Lokal byggnadsordning

BILAGA Lokal byggnadsordning för del av Hedemora gamla stadskärna i Hedemora kommun, Dalarnas län SAMRÅDSHANDLING 2015-03-12 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRSDRAG FÖR HELA PLANOMRÅDET UTÖKAD LOVPLIKT KVARTERET FALKEN 4 BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG KV. FALKEN 1 KVARTERET FALKEN 2 KVARTERET FALKEN 3 KVARTERET STORKEN 16 SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN KV. STORKEN 1 KV. STORKEN 3 KV. STORKEN 4 OCH 5 KVARTERET TJÄDERN 27 SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN KV. TJÄDERN 5 KVARTERET GÄDDAN 31 SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN KV. GÄDDAN 1. PERSSONSKA GÅRDEN KV. GÄDDAN 2. KVARTERET SVALAN 40 SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN KV. SVALAN 2 KV. SVALAN 3 2

KVARTERET UGGLAN 45 SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN KV. UGGLAN 1, APOTEKSGÅRDEN KV. UGGLAN 3, HEDEMORA STADSHOTELL 3

SAMMANFATTNING ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRSDRAG FÖR HELA PLANOMRÅDET Miljö Husen är låga; 1,5-2 våningar. Husen ligger tätt. Kvarteren är slutna, med entréer via portlider. Alternativ: Spjälstaket i grönt eller rött mot gatan. Proportionerna mellan hus, gata och gård är betydelsefull, småskalig. Hus Användning: Bostäder/centrumverksamheter. Ålder: Från 1700-talet och framåt, med en tyngdpunkt under 1800-talets senare del. Fasader: Reveterade, eller träpanel. Fasadkulörer: falurött eller ljusa kulörer. Tak: Sadeltak vanligast. Takmaterial: Lertegel, falsad plåt. Placering: I liv med gatan. Anpassad bebyggelse från 1900-talets senare del. Detaljer Fönster: Mittpost, spröjsade bågar (undantag Biblioteket Tjädern 6). Fönster: I liv med fasaden, i huvudsak. Takfot: Vanligen inklädd. Skorstenar: Vanligen utkragade. Skyltar och belysning anpassade. Sårbar miljö, känslig för förändringar. UTÖKAD LOVPLIKT Utöver de generella bestämmelserna för bygglov enligt PBL:s 9 kap 2-3 samt enligt de bestämmelser som gäller enligt PBL:s 9 kap 10-13 avseende rivningslov och marklov, utökas lovplikten till att för hela det avgränsade området gälla även följande: Ändring av tak- eller fasadmaterial, skorstenar, takkupor, markiser, huvar och fasaddetaljer. Ändring av utvändig kulör och/eller färgtyp. Ändring av fönster och ytterdörrar, såväl utbyte som flyttning eller igensättning. Uppsättningen eller väsentlig ändring av skyltar och belysningsanordningar. Rivning av byggnad eller del av byggnad. Uppsättande av grindar, portar och staket. Uppsättande av uteplats, med eller utan däckkonstruktion. Marklovsplikt. Marklov krävs för schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering. Trädfällning. Fällning av träd med stamdiameter större än 25 cm mätt en meter ovan mark. Återplantering av träd ska ske om träd fälls på grund av sjukdom eller annan orsak. Gård Innergårdar: grusade, gräs, buskar, träd, rabatter. Vårdträd förekommer. Avgränsning: Hus, plank, staket mot gata och granntomt. Uthus Höjd: 1 våning. Kulör: falurött, vita foder. Putsade uthus förekommer. Tak: Sadeltak. Takmaterial: Rött lertegel, trapetskorrugerad plåt förekommer. Placering: I liv med gatan. 4

KVARTERET FALKEN Regleras genom: områdesbestämmelser. Kvarteret avgränsas av Stora torget, Fredsgatan, Rådstugränd och Gussarvsgatan. I kvarteret finns tre fastigheter med bebyggelse av blandad karaktär. Merparten av husen är från 1700- och 1800-talet. De har bevarat sina karaktärsdrag, men i kvarteret Falken 3 i hörnet Gussarvsgatan/Rådstugatan finns byggnader från 1913 som förvanskats genom utbyten av fönster och tillkomsten av takfönster. Kv. Falken 1, Rådhuset vid stora torget fick sin nuvarande form i slutet på 1700-talet och arkivbyggnaden ritad av Lars Israel Wahlman byggdes 1902. Till rådhuset hör en stor tomt med stora träd. Rådhuset har bedömts vara av byggnadsminnesklass. Kv. Falken 2 är en borgargård i två våningar som fick sin nuvarande form 1870. Till gården hör ett timrat uthus med stall, bodar och en källare som kan vara från 1750-talet. Gården har bedömts ha stort kulturhistoriskt värde. Kv. Falken 3 innehåller f.d. Stora hotellet som delvis är från 1700-talet, tillbyggt mot Rådstugatan och på gården 1913 och ombyggt kring 1950. Stora hotellet har bedömts ha stort kulturhistoriskt värde. BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN Kv. Falken 1. Rådhuset med trädgård och arkivbyggnad. Det nuvarande rådhuset, beläget vid Stora torget, byggdes i två etapper; 1761 uppfördes en våning och 1797 övervåningen med torn. Till rådhuset hörde en mängd uthus för kreatursskölsel mm. Uthusen revs 1902 och ersattes av ett arkiv i hörnet Fredsgatan/Rådstugränd ritat av Lars Israel Wahlman. 1918 byggdes rådhuset till mot gården efter ritningar av Carl Johan Perne. Rådhuset och arkivbyggnaden är uppförda i liggtimmer på stensockel. Rådhusets huvudfasad är vänd mot Stora torget och flankeras av två stora träd. Vid Fredsgatan och Rådstugränd ligger byggnaderna i gatuliv, trottoarerna är smala. Fasaderna är reveterade och avfärgade i en ljusgul ton. Rådhuset är spritputsat med slätputsade lisener och fönsteromfattningar i en ljusare ton samt vit mittelbandslist. Fönstren på övervåningen har tvärpost, mittpost och fyra lufter med spröjs i de nedre lufterna. På nedervåningen sitter spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Fönstren är grönmålade och något indragna i fasadlivet. Taket är ett mansardtak täckt med ståndfalsad plåt. På nocken sitter två skorstenar samt ett plåttäckt klocktorn. Över entrén sitter en balkong med smidesräcke som bärs av pelare, husets mittparti markeras av en frontespis. Arkivbyggnaden i 1 våning består av en rektangulär byggnadskropp med ett kvadratiskt något utskjutande hörnparti. Fasaden är slätputsad, förutom hörndelen som dessutom har dekorativa fält med spritputs. Arkivet har grönmålade treluftsfönster utan omfattningar och ett säteritak täckt med ståndfalsad plåt. Fönstren är något indragna i fasadlivet. Hörndelen har en takfotslist med konsoler och en plåttäckt barockinspirerad kupol med utsvängd takfot. Trädgården avgränsas av ett grönmålat staket mot Stora torget, Fredgatan och Rådstugränd. Mot angränsande fastighet finns en häck. Trädgården innehåller gräsmattor, fruktträdgård, en rad björkar mot Rådstugränd och en stor lind. En grusplan med blomsterrabatt och en björk ligger mellan rådhuset och arkivbyggnaden. Vid Fredsgatan står ett par kraftiga lindar. SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRS- DRAG KV. FALKEN 1 Rådhuset är en dominant byggnad med klassicerande drag vid Stora torget. Rådhuset är uppfört i två våningar samt vind, arkivet i en våning samt vind. Fasaderna är reveterade och avfärgade i en ljusgul ton. Fasadmaterialet är spritputs och slätputs. Fönstren är spröjsade, grönmålade och något indragana i fasaden. Fönstren är symmetriskt placerade. Fönsteromfattningarna är slätputsade. Brutet valmat tak med klocktorn, respektive säteritak med kupol. Taken är täckta med svartmålad ståndfalsad plåt i skivtäckning. Takfötter, inklädda. Rådhuset har takfotslist, arkivbyggnaden har takfot med konsoler. Grönt dekorativt spjälstaket i trä. Stor trädgård med fruktträd, björkar, lindar, mm. Stora träd flankerar huvudfasaden. Rådhusets fasad mot Stora torget. 5

