Policydokument Antagningsordning Högskolestyrelsen 2004-02-16 Dnr 10-106/04
Antagningsordning vid Högskolan i Gävle Innehåll 1. INLEDNING 3 2. TILLTRÄDE TILL GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 3 2.1 Behörighet 3 2.1.1 Allmänna bestämmelser om behörighet 3 2.1.2 Grundläggande behörighet 3 2.1.3 Särskild behörighet 4 2.1.3.1 Standardbehörighet 4 2.2 Urval 4 2.2.1 Platsgaranti 5 2.2.2 Urvalsgrunder 5 2.2.2.1 Betygsurval 5 2.2.2.2 Högskoleprovurval 5 2.2.2.3 Andra särskilda prov 6 2.2.2.4 Tidigare utbildning 6 2.2.2.5 Arbetslivserfarenhet 6 2.2.2.6 Särskilda skäl 6 2.2.3 Rangordning mellan urvalsgrupper 6 2.2.4 Modell för urval 7 2.2.5 Urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare i Högskolan i Gävle 7 2.2.6 Urval till en utbildning som inte vänder sig till nybörjare i Högskolan i Gävle 8 2.2.6.1 Typ av kurs. Definition 8 2.2.6.2 Urval till grundkurser på A-nivå inom utbildningsprogram 8 2.2.6.3 Urval till fortsättnings-(b-nivå) och fördjupningskurser (C/D-nivå 9 2.2.6.4 Urval till fort- och vidareutbildningskurser 9 2.2.6.5 Urval till orienteringskurser 10 3. FORMER FÖR FATTANDE AV BESLUT 10 3.1 Beslutsinstanser 10 3.1.1 Program- och kursutbud 10 3.1.2 Särskild behörighet 10 3.1.3 Utbildnings- och kursplan 11 3.1.4 Antagning 11 3.1.5 Dispens, motsvarandebedömning 11 1
3.1.6 Urval 11 3.2 Studenters delaktighet 12 3.3 Informationsmaterial 12 4. ÖVERKLAGANDE AV BESLUT 12 5. ANTAGNINGSPROCESSEN VID HiG 12 5.1 Antagning till utbildningsprogram 12 5.1.1 Anmälan 12 5.1.2 Antagning 13 5.1.3 Reservantagning 13 5.2 Antagning till kurser 13 5.2.1 Anmälan 13 5.2.2 Antagning 14 6. REGISTRERING OCH AVREGISTRERING 15 6.1 Registrering 15 6.2 Avregistrering 15 2
1. Inledning Högskolestyrelsen ska enligt 2 kap 2 högskoleförordningen (HF) besluta om antagningsordning. Denna ska finnas tillgänglig och avse de regler för grundläggande högskoleutbildning som högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan, behörighet och urval, dels i fråga om hur beslut om antagning fattas och hur beslut om behörighet överklagas (HF 6 kap 3 ). Föreliggande antagningsordning har utarbetats utifrån högskolelagen, högskoleförordningen och hittills gällande ordning (Dnr 8.21-562/90, 1990-11-09) samt praxis sådan den dokumenterats i den årliga kurskatalogen för Högskolan i Gävle (HiG). Nedanstående regler gäller vid HiG från 1997-02- 27 (uppdaterade 1999-02-25 och 2003-04-11). 2. Tillträde till grundläggande högskoleutbildning 2.1 Behörighet Enligt 1 kap 8 högskolelagen (HL) ska grundläggande högskoleutbildning väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna förvärvar på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringens föreskrifter om tillträde till grundläggande högskoleutbildning finns i 7 kap HF. 2.1.1 Allmänna bestämmelser om behörighet Antagning till grundläggande högskoleutbildning ska avse en kurs eller ett utbildningsprogram. För att kunna antas krävs att den sökande har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara förskriven. Enligt 7 kap 3 HF får en högskola besluta om dispens från något eller några behörighetsvillkor. När det är fråga om dispens för en viss sökande ska det beaktas om den sökande genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen avgör den högskola som anordnar en utbildning, vilka behörighetsvillkor som ska gälla för att bli antagen till utbildningen (4 kap 2 HL). 2.1.2 Grundläggande behörighet Villkor för grundläggande behörighet regleras i HF 7 kap 4-6 samt i föreskrifter av Högskoleverket om grundläggande behörighet samt urval (HSVFS 1996:22, ändr 1997:33). 3
2.1.3 Särskild behörighet Föreskrifter om särskild behörighet finns HF 7 kap 7. De krav som högskolan ställer på särskilda förkunskaper ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse: -kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper -kunskaper från en eller flera högskolekurser -andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. För utbildning som vänder sig till sådana som inte är nybörjare i högskolan bestämmer högskolan kraven. Med nybörjare i högskolan menas student som för första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning i Sverige. För utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan bestämmer i vissa fall Högskoleverket kraven på särskild behörighet och i vissa fall högskolan. Den särskilda behörigheten för tillträde till en viss utbildning framgår av kursplaner och programmens utbildningsplaner. 