Världen har förändrats

FAKTA OM 2006-2007

Innehåll Världen har förändrats....................... 2 Verksamhetsidé och vision.................... 4 Organisation................................ 6 Militärstrategisk inriktning..................... 7 Insatsorganisation............................ 9 Internationell verksamhet.................... 10 Den nya värnplikten.......................... 14 Armén..................................... 16 Marinen................................... 20 Flygvapnet................................. 24 Hemvärnet................................ 28 FMLOG................................... 30 Centra.................................... 32 Frivilligverksamhet.......................... 34 Här finns Försvarsmakten................... 36 Utbildning................................. 38 Personal................................... 42 Ekonomi................................... 44 Materielplan............................... 46 Gradbeteckningar........................... 48 Adresser.................................. 50

Världen har förändrats Försvarsmakten är inne i en genomgripande omvandling till ett mindre men mer aktivt insatsförsvar. Den politiskt beslutade försvarsreformen är en följd av en helt förändrad hotbild och syn på den europeiska säkerhetsgemenskapen samt den snabba teknik- och samhällsutvecklingen. Dagens kriser och konflikter uppstår snabbt och tar inte hänsyn till några nationsgränser. Resurser måste kunna sättas in snabbt för att göra nytta. Den militära utvecklingen i Sverige följer samma mönster som i andra länder i Europa. Gripbara insatsförband efterfrågas. Förband som kan sättas in utomlands eller i Sverige utan mobilisering, omfattande kompletteringar eller andra förberedelser. Förband som kan lösa många olika uppgifter i skiftande insatsmiljöer och möta både kända och okända situationer. Försvarsmaktens fortsatta reformarbete syftar till att Sverige aktivt ska bidra till utvecklingen av en gemensam krishanteringsförmåga inom EU. Utgångspunkten är att inget land i världen ensamt kan klara dagens komplexa säkerhetssituation. Ett nytt inslag i samarbetet är snabbinsatsförband enligt EU:s Battlegroup-koncept. Sverige har åtagit sig ett sammanhållande ansvar för att sätta upp en nordisk snabbinsatsstyrka, Nordic Battlegroup, tillsammans med Norge, Finland och Estland. Den ska stå i beredskap under första halvåret 2008. Uppbyggnaden av Nordic Battlegroup driver på Försvarsmaktens reformarbete. Trots att styrkan volymmässigt bara representerar en mindre del av Försvarsmaktens insatsförmåga kommer den att påverka och ställa krav på förändringar inom många delar av Försvarsmaktens verksamhet. 4

Försvarets Bildbyrå/Therese Holmberg Försvarsmaktens uppgifter Riksdag och regering beslutar vilka uppgifter Försvarsmakten ska arbeta med. Försvarsmakten ska: bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld, hävda vår territoriella integritet, försvara Sverige mot väpnat angrepp, värna civilbefolkningen och i krissituationer säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna. 5

Försvarets Bildbyrå/Rick Forsling Verksamhetsidé och vision I verksamhetsidén förtydligas varför Försvarsmakten finns till och hur den ska användas. Visionen beskriver vad vi vill vara och hur vi vill uppfattas i framtiden (om cirka 10 år). 6

Verksamhetsidé Försvarsmakten är genom sin förmåga att utföra väpnad strid Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument. Försvarsmakten är därför ständigt beredd att genomföra internationella insatser och hävda Sveriges nationella integritet samt stödja det svenska samhället vid större kriser. För att Sverige ska kunna bibehålla sin säkerhetspolitiska handlingsfrihet, utvecklar Försvarsmakten kontinuerligt förmågor som kan möta framtida krav. Vision Vi har ständigt välutbildade förband, rustade för strid och redo att snabbt sättas in i olika konfliktområden och krissituationer såväl nationellt som internationellt. Vi är uppskattade för vår förmåga till fredsskapande insatser. Vi respekterar individen och tillvaratar människors kompetens. Våra olikheter är en styrka som bidrar till vår effektivitet. Vi är internationellt efterfrågade eftersom vi bidrar med effektiva och yrkesskickliga förband med hög interoperabilitet. 7

Försvarsmaktens organisation Överbefälhavaren Stf myndighetschef Försvarsmaktens Högkvarter Arméförband Marinförband Flygförband Utlandsstyrkan Skolor Centra FMLOG Försvarsmakten är en myndighet under riksdag och regering med överbefälhavaren (ÖB) som chef. Myndighetsledningen består av ÖB och ställföreträdande myndighetschef. Försvarsmaktens centrala ledning finns i Högkvarteret. Inom Högkvarteret finns även den Operativa enheten, OPE, som leder insatser inom och utom riket. Armé-, marin- och flygförband samt skolor och centra utbildar de förband som sedan ställs till förfogande för insats. Utlandsstyrkan är ett samlat begrepp för de förband som är insatta i internationell tjänst. Militärdistriktsstaberna i Göteborg, Strängnäs och Boden avvecklades i slutet av 2005. Det militära territoriella ansvaret finns nu istället hos den operative chefen i Högkvarteret. Vid Försvarsmaktens utbildningsförband finns insatsresurser i beredskap i form av bland annat skyddsstyrkor, beredskapstroppar och hemvärnsförband. Försvarsmaktens logistik, FMLOG, ansvarar för underhåll och stöd till såväl utbildande förband, skolor och centra som insatta förband. 8

Militärstrategisk inriktning Grundläggande försvarsförmåga Försvarsmaktens huvuduppgift förmågan till väpnad strid ska ses i olika perspektiv. Nationella insatser ställer krav på förband med hög beredskap och duglighet. Deltagande i internationella insatser ställer utöver detta krav på: förband med förmåga till snabbinsats, förband med relativt hög beredskap för insatser med begränsad varaktighet samt förmåga att kontinuerligt kunna bidra till långvariga insatser. En konsekvens av detta är att Försvarsmakten ska utveckla och vidmakthålla insatsförband med olika beredskap. Vissa förband är placerade i beredskap för att omedelbart (upp till 90 dagar) kunna vara tillgängliga för internationella och nationella behov. Andra förband hålls tillgängliga med beredskap upp till ett år, för att vid ett försämrat omvärldsläge kunna medverka i krishantering nationellt eller för att förstärka eller avlösa förband som satts in i internationella operationer. Internationell förmåga Försvarsmakten ska kunna bidra till att förebygga och hantera kriser samt kunna medverka i fredsfrämjande insatser globalt. Detta medför krav på att kunna verka över hela skalan av uppgifter från förtroendeskapande och konfliktförebyggande åtgärder till humanitära, fredsbevarande och fredsframtvingande operationer. De krav som följer av Sveriges medlemskap i EU är den främsta orsaken till Försvarsmaktens internationalisering. Läs mer på www.mil.se 9

