Micasa Fastigheters visningslägenhet Visionen om framtidens omsorgsboende Ett gott exempel Ett boende att se fram emot
En lugn och hemlik miljö med naturliga material och fokus på hjälpmedel och inredning Micasa Fastigheter skall vara en drivande kraft i branschutredningen. Det innebär att bolaget skall medverka i utvecklingen av nya lösningar som förenklar och förbättrar tillvaron för personer som har behov av ett extra stöd i boendet. Erfarenheten visar att det i många fall skiljer sig i utformning av bostäder till demenssjuka beroende på beställarens erfarenheter och kunskap. Hur ett boende utformas beror därför i hög grad på de ansvariga för ett boende vid ombyggnadstillfället, inte alltid på den forskning och kunskap som finns om dementsjukas behov. Alla verksam 3
heter har sina olika kunskaper och erfarenheter. I den visningslägenhet som Micasa Fastig heter skapat har erfarenheterna och de nya forskningsrönen inom demensproblematiken tagits tillvara. I planeringsfasen har det ingått studiebesök på olika gruppbostäder för demenssjuka. Intervjuer har gjorts med sjuksköterskor och ansvariga och även med boende. Forskare och andra kunniga personer inom området har intervjuats. Demens är en sjukdom som är mycket individuell. Det finns ibland varken rätt eller fel vid utformning av boendet. Det som de flesta pekat på och som är framträdande i visningslägenheten är vikten av lugn, harmoni och betydelsen av belysning, kulörer och kontraster. Tanken med lägenheten är att visa ett gott exempel på hur en omsorgslägenhet kan se ut idag och i framtiden. Projektgrupper m fl ska kunna besöka lägenheten i början av projektet för att få idéer och inspiration och på så sätt förkorta projekteringstiden. Lägenheten är också tänkt att vara en källa till kunskap och inspiration för arkitekter, personal inom äldreomsorgen, studenter och t ex anhöriga. Visningslägenheten är utrustad i enlighet med senaste forskningsresultat och väl underbyggda erfarenheter. Det ska vara möjligt att provbo i lägenheten. I visningslägenheten kommer en fiktiv person, som kallas Hanna, att bo. Lägenheten är anpassad efter Hannas behov och möblerad precis som en riktig lägenhet med en så hemlik miljö som möjligt. Hanna är demenssjuk och har precis flyttat in i lägenheten, hon kan inte längre bo kvar hemma och behöver omsorg dygnet runt. Lägenheten ska ses som en del i en gruppbostad för demenssjuka. I projekteringsarbetet har hänsyn tagits till personalens arbete. Teknik har installerats för att underlätta och förbättra trygghet, kvalitet och integritet för den boende. Med hjälp av tekniken i lägenheten kan personalen minska onödiga kontroller och extra spring, för att istället ge den boende lugn. På det sättet kan kvaliteten i boendet höjas och tryggheten för både boende och personal öka. Tack till er alla som hjälpt oss! Välkomna! Anders Nordstrand VD 4
Vardagsrummet har accentfärger på två motstående väggar för att stödja rumsuppfattningen. Lägenhetens utformning Lägenhetens förebild är hemmet. Därför har alla institutionella detaljer tonats ned utan att ge avkall på vårdpersonalens behov av en genomtänkt arbetsmiljö. Den har en ren och enkel visuell utformning med fokus på hjälpmedel och inredning. Naturliga eller naturlika material har använts i största möjliga utsträckning. Färgsättningsprincipen stödjer demenssjukas rumsuppfattning och är baserad på ekvirkets färgskala i kombination med accent färger för viktiga funktioner. Vardagsrummet Vardagsrummet är bostadens hjärta med sovplats, sittgrupp och väl synlig informationsvägg där TV, digital kalender för påminnelser och trygghetslarm samlats för att ge maximal överblickbarhet. Den Svanenmärkta sittgruppens fåtöljer har en grafisk enkel trästomme med subtila detaljer som tillsammans med fjäderkuddarna skapar en avslappnad och ombonad karaktär. Golvet är en imitation av ek för att ge en varm ton av naturliga material och samtidigt är det 5