2.1.3.1 Standardbehörighet För en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan anges den särskilda behörigheten från gymnasieskolans nationella program i en s k standardbehörighet (7 kap 8 HF). Högskoleverket meddelar föreskrifter om vilka standardbehörigheter som finns samt om vilka standardbehörigheter som ska gälla för utbildningar som leder till sådana yrkesexamina, som inte har en konstnärlig inriktning. För övriga utbildningar som vänder sig till nybörjare i högskolan bestämmer högskolan vilka standardbehörigheter som ska gälla. Efter tillstånd av Högskoleverket får högskolan dock i fråga om en viss utbildning ställa andra krav än sådana som anges i standardbehörigheter, om det behövs för utbildningen. 2.2 Urval Enligt 4 kap 1 HL ska högskolorna ta emot behöriga sökande så långt detta kan ske med hänsyn till det krav på hög kvalitet som gäller. Om inte alla behöriga sökande till en utbildning kan beredas plats ska urval göras bland de sökande (4 kap 3 HL). 4
2.2.1 Platsgaranti I de fall högskolan bedömer det möjligt att erbjuda alla sökande plats ges s k platsgaranti, dvs samtliga behöriga sökande som anmält sig inom föreskriven tid antas. 2.2.2 Urvalsgrunder Enligt 7 kap 10 HF ska vid urval till grundläggande högskoleutbildning hänsyn tas till de sökandes meriter. Vid urvalet används urvalsgrunderna: -betyg -högskoleprov -andra särskilda prov -tidigare utbildning -arbetslivserfarenhet och -särskilda skäl. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också ske med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrepresenterade könet. Vid likvärdiga meriter får vidare lottning användas, om urval med hänsyn till kön inte kan göras. Vänder sig utbildningen till sådana som inte är nybörjare i högskolan bestämmer högskolan vilka urvalsgrunder som ska användas. 2.2.2.1 Betygsurval Högskoleverket meddelar enligt 7 kap 12 HF föreskrifter om fördelning av platser i betygsurvalet mellan olika grupper av sökande. 2.2.2.1.1 Betygsvärdering Meritvärdering av betyg följer de av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) antagna bedömningshandböckerna för svensk och utländsk förutbildning. 2.2.2.2 Högskoleprovurval För alla högskolor i landet ska finnas ett gemensamt högskoleprov. Högskoleverket svarar för att provet framställs. HiG använder högskoleprov som urvalsgrund och anordnar sådant. Resultatet av högskoleprovet är giltigt i fem år (HF 7 kap 17 ). Högskoleprovet ska fördelas i två grupper med lika många platser i varje (HF 7 kap 12 ): -högskoleprovresultat -högskoleprovresultat samt arbetslivserfarenhetspoäng 5
Arbetslivspoäng ges efter fem års arbete på minst halvtid och med en fjärdedel av maximal poäng för högskoleprovet. Högskoleverket meddelar närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivspoäng. 2.2.2.3 Andra särskilda prov Andra särskilda prov än högskoleprovet får användas som urvalsgrund endast i fråga om (HF 7 kap 15 ): -utbildningar som förbereder för yrkesområden som ställer krav på vissa personliga egenskaper eller särskild kompetens och -utbildningar med konstnärlig inriktning. 2.2.2.4 Tidigare utbildning - poängurval I denna grupp gäller högskolepoäng. Meritvärdet motsvarar avklarade poäng (faktisk poängsumma) räknat fram till och med sista ansökningsdatum på höst- respektive vårtermin. Vid samma meritvärde lottas rangordningen. 2.2.2.5 Arbetslivserfarenhet I denna grupp gäller antal år i arbetslivet. 2.2.2.6 Särskilda skäl Högskoleverket meddelar föreskrifter om användningen av urvalsgrunden särskilda skäl. Om det finns särskilda skäl får Högskoleverket medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får tillämpa annan urvalsgrund eller göra annan platsfördelning enligt HF 7 kap 16a och 16b. 2.2.3 Rangordning mellan urvalsgrupper Rangordning kan göras seriellt, parallellt eller i kombination av båda. Seriell rangordning I första hand antas en viss grupp. Finns platser kvar, antas en annan grupp och i tredje hand övriga sökande. Parallell rangordning Tillgängliga platser fördelas mellan ett antal grupper antingen proportionellt i förhållande till antal sökande eller enligt en i förväg fastställd procentsats. 6