Fredsgatan med Rådhustomtens stora lindar och gröna spjälstaket samt arkivbyggnaden i hörnet Fredsgatan/Rådstugatan. Gatan är delvis belagd med kullersten. Arkivbyggnaden i hörnet Fredsgatan/Rådstugatan. 6

Ett fönster i Rådhusets bottenvåning. Fönstret som är ett utåtgående, spröjsat tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge, sitter något indraget i putsfasaden. Fönsterbeslag, gångjärn och fönsterbleck har målats in i fönstrets färg. 7

Rådhusträdgården. Foto mot kv. Falken 2. Stora torget, Långgatan med kv. Falken 3, det f.d. Stora hotellet och det rosaputsade kv. Falken 2. 8

KVARTERET FALKEN 2 Fastigheten som ligger vid Stora torgets nordöstra hörn är bebyggt med ett putsat hus i 2 våningar. Huset är ursprungligen en, eller möjligen två, borgargårdar från 1750-talet som byggdes om- och på under 1870-talet. Under 1700-talet var tomten uppdelad på två. På gården finns en friliggande jordkällare med putsat stenvalv och en gjutjärnsplatta med årtalet 1727. Gårdsplanen är stor och avgränsas mot rådhustomten med en häck. På övriga sidor är den öppen. Gården är grusad och delvis gräsbeväxt, i det sydöstra hörnet finns en syrén. Bottenvåningen har innehållit postkontor och butiker. Idag finns här en hårsalong och i övrigt är huset bostad. På gården är huset tillbyggt i vinkel med en byggnad i två våningar. Bostadshusen är timrade och reveterade med rosa spritputs. Huvudbyggnaden har vita dekorativa fönsteromfattningar. Taket är ett valmat sadeltak täckt med enkupigt tegel och med takkupor mot gatan. Fönstren på övervåningen är högre och har mittpost och tvärpost, på den nedre våningen endast mittpost. Mot gården finns en senare tillkommen balkong buren av pelare. Gårdshuset har ett enklare utförande och pulpettak täckt med korrugerad plåt. Mot Rådstugatan ligger en timrad och delvis panelad rödfärgad uthuslänga som kan vara uppförd efter 1754 år brand. En del av längan är dock uppförd i regelverk i slutet av 1800-talet. Längan innehöll stall, bodar och en källare och har två portlider på grund av att fastigheten på 1700-talet bestod av två tomter. De brutna sadeltaken täcks av enkupigt och tvåkupigt tegel. Kv. Falken 2, gården. 9

Gårdshus kv. Falken 2. Kv. Falken 2. Gården. Uthuslängor mot Rådstugränd. 10

Gårdshus kv. Falken 2. Möte mellan takformer, Stora torget. 11

KVARTERET FALKEN 3 Mot Stora torget/gussarvsgatan ligger det Stora Hotellet som är en gråmålad äldre gård i två våningar samt inredd vind. 1754 uppfördes Ekegrens gård på tomten, gården byggdes till omkring sekelskiftet 1800. Vid sekelskiftet 1900 startade konditor Åkerblom bageri och hotell i fastigheten. Efter en brand 1913 byggdes fastigheten om och gårdsbyggnaderna i tegel uppfördes. 1948-51 ändrades fasaderna och bageribyggnaden och en glasmästeriverkstad inrättades. 1957 inreddes en järnhandel i bageriet. 1963 flyttade lastbilscentralen in och 1965 en bilskola. De äldre byggnaderna på tomten är uppförda av timmer på cementputsad stengrund och klädda med locklistpanel. Fönstren är spröjsade tvåluftsfönster placerade i fasadliv, vid Långgatan finns en port med gjutjärnsdekorationer. Samtliga tak är brutna och täcks av rött tvåkupigt tegel. Den f.d. hotellbyggnaden har takkupor mot gatan täckta med svart ståndfalsad plåt men merparten av takfallen har senare tillkomna takfönster. Tegelbyggnaderna från 1913 är slätputsade i rosa, respektive slammade i vitt. Här är många av fönstren utbytta. Port mot Långgatan med gallerverk av gjutjärn i de övre partierna. Gården är kringbyggd och nås via ett portlider från Rådstugränd. Gårdsplanen är grusad. Hörnet Gussarvsgatan/Långgatan. 12

Hörnet Rådstugränd/Gussarvsgatan. Fönstren i övervåningen är bytta. Mot Gussarvsgatan finns två stora skyltfönster. Takfönster har tillkommit. Gussarvsgatan. 13

Rådstugränd med porten till gården. Tegelfasaden är slammad. Fönstren på övervåningen är bytta. Takfönster har tillkommit. Kv. Falken 3, gården. Fasaden på byggnaden mot Falken 2 har en dekorativ mittelbandslist och takfot. 14

Kv. Falken 3, gården. Fasader på byggnader mot Långgatan och Gussarvsgatan. Gården är en märklig blandning av byggnader från 1700-1800-talet 1913 och 1940-talet. Fasad mot Falken 2. Gårdsbyggnaderna från 1913 där vissa fönster i övervåningen är bytta, samt del av 1940-talsfasaden. 15

