alla möjliga möjligheter

alla möjliga möjligheter INNEHÅLL: Fixa praon själv Undersök ditt nätverk Att ta kontakt Besök i arbetslivet Mitt praoföretag Tjäna på prao Att göra sin grej Buba Badjie Malin Roth Mios dröm

Din guide till praon Alla möjliga möjligheter Under din praotid kan du lära dig mycket som är svårt att lära sig i skolan. Du kan komma fram till vad du vill jobba med och hur du skulle vilja jobba, eller hur du inte skulle vilja ha det! Det är insikter som är bra att ha när du sätter igång och förbereder dig inför arbetslivet. Med praon tar du ett steg närmare arbetslivet. Du får se hur en arbetsplats funkar. Du får träffa nya människor, som har arbetslivserfarenhet att dela med sig av. Du kanske får kontakter som leder till ett sommarjobb i framtiden. Du kan få upp ögonen för vad du vill jobba med framöver. Din praoperiod är helt enkelt något som du kan ha stor nytta av. Det här materialet kan du använda som förberedelse inför din prao. Här får du tips och råd inför praon, ta chansen att inventera dina intressen och testa dina kunskaper. Du hittar fakta om företag och arbetsliv och får förslag på hur du kan göra det bästa möjliga av din prao. Resten är upp till dig. Lycka till! Innehållsförteckning 03 04 06 08 08 10 12 13 14 16 17 18 Alla möjliga möjligheter Fixa praon själv Att ta kontakt Besök i arbetslivet Frågor till de sökande Mitt praoföretag Tjäna på prao QUIZ Att göra sin grej Malin Roth, MY THAI Facit QUIZ Mios dröm Vad passar dig? Första steget är naturligtvis att fundera på vad du vill praoa med, vad som kan tänkas passa för just dig. Fyll i på egen hand eller ta hjälp av Testet på www.svensktnaringsliv.se/ung Saker jag tycker om att göra: T ex att sporta, umgås med människor, barn, snickra, meka med moppen, laga mat, resa. Det här är jag duktig på: T ex att skriva, räkna, språk, data, måla. Vilka är mina starka respektive svaga sidor? Jag är duktig/dålig på att samarbeta, planera, hitta på saker, genomföra saker. Vilka värderingar har jag? Saker som är viktiga för mig t ex att ha mycket fritid, känna att jag gör något viktigt/en insats, tjäna pengar. Vilka yrken skulle passa dig utifrån det du har antecknat om dig själv? Är du osäker på vad olika yrken innebär? Vilken typ av utbildning som leder till det yrke du är intresserad av och vilka personliga egenskaper som är bra för yrket? Då kan du ta reda på mer genom att fråga din studie- och yrkesvägledare eller söka efter mer information på internet. 2 3

Fixa praon själv Ta chansen att få den praoplats som du mest av allt vill ha och öva dig i att ta egna initiativ på arbetsmarknaden, något som du kommer att ha stor nytta av framöver! Kort sagt, fixa praoplatsen själv. Ta gärna hjälp av din lärare eller studie- och yrkesvägledare. Undersök ditt nätverk Gå igenom ditt nätverk. Det är till exempel dina föräldrar, dina föräldrars vänner, dina vänner och dina vänners föräldrar. Det kan vara idrottsledare, musiklärare, fritidsledare eller konfirmationsprästen. Är det någon av dessa som gör något som du vill prova på, eller som kan tänkas på annat vis vara värdefull i ditt sökande på den perfekta praoplatsen? Berätta också för alla som du känner att du ska ut på prao, vad du vill göra och fråga om någon kan hjälpa dig att ordna en praoplats. Börja i god tid före praon! Jag och mitt nätverk Vilka ställen vill jag praktisera på? Vilket yrke vill jag prova på? Vilka personer kan jag kontakta för att få en praoplats där jag verkligen vill vara? Namn: Stina Andersson Praoplatser: Lindbergs möbler, Sörbytorp (stor lantbruksgård med mjölkkor), Kerstins kök (cateringfirma), Törnquists handelsträdgård, Bjärnums konditori. Hur fixade du praon? Mina föräldrar hjälpte mig att hitta bra praoplatser. Vad fick du göra? I möbelaffären fick jag montera hyllor, provligga sängar och vara minichef över pryl och dekorationsavdelningen. På