Nr 3. 2012 1
Tidning för Svenska Kyrkan i vårt pastorat KYRKPOSTEN Vittangi församling Nr 3 2012 Redaktionskommitte: Anna Kuoksu, Börje Johansson Birgitta Ranner och Ileana Huuva Ansvarig utgivare: Anna Kuoksu Hemsida:www.vittangiforsamling.com Tryck: Fabricii Tryckeri AB Vi tar gärna emot skrivelser som känns angelägna för er att få ut i Kyrkposten t.ex debattartiklar, synpunkter eller historik m.m. Adress: Pastorsexpeditionen Abrahamsvägen 16 980 10 Vittangi Telefon: 0981 / 100 01 vx Fax: 0981 / 102 21 Öppettider: Mån-tisd och Torsd-fredag 09.00 12.00 Torsdag kvällsöppet 15.00-18.00 Onsdag är expeditionen stängd. Kanslist: Åsa Nordström 070-678 02 99 Direkttelefoner: Kyrkoherde: Anna Kuoksu 0980-12 941 Mobil: 070-678 01 15 Komminister Vakant Mobil: Organist: Eva Holma. 0981-10 834 Mobil: 070-216 45 76 Församlingsass.Pia Stålnacke 0981-10 122 Mobil: 070-551 07 67 Diakonass: Anne Pekkari 0981-10 836 Mobil: 070-288 81 17 Diakon.Monika Nutti Blind 0981-10 836 Mobil. 070-615 08 36 Vaktmästare exp:börje Johansson. 0981-101 66 Mobil: 070-552 25 80 Vaktmästare Vittangi: 0981-10 835 Bengt Henriksson 070-211 17 54 Rune Larsson 070-317 51 37 Vaktmästare Svappavaara Tore Lageholm 070-582 54 41 Vaktm. Lannavaara kyrkogård Rune Törelid 070-216 46 69 Vaktmästare Lainio kyrkogård Kenneth Jakobsson bost. 0981-410 76 Kyrkogårdar: Vittangi Nya 0981-105 70 Vittangi Gamla 0981-106 33 Svappavaara 0980-301 56 Kyrkor: Vittangi 0981-103 63 Svappavaara 0980-300 72 Församlingshem: Vittangi 0981-101 25 Svappavaara 0980-300 72 Hösten är här Låt gulna varje blad på kvist, låt falna varje strå; Guds rika nåd, det vet jag visst, den skiftar ej ändå. Sv. psalm 203 Plötsligt kom hösten. Det rasslade i löven och nu är den här. Höstvinden känns både kallare och starkare än sommarvinden och i vår församling kom den med förändring. Vår kyrkoherde Oskar Skoglind har övergått till att vara kyrkoherde i Jukkasjärvi församling. Han kommer att bli avtackad och avskedspredika i slutet av oktober (håll utkik i Annonsbladet). I arbetet i Kiruna kommer han bl.a. att arbeta med hur det kommande storpastoratet ska utformas. Det är tryggt för oss att det är Oskar som ska göra det, eftersom han har kännedom om hur det är i vår vidsträckta församling och vi hoppas att han kan tillvarata våra intressen. Det är en stor förändring vi står inför och vi bör alla reflektera över hur vi vill att kyrkan ska vara närvarande i våra liv i framtiden. Vilka behov finns det i min by? Vad vill vi bevara? Vad kan vi förändra? Vad kan vi ta bort? Hur kan vi samverka för att sprida evangelium och gemenskap på bästa sätt? För min egen del innebär detta att jag blir vik.kyrkoherde i er församling, tillförordnad under perioden fram till sammanslagningen (1 januari 2014). Därefter blir jag åter komminister. Jag har tänkt mycket och kreativt på vad jag skulle vilja förändra och göra i församlingen. Vi har så stor potential och så många möjligheter! Tyvärr har vi ännu inte fått någon ny komminister så alla dessa visioner och planer får stå tillbaka för upprätthållandet av det mest väsentliga. Min förhoppning är att verksamheten ska fortlöpa ungefär som vanligt, men jag skulle ljuga om jag inte skrev att jag är orolig. Det är inte lätt att vara ensam präst i en församling. Därför vädjar jag om flexibilitet, förståelse och stöd från er alla. Jag kommer att göra mitt bästa och jag tror att allt är möjligt om vi gör det tillsammans och låter glädje föda glädje. Allt är möjligt för Gud. Be gärna för att vi snart får en ny komminister till församlingen. Med vänliga hälsningar Anna Kuoksu Kyrkoherde 2