Kv. Falken 3. Gårdsfasad på byggnaden mot Gussarvsgatan. 16

KVARTERET STORKEN Skyddad eller klassificerad bebyggelse Grupp 1: b Byggnader av byggnadsminnesklass Kv. Storken 1. Kyrkogatan, Hökargatan. Borgargård. Kv. Storken 3. Sahlbergska gården. Stora torget. Borgargård. SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG Kvarteret har ett viktigt läge vid Stora torget och i den fastighet som är vänd mot torget (kv. Storken 3) har en bokhandel varit inrymd sedan 1850-talet (idag café). Bebyggelsen är homogen, med likartad bebyggelse i 1,5-2 våningar av sen 1800-talskaraktär. Husen har spritputsade eller panelade fasader, spröjsade fönster, sadeltak och trädbevuxna gårdar med uthus. Dock är halva kvarteret uppfört under senare år. Båda de äldre gårdarna har bedömts vara av byggnadsminnesklass. Miljö Kvarteret karaktäriseras av borgargårdar från andra halvan av 1800-talet med uthus, samt nybyggda hus i anpassad stil. Husen är låga: 1,5-2 våningar. Fastigheterna består av mer eller mindre kringbyggda gårdar. Fastigheterna är i de flesta fall slutna, med entréer via portlider. I kv. Storken 1 och 2 finns istället grönt spjälstaket mot gatan. Kv. Storken 2 är en avriven tomt som används som boendeparkering. Husen innehåller bostäder, förutom caféverksamheten i Storken 3 (f.d. bokhandel). Trottoarerna är smala. Hus Byggnaderna är från 1850- och 1880-talet, samt 1990-talet. Byggnaderna är uppförda av timmer på stensockel, de moderna husen har betongsockel och har förmodligen stomme av regelverk. Fasader: De äldre husen är reveterade med spritputs och slätputsade detaljer, två av de nybyggda husen har träpanel. Fasadkulörer: Putsfasaderna är avfärgade i brutet vitt, grått eller ljust ockragult, panelfasaderna i grågrönt eller ljust ockragult. Taken är sadeltak, några takfall är valmade. Takmaterialet är i de flesta fall en- eller tvåkupigt lertegel, falsad plåt förekommer. Detaljer Fönstren är dels spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge, dels ospröjsade fönster med mittpost och tvärport. Mot gården i kv. Storken 3 förekommer spröjsade treluftsfönster. Vindsfönstren är antingen spröjsade tvåluftsfönster med två rutor i varje båge, små ospröjsade tvåluftsfönster av liggande format eller små runda eller kvadratiska enluftsfönster (kv. Storken 1). Fönstren är utåtgående. Fönstren ligger i liv med fasaden, flera av de sentida husen har dock indragna fönster. Fönstren är i huvudsak symmetriskt placerade. Fönsteromfattningar är utförda i slätputs eller med överstycke på konsoler (kv. Storken 1). Fönsteromfattningar i trä på de nybyggda husen förekommer. De äldre husen har portar och entrédörrar i form av fyllningsdörrar. Caféet har glasade dörrar. Skyltfönster förekommer. Storken 3 har nya entrédörrar mot gården. Takfoten är inbyggd, detta gäller ej de sentida husen. Berglundska gården (kv. Storken 1) och de sentida fastigheterna har balkong mot gården. Mot gården finns utbyggda källarnedgångar. Caféet har en skylt i anpassad stil. Belysningen består av traditionella lyktor, även enstaka moderna armaturer och en parabol förekommer. Gård Innergårdarna är grusade med gräs, buskar, träd, rabatter och vårdträd. Gårdarna avgränsas med hus eller staket mot gata och granntomt. Uthus Uthusen är troligen från 1800-talet, men kan vara äldre. Uthusen är timrade i 1-2 våningar. De moderna uthusen är uppförda av regelverk. Kulör: Falurött, vita foder. Ett putsat uthus/bostad förekommer (kv. Storken 1). Tak: Sadeltak. Takmaterial: Rött lertegel, enkupigt på de äldre byggnaderna. Placering: i liv med gatan. 17

BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN KV. STORKEN 1 Berglundska eller Ekenstedtska gården uppfördes 1881 för rådmannen Samuelsson, senare köptes den av rådman Ekenstedt. Gården består av två byggnader i vinkel längs Hökargatan och Kyrkogatan. Byggnaderna ligger i gatuliv. Huvudbyggnaden är friliggande och uppförd i reveterat timmer på stensockel i 1,5 våning. samt sadeltak med enkupigt tegel och utkragad skorsten. Byggnaden har innehållit en lägenhet, men även vagnslider, vedbod och tvättstuga. Fasaden är putsad med gulvit spritputs. Hörnpartierna har troligtvis varit slätputsade men är idag sprutputsade. Gatufasaderna har drag av nyrenässans; fönsteromfattningarna är ovanligt dekorativa med ett överstycke som bärs av konsoler. Fönstren är ospröjsade med mittpost och tvärpost och målade i grågrönt. Taket är brutet och valmat och täckt med gråmålad ståndfalsad plåt. På taket sitter två utkragade skorstenar. Mot gården har byggnaden en förmodligen senare tillkommen mittrisalit med en dubbeldörr och balkong med svängda former, samt takkupor. Omkring 1950 byggdes ett garage till mot gården. Gården kringgärdas av byggnader och mot Hökargatan även av en smidesgrind och ett grönt spjälstaket. Mot den bredvidliggande tomten vid Kyrkogatan avgränsas gården av en stor uthusbyggnad som ligger på fastigheten Storken 2 och är en carport med plats för många bilar. Den har fasad av rödfärgad locklistpanel och sadeltak med tvåkupigt tegel. Närmast husen är gården grusad, i övrigt bevuxen med gräs, buskar och träd. Gården är välbevarad och ett av de bästa exemplen i Hedemora på en borgarbostad från tiden efter stadsbranden 1849. Fönstren är okopplade utåtgående treluftsfönster med mittpost och tvärpost. Fönstren är grönmålade. Dekorativa omfattningar med överliggare som bärs av konsoler. Mot Hökargatan ligger en envåningsbyggnad på stensockel, spritputsad liksom huvudbyggnaden. Fönsteromfattningar och hörnpartier är slätputsade. Huset har en f.d. entré från gatan, grönmålade spröjsade tvåluftsfönster Kv. Storken 1. Berglundska eller Ekenstedska gården. 18

Fönstren är okopplade utåtgående treluftsfönster med mittpost och tvärpost. Fönstren är grönmålade. Dekorativa omfattningar med överliggare som bärs av konsoler. Mot Hökargatan ligger en byggnad som innehållit både bostads- och uthusfunktioner. 19

Gården till kv. Storken 1. Storken 2. Obebyggd yta som används för parkering. Till höger i bild. Storken 3, med uthus, till vänster ett uthus omvandlat till carport. 20

KV. STORKEN 3 Sahlbergska gården vid Stora torget i hörnet Ämbetsgatan/ Kyrkogatan är helt kringbyggd. Gården är uppförd omkring 1850, efter branden 1849. I bottenvåningen fanns handelsbodar. Huset har innehållit bokhandel sedan 1850-talet, och från 1880 fanns här Sahlbergs bokhandel som gett gården sitt namn. Byggnaden är timrad i 1,5 våning på stensockel. På 1890-talet reveterades byggnaderna utmed Kyrkogatan och Ämbetsgatan och fick nuvarande utseende. Fasaden består av grå spritputs, med ljusare omfattningar i slätputs. Fönstren är utåtgående, spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge, samt skyltfönster av äldre modell. Vindsfönstren är antingen spröjsade tvåluftsfönster med två rutor i varje båge eller små ospröjsade tvåluftsfönster av liggande format. Mot gården förekommer spröjsade treluftsfönster. Fönsterbågar och omfattningar har en gulgrön kulör, mot gården är de vitmålade. Huset har sadeltak täckt med enkupigt tegel. Byggnadskroppen mot Kyrkogatan har en utkragad skorsten och två med rak avslutning I hörnlokalen finns ett café med entré från Ämbetsgatan. Från Ämbetsgatan finns ytterligare tre entréer. Från Kyrkogatan finns också en entré till en butik samt en igensatt port. Här finns även en port med dubbeldörrar som leder via ett stensatt portlider in till gården, som är grusad med ett kraftigt vårdträd. Gårdsfasaderna är ganska hårt renoverade, med utbytta entrédörrar. Under fastigheten finns källarvalv som kan tillhöra 1700-talsbebyggelse. Källarnedgångarna är utbyggda från gårdsfasaderna. På gården finns två rödfärgade, timrade uthus med sadeltak täckta av enkupigt tegel. Uthusen är byggda i vinkel, här finns också ett mindre uthus med källarnedgång som ser ut att vara av senare datum eller hårt renoverat. Fönster mot Ämbetsgatan. Den kringbyggda gården är välbevarad och tillsammans med den Perssonska gården mittemot en mycket värdefull kulturhistorisk miljö vid Stora torget och Kyrkogatan. Grannfastigheten i väster, Storken 2, är avriven och används för boendeparkering. 21