Sörbytorp fick jag köra traktor, vara med och hacka majs, klättra i silotorn, mocka kalvboxar och givetvis mjölka kor. På cateringfirman gjorde vi potatisgratäng (50 kg!), pajer, patéer, bullar och tårtor. På handelsträdgården prismärkte jag varor, lärde mig att ta hand om blommor på bästa sätt och hur man gör fina blomsterarrangemang. På konditoriet gjorde vi smörgåstårtor, bullar, kakor och tårtor. Jag fick även stå i kassan. Var det roligt? Ja, det var väldigt varierande. Var det något som var tråkigt? Mocka kalvboxar är kanske inte så spännande, men i och med att jag hade flera praoplatser fanns det hela tiden nya saker att se fram emot. Vad lärde du dig om arbetslivet? Att det är viktigt att hitta ett arbete som man gillar, antingen som anställd eller som egen företagare. Man tillbringar så många år i arbetslivet så det är ett måste att trivas med sitt jobb. Hur vill du beskriva arbetslivet? Omväxlande! Det finns något för alla. Är det bra med prao? Ja, det är en bra möjlighet till nya kunskaper, kontakter, och upplevelser. Man får kika in i arbetslivet. För många har praon en avgörande betydelse för gymnasievalet. Har du några praotips till andra? Ta vara på din prao och utnyttja den på det sätt som är tänkt. Sitt inte och bara häng, utan var med och delta i arbetet. Det blir både roligare, man lär sig mer, och ifall praoplatsen inte skulle vara så kul så går tiden fortare. 4 5

Att ta kontakt Träna på att ta kontakt med arbetsgivare eller i ditt fall, tänkbara praoplatser. Adress och telefonnummer hittar du lätt i Gula sidorna eller Rosa telefonkatalogen. Eller varför inte på internet? Hur fixade du praon? Jag ringde till kontoret och frågade om de tog emot praoelever. Vad fick du göra? Allt möjligt. Mest var jag med olika personer när de gjorde kontroller och besök. Jag fick också vara med i labbet. Var det roligt? Ja! Var det något som var tråkigt? Nej, de hade planerat min praotid bra, så jag hade alltid något att göra. Vad lärde du dig om arbetslivet? Att det är värt att satsa på det man verkligen vill. Det är viktigt att ha ett arbete man trivs med. Namn: Torun Bergman Praoplats: Miljö- och hälsoskyddskontoret, Hudiksvall Är det bra med prao? Ja, man får erfarenheter som kan vara bra att ha i framtiden. Har du några praotips till andra? Tänk efter vad du är intresserad av och vilka jobb du skulle vilja prova på. Om du inte kommer på några, leta i t ex telefonkatalogen. Sedan är det bara att ringa och fråga om praoplats! Telefon Om du bestämmer dig för att ringa företaget kan det vara bra att skriva ner ett par rader om varför du söker praoplats där, när praoperioden är, vad det innebär för företaget och vem som blir deras kontakt på skolan om de vill veta mer. Det är bra att ha svaren klara på dessa frågor när du ringer. Om det är något du inte har svaret på kan du be att få återkomma. E-post/brev Om du väljer att skriva ett brev till företaget kan du prova att utforma din förfrågan som en riktig jobbansökan. Det är ju bara att byta ut vissa saker och ge lite annan information. Tips på vad som kan ingå i en jobbansökan finns på www.svensktnaringsliv.se/ung. Ta med de delar som du tycker är lämpliga i en praoansökan och skicka till företaget. Vänta några dagar och ring sedan för att följa upp, om de inte redan har kontaktat dig. Innan du skickar iväg brevet kan du låta någon läsa igenom det, det är alltid bra om du själv skulle ha missat något. Nätverk Genom att skaffa din praoplats själv får du en första övning i att söka jobb. Visste du att det absolut vanligaste sättet att få ett arbete är genom bekanta och vänner, det vill säga genom nätverk. Det näst vanligaste är genom egen kontakt med arbetsgivaren, till exempel att du ringer upp, presenterar dig och säger att du är intresserad av ett jobb på det företaget. Bara vart tionde jobb förmedlas genom tidningar och arbetsförmedlingen (AMS 1999). 6 7