Kyrkorådet informerar Vi är inne i den första delen av september och älgjakten pågår som bäst när dessa rader skrivs. Frostnätterna blir allt fler och det är också dags att ta upp potatisen.röster hörs, som säger att mandeln inte hunnit växa klart medan de runda arterna har kommit längre. Vi har litat på bondepraktikans text, som säger att mycket rönnbär vittnar både om en sträng vinter och lite snö. Enligt den senaste forskningen så är det bara nys att dessa sura bär skulle förutspå vädret. Kanske bäst att se efter en gång till och iaktta hur det ser ut hos oss här uppe innan vi tar ställning. Vid kyrkorådets senaste sammanträde sade vi tack och adjö till vår kyrkoherde Oskar Skoglind, som nu är Jukkasjärvi församlings nye herde efter 11 års tjänstgöring som präst och kyrkoherde i Vittangi församling. Det känns vemodigt och tomt på många sätt. Kyrkorådet och jag som ordförande har haft ett utmärkt gott samarbete med Oskar. Ett stort tack, Oskar, för alla de år Du tjänstgjort i vår församling och arbetat för församlingens bästa! Församlingen kommer att sakna Dig. Vi ska försöka hitta en dag och en tid då hela församlingen får en möjlighet att avtacka Dig mer officiellt. Det kommer! Lycka till på Din nya post. Samtidigt hälsar vi Anna Kuoksu varmt välkommen som tillförordnad kyrkoherde i vår församling under tiden 1/9 2012 31/12 2013. Du kommer att få allt stöd och all hjälp av kyrkorådet för att fullfölja Dina viktiga uppgifter som kyrkoherde. Vidare beslutade kyrkorådet att Anna Kuoksu den 1/1 2014 återgår till tjänsten som komminister i Vittangi församling. Det är nämligen så att från och med den 1/1 2014 får Kiruna kyrkliga samfällighet en gemensam kyrkoherde för alla tre församlingarna. Det i sin tur är ett resultat av den stora omorganisation, som skall genomföras i hela Svenska kyrkan från och med 1 januari 2014. Till den frågan får vi säkerligen återkomma under resans gång. verksamhetsidé och resultatmål samt att överlämna dessa dokument till kyrkonämnden och kyrkofullmäktige för vidare behandling. Ramen för vår budget för församlingsverksamheten under år 2013 är 4.900.000 kronor, vilket är något mindre än budgeten för innevarande år. Vi tror ändå att vi klarar att hålla oss innanför den ram, som vi har tilldelats. Kyrkorådet beslutade också att utse Ann-Sofi Nordvall till ny kyrkvärd i Svappavaara kyrka. Fastighets- och kyrkogårdsnämnden besökte Svappavaara kyrka och kyrkogård, Lainio kyrkogård, Vittangi nya kyrkogård, Vittangi kyrka och församlingshem under en rundresa, som avslutades med budgetsammanträde i Vittangi nymålade församlingshem. Lars Karkea, vår nye kyrkogårds- och fastighetsansvarige, följde med på resan och presenterade sig därmed för den personal och de förtroendevalda han mötte. Varmt välkommen, Lars, in i Ditt nya arbete inom Kiruna kyrkliga samfällighet! Jag tillönskar alla Kyrkpostens läsare en angenäm, skön och härlig höst. Vittangi den 9 september 2012 Thore Klippmark, kyrkorådets ordf Kyrkorådet beslutade också att utannonsera komministertjänsten en gång till för att få ett bredare urval. Eftersom kyrkorådssammanträdet också var ett budgetsammanträde beslutades att fastställa budget för år 2013 och plan 2014 2015 och Vittangi församlings 3