Kv Storken 3. Sahlbergska gården från Stora torget. Kv. Storken 3. Körport och butiksentré med skyltfönster mot Kyrkogatan. 22

Kv. Storken 3. Entrédörrarna till bostadshusen är utbytta. I fonden till vänster en traditionell utbyggd källarnedgång. Kv. Storken 2. Taklandlandskap med en mängd ventilationsrör av en typ som bör undvikas på bebyggelse av denna klass. 23

Kv. Storken 3. Gårdsmiljö med timrade uthus och vårdträd. 24

KV. STORKEN 4 OCH 5 Dessa två fastigheter är uppförda under senare år. De har anpassats till den äldre bebyggelsen när det gäller bl.a. skala, fasadmaterial, färgsättning, fönstersättning, takutformning och takmaterial. Anpassningen gör att de nya kvarteren smälter in i miljön på ett bra sätt. Fastigheterna består av bostadshus, det finns inga verksamheter eller butiker i bottenvåningarna. Byggnaderna är placerade i gatuliv. Husen i två våningar på betongsockel är spritputsade eller klädda med träpanel i olika utförande samt målade i ljust ockragult och ljust olivgrönt med vitmålade fönster och fönsteromfattningar. Fönstren är inåtgående och ligger indragna i fasaden på flera av husen. Längs Nygatan är bebyggelsen uppdelad i fyra byggnadskroppar, med lite olika taknockshöjd och även fönstren sitter på olika höjd, allt för att skapa variation. Entréerna nås via tre portlider från Nygatan eller en entréport från Ämbetsgatan. Husen har sadeltak täckta med tvåkupigt tegel, på taket sitter ett antal skorstenar. Byggnaderna i hörnen Nygatan/Hökargatan och Nygatan/Ämbetsgatan har avskurna hörn och dekorativa fönsteromfattningar i slätputs i vitt respektive ockragult. Här är taken brutna och valmade. Taktassarna är synliga till skillnad från de äldre husen i kvarteret som har inbyggd takfot. Möte mellan äldre och ny bebyggelse. Gårdarna är kringbyggda på tre sidor med bostadshus och rödfärgade uthuslängor med öppna lider för bilparkering. Mot gårdarna finns balkonger och uteplatser, gräsmattor och träd. Flera av uthusen ska enligt uthusinventeringen 1996 vara renoverade äldre uthuslängor, men ser ut att vara nybyggda i gammal stil. Storken/Nygatan. Kv. Storken 4 och 5 är nybyggda i anpassad stil. 25

Gårdsmiljö. Gårdsmiljö med yngre uthus i förgrunden och ett äldre i bakgrunden. 26

Uthus med parkering i bottenvåningen. Äldre uthus i fonden. 27

KVARTERET TJÄDERN Regleras genom: Kommunhus, bibliotek: uppdatering av detaljplan. Bos-Kalles inklusive gård: områdesbestämmelser. Skyddad eller klassificerad bebyggelse Grupp 1:a Byggnadsminnen, byggnadsminnesmärken, kyrkor Kv. Tjädern 5, Bos-Kalles. SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG Kv. Tjädern är uppdelat i två delar och avgränsas av Kyrkogatan, Hökargatan, Hökartorget och Trädgårdsgatan. I den södra delen av kvarteret ligger kommunhuset, i den norra delen ligger det nybyggda biblioteket och den byggnadsminnesförklarade gården Bos-Kalles. De två delarna av kvarteret skiljs åt av Nygatan. Miljö Kvarterets norra del präglas av borgargården Bos-Kalles med bostadshus och uthus. Bos-Kalles är kringbyggd på tre sidor. Entréer sker via portlider. Trottoarerna är smala. Mitt emot Bos-Kalles ligger det nybyggda biblioteket i anpassad stil. Hus Byggnaderna är från början och mitten av 1800-talet. Byggnaderna är uppförda i 1,5 våning av timmer på stensockel. Fasaderna är spritputsade, och avfärgade i brutet vitt. Taken är sadeltak med ståndfalsad plåt i skivtäckning (gråmålad eller omålad). Detaljer Huvudbyggnaden längs Kyrkogatan har först lerklinats och sedan spritputsats. Fönstren är spröjsade två luftsfönster med tre rutor i varje båge. Vindsfönstren är spröjsade två luftsfönster med två rutor i varje båge. Kulören är grågrön. Fönstren är i huvudsak symmetriskt placerade. Fönstren är utåtgående och ligger i liv med fasaden. Fönsteromfattningar och hörnpartier är utförda i vit slätputs. Entrén från Kyrkogatan markeras av en fronton och pilastrar. Portar och entrédörrar är ockragula fyllningsdörrar. Takfoten är inbyggd. Skorstenarna är utkragade. På gården finns en utbyggd nedgång till en källare. Belysningen består av traditionella lyktor. Gård På innergården finns gräsmatta, grusgångar, buskar och vårdträd. Gården avgränsas av det nybyggda biblioteket i söder. Uthus/bostadshus vid Trädgårdsgatan Vid Trädgårdsgatan finns ett uthus med faluröd locklistpanel samt ett slätputsat bostadshus. Den putsade byggnaden är avfärgad i vitt. Båda byggnaderna är uppförda i 2 våningar och har tegeltäckta sadeltak Det putsade huset har grågröna fönster. Det faluröda uthuset har ockragula fönster. Placering: i liv med gatan. BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN KV. TJÄDERN 5 Gården Bos-Kalles som ligger på hörntomten Kyrkogatan/ Hökargata/Trädgårdsgatan är ett välbevarat exempel på en borgargård från 1800-talet. Gården är kringbyggd på tre sidor. Bostadshusen ligger längs Kyrko- och Hökargatan, uthusen vid Trädgårdsgatan. I slutet av 1700-talet var tomten uppdelad på två fastigheter. Byggnaderna är uppförda av spritputsat timmer i 1,5 våning på stensockel. Spritputsen har avfärgats i en bruten vit kulör. Fönsteromfattningarna är dekorativt utförda i slätputs, även hörnpartierna är slätputsade. Fönstren är utåtgående, spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Vindsfönstren är spröjsade tvåluftsfönster med två rutor i varje båge. Från Kyrkogatan leder en port med dubbeldörrar in till gården. Entrén markeras av en fronton buren av pilastrar. I hallen finns en nedgång till källarvalv som troligen är från 1700-talet. Huvudentrén till gården, med dubbeldörrar och portgång, ligger vid Hökargatan. Fönstren är målade i grågrönt, entrédörrarna i ockragult. Byggnaderna har sadeltak med ståndfalsad plåt i skivtäckning. Skorstenarna är utkragade. När det gäller huvudbyggnaden längs Kyrkogatan har timret först lerklinats och sedan spritputsats, vilket är ovanligt. Huvudbyggnadens takkonstruktion bär tydliga spår av att byggnaden drabbats av en brand. Byggnaden kan ha klarat stadsbranden 1849 och alltså vara från början av 1800-talet. Byggnadskroppen längs Hökargatan kan vara yngre, från mitten av 1800-talet. Mot Trädgårdsgatan ligger en slätputsad byggnad i två våningar som idag är bostadshus men som möjligen är ett f.d. uthus, samt ett uthus i två våningar med rödfärgad locklistpanel. Dessa byggnader har tegeltäckta sadeltak. 28