Badrummet är varmt gult. Den blå kulören associerar till vatten och ger en tydlig kontrast till omgivningen. lättstädat. Golvet ligger på en fjädrande underlagsmatta som motverkar belastningsskador och minimerar fallskador med ett dämpande material som ursprungligen tagits fram av NASA. En rörelsedetektorstyrd ledbelysning i eksockeln på informationsväggen leder med sin asymmetriska placering en nattlig toalettbesökare i riktning mot badrummet. Anslutande golvsocklar är i ek för kontinuitet och för att harmoniera med golvet. Väggarna är microlitvävsbelagda för att simulera ytan av en tapet samtidigt som det är lätt att bättringsmåla vid behov. De är enfärgade utan mönster eftersom detta kan uppfattas som störande av vissa demenssjuka. Vardagsrummet har accentfärger på två motstående väggar för att stödja rumsuppfattningen vid demenssjukdom. Skjutdörren in mot utställningsrummet/personalkontor* har samma färg som väggen för att inte dra uppmärksamheten till den. Ytterväggen har den ljusaste nyansen för att minska kontrasten i förhållande till fönstren. Alla strömbry 6
mationsväggen med TV, digital kalender och trygghetslarm. I taket finns infällda armaturer som belyser tavlor och viktiga väggytor utan att dra uppmärksamheten till sig själva. De lampor som hänger ned i rummet är karaktäristiska lampor som den boende själv väljer som ett personligt komplement. En diskret infälld takskena antyder hur sängen kan komma att vridas ut i rummet vid ett utökat vårdbehov. Innan det behovet uppstår ska uppmärksamheten inte riktas dit för att tona ned de institutionella dragen av bostaden. Med sin minimala slagning och möjligheten att öppna både inåt och utåt är badrumsdörren väl lämpad för rörelsehindrade. tare är svarta för att ge tydlig kontrast och för att det var en vanlig kulör i bostäder när Hanna var ung, vilket ger hög igenkänningsfaktor. Stor ansträngning har lagts vid att dölja kablar och installationsboxar för infor Badrum Dörren till badrummet har en intensiv blå kulör som både associerar till vatten och ger en tydlig kontrast till de omgivande väggarna. Ytan har en relief av ett hjärta för att ge ytterligare associationsmöjligheter. Dörrens minimala slagning och möjligheten att både öppnas inåt och utåt beroende på rörelseriktning gör den väl lämpad för rörelsehindrade med eller utan rullstol. Kulörerna i badrummet har varma gula nyanser för att äldre med dålig cirkulation ofta känner sig frusna vid dusch och bad. Därför sitter det även en väl tilltagen infravärmare integrerad i undertaket. Golvet har en skrovlig halkdämpande yta och är lagd på en fjädrande underlagsmatta som både lindrar effekterna av fall och skapar illusionen av golvvärme genom den ökade isoleringsförmågan. Dörrens blå ac * Utställningsrummet/personalkontoret skall ses som ett utrymme i gruppboendet. 7
centfärg uppträder även för att skilja ut och dra uppmärksamheten till viktiga funktioner som toalettstolens lock och handtaget till handfatet. Självhäftande silhuetter av djur har klistrats på väggen vid duschen för att de som behöver hjälp vid dusch ska ha något att fästa uppmärksamheten på. Handfatet med genomtänkt design är höj- och sänkbart och är försett med väl tilltagna handtag som underlättar och förlänger självständigt användande av badrummet vid nedsatt rörlighet. Duschen har en kombinerad duschstång och handtag och är placerad mellan toalettstol och duschstol för att ge stor flexibilitet vid val av duschplats. Köket Köket med matplats utgör ett viktigt blickfång från vardagsrummet. Matbordet har en lättskött vit laminatskiva och indragna ben för att minska snubbelrisken. Bordets kant har en avvikande accentkulör som under lättar orientering vid nedsatt syn. Stolarna fungerar både som sittmöbel och uppresningsstöd med sina långa armstöd. De horisontella träribborna ger ett bra grepp för en hjälpare som skjuter in stolen. Klädseln är utförd i tåliga, avtagbara och tvättbara material. Köket har en diskret och återhållen framtoning med begränsade funktioner. Kylen är inbyggd och diskret antydd med svag kulörskillnad. Eftersom det inte finns underskåp under bänkskivan och eftersom diskhon är handikappanpassad är det lätt för en rullstolsburen att använda