.3, 18.4 och 9.5 Kontakt: Helen Cosini, 073-690 11 32 Ungdom UGH UNGA I GUDS HJÄRTA S:t Eskils kyrka Ungdomsgrupp från 14 år Onsdagar kl 17.30-21.30, start 14.1 Ledare: Karin Lind QV UNGDOM Vendelsö kyrka Ungdomsgrupp från 14 år Torsdagar kl 18.30-22.00, start 15.1 Ledare: Magnus Crispin Back och Henrik Stenman Barnverksamheten är avgifts fri för medlemmar Om någon av föräldrarna eller barnet är medlem i Svenska kyrkan är barnverksamheten kostnadsfri. Vissa verksamheter kostar för icke medlemmar: Fritids och barntimmar: 1 dag/vecka: 275 kr/termin 2 dagar/vecka: 540 kr/termin 3 dagar/vecka: 800 kr/termin Babymassage: 150 kr/grupp Rytmikgrupp: 150 kr/grupp KONTAKTA OSS S:T ESKILS KYRKA Runstensvägen 14, Handen, vx 555 670 00 Präster Eija Alpimaa Magnusson, 555 670 53 Magnus Crispin Back, 555 670 52 Attila Neumerker, 555 670 64 Kjell-Erik Amorelius, 555 670 16 Leif Wiking, 555 670 54 Annelie Ekström, tjänstledig Diakon Malin Persson, 555 670 31 Musik Catharina Ekeberg, kantor, 555 670 13 Mikael Fahlstedt, organist, 555 670 12 Församlingspedagog Elisabet Hillbratt, 555 670 43 Församlingsassistent Mia Sjödin, 555 670 39 Ungdomsverksamhet Karin Lind, 555 670 44 Love Lindholm, 555 670 38 Lucas Forsberg, 555 670 28 Barnverksamhet Anki Bokvist, Birgitta Ohlsson, Helena Andersson, 555 670 47 Andrea Isaksson 555 670 56 Vaktmästare 555 670 90 VENDELSÖ KYRKA Skomakarvägen 18 Präster Per Hilmer Larsson, distriktschef, 555 670 73 Mikael Gyllstedt, tjänstledig Diakon Eva-Lisa Oldeberg, 555 670 72 Musik Maria Wackt, kantor, vuxenkör, 555 670 71 Hedvig Hasselström, kantor, 555 670 29 Kamilla Arlestrand, körledare, tjänstledig Församlingspedagog Henrik Stenman, 555 670 74 Barnverksamhet Ninni Winberg, Susanne Kumlin, Karolina Sundbaum, 555 670 75 JORDBRO KYRKA Moränvägen 17 Präster Veronica Willner, distriktschef, 555 670 61 Carl Henrik Widlund, 555 670 62 Diakon Eva-Lisa Oldeberg, 555 670 72 Musik Sara Bjäde Jarl, kantor, 555 670 65 Barnverksamhet Barbro Widarsson, Ylva Lundgren, 555 670 67 Ungdomsverksamhet John Rojas Hansson, 555 670 68 BRANDBERGEN Diakon Malin Persson, 555 670 31 KRYCKAN Vallakyrkan, Sleipnervägen 111, 777 80 90 Katija Smalliakowa, diakon, 555 670 66 Carina Ekman, diakoniassistent 555 670 24 Johanna Daléen, församlingsassistent 555 670 69 Yngve Holm, husfar, 555 670 48

Hemlighetspärlorna Kärlekspärlor Tystnadspärla Bekymmerlöshetspärlan Ökenpärlan Vad pärlorna symboliserar: Den gyllene pärlan Gudspärlan Frälsarkransens början och slut. Påminner om att det finns någon som är med oss och som vakar över oss. Nattens pärla Uppståndelsepärlan Gudspärlan Jagpärlan Doppärlan Sex avlånga pärlor Tystnadspärlorna Manar till tystnad och att stänga av det som stör. I tystnaden kan vi nå vårt innersta. Den åter kommande tystnaden är viktig. Jagpärlan En pärlemor skimrande liten pärla nära Guds pärlan påminner om att vi är skapade till Guds avbild. Doppärlan Den vita doppärlan på minner om dopets löfte om nåd och förlåtelse. Till det löftet kan vi återkomma. Det är aldrig för sent. Pärlorna som rymmer hela livet Frälsarkransen, eller livets pärlor som den också kallas, är ett hjälpmedel för bön och meditation. Arm bandet består av arton pärlor med olika betydelse ett slags radband för den moderna människan. Frälsarkransen skapades av Martin Lönnebo, tidigare biskop. Det var sensommaren 1995 och Martin Lönnebo hade nyligen pensionerats som biskop i Linköpings stift. Nu båtluffade han i Grekland. Men så blev det storm och båten tvingades i hamn. Ön han hamnade på var liten, 47 invånare inklusive byns präst. Han fick tag på ett rum, och i det rummet började han skissa på Frälsarkransen. Idén bakom Frälsarkransen är enkel: ett modernt radband som hjälper och påminner om det som är viktigast i livet att jag är en män niska, att jag behöver andas frisk luft, leva i glädje och harmoni med mina med män niskor, med naturen och med den andliga världen. Idag bär många människor Frälsarkransen runt sin handled, i fickan eller väskan. Den har blivit en hjälp att hantera livet, att utforska sin andliga längtan och till fördjupad bön. Frälsarkransens arton pärlor har olika namn och betydelse och kan vara en hjälp till bön i olika situationer och sinnes stäm ningar. Du bestämmer själv vad du lägger in i pärlorna. Pärlorna handlar inte om prestation, utan finns till hands när du behöver dem. TEXT: CHARLOTTE PERSSON FOTO: PETER EBBESSON/IKON Du kan läsa mer på www.fralsarkransen.se. Där kan man beställa Frälsarkransen och olika böcker som handlar om den för barn, ungdomar och vuxna. Det går också att ladda ned den som app till sin mobil. Frälsarkransen finns till försäljning i församlingens kyrkor. Ökenpärlan En sandfärgad pärla som symboliserar svårigheter eller stiltje, livet känns som en öken. Men en ökentid kan också hjälpa oss att mogna som människor, och att skilja viktigt från mindre viktigt. Den blå pärlan Bekymmerslöshetspärlan Livets rastplats. Ett kravlöst lugn som ger livslust och livsmod. Den blå pärlan frågar oss: Vad kan jag utelämna? De röda pärlorna Kärlekspärlorna Påminner om att ta tillvara på kär leken. De människor vi älskar och de som älskar oss. Två pärlor för kär lekens två sidor att ge och att få. Hemlighetspärlorna Tre små vita pärlor som rymmer våra innersta hemligheter. De som vi inte pratar med någon annan om. Men Gud vet. Nattens pärla Den svarta pärlan står för livets tunga och mörka stunder. Men Gud är inte borta. Och efter natten följer dag. Uppståndelsepärlan Den vita pärlan nära Gudspärlan står för godhetens seger över ondskan. Den vill frid och ljus.