På gården finns gräsmatta, grusgångar, buskar och vårdträd. I huvudbyggandens södra del finns en utbyggd nedgång till en källare. Mitt emot Bos-Kalles ligger det nybyggda biblioteket som är fint anpassad till miljön. Trädgårdsgatan med Bos-Kalles gård med uthus till höger, kv. Ripan till vänster. Entrén från Kyrkogatan med dubbla fyllningsdörrar, fronton och pilastrar. Mot Kyrkogatan ligger ett slätputsat bostadshus i 2 våningar samt ett uthus i 2 våningar med rödfärgad locklistpanel och ockragula fönster och dörrar. Gården Bos-Kalles långsträckta fasad längs Kyrkogatan. 29

Hökargatan med Bos-Kalles gård och längre bort biblioteket och kommunhuset. Kv. Tjädern 5. Gården. I bakgrunden tornar Vasasskolan upp sig. 30

Mitt emot Bos-Kalles gård ligger det nybyggda biblioteket som är anpassat till miljön men ändå har ett fullt modernt uttryck. 31

KVARTERET GÄDDAN Regleras genom: områdesbestämmelser. Grupp 1: b Byggnader av byggnadsminnesklass Kv. Gäddan 1. Kyrkogatan. Borgargård. Grupp 2: Stort kulturhistoriskt värde, av såväl allmänt som lokalt intresse (särskilt värdefull) Kv. Gäddan 2. Hörnet Landsgatan/Fredsgatan. Barnmorskegård. SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG Kvarteret ligger i anslutning till Stora torget och består av en större kringbyggd gård och ett mindre bostadshus. Kv. Gäddan 1 består av tre bostadshus, som ligger i vinkel mot Fredsgatan, Kyrkogatan och Gröna gatan, och timrade uthus vid Fredsgatan och Gröna gatan. Vid Kyrkogatan finns butiker i bottenvåningen. Husen, som är uppförda i 1,5 våningar, är av sen 1800-talskaraktär med spritputsade fasader, spröjsade fönster och sadeltak med enkupigt tegel. Till gården hör timrade uthus och en trädbevuxen innergård. I hörnet Fredsgatan/Landsgatan ligger kv. Gäddan 2, en liten barnmorskegård uppförd 1904 i panelarkitektur. Kv. Gäddan 1 har bedömts vara av byggnadsminnesklass och kv. Gäddan 2 av stort kulturhistoriskt värde. Miljö Husen är låga; 1,5 våning. Kv. Gäddan 1 är slutet på tre sidor, med entré till bostäder via portlider, men med butiksentréer mot Kyrkogatan. Husen ligger i liv med gatan. Hus Användning: bostäder/butiker. Ålder: 1849, respektive 1904. Stomme: timmer. Fasader: reveterade, spritputsade, respektive panelarkitektur. Fasadkulörer: brutet vitt, respektive grått. Tak: sadeltak, respektive valmat sadeltak. Takmaterial: enkupigt lertegel, falsad plåt. Detaljer Fönster Gäddan 1: spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge och mittpost i de flesta fönster på bottenvåningen. Skyltfönster mot Kyrkogatan. Vindfönster med två rutor i varje båge och små liggande rektangulära fönster. Fönsterkulörer Gäddan 1: rödbruna fönster med olivgröna foder. Barnmorskegården har vitmålade fönster med spröjs i övre delen, spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge, samt småspröjsade fönster. Fönsterplacering: i liv med fasaden, i huvudsak symmetriskt placerade på Gäddan 1, friare placering på Gäddan 2. Takfot, inklädd. Stuprör med skarpa vinklar, fotrännor på plåttaken. Skorstenar: utkragade. Skyltar Gäddan 1: infällda i fasaden. Gård Innergård: grusad, gräs, buskar, träd, rabatter. Vårdträd. Uthus Höjd: 1,5 våning. Kulör: falurött, foder i falurött eller ockragult. Tak: sadeltak. Takmaterial: rött lertegel, en- och tvåkupigt. Placering: i liv med gatan. BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN KV. GÄDDAN 1. PERSSONSKA GÅRDEN På platsen låg troligen under 1500-talet den s.k. Myntgården, där mynt tillverkades på uppdrag av Gustav Vasa. Fastigheten har drabbats av fler bränder. Den gård vi ser idag återuppbyggdes efter stadsbranden 1849. Mot Kyrkogatan fanns handelsbodar. 1937 om- och tillbyggdes gathuset efter ritningar av Elis Werner. Gården är kringbyggd och uppförd i timmer som reveterades omkring 1890. Tre bostadshus ligger i vinkel mot Fredsgata, Kyrkogatan och Gröna gatan och timrade uthus ansluter vid Fredsgatan och Myntparken. Husen ligger i gatuliv och är uppförda i 1,5 våning. Mot Kyrkogatan ligger butiker/kontor med stora skyltfönster, något som finns redan på de äldsta bilderna. I övrigt är fönstren utåtgående, spröjsade tvåluftsfönster med mittpost och tre rutor i varje båge. Vindsfönstren är antingen spröjsade tvåluftsfönster med två rutor i varje båge i gavlarna eller små ospröjsade tvåluftsfönster av liggande format. Fasaden är spritputsad och avfärgad i brutet vitt med olivgröna fönster- och dörrfoder. Fönster och dörrar är rödbruna. Okopplade fönster förekommer. Sockeln består delvis av slaggsten. Mot Gröna gatan och Myntparken är de putsade bostadshusen sammanbundna av en något indragen envåningsbyggnad i grönmålad panelarkitektur, med burspråk och svängt takfall täckt med röd ståndfalsad plåt i skivtäckning. Taken i övrigt är sadeltak täckta med enkupigt tegel eller ståndfalsad plåt i skivtäckning. Skorstenarna har utkragade krön. Takfoten är inklädd, förutom på det lilla envåningshuset mot Myntparken. Stuprören har skarpa vinklar. Gården nås från Kyrkogatan via ett portlider belagt med 32

kullersten I anslutning till portgången finns en nedgång till tre källare som kan vara från 1600-talet eller äldre. Även i uthuset vid Fredsgatan finns ett portlider. Mot gården har bostadshusen entréer via öppna verandor, förutom två enklare entréer med fribärande trappor i betong från cirka 1950-talet. Fastigheten har två stora uthus bevarade. De ligger mot Fredsgatan och mot Gröna gatan, är timrade, delvis panelklädda och faluröda. Sadeltaken är täckta med enkupigt, respektive tvåkupigt tegel. Längan mot Fredsgatan har en dubbelport med rombmönster mot gatan och dörr med samma utförande mot gården. Den innehöll bodar och stall och den mot Gröna gatan magasin. Båda längorna har plankdörrar och luckor med bandgångjärn. Fönster är målade i ockragult eller vitt, portar och luckor är målat i ockragult, svart eller falurött. Båda uthusen har lägre tillbyggder i regelverk med pulpettak (garage). Gården som helhet är mycket välbevarad. Kv. Gäddan 1. Mot Kyrkogatan finns butikslokaler. Gården består av grus, gräsmatta, rabatter, vårdträd en berså, m.fl. buskar samt tuijor. Kvarteret avgränsas mot östra delen av Fredsgatan av ett rödmålat plank respektive rödmålat staket med liggande brädor och mot Landsgatan och Gröna gatan av ett rött spjälstaket. Mot Gröna gatan står även en rad träd. Mellan de två fastigheterna finns en öppen yta som delvis används för parkering och i övrigt består av gräsmatta med fruktträd. Kv. Gäddan 1 från Kyrkogatan. Myntparken i förgrunden tillhör kv. Korpen. Här sägs Gustav Vasa ha haft ett myntverk 1521-1524. 33