Besök i arbetslivet När du har ordnat praoplatsen är första steget avklarat. Nu handlar det om genomförandet. I en eller två veckor är du ute i arbetslivet. Gör det bästa av det! Förbered dig - skaffa info! Innan första praodagen, eller om du blir kallad till ett möte innan praon börjar, är det bra att samla information om företaget. Ta reda på så mycket som möjligt om din praoplats. Det kan du göra genom att ringa till företaget och be om informationsmaterial. Du kan också spana in företagets hemsida. Skaffa även information om det yrke som du ska prova på. Sök på nätet eller fråga din studie- och yrkesvägledare om yrkesinformation. Ta också reda på branschen som företaget verkar inom. Det finns branschorganisationer som representerar många företag i en och samma bransch. De har mycket information om branschen som helhet. Länkar till sådana branschförbund kan du hitta på www.svensktnaringsliv.se PRAKTISKA TIPS Före praon: Om du inte har haft kontakt med företaget innan, ring och presentera dig. Berätta att du ser fram emot praon och fråga om det är något som du bör ha med dig eller känna till innan du kommer första dagen. Se till att du vet vart du ska, hur du kommer dit och när du ska vara där. Se även till att du vet var en eventuell personalingång ligger och ta reda på hur lång tid det tar att åka till praoplatsen på morgonen. Under praon: Bland det viktigaste (och enklaste!) man kan göra för att få en bra praoperiod är att använda sitt sunda förnuft. Var trevlig, intresserad och kom i tid. Svårare än så behöver det inte vara. Genom att själv ta initiativ till olika arbetsuppgifter har du chansen att få en variationsrik och lärorik prao. Samtidigt är det säkert uppskattat av arbetskamrater och praogivare (arbetsgivaren, alltså!). Skriv ner dina erfarenheter efter varje dag, t ex i din dagbok. Det kan du ha nytta av senare, till exempel inför en skolpresentation av din prao. Saker du kan skriva ner är vad du fick jobba med under dagen, vad du lärde dig om yrken, arbetsplatsen, hur du själv fungerar på ett nytt ställe med människor som du inte känner, om hur andra arbetar. Du kommer säkert på fler saker. Efter praon: Be om ett intyg där det står vad du har gjort och hur det har gått för dig. Det kan vara bra att ha när du senare ska söka ett sommarjobb. - Skriv ett kort eller ett mejl och tacka för din praoperiod på företaget. Det är alltid uppskattat! Gör gärna ett eget arbete med dina samlade praoerfarenheter. Ge det till företaget när du slutar och/eller använd det om du ska redovisa din praotid i skolan. Namn: Erik P. O. Berggren Praoplats: Bukowskis auktioner, Stockholm Hur fixade du praon? Jag skrev ett brev och ansökte om platsen. Vad fick du göra? Jag fick bland annat hjälpa till vid visningarna. Före auktionerna fick jag hjälpa till att plocka ihop allting och efteråt fick jag då och då vara med vid utlämningarna. Var det roligt? Ja, det var en väldigt trevlig stämning bland personalen och alla arbetsuppgifter var intressanta. Var det något som var tråkigt? Det tycker jag inte. Vad lärde du dig om arbetslivet? Att en arbetsplats effektivitet beror på hur personalen mår. Ju bättre de har det, desto bättre mår företaget. Hur vill du beskriva arbetslivet? Främst intressant, men också trevligt och lärorikt. Är det bra med prao? Det är det definitivt. Att som ung komma i kontakt med arbetslivet och se hur det fungerar är mycket givande. Har du några praotips till andra? Gör alltid dina uppgifter du får bra och effektivt. Om du inte har jobb, vänta inte tills någon kommer och ber om hjälp, fråga i stället om du kan hjälpa till med något. 8 9