10 Försvarets Bildbyrå/Fredrik Forsman

Insatsorganisation Riksdag och regering har under den senaste tioårsperioden successivt minskat kraven på Försvarsmaktens förmåga att lösa uppgifter i ett medellångt tidsperspektiv, dvs 5 till 10 år. Orsakerna till detta är att såväl Försvarsmakten som riksdag och regering bedömer att riskerna för ett väpnat angrepp mot Sverige är mycket små i det medellånga tidsperspektivet. Då kraven på operativ förmåga i detta avseende har minskat har också insatsorganisationen minskats i motsvarande grad. Samtidigt med att antalet förband i insatsorganisationen minskat har dock kraven på tillgänglighet och kvalitet ökat vid de förband som kvarstår i insatsorganisationen. Sammantaget innebär det att kraven på Försvarsmaktens förmåga har skiftat fokus från det väpnade angreppet på längre sikt till en prioritering av förmåga här och nu, både nationellt och internationellt. Insatsorganisationen 2006 och 2007 Försvarsgren 2006 2007 Armé 18000 21000 Marin 5000 5000 Flygvapen 10000 8000 Ledning 32000 7500 Logistik - 5500 Summa 65000 47000 11

Internationell verksamhet Försvarsmaktens internationella verksamhet ökar i betydelse samtidigt som samarbetsformerna länder emellan förbättras. Sedan FN grundades efter andra världskriget och sedan Sverige blev medlem i EU 1995 har vi blivit mer och mer aktiva och skickat enskilda individer och förband på fredsfrämjande uppdrag till oroshärdar runt om i världen. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik syftar bland annat till att bevara fred och att stärka den internationella säkerheten. EU:s medlemsländer arbetar numera tillsammans med krishanteringsfrågor. Det ger Sverige full delaktighet och insyn i EU:s beslutsprocesser, men EU Balkan (EUMM) Observatörer 6 2006-05-01 EU Bosnien (EUFOR) 81 NATO Kosovo (KFOR) 333 Sierra Leon (UNIOSIL) Stabsofficer Liberia (UNMIL) 240 Liberia (EULA) Rådgivare 1 Kongo (MONUC) Observatörer 12

ställer samtidigt krav på engagemang i det gemensamma arbetet. Det innebär bland annat att Sverige kommer att sätta upp en snabbinsatsstyrka till EU:s förfogande, Nordic Battlegroup. Finland, Estland och Norge kommer också att ingå i denna styrka. Sverige är även medlem i Partnerskap för fred, PFF, som är ett praktiskt samarbetsprogram mellan Nato och intresserade stater inom OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). Grundläggande för PFF är att varje enskild stat bestämmer inom vilka områden och på vilket sätt man är beredd att samarbeta. Syftet med PFF-samarbetet är bland annat att öka förmågan att delta i internationella fredsfrämjande insatser, främst genom att öka interoperabiliteten mellan olika länder. Georgien (OSSE) Gränsövervakare 2 Georgien (UNOMIG) Observatörer 3 NATO Afghanistan (ISAF) 248 Korea (NNSC) Delegater 4 Kashmir (UNMOGIP) Observatörer 5 Med. Ass 1 5 Sudan (AMIS) Stabsofficer och observatör 2 (UNMIS) Observatörer 3 + 1 stabsofficer Eritrea/ Etiopien (UNMEE) Observatörer 5 Mellanöstern (UNTSO) Observatörer 7 13

Försvarsmaktens internationella ambition ökar. Just nu befinner sig cirka 1 000 svenska kvinnor och män på ett femtontal platser i världen för att främja fred och säkerhet. Läs mer på www.mil.se/int Försvarets Bildbyrå/Andreas Karlsson

Utlandstjänst Sedan den första fredsfrämjande svenska FN-truppen tjänstgjorde i Mellanöstern 1956 har Sverige bidragit med cirka 80 000 soldater till olika uppdrag runt om i världen. Sedan några år tillbaka rekryteras cirka 1 500 kvinnor och män årligen. Både officerare, personer med fullgjord värnplikt och civila med olika yrkeskunskaper tjänstgör i utlandsstyrkan, som är det samlade begreppet för personalen i alla de olika insatserna. Multinationella övningar Försvarsmakten deltar varje år i stora multinationella övningar där flera länder arbetar tillsammans för att lösa fiktiva konflikter. Förutom att träna samarbetsformer och metoder för konfliktlösning, får deltagarna värdefulla erfarenheter genom kontakten med olika nationer och kulturer. Beredskapsförband Sverige har anmält ett femtontal militära enheter, men också enskilda kompetenser, till internationella styrkeregister i EU, FN och Nato. Detta är ett sätt att lista och samordna vilka olika typer av militära förband som medlemsländerna kan bidra med i det fredsfrämjande arbetet. Enheterna övar tillsammans och har hög beredskapsnivå för att snabbt kunna vara på plats i ett insatsområde. Samma enhet kan vara anmäld till flera register. Exempel på anmälda enheter är: mekaniserade bataljoner, ingenjörkompani, jägarpluton, korvettförband, sjöminröjningsförband, jakt- och spaningsflygförband JAS 39 Gripen, transportflygförband TP 84 Hercules och CBRN*- insatsstyrka. Det senaste beredskapsförbandet är IA 06 som är ett mekaniserat skyttekompani hemmahörande på P 7. Kompaniet har tio dagars beredskap för internationella insatser från och med oktober 2006. * CBRN=kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär 15

Försvarets Bildbyrå/Joakim Bergström Den nya värnplikten För att skydda samhället i kris och krig har Sverige allmän totalförsvarsplikt. Det innebär att alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år, måste hjälpa till i händelse av höjd beredskap eller krig. För män som är svenska medborgare och mellan 18 och 24 år innebär detta att de måste mönstra samt att de, om de blir uttagna till värnpliktstjänstgöring, har skyldighet att inställa sig vid något av landets utbildningsförband. För kvinnor är värnplikten frivillig. De kan självmant ansöka om att få göra särskild antagningsprövning (mönstring) och om de blir uttagna, välja om de vill fullgöra värnplikten eller inte. Väljer de att göra värnplikten omfattas de av samma skyldigheter som männen. 16