Fastighets- och kyrkogårdsnämndens budget för år 2013 och plan för åren 2014 2015. Fastighets- och kyrkogårdsnämndens rundresa i Vittangi församling torsdagen den 6 september avslutades med budgetsammanträde i församlingshemmet i Vittangi. Nämndens budgetram för år 2013 slutar på i runda tal 17.000.000 kronor och avser samtliga tre församlingar. Det är i stora drag samma tilldelning som innevarande år. Budgetförslaget till investeringar för år 2013 antogs också med smärre justeringar. Inom Jukkasjärvi församling finns behov av mark till Kiruna kyrkogård och för det finns 1.000.000 kronor upptaget sedan tidigare och det kvarstår. En ny traktor finns det behov av till Kiruna kyrkogård och för det inköpet finns nu 1.200.000 kronor upptaget för år 2013. Vittangi församling skall få nya fönster till församlingshemmet till en kostnad av 200.000 kronor. Svappavaara kyrkogård får ett grävaggregat till traktor för 100.000 kronor och Lainio en annan modell för cirka 30.000 kronor. I Karesuando församling finns behov av en församlingsbil för 370.000 kronor och åtgärder för att förbättra vaktmästarnas personalutrymmen, för vilket är upptaget en summa pengar. Till reparation och underhåll för år 2013 antogs följande budget: För Jukkasjärvi församling finns sedan tidigare beslutade medel till digitalisering av kyrkogårdar och begravningsplatser. I 2013 års budget återfinns 200.000 kronor för ändamålet. Vidare kommer Tuolluvaara kyrka att målas om utvändigt för 150.000 kronor. I Vittangi församling kommer det att ske en takomläggning och målning av kyrkogårdskapellet på nya kyrkogården. Karesuando församling behöver utöka sina gravytor och för det finns 200.000 kronor upptaget. Nämnden antog också en plan för investeringar och reparationer för åren 2014 och 2015. I den planen ingår för Jukkasjärvi församlings del för år 2014 bl a utvändiga målningar av kapellet på Kiruna kyrkogård och Jukkasjärvi kyrka samt utökning av begravningsplatser på Poikkijärvi kyrkogård. För Vittangi församlings del återfinns för år 2015 500.000 kronor till klockstapel på nya kyrkogården i Vittangi. För Karesuando församling och dess kyrkogård finns upptaget 1.200.000 kronor för inköp av en ny traktor under 2014. Luleå stift har under våren startat ett projekt, som man kallar ödekyrkogårdar/nedlagda begravningsplatser, för att dokumentera och fastställa kulturhistoriska värden. Målet är att hitta en begränsad, icke kostnadskrävande skötselnivå för framtiden. På så vis får man fram en form av begränsad vårdplan. De kyrkogårdar i vår samfällighet det är frågan om är Tornehamns kyrkogård, Karesuando gamla kyrkogård och Vittangi gamla kyrkogård. Projektet är helt kostnadsfritt för församlingarna/samfälligheterna och kommer att utföras av antikvarie Bertil Thelin. I Svappavaara är staketet runt brukskyrkogården fallfärdigt och på sin rundresa besökte fastighets- och kyrkogårdsnämnden platsen. Nämnden konstaterade att frågan om själva staketet är något komplicerad. Nämnden gav nu vår kyrkogårds- och fastighetsansvarige Lars Karkea i uppdrag att kontakta länsantikvarien i just staketfrågan för att en gång för alla reda upp oklarheterna och därefter återkomma med förslag till nämnden för behandling och beslut. Vittangi den 9 september 2012 Thore Klippmark vice ordförande i fastighets- och kyrkogårdsnämnden Doye Ali Salam och Vatima Wolet Ibrahim fick lämna allt de hade byggt upp i hemlandet Mali och fly till Mauretanien. De drömmer om att kunna återvända med sin familj, men sedan februari i år är flyktinglägret deras hem. Foto:Tomas Eklund 4 Allt fler undernärda barn i överfulla flyktingläger i Sahel! Allt fler barn från Mali som kommit till Mauretanien är undernärda. Hjälp oss att komma igång med handel och att återställa vårt boskapsbestånd så klarar vi mycket på egen hand, säger några av flyktingarna. Svenska kyrkans Katarina Ottosson besökte flyktinglägret Mbere i Mauretanien i mitten av juni. Hon berättar att besöket i flyktinglägret var en omtumlande upplevelse på många sätt. Läger planerat för 30 000 rymmer fler än 88 000 Antalet undernärda barn ökar och det är svårt att få mat, tält och sjukvård att räcka till. Situationen har blivit ohållbar och nu öppnas ytterligare ett flyktingläger. Källor: http//www.svenskakyrkan.se