Mitt praoföretag Bästa sättet att få reda på det man vill veta är att fråga. Berätta därför redan första dagen att du vill veta mer om arbetsplatsen där du gör din Prao. Vi har tagit fram ett intervjuschema så boka in en tid med din chef och fråga så mycket du bara orkar. Ju mer du får reda på desto mer får du ut av din prao! Vad gör företaget (affärsidé)? Vilka är kunderna? Var finns de? Vilka är konkurrenterna (vilka erbjuder liknande varor/tjänster)? När startade företaget? Varför? Vem grundade företaget? Vem eller vilka äger företaget i dag? Växer företaget? Hur ser framtiden ut för företaget? Kommer företaget att anställa fler de närmaste åren? Till vilka jobb i så fall? Vilka olika yrken finns i företaget? Hur många jobbar där? Hur ser köns- och åldersfördelningen ut? Hur jobbar man (anställningsformer, arbetstider)? Är det varierande eller upprepande arbetsuppgifter? Vilka kunskaper behövs? Hur får man jobb i företaget? Vilken utbildning behövs? Varierar det beroende på yrke och arbetsuppgifter? Finns det vidareutbildning i företaget? Vem och vad bestämmer vilka löner man har i företaget? Hur är arbetsmiljön? Hur är stämningen? Verkar folk trivas? Finns det arbetsglädje? Är de anställda stolta över sitt jobb och sin arbetsplats? Hur sker information inom företaget? Hur löser man konflikter? Är företaget lönsamt? Hur mycket omsätter det? Hur stor del är vinst/förlust? Vilka är de största kostnaderna? Vad betyder det att företaget finns, för de anställda, för andra företag och för kommunen/närområdet? Så här tycker jag! Det här var bäst: Det här var sämst: Skulle jag vilja jobba här: Ja Nej Varför? Det här har jag lärt mig: 10 11

Q UIZ! TJÄNA PÅ PRAO UPPSATSTÄVLING FÖR DIG I 8:AN OCH 9:AN Tjäna på prao är Svenskt Näringslivs uppsatstävling för dig i 8:an och 9:an. Använd dina praoerfarenheter och ta chansen att vinna upp till 7.000 kronor. Så här gör du för att delta: Gå in på www.svensktnaringsliv.se/ung. Välj tema för din uppsats. Du kan välja mellan två teman: Om jag var min egen eller Därför är min arbetsplats viktig. Skicka uppsatsen med e-post till prao@svensktnaringsliv.se eller med post till Svenskt Näringslivs närmaste regionkontor, senast den 31 januari 2006. För mer information gå in på www.svensktnaringsliv.se/ung Nationella priser 1:a pris: 5 000 kronor 2:a pris: 2 500 kronor 3:e pris: 1 500 kronor Regionala priser 1:a pris: 2 000 kronor 2:a pris: 1 000 kronor 3:e pris 500 kronor Tävlingen pågår under hela 2005. Tack till Magnus på Radical Sports, Kungsgatan Stockholm. Modell: Pernilla Englund 1. a) b) c) 2. a) b) c) 3. a) b) c) 4. a) b) c) 5. a) b) c) Vad är en fast anställning? När du har fastnat i din karriärutveckling. Benämning på när chefen låser in dig i ett rum på jobbet. En vardaglig benämning av tillsvidareanställning som bland annat innebär att det måste finnas särskilda skäl om arbetsgivaren vill säga upp dig. Vad är ett nätverk? Ett företag som tillverkar nät. När du har kört fast i ditt arbete. Ett kontaktnät av informella relationer för ett speciellt ändamål. Till vad går den skatt som företag och anställda betalar? Offentliga verksamheter, t ex din utbildning och sjukvård. Vinstpotten i ett lotteri. Till löner och förmåner i privata företag. Vad är ett tjänsteföretag? Ett företag som, till skillnad från industri- och serviceföretag, producerar tjänster, t ex handel, finansiella tjänster, vård, omsorg, utbildning och kultur. Ett företag som alltid ställer upp om du behöver hjälp. Det är där de som kallas tjänstemän brukar fika. Vad är social kompetens? En särskilt sällskaplig hundras. Komptid/övertid som kan tas ut när det är något roligt på gång utanför jobbet. Kunskaper, färdigheter, erfarenheter och egenskaper som är en tillgång i sociala situationer. Facit finns på sidan 17 12 13