Nytt utbildningssystem Under 2006 införs ett helt nytt sätt att utbilda soldater och sjömän. Syftet är främst att öka utbildningskvalitén, rekrytering och förmåga till internationella insatser. Den nya utbildningen är indelad i tre terminer varav de två första genomförs med plikt (11 månader). Under värnplikten finns möjlighet att söka till en tredje, frivillig termin som är direkt anpassad för internationell tjänst. Man skriver då kontrakt som innebär att man anställs som soldat eller sjöman. Terminsindelningen gör värnplikten bättre anpassad till det civila och militära skolsystemet. Den nya utbildningen gör också att antalet ungdomar som rycker in kommer att variera från år till år. Genomsnittet kommer att vara ca 8 500 värnpliktiga/år. Värnpliktiga 2006 Flygvapnet 1 194 Övriga 291 Marinen 1 670 Armén 6 776 Armén Marinen Flygvapnet Övriga Totalt Antal inryckta 6 776 1 670 1 194 291 9 939 Läs mer på www.mil.se www.lumpen.nu www.sakerhetspolitik.se 17

Försvarets Bildbyrå/Adam Folcker Armén Armén utbildar markstrids- och luftvärnsförband som i samverkan med flyg- och sjöstridskrafter ska kunna uppträda operativt såväl nationellt som internationellt. I och med försvarsbeslutet 2004 inriktas arméstridskrafterna mot en allt mer tydlig roll i insatsförsvaret, vilket innebär en avsevärd ambitionssänkning av förmågan att hävda territoriell integritet och att med väpnad strid försvara det egna landet. Arméstridskrafternas roll kommer istället allt mer inriktas mot deltagande i internationella operationer. Internationellt Arméns internationella förband ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges 18

Arméförbanden delas in i följande truppslag: Mekaniserade förband, med bland annat stridsfordon, tillhör de mest eld- och slagkraftiga enheterna i armén. Förbanden är tränade och utrustade för att genomföra strid mot alla typer av motståndare i olika typer av terräng och bebyggelse. Kavalleriförband som utbildar jägar- och underrättelsesoldater samt militärpolis. Soldaterna, varav vissa är luftburna, ska kunna verka bakom en motståndares linjer, under lång tid, i all slags terräng och under alla väderförhållanden. I kavalleriförbanden ingår även säkerhetsförband. Artilleriförband som utbildar inom markbaserad indirekt bekämpning och verkar inom hela kedjan från sensorer via ledning till bekämpningssystem. Materielen har precisionsverkan, lång räckvidd och är väderoberoende. Luftvärnsförband som utbildar enheter för markbaserad bekämpning av luftmål inom hela kedjan från sensorer via ledning till bekämpningssystem. Dessa kan därigenom skydda till exempel befolkningscentra, militära förband och flygbaser mot attacker från luftarenan. Ledningsförband som utbildar stabs- och sambandsförband främst för ledning av stridskrafter samt för högre ledning men också specialenheter inom telekrigområdet. Ingenjörförband vars uppgift är fältarbeten, det vill säga att på olika sätt förändra terrängen för att försvåra för en fiende samt för att underlätta egen verksamhet. Ammunitionsröjning är också en viktig del av fältarbeten. Underhållsförband som ansvarar för de stridande förbandens försörjning av bland annat förnödenheter, sjukvård och reparationer. CBRN-förband som hanterar CBRN-hot och -händelser. Huvudförmågorna är detektering, identifiering, övervakning, varning, rapportering, fysiskt skydd och riskhantering. (CBRN= kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär). 19

gränser. Förutom de fredsfrämjande insatser som Sverige i dag deltar i planeras Nordic Battlegroup som ska stå till EU: s förfogande från 2008. Styrkan på cirka 1500 man kommer att sättas upp av Sverige med stöd av Finland, Norge och Estland. Redan idag finns ett antal arméförband anmälda till internationella styrkeregister. Delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser i Afrika, Asien och Europa. Organisation Arméinspektören är markstridskrafternas främste företrädare. Tillsammans med arméavdelningen i Högkvarteret leder arméinspektören materielanskaffningen och den förmågeskapande verksamheten, det vill säga utvecklingen av förband och utbildningsverksamheten för värnpliktiga och officerare. Armétaktiska kommandot leder den förmågenyttjande verksamheten vid skarpa operationer och insatser liksom vid större övningar, både i Sverige och utomlands. Läs mer på www.mil.se 20

Arméns förband i grundorganisationen A 9, Artilleriregementet i Boden I 19, Norrbottens regemente i Boden Ing 2, Göta ingenjörregemente i Eksjö K 3, Livregementets husarer i Karlsborg LG, Livgardet i Kungsängen Lv 6, Luftvärnsregementet i Halmstad P 4, Skaraborgs regemente i Skövde P 7, Södra skånska regementet i Revinge S 1, Upplands regemente i Enköping T 2, Göta trängregemente i Skövde Exempel på materiel Stridsvagn 122 Stridsfordon 90 Pansarterrängbilar 15,5 cm haubits 12 cm granatkastare Luftvärnsrobot 23/70/97 Telesystem Arthur artillerilokaliseringsradar Flytande ersättningsbroar DB200 Fasta broar KB5 Minröjningsmaskiner Terränglastbilar Boden Enköping Kungsängen Karlsborg Skövde Eksjö Halmstad Revinge 21

Marinen Marinen organiserar och utbildar fartygs- och amfibieförband som i samverkan med flyg- och markstridskrafter ska kunna hävda Sveriges territoriella integritet i fred, och med väpnad strid försvara landet vid framtida hot. Denna förmåga ska kunna nyttjas både internationellt och nationellt. Försvarsmaktens resurser ska i fredstid även kunna användas till stöd för samhället. De marina förbanden delas in i: Sjöstridsflottiljer med förmåga till kontroll av havsområde, sjöfart och fiske, insatser mot mål såväl på som under havsytan, i kustnära farvatten och på öppet hav samt förmåga att röja minor. Ubåtsflottilj med förmåga att dolt kontrollera havsområde, samla in underrättelser, samt genomföra insatser mot mål såväl på som under havsytan. Amfibiebataljon med förmåga till kontroll av kustområde och skärgård, samt insatser mot mål såväl på som under havsytan. Marinbas med Basbataljon och Sjöinformationsbataljon med förmågor att övervaka svenskt territorialhav samt understödja andra förband med bland annat förnödenheter. Ledningsförband som leder styrkor sammansatta av olika enheter. 22