köket. Stor vikt har lagts vid att rensa bort och dölja störande Vitrinskåpet har glasdörrar som direkt visar vad som finns i skåpen. installationer. Fokus ligger istället på vitrinskåpens helt genomsiktliga glas som direkt visar vad som finns i respektive skåp utan att man behöver lita till sitt minne. Även handtagen är markerade genom en matt, svart kulör som ger en tillräcklig kontrast utan att upplevas som ett störande brokigt inslag. Ett av överskåpen används för att dölja den teknik som krävs för att hålla igång informationsväggen med TV, digital kalender, trygghetslarm och rörelsedetektor för ledbelysningssockel. 8
Hallen Hallen domineras av ytterdörren som på grund av sin viktiga funktion har försetts med den blå accentfärgen och av de tekniska hjälpmedlen för påminnelser och dörrkamera. Här finns även kapphyllan som kan gömmas bakom skjutdörrar så att en boende som har svårt att klara sig utanför bostaden inte uppmuntras till att gå ut genom att få syn på ytterkläderna. Dörren till förrådet har samma färg som väggarna för att inte dra uppmärksamheten till sig. Trapphuset Trapphuset domineras av samma färg skala och materialval som i lägenheten. Den yteffektiva nätta soffan vid entrén och postboxarna har varianter av dörrarnas accentfärg. Namnskyltarna av ek med dold låsning i underkant har tagits fram exklusivt för visningslägenheten och har lånat drag av belysningssockeln i lägenheten. Ytterdörren har p g a sin viktiga funktion försetts med den blå accentfärgen. 9
Ett ledljus tänds upp med hjälp av rörelsedetektor när man kliver upp på natten. Belysning Målet med belysningslösningen har varit att skapa en hemtrevlig miljö som går att anpassa efter den boendes behov. Alla uttag för armaturer är förberedda för att belysningen ska kunna dimras och ingå i förprogrammerade ljusscener. Samtliga armaturer är försedda med energieffektiva ljuskällor med lång livslängd för att spara på miljön och minska underhållsbehovet. Ljuskällornas färgtemperatur är anpassade för att ge ett varmt ljus som personer med synskador före drar. Ljus för äldre Ålderdomen leder för många till synskador. Cirka hälften av våra 70-åringar har problem med grumlig lins, katarakt, eller grå starr som det tidigare kallades. De olika synskadorna har utifrån ett belysningsperspektiv mycket gemensamt och ger generaliserat likvärdiga belysningslösningar. Gemensamt för åkommorna är bland annat att känsligheten för bländning ökar och behovet av tydliga kontraster ökar. 10
Bländning Många personer med synskada är mycket känsliga för bländning. Bländningen kan ske direkt via ljus rakt mot ögat, eller indirekt via t ex blanka ytor och föremål, kakel, glasrutor etc. För att minska risken för bländning i lägenheten har vi valt armaturer med stora lysande ytor där ljuskällan är helt dold. Armaturerna är runtlysande för att släppa ut ljus i tak eller vägg närmast armaturen för att på så sätt ge en mjuk övergång mellan ljusare och mörkare ytor. I kök och trapphus används armaturer med mikroprismatisk avbländning vilket ger en effektiv ljusfördelning. Tillsammans med arkitekten har vi diskuterat fram armaturplaceringar och materialval i lägenheten för att minska risken för reflexbländning. Kontraster Kontraster mellan ljust och mörkt och mellan olika färger är avgörande för vårt sätt att se. För höga ljushetskontraster leder till bländning och för låga kontraster gör det svårt att uppfatta det vi vill se. Både färgkontraster och ljushetskontraster är utmärkta att arbeta med för att ge en visuellt tydlig miljö som är lätt att orientera sig i. I trapphuset är en armatur placerad vid entréns glasdörr för att förstärka ljuset inomhus dagtid och minska kontrasten mellan de inre och yttre ljusnivåerna. En ljus färgsättning runt fönster minskar kontrasten mellan ute och inne under dagtid och hjälper även till att sprida dagsljuset in i rummet. Under dygnets mörka timmar blir kontrasterna omvända och ett fönster upplevs som ett svart hål i rummet. En fönsterarmatur tillsammans med en ljus gardin ger en balanserad kontrast. Smart belysning Med ett styrsystem för belysningen kan man programmera användbara funktioner. I lägenheten finns t ex en rörelsesensor som tänder toalettbelysningen och en ljuslist i golvsockeln som lyser upp vägen mot toaletten när man kliver ur sängen. Vid sängen finns en strömbrytare som släcker all belysning eller tänder en förprogrammerad ljusscen. Ute i trapphuset finns också rörelsesensorer som tänder belysningen. När ingen befinner sig i trapphuset dimras belysningen ner till ca tio procent för att spara energi och öka ljuskällornas livslängd. 11