Portlidret stensatt med kullersten och med synliga bjälkar i taket. Entré från Kyrkogatan. Kv. Gäddan 1. Fasad mot Kyrkogatan. Ett portlider leder till gården. 34

Spritputs, detalj. Nyckelskylt i portlidret. Mot Gröna gatan och Myntparken är de putsade bostadshusen sammanbundna av en något indragen envåningsbyggnad i panelarkitektur, med burspråk och svängt takfall täckt med ståndfalsad plåt i skivtäckning. 35

Fredsgatan med Rådhuset till vänster och kv. Gäddan 1 till höger. Gatan är belagd med kullersten och trottoarerna är smala. Uthuslängan vid Fredsgatan. 36

Kv. Gäddan 1 Gårdsmiljö. Kv. Gäddan. Gårdsmiljö. Bostadshuset mot Gröna gatan. 37

Gäddan 1. Gårdsmiljö. Uthuslänga med ockragula fönster, portar och luckor. Nordvästra sidan av tomten. Gäddan 1. Gårdsmiljö. Timrat uthus, sydöstra sidan av tomten. 38

Kv. Gäddan 2, Barnmorskegården fotograferad från Landsgatan. Lucka i uthuset med bandgångjärn av 1700-talstyp. KV. GÄDDAN 2. Kvarteret Gäddan 2 som varit Hedemora sockens barnmorskegård, ligger i gatuliv, i hörnet Landsgatan/Fredsgatan. Huset är uppfört 1904 av timmer på stengrund, fasaden är klädd med liggande fasspontpanel målad i grått med gröna foder och lister. Sydvästra gaveln är putsad och har en ny entrédörr. Fönstren är dels typiska jugendfönster bestående av tre lufter med spröjs i de övre delarna, dels spröjsade en- till treluftsfönster med tre till sex rutor i varje båge. Fönstren är vitmålade. Huvudentrén sker från gården via en öppen veranda. Taket är ett valmat sadeltak täckt med omålad, ståndfalsad plåt i skivtäckning. Stuprören har skarpa vinklar. På taket sitter takkupor och utkragade skorstenar. Kv. Gäddan 2. Okopplade typiska jugendfönster. Kv. Gäddan 2. Korsningen Landsgatan/Fredsgatan. 39

Kv. Gäddan 2, Barnmorskegården från Fredsgatan. Den sydvästra gaveln är putsad och har en ny entrédörr. 40

KVARTERET SVALAN Regeleras genom områdesbestämmelser: kv. Svalan 2, 3, 4 och 5. Regeleras genom detaljplan kv. Svalan 1. 1:a Byggnadsminnen, byggnadsminnesmärken, kyrkor Kv. Svalan 2. Teaterladan. 3: Kulturhistoriskt värde. Av betydelse för miljön. Kv. Svalan 3. Tidningshuset. SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG Kvarteret avgränsas av gatorna Gussarvsgatan, Landsgatan, Fredsgatan och Rådstugegränd. Kvarteret är heterogent, med bebyggelse av olika karaktär. Inom gränsen för områdesbestämmelserna ligger den timrade och rödfärgade teaterladan som är byggnadsminne. I andra änden av kvarteret ligger det industrihistoriskt intressanta Tidningshuset med putsade tegelbyggnader från början av 1900-talet, med uthus. Mellan dessa hus ligger dels flerfamiljhus från slutet av 1950-talet, dels asfalterade parkeringsytor. Miljö Husen inom hela kvarteret är av varierande höjd från 1,5 våning till flerbostadshusen i 3 våningar. Kv. Svalan 2, Teaterladan ligger som en solitär vid Gussarvsgatan. Kv. Svalan 3, Tidningshuset, är kringbyggt på tre sidor, med en öppning mellan det f.d. tidningstryckeriet och uthusen vid Landsgatan. De två flerbostadshusen ligger i gatuliv mot Landsgatan, respektive fritt placerat på tomten. Svalan 4 och 5 är parkeringsplatser. Hela kvarteret präglas av asfaltytor. Hus, områdesbstämmelser Användning: Bostadshus, teater och Hedemora Assistansservice. Ålder: 1829, respektive 1915-17. Stomme: Timmer, tegel, regelverk. Fasader: Tart timmer, spritputsade respektive panelade. Fasadkulörer: Falurött, ljust gult. Tak: Sadeltak, respektive brutet, valmat sadeltak. Takmaterial: Falsad plåt, tvåkupigt tegel, pannplåt. Detaljer Fönster: Spröjsade tvåluftsfönster med två-tre rutor i varje båge eller en- till trelufts jugendfönster med spröjs i överdelen. Utåtgående med mittpost. Fönsterplacering: i liv med fasaden, symmetriskt eller fritt placerade. Fönsterkulörer: vitt eller ljusgrått med svarta, rödfärgade eller ljusgrå foder. Svarta och ljusgrå portar, ljusgrå dörrar. Ett burspråk, med en smidesarmatur. Takfot: Tidningshuset vid Fredsgatan: utskjutande takfall saknas, fasaden avslutas med en utkragande huvudgesims, inklädd takfot på byggnaden längs Landsgatan. Fotränna och stuprör med både skarpa vinklar och mjuka böjar på teaterladan, i övrigt stuprör med mjuka böjar. Skorstenar: Svalan 3: plåtklädda skorstenar och en hög tegelskorsten, en utkragad skorsten på uthuset. Skyltar: En skylt något anpassad till miljön. Gård Asfalterad, parkeringsplatser. Ett vårdträd. Uthus Höjd: 1,5-2 våningar. Kulör: Falurött, fönster, dörrar och foder i vitt. Tak: Sadeltak. Takmaterial: Korrugerad plåt. Placering: I fastighetsgräns. BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN KV. SVALAN 2 Hedemora Gamla Theater, Teaterladan är landets äldsta bevarade byggnad i sitt slag. Den är uppförd 1829 av en grosshandlare. De två nedersta våningarna var spannmålsmagasin och vinden inreddes till teater. Lokalen användes som teater fram till 1888, därefter som Frälsnings-armens möteslokal fram till 1910. Sedan användes hela bygganden som magasin. 1946, i samband med att Hedemora stad firade 500-års jubileum restaurerades teatern av intendenten för Drottningholms-teatern, professor Agne Beijer och konservator Alfred Nilson. 1990 byggdes teatern delvis om och försågs med vattentoalett. Teaterladan ligger i korsningen Gussarvsgatan/ Rådstugegränd och är placerad i gatuliv. På övriga sidor har byggnaden en liten gård, inhägnad av rött spjälstaket. Byggnaden är omgiven av flerfamiljshus från slutet av 1950-talet, isolerad från den övriga äldre bebyggelsen. Möjligen skulle trädplanteringar kunna skapa en bättre närmiljö kring teatern. Teaterladan är uppförd av rödfärgat timmer i tre våningar, på en låg stensockel. Fönstren är gråmålade tvåluftsfönster med två eller tre rutor i varje båge. På husets baksida finns även ett vitmålat fönster. Fönsterfodren är grå, eller svartmålade. Portar och luckor är svartmålade. Taket är brutet och valmat täckt av svart ståndfalsad plåt, på gavlarna sitter takkupor. Taket avvattnas via fotränna och stuprör med skarpa vinklar. Byggnaden är ett unikt exempel på en landsorteater. Teaterladan är byggnadsminne. 41