2.2.4 Modell för urval 1. Sökande som har särskilda skäl antas genom förtur eller individuell prövning. 2. Sökande placeras i olika urvalsgrupper. Exempel: -betygsurval -provurval -poängurval Platserna fördelas på av högskolan fastställt sätt mellan urvalsgrupperna. Inom varje grupp görs urvalen genom rangordning efter meritvärde. 3. Behöriga sökande utan meritpoäng placeras i urvalsgruppen övriga sökande och lottas till eventuellt återstående platser. Denna modell kan användas i sin helhet eller delvis. 2.2.5 Urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan Urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan kan avse såväl utbildningsprogram som kurser. Vid urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan ska urvalsgrunderna vara betyg och resultat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. Om det inte finns synnerliga skäl ska platserna fördelas på följande sätt (HF 7 kap 12 ): -minst en tredjedel på grundval av betyg och -minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. För högskoleprovet fördelas hälften av platserna på grundval av poäng för såväl högskoleprovet som arbetslivserfarenhet och hälften på grundval av poäng för enbart högskoleprovet. Fördelning av platser mellan olika urvalsgrupper vid urvalet till utbildningsprogram beslutas vid HiG av högskolestyrelsen och för kurser av institutionsstyrelsen. Typ av kurs: 1. Grundkurser på A-nivå 2. Fort- och vidareutbildningskurser 3. Orienteringskurser (Jämför avsnitt 2.2.6.1, Typ av kurs. Definitioner) För närvarande sker fördelningen vad avser kurser enligt följande: -betygsurval 50 procent -högskoleprovurval 50 procent. 7
För att öka möjligheten till direkt övergång från gymnasiet till högskolan tillämpas följande fördelning för utbildningsprogram: - betygsurval 60 procent - högskoleprovurval 40 procent. Reglerna ovan avser urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan. Dock kan förtur ges åt sökande som redan är student vid högskolan (HF 7 kap 11 ). 2.2.6 Urval till utbildning som inte vänder sig till nybörjare i högskolan Urval till utbildningar som inte vänder sig till nybörjare i högskolan avser främst kurser. Högskolan bestämmer för dessa vilka urvalsgrunder som ska användas. 2.2.6.1 Typ av kurs. Definitioner De kurser som ges av HiG är av olika karaktär, främst beroende på skillnader i mål och målgrupp. Fyra grupper av kurser kan urskiljas, varav grupp 2 utgörs av kurser som inte vänder sig till nybörjare i högskolan, medan grupp 1, 3 och 4 också kan vända sig till nybörjare i högskolan. (Jämför avsnitt 2.2.5, Typ av kurser.) 1. Grundkurser på A-nivå, inom program. 2. Fortsättnings- (B-nivå) och fördjupningskurser (C/D-nivå). Kurserna bygger på tidigare högskolestudier i ämnet. 3. Fort- och vidareutbildningskurser. Kurser som främst vänder sig till redan yrkesutbildade eller yrkesverksamma. 4. Orienteringskurser. Korta kurser, oftast med endast grundläggande behörighet som krav och med bred rekrytering. Kurser kan förekomma i olika former med avseende på: -studietakt: hel- eller deltid -undervisningens förläggning: dag, kväll eller veckoslut -distributionsform: reguljär, distans eller decentraliserad 2.2.6.2 Urval till grundkurser på A-nivå inom utbildningsprogram För att ge programstudenter möjlighet att kombinera kurser kan förtur ges åt vissa grupper av sökande. Urval sker efter uppnådda högskolepoäng (poängurval). Modell för urval återfinns under 2.2.4. Urvalet sker seriellt genom rangordning efter meritvärde. 8