Tekniken är ett komplement till den personliga vården och omsorgen vilket frigör mer tid för personlig kontakt och omvårdnad. Tekniken Micasa Fastigheters visningslägenhet ska uppfylla behoven för en demenssjuk person i en biståndsbedömd omsorgslägenhet. Vi kallar denna person Hanna. Lägenheten ska möjliggöra för olika intressenter att se hur en lägenhet i ett modernt gruppboende kan se ut och fungera och även enkelt anpassas för andra behov. Trygg-i-hemmet-system (Alleato) I visningslägenheten finns ett Trygg-i-hemmet system installerat som samordnar funktioner för att skapa ett tryggt och säkert boende. Tekniken är ett komplement till den personliga vården och omsorgen vilket frigör mer tid för personlig kontakt och omvårdnad. Systemet styrs av en liten dator som inte är större än en bok. Med denna kan personalen enkelt se hur situationen är i Hannas lägenhet genom en webbläsare, utan att ge avkall på säkerhet och integritet. De kan också få meddelanden eller larm för åtgärd till expedition eller mobiltelefon. Alla samordnade funktioner i lägenheten individanpassas utifrån Hannas behov. Via webben får omsorgspersonalen tillgång till informationen. 12
Styrning/Godnattknapp Med teknikens hjälp kan man styra så att den boende med en enda knapptryckning kan stänga av de funktioner som inte behövs under natten. Det kan t ex vara att släcka alla lampor utom ledljuset. Automatik När Hanna skall duscha strålar en behaglig värme från takets infrapanel. Om Hanna glömmer vattnet på när hon lämnar badrummet hjälper tekniken till att automatiskt stänga av det. Samtidigt får personalen ett meddelande om vad som hänt för att kunna hjälpa Hanna. Trygg-i-hemmet-systemet kan styra så att t ex viss belysning tänds då Hanna kommer hem eller släcker all belysning och stänger av vattnet när Hanna lämnar sitt hem. Varningar Lämnas kylskåpet öppet känner systemet av detta och varnar Hanna med ljud och ljusindikering. Även personalen får information om Hanna t ex inte stänger kylskåpet inom en viss tid för att säkerställa att inte mat förstörs. Säkerhet Går Hanna upp på natten tänds ledljus för att hon ska hitta till toaletten. Personalen får samtidigt ett meddelande om att Hanna är uppe. Information och hjälp Ute på balkongen har Hanna en sensor som mäter temperatur och ljus. När det är mörkt ute tänds belysningen på balkongen automatiskt. Den aktuella utomhustemperaturen kan visas via Trygg-i-hemmet-systemet eller skickas till pekskärmen i hallen. Pekskärm (Manodo) I hallen finns en pekskärm som kan konfigureras för att Hanna ska få den information som hon är intresserad av. Det kan t ex vara information om vädret som visas på ett lätt förståeligt sätt, för att hon ska klä sig rätt. Hanna kan även få information vad klockan är och om det är dag, kväll eller natt. Entrélås (Phoniro) I ytterdörren finns ett elektroniskt lås som inte kräver traditionella nycklar. I stället används en personlig digital nyckel som finns i en mobiltelefon. Detta innebär att personalen enkelt och säkert kan få tillgång till lägenheten när så behövs. Samma mobiltelefon kan användas för information och larm från Trygg-i-hemmet-systemet. Porttelefon (Scanteco Multimedia) Vid utsidan av bostadsdörren finns en porttelefon med kamera. När någon trycker på dörrklockan visas kamerabilden upp på en liten skärm på insidan av dörren för att Hanna ska se vem som kommer på besök innan hon öppnar dörren. 13