Försvarets Bildbyrå/Andreas Karlsson 23

Internationellt Marinens internationella förband ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Marinen bidrar då med både personal och utrustning. Till exempel har marinen sedan mitten av 90-talet deltagit i minröjningsoperationer i södra Östersjön utanför de baltiska staterna. Marinen ansvarade också för en bataljon i Kosovo (KS 07). Till internationella styrkeregister finns anmält en korvettstyrka (IKS), en minröjningsstyrka (IM) och en ubåtsstyrka (IUB). Dessa enheter stöds av en FNSU (Forward Naval Support Unit) som understödjer förbanden med reparationer och förnödenheter. En amfibiestyrka (IAS) är under uppsättande och planeras att anmälas till internationella register 2007. Organisation Marininspektören är främste företrädare för de marina stridskrafterna. Med hjälp av marinavdelningen i Högkvarteret leder marininspektören materielanskaffningen och den förmågeuppbyggande verksamheten, det vill säga utvecklingen av förband samt utbildningsverksamheten för värnpliktiga och officerare. Marintaktiska kommandot leder den förmågeutnyttjande verksamheten, till exempel vid operationer och insatser liksom vid större övningar, både i Sverige och utomlands. Läs mer på www.mil.se 24

Marinens förband i grundorganisationen MarinB, Marinbasen i Karlskrona SSS, Sjöstridsskolan i Karlskrona 1.ubflj, Första ubåtsflottiljen i Karlskrona 3.sjöstridsflj,Tredje sjöstridsflottiljen i Karlskrona 4.sjöstridsflj, Fjärde sjöstridsflottiljen i Berga/Muskö Amf 1, Amfibieregementet i Berga/Muskö Exempel på materiel Korvetter Minröjningsfartyg Röjdykarfartyg Stödfartyg Ubåtar Ubåtsräddningsfartyget HMS Belos Bevakningsbåtar Minutläggare Olika typer av stridsbåtar Berga/Muskö Karlskrona 25

Flygvapnet Flygvapnet organiserar och utbildar flyg-, bas- och ledningsförband som i samverkan med mark- och sjöstridskrafter ska kunna hävda Sveriges territoriella integritet i fred, och med väpnad strid försvara landet vid framtida hot. Denna förmåga ska kunna utnyttjas både internationellt och nationellt. Försvarsmaktens resurser ska även i fredstid kunna användas till stöd för det civila samhället. Flygstridskrafterna delas in i flygförband, basförband och ledningsförband. Stridsflygförband kan med stor precision, hög flexibilitet och slagkraft verka mot mål på marken, i luften eller över havet samt utnyttjas för underrättelseinhämtning och för att hävda Sveriges territoriella integritet. Transportflygförband genomför flygtransporter och används i bland annat humanitära insatser, nationellt och internationellt. Signalspaningsflygförband genomför signalspaning och underrättelseinhämtning. Radarflygförband används främst för att komplettera de markbaserade radarstationerna. Helikopterförband genomför sjö- och markoperativ verksamhet, flyg- och sjöräddningstjänst samt transport av specialförband. Bas- och ledningsförbandens huvuduppgift är att betjäna och leda flygförbanden. 26

Försvarets Bildbyrå/Lena Holmgren Internationellt Flygvapnets internationella förband ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Flygvapnet bidrar då med både personal och materiel, och kan sättas samman till förband beroende på vilken uppgift som ska lösas, som till exempel en flygplatsenhet i Kongo. De internationella förbanden har anmälts till internationella styrkeregister och bland flygförbanden återfinns snabbinsatsstyrkor med bland annat JAS 39 Gripen och TP 84 Hercules. Organisation Flygvapeninspektören är flygstridskrafternas främste företrädare. Tillsammans med flygvapenavdelningen i Högkvarteret leder flygvapeninspektören materielanskaffningen och den förmågeuppbyggande verksamheten, det vill säga utvecklingen av förband och utbildningsverksamheten för värnpliktiga och officerare. Flygtaktiska kommandot leder den förmågeutnyttjande verksamheten, till exempel vid skarpa operationer och insatser liksom vid större övningar, både i Sverige och utomlands. 27

28 Försvarets Bildbyrå/Peter Liander

Flygvapnets förband i grundorganisationen F 7, Skaraborgs flygflottilj i Såtenäs F 17, Blekinge flygflottilj i Ronneby F 21, Norrbottens flygflottilj i Luleå Helikopterflottiljen i Linköping LSS, Luftstridsskolan i Uppsala Helikopterflottiljen är lokaliserad till Malmslätt (Linköping), men bedriver verksamhet även i Luleå, Såtenäs och Ronneby. Flygskolan är underställd LSS, Radar- och signalspaningsflyget är underställt F 17 och är baserat på Malmslätt. Transportflyget är i huvudsak baserat på F 7 i Såtenäs. Basförbanden och stridslednings- och luftbevakningsförbanden är spridda över landet. Exempel på materiel JAS 39 Gripen TP 84 Hercules transportflygplan S 100 D radarspaningsflygplan S 102 Korpen signalspaningsflygplan StriC lednings- och informationssystem Radar 860 Radar 870 Helikopter 4 Helikopter 9 Helikopter 10 Helikopter 14 Helikopter 15 Uppsala Luleå Såtenäs Linköping Läs mer på www.mil.se Ronneby 29

Hemvärnet Hemvärnet utgör huvuddelen av de nationella skyddsstyrkorna. Personalen i hemvärnet är frivillig, lokalt rekryterad och har till uppgift att bevaka och skydda samhällets infrastruktur mot sabotage. Ytövervakning, fältarbeten, eskort, transportskydd, målutpekning och eldobservation är andra uppgifter som hemvärnsförband kan ha. Särskilda insatsplutoner och -kompanier har mer kvalificerade uppgifter, längre utbildningstid och är rörliga eftersom de har egna fordon. Längs kusterna finns också hemvärnsförband med marina uppgifter. Alla förband ska kunna stödja samhället vid svåra påfrestningar i fred. Åtta av de frivilliga försvarsorganisationerna har personal i hemvärnet. De förser hemvärnet med specialkompetens. Utbildning av hemvärnsförband genomförs lokalt och regionalt. Dessutom utbildas chefer och specialister vid Hemvärnets stridsskola i Vällinge söder om Stockholm. För att bli antagen i hemvärnet krävs bland annat svenskt medborgarskap, minst 85 dagars militär grundutbildning och att man har fyllt 18 år. Hemvärnet består av cirka 40 000 kvinnor och män. 9 000 av dessa kommer från frivilligorganisationerna. I hemvärnet ingår också drygt 30 hemvärnsmusikkårer med cirka 1 500 frivilliga musikanter. 30