Företagsamhet /att göra sin grej Hej! Jag heter Buba Badjie och jag är veterinär. Vägen hit har varit ganska lång och krokig, men jag har aldrig tvekat om målet. Företagsamhet kan sammanfattas med viljan, förmågan och drivkraften att ta sig för saker. Att testa sina egna idéer, göra det man tror på, gå sin egen väg. Att ifrågasätta det andra säger. Att anta en utmaning, sätta mål och göra sitt bästa för att lyckas. Att tänka stort och se möjligheter. Att inte låta idéer och drömmar tystas av om de är realistiska eller inte. Företagsamhet handlar om nyfikenhet. Att undersöka vad som händer om man gör på ett lite annorlunda sätt. Företagsamhet är en fråga om attityd. Att inte bara acceptera gamla sanningar, utan i stället våga göra sin egen grej. Allt detta är karaktärsdrag som kan samlas i ett begrepp företagsamhet. Att vara företagsam innebär inte att man måste starta ett eget företag, även om sannolikheten är stor att en företagsam person gör just det. Företagsamma personer finns och verkar på många ställen i samhället. Det som kännetecknar dem är att det ofta är de som får saker att hända i det egna företaget, som anställda eller i till exempel föreningslivet. Under din prao har du stora möjligheter att känna om du själv är företagsam. Kanske kan du i framtiden tänka dig att starta och driva den verksamhet som du under praon får en inblick i eller någon annan form av verksamhet. Att göra din egen grej. Inställning till företagande 7 av 10 kan tänka sig att starta eget företag så småningom 3 av 10 tycker det känns lockande att försöka starta eget företag så snart som möjligt 3 av 10 skulle föredra att starta eget företag när de kliver ut i arbetslivet 2 av 10 tror att de kommer att driva eget företag om 10 år Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Jag växte upp som bondson i Gambia. Jag var duktig i skolan och fick därför ett stipendium efter gymnasiet. Det gjorde att jag kunde förverkliga mina drömmar att bli djurens medicinman. Jag reste till dåvarande Sovjet för att utbilda mig till veterinär. Efter inledande språkstudier i ryska började jag på veterinärutbildningen i Ukraina. 1993, efter sex års studier, blev jag klar och flyttade till Sverige. Här visade det sig att det låg ett rikstest i svenska och en svensk veterinärutbildning mellan mig och mina drömmar. Ja, vad gör man inte för djurens skull? 1998 blev jag veterinär för andra gången på elva år och sedan dess har jag varit i djurens tjänst. Efter några år som statligt anställd veterinär vid Gävles distriktveterinärstation och näringstekniskt ansvarig på ett multinationellt företag var det dags för mitt livs största dröm: att bli egen företagare. I januari 2004 startade jag en egen djurklinik. Här arbetar jag för att skapa en naturlig mötesplats för djurägare, sällskapsdjur, uppfödare och veterinärer. Det har alltid varit min dröm och som sagt, trots att vägen inte har varit spikrak, har jag uppfyllt den i dag. Här på Bromma Djurklinik har jag haft många praoelever och det är ännu fler som har hört av sig och frågat om de får komma hit. Det är roligt, det visar på framåtanda när eleverna själva hör av sig. För mig är motivation och intresse viktigt om jag ska ta emot en praoelev. Jag frågar alltid varför de vill praktisera här och hur vi ska lägga upp deras praoperiod. Mitt tips till praoelever är att våga ha en dröm. Kan Buba förverkliga sin dröm, kan du det också! Jag önskar dig en intressant och lärorik praoperiod! Hälsningar från Buba Badjie, ägare Bromma Djurklinik och livsälskare. 14 15

Stort och smått, globalt och lokalt Företag kan se ut på många olika sätt. Det vanligaste i Sverige är små företag där en eller några få personer arbetar. Det kan till exempel vara kioskägaren, mathandlaren, caféägaren, frisören, restaurangen, skräddaren och skomakaren i ditt närområde. Men det finns också jättestora företag. Till exempel Hennes & Mauritz, IKEA och SKF som har kunder, leverantörer och kontor eller butiker över hela världen. Hej! Malin Roth MY THAI Jag heter Malin Roth. Jag öppnade min första restaurang i en thailändsk snabbmatskedja, My Thai. Idén fick jag för ett par ett år sedan. Där efter har det varit mycket jobb, frustration, glädje och spänning med idé- och konceptutveckling, leverantörskontakter, produktutveckling ja, allt! I dag är jag glad och stolt över att jag vågade satsa på mig själv och min idé. Det hela började med att jag sa upp mig från mitt jobb, eftersom jag kände att jag inte utvecklades där längre. Men vad skulle jag göra? Min pappa har arbetat i Thailand i snart 15 år. Där ansvarar han för tillverkning av thailändsk, fryst färdigmat som säljs i livsmedelsbutiker i Europa. Min idé var att producera genuin thailändsk mat, frysa ner den och sälja den som snabbmat i Sverige, eller varför inte i hela världen? En vidareutveckling av det min pappa arbetar med, helt enkelt. Genom att maten tillverkas av fräscha råvaror i Thailand får den en genuin smak. Nerfrysningen gör att maten är fräsch och behåller sitt näringsvärde. Förutom hög kvalitet, god smak och snabb service kan vi hålla låga priser som kan konkurrera med de etablerade hamburgerkedjornas priser. Allt detta har gjort att jag hela tiden har trott på min idé. Det har faktiskt gått jättebra! Vi har fått förfrågningar från andra företag som vill köpa FACIT 1. Rätt svar: C 2. Rätt svar: C 3. Rätt svar: A 4. Rätt svar: A 5. Rätt svar: C rättigheterna, så kallad franchise, för att starta My Thairestauranger i Europa och Asien. Det är häftigt! Nu ska vi öppna ett femtontal restauranger i några större svenska städer. All inredning och alla menyer ska vara likadana i alla restauranger. Inte bara maten, utan även restauranginredningen, tillverkas i Thailand. Jag har ju själv bott där och vill gärna ge något tillbaka till detta fantastiska land. Det kan jag göra nu, i form av arbetstillfällen. Mitt företag är så pass nytt att jag ännu inte har haft någon praoelev här. Däremot har jag själv varit praoelev i högstadiet och trainee, en slags avancerad och längre prao, efter högskolan. Jag tycker att det är jättebra att praktisera, då får man ju verkligen möjlighet att lära sig något nytt och värdefullt som man inte skulle kunna göra annars. Det gäller att ta vara på den chansen och göra sitt bästa! Det kan man göra genom att ta egna initiativ till arbetsuppgifter, vara intresserad och fråga de som jobbar om arbetslivet så att man får lära sig genom deras erfarenheter. Och, om det är något som inte är bra säg det direkt! Då har ju din handledare möjlighet att göra något åt det! Lycka till med din prao! Med vänliga hälsningar/malin Roth, My Thai Testa dig själv! Lär känna dina styrkor. Kolla vad du kan! Använder du dina kontakter? Bygg ditt varumärke. Gör Testet på www.svensktnaringsliv.se/ung Fråga en personalare! Hur söker man ett jobb? Hur kan man förbereda sig inför arbetslivet? Vilka kunskaper och kompetenser är viktiga i framtidens arbetsliv? Fråga en personalare om arbetslivet. Gå in på www.svensktnaringsliv.se/ung 16 17

Mios dröm Mio bestämmer sig för att öppna en pizzeria i Bagarbyn. Han tror att det kommer att gå bra, eftersom det är mat som många uppskattar. Att starta ett eget företag kan kosta en hel del. Det innebär en risk, eftersom man ju inte vet hur det kommer att gå. Mio tror ändå att det är värt hårt arbete och risken han tar, för han vill uppfylla sin dröm om en egen pizzeria och han tror också att han kan tjäna pengar på det. Detta i kombination uppväger risken som han tar. Start Mio ordnar med alla papper för att starta företag och kontaktar bostadsrättsföreningen Boet som har en passande lokal i gatuplan. De hyr gärna ut lokalen till honom, för de behöver intäkter. Mio behöver också utrustning, det köper han från företag som säljer diskmaskiner, ugnar, inredningar med mera. För att ha råd med allt detta har han tagit ett banklån. Han behöver också hjälp med arbetet i restaurangen. Han anställer fyra personer för hjälp med servering, disk och städning. Vilka tjänar på att Mio startar en pizzeria? Mio, som har uppfyllt sin dröm om en egen pizzeria. Alla som bor i närheten och som kan njuta av goda pizzor. Bostadsrättsföreningen Boet som får intäkter genom uthyrning av lokalen till pizzerian. De som jobbar på Mios pizzeria. De får lön som ersättning för arbetet. Företagen som Mio köper inredning, ingredienser och utrustning ifrån. Revisorn som Mio anlitar för hjälp med ekonomin. Banken som tar ränta på de pengarna som Mio har lånat. Det finns många fler som tjänar på att Mio öppnar eget. Mio, liksom de andra som arbetar på pizzerian, betalar skatt på vinst och lön. Det är pengar som finansierar skola, vård, omsorg och andra offentliga verksamheter och utgifter. Dessutom kan Mio och de som arbetar på pizzerian konsumera mer, eftersom det går bra för pizzerian. Det gör att en del av deras lön går till ökade inköp av kläder, fritidsnöjen, kapitalvaror. Det i sin tur gör att det går bra för andra företag. Vinst Vinsten som företaget ger använder Mio till att utöka sin verksamhet. Han investerar i ytterligare utrustning som gör det lättare att baka fler pizzor. Dessutom upptäcker han att intresset för Italien är stort i Bagarbyn. Därför satsar han en del av vinsten från pizzerian i en liten resebyrå. Till den anställer han fler medarbetare. Dessutom lägger Mio undan pengar till de år då efterfrågan på pizzor och resor är sämre, så att han inte behöver lägga ner företagen bara för att det är dåliga år. Det är en trygghet för honom och för alla som jobbar i hans företag. De år då det går bra, och vinsten är extra stor, passar han på att ge de duktiga medarbetarna bonus för deras arbete. Så hela samhället tjänar på att Mios företag går bra. Inte bara god mat, utan också arbetstillfällen. Sedan betalar han ju också skatt till staten och det gör också hans anställda. Det är pengar som sedan staten använder för att finansiera till exempel skola och vård. Råvaror 14 kr Hyra, transporter 7,50 kr Mervärdesskatt 10 kr Maskiner avskrivningar 3,50 kr Arbetsavgifter 3,75 kr Vinst 1,50 kr Löner 9,75 kr Vinst och kostnader För att ett företag ska kunna leva vidare på sikt måste det gå med vinst. Alla företag har kostnader av olika slag. Det som blir över efter att alla kostnader dragits av kallas vinst. Här kan du se hur pengarna fördelas när du som kund köper en pizza för 50 kronor. Råvaror: Ungefär 14 kronor går till de underleverantörer som pizzerian köper råvaror från. Det är t ex jäst, mjöl, tomatsås och skinka. Hyra, transporter: Cirka 7,50 kronor går till att betala förpackningar, el, lokalhyra, reklam och transporter. Maskiner: Ungefär 3,50 kronor går till avskrivningar (värdeminskning) på ugnar och maskiner. Löner: Cirka 9,75 kronor går till löner. På detta ska inkomstskatt betalas. I genomsnitt betalas cirka 1,50 i inkomstskatt. Arbetsgivaravgifter: För alla anställda betalar pizzerian en arbetsgivaravgift som motsvarar cirka 3,75 kronor. Mervärdesskatt: Moms är en skatt som betalas varje gång någon köper en vara eller tjänst. Momsen motsvarar 10 kronor. Vinst: Efter alla kostnader blir det ungefär 1,50 kronor kvar av femtiolappen. På vinsten utgår skatt. Det som blir kvar kan pizzerians ägare välja att spara för framtiden eller använda på annat sätt. Kostnader och vinstmöjligheter varierar naturligtvis kraftigt beroende på vilken verksamhet företaget sysslar med och hur effektivt det drivs. 18 19

Att öka ungas intresse för företag och arbetsliv är en prioriterad uppgift för Svenskt Näringsliv och våra 55 000 medlemsföretag. Mer kontakt mellan skola och näringsliv är i dag en målsättning som delas av skolan och näringslivet. Därför vill vi jobba för att praoverksamheten utvecklas. Tjäna på prao är utgiven av Svenskt Näringsliv Idé och innehåll: Greycells tillsammans med Svenskt Näringsliv Grafisk formgivning och illustration: Niklas Peterson, FormEnheten Fotograf: Cecilia Larsson Tryck: Alfaprint www.svensktnaringsliv.se/ung