Trygghetslarm (CareTech) I lägenheten finns ett nyutvecklat digitalt trygghetslarm som kan kommunicera över bredband. På så sätt utnyttjas bredbandets tekniska fördelar istället för att använda den äldre tekniken som idag inte alltid fungerar i kombination med modern IP-telefoni och bredbandsinfrastruktur. Aktivitetsklocka (Vivago) På armen har Hanna en digital klocka som också är ett trygghetslarm. Klockan larmar om Hanna inte har den på sig men också om Hanna inte mår bra. Om Hanna lämnar sin lägenhet kan personalen automatiskt få ett meddelande till sin mobiltelefon och till datorn. Även detta trygghetslarm är anpassat för IP-kommunikation. Digital kalender (Memoplanner) Hanna har en digital kalender med påminnelsefunktion som är placerad vid TV:n. Genom denna kalender får Hanna hjälp att hålla reda på avtalade tider. Som t ex när det är dags att ta medicin, gå på musikstund eller att hennes dotter ska komma på besök. Kalendern kan t ex uppdateras av omsorgspersonal eller anhöriga via Internet. Koppling till journalsystem (Intel) Via en trådlöst uppkopplad skärm kan vårdpersonalen få tillgång till Hannas journal. Distriktssköterskan, som har med sig skärmen, får här tillgång till sitt journalsystem. Hon kan t ex kontrollera läkemedelslistan, dokumentera besöket och till och med fotografera eventuella problem med den inbyggda kameran. Enheten är desinficerbar om så behövs. SMS och MMS via TV (Inview) Om barnbarnen skickar MMS till Hanna kan hon med en knapptryckning se bilder, lyssna på meddelandet och läsa texten på sin TV. Via sin fjärrkontroll kan hon spela in ett röstmeddelande och skicka tillbaka. 14
Översikt tekniken 15
Det praktiska byggarbetet Materialval av utrustning samt ytskikt är väl genomtänkt och allt finns tillgängligt på marknaden. Den tekniska utrustningen är avancerad men inte svår att installera. Inga kabeldragningar är synliga och alla anslutningar placerade i väl genomtänkt och anpassad höjd. De delar av de tekniska installationerna som inte är direkt riktade mot den boende är dolda. T ex kablar, givare och installationsboxar. Sockeln i vardagsrummet har tagits fram exklusivt för visningslägenheten och består av ett massivt stycke ek som frästs ur för att inrymma en självhäftande remsa med lysdioder som belyser sockelns front och som vinklats upp mot den boende, för bättre spridning av ljuset. 16
Demenssjukdom Cirka 150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom. Av dessa personer är cirka 9 400 personer under 65 år och varje år nyinsjuknar cirka 25 000 personer. Samhällskostnaderna för demensvården är cirka 50 miljarder kronor per år. Källa: Socialstyrelsen 2007 De tre vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, Vaskulär demens och Frontallobsdemens. Alzheimers sjukdom ger gradvis tillbakabildning av hjärnans celler medan Vaskulär demens innebär ett stört eller upphävt blodflöde i hjärnans kärl. Som en konsekvens av demenssjukdomen påverkas hjärnans celler och kognitiva förmåga (de tankefunktioner som hjälper att hantera information, kunskap och varseblivning). Demenssjukdomen sträcker sig ofta över många år, har ett smygande förlopp och börjar vanligtvis med minnessvårigheter. Utöver minnesproblem uppstår problem med till exempel att tänka abstrakt, utföra viljemässiga, planerade handlingar och igenkännande. Att komma ihåg, planera sin tid, telefonera, sköta ekonomi och medicinering är uppgifter som ofta blir svåra att klara av. Efterhand ökar behovet av olika former av stöd till exempel från ny teknik, hjälpmedel, anhöriga, hemtjänst, dagvård och så småningom kan gruppboende bli aktuellt. Mot slutet av sjukdomen påverkas också kroppen fysiskt med funktionsnedsättningar som följd och personen blir alltmer beroende av hjälp för att klara sina dagliga aktiviteter. 17