Försvarets Bildbyrå Läs mer på www.hemvarnet.mil.se 31

Försvarsmaktens logistik Försvarsmaktens logistik, FMLOG, ansvarar för underhåll och stöd till förband, staber och skolor inom Försvarsmakten. I FMLOG ingår förråd, transporter, verkstäder, reservmaterielhantering, IT-stöd, militärrestauranger, upphandling, ekonomi- och löneredovisning, personalstöd, reseadministration, expeditioner, repro, lokalvård med mera. Verksamheten är intäktsfinansierad och styrs av efterfrågan. Omsättningen är ungefär 5 miljarder per år. FMLOG är försvarsmaktsgemensam och stödjer både grundorganisationen och insatser av olika slag. Stöd lämnas också vid internationella insatser och när Försvarsmakten ger stöd till det civila samhället. FMLOG bildades 2001 för att effektivisera och rationalisera underhålls- och stödverksamheten samt för att förbanden ska kunna ägna all kraft åt kärnverksamheten. För att uppfylla detta krav genomgår verksamheten en omfattande omstrukturering. Några av åtgärderna är att samla produktionen till färre ställen, utnyttja civila leverantörer och minska administrationen. Målet är att FMLOG ska vara en modern logistikorganisation i ständig utveckling och väl anpassad till Försvarsmaktens behov idag och imorgon. Läs mer på www.fmlog.mil.se 32

Försvarets Bildbyrå/Joakim Bergström FMLOG är indelat i tre divisioner, Försörjningsdivisionen, Teknikdivisionen och Servicedivisionen. Verksamheten är utspridd över hela landet. Chefen med stab finns i Stockholm. FMLOG sysselsätter cirka 5 000 personer varav huvuddelen är civila. 33

Centra Till Försvarsmakten hör sju centra som ansvarar för specifika kompetensområden. Försvarsmusikcentrum, FöMusC, ansvarar för parad-, ceremoni- och tjänstemusik för försvaret och statsledningen samt bevarar och utvecklar den militärmusikaliska traditionen. Försvarsmaktens Rekryteringscentrum, RekryC, arbetar med yrkesinformation, ungdomsverksamhet, marknadsföring, rekrytering, urval och försvarspsykologi. RekryC leder också Försvarsmaktens utställnings- och uppvisningsverksamhet. Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FMUndSäkC, genomför utbildning och bedriver studier och försök inom underrättelse- och säkerhetstjänst. Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, utbildar och övar totalförsvarspersonal i CBRN-skydd. SkyddC utvecklar också materiel och metoder för att förbättra CBRNskyddet (CBRN =kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär). Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, SWEDEC, ansvarar för, utvecklar och utbildar inom militär och humanitär ammunitions- och minröjningsverksamhet på land. Försvarsmaktens sjukvårdscentrum, FSC, svarar för hälso- och sjukvårdsrelaterade frågor inom Försvarsmakten. FSC arbetar också med utveckling av sjukvårdsmateriel, personalförsörjning och utbildning av legitimerad sjukvårdspersonal. 34

SkyddC: Umeå FMUndSäkC: Uppsala FöMusc: Kungsängen RekryC: Stockholm FMC: Stockholm FSC: Göteborg SWEDEC: Eksjö Flygmedicincentrum, FMC, svarar för flygmedicinska undersökningar av både militär och civil flygande personal liksom utbildning inom flygsäkerhetsområdet. FMC svarar också för medicinska och psykologiska frågor inom flygarbetsmiljön. 35

Försvarets Bildbyrå/Sven-Åke Haglund Frivilliga försvarsorganisationer Sveriges 23 frivilliga försvarsorganisationer bidrar till landets civila och militära försvar. Organisationerna rekryterar och utbildar medborgare på frivillig basis för uppgifter inom totalförsvaret och bidrar till landets beredskap inom skilda områden i samhället. Frivilligorganisationerna är en viktig resurs för Försvarsmakten. De tillför utbildad personal som har krigsplaceringsavtal inom Försvarsmakten. Genom kurs- och utbildningsverksamhet bibehåller och höjer de också kompetensen hos de personer som är krigsplacerade, samt bidrar med kompetens till utlandsstyrkan. 36

De frivilliga försvarsorganisationerna är självständiga föreningar och har tillkommit på medborgarnas egna initiativ. De är ideella och fristående i förhållande till varandra och till Försvarsmakten som de samverkar med och får utbildningsuppdrag från. CFB Centralförbundet för befälsutbildning 35 535 FIFF Flygfältsingenjörsföreningarna 357 FVRF Flygvapenfrivilligas Riksförbund 6 625 FAK Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund 8 722 FFK Frivilliga flygkåren 2 310 FMCK Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund 5 352 FRO Frivilliga radioorganisationen 6 768 FSR Frivilliga skytterörelsen 64 653 FPF Försvarets Personaltjänstförbund 573 SBS Svenska Blå Stjärnan 4 903 SRK Svenska Röda Korset 280 036 SLK Riksförbundet Sveriges lottakårer 15 288 SVK RF Sjövärnskårernas Riksförbund 3 865 SBK Svenska Brukshundklubben 69 901 SFF Svenska Fallskärmsförbundet 1 912 SPSF Svenska Pistolskytteförbundet 24 878 SSF Svenska Sportskytteförbundet 68 496 SCF Sveriges Civilförsvarsförbund 23 139 SKBR Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund 7 186 HBR Hemvärnsbefälets riksförbund* 5 758 SVEROF Förbundet Sveriges reservofficerare* 3 050 SFRO Svenska Flottans Reservofficersförbund* 786 SVOF Svenska Värnpliktsofficersförbundet* 140 Antal medlemmar 2005 12 31 640 233 * Utgår som frivilligförsvarsorganisation 2006-12-31 37

Här finns Försvarsmakten Boden I 19, A 9, FMLOG: Försörjningsdiv Luleå F 21 Umeå SkyddC Uppsala FMUndSäkC, LSS, HKV OPE Kungsängen LG, FöMusC Enköping S 1 Stockholm HKV, FMC, RekryC, MHS K FMLOG: Stab Vällinge HvSS Berga/Muskö Amf 1, 4.sjöstridsflj Arboga FMLOG: Teknikdiv Örebro FMTM Karlsborg K 3 Såtenäs F 7 Skövde P 4, T 2, MSS Linköping Hkpflj Göteborg FSC Eksjö Ing 2, SWEDEC Halmstad Lv 6, MHS H, FMTS Ronneby F 17 Karlskrona 3.sjöstridsflj, FMLOG: Servicediv MarinB, SSS, 1.ubflj Revinge P 7 För enheternas fullständiga namn, se adresslistan längst bak i broschyren. Förutom orterna på kartan finns Försvarsmakten representerad genom FMLOG på ett 80-tal platser runt om i landet. 38