Kv. Svalan 2, Teaterladan. Hörnet Gussarvsgatan/ Rådstugegränd. Kv. Svalan 2, Teaterladan. Foto från gården. 42

KV. SVALAN 3 År 1912 uppfördes det s.k. Tidningshuset för Södra Dalarnes veckoblad efter ritningar av stadsarkitekten i Falun, Klas Boman. Tidningsverksamheten hade dock startats redan 1864. 1915 tillkom ett uthus och ett bostadshus för tidningens ägare Axel Lidman, ritade av Lars Kolmodin. 1917 gjordes en stor tillbyggnad av kontors- och expeditionslokaler och 1938 byggdes garage. Förlaget ägde ett flertal tidningar och sysselsatte över hundra personer på 1940-talet. Tidningshuset består av två byggnader i hörnet Fredsgatan/ Landsgatan. De är uppförda av tegel på stensockel, fasaderna är spritputsade och avfärgade i ljust gult. Fönster, dörrar och omfattningar är ljusgrå. Byggnaden vid Fredsgatan är uppförd i 2 våningar och vind. Det branta taket saknar utskjutande takfall och fasaden avslutas med en utkragande huvudgesims. Taket är täckt med rött tvåkupigt tegel, på taket sitter plåtklädda skorstenar. Fönstren är utåtgående en-, två- eller treluftsfönster med tre rutor i varje båge och mittpost. Fönstren är fritt placerade. I gatuhörnet finns ett burspråk, och mot gården och på gaveln mot sydväst sitter balkonger. Byggnaden mot Landsgatan är uppförd i 1,5 våning med brutet och valmat sadeltak täckt med omålad pannplåt. Mot gården har taket senare tillkomna takfönster och här finns också ett tillbyggt trapphus med sadeltak. Entrédörrarna mot gården är utbytta. På taket sitter en hög tegelskorsten. Fönstren är symmetriskt placerade typiska jugendfönster med spröjs i överdelen och två eller tre lufter. De är utåtgående och har mittpost. Kv. Svalan 3. Foton från Landsgatan. Kv. Svalan 3. Foton från Landsgatan. Uthuslängan är uppförd av regelverk på sten- och slaggstensgrund i 1-2 våningar, med fasader av rödfärgad stående och liggande panel. Fasaderna är dekorerade med utstickande bjälklagsändar. Fönstren är spröjsade, och fönster och dörrar med omfattningar är vitmålade. Mot Landsgatan finns två portar med panel lagd i rombmönster. Här finns också ett spritputsat fasadparti. Sadeltaken täcks av korrugerad plåt och på ett av taken sitter en utkragad skorsten. Bostadshuset är rivet. Idag inryms Hedemora Assistansservice i byggnaderna. Gården har varit grusad med gräsmattor och fruktträd, men är idag asfalterad och används för parkering. Ett vårdträd finns kvar. Mot Fredsgatan avgränsas tomten av ett rött spjälstaket. Genom den långa tidningsverksamheten är byggnaden av samhällshistoriskt intresse. Kv. Svalan 3 har bedömts ha ett kulturhistoriskt värde och vara av betydelse för miljön. 43

Kv. Svalan 3. Gårdsmiljö. Kv. Svalan 3. Parkering. Uthuslänga. 44

Landsgatan. Fastigheterna Svalan 4 och 5 upptas av parkering. 45

KVARTERET UGGLAN Regleras genom: områdesbestämmelser. Skisser av detta slag finns i den tidigare inventeringen från 1980, men det är ej helt aktuella. 1: b Byggnader av byggnadsminnesklass Kv. Ugglan 1. Apoteket Gustaf Wasa Kv. Ugglan 3. Hedemora stadshotell SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG Kvarteret avgränsas av Långgatan, Stora torget, Ämbetsgatan, Myrgatan och Gussarvsgatan. Kvarteret består av två kringbyggda fastigheter av mycket olika karaktär, men båda har eller har haft offentliga funktioner: Apoteksgården Gustav Wasa och Stadshotellet med den f.d. systembolagsbyggnaden. Mellan dessa fastigheter ligger Apoteksparken. Den rödfärgade, timrade Apoteksgården från slutet av 1700-talet präglas av Wahlmans ombyggnad 1897. Stadshotellet, och f.d. systembolagshuset är spritputsade och uppförda i klassicerande stil. Miljö Apoteksgården är uppförd i 1,5-2 våningar, medan hotellfastigheten är 2 våningar. Kvarteret präglas av miljön vid Stora torget och Apoteksträdgården, men också av den trafikerade Gussarvsgatan. Båda fastigheterna är kringbyggda, med byggnaderna placerade vid Stora Torget eller i gatuliv. Fastigheterna skiljs åt av Apoteksträdgården. Hus Användning: hotell och restaurang, respektive bostadshus och butik. Ålder: apoteksgården ska vara uppförd 1779 men präglas av L. I. Wahlmans ombyggnad 1897. Stadshotell och systembolagshuset är uppförda 1860, respektive 1930. Stomme: Timmer, tegel, regelverk. Fasader: Bart timmer, fjällpanel, spritputs, fasspontpanel. Fasadkulörer: Falurött, ljusgrått, mörkgult, beige. Tak: Brutet valmat tak med en antydan till säteritak, sadeltak eller valmade sadeltak. Takmaterial: Rött enkupigt eller tvåkupigt tegel, svart ståndfalsad plåt. Detaljer Fönster: Spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge är vanligast. På Apoteksgården förekommer även ospröjsade, småspröjsade och blyspröjsade fönster. De är utåtgående med mittpost. Fönsterplacering: I liv med fasaden, huvudsakligen symmetriskt placerade. Fönsterkulörer: Grågrönt eller vitt. Fönsteromfattningar: Vita foder eller omfattningar. Frontoner på stadshotellet. Dörrar: Hotellet har en ekport samt grågröna entrédörrar, Apoteksgården grå eller vita portar och dörrar. Takfot: Apoteksgården har både inklädd takfot och synliga sparrar, stadshotellet inklädd takfot med taklist. Skorstenar: Varierande utförande. Skyltar: En skylt på stadshotellet är något anpassad till miljön. Armaturer i form av glober på stadshotellet. Gård Apoteksgården har en liten trädgård inhägnad av ett grönt spjälstaket. Stadshotellet har en asfalterad gård med två stora träd. Uthus, Apoteksgården Höjd: 1,5-2 våningar Kulör: Falurött, fönster, dörrar och foder i vitt. Tak: Sadeltak Takmaterial: Ståndfalsad svart plåt eller tvåkupigt rött lertegel. Placering: I fastighetsgräns. BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN KV. UGGLAN 1, APOTEKSGÅRDEN Hedemora Apotek inrättades 1752, på platsen för nuvarande parken Apoteksträdgården. I stadsbranden 1849 brann byggnaderna ner och apotekaren köpte den nuvarande gården med kryddgård, som byggts 1779 av handelsmannen Erik Hult. 1897 restaurerades och ombyggdes apoteket efter ritningar av L. I. Wahlman. De båda frontespiserna (de större takkuporna) tillkom mot torget och gårdsfasaden fick nuvarande utseende. 1931 och 1934 ändrades bl.a. delar av fasaden mot Långgatan efter Wahlmans ritningar. Därefter har byggnaden ändrats flera gånger mellan 1935 och 1967. 1971 övertogs apoteket av Allmänna Apoteksbolaget. 46