Ny teknik och hjälpmedel kan underlätta För att ny teknik och hjälpmedel ska vara till hjälp och stöd krävs att en aktivitetsutredning av behoven görs, där personen med demenssjukdom och anhörigas hela livssituation beaktas. Ett hjälpmedel ska alltid bedömas utifrån vilket sammanhang och vilka situationer det ska användas. Den som bor ensam i sitt hem kan behöva andra lösningar än den som bor tillsammans med en anhörig. Det är viktigt att personer med demenssjukdom uppmuntras att göra de dagliga sysslor de själva klarar av för att behålla sina förmågor så länge som möjligt. Ny teknik och hjälpmedel kan ge möjligheter att vara aktiv och minska beroendet av en annan persons hjälp samt ge trygghet och skapa säkerhet. Det kan också underlätta sociala kontakter och påverka självkänsla och livskvalitet. Det som får personer med demenssjukdom att minnas är sådant som påminner om tidigare händelser. Det kan vara bilder på personer, kända miljöer eller filmer på TV och video. Muntliga berättelser som anknyter till en persons erfarenhet kan väcka minnen och få personen att berätta om sina egna upplevelser. Föremål i hemmet som knyts till speciella händelser kan också väcka minnen. För att veta vad det är för tid på dygnet, och vad som är inplanerat under dygnet, finns det olika hjälpmedel: Ett armbandsur som talar om vad klockan är och som har ett fåtal påminnelsefunktioner. Hjälpmedel som kan tala om hurvida det är dag eller natt, som anger dagens datum och veckodag. En elektrisk bordsalmanacka visar datum, veckodag och månad på en display. Denna ändras automatiskt varje dag och 18
har också plats för ett fotografi, som till exempel kan visa årstiderna. Även om kontakten dras ur väggen och återansluts senare kommer rätt datum upp. Telefonen är viktig för att hålla kontakt med familjen, vänner etc. För många personer med demenssjukdom är vetskapen om att det går att nå familjen via telefon viktig för att känna sig trygga. Men de har ofta svårt att hålla reda på telefonnummer och att slå alla siffror. Det är också viktigt för anhöriga att personen med demenssjukdom kan svara i telefonen när de ringer. Ett problem med trådlösa telefoner är att de är lätta att tappa bort och att de ofta liknar mobiltelefonen eller fjärrkontroller till TV:n/stereon. Det finns anpassade telefoner som underlättar ringandet för personer med demenssjukdom. Det är inte ovanligt att personer med demenssjukdom får svårt att orientera sig i närmiljön. Många ger sig iväg ut på egen hand och går lätt vilse. Det är ett tungt ansvar för anhöriga och vårdpersonal och en källa till oro och stress. En lösning på detta problem kan vara ett larm vid dörren eller sängen som gör att anhöriga eller vårdpersonal direkt kan bli uppmärksamma på att någon är på väg ut eller upp. En tydlig färg på handdukar och badlakan, till exempel röd, grön, blå eller gul, gör det enklare att hitta. Färgen kan på så sätt bli en kod för hur den ska användas. För att tvålen ska vara synlig mot handfatet är det viktigt att tvålkopp och tvål är i avvikande färg. Att använda kombinerad duschtvål och schampo minskar risken för att ta fel. Handfat och toalett är oftast vita och behöver en färgad vägg bakom sig för att vara lättare att uppfatta. Det är viktigt att ha en god belysning i badrummet och gärna extra belysning över handfatet. Det krävs ett varmt duschrum för att personer med demens inte ska frysa när de duschar eftersom de ofta har försämrad blodcirkulation. Trädgårdsarbete är en aktivitet som lätt kan anpassas efter förmågan hos personer med demenssjukdom. Det kan ge harmoni och möjlighet att följa årstidsväxlingarna och stimulerar sinnen som syn, hörsel, smak, lukt och känsel. I trädgården kan man också göra många sysslor tillsammans. Mer information finns på www.hi.se/teknikochdemens, www.demenscentrum.se 19
Micasa Fastigheter i Stockholm AB, dotterbolag till Stockholms Stadshus AB, är ett fastighetsbolag som äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter. En omsorgsfastighet kan vara ett servicehus, ett gruppboende, ett dagcenter, ett sjukhem eller ett skyddat boende. Bolagets affärsidé är att erbjuda ett attraktivt och anpassat boende för människor i Stockholms stad i behov av stöd och trygghet. Fastighets beståndet omfattar 125 fastigheter samt fem förvaltningsuppdrag om totalt 875 000 kvm och är värderat till 8,9 miljarder SEK. Micasa Fastigheter i Stockholm AB Rosenlundsgatan 44 B, Box 17211, 104 62 Stockholm, telefon 08-508 360 00. www.micasa.se.