39

Utbildning Utbildningsverksamheten för officerare är ett sammanhängande system av programbunden utbildning, kurser och förbandstjänstgöring. Kompetensutveckling går som en röd tråd genom officerens karriär. Det viktigaste i officersutbildningen är utbildning inom officerens kärnkompetenser, till exempel personlig stridsduglighet, förmåga att leda väpnad strid och utbildarförmåga. För att bli antagen till officersutbildningen krävs bland annat en fullgjord värnpliktsutbildning. Försvarsmaktens olika utbildningar syftar till att utveckla både chefs- och specialistkompetens. Utbildningen sker på någon av Försvarsmaktens förband, skolor eller centra samt på Försvarshögskolan. Det militära skolsystemet håller just nu på att ses över för att bättre kunna svara mot det nya insatsförsvarets behov av bland annat internationell kompetens och specialisering. Yrkesofficersprogrammet (YOP) Med nuvarande planering omfattar utbildningen 120 poäng, motsvarande cirka tre års utbildning. Utbildningen kommer att genomföras på Militärhögskolan Halmstad (MHS H) eller Militärhögskolan Karlberg (MHS K) och på fack- och funktionsskolorna. Chefsprogrammet Chefsprogrammet omfattar 50, 80 eller 100 poäng beroende på inriktning och genomförs på Försvarshögskolan. Reservofficersutbildningen (RU) Reservofficersutbildningen omfattar med nuvarande planering 40 poäng. Utbildningen kommer med nuvarande 40

Yrkesofficersprogrammet Befattningsutbildning beroende på befattning Chefsprogrammet Befordran sker efter urval och i samband med byte av befattning planering att genomföras inom ramen för militärhögskolornas och fack- och funktionsskolornas kurser. Befordran Befordran sker genom urval i samband med tillträde till olika befattningar. Försvarshögskolan, FHS, är en egen myndighet och svarar för den högre utbildningen av Försvarsmaktens officerare och även av vissa civila. 41

42 Försvarets Bildbyrå/SAAB/Torbjörn Caspersson

Här finns utbildningarna Artilleriets stridsskola (ArtSS) i Boden (del i A 9) Fältarbetsskolan (FarbS) i Eksjö (del i Ing 2) Flygskolan (FlygS) i Linköping (del i Försvarsmaktens helikopterflottilj) Försvarshögskolan (FHS) i Stockholm Försvarsmaktens sjukvårdscentrum (FSC) i Göteborg Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) i Halmstad Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) i Uppsala Hemvärnets stridsskola (HvSS) i Vällinge Ledningsskolan (LedS) i Enköping (del i S 1) Luftstridsskolan (LSS) i Uppsala Luftvärnets stridsskola (LvSS) i Halmstad (del i Lv 6) Markstridsskolan (MSS) i Skövde Militärhögskolan Halmstad (MHS H) i Halmstad Militärhögskolan Karlberg (MHS K) i Solna Sjöstridsskolan (SSS) i Karlskrona Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC) i Eksjö Swedint i Kungsängen (del i Livgardet) Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) i Umeå Läs mer på www.mil.se www.fhs.se och www.rekryc.se 43

Personal 2005 12 31 I Försvarsmakten arbetar ungefär 20 000 yrkesofficerare och civilanställda. Fram till 2008 ska personalvolymen ha minskat med ca 4 000 personer, vilket beror på försvarsbeslutet 2004. Utöver den fast anställda personalen finns cirka 12 600 reservofficerare. Reservofficeren har dubbla karriärer; en civil och en militär. Den civilanställda personalen återfinns inom skilda kompetensområden som till exempel logistik, förplägnad och ekonomi. Yrkesofficerare totalt 11 260 varav kvinnor 498 Central ledning (Högkvarteret) 1 024 varav kvinnor 20 Ao MD-org* 296 varav kvinnor 2 Armén 4 454 varav kvinnor 161 Marinen 2 025 varav kvinnor 87 Flygvapnet 2 183 varav kvinnor 168 Helikopter 671 varav kvinnor 31 FMLOG 86 varav kvinnor 0 Skolor 334 varav kvinnor 23 Centra 187 varav kvinnor 6 Reservofficerare totalt 12 603 varav kvinnor 202 Central ledning (Högkvarteret) 781 varav kvinnor 9 Ao MD-org* 215 varav kvinnor 1 Armén 6 919 varav kvinnor 56 Marinen 3 218 varav kvinnor 32 Flygvapnet 874 varav kvinnor 65 Helikopter 147 varav kvinnor 1 FMLOG 10 varav kvinnor 0 Skolor 0 varav kvinnor 0 Centra 439 varav kvinnor 38 44

Civilanställda totalt 9 132 varav kvinnor 3677 Central ledning (Högkvarteret) 479 varav kvinnor 242 Ao MD-org* 247 varav kvinnor 150 Armén 931 varav kvinnor 464 Marinen 532 varav kvinnor 179 Flygvapnet 909 varav kvinnor 303 FMLOG 5 506 varav kvinnor 2 117 Helikopter 126 varav kvinnor 46 Skolor 155 varav kvinnor 58 Centra 247 varav kvinnor 118 * Ao MD-org står för Avvecklingsorganisation militärdistriktsorganisation Minskning av personal ökad internationell ambition Under försvarsbeslutsperioden 2005 till 2007 ska Försvarsmaktens personalvolym minska med ungefär 4 000 personer. Samtidigt ska den internationella ambitionen öka. För att kunna genomföra detta krävs att viktig kompetens inte försvinner ut ur organisationen i och med avvecklingen. Att kunna gasa och bromsa samtidigt kommer därför att bli en av de allra största utmaningarna för Försvarsmakten under de närmaste åren. Cirklarna visar det totala antalet anställda idag (yrkesofficerare 11 260 och civilanställda 9 132). De mörkare tårtbitarna visar hur stor andel som ska avvecklas fram till 1 januari 2008. 45

Ekonomi Försvarsmaktens verksamhet finansieras genom skattemedel. Storleken på de ekonomiska anslagen avgörs varje år i samband med att riksdagen tar beslut om hela statsbudgeten. Regeringen via försvarsdepartementet styr sedan Försvarsmaktens verksamhet för året genom att ge uppdrag som bland annat innehåller uppgifter med mål och krav på resultat. Det ligger också till grund för beställningar till stödjande myndigheter och olika företag. Den totala budgeten 2005 var 39,6 miljarder kronor. Av den summan gick ungefär hälften till förbandsverksamhet och den andra hälften till forskning, utveckling och inköp av nya materielsystem och till att vidmakthålla och underhålla materiel. Cirka 12 miljarder var direkta inköp av materiel till insatsförbanden. Minskade utgifter De ekonomiska förutsättningarna har förändrats rejält under de senaste åren. Från 2000 till 2007 kommer Försvarsmaktens anslag att ha minskat med närmare nio miljarder kronor, nästan exakt 20 procent. 46 Md kr 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 20,9 19,8 Utbildning och beredskap Disponibelt Förbrukat Sparat 1,1 1,4 1 0,1 Insatser 29,1 18 1,7 Materiel och forskning 42,2 40 Summa 2,9