2.2.6.3 Urval till fortsättnings- (B-nivå) och fördjupningskurser (C/Dnivå) För urval till B- och C/D-kurser används poängurval. Modell för urval: avsnitt 2.2.4. Sökande placeras i följande urvalsgrupper: -sökande med resultat i det sökta ämnet -sökande med resultat dels i det sökta ämnet, dels från tidigare relevanta kurser Platser fördelas mellan urvalsgrupperna. Inom varje grupp görs urvalet i rangordning efter meritvärde. 2.2.6.4 Urval till fort- och vidareutbildningskurser Fort- och vidareutbildningskurser vänder sig i första hand till sökande med en viss typ av yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet samt till nybörjare i högskolan. För de kurser som i första hand vänder sig till viss/a yrkeskategorier bör reglerna för urval utformas specifikt för respektive kurs utifrån den speciella målgrupp som kursen vänder sig till. Modell för urval: avsnitt 2.2.4. Seriellt urval Sökande placeras i urvalsgrupper där ingen kan antas i en grupp förrän samtliga sökande i närmast högre rangordnad grupp är antagna. Exempel: Grupp 1. Sökande med mer än fem års yrkesverksamhet Grupp 2. Sökande med mindre än fem års med mer än två års yrkesverksamhet Grupp 3. Sökande med mindre än två års yrkesverksamhet Inom varje grupp sker urval genom lottning. Parallellt urval Sökande placeras i urvalsgrupper utifrån den yrkeskategori de representerar: Grupp 1. Sökande med yrkesverksamhet A Grupp 2. Sökande med yrkesverksamhet B Grupp 3. Sökande med yrkesverksamhet C Inom varje urvalsgrupp i den parallella modellen kan urval göras seriellt, om flera kategorier placeras i samma grupp. 9
2.2.6.5 Urval till orienteringskurser Orienteringskurser riktar sig inte till någon speciell målgrupp utan kan sägas vara av allmänt intresse. Lottning kan användas när det inte finns andra lämpliga möjligheter att skilja sökande med likvärdiga meriter åt. 3. Former för fattande av beslut Högskolestyrelse och rektor är ytterst ansvariga för beslut fattade inom högskolan. Vissa beslut vad gäller antagning har delegerats till utbildningsoch forskningsnämnderna samt lärarutbildningsnämnden, utbildningschef, chefen för lärarutbildningen, institutionsstyrelse, prefekt eller studerandeadministrativ chef. En institutionsstyrelse/prefekt beslutar för kurser inom ämnen som tillhör respektive institution. 3.1 Beslutsinstanser 3.1.1 Program- och kursutbud Högskolestyrelsen inrättar och fastställer vilka program som ska ges, liksom fördelningen av platser och urvalsgrunder efter förslag från nämnderna. Platsantal för senare del av program beslutas av utbildningschefen respektive chefen för lärarutbildningen efter beredning av programhandläggaren. Institutionsstyrelsen/erna fastställer kursutbudet utifrån givna budgetramar i samråd med rektor/utbildningschef/chefen för lärarutbildningen. Fastställandet föregås av en s k beställning av programansvarig för programkurser och av ämnesföreträdare för s k fristående kurser. Beställningarna bereds i samråd med berörd/a prefekt/er. 3.1.2 Särskild behörighet Beslut om särskilda förkunskaper för antagning till utbildningsprogram, som inte leder till yrkesexamen (exklusive konstnärlig inriktning) för vilka Högskoleverket meddelar föreskrifter, fattas av högskolestyrelsen efter beredning av utbildningschef, chefen för lärarutbildningen och programansvariga. Beslut om särskilda förkunskaper för antagning till kurser fattas av institutionsstyrelse efter beredning av berörd ämnesföreträdare. 10
3.1.3 Utbildnings- och kursplan För utbildningsprogram och för kurs ska utbildningsplan respektive kursplan finnas. Vid HiG fastställer utbildnings- och forskningsnämnderna samt lärarutbildningsnämnden utbildningsplaner, efter beredning av utbildningschef, chefen för lärarutbildningen, programansvarig och ämnesföreträdare. Institutionsstyrelserna fastställer kursplaner efter beredning av ämnesföreträdare. 3.1.4 Antagning Beslut om antagning till program och kurser fattas av studerandeadministrativ chef. 3.1.5 Dispens, motsvarandebedömning Beslut om generella dispenser från behörighetskrav och motsvarandebedömning för program och kurser fattas av utbildnings- och forskningsnämnderna samt lärarutbildningsnämnden efter beredning av en grupp bestående av utbildningschef, chefen för lärarutbildningen, programhandläggare samt företrädare för antagningsenheten och studentkåren. Beslut om individuella dispenser fattas av studerandeadministrativ chef. Vid behov inhämtas yttrande av berörd ämnesföreträdare. 3.1.6 Urval Särskilda föreskrifter om urvalsgrunder för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare utfärdas av högskolestyrelsen, som även beslutar om fördelning av platser mellan olika urvalsgrunder. Beslut om urvalsgrunder för antagning till senare del av program fattas av utbildningschefen respektive chefen för lärarutbildningen. Sådana beslut fattas också vid behov av utbildningschefen respektive chefen för lärarutbildningen vid övergång från s k basår till garantiplats samt vid behov vid övergång från behörighetsgrundande utbildning och s k Öppen ingång till olika program. Institutionsstyrelsen fattar beslut om urvalskriterier för antagning till kurser. Detta innebär fastställande av typ av kurs, urvalsgrunder och urvalsmodell. Beslut om antagning av sökande på grund av särskilda skäl fattas av studerandeadministrativ chef. 11