Apoteksgården är kringbyggd med timmerbyggnader i 1,5-2 våningar. Delar av fasaderna har bart rödfärgat timmer, delar är inklädda med rödfärgade spån. En hög smal byggnad (f.d. laboratoriet) är spritputsad och avfärgad i ljusgrått, den är tillbyggd mot gården med en lägre del. Huvudbyggnaden har brutet valmat tak med en antydan till säteritak och takkupor av olika slag. Övriga tak är sadeltak eller valmade sadeltak. Taken är täckta med enkupigt och tvåkupigt tegel eller ståndfalsad plåt. Skorstenarna har antingen utkragade krön eller rak avslutning (sentida). Fönstren är av varierande typer; spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor och mittpost, samt ospröjsade, småspröjsade och blyspröjsade fönster. Alla sitter i fasadliv och är utåtgående, förutom det putsade husets fönster som förefaller bytta under senare tid. Fönstren är vita, med vita eller grå omfattningar. Det spritputsade huset har omfattningar i slätputs. På fasaden vänd mot Apoteksträdgården leder ett portlider in till gården, på denna sida finns också en entré via en öppen veranda och en taktäckt balkong. Entrédörrarna är fyllningsdörrar i 1700-talsstil, 1700-talsdörrar med rombmönster eller enklare dörrar i ljusa kulörer med bandgångjärn. Mot gården finns ett utanpåliggande trapphus med flackt kupoltak och bredvid detta en utbyggnad med entré och balkong. Fram till 2013 låg stadens turistbyrå och kultur- och fritidsförvaltning i huvudbyggnaden och fackförbundet Kommunal i den vitputsade byggnaden. Nu finns här en byggnadsvårdsbutik. Vid Apoteksträdgården finns en liten trädgård inhägnad av ett grönt spjälstaket. Parken Apoteksträdgården användes förr för odling av läkeväxter, vissa av dessa har återplanterats. Kv. Ugglan 1, Apotekargården. Gårdsmiljö. Kv. Ugglan 1, Apotekargården. Gårdsmiljö. Det putsade huset är tillbyggt mot gården. Apotekargården är välbevarad till det yttre och en av stadens mest värdefulla gårdar. Den har bedömts vara av byggnadsminnesklass Kv. Ugglan 1, Apotekargården. Foto från Apoteksparken. Troligen en 1700-talsdörr. 47

Kv. Ugglan 1, Apotekargården. Hörnet Stora torget/ Långatan. Kv. Ugglan 1, Apotekargården från Gussarvsgatan. 48

Kv. Ugglan 1, Apotekargården. Foto från Myrgatan 49

KV. UGGLAN 3, HEDEMORA STADSHOTELL Gästgiveri har funnits vid Stora torget i Hedemora sedan 1600-talet. På 1800-talet fanns gästgiveri i kv. Storken 1.2, innan gården brann 1849. Det nuvarande stadshotellet uppfördes 1860, stora salongen byggdes till 1887. I slutet av 1800-talet hade Hedemora nya spritbolag lager och försäljningslokaler i hotellfastigheten. Här fanns också telegraf- och telefonstation och hotellet hade förutom rum för resande även restaurang och schweizeri. 1907 byggdes en köksflygel till efter ritningar av C.J. Carlsson Perne och mellan 1916 och 1935 ombyggdes delar av hotellet flera gånger. I början på 1970-talet byggdes hotellet åter om. Systembolagets lokaler byggdes 1930 efter ritningar av E. V. Hising. Även systembolaget byggdes om ett antal gånger mellan 1939 och 1956. 1968 byttes entrépartiet. 1970 byggdes ett nytt plank och ett uthus för glasförråd. Stora hotellet är välbevarat till det yttre och ett karaktäristiskt inslag vid Stora torget och Ämbetsgatan. Det har bedömts vara av byggnadsminnesklass Stora torget. Hotellfastigheten inklusive f.d. systembolaget lokaler som nu är restaurang, är uppförd i två våningar, men de olika byggnadskropparna har lite olika höjd. Gården är kringbyggd och husen ligger vid Stora torget, i gatuliv vid Ämbetsgatan och Myrgatan, samt vid Apoteksparken. Merparten av stadshotellet är uppfört av timmer på stengrund. Timret är reveterat med spritputs som avfärgats i mörkgult med grå slätputsad takfotslist. Entrén har en nyklassisk portal med fronton. Entrédörren är en dubbel ekport med glas i de övre fyllningarna. Restaurangen är uppförd av tegel som spritputsats och avfärgats lika hotellet, men med ljusgrå lisenser. Även restaurangentrén pryds av en fronton. Fönstren på hotellets fasad mot Stora torget är utåtgående tvåluftsfönster med tre rutor i varje luft. Bågarna är målade i grågrönt och fönsteromfattningarna med en utkragad fronton är målade i brutet vitt. Övriga fönsterbågar är vitmålade. De flesta fönster sitter i fasadliv. Mot gården är en del av hotellfasaden klädd med liggande och stående fasspontpanel målad i beige, med grå foder och lister. Takfoten är försedd med konsoler. Restaurangen är tillbyggd med en lägre veranda mot gården, klädd med beige träpanel. På gården finns också en mindre paviljong i samma utförande. Hotellbyggnaden har valmat sadeltak täckt av svart ståndfalsad plåt. Restaurangbyggnaden har sadeltak täckt av enkupigt tegel och har takkupor mot gården. Övriga byggnader täcks av svart ståndfalsad plåt. Skorstenarna är av varierande utförande. Mot Ämbetsgatan sitter smidesarmaturer med glober på fasaden, resturangen har gröna markiser. Under hotellet finns källarvalv. Gården är asfalterad och här står två stora hamlade träd. Gården avgränsas mot Myrgatan av en låg mur med ett grönt smidesstaket och mot parken av ett trästaket. På torget framför stadshotellet står klassiska gatlyktor. Stora hotellets entréport. Kv. Ugglan 3. Ämbetsgatan. 50

Kv. Ugglan 3. Hedemora stadshotell vid Stora torget. Kv. Ugglan 3. F.d. Systembolagets lokaler, numera restaurang. Myrgatan/Ämbetsgatan. 51

Kv. Ugglan 3. Gårdsmiljö. 52

Hedemora kommun Box 201 776 28 Hedemora Telefon, vx: 0225-340 00 Telefax: 0225-341 64 epost: kommun@hedemora.se www.hedemora.se 53