Försvarsmakten förbrukade cirka 40 miljarder kronor 2005.* Hur anslagsförbrukningen fördelade sig på Försvarsmaktens verksamheter framgår av tabellen på föregående sida. Skälet till att Försvarsmakten sparade nästan 3 miljarder av anslaget är främst att regeringen begränsade statens olika utgifter av statsfinansiella skäl. Närmare 1 miljard utgjordes av planerade leveranser som försenades. Md kr 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Utgifter 2004 Utbildning, planering mm Utgifter 2005 Prognos 2006 Materiel, forskning mm Insatser Planerat Planerat Planerat 2007 2008 2009 Försvarsmaktens andel av de samlade utgifterna för staten sjunker efterhand. Hur utgifterna varit de senaste två åren, prognosen för det här året och hur de planeras de närmaste tre åren framgår av tabellen ovan. Försvarsmaktens anslag planar ut på 37 miljarder kronor om året. Andelen för de internationella insatserna ökar, från 1,1 miljarder kronor 2004 till närmare 2 miljarder kronor 2009. Förhållandet visar den ökade betydelse som regeringen och Försvarsmakten fäster vid de internationella insatserna. * Observera att alla belopp är angivna i löpande prisläge. 47

Materielplan 2006 I Försvarsmaktens materielplan ligger i år materielbeställningar för totalt 52 miljarder kronor som ska levereras till och med 2011. Planen innehåller allt från studier i tidiga faser till utveckling, anskaffning och slutligen avveckling av materiel. För 2006 får Försvarsmakten materiel och tjänster levererat till ett värde av 16,3 miljarder. Då försvarsmateriel generellt har en lång leveranstid är merparten av materielen som levereras 2006 redan beställd. Här är några exempel på leveranser under 2006 enligt planen: Inom markstridskrafterna Modifierad automatkarbin, AK5C/D Interngruppradiosystem (IGR) Splitterskyddad bandvagn, bv 309 Splitterskyddade patrullfordon (hjulgående) Eldlednings- och observationsinstrument Artillerigranat BONUS Inom sjöstridskrafterna Svävare (den första i en serie om tre) Ledningsbåtar Splitterskyddade stridsbåtar Containerbaserade repsystem Amfibie Hjulburen satellitkommunikationsutrustning Amfibie Spaningspatrullsystem Amfibie EOD/IEDD materiel (ammunitions- och minröjningsmateriel) Båtar för dykverksamhet Andningssystem Sjösäkerhetsmateriel 48

Svensk Information Inom flygstridskrafterna 9 JAS 39 Gripen C/D (senaste versionen) Robot 98, IRIS-T, inklusive strids-, övnings- och blindrobotar och testutrustning EWS39/S (Electronic Warfare System) till JAS Facklor/remsor till EWS för JAS CDL 39, Communication Data Link (ny radioväxel i JAS 39 C/D) LGB (laserstyrd bomb) GBU-12 till JAS 39 C/D FLIR/LDP-kapslar (Forward Looking Infrared & Laser Designation Pod) till JAS 39 C/D Lufttankningsutrustning Inom ledning och informationshantering Radiolänk RL 371IP Delar av nya kortvågssambandssystemet HF 2000 Materiel för underhåll och utbyggnad av Försvarsmaktens tele- och datanät Inom logistikområdet Containerbaserade fältförplägnadssystem Drivmedelstankningscontainrar 10 kubikmeter för fordon, flygplan och helikoptrar Drivmedelsförvaringscontainrar 22 kubikmeter Tankbilar i semitrailerversion 49

Gradbeteckningar Armén Armén General Generallöjtnant Brigadgeneral Överste 1.gr Överste Överstelöjtnant Major Kapten Generalmajor Brigadgeneral Överste 1.gr Överste Överstelöjtnant Major Kapten Konteramiral Flottiljamiral Kommendör av 1. gr Kom- Kommendör- Örlogsmendör kapten kapten Kapten Generalmajor Brigadgeneral Överste 1.gr Överste Kapten Generalmajor Amfibiekåren Amfıbiekåren General Generallöjtnant Flottan Flottan Amiral Viceamiral Flygvapnet Flygvapnet General 50 Generallöjtnant Överstelöjtnant Major

Löjtnant Fänrik Kadett 2 året Kadett 1 året Fanjunkare Sergeant Överfurir Furir Löjtnant Fänrik Kadett 2 året Kadett 1 året Fanjunkare Sergeant Överfurir Furir Löjtnant Fänrik Kadett 2 året Löjtnant Fänrik Kadett 2 året Kadett 1 året Kadett 1 året Fanjunkare Fanjunkare Sergeant Sergeant Överfurir Överfurir Furir Furir Korpral Korpral Korpral Korpral 51

Adresser Om någon kontaktuppgift inte längre stämmer, sök på www.mil.se eller ring Försvarsmaktens högkvarter, 08-788 75 00 för rätt uppgift. A 9 Artilleriregementet Bodens garnison Box 9113 961 19 Boden Tel. 0921-34 80 00 Fax. 0921-34 86 98 E-post: exp-a9-boden@mil.se www.artreg.mil.se Amf 1 Amfibieregementet 130 61 Hårsfjärden Tel. 08-50 26 50 00 Fax. 08-50 26 80 90 E-post: exp-amf1@mil.se www.amf1.mil.se Artilleriets Stridsskola Lyder under A 9 F 7 Skaraborgs flygflottilj 530 32 Såtenäs Tel. 0510-47 70 00 Fax. 0510-47 71 91 E-post: exp-f7@mil.se www.f7.mil.se F 17 Blekinge flygflottilj Box 502 372 25 Ronneby Tel. 0457-47 10 00 Fax. 0457-47 14 20 E-post: exp-f17@mil.se www.f17.mil.se F 21 Norrbottens flygflottilj 971 73 Luleå Tel. 0920-23 45 17 Fax. 0920-23 45 13 E-post: exp-f21@mil.se www.f21.mil.se FJS Fallskärmsjägarskolan Lyder under K 3 FKSC-OPE Försvarets krigsspelscentrum 107 85 Stockholm Tel. 08-788 75 00 Fax. 08-788 80 60 E-post: exp-hkv@mil.se www.fksc.mil.se FMC Flygmedicincentrum 107 85 Stockholm Tel. 08-51 43 90 39 Fax. 08-51 43 90 51 E-post: exp-fmc@mil.se www.fmc.mil.se FMLOG Försvarsmaktens logistik 107 86 Stockholm Tel. 08-51 43 90 00 Fax. 08-51 43 95 60 E-post: exp-fmlog@mil.se www.fmlog.mil.se FMTM Försvarsmakten telenät- och markteleförband Box 1625 701 16 Örebro Tel. 019-39 51 00 Fax. 019-39 35 92 E-post: exp-fmtm-orebro@mil.se FMTS Försvarsmaktens tekniska skola Box 516 301 80 Halmstad Tel. 035-266 20 00 Fax. 035-266 20 09 E-post: exp-fmts@mil.se 52