3.2 Studenters delaktighet Studenterna är representerade i högskolestyrelse, utbildnings- och forskningsnämnderna, lärarutbildningsnämnden, programråd och institutionsstyrelse. Se även under 3.1.5. 3.3 Informationsmaterial En presentation av högskolan och dess utbud finns tillgängligt via Internet (www.hig.se och www.studera.nu) samt i Studenthandboken, som är en presentationskatalog över Sveriges universitet och högskolor. HiG ger årligen ut en utbildningskatalog som beskriver de olika utbildningsprogram, programkurser och fristående kurser som ges vid högskolan. För varje utbildningsprogram finns förutom utbildningsplan även en programbeskrivning. För kurser finns kursplaner och separata kursbeskrivningar. 4. Överklagande av beslut Beslut om att sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning eller avslag på dispensansökan får överklagas. Överklagandet ska vara skriftligt. I skrivelsen ska anges vad som överklagas och vilken ändring som önskas. Skrivelsen ska ställas till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) men insändas till Högskolan i Gävle. Överklagandeskrivelsen ska ha inkommit till HiG inom tre veckor efter den dag då klaganden fick del av beskedet. 5. Antagningsprocessen vid HiG Antagning till utbildningsprogram vid HiG sker främst genom den av Verket för högskoleservice (VHS) samordnade antagningen. Antagning till kurser sker lokalt vid HiG. 5.1 Antagning till utbildningsprogram 5.1.1 Anmälan För utbildningsprogram där antagning sker i den av VHS samordnade antagningen ska anmälan göras till VHS på särskild blankett eller via VHS hemsida (www.vhs.se). Sista anmälningsdatum framgår av aktuell VHSbroschyr. Om platser återstår efter VHS andra antagningsomgång kan sent inkomna anmälningar beaktas lokalt. Vid lokal antagning till utbildningsprogram görs anmälan på särskild blankett direkt till HiG. 12
5.1.2 Antagning Antagning till utbildningsprogram ingående i den samordnade antagningen ombesörjs av VHS. Se aktuell VHS-broschyr. Lokal antagning till utbildningsprogram ombesörjs av HiG. 5.1.3 Reservantagning Efter VHS andra urvalsomgång kallas reserver. Reserv ska antas i den urvalsgrupp där plats har blivit ledig och i den ordning de är förtecknade. Om det inte finns någon reserv i urvalsgruppen, ska reserv antas från annan valfri grupp. Kallelse får ske på lämpligaste sätt. 5.2 Antagning till kurser 5.2.1 Anmälan Alla som vill påbörja studier på kurs måste anmäla sig i förväg på särskild blankett. Sista anmälningsdatum: se aktuell utbildningskatalog. Kurser söks för en termin i taget. Det åligger sökande att till ansökan bilägga bevittnade kopior av exempelvis avgångsbetyg och intyg. Komplettering av åberopade betyg görs senast vid fastställt datum på höst- respektive vårterminen. Lämnas flera blanketter behandlas den senast daterade. Vid namnändring samt om avgångsbetyg inte utvisar hela personnumret ska ett personbevis medsändas. Inskickade merithandlingar återsänds inte. Mer än 20 poäng per termin HiG använder en blankett Anmälan till kurs för grundkurser, fort- och vidareutbildningskurser och orienteringskurser (s k fristående kurser). På anmälningsblanketten kan anmälan ske dels till s k huvudkurs, dels till s k tilläggskurs. Syftet med detta är att åstadkomma en rättvisare fördelning av antalet platser på översökta kurser. Till tilläggskurs kan man antas endast om det finns platser kvar när antagningen till huvudkurs har gjorts. Inom huvudkurs antas normalt till högst 20 poäng och inom tilläggskurs antas normalt till högst 10 poäng. Begränsningen gäller för såväl kurser med urval som kurser med platsgaranti. Mer än 30 poäng per termin Studier på mer än 30 poäng per termin bör planeras i samråd med programansvarig eller studievägledare. Det fordras särskild ansökan för s k parallelläsning. Ansökan om parallelläsning ska bifogas kursanmälan tillsammans med yttrande från programansvarig eller studievägledare. 13