Ny medlem i församlingen Carl Fredrik Elias Wiss, Svappavaara, född den 8 februari 2012, döptes lördag den 2 juni 2012 i Svappavaara kyrka. Fr.v. Komminister emerita Teresia Koivuniemi, pappa Nicklas med lilla Elias i famnen, mamma Kajsa och fadder Elmina Fredriksson Per Erik Valter Videholm, Vittangi, född den 27 februari 2012, döptes fredag den 27 juli 2012 i Vittangi kyrka. Fr.v. Kyrkoherde Oskar Skoglind, mamma Linda med storasyster Amanda i famnen, pappa Per-Erik med lilla Valter i famnen och fadder Peter Jonasson Anna-Britt Alva Lomvik Henriksson, Vittangi, född den 20 februari 2012, döptes söndag den 29 juli 2012 i Björnlyan, Vivungi. Fr.v. Pappa Mattias Henriksson, mamma Maria Alldén Lomvik med lilla Alva i famnen. Doppräst: Kyrkoherde Oskar Skoglind. Maria Inger Ann Blind, Övre Soppero, född den 17 juli 2012, döptes fredag den 24 augusti 2012 i Övre Soppero kapell. Fr.v. Syskonen John-Anders,Ol-Johan, Nils-Tomas, Mikael Áilo, pappa Hendrik Johannes med lilla Inger Ann i famnen, mamma Anna och Marit Ellen. Doppräst: Kyrkoherde Oskar Skoglind. 37 919 683 kronor i årets fastekampanj. Nu är insamlingsresultatet för årets fastekampanj klart och jag vill tacka alla som på olika sätt bidragit under kampanjen! Nästan 38 miljoner kronor är ett fantastiskt resultat! Utan det stora engagemang för utsatta människor runt om i världen, som finns i alla våra församlingar och stift vore det inte möjligt. Det goda insamlingsresultatet visar att det finns en enorm kraft i vår kyrka, när vi kraftsamlar för en viktig gemensam sak. Jag är stolt över att få tillhöra den gemenskapen och hoppas att vi tillsammans kan fortsätta att arbeta för alla människors rätt till mat framöver! Med vänliga hälsningar och än en gång tack! Claes Anckarman Projektledare för fastekampanjen Källor: http//www.svenskakyrkan.se 5
Nationaldagsfirande 2012 i Vittangi Text: Oskar Skoglind. Foto: Rune Larsson Som brukligt är i vår församling, så firades nationaldagen i Vittangi kyrka, med efterföljande fika och tal i församlingshemmet. Kören under ledning av Eva Holma framförde traditionella sånger, men också sånger komponerade och tonsatta av Eva Holma. Hela arrangemanget ramade in nationaldagsfirandet med gudstjänsten på ett underbart sätt. Ett stort tack till Eva Holma och hennes körer (församlingskören, koralkören och solisten Anna Hansson). Predikotexten var från Jakobsbrevet 2:1-8, som handlar om att inte göra skillnad på människor. om vi följer avslutningsorden om att uppfylla lagens kungabud: Du skall älska din nästa som dig själv, så gör vi rätt. Veteransamordnare Alf Josefsson överlämnade till Agnes Rautio en förtjänstmedalj i silver för lång och trogen tjänst i Vittangi lottakår. Överste Matti Rautavaara, Finland, tilldelades Döbelns minnesmedalj. Hemvärnsmännen Lino Martino Pasquale och Ture Virtala, fick Hemvärnets årstecken. Nationaldagsfirandet avslutades som sig bör med nationalsången innan deltagarna vandrade till församlingshemmet för fortsatt firande. Som avslutning på dagen halades flaggan vid prästgården och de närvarande sjöng tornedalssången. Medaljer utdelades av Alf Josefsson till Agnes Rautio, Matti Rautavaara, Lino Martino Pasquale och Ture Virtala, Fanborgens uttåg ur kyrkan 6 Från kyrkan gick man efter fanborgen till församlingshemmet
Klockstapeln som ställdes på sin plats på Lannavaara/Soppero kyrkogård 2011 invigdes under högtidliga former i samband med den årliga friluftsgudstjänsten på Lannavaara/Soppero kyrkogård som detta år ägde rum söndagen den 8 juli kl. 14.00. Omkring 70 besökare hade kommit för att vara med vid gudstjänsten på kyrkogården denna soliga sommardag. Klockstapeln, som tidigare stått vid både den gamla och den nya kyrkan i Tuolluvaara, var en gåva från Tuolluvaara Gruvaktiebolag, genom disponent Börje Grafström, till Jukkasjärvi församling. Klockstapeln har gjort en resa men landat i Vittangi församling, på Lannavaara/Soppero kyrkogård. På klockan finns inskriptionen: Kalla samman till gudstjänsttid, sjung in arbetstid, bed in fredlig tid, ring in vila och evig frid. Invigning av klockstapeln på Lannavaara/Soppero kyrkogård Vik. kyrkoherde Anna Kuoksu, kantor Anja Holma, kyrkvärdarna Vera Skarin och Inga-Lill Påve från Lannavaara och vaktmästaren från Karesuando församling medverkade i gudstjänsten. Kyrkorådsledamot Alf Josefsson höll tal från kyrkorådet och Yana Mangi Sundgren sjöng för oss. På Apostladagen då temat är sänd mig passar det mycket bra att inviga en kyrkklockstapel då klockor, liturgiskt sett, ansetts och anses symbolisera apostlarna och deras kallelse. Klockorna ringer till samling och kallar oss till Guds rike genom att ge oss tonen från himlen. Med lovprisningen från söndagens episteltext, från 1 Timotheusbrevet 1:17, invigdes klockstapeln på Lannavaara kyrkogård: Klockstapeln på Lannavaara/Soppero kyrkogård Anna Kuoksu leder gudstjänsten Evighetens konung, oförgänglig, osynlig, den ende Guden - hans är äran och härligheten i evigheters evighet. Amen. Anna Kuoksu Yana Mangi Sundgren Vice ordf i kyrkorådet Alf Josefsson Foto: Bengt Josefsson 7
PILGRIMSVANDRING I Laestadius`fotspår LAINIO LANNAVAARA Under fyra dagar 9 12 augusti genomfördes den första pilgrimsvandringen i Vittangi församling. Den genomfördes efter den nyligen färdigställda Laestadiusleden mellan Lainio och Lannavaara. Pilgrimsvandringen avslutades med en pilgrimsmässa i Lannavaara minneskyrka under ledning av biskop Hans Stiglund, som också invigde Laestadiusleden. Varför pilgrimsleden fick namnet Laestadiusleden beror på att byarna Lainio och Lannavaara är förknippade med laestadianismen från mitten av 1800-talet. Dess grundare Lars Levi Laestadius var verksam som kyrkoherde i Karesuando 1826-1849. Väckelsen kom att sprida sig i Tornedalen, norra Finland, Norge och Nordamerika. En av Laestadius`efterföljare predikanten, Johan Raattamaa (1811-1899), verkade i Lainio i den första missionsskolan mellan 1847 och 1849. I Lannavaara verkade på samma vis August Lundberg (1853-1930) som missionär 1883-1930. Han hade sänts av Lapska missionens vänner till Lannavaara för att verka som missionsföreståndare. August Lundberg blev sedan en av de ledande inom laestadianismen. Laestadiusleden är 50 kilometer och följer i huvudsak de gamla stigarna som förbinder byarna med varandra och som naturligtvis har använts som kyrkstigar. Stigarna förbinder därmed Lainio, Viikusjärvi och Lannavaara med varandra. Fr.v Kyrkoherde Oskar Skoglind med biskop Hans Stiglund som ledde pilgrimsmässan efter pilgrimsvandringen Mässan avslutades med kyrkkaffe Text & foto Oskar Skoglind. 8
PILGRIMSVANDRING (Lilla pilgrimsboken, sid 9-11, Verbum förlag) Vad är en pilgrimsvandring? Pilgrimsvandring och vallfärd har alltid varit kännetecken för en levande kyrka. De första kristna kalllades Vägen. De gick livets väg inte bara symboliskt. Själva vandringen att med sina fötter gå ut i världen var ett uttryck för en inre verklighet. De gick med Gud i hågen. Vandringen bestod ofta av två sidor. Den ena gick inåt. Det var de som gick ut i den ensliga öknen, upp på de höga bergen eller in i de djupa skogarna. De gick för att få vara ifred ensamma eller tillsammans med andra. Man sökte efter livets källor och mening. Efter Gud själv. Den inre vandringen blev nyckeln till fördjupning för egen del, men även för kyrkan som helhet. Jesus sade: Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite.(markus 6:31). Den andra gick utåt. Det var de som gick ut på allfartsvägarna, in i städer och byar och gjorde sig synliga och tillgängliga för andra. De var missionärer, kolportörer, evangelister och tiggarmunkar och fungerade som predikanter och själasörjare, läkare och socialarbetare. I dag handlar den inre vandringen ofta om behovet av vila, tystnad, tillfällen till meditation och bön, ensamma långpromenader eller samtal om det egna livet med en erfaren människa. Den yttre vandringen kan handla om möten med andra med seende ögon och hörande öron och en vilja att finnas till för andra en slags diakonal hållning. Pilgrim kommer av det latinska ordet peregrinus (främling). Ordet anknyter till Jesu ord att vara i världen, men inte av världen. Pilgrimen vill vara helt närvarande i det liv som vi fått och ta del av det ansvar det innefattar för människor och samhälle att vara i världen. Samtidigt är hon på vandring i sin längtan efter det himmelska målet, som väntar efter avslutad livsvandring att inte vara i världen. Att packa sin ränsel med det nödvändigaste, gå från ställe till ställe, uppför och nedför, ensam ibland och med andra ibland, gå den inre vägen och den yttre. Det är livet i mikroperspektiv. Text:Oskar Skoglind. Sista sommargudstjänsten för i år Sista sommargudstjänsten genomfördes på Bruksgården i Masugnsbyn den 26 augusti. Bruksgården är Masugnsbyns äldsta byggnad. Den har byggts om flera gånger. Den äldsta delen är uppförd i mitten av 1600-talet. Den delen är byggd på en stenfot i vars innandöme en välvd, stenlagd källare finns. Ursprungligen bestod bruksgården av två rum och kök. Ett av dessa rum, en liten kammare (päretkamari), har en intressant och vacker pärttapet, flätad av handkluvna spånor. Bruksgården i Masugnsbyn Salen, en av den äldsta delens rum, utnyttjas nu som museum. De andra delarna av den gamla bruksgården är ombyggda till kök, toaletter och tambur. År 1853 köpte Olof Petterson bruksgården av brukspatron Solberg, ägare till Kengis bruk. Olof Pettersson byggde ut en del av bruksgårdens stora sal, det som idag kallas Bergmansalen. Det var i Bergmanssalen som sommarens sista gudstjänst genomfördes under temat Friheten i Kristus. Herre, låt friheten hos dig bli levande för oss, så att Jesu Kristi befrielse och frälsningsverk väcker vår tacksamhet och vilja till efterföljelse. Tack för att vi är fria att vara oss själva hos dig. Bevara oss från att av rädsla för andra förställa oss och förneka oss själva. Gudstjänsten avslutades med kyrkkaffe som Bruksgårdens eldsjälar bjöd på. Text & foto Oskar Skoglind. 9
I nästa nummer av Kyrkposten: Vägen till kyrkomusikertjänst Text:Anna Kuoksu VÄGEN TILL DIAKONTJÄNST Många undrar hur man blir diakon. I denna artikel ska jag presentera de olika utbildningsmomenten som leder en till diakontjänst i Svenska kyrkan. Diakonens kännetecken Det är inte alltid så lätt att veta om man pratar med en präst eller diakon, men det finns några speciella kännetecken: Som diakon arbetar du i en församling, på en kyrklig institution eller internationellt. Arbetet kan innebära nattvandringar på stan för att finnas till hands för ungdomar, hembesök hos äldre och sjuka, gruppverksamhet för barn som har föräldrar med missbruksproblem, gruppboenden för demenshandikappade, soppkök, utbildning och många andra arbetsuppgifter. Oavsett vilka de konkreta arbetsuppgifterna är finns alltid perspektivet-att värna varje människas rätt att leva ett värdigt liv! Detta är orden som möter oss på Svenska kyrkans hemsida under rubriken Utbildning diakon. För att ta reda på om man har Guds och kyrkans kallelse att utbilda sig och så småningom vigas till diakon behöver man dela tankar i samtal och bön med många människor. Vilken väg man behöver gå fastställs i dialog med rekryteringsansvarig och på Luleå stifts hemsida kan vi läsa att vägen till en diakontjänst vanligtvis innehåller dessa delar: -Svenska kyrkans grundkurs -Kontakt via telefon eller E-post med stiftsdiakon -Informationsmöte -Ett enskilt samtal med stiftsdiakonen -Anmälan till studentregistret -Fackutbildningen. Högskoleutbildning inom vård-eller omsorgssektorn -Delta i parallell kursverksamhet anordnad av stiftet -Samtal med biskopen -En månads förpraktik med en diakon som handledare -Antagningskonferens -Persongenomgång/personsamtal genom S:t Lukas -Två månaders förpraktik med en diakon som handledare -Profilutbildning på diakoniinstitution -Vigning till tjänst i stiftet Syftet med förberedelsen är att få hjälp att själv pröva sin kallelse men också att bli prövad av den kyrka man vill tjäna. Det är också viktigt att man är känd och aktiv i en lokalförsamling samt har en egen själavårdare/andlig vägledare. Ett första steg är att kontakta stiftets rekryterare för att få mer information. För närvarande är Kerstin Lundmark stiftsdiakon och rekryteringsansvarig för diakoner i Luleå stift: kerstin.lundmark@svenskakyrkan.se Källor:http//www.svenskakyrkan.se/luleastift/ 10 Diakonemblem 1. Diakonerna i Svenska kyrkan bär ett diakonemblem (se bilden). Korset står för Kristus, cirkeln för helhet och duvan både för den helige Ande som sänker sig ner och Noas duva med olivkvisten som kommer med bud om liv. 2. Diakonerna har, liksom präster och biskopar, skjortor med ett vitt frimärke under hakan. Diakonernas skjortor är alltid gröna. Biskoparnas skjortor är lila och prästerna använder alla de övriga färgerna. 3. Diakonen som tjänstgör i en gudstjänst har stolan åt sidan (se bilden). Biskopen har stolan hängande rakt ner och prästen har stolan i kors eller hängande rakt ner om han eller hon inte bär singulum (bandet runt midjan). 4. Diakonen har tystnadsplikt, men inte samma absoluta tystnadsplikt som präster har. Om du ska ha ett enskilt själavårdande samtal med en diakon kan du alltid fråga vad som gäller innan ni börjar samtala. Vår diakon Monica Jag bad Monica berätta för oss om sin väg till att bli diakon och detta är hennes svar. Hon vigdes till diakon 1996 i Luleå domkyrka av biskop Rune Backlund: Jag hjälpte diakon Birgitta Hjortstorp med barntimmarna i Övre Soppero, och Birgitta frågade mig en gång om jag inte tänkt läsa till diakon. Jag tog reda på information om diakonjobbet, var skolorna låg och sökte in på Vårsta diakonigård i Härnösand. Jag fick gå i praktik hos Birgitta och hon hjälpte mig mycket i början. Eftersom jag var sjuksköterska behövde jag ingen annan högskoleutbildning för att börja på Vårsta. Diakonens uppgift är att vara en medmänniska som kommer med hoppets tecken: det finns en Gud, som kan hjälpa oss under vår livsvandring. Min största uppgift i församlingen är att vara till tjänst för mina medmänniskor i livet och dess olika skiftningar med de nådegåvor Gud ger mig. Jag känner mig privilegierad som får jobba med det som står mitt hjärta nära, min tro på Gud som livets skapare, frälsare och som all kärleks källa. Det är ett roligt arbete om man tycker om att träffa människor i livets olika skeden, från dem som kommer till världen till dem som lämnar världen. Jag tycker att det berikar mitt liv, eftersom jag ser att livet är skört, och jag måste vandra fram försiktigt och i ödmjukhet. Vi har inte svaren på våra frågor om livet och dess skiftningar här på jorden. De finns i evigheten hos Gud. Monica Nutti Blind Diakonstola
Vittangi kyrka LAESTADIANSKA SAMLINGAR Söndag 7 oktober kl.13.00 och 17.00 Predikanter: Gunnar Persäter och Hans-Olof Wettainen VÄLKOMMEN! Vittangi kyrka Lördag 3 november kl.18.00 MINNESGUDSTJÄNST med ljuständning Medverkan av Församlingskören/solister Jan-Erik Kuoksu Efter gudstjänsten kyrkkaffe i församlingshemmet VÄLKOMMEN! Vittangi kyrka Söndag 14 oktober kl.11.00 DE ÄLDRES KYRKSÖNDAG Medverkan av Församlingskören Anna Kuoksu Efter gudstjänsten kyrklunch i församlingshemmet VÄLKOMMEN! Svappavaara kyrka Söndag 4 november kl.14.00 GUDSTJÄNST med ljuständning Medverkan av Församlingskören/solister Jan-Erik Kuoksu Efter gudstjänsten kyrkkaffe i församlingssalen VÄLKOMMEN! Vittangi församlingshem Lördag 1 december kl.13.00 1 i advent Adventsförsäljning till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete Vi serverar julgröt, skinksmörgås kaffe och kaka. Pris 40:- Till förmån för nödlidande. VÄLKOMMEN! Fonder vi förmedlar: Vittangi/Masugnsby Blomsterfond, Svenska Kyrkans internationella arbete Cancerforskningsfonden Umeå Norrländska hjärtfonden Umeå Se också församlingens hemsida! Adress: www.vittangiforsamling.com 11
PREDIKOTURER (Reservation för ev. ändringar) Söndag 7/10 Masugnsbyn 11.00 GUDSTJÄNST Övre Soppero 14.00 GUDSTJÄNST Söndag 14/10 Vittangi 11.00 HÖGMÄSSA De äldres kyrksöndag Söndag 21/10 Jarin 13.00 GUDSTJÄNST Onsdag 24/10 Vittangi 08.00 MUSIK I MORGONSTUND Söndag 28/10 Vittangi 11.00 GUDSTJÄNST Med avtackning av Oskar Skoglind Lördag 3/11 Vittangi 18.00 MINNESGUDSTJÄNST Söndag 4/11 Svappavaara 14.00 GUDSTJÄNST med ljuständning Söndag 11/11 Vittangi (Suupalo) 11.00 GUDSTJÄNST med Farsdagsfirande Nedre Soppero 14.00 GUDSTJÄNST med Farsdagsfirande Söndag 18/11 Övre Soppero 11.00 HÖGMÄSSA Onsdag 21/11 Vittangi 08.00 MUSIK I MORGONSTUND Söndag 25/11 Söndag 2/12 Söndag 9/12 Söndag 16/12 Vittangi 11.00 SÖNDAGSMÄSSA Svappavaara 14.00 SÖNDAGSMÄSSA Vittangi 11.00 ADVENTSGUDSTJÄNST Lannavaara 14.00 ADVENTSGUDSTJÄNST Vittangi 11.00 FAMILJEGUDSTJÄNST Nedre Soppero 14.00 ADVENTSGUDSTJÄNST Kuoksu 11.00 ADVENTSGUDSTJÄNST Svappavaara 14.00 ADVENTSGUDSTJÄNST Onsdag 19/12 Vittangi 08.00 MUSIK I MORGONSTUND Lördag 22/12 Vittangi 18.00 VI SJUNGER IN JULEN Söndag 23/12 Övre Soppero 14.00 VI SJUNGER IN JULEN Vittangi 18.00 JULKRUBBAN Vittangi 06.00 JULOTTA Tisdag 25/12 Juldagen Svappavaara 06.00 JULOTTA Masugnsbyn 08.30 JULOTTA Lannavaara 08.30 JULOTTA Onsdag 26/12 Annandag jul Lainio 14.00 JULGUDSTJÄNST Söndag 30/12 Parakka 14.00 GUDSTJÄNST Måndag 31/12 Nyårsafton Vittangi 23.00 NYÅRSBÖN 12