FMUndSäkC Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum Box 611 751 25 Uppsala Tel. 018-28 21 15 Fax. 018-28 10 99 E-post: exp-ug@upp.fmlog.mil.se www.undsakc.mil.se FSC Försvarsmaktens sjukvårdscentrum Box 5155 426 05 V Frölunda Tel. 031-69 20 00 Fax. 031-691681 E-post: exp-fsc@mil.se www.fsc.mil.se FöMusC Försvarsmusikcentrum Granhammar 196 85 Kungsängen Tel. 08-58 45 40 00 Fax. 08-58 45 18 80 E-post: exp-fomusc@mil.se www.fomusc.mil.se Hkpflj Försvarsmaktens helikopterflottilj 581 98 Linköping Tel. 013-28 30 00 Fax. 013-28 39 10 E-post: info-hkpflj@mil.se www.hkpflj.mil.se HKV Högkvarteret 107 85 Stockholm Tel. 08-788 75 00 Fax. 08-788 77 78 E-post: exp-hkv@mil.se www.hkv.mil.se HvSS Hemvärnets stridsskola Vällinge 145 90 Norsborg Tel. 08-58 45 49 15 Fax. 08-58 45 49 00 E-post: exp-hvss@mil.se www.hvss.mil.se Högvakten Garnisonsavdelningen Kungliga slottet Box 2026 103 11 Stockholm Tel. 08-402 63 17 Fax. 08-20 11 86 E-post: hogvakten@royalcourt.se www.hogvakten.mil.se I 19 Norrbottens regemente Box 9105 961 19 Boden Tel. 0921-34 80 00 Fax. 0921-34 93 45 E-post: exp-i19@mil.se www.i19.mil.se Ing 2 Göta ingenjörregemente Box 1002 575 28 Eksjö Tel. 0381-180 00 Fax. 0381-184 14 E-post: exp-ing2@mil.se www.ing2.mil.se K 3 Livregementets husarer 546 81 Karlsborg Tel. 0505-45 10 00 Fax. 0505-45 13 96 E-post: exp-k3@mil.se www.k3.mil.se Ledningsskolan Lyder under S 1 53

LG Livgardet 196 85 Kungsängen Tel. 08-584 518 00 Fax. 08-584 518 80 E-post: exp-lg@mil.se www.livgardet.mil.se Lv 6 Luftvärnsregementet Box 515 301 80 Halmstad Tel. 035-266 20 00 Fax. 035-266 30 09 E-post: exp-lv6@mil.se www.lv6.mil.se LSS Luftstridsskolan Box 645 751 27 Uppsala Tel. 018-28 10 00 Fax. 018-28 10 99 E-post: exp-ug@fmlog.mil.se www.lss.mil.se MarinB Marinbasen Box 527 371 23 Karlskrona Tel. 0455-850 00 Fax. 0455-861 80 E-post: exp-marinb@mil.se www.marinbasen.mil.se MHS H Militärhögskolan Halmstad Box 516 301 80 Halmstad Tel. 035-266 20 00 Fax. 035-266 28 09 E-post: exp-mhs-h@mil.se www.halmstad.mil.se MHS K Militärhögskolan Karlberg Box 300 24 104 25 Stockholm Tel. 08-562 810 00 Fax. 08-562 813 25 E-post: exp-mhsk@mil.se www.mhsk.mil.se MSS Markstridsskolan Box 625 541 29 Skövde Tel. 0500-46 50 00 Fax. 0500-46 50 20 E-post: E-post: exp-mss@mil.se www.mss.mil.se Kvarn: Box 120 590 30 Borensberg Tel. 013-19 50 00 Fax. 013-19 55 00 E-post: exp-mss@mil.se www.mss.mil.se OPE Operativa enheten 107 85 Stockholm Tel. 08-788 75 00 Fax. 08-788 70 73 E-post: exp-hkv@mil.se www.opil.mil.se P 4 Skaraborgs regemente Box 604 541 29 Skövde Tel. 0500-46 50 00 Fax. 0500-46 50 20 E-post: exp-p4@mil.se www.p4.mil.se 54

P 7 Södra skånska regementet Revingehed 247 82 Södra Sandby Tel. 046-36 80 00 Fax. 046-36 80 50 E-post: exp-p7@mil.se www.p7.mil.se RekryC Försvarsmaktens rekryteringscentrum 107 85 Stockholm Tel. 08-514 390 00 Fax. 08-514 390 02 E-post: rekryc@pub.mil.se www.rekryc.mil.se S 1 Upplands regemente Box 920 745 25 Enköping Tel. 0171-15 70 00 Fax. 0171-15 70 44 E-post: exp-s1@mil.se www.s1.mil.se SkyddC Totalförsvarets skyddscentrum 901 76 Umeå Tel. 090-17 55 00 Fax. 090-17 55 55 E-post: exp-skyddc@mil.se www.skyddc.mil.se SWEDEC Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum Box 1003 575 28 Eksjö Tel. 0381-180 00 Fax. 0381-184 14 E-post: exp-swedec@mil.se www.swedec.mil.se SSS Sjöstridsskolan Box 527 371 23 Karlskrona Tel. 0455-850 00 Fax. 0455-864 64 E-post: exp-sss@mil.se www.os.mil.se T 2 Göta trängregemente Box 602 541 29 Skövde Tel. 0500-46 50 00 Fax. 0500-46 50 00 E-post: exp-t2@mil.se www.t2.mil.se 1. ubflj Första ubåtsflottiljen Box 527 371 27 Karlskrona Tel. 0455-850 00 Fax. 0455-864 64 E-post: exp-1ubflj@mil.se www.1ubflj.mil.se 3. sjöstridsflj. Tredje sjöstridsflottiljen Box 527 371 23 Karlskrona Tel. 0455-850 00 Fax. 0455-864 64 E-post: exp-sjostridsflj@mil.se www.3ysflj.mil.se 4. sjöstridsflj. Fjärde sjöstridsflottiljen 148 80 Muskö Tel. 0455-850 00 Fax. 08-50 26 18 04 E-post: exp-4sjostrid@mil.se 55

Försvarets Bildbyrå

Fakta om FM 2006 M7754-766331 P M 7 7 5 4 7 6 6 3 3 1 107 85 Stockholm Tel 08-788 75 00 www.mil.se