Kurs inom program Inom (de flesta) utbildningsprogram fordras särskild anmälan till kurser. Detta sker via LantWeb. Anvisningar om vilka kurser som kan sökas inom programmet lämnas av respektive programansvarig, i form av programinformation för studenterna, inför höstterminen och vårterminen. 5.2.2 Antagning För sent inkomna anmälningar För sent inkomna anmälningar behandlas efter dem som inkommit i tid. Någon meritvärdering görs inte, endast behörighetsgranskning. Rangordning sker efter datum, då anmälan inkommit till högskolan. Inställande av kurs Kurser ges under förutsättning att tillräckligt antal behöriga sökande finns. I det fall att för få behöriga sökande finns vid anmälningstidens utgång kan en kurs ställas in. Högskolan förbehåller sig rätten att vid extraordinära händelser ställa in kurs även efter det att antagning skett. I förekommande fall erbjuds annat studiealternativ inom högskolan. Rangordning av sökalternativ Urvalet till olika sökalternativ prövas i den rangordning som den sökande angivit. Vid antagning till ett högre prioriterat alternativ stryks de lägre prioriterade alternativen. Antagningsbesked Antagningsbesked sänds per post i början av juli för höstterminen och i början av december för vårterminen. För den som inte blivit antagen utan placerats som reserv, anges reservplats och urvalsgrupp på antagningsbeskedet. En person kan förekomma i flera urvalsgrupper och således ha flera reservplatser. Svarskrav Det är svarskrav på antagningsbeskedet. Svar måste ges om den sökande önskar kvarstå på erbjuden plats eller reservplats. Uteblivet svar medför att samtliga anmälningsalternativ stryks och att platsen lämnas till annan sökande. Reservantagning Behöriga sökande, som inte kan beredas plats på sökt kurs, sätts på reservplats. I antagningsbeskedet framgår vilket ordningsnummer reservplatserna har. När svar inkommit till antagningsenheten görs ett andra urval. Nytt antagningsbesked sänds ut till de reserver som blivit antagna. Återbud efter det andra urvalet lämnas till institutionerna vilka då kallar ytterligare reserver. På de flesta kurser görs ett överintag, vilket innebär att reserv inte generellt inkallas för varje person som lämnat återbud eller uteblivit från introduktionsmötet utan att ha anmält förhinder. 14
Antagning med villkor Vissa kurser kräver kunskaper i form av tidigare studier på högskolan. Även om en kurs ännu inte är avslutad, kan en person bli antagen till den nya med villkor att uppfylla förkunskapskravet när den nya kursen börjar. Läses den kurs som krävs vid en annan högskola måste detta styrkas i samband med anmälan (intyg om registrering, hittills avklarade poäng eller dylikt). Har en person antagits med villkor, stryks eventuella reservalternativ. Uppfylls inte förkunskapskraven när den nya kursen börjar, riskerar den sökande att stå utan plats. Därför bör endast sådana kurser sökas till vilka den sökande är säker på att uppfylla förkunskapskraven. Antagning med villkor sker aldrig när det gäller ämneskunskaper från gymnasieskolan. Dispens Om inte kraven för grundläggande behörighet eller särskild behörighet för en viss kurs uppfylls och särskilda skäl föreligger, kan dispens från det krav som den sökande inte uppfyller sökas. Dispensansökan lämnas i samband med anmälan i form av särskilt brev till antagningsenheten. 6. Registrering och avregistrering 6.1 Registrering Den som studerar vid en högskola ska vara medlem i studentkår. (Förordning om studerandekårer etc, SFS 1983:18 4) Det är också obligatoriskt att registrera sig på den institution som är kursanordnare. Registrering sker vid första kurstillfället. En registrering gäller enbart en viss kurs och en viss kursperiod. Vid registrering bekräftas avsikten att gå kursen. Någon rätt att gå kursen vid ett senare tillfälle finns inte. En person kan således inte antas igen till en kurs där denne redan är registrerad. 6.2 Avregistrering För att en registrering ska kunna upphävas - något som är en förutsättning för att kunna söka kursen en annan termin - måste senast tre veckor efter kursstart institutionen meddelas om beslut om avbrytande